Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående försäljningen av lim innehållande brand- eller hälsofarliga ämnen

Socialutskottets betänkande nr 33 år 1971 SoU 1971:33

Nr 33

Socialutskottets betänkande i anledning av m otion angående försälj­ ningen av lim innehållande brand- eller hälsofarliga ämnen.

Motionen

I m otionen 1971:753 av h errar Johnsson i Blentarp (s) och Jönsson i Arlöv (s) har hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär översyn av bestäm m elserna angående försäljning av lim m ed ingående p ro d u k ter av brand- eller hälsofarligt slag.

I m otionen anförs i huvudsak följande. Det förekom m er en ohäm m ad handel med brand- och hälsofarliga lim typer — s. k. k o n taktlim — trots a tt de ofarliga lim typerna num era har en sådan kvalitet att de helt kan ersätta de farliga lim m en. Försäljning av k o ntaktlim m en sker i bl. a. specialaffärer, varuhus och livsmedelsaffärer. K ontrollen vid försäljningen verkar vara obefintlig eller i varje fall m ycket ringa. K ontaktlim m en används inom såväl näringsliv som hem . I hem m en används lim m en fram för allt i sam band m ed olika hobbyarbeten. K ontaktlim — hobbylim — följer ofta med byggsatser som är avsedda för barn, tro ts a tt hobbylim m en innehåller stora m ängder hälsofarliga lösningsm edel, t. ex. triklo rety len , som bl. a. har berusande och narkotisk verkan. Dödsfall bland barn och ungdom som använt kontaktlim har förekom m it i vårt land. De skadliga verkningarna av k o ntaktlim m en h ar bl. a. redovisats i en undersökning av d o cen ten Stig Tejning vid yrkesm edicinska kliniken i Lund. F ö rb u d m ot försäljning av brand- och hälsofarliga lim typer, k o n taktlim , och då speciellt försäljning till barn och ungdom och försäljning i sam band m ed hobbym aterial, bör snarast införas. M otionärerna erinrar om a tt en i riksdagen år 1969 väckt m otion (11:880) angående u tredning om lagstiftning avseende hygieniska gräns­ värden för hälsofarliga äm nen och p ro d u k ter fick en positiv behandling (2LU 1969:67) m en a tt någon lagstiftning av angivna innehåll ännu inte kom m it till stånd. Inom byggnadsbranschen har dock något strängare bestäm m elser u tfärd ats beträffande lim ningsarbeten.

Beståndsdelar i lim

Lim innehåller alltid något bindem edel, t. ex. gummi eller plast, som h äftar vid och sam m anfogar de m aterial som lim mas. B indem edlet kan också bildas eller färdigbildas av i lim m et ingående äm nen i sam band med

Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 33

lim ningen. B indem edlet kan vara löst eller finfördelat i en vätska, t. ex. vatten eller organiska lösningsm edel (lösningsm edel). Lösningsmedel för lim är i allm änhet lättflyktiga. De s. k. kontaktlim m en, som innehåller lösningsmedel, appliceras på båda k o n ta k ty to rn a och m åste torka u nder viss tid före fastsättningen. U nder denna tid avdunstar större delen av klistrets lösningsm edelsinnehåll, som därvid tillförs lu fte n i arbetslokalen. Det är a tt m ärka a tt sam m a lösningsm edel som i lim också ingår i e tt sto rt antal andra p ro d u k ter eller används såsom självständig pro d u k t. Exem pel på vanliga lösningsmedel i lim är bensin, aceton, etanol och trikloretylen. I lim kan också ingå bl. a. fyllnadsm edel, arm eringsm edel, m jukgörningsm edel, stabilisatorer (åldringsskydd), härdare och kataly­ satorer.

Skadeverkningar

Brandrisker Enligt vad som anges i de limningsanvisningar, som nyligen u tfärdats av arbetarskyddsstyrelsen (se nedan) har vid användning av lim som innehåller brandfarliga lösningsm edel i flera fall brand och explosion u p p stå tt, vilket le tt till eller m edfört risk för svåra personskador.

M edicinska risker M edicinska risker m ed lim sam m anhänger oftast med lim m ets innehåll av lösningsm edel eller andra lågm olekylära (enkla) äm nen såsom m jukningsmedel, stabilisatorer, härdare och katalysatorer. Ibland kan m er eller m indre högm olekylära bindem edel, t. ex. plast eller gummi, i lim ha skadeverkan, o ftast på hud, vilket åtm in sto n e delvis kan bero på i bindem edlet kvarvarande verkan av lågm olekylära äm nen, t. ex. härdare. Om lösningsm edel u p p tas i kroppen, vilket vanligen sker genom inandning av lösningsm edelsångor, påverkas härigenom det centrala nervsystem et. D enna effekt kan y ttra sig i form av tr ö tth e t, huvudvärk, illam ående, kräkningar, yrsel, söm nrubbningar, n edsatt koncentrations­ förm åga och precision, n edsatt uppm ärksam het och om döm e i arbetet samt ökad risk för olycksfall. Inandning av luft med m ycket höga h alter av lösningsm edelsånga kan efter relativt k o rt tid leda till m edvetslöshet. Om expositionen inte genast avbryts, kan döden inträda. I relativt sällsynta fall har arbetstagare genom inandning av ånga från speciella lösningsm edel, t. ex. bensen (bensol) och k o lte trak lo rid , ådragit sig svåra förgiftningar med skador på inre organ, t. ex. lever och njurar, som följd. Vissa i lim använda lösningsm edel och m jukgörningsm edel kan även upptas i kroppen genom huden och vara skadliga på sam m a sätt som vid inandning.

K o n tak t med lim kan även ge skada utan a tt upptagning i kroppen sker. Ibland u ppkom m er härvid eksem. B eträffande s. k. sniffning hänvisas till särskilt avsnitt nedan.

Yrkesm edicinsk undersökning I slutet av 1960-talet u tfö rd es vid yrkesm edicinska kliniken vid lasarettet i Lund en undersökning rörande lösningsm edelsförgiftningsriskerna i golvläggaryrket. U ndersökningen visade a tt d et u n d er vissa arbetsm om ent, t. ex. väggbestrykning med k o n taktlim , kan uppstå så höga lösningsm edelshalter i arbetslokalen a tt golvläggarna börjar visa tydliga narkossym tom (n ed sa tt orienteringsförm åga, bortfall av tidssinnet m. m .). Enligt undersökningen är risken för d etta lika sto r oberoende av vilket lösningsm edelsbaserat k o n taktlim som använts.

Gällande bestämmelser

G iftlagstiftningen S yftet med giftlagstiftningen är a tt se till a tt en giftig eller eljest hälsofarlig vara tillverkas, säljs, m ärks och hanteras på sådant sätt att den icke av o aktsam het förorsakar skador. F örordningen är också uppbyggd i huvudsak så, a tt den innebär restrik tio n er i fråga om tillverkning, im port och handel och i viss mån beträffande användningen av de från hanteringssynpunkt farligaste gifterna och nöjer sig m ed, då det gäller m indre giftiga äm nen, a tt föreskriva regler om märkning. I det senare fallet skall konsum enten sålunda få veta riskerna och h u r m an skall handskas med resp. varor. De grundläggande bestäm m elserna finns i gift förordningen (19 6 2 :7 0 2 ). T illäm pningsföreskrifter finns i kungörelsen (19 6 3 :4 4 1 ) i äm net. Högsta k o ntrollm yndighet är giftnäm nden. Med hälsofarlig vara förstås i giftförordningen varje äm ne eller beredning, som m ed hänsyn till varans egenskaper och användning kan befaras förorsaka död, sjukdom eller kroppsskada hos m änniskor. De hälsofarliga varorna delas in i gifter och vådliga äm nen. Till gifter hänförs dels varje äm ne, som endast eller huvudsakligen används vid fram ställning av läkem edel och som socialstyrelsen förklarat skall betrak tas som gift, dels varje annat hälsofarligt äm ne, vars hantering är förenad med synnerligen sto r hälsorisk. Till vådliga äm nen hänförs övriga hälsofarliga varor. Lim som är gift ä r m ycket sällsynt. D ärem ot är lim ofta a tt hänföra till vådliga äm nen. Även om visst lösningsm edel, som ingår i e tt lim, är att hänföra till vådliga äm nen, behöver d etta in te b etyda a tt lim produkten klassificeras som vådligt äm ne; d e tta kan vara fallet om lösningsm edlet förekom m er i sta rk t u tspädd form i lim m et. Åtskilliga bestäm m elser finns om m ärkning av hälsofarliga äm nen. Gift

skall således enligt giftnäm ndens kungörelse angående m ärkning av hälsofarlig vara den 16 m ars 1967 vid överlåtelse m ärkas med förutom varans nam n o rdet ” G ift” jä m te giftm ärke. Vådligt äm ne skall vid överlåtelse m ärkas med fö ru to m varans nam n ord et ” V ådligt” . Om av hälsofarlig varas nam n ej fram går vilket eller vilka äm nen, som förlänar varan dess hälsofarliga egenskaper, skall, såvitt giftnäm nden ej föreskrivit annat, i m ärkningen ingå uppgift härom genom kemisk eller annan allm änt vedertagen entydig benäm ning. M ärkningen skall i fråga om vådligt äm ne innehålla tillräcklig upplysning om m ed varan och dess användning förknippade risker, angiven i form av k o rtfa tta d varningstext. M ärkningen skall även innehålla uppgift om fö r g ift säljarens och tillverkarens eller beträffande i u tlandet tillverkad vara im portörens namn eller firm a sam t postadress och fö r vådligt äm ne förpackarens eller beträffande i u tla n d et tillverkad vara im p o rtö ren s nam n eller firma sam t postadress. Dessa uppgifter krävs dock ej vid överlåtelse i större mängd för enbart industriellt bruk. Därvid erfordras em ellertid uppgift om säljarens nam n. Slutligen föreskrivs för både gift och vådligt äm ne texten »Förvaras oåtkom ligt för barn» (»barnvarning»). H ärifrån undantas för­ u to m nyssnäm nda överlåtelse fö r in d u strib ru k även överlåtelse av gift till den som är behörig a tt in fö ra giftet samt till den som skall använda giftet i yrkesutövning. M ärkningen skall vara u tfö rd på särskilt föreskrivet sä tt med före­ skrivna uppgifter på svenska språket. Hälsofarlig vara, som tagits i bruk fö r yrkesm ässig användning skall under handhavandet vara försedd med den m ärkning, varningstext eller dylikt, som m ed hänsyn till om ständigheterna m å erfordras för a tt förebygga förväxling med annan vara eller som skydd m o t förgiftning eller annan skadeverkan genom varan. Vid hantering av hälsofarlig vara skall särskilt tillses a tt å förpackning anbringad m ärkning ej skadas eller utplånas. Enligt 15 § giftförordningen gäller att gift får överlåtas endast till den som är behörig eller a tt införa giftet till riket - sådan behörighet är starkt begränsad enligt 12 § — sam t till den som skall använda giftet i yrkesutövning. D ärutöver gäller a tt från ap o tek får gift överlåtas till den som är över 18 år och som visar sig ha behov av giftet för konstnärligt, tekniskt, vetenskapligt eller an n at jäm förligt ändam ål. Några m otsvarande inskränkningar beträffande överlåtelse av vådligt äm ne finns inte.

Barnleksaker och vissa an d ra p ro d u k te r får enligt 22 § 2 mom. giftförordningen inte saluhållas eller överlåtas, om de innehåller eller behandlats m ed gift eller vådligt äm ne och därigenom kan m edföra hälsofara.

H ygieniskt gränsvärde definieras av arbetsm edicinska in stitu te t på följande sätt. Om halten av e tt äm ne i lu ften på en arbetsplats hålles vid

eller under d e t hygieniska gränsvärdet, skall organskador eller sjukdom s­ tillstånd, som orsakas av äm net, inte u p p träd a hos personalen på arbetsplatsen. N orm alt skall äm net härvid ej heller förorsaka besvär. Undantagsvis kan dock lindriga och snabbt övergående besvär, t. ex. irritation av ögonens och näsans slem hinnor, förekom m a. I giftlagstiftningen saknas bestäm m elser om angivande av hygieniska gränsvärden för äm nen som o m fattas av lagstiftningen.

N arkotikalagstiftningen m. m. De lä ttflyktiga lösningsm edel, som finns i vissa lim, är inte sådana substanser som om fattas av narkotika- eller läkem edelslagstiftningen. B eträffande försäljning av lösningsm edlet thinner, som fö ru to m andra beståndsdelar innehåller bensin, toluol eller zylol, har år 1960 införts vissa restrik tio n er i syfte a tt m otverka m issbruk av m edlet genom sniffning (se nedan). Enligt kungörelsen (1960:625) om försäljning av thinner får th in n e r inte säljas till den som ej fyllt 18 år. Kärl, i vilket thin n er utläm nas från försäljningsställe för m inuthandel, skall vara försett m ed uppgift om försäljarens nam n och varans art sam t med påskriften ” Farligt a tt fö rtära eller inandas. Förvaras oåtkom ligt för barn” . B rott m ot bestäm m elserna i kungörelsen straffas m ed dagsböter.

Förordningen (1968: 668) om brandfarliga varor F örordningen utgör e tt kom plem ent till den allm änna b randlagstift­ ningen. I förordningen m eddelas bestäm m elser om förvaring, hantering, transport och försäljning av brandfarliga varor. Kom m erskollegium m eddelar tilläm pningsföreskrifter och anvisningar till förordningen. Tillsynen över efterlevnaden av förordningen utövas av sprängäm nesinspektionen. Till brandfarliga vätskor hänförs bl. a. varor i flytande eller halvfast form med en flam m punkt (= den lägsta te m p eratu r vid vilken en vätska avger an tän d b ara ångor) av högst 60 ° C. Brandfarliga vätskor indelas efter farlighetsgraden i fyra klasser (1, 2a, 2b och 3). V ätskor med en tem p eratu r av högst + 2 1 ” C hänförs till klass 1. De vanligaste lösningsm edlen i lim h ar en så låg te m p eratu r att lösningsm edlen skall hänföras till denna klass. Enligt kom m erskollegii tilläm pningsföreskrifter (m yndighetens författningssam ling, ser. B, 1963:5) skall behållare för klass 1-vätska eller klass 2a-vätska, som rym m er m er än 2,5 dl, vara m ärkt med orden ” M ycket brandfarlig” respektive ” Brandfarligt” . Om behållaren är m indre bö r denna vara försedd med påskrift varigenom allm änheten varnas för brandfarligheten. B eträffande rätten för enskild person a tt förvara brandfarliga varor i bostaden må h ä r näm nas följande (Kom m erskollegii författningssam ling, ser. B, 1963:3). U tan tillstånd eller anm älan får var och en, i fråga om sam boende, vaije hushåll, i läm pligt utrym m e eller på lämplig plats, av

brandfarlig vätska förvara högst 10 1 klass 1, högst 50 1 klass 2 och högst 100 1 klass 3. 1 dessa högsta m ängder inräknas in te vad som finns i fast behållare till oljekam in, fotogenelem ent, m. m. På särskilda förvarings­ platser — exempelvis i källarutrym m en — får var och en förvara b etyd­ ligt större m ängder brandfarlig vätska.

A rbetarskyddslagen m. m. D et åligger enligt 11 § arbetarskyddslagen arbetsgivaren a tt vidta sådana åtgärder a tt fara i möjligaste mån undgås a tt arbetstagare skadas genom eldfarliga, explosiva, frätande, giftiga eller eljest hälsofarliga äm nen. Till k o m plettering härav föreskrivs i 25 § arbetarskyddskungörelsen a tt vid arbete, där gift eller annan hälsofarlig vara kom m er till användning eller där arbetsförhållandena eljest kan m edföra förgiftningseller sm ittofara, skall betryggande skyddsåtgärder vara vidtagna. Gift eller annan hälsofarlig vara skall, i den m ån så med hänsyn till förhållandena skäligen kan ske, ersättas med icke hälsofarlig eller m indre hälsofarlig vara. Arbetsgivare skall enligt 1 § arbetarskyddskungörelsen tillse, a tt hos honom sysselsatta arbetstagare erhåller kännedom om de särskilda risker fö r ohälsa och olycksfall, som är förb u n d n a med arbetet, sam t, där så erfordras, m eddela de föreskrifter och förhållningsregler, som arbets­ tagare skall ia k tta för a tt undgå dessa risker. Ledningen av visst arbete får inte, om fara för ohälsa eller olycksfall kan anses uppkom m a därigenom , anförtros en med arb e tet oerfaren person. V idare skall tillses a tt arbetstagare, som saknar nödig erfarenhet, inte används till arbete, där bristande kunskap eller färdighet kan anses m edföra fara för ohälsa eller olycksfall, utan erforderlig undervisning och ledning. Arbetsgivare h ar enligt 62 § arbetarskyddskungörelsen a tt tillse, a tt såväl arbetsledare som övriga arbetstagare m edverkar i skyddsarbetet. F örfattningsbestäm m elser angående hygieniska gränsvärden finns inte inom arbetarskyddslagstiftningen. A rbetsm edicinska in stitu te t har em ellertid rekom m enderat e tt 70-tal sådana gränsvärden (A l-rapport nr 13 år 1969). Bl. a. för aceton, etylacetat, m etanol, toluol och trikloretylen finns gränsvärden angivna i de näm nda rekom m endationerna. F örteckningen är avsedd a tt tjäna som en rekom m endation för berörda parter och kunna utgöra en bakgrund för yrkesinspektionens ingripan­ den.

Anvisningar av arbetarskyddsstyrelsen m. m.

I cirkulärskrivelse den 21 maj 1970 till samtliga yrkesinspektörer sam t till tillverkare och brukare av lim för golv- och väggbeklädnader o. d. fram höll arbetarskyddsstyrelsen att skyddsåtgärder, som föreskrivits av styrelsen i utfärd ad e anvisningar, o fta eftersatts vid användning av lim, särskilt ko n tak tlim , innehållande bindem edel upplösta i vissa organiska lösningsmedel. Styrelsen fram höll a tt — för att uppnå tillfredsställande arbetsförhållanden fö r golvläggare och andra berörda arbetstagare — övergång snarast möjligt borde ske till ofarliga lim sorter, helst vattenbaserade. I ju n i m ånad i år har arbetarskyddsstyrelsen u tfä rd a t nya anvisningar om skyddsåtgärder vid lim ningsarbeten (nr 78). Anvisningarna har u tfärdats efter sam råd med bl. a. arbetsm edicinska in stitu te t, giftnäm n­ den, kom m erskollegium , statens b randinspektion, LO, SAF samt Svenska byggnadsarbetarförbundet och vissa andra fackförbund. Anvisningarna är m ycket o m fattande. Som en allm än rekom m enda­ tion gäller — i sam m anfattning — a tt m an inte bö r använda e tt lim som kan m edföra risker om en m indre farlig p ro d u k t ger e tt bra resultat. I de fall, där avsikten är a tt lim som klassificerats som gift skall användas, skall anm älan ske till yrkesinspektionen. D enna bö r godkänna planerat arbetssätt. U töver regler om produktval finns i e tt avsnitt om Allm änna åtgärder anvisningar u nder rubriken allmän planering, planering av arbetsm etod och arbetslokal, rengöringsm öjligheter, personlig skyddsut­ rustning, personal, arbete (organisation, u tfö ran d e, första hjälpen). I skilda avsnitt ges anvisningar om särskilda åtgärder på perm anent arbetsplats och på tillfällig arbetsplats, t. ex. bygge. I det senare avsnittet föreskrivs bl. a. a tt lim m ärkt ” M ycket brandfarligt” eller ” B randfarligt” och hälsofarligt lim, som avger ånga av hälsofarligt lösningsmedel, får användas på tillfällig arbetsplats endast u nder förutsättning a) a tt med hänsyn till arbetets art klart fram går a tt h alten lösningsmedelsånga i luften ligger på betryggande nivå u n d er det hygieniska gränsvärdet, oavsett h u r arb e tet bedrivs, eller b) a tt i annat fall arbetsgivare visar, a tt det med givna föru tsättn in g ar är prak tisk t m öjligt a tt bedriva arb etet på betryggande sätt och a tt han i erforderlig utsträckning kontro llerar arbetet. U tförliga anvisningar lämnas om användning av speciallim, d. v. s. lim, där bindem edlet i sam band med lim ningen bildas eller färdigbildas av i lim m et ingående enklare äm nen. De nya anvisningarna träder i k raft vid kom m ande årsskifte, dock a tt vissa av bestäm m elserna gäller redan från den 1 oktober.

Sniffning

Den i d e tta utlåtan d e behandlade m otionen synes närm ast ha till syfte a tt förhindra m edicinska och andra skadeverkningar som oavsiktligt kan uppstå vid användning av vissa lim som innehåller organiska lösningsm e­ del. Det förekom m er em ellertid även e tt uppsåtligt m issbruk, fram för allt bland pojkar i åldern 12 — 15 år, av lä ttflyktiga lösningsm edel, d är sy ftet är genom inandning av ångorna åstadkom m a en berusningseffekt (sniff­ ning, av det engelska ord et sniff = lu k ta på, snusa). I princip har alla lä ttfly k tig a lösningsm edel, t. ex. eter, aceton, bensin, beståndsdelar i golvlack och fläckurtagningsm edel m. m., berusande effekt vid sniffning och förekom m er em ellanåt i e tt sådant missbruk. Vanligast är dock toluolhaltiga m edel, fram för allt th innerpreparat. I Sverige sniffas dessutom inte sällan trikloretylen, solution (gum m iklister) och fläckurtagningsm edlet K2R. 1 USA har plastlim (polystyrene glue) varit det vanliga sniffningsm edlet. M edlet används vid byggandet av flygplans- och bilm odeller i plast. I narkom anvårdskom m itténs betänkande ” N arkotikaproblem et, Del 111, Sam ordnade åtgärder” (SOU 1969:52) behandlas utförligt frågan om m issbruk av lösningsmedel (s. 137 — 141). K om m ittén erinrar bl. a. om förbudet a tt sälja th in n e r till ungdom ar under 18 år men anför a tt fö rb u d e t kringgås m ycket lätt. V idare anför k o m m itté n a tt effektiva restriktioner är önskvärda m en givetvis svårgenom förbara på grund av de olika m edlens alldagliga användning och förekom st. K ännedom om riskerna och m issbrukningsm öjligheterna bör öka vaksam heten hos föräldrar och försäljare av lösningsmedel. Y tterligare uppges a tt m an i vissa delstater i USA lagstiftat om lösningsm edlens rä tta användning och krim inaliserat m issbruket, även för barn, men a tt d e tta snarast försvårat problem et.

Lek rådet m. m.

E tt statligt råd med arbetsuppgifter på lekm ateriel- och lekm iljöom rå­ det har nyligen in rättats (se SoU 1971:5 p. 14). R ådet skall bl. a. verka för a tt ändamålsenliga lekm ateriel tillverkas och saluförs samt a tt skyddsoch säkerhetsaspekterna vid barns lek tillgodoses. R ådets verksam het skall rikta sig bl. a. till p ro d u ce n ter och inköpare av lekm ateriel. Här må även erinras om den år 1954 bildade sam arbetskom m ittén m ot barnolycksfall, som är k nuten till Röda korset och består av 26 representanter för olika fackliga och ideella organisationer. B eträffande vissa andra organ på lekm aterielom rådet hänvisar u tsk o t­ te t till den PM som ligger till grund för in rättan d et av lekrådet (L ek och lekm iljö; stencil S 1971:1).

Vissa riksdagsmotioner

1967 års riksdag I anledning av m o tio n till 1967 års riksdag om förvaring av gifter i hem m et u n derströk andra la g u tsk o ttet (2LU 1967:61) vikten av a tt inform ation om gifter och vådliga äm nens hälsofarlighet sam t undervis­ ning om hantering av sådana äm nen över lag ägnades intensiv uppm ärk­ samhet.

1969 års riksdag Med utgångspunkt från de risker som föreligger inom byggnadsindu­ strin vid användning av klister innehållande lä ttflyktiga lösningsm edel efterlystes i m otioner till 1969 års riksdag fasta norm er i form av jäm förelsevärden, t. ex. riktvärden för teknisk lu ftk o n tro ll och hygie­ niska gränsvärden för hälsofarliga äm nen och produkter. G enom att förbjuda e tt överskridande av fastställt gränsvärde skulle m an kunna skapa säkrare förhållanden på arbetsplatserna och få en b ättre kontroll över användningen av hälsofarliga varor. D etta syfte skulle ytterligare främ jas om hälsofarliga varor m ärktes med en ex ak t kemisk deklaration och m ed gränsvärdet för varje beståndsdel. M otionärerna hem ställde a tt riksdagen hos Kungl. Majit begärde utredning om lagstiftning beträffande här angivna frågor.

A ndra la g u tsk o ttet behandlade m otio n ern a i u tlå ta n d e 1969:67, sedan u tsk o tte t in h äm tat y ttra n d e från giftnäm nden och arbetsm edicinska in stitu te t.

I sitt y ttra n d e anförde giftnäm nden bl. a. följande. (Med hygieniska gräns- eller riktvärden) b ru k ar förstås den halt av e tt visst äm ne, som luften icke bör överskrida i en lokal, där m änniskor stadigvarande vistas. Vilken mängd av äm net som i verkligheten uppnås per en viss volym är beroende såväl av egenskaperna hos äm net självt och hos det preparat i vilket d etta ingår som av arbetssätt och ventilationsförhållanden. E tt visst hygieniskt gränsvärde för e tt äm ne torde sålunda inte k unna läggas till grund för fö rb u d m ot användningen av e tt speciellt preparat. Det h ar därem ot norm givande betydelse vid bedöm ningen av förhållandena på en arbetsplats, där p rep a ra tet används. D et torde em ellertid knappast vara av större praktisk betydelse a tt gränsvärden av denna ty p anges på förpackningen. D ärem ot är d et viktigt a tt existerande risker och uppgifter om ingående äm nen som förorsakar riskerna tydligt anges på sätt som stadgas i gällande lagstiftning. G iftnäm nden anförde avslutningsvis a tt den in le tt en utredning rörande i handeln varande klister, främ st golvklister, och m ärkningen av dessa pro d u k ter. H uruvida resu ltatet av utredningen kunde påkalla en ändring av gällande giftlagstiftning var vanskligt a tt förutse. D ärem ot ansåg näm nden a tt vad m an redan visste om hälsoriskerna i sam band med

sådana klister ytterligare u n d erströ k det tidigare i olika sam m anhang u tta la d e behovet av en förstärkning och sam ordning av tillgängliga toxikologiska resurser. I sitt av riksdagen godkända u tlåtande 1 9 6 9 :6 7 anförde andra lag u tsk o ttet följande.

Enligt u tsk o tte ts m ening är det ur arbetarskyddssynpunkt angeläget a tt m öjligheter skapas fö r en tillfredsställande k ontroll av lu ftfö ro ­ reningar på arbetsplatserna. Utvecklingen inom arbetslivet, fram för allt på det kem isk-tekniska om rådet, har m edfört att behovet av skärpta insatser i d etta avseende successivt ökat. Till ledning för såväl arbets­ tagare och arbetsgivare som för yrkesinspektionen och andra företrädare för arbetarskyddet kan en förteckning över hygieniska riktvärden för äm nen som m edför luftföroreningar på arbetsplatserna fram stå som erforderlig. U tsk o ttet vill därför instäm m a med m otionärerna när de efterlyser sådana gränsvärden. A rbetsm edicinska in stitu te t har uppgivit att en förteckning över rekom m enderade hygieniska riktvärden kom m er a tt publiceras senare i år och a tt det är institu tets avsikt a tt utge en eventuellt reviderad och k o m pletterad upplaga av förteckningen varje år. Huruvida en sådan av in stitu te t utgiven förteckning kan anses vara en tillräcklig åtgärd på om rådet eller behov föreligger av i lag eller annan författn in g fastslagna norm er, kan m an ha delade m eningar om. M ot en lagstiftning har rem issinstanserna såsom redovisats i det föregående anfört en del skäl. E ftersom utredning redan pågår inom den i våras tillkallade m iljökontrollutredningen av en rad frågor som tangerar föreliggande problem och översyn av arbetarskyddslagstiftningen i enlighet m ed riksdagens begäran tidigare i år planeras av Kungl. Majit, finner u tsk o tte t det läm pligt a tt frågan om hygieniska gränsvärden tas upp i något av dessa båda sam m anhang.

Sederm era har den år 1970 tillsatta arbetsm iljöutredningen få tt i uppdrag a tt ta upp frågan om de hygieniska gränsvärdena (riksdagsbeberättelsen 1971 s. 137). V idare har u tsk o ttsu tlå ta n d e t av Kungl. Majit överläm nats till m iljökontrollutredningen (direktiv: se riksdagsberättelsen 1970 s. 318).

Nordiska rådet

Å r 1965 antog Nordiska rådet följande rekom m endation (nr 17/1965) angående m ärkning av brand- och hälsofarliga ämnen. N ordiska rådet rekom m enderar regeringarna a tt u tred a fö ru ts ä tt­ ningarna för enhetliga regler för m ärkning av brand- och hälsofarliga äm nen och för handeln med sådana äm nen i vad sam m anhänger m ed m ärkningen.

I anledning av rekom m endationen har en kom m itté av sakkunniga u tre tt de frågor som näm ns i denna. R esultatet av kom m itténs överväganden redovisades förra året i betän k an d et Merking av brann- og helsefarlige sto ffer (N ordisk udredningsserie 7/70). B etänkandet har hänvisats till N ordiska rådets socialpolitiska u tsk o tt.

U tsk o ttet I m otionen 1971: 753 hem ställs a tt riksdagen skall begära översyn av bestäm m elserna om försäljning av sådana lim, i vilka ingår brand- och hälsofarliga p ro d u k ter. Det är främ st de s. k. kontak tlim m en som används både inom byggnadsbranschen och i hem m en som åsyftas. M otionärerna anför a tt försäljning av ko n tak tlim sker i bl. a. specialaffä­ rer, varuhus och livsm edelsaffärer men a tt ko n tro llen vid försäljningen verkar vara obefintlig eller i varje fall m ycket ringa. I hem m en används lim m en fram för allt i sam band m ed hobb y arb eten . K ontaktlim följer o fta m ed byggsatser som är avsedda fö r barn, tro ts a tt lim m en innehåller stora m ängder hälsofarliga lösningsm edel. Dödsfall bland barn och ungdom har förekom m it som en följd av a tt k o n ta k tlim använts. M otionärerna m enar a tt de bestäm m elser om detaljhandelsförsäljningen som finns på om rådet bö r skärpas. D etta gäller särskilt försäljning till barn och ungdom sam t försäljning tillsam m ans med hobbym ateriel. K ontaktlim innehåller i regel bensin, aceto n , trik lo rety len eller något annat lösningsm edel som är lättfly k tig t. I sam band m ed den arb e tsp ro ­ cess, vid vilken lim m et används, avdunstar större delen av lösningsm edlet och tillförs därigenom luften i arbetslokalen. Som anförs i m otionen innebär de använda lösningsm edlen både brandrisker och m edicinska risker. G enom inandning u p p tas lösningsm edlet i k ro p p en , varvid det centrala nervsystem et påverkas. Denna effekt kan y ttra sig som trö tth e t, huvudvärk, illam ående, kräkningar, yrsel, söm nrubbningar eller nedsatt koncentrationsförm åga. Inandning av lu ft m ed m ycket höga h alter av lösningsmedelsånga kan snabbt leda till m edvetslöshet. D öden kan inträda. I slutet av 1960-talet genom fördes en uppm ärksam m ad yrkesm edicinsk undersökning rörande riskerna för lösningsm edelsförgiftning i golvläggaryrket. U ndersökningen klarlade de m ycket stora faro r som kan finnas vid användning av lösningsm edelsbaserade k o n tak tlim . A rbetarskyddsstyreisen, som efter hand skärpt föreskrifterna i fråga om arbete med bl. a. k o n taktlim , har sedan m otionen väcktes u tfä rd a t nya anvisningar om skyddsåtgärder vid lim ningsarbeten, vilka anvisningar delvis trä tt i k raft den 1 o k to b e r i år och i övrigt träd e r i k raft vid årsskiftet 1971/72. A nvisningarna, som u tfärd ats efte r sam råd m ed bl. a. LO, SAF och vissa fackförbund, in n e fa tta r stark t skärpta skyddsbestäm ­ melser. D etta kom m er enligt u tsk o tte ts m ening få till följd a tt man såväl på byggplatser och andra tillfälliga arbetsplatser som på perm anenta arbetsplatser i praktiken o fta tvingas gå över till andra och ofarligare lim än de nu använda. Då d et gäller den yrkesmässiga användningen av kon tak tlim finns det således anledning räkna med a tt man skall väsentligt k unna m inska de risker som finns för arbetstagare som är verksam m a i branschen. Något initiativ från riksdagens sida beträffande den yrkesm äs­ siga användningen av k o n ta k tlim — en fråga som uttryckligen berörs

endast i m otionsskälen — är därför inte nu påkallat. S yftet med giftlagstiftningen är a tt en giftig eller eljest hälsofarlig vara skall tillverkas, säljas, märkas och hanteras på sådant sätt a tt den in te av oaktsam het vid handhavandet förorsakar skador. De p ro d u k te r som om fattas av bestäm m elserna i giftförordningen indelas i gifter och vådliga äm nen. K ontaktlim klassificeras mera sällan som gift men är o fta att hän fö ra till vådliga äm nen. Med hänsyn till a tt b etydande hälsorisker finns vid användning av kon tak tlim — något som visat sig in te bara vid yrkesm ässig användning av sådana lim utan även genom a tt allvarliga olycksfall inträffat i hem m en — är det självfallet angeläget a tt bestäm m el­ serna i giftförordningen och tilläm pningsföreskrifterna till denna nog­ grant följs. Det kan em ellertid också vara m otiverat att närm are överväga huruvida en skärpning av bestäm m elserna behövs. B eträffande frågan om den nuvarande tilläm pningen av giftlagstiftningen och om eventuell ändring av denna får u tsk o tte t anföra följande. G iftnäm nden har inlett en utredning rörande i handeln varande klister och m ärkningen av dessa p ro d u k ter. Enligt vad u tsk o tte t in h ä m ta t har näm nden på grund av andra viktiga uppgifter inte haft m öjlighet slutföra utredningen. Det fram står em ellertid som angeläget a tt utredningen snarast möjligt slutförs. Som fram går av vad giftnäm nden u tta la t i e tt rem issyttrande till andra la g u tsk o ttet vid 1969 års riksdag to rd e utredningen kunna kom m a a tt ge anvisningar huruvida en ändring av lagstiftningen är påkallad. U tsk o tte t är dock m edvetet om a tt de lösningsm edel som används i k o n taktlim m en har en sto r användning även i in d u strip ro d u k te r och i andra sam m anhang. D et torde därfö r m öta svårigheter att u tfärda to ta lfö rb u d m ot försäljning av k ontaktlim . Inte m inst med hänsyn till a tt det num era finns god tillgång till bra lim som är vattenbaserade, behöver man dock inte tveka a tt vidta åtgärder för a tt även u ta n fö r den yrkesmässiga hanteringen av kontaktlim skära ner förbrukningen. F ö ru to m den av giftnäm nden igångsatta utredningen to rd e en inom N ordiska rådet u tfö rd utredning rörande m ärkning av brand- och hälsofarliga p ro d u k ter kunna få betydelse för a tt få till stånd b ättre förhållanden på det här om rådet. Enligt vad u ts k o tte t in h äm tat to rd e den sam nordiska utredningen kom m a a tt tas upp av Nordiska rådets socialpolitiska u tsk o tt vid nästa års session med Nordiska rådet. Även om man skulle lyckas uppnå en väsentligt effektivare m ärkning av k o n ta k t­ lim m en kan man in te härigenom helt undanröja riskerna för olycksfall. Riskerna är, som det anförts i m otionen, fram för allt stora i fråga om sådana p ro d u k ter som vanligen används av barn och ungdom i sam band med lek- och hobbyverksam het. I viss utsträckning to rd e m an kunna bringa ner riskerna genom upplysningsverksam het som riktas dels till föräldrar och dels till p roducenter av lek- och hobbym ateriel. I d e tta hänseende finns anledning k n y ta förhoppningar till det ny in rättad e

lekrådet. D ärutöver kan det vara skäl överväga en skärpning av reglerna i giftförordningen om a tt bam leksaker in te får saluhållas eller överlåtas om de innehåller eller behandlats med gift eller vådligt äm ne och därigenom kan m edföra hälsofara. Vad u ts k o tte t anfört bör ges Kungl. Majit till känna. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen i anledning av m otionen 1 9 7 1 :7 5 3 ger Kungl. Maj :t till känna vad u ts k o tte t anfört om försäljningen av brand- och hälsofarliga lim.

S tockholm den 2 novem ber 1971

På so cialu tsk o ttets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), G ustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s)*, fru Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik (c), Persson i Stockholm (s), H y ltander (fp ), fru Sigurdsen (s), herrar Å kerlind (m )*, Johnsson i Blentarp (s), A ndreasson (c), fru M arklund (vpk), herrar Nisser (m ), R om anus (fp ) och Nilsson i V äxjö (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.