('med förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning',)
Hänvisat till av
Kungi. Maj.ts proposition nr 27 år 1970 1
Nr 27
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning; given Stockholms slott den 30 januari 1970. Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds protokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag till vissa bestämmelser som behövs för genomförande av 1970 års allmänna folk- och bostadsräkning och komman de sådana undersökningar. De föreslagna bestämmelserna avser bl. a. kom munernas medverkan vid insamling och granskning av de lämnade uppgif terna.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 27
2 Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1970
Förslag till Lag
om allmän folk- och bostadsräkning
Härigenom förordnas som följer.
1 § Allmän folk- och bostadsräkning äger rum de år Konungen bestämmer. Vid allmän folk- och bostadsräkning skall fastighetsuppgifter samt bo stads- och hushållsuppgifter lämnas i enlighet med denna lag. Uppgifterna skall lämnas på blanketter enligt formulär som fastställes av statistiska cen tralbyrån efter samråd med centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
2 §
Vad i denna lag sägs om ägare av fastighet gäller i stället i fråga om ut arrenderad fastighet arrendatorn och i fråga om fastighet som är upplåten med tomträtt tomträttsinnehavaren.
3 § Fastighetsuppgift skall lämnas för varje fastighet på vilken finns bostads lägenhet, vare sig lägenheten är bebodd eller ej. Uppgiften lämnas av fastighetens ägare.
4 § Bostads- och hushållsuppgift skall lämnas för varje bostadslägenhet och för varje person som är bosatt i landet under den tid uppgifterna avser. Bostads- och hushållsuppgiften lämnas av den som disponerar lägenheten i dess helhet. För obebodd bostadslägenhet lämnas uppgiften av fastighets ägaren. För person som ej är bosatt i bostadslägenhet lämnas bostads- och hus hållsuppgiften av honom själv. För den som i sådant fall har gemensamt hus håll med annan skall uppgiften dock lämnas av den som förestår hushållet.
5 § Konungen kan förordna om begränsning av uppgiftsplikten.
6 § Uppgifterna skall lämnas för tid och vid tidpunkter samt på sätt som be stämmes av Konungen. Fastighetsägare skall biträda vid insamling av uppgifterna.
7 § Det åligger kommunen att biträda vid distribution av blanketter för läm nande av fastighetsuppgift samt bostads- och hushållsuppgift och vid upp rättande och insamling av sådana uppgifter.
Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1970
Kommunen svarar för granskning och rättelse av uppgifterna. Därjämte svarar kommunen för sådana övriga göromål som har samband med folkoch bostadsräkningen i den omfattning Konungen bestämmer. Kommunen får uppdraga åt särskilt granskningsorgan att handha de göro mål som avses i första och andra styckena.
8 § Kommunen skall utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denne.
9 §
Granskningsledaren eller den han utser får av uppgiftsskyldig inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten. Vidare får granskningsledaren eller den han utser från den som ej själv skall lämna bostads- och hushallsuppgift inhämta erforderliga upplysningar rörande honom.
10 §
Har fastighetsuppgift eller bostads- och hushållsuppgift ej lämnats inom föreskriven tid eller lämnas ej upplysningar som begärts enligt 9 §, skall granskningsledaren anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Om anmaningen icke efterkommes, kan länsstyrelsen på granksningsledarens begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldig het. Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen.
11 §
Den som tagit befattning med uppgift som avses i denna lag får ej obe hörigen yppa dess innehåll. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter häremot dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1-f Bihang till riksdagens protokoll 1970 . 1 samt. Nr 27
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 30 januari 1970.
Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , H olmqvist , A spling , L undkvist , G eijer M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg , L öfberg , L idbom , C arlsson .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om särskilda bestäm melser rörande allmänna folk- och bostadsräkningar och anför.
Inledning I prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 28) anmäldes vissa frågor i samband med den allmänna folk- och bostadsräkningen år 1970. De av statistiska centralbyrån (SCB) framlagda planerna i sådant hänseende ansågs därvid i huvudsak kunna godtas. En begränsning av räkningens omfattning och kostnaderna ansågs dock böra ske. I enlighet med vad som föreslagits i propositionen an visade riksdagen för budgetåret 1969/70 ett reservationsanslag av 2 130 000 kr. till 1970 års folk- och bostadsräkning (SU 1969: 7, rskr 7). I proposi tionen uttalade jag min avsikt att senare anmäla fråga om bl. a. medverkan från kommunernas sida i samband med granskningen av de uppgifter som lämnats för folk- och bostadsräkningen. Sedan SCB fått i uppdrag att på grundval av de nya förutsättningarna lämna fram ett reviderat förslag till plan för räkningen, har Kungl. Maj:t den 9 maj 1969 fastställt den slutliga planen för denna räkning. Enligt pla nen skall de sammanlagda kostnaderna uppgå till högst 35 milj. kr. räknat i 1968 års pris- och löneläge. I enlighet härmed har i prop. 1970: 1 (bil. 9 s. 23) hemställts att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att för budgetåret 1970/71 anvisa reservationsanslag av 10 250 000 kr. för denna räkning. I skrivelse den 17 november 1969 till finansdepartementet har SCB lagt fram förslag till bestämmelser för folk- och bostadsräkningens genomfö rande och för dess samordning med mantalsskrivningen. Över förslagen har efter remiss yttrande avgetts av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU). Det vid SCB:s skrivelse fogade förslaget till förordning i ämnet torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1970 5
Tidigare folk- och bostadsräkningar Under åren 1860—1930 hölls folkräkning vart tionde år. Därefter har så dan räkning ägt rum vart femte år, dock med undantag för år 1955 då folkräkningen inställdes. Vid 1910 års folkräkning utfärdades föreskrifter rörande avlämnandet av särskilda yrkesuppgifter i samband med mantalsskrivningen. Vid 1920 och 1930 års folkräkningar togs mantalsskrivningen i ökad utsträckning i anspråk vid uppgiftsinsamlingen. Skyldigheten att lämna skriftliga mantalsuppgifter utsträcktes. Vid 1940 års folkräkning skedde en omläggning av yrkesstatistiken. I samband därmed effektiviserades den lokala gransk ningen av mantalsuppgifternas yrkesuppgifter. Sålunda tillskapades sär skilda kommunala granskningsnämnder med uppgift bl. a. att granska de avgivna uppgifterna. Motsvarande föreskrifter utfärdades till 1945 och 1950 års folkräkningar. Till 1960 års folkräkning ålades däremot kommunens styrelse att svara för granskning och komplettering av folkräknings- och fastighetsuppgifterna. För detta ändamål skulle styrelsen utse en granskningsledare. Grundmaterialet för folkräkningen erhölls från folkräkningsuppgifter som ersatte mantalsuppgifterna. 1965 års folkräkning var av be tydligt mindre omfattning än 1960 års. Bostadsräkningar och bostadsundersökningar av olika typer och omfatt ning har under 1900-talet företagits vid skilda tillfällen. 1945 års bostads räkning var den första som omfattade hela landet. Vid bostadsräkningen år 1960 skedde en begränsning av antalet uppgifter. Senaste allmänna bostads räkning skedde år 1965. Undersökningar av detta slag har betraktats som en viktig gren av den fortlöpande socialstatistiken. Det har även framhållits att undersökningarna är särskilt angelägna med hänsyn till statens och kommunernas mycket omfattande åtgärder för att främja bostadsförsörj ningen och en planmässig bebyggelse. Förslag om 1965 års allmänna bo stadsräkning framlades i prop. 1965: 92. Uppgifterna för bostadsräkningen erhölls dels från folkräkningsuppgifterna dels från särskilda fasti ghetsuppgifter som skulle avlämnas vid mantalsskrivningen för år 1966. Skyldighet att lämna uppgifter ålåg beträffande utarrenderad fastighet arrendatorn och i övrigt ägare av fastigheten.
Fr. o. m. år 1960 har bostadsräkningen samordnats med folkräkningen såväl från organisatorisk synpunkt som med hänsyn till behovet av data om dem som bor i lägenheterna. Fördelarna har varit bl. a. att man kunnat gå ut med en gemensam blankett till allmänheten. Vidare har granskning, kodning och bearbetning av material kunnat samordnas. Särskilda bestämmelser rörande folk- och bostadsräkningen år 1965 samt mantalsskrivningen för år 1966 föreslogs i förenämnda prop. 1965:92. Se dan riksdagen godkänt propositionen (3LU 23, rskr 231) utfärdades den 21 maj 1965 dels förordningen (1965: 191) med särskilda bestämmelser om
6 Kungl. Maj:ts proposition, nr 27 år 1970
allmän folk- och bostadsräkning år 1965 m. m., dels kungörelsen (1965: 192) med närmare bestämmelser om folk- och bostadsräkningen år 1965 samt mantalsskrivningen för år 1966. Även vid denna räkning utgjordes grund materialet av folkräkningsuppgifter som ersatte mantalsuppgifterna.
SCB:s förslag I prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 28) har lämnats en redogörelse för SCB:s preli minära plan för folk- och bostadsräkningen år 1970. Sedermera har SCB som förut nämnts lagt fram ett reviderat förslag till plan, som fastställts av Kungl. Maj :t den 9 maj 1969. Därefter har SCB med skrivelse den 17 november 1969 överlämnat förslag till förordning med särskilda bestämmel ser om allmän folk- och bostadsräkning år 1970 samt kungörelse med när mare bestämmelser om denna räkning. I fråga om kungörelsen avser för slaget endast den del som ankommer på SCB. Vad först gäller SCB:s förslag till förordning innebär detta i fråga om uppgifts skyldighet en följande. Till 1970 års allmänna folk- och bostads räkning skall lämnas skriftliga fastighetsuppgifter samt bostads- och hushållsuppgifter. Uppgifterna skall avse förhållandena under tiden den 4—10 oktober 1970. De skal! lämnas vid tidpunkter och på sätt som meddelas av Kungl. Maj :t. Vissa åligganden i samband med insamlingen skall därvid vila på fastighetsägaren eller den som skall ha åligganden motsvarande fas tighetsägarens. Såväl fastighetsuppgift som bostads- och hushållsuppgift skall enligt förslaget upprättas i enlighet med de föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar och på blanketter enligt formulär som fastställs av SCB efter sam råd med CFU. Blanketterna skall på statsverkets bekostnad tillhandahållas de uppgiftsskyldiga. Den som skall upptas på annans bostads- och hushållsuppgift skall enligt SCB:s förslag till förordning kunna lämna uppgifter om sig på egen blankett. Blanketten får enligt förslaget i förseglat kuvert, med namn på den person uppgifterna avser, lämnas till den som har att avlämna bostads- och hushållsuppgiften för att bifogas denna. För det fall att begärd uppgift inte lämnas eller uppgift är ofullständig föreslår SCB att granskningsledaren skall kunna efter anmaning vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra vad som brister. Om föreläggan det inte efterkommes, skall länsstyrelsen enligt SCB:s förslag kunna ut döma försuttet vite. I fråga om kommunernas medverkan vid granskningen av uppgifterna innebär SCB:s förslag till förordning följande. Kommunen skall biträda vid distribution, insamling och upprättande av fastighetsuppgifter samt bostadsoch hushållsuppgifter. Vidare skall kommunen svara för granskning och rättelse av uppgifterna samt för övriga arbetsmoment, som för folk- och bostadsräkningens genomförande bör åligga lokal myndighet. För att hand ha dessa uppgifter skall kommunen enligt SCB:s förslag få utse särskilt
Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1970 7
granskningsorgan. Vidare skall kommunen utse granskningsledare och ställ företrädare för denne. Granskningsorganet skall för kontroll och ordnande av uppgiftsmaterialet på lämpligt sätt deltaga i arbetet med granskningen av personförteckningen mot kyrkobokföringen hos pastorsämbetet eller lokal skattemyndighet enligt SCB:s anvisningar. Vidare föreslår SCB att gransk ningsorganet skall få utbildning för sina arbetsuppgifter enligt anvisningar som meddelas av SCB. Beträffande kommunblock som den 1 januari 1971 omfattar två eller flera kommuner föreslår SCB att det skall utses en person som skall svara för vissa samordnande uppgifter enligt SCB:s anvisningar. Slutligen har SCB i sitt förslag till förordning intagit en sekretessbestäm melse av innebörd, att den som bos statlig eller kommunal myndighet tagit befattning med uppgift som avses i förordningen inte får obehörigen yppa uppgiftens innehåll.
Vad härefter angår SCB:s förslag till kungörelse bör endast anmärkas att SCB föreslår att granskningsledaren eller den han utser skall få av uppgiftsskyldig inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten. Vidare föreslår SCB att den som inte själv skall lämna bostads- och hushållsuppgift skall kunna åläggas att lämna upplysningar om sig själv. När det gäller mantalsskrivningen förutsätter SCB att CFU skall utarbeta förslag till kungörelsebestämmelser. De särskilda anvisningar som fordras för tillämpningen av kungörelsen skall enligt SCB:s förslag meddelas av SCB i fråga om fastighetsuppgiftens och bostads- och hushållsuppgiftens innehåll samt kommuns och uppgiftslämnares åligganden. I övrigt förutsätts CFU meddela anvisningar. I frågor av gemensamt intresse föreslår SCB att samråd skall äga rum mellan de båda centralmyndigheterna.
CFU:s remissyttrande På grundval av SCB:s förslag upprättades inom finansdepartementet ett förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning, som jämte SCB:s för slag tillställdes CFU för yttrande. CFU tillstyrker i sak det inom finansde partementet upprättade lagförslaget som nära överensstämmer med det för slag jag nu lägger fram.
Departementschefen Folk- och bostadsräkningarna har haft skiftande omfattning. Räkningar na vid slutet av varje tioårsperiod har varit stora räkningar. År 1970 är ett internationellt folk- och bostadsräkningsår med ett särskilt program. På grund härav och ett starkt konsumentintresse är det angeläget att göra 1970 års räkning betydligt större än inte bara 1965 års utan även 1960 års räk ningar. Inför 1960 års allmänna folk- och bostadsräkning blev frågorna om upp-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
giftsmaterialet, samordningen med mantalsskrivningen samt den lokala granskningen grundligt utredda. De rutiner som då utarbetades visade sig i praktiken fungera tillfredsställande såväl vid 1960 som 1965 års räkning. En vägledande princip vid planeringen av 1970 års allmänna folk- och bo stadsräkning har därför varit, att denna räkning så långt möjligt skall ut föras enligt de rutiner som tillämpades åren 1960 och 1965. Den omläggning av follcbokföringsväsendet till ADB som ägt rum efter den senaste folkräk ningen kräver visserligen en anpassning till de nya ADB-rutinerna men på verkar inte de författningsbestämmelser som kräver riksdagens medverkan. Genom att de årliga mantalsuppgifterna och huvudförteckningarna slo pats i den nya folkbokföringsförordningen (1967: 198) har det blivit desto angelägnare att uppgiftsskyldigheten till folk- och bostadsräkningen verkli gen fullgörs. De folkräkningsuppgifter som allmänheten lämnar bör, som jag anförde redan i prop. 1967: 88 (s. 51 och 87), givetvis liksom hittills an vändas för kontroll av att kyrkobokföringen stämmer med den faktiska bo sättningen. De grundläggande bestämmelserna om allmän folk- och bostadsräkning har SCB föreslagit skola tas in i en förordning, som avser endast den nu ak tuella räkningen. Med en sådan utformning måste bestämmelser i ämnet un derställas riksdagens prövning varje gång det är aktuellt med en ny folk- och bostadsräkning. Som jag tidigare i andra sammanhang framhållit torde den snabba samhällsutvecklingen kräva att sådan räkning hålls minst vart femte år. Jag vill därför föreslå att de grundläggande bestämmelserna tas in i en lag av permanent karaktär, så att lagens bestämmelser kan tjäna som grund även för kommande folk- och bostadsräkningar. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma vilka år sådana räkningar skall ske. I och med att lagen inte görs tidsbegränsad, kan man inte heller i lagen ange vilken exakt tid folk- och bostadsräkningsuppgifterna skall avse. I stället får det ankomma på Kungl. Maj :t att ange denna i tillämpningsföreskrifterna till årets räkning. Liksom vid de senaste folk- och bostadsräkningarna bör i lagen föreskri vas skyldighet att lämna två olika slags uppgifter. Fastighetsuppgift skall i princip lämnas för varje fastighet inom vilken finns bostadslägenhet. Bo stads- och hushållsuppgift skall i princip lämnas för varje bostadslägenhet och för varje person som är bosatt i landet under den tid uppgifterna avser. I fråga om sådan generell uppgiftsplikt bör Kungl. Maj :t få föreskriva be gränsning. Begränsning kan bli aktuell även vid årets räkning med hänsyn till de önskemål som SCB — liksom vid 1965 års räkning — framställt rö rande lägenheter, som används till annat än bostad, samt sommarvillor, sportstugor o. d. som inte används till permanent bostad. Den av SCB föreslagna organisationen av kommunernas medverkan i granskningsarbetet överensstämmer så gott som helt med den som tilläm pades vid 1960 och 1965 års räkningar. Eftersom det allmänt vitsordats att
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970 9
organisationen då fungerat tillfredsställande och den alltjämt synes ända målsenlig, vill jag tillstyrka att den genomförs. I huvudsak innebär försla get att kommunen skall biträda vid upprättande och insamling av uppgif terna samt svara för granskning och rättelse. Dessa arbetsuppgifter kan kommunen delegera till ett särskilt granskningsorgan. Oavsett om sådan delegering sker skall kommunen utse en granskningsledare. En nyhet är att kommunen också skall utse en ställföreträdare för granskningsledaren. En annan nyhet är att det inom kommunblock skall utses en person som skall svara för samordnande uppgifter. Enligt min mening bör det ankom ma på länsstyrelsen att utse sådan person, efter förslag av kommunbloc kets samarbetsnämnd eller sammanläggningsdelegerade, där sådant organ finns. Bestämmelse i fråga om kommunblock bör det ankomma på Kungl. Maj :t att meddela. Som allmän princip för granskningsarbetet bör gälla att det skall bedrivas på sådant sätt att uppgiftslämnarna inte betungas i onö dan. På en punkt har jag dock i sak en annan uppfattning än SCB. Enligt SCB:s förslag skulle granskningsledaren själv få förelägga vite, om begärd uppgift inte lämnas eller är ofullständig. Enligt min mening kan det inte anses lämp ligt att lägga en sådan befogenhet på granskningsledaren. I stället bör gången vara den att granskningsledaren skall vara skyldig att utan vitesföreläggan de anmana den försumlige att fullgöra sin skyldighet. Först om denna anmaning inte efterkoms, skall granskningsledaren kunna vända sig till läns styrelsen och begära att denna vid vite förelägger den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Om inte heller vitesföreläggandet efterkommes, skall länsstyrelsen utdöma det försuttna vitet. Eftersom bestämmelserna om vites föreläggande bör tas in i lagen bör där tas in även de bestämmelser som reglerar granskningsledarens rätt att inhämta upplysningar från uppgiftsskyldiga. Den av SCB föreslagna sekretessbestämmelsen bör enligt min mening ut vidgas att omfatta även den som vid insamling av uppgifterna tagit del av dem, t. ex. fastighetsägaren. De framlagda förslagen till övriga författningsbestämmelser på området, som är av den karaktär att de kräver riksdagens medverkan, kan jag i sak biträda. Liksom vid tidigare undersökningar av liknande art bör ersättning av statsmedel inte utgå för kommunernas, och inte heller kommunblockens, här berörda medverkan i folk- och bostadsräkningen. Förslag till vissa kompletterande föreskrifter, främst rörande detaljinne hållet i formulären till folk- och bostadsräkningen samt vissa administra tiva frågor om samordning av räkningen och mantalsskrivningen, torde jag sedermera få anmäla för Kungl. Maj :t.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprät tat förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro tokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970 11
Bilaga
Statistiska centralbyråns förslag
till
Förordning
med särskilda bestämmelser om allmän folk- och bostadsräkning
år 1970
Kungl. Maj :t har, med riksdagen, funnit gott förordna som följer.
1 §
Till allmän folk- och bostadsräkning år 1970 skall skriftliga fastighetsuppgifter samt bostads- och hushållsuppgifter lämnas i enlighet med denna för ordning. 2 § Uppgifterna skall avse förhållandena under tiden 4—10 oktober 1970 och skall lämnas vid tidpunkter och på sätt som meddelas av Konungen. Vissa uppgifter i samband med insamlingen kan därvid åläggas fastighetsägaren eller den som skall ha uppgifter motsvarande fastighetsägarens.
3 § Fastighetsuppgift samt bostads- och hushållsuppgift upprättas i enlighet med de föreskrifter Konungen meddelar och på blanketter enligt formulär som fastställs av statistiska centralbyrån efter samråd med centrala folk bokförings- och uppbördsnämnden. Blanketter till fastighetsuppgift samt bostads- och hushållsuppgift skall på statsverkets bekostnad tillhandahållas de uppgiftsskyldiga.
4 § Den som skall upptagas på annans bostads- och hushållsuppgift kan läm na uppgifter om sig på egen blankett. Blanketten får därvid i förseglat ku vert med namn på den person uppgifterna avser lämnas till den som har att avlämna bostads- och hushållsuppgift en för att bifogas denna.
5 § Det åligger kommunen att på sätt som närmare meddelas av Konungen biträda vid distribution, insamling och upprättande av fastighetsuppgifter samt bostads- och hushållsuppgifter samt svara för granskning och rättelse av uppgifterna liksom för övriga arbetsmoment vilka för folk- och bostads räkningens genomförande bör åvila lokal myndighet. Kommun må uppdraga åt särskilt granskningsorgan att handha uppgifter na enligt första stycket. Kommun skall utse granskningsledare och ställföre trädare för denne.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1970
Inom kommunblock som den 1 januari 1971 består av mer än en kommun skall utses en person som skall svara för vissa samordnande uppgifter en ligt statistiska centralbyråns anvisningar. Granskningsorganet skall erhålla utbildning för sina arbetsuppgifter en ligt statistiska centralbyråns anvisningar. Granskningsorganet skall för kontroll och upprättning av uppgiftsmaterialet på lämpligt sätt deltaga i arbetet med granskningen av personförteck ningen mot kyrkobokföringen hos pastorsämbete eller lokal skattemyndighet enligt statistiska centralbyråns anvisningar.
6 §
Lämnas icke begärd uppgift eller är uppgift ofullständig, kan granskningsledaren efter anmaning vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att full göra vad som brister. Om föreläggandet icke efterkommes kan länsstyrelsen utdöma försuttet vite. 7 § Den som hos statlig eller kommunal myndighet tagit befattning med upp gift som avses i denna förordning får ej obehörigen yppa dess innehåll. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter häremot dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas endast efter angivelse av målsägande.
8 § De ytterligare bestämmelser som fordras för folk- och bostadsräkningen år 1970 meddelas av Konungen.
Denna förordning träder i kraft. ..
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0061