Socialutskottets betänkande i anledning av motion om integration av socialvård och kriminalvård i frihet, m. m.
Socialutskottets betänkande nr 38 år 1971 SoU 1971:38
Nr 38
Socialutskottets betänkande i anledning av motion oni integration av socialvård och kriminalvård i frihet, in. m.
Motionen
I m otionen 1971: 739 av h err C arlsham re (m) yrkas att riksdagen m åtte besluta överläm na m otionen till socialutredningen för beaktande. M otionären erin rar inledningsvis om a tt inom socialvården num era allm än t tilläm pas den s. k. fam iljevårdsprincipen. D et to rd e vara ostri digt, an fö r m otionären, a tt den enhetlighet i bedöm ning och hjälpinsat ser som härigenom uppnås väsentligt okar utsikterna till ett positivt resultat av hjälpinsatsen och främ jar uppkom sten av ett förtroendefullt förhållande m ellan socialtjänstem an och hjälpsökande. M otionären erin rar om a tt det alltjäm t finns särskilda form er av social rådgivning och hjälp som inte dragits in i den enligt fam iljevårds principen sam ordnade verksam heten, näm ligen dels den verksam het som bedrivs inom krim inalvårdens skyddskonsulentorganisation, dels skol kurators verksam heten . B eträffande hjälp frå n skyddskonsulentorganisationen till den som varit om händertagen för krim inalvård i anstalt a n fö r m otionären. O fta in träffar det a tt den frigivnes fam ilj red an ä r i k ontakt med och får hjälp genom den kom m unala socialbyrån. D en frigivnes å te r anpassning i sam hället kan knappast främ jas av att han i socialvårdshänseende särbehandlas och hänvisas till en alldeles särskild o rganisa tion. D en sam lade hjälpinsatsen till den frigivnes och hans fam iljs fö r m ån skulle sannolikt bli effektivare om den finge form en av en integre rad insats enligt fam iljevårdsprincipen. D et bör, enligt m in m ening, allvarligt övervägas om inte skyddskon sulentorganisationen borde inordnas i den kom m unala socialvården. F ö r a tt undvika en kostnadsövervältring på kom m unerna bö r i så fall staten genom krim inalvårdsstyrelsen ” k öpa” ifrågavarande tjänster av den kom m unala socialbyrån och därigenom medge en personalförstärk ning m otsvarande den ökade arbetsbelastningen.
Beträffande skolkuratorernas verksam het anser m otionären på fö l jande skäl a tt verksam heten m ed fördel kunde inordnas i den allm änna socialvården. D e problem skolkuratorn får ta itu med gäller o fta inte bara elevens situation i skolan u ta n lika m ycket förhållandena i fam iljen, inte sällan en fam ilj som redan ä r förem ål för socialvårdens om sorger. D et ä r fö r n ärvarande svårt a tt rekrytera skolkuratorer m ed adekvat utbildning. Lösningen av det problem et skulle underlättas om m an fö r
1 — Riksdagen 1971.12 sami. N r 38
skolkurativa uppgifter disponerade den bredare sakkunskap och e rfa renhet sorn finns tillgänglig inom en hel socialbyrå. E n sådan lösning h indrar givetvis inte a tt — helt i enlighet m ed fam iljevårdsprincipen — en särskild socialtjänstem an avdelas fö r att, m ed tjänsteställe i skolan, svara för den direkta k ontakten m ed eleverna.
E n utredning rö ran d e integrerad socialvård enligt de i m otionen a n tydda riktlinjerna göres enligt m otionären läm pligast inom socialutred ningen.
Familjevårdsprincipen m. m.
I det sociala vård- och behandlingsarbetet h a r m an u nder senare år på m ånga håll bö rjat tilläm pa den så kallade fam iljevårds- eller fam iljeprincipen, vilken bl. a. innebär att all kom m unal socialvård som rör en och sam m a person eller fam ilj skall handläggas av en och sam m a socialvårdstjänstem an, helst också av sam m a beslutande o r gan. En och sam m a tjänstem an bör vidare ansvara fö r hela h a n d läggningen av ett ärende — från anhängiggörandet till den slutliga verkställigheten av beslutet — i den m ån dessa uppgifter åligger social förvaltningen. D etta sätt a tt arbeta kan också, för a tt använda social utredningens term inologi, uttryckas så a tt socialvården bör tilläm pa en helhetssyn. G enom beslut av 1970 års riksdag (prop. 121, 2LU 51) antogs lagen (1970: 296) om social cen tralnäm nd m . m ., som skall u n d erlätta för kom m unerna a tt anpassa socialvårdens näm ndorganisation till bl. a. den i det föregående redovisade nya arbetsform en inom socialvården. G enom lagen h a r kom m unerna fått m öjlighet att ersätta socialnäm nd, barnavårdsnäm nd och nykterhetsnäm nd m ed en fö r de tre vård o m rådena gem ensam socialnäm nd, kallad social centralnäm nd. En kom m un h ar också genom lagen få tt m öjlighet in rätta s. k. sociala distriktsnäm nder. D en nya lagstiftningen ä r avsedd a tt gälla i avvaktan på resultatet av socialutredningens fo rtsatta arbete rörande den fram tida socialvårdens m ålsättning och organisation.
Kriminalvårdens organisation
D en centrala ledningen av krim inalvården, såväl anstaltsvården som krim inalvården i frihet, om händerhas av krim inalvårdsstyrelsen. D ä r jäm te finns de centrala n äm nderna krim inalvårdsnäm nden, ungdom s fängelsenäm nden och intem eringsnäm nden. P å det lokala planet finns sedan 1965 en organisation av övervakningsnäm nder. Ö vervakningsnäm nderna ä r lokala organ v art och ett i allm änhet med en eller flera allm änna u nderrätters dom krets som verksam hetsom råde. Ö vervakningsnäm ndernas o m råde sam m anfaller i stor utsträckning med
skyddskonsulentdistrikten. Ö vervakningsnäm ndem a beslutar om över gång från anstaltsbehandling till vård i frihet sam t i vissa ärenden be träffan d e frivårdsklientelet, t. ex. förordnande av övervakare, flyttning av ärenden från ett distrikt till annat, ärenden n är klient skött sig m indre väl etc. K rim inalvårdens regionala organisation ä r uppdelad på olika räjonger, varav fem geografiska och tre specialräjonger. S pecialräjongerna ä r internerings-, ungdom s- och kvinnoräjongen. U n d er de fem geografiska räjongerna sorterar dels sam tliga anstalter för verkställighet av fängelse eller anstaltsbehandling vid skyddstillsyn inom respektive räjong, dels de skyddskonsulentdistrikt som ligger inom det geografiska om råde som räjongen utgör. V arje räjong står under ledning av en krim inalvårdsdirektör. Inom de geografiska räjongerna h a r denne vid sin sida fö r utom den krim inalvårdsinspektör, som ä r chef för centralanstalten, även en krim inalvårdsinspektör för bl. a. frivårdsfrågor. Skyddskonsulenterna ä r för närvarande 42 till antalet och leder var och en sitt distrikt med bistånd av biträdande skyddskonsulenter och skyddsassistenter. I Stockholm handhas skyddskonsulentgörom ålen i vad b eträ ffa r villkorligt frigivna av Föreningen Skyddsvärnet. D istrikten o m fattar i regel ett län eller del av län. I storstäderna Stockholm och G ö te borg finns även specialdistrikt. D e tjänstem än inom krim inalvården som i första h and blir aktuella för sam arbete m ed socialm yndigheter är skyddskonsulenterna. Dessa har a tt i sam arbete med dom stolar, fångvårdsanstalter och övervakningsnäm nder förbereda och övervaka krim i nalvården i frihet. D e skall tjänstgöra som föredragande hos övervakningsnäm nderna och i m ån av tid fullgöra övervakningsuppdrag och u tfö ra personundersökningar. D e skall även ägna sig å t rekrytering och utbildning av övervakare och personundersökare, biträda dom stolarna m ed utredningar och förslag och genom sam arbete m ed företag, enskilda personer, föreningar och sociala m yndigheter söka un d erlätta frivårdsklienternas anpassning.
Skolkuratorsverksamheten
I läroplan för grundskolan (Lgr 69) anförs beträffande den skolkurativa verksam heten följande. S kolkurator fungerar som skolans sociala expert. E lever och för äld ra r kan vända sig till k u rato r för a tt få upplysningar, råd och hjälp i frågor som rö r bl. a. skolgång, svårigheter i anpassningen till skol situationen och i frågor av m era personlig art. K u ra to r skall vidare kunna inform era om vart elever och fö rä ld ra r kan vända sig för att få del av den hjälp sam hället erbjuder, då skolans resurser inte räcker till. G enom sam tal och annan k ontakt m ed fö rä ld rar kan skolkurator m edverka till att klarlägga orsakssam m anhang, u n d an rö ja m issförstånd och därm ed skapa ett b ättre sam förstånd mellan hem och skola. I sam råd m ed övriga i elew ård sarb etet m edverkande uppehåller skol-
1* R iksdagen 1971. 12 sam i. N r 38
k u rato r skolans ko n tak t m ed sam hällets sociala institutioner och m yn digheter, fram fö r allt de barna- och ungdom svårdande liksom den psy kiska barna- och ungdom svården, varigenom en sam ordning kan ske av de hjälpåtgärder som behövs för att återinpassa elever m ed sociala störningar. 1 skolans åtgärder m ot m issbruk av beroendem edel h ar skolkuratorn särskilda m öjligheter a tt m edverka genom den kännedom som kuratorn h a r om vissa betydelsefulla sociala bakgrundsfaktorer. K u rato rs u ppgifter kan aktualiseras av olika befattningshavare i sko lan. Beroende på ärendets art ta r ku rato r de kontakter som bedöm s angelägna och fö ro rd ar eller m edverkar i erforderliga utedningar och åtgärder. Särskild uppm ärksam het bör k u rato r ägna de elever, som på grund av hem förhållandena kan vara i behov av rådgivning och stöd, liksom de elever, som på grund av an d ra orsaker än hälsoskäl o fta är frå n varande från undervisningen. N är det gäller elever, som erhåller sam o rd n ad specialundervisning på grund av sjukdom , handikapp eller lik nande om ständigheter, bö r nära sam verkan ske med skolläkare, skol sköterska och skolpsykolog. Till skolkuratorns förebyggande arbete hö r bl. a. att stim ulera elever na a tt använda fritiden p å ett m eningsfullt sätt, varvid från k am ra t um gänget isolerade elever b ör ägnas särskild uppm ärksam het.
Skolkurator i gym nasieskolan har i huvudsak sam m a uppgifter som k u rato r i grundskolan (se L äroplan för gym nasieskolan, Lgy 70, s. 55).
Socialutredningen
E fter Kungl. M a j:ts bem yndigande tillkallades socialutredningen i b ö rjan av år 1968. U tredningsdirektiven innehåller — enligt en av u t redningen gjord redovisning i dess första delbetänkande (stencil S 1969: 11) — bl. a. följande.
Socialutredningen skall göra en allm än översyn av de tre sociala v å rd lagarna, socialhjälpslagen, barnavårdslagen och nykterhetsvårdslagen. De grundläggande principerna i den nuvarande lagstiftningen har sin förankring relativt långt tillbaka i tiden. Lagstiftningen m åste anpassas efter utvecklingen i sam hället och efter de nya m etoder och ökade re surser m an få tt i frå g a om v ård och behandling. Socialvårdens olika grenar bö r i lagstiftningshänseende såvitt m öjligt inte v ara skilda från varandra. U tredningsarbetet skall em ellertid inte en b art syfta till att anpassa lagstiftningen till dagens situation utan skall även o m fatta en u n d er sökning av m öjligheterna till vidareutveckling. A rbetet skall således o m fa tta frågor rö ra n d e vårdens innehåll och anordningar fö r a tt till godose vård- och hjälpbehov. M öjligheterna a tt göra den förebyggande vården effektivare skall beaktas. U ppsökande verksam het skapar ökade förutsättningar för den ekonom iska och personliga trygghet, som sam hällets vittförgrenade an ordningar på det sociala om rådet syftar till. Lika viktig som den uppsökande verksam heten är den uppföljande. D et ä r angeläget a tt följa resultatet av insatta åtgärder och pröva nya, om så erfordras. V ård- och behandlingsm etoder skall granskas.
Behov av vård och om vårdnad från sam hällets sida kan föreligga o a v sett om det finns ekonom iskt hjälpbehov eller inte. Sam ordning och sam arbete skall uppm ärksam m as. Sam ordning av åtg ärd er och sam arbete m ellan olika sam hällsorgan och institutioner skall granskas. U tredningsarbetet bö r bedrivas m ed utgångspunkt från att ansvarsfördelningen mellan de olika huvudm ännen för hälso- och sjukvård sam t socialvård i princip skall vara o fö rän d rad . D e problem som kan höra sam m an med det delade ansvaret för vården, däri in räknat arbetsvärden, skall uppm ärksam m as.
U töver den sålunda redovisade allm änna m ålsättningen för utrednings arbete läm nas m era preciserade direktiv i följande avseenden, n ä m ligen b eträffande den ekonom iska hjälpen, barna- och ungdom svården, nykterhetsvården och vården av läkem edelsm issbrukare, tvångsingripanden, den kom m unala socialvårdens näm ndorganisation, socialcentra och de statliga m yndigheternas uppgifter. D et står utredningen fritt a tt ta upp sådana spörsm ål som aktualiseras u n d er arbetets gång och som faller inom ram en för en allm än översyn av den sociala v årdlagstift ningen. H ä r m å ytterligare anm ärkas a tt i avsnittet om barna- och ungdom s vården fram hålls a tt det ä r angeläget a tt pröva huruvida inte ett fa s tare sam arbete kan organiseras mellan skolväsendet och socialvården. I anslutning till a tt en erinran om skolväsendets stora uppgifter i fråga om sam hällets allm änna barna- och ungdom svård görs hänvisas i direk tiven till de rättsvårdande m yndigheternas verksam het. En fullständig redovisning av utredningsdirektiven läm nas i riksdagsberättelsen 1969 s. 133.
I o vannäm nda delbetänkande redovisar socialutredningen sin syn på utredningsarbetet (s. 15). Enligt utredningen ger direktiven utrym m e för en allm än och o m fa t tande prövning av socialvårdens utform ning och innehåll. M o t b ak g ru n den av den pågående socialvårdsdebatten konstaterar utredningen bl. a. att en ny och sam ordnad lagstiftning bör grundas på en klar m ålsättning för sam hällets sociala ansvarstagande. Socialutredningen har sålunda att ta ställning till utform ningen av socialvården i vid mening. Frågeställningarna o m fattar socialvårdens hela inriktning, såsom social planering, allm änt förebyggande arbete sam t vård och behandling i olika sam m anhang, ävensom kom m unikationen m ellan socialvården och dess gränsom råden. S ocialutredningen an fö r vidare bl. a. a tt utredningen i ett senare b e tänkande kom m er a tt ta upp en principdiskussion, d är utredningen a v ser att redovisa sina synpunkter b eträffande den fram tida socialvårdens mål och m edel. U tredningen hänvisar till a tt det inom socialstyrelsen tillsatts en utredning om den icke institutionsbundna socialvårdens m ål
sättning och organisation och a tt visst sam arbete etablerats med denna utredning, vilken kan sägas ha till syfte a tt inom den nuvarande lag stiftningens ram skapa underlag för partiella reform er. U tredningen h ä n visar också till a tt den vid sina överväganden kom m er a tt h a tillgång till de synpunkter som kom m er a tt fram läggas av den referensgrupp som sam arbetskom m ittén för socialvårdens m ålfrågor utgör.
Integrerat sam hälle
Socialstyrelsen tillsatte å r 1969 en utredning om den icke institutionsbundna socialvårdens m ålsättning och organisation (USOSP). D et a n ges i direktiven bl. a. a tt utredningen — som skall arb eta inom ram en för den nuvarande sociallagstiftningen — skall tjä n a som inflöde till socialutredningen. U tredningen h ar arb e tat i k ontakt m ed andra utredningar och o rg a nisationer, såsom K om m unförbundet, L andstingsförbundet och socialche fernas m ålsättningsutredning. U tredningen h ar lagt fram rapporten » In tegrerat sam hälle» (Socialstyrelsen redovisar n r 21). R apporten har rem issbehandlats. D en kom m er nu a tt slutligt bearbetas för styrelsens eventuella åtgärder och rekom m endationer. U tredningen anser att de fram tida sociala insatserna bör ha följande inriktning.
1. D et gäller a tt helt m edvetet genom planering av stru k tu rfö rä n d ringar öppna den allm änna bostadsm arknaden, arbetsm arknaden, ser vice och rekreation för alla. Vid behov skall de allm änna m a rk n a derna och tjänsterna kom pletteras m ed nya tjänster och garantier. 2. G enom direkt socialt arbete bö r kontakter förm edlas mellan a r betsm arknaden, bostadsm arknaden och m änniskorna. 3. E n tredje uppgift blir att aktivera och stödja de socialt m iss anpassade.
I nuvarande läge fram står enligt U SO SP fem huvuduppgifter som särskilt angelägna, näm ligen: 1. U tveckling av begrepp och statistisk inform ation för kartlägg ning och beräkning av behov, uppställning av mål och m ätning av i vilken grad m ålen förverkligas. 2. A nalyser av organisationen och sam ordningen av hälso-, sjukoch socialvården sam t skolans elevvårdande verksam het, som också in n e fattar alternativ till resursanvändning mellan olika verksam hetsgrenar i första h an d på personalsidan. 3. U p p rä tta n d e av m odeller för social planering och direkt socialt arbete. 4. Försöksverksam het för system atisk utveckling av fortlöpande v i dareutbildning för förtroendevalda och anställda inom den sociala sektorn. 5. Prövning av fram lagda förslag till m etoder och m odeller vid socialcentraler och inom fältorganisationer i kom m uner och regioner (t. ex. T ierpsprojektet).
B eträffande punkten 2 bör ytterligare an fö ras följande. I ett särskilt avsnitt (5.2 s. 63) diskuteras utförligt Skolan, PBU och socialvården. U tredningen an fö r bl. a. a tt en personalunion m ellan de olika organen bö r övervägas i större utsträckning. D ärigenom torde behovet av erforderlig expertis inom skilda om råden k unna tillgodoses även inom m indre kom m unala enheter. D et fram står som rim ligt a tt t. ex. skolkurator och skolpsykolog skulle k unna användas i den kom m unala socialvårdsverksam heten. Socialvårdspersonal kunde ha fu n k tioner som skolkurator och sjukhuskurator. En sådan sam verkan skulle u n d erlä tta kom m unikationerna i socialvårdsarbetet och göra regler för inform ationsutbytet enkelt och naturligt. I ett senare avsnitt anförs bl. a. a tt en sam ordning av socialvårdens, skolans sam t hälso- och sjukvårdens resurser kan variera från regelbund na överläggningar över en lokalm ässig sam ordning till en både lokal mässig och adm inistrativ integrering i en socialcentral. Ä ven frågan om sam arbete krim inalvård— socialvård diskuteras u tfö r ligt av utredningen (se främ st 5.4 s. 68), d å det gäller såväl central och regional som lokal nivå. M an bör sträva efter a tt den hjälpbehövande skall ha endast en kontaktperson som i sin tu r förm edlar k o n ta k t m ed an d ra m yndigheter. D etta föru tsätter, an fö r utredningen, ett intensivare sam arbete m ellan bl. a. socialvården och krim inalvården. I sam m an hanget hänvisas till socialstyrelsens R åd och anvisningar (nr 19) d är äm net n ärm a re behandlas.
Samarbetskommittén för socialvårdens målfrågor
Föreningen Sveriges socialchefer tog hösten 1968 initiativet till en sam arbetskom m itté för socialvårdens m ålfrågor. I kom m ittén ingår fö re träd a re för ett flertal an d ra sam m anslutningar inom socialvårdsom rådet. F ö rra hösten gav kom m ittén ut skriften »Socialvård i fram tiden. F rå g e ställningar och argum ent», som u tarb etats av en särskild arbetsgrupp. I en senare skrift, »Socialvård i fram tiden. A nföranden och debatter», h a r kom m ittén sam m anställt an föranden och debattinlägg vid en ko n ferens som ordnades i G öteborg fö rra hösten. Syftet m ed ko n feren sen var a tt åstadkom m a en bred d ebatt kring socialvården i det fra m tid a sam hället. K om m ittén ansåg en sådan d eb a tt vara nödvändig innan kom m ittén form ulerade konkreta förslag kring delm ålen. Inom en nära fram tid beräknas ytterligare en skrift av kom m ittén kom m a a tt utges. E nligt vad som fram går av de hittills utgivna skrifterna u ppm ärksam m ar kom m ittén bl. a. frågan om integration m ellan frivården och socialvår den: F öreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter h ar b egärt a tt kom m ittén skall behandla denna fråga.
Socialstyrelsens Råd och anvisningar m. m.
I augusti 1970 gav socialstyrelsen — efter sam råd m ed representanter
för krim inalvårdsstyrelsen och Svenska kom m unförbundet — u t Råd och anvisningar nr 19 med titeln Sam verkan krim inalvård— socialvård. I skilda avsnitt i skriften tas upp bl. a. sam arbetsfrågor, åtgärder u n der anstaltsvistelse, åtgärder under frivården sam t sam verkan n ykter hetsvård— krim inalvård. I avsnittet om sam arbetsfrågor fram hålls a tt utan ett sam arbete m ellan dc båda vårdom rådena föreligger risk för dubbelarbete och risk för att klienten inte får hjälp i den utsträckning och på det sätt som han ä r berättigad till. G enom sam arbete och försök till rationalisering bör m an söka u n d vika a tt klienten tvingas uppsöka flera olika m yndigheter och red o göra fö r sina förhållanden, något som o ftast leder till i sto rt sett sam m a utredning på olika håll och som m åste v ara mycket tidskrävande och irriterande fö r klienten. I enlighet m ed helhetssynen inom socialvår den b ö r m an eftersträva att klienten skall ha endast en kontaktm an som i sin tu r sköter kontakten m ed andra m yndigheter. I avsnittet Å tgärder under frivården ges exempel på sam arbetsform er främ st då det gäller starthjälp efter villkorlig frigivning eller överföring till v ård utom internerings- eller ungdom sanstalt. D ärvid redogörs bl. a. fö r det sam arbete m ellan socialvård och krim inalvård som inletts i G ävle och K arlsta d (se redogörelse nedan). G enom cirk u lär (1970: 513) om intensifierat sam arbete m ellan b a rn a vårdsnäm nd, skola och polis h a r K ungl. M a j:t rekom m enderat att sä r skilda sam arbetsorgan bildas i kom m unerna. H ärefter h a r socialstyrel sen i augusti i år utgett R å d och anvisningar n r 23 med titeln In ten sifierat sam arbete m ellan barnavårdsnäm nd, skola och polis. Skriften h a r u tarbetats gem ensam t av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rik s polisstyrelsen. A nvisningarna innehåller tre huvudavsnitt m ed följande rubriker, näm ligen M ål och innehåll. F o rm e r fö r sam arbetet sam t H andlingssekretess och tystnadsplikt.
Pågående eller planerat samarbete i kommunerna
K r im in al vård— social vård P å några håll i landet har m an ord n at det så a tt skyddskonsulenterna själva gör u tredningar om socialhjälpsbehovet på socialnäm ndens blan k etter och u tb e ta la r starthjälp till den som frigivits från anstalt. Skyddskonsulenten få r sedan tillbaka sina utlägg från socialnäm nden. M an förskonar härigenom klienten frå n a tt tvingas ta k ontakt m ed flera olika tjänstem än sam t undviker a tt dubbelutredningar görs. D etta fö r faringssätt h a r bl. a. införts i G ävle och K arlstad. I K arlsta d fungerar det på följande sätt. G enom överenskom m else m ellan socialnäm nden och skyddskonsulenten kan personer, som besöker skyddskonsulentexpeditionerna, erhålla förskott på beviljad socialhjälp.
P rotokoll enligt 17 § socialhjälpslagen up p rättas om personen inte tid i gare ä r k änd hos socialnäm nden eller om det senast u p p rättad e ä r m er än två å r gam m alt eller ä r inaktuellt. F örskottering sker sedan socialnäm nden eller av näm nden delegerad tjänstem an fa tta t beslut i ärendet. F ö rra årets riksdag anslog m edel (prop. 1970: 1, bil. 4, s. 73, SU 2 p 19) till en försöksverksam het som ta r sikte på fö rb ä ttra d tillsyn och intensifierad vård i fråga om krim inalvårdens frivårdsfall. F ö rsö k s verksam heten — S undsvallsprojektet — skall bedrivas vid skyddskonsulentdistriktet i Sundsvall. P laneringen av behandlingen under experim en tet kännetecknas bl. a. av a tt de sociala m yndigheternas arbete skall integreras m ed skyddskonsulentorganisationen. F rå g an o m ett närm are sam arbete m ellan frivården och socialvården ä r under övervägande inom socialvårdens planeringskom m itté i sam band m ed utredning om sam ordning av socialvården i Stockholm . I anslutning till det sist an fö rd a finns också skäl hänvisa till justitieutskottets av riksdagen godkända u tlåtande 1971: 5 p. 26. Riksdagen h a r p å hem ställan av näm nda utskott anslagit medel till en särskild behandlingscentral, som skall ha bl. a. en social sektion. I näm n d a punkt av u tlåtan d et behandlas också vissa förslag av organisationsutredningen för krim inalvård i frihet, som h ar intresse för den h är behandlade frågan.
Sko l kurat orsverksam het— socialvård I juni 1971 presenterades en sam m anfattande rap p o rt om elevvårdsarb etet vid G öteborgs grundskolor, avgiven av en projektledningsgrupp som tillsattes 1968 för a tt intensifiera skolans elevvårdande arbete. I rapporten föreslås en sam verkan m ellan skolkuratorsverksam heten och socialvården. I H uddinge bildar skolkuratorerna sedan den 1 januari i å r en egen sektion inom den allm änna sociala avdelningen på socialförvaltningen. K u ra to rern a är anställda av sociala centralnäm nden. Även i G äv le h ar frågan om en integration mellan elevvården i skolan och socialvården aktualiserats. K om m unförbundet har utrett frågan.
Utskottet
I m otionen 1971: 739 fram hålls att fam iljevårdsprincipen num era all m änt tilläm pas inom socialvården och att det torde vara ostridigt a tt den enhetlighet i bedöm ningen av hjälpinsatser, som härigenom uppnås, väsentligt ö k ar utsikterna till ett positivt resultat av hjälpinsatserna och främ jar uppkom sten av ett förtroendefullt förhållande m ellan social tjänstem an och hjälpsökande. D et finns em ellertid viss verksam het i
fo rm av social rådgivning och hjälp som inte om fattas av den enligt fam iljevårdsprincipen sam ordnade verksam heten, näm ligen dels arbetet inom krim inalvårdens skyddskonsulentorganisation, dels skolkuratorsverksam heten. D å det gäller frivården a n fö r m otionären a tt den sam lade hjälpinsatsen till förm ån för den frigivne och hans fam ilj sannolikt skulle bli effektivare om den fick form en av integrerad insats enligt fam iljevårdsprincipen. M ot denna bakgrund bör det enligt m otionären allvarligt övervägas om inte skyddskonsulentorganisationen bö r inordnas i den kom m unala socialvården. S taten bö r för a tt undvika en kostnadsövervältring »köpa» ifrågavarande tjänster av kom m unerna. B eträffande skolkuratorsverksam heten an fö r m otionären, a tt de problem skolkura torn få r ta itu med ofta gäller inte bara elevens situation i skolan utan lika m ycket förhållandena i fam iljen, inte sällan en fam ilj som redan ä r förem ål för socialvårdens om sorger. F öreliggande svårigheter att rek ry tera skolkuratorer skulle enligt m otionären m inskas, om m an för skolkurativa uppgifter disponerade den b redare sakkunskap och e rfa renhet som finns tillgänglig inom en hel socialbyrå. En sådan lösning h in d rar givetvis inte a tt — helt i enlighet m ed fam iljevårdsprincipen — en särskild socialtjänstem an, m ed tjänsteställe i skolan, avdelas för att svara för den direkta kontakten m ed eleverna. M otionen m y n n ar u t i ett yrkande att m otionen skall överläm nas till socialutredningen för beaktande. G enom den fö rra året genom förda lagstiftningen om social ce n tral näm nd m . m. h a r m an underlättat för kom m unerna a tt anpassa social vårdens näm ndorganisation till den nya arbetsform som tilläm pningen av fam iljevårdsprincipen eller helhetssynen inom socialvården innebär. Önskem ålen om en helhetssyn på vårdsidan ä r em ellertid inte b egrän sade till socialvården u tan den allm änna diskussionen h a r också gällt frågan om behovet av sam arbete även u ta n fö r den sektor som avgrän sas av socialvårdslagstiftningen. Enligt utskottets m ening ä r det också både naturligt och nödvändigt a tt få till stånd ett vidgat sam arbete m ellan socialvården och dess gränsom råden och då inte m inst de båda om råden som näm ns i m otionen. N ågra delade m eningar om a tt ett så d an t sam arbete m åste kom m a till stånd i en helt annan utsträckning än vad som hitintills varit fallet to rd e inte heller finnas. I fråg o rn a hur en integration läm pligen skall genom föras och h u r långtgående den bör vara, fra m träd e r em ellertid u p p fattn in g ar som väsentligt skiljer sig från v a ra n d ra inte m inst då det gäller förhållanden på det praktiska planet. Särskilda svårigheter uppstår på grund av a tt socialvård och krim inal vård i frihet h ar olika huvudm än. In te m inst m ed hänsyn till sådana svå righeter ä r d et självfallet av värd e a tt bedöm andet kan grundas på praktiska erfarenheter, låt vara a tt den gällande lagstiftningen i vissa avseenden kan lägga vissa hinder i vägen för en försöksverksam het. Det finns d ä rfö r all anledning a tt se positivt på a tt m an på olika håll i
landet h ar satt i gång eller p lanerar sam arbete m ellan, å ena sidan, socialvården och, å an d ra sidan, bl. a. krim inalvården i frihet och skol k urators verksam heten . Socialutredningen, som tillkallades i b örjan av 1968, h ar i sitt första delbetänkande översiktligt redovisat sin syn på det m ycket o m fattande utredningsarbete som a n fö rtro tts utredningen. D ärvid h a r utredningen u tta la t a tt dess uppdrag gäller utform ningen av socialvården i vid m e ning; d et o m fa tta r socialvårdens hela inriktning, såsom socialplanering, allm änt förebyggande arb ete sam t vård och behandling i olika sam m an hang, ävensom kom m unikationen m ellan socialvården och dess g rän s om råden. H ä ra v följer a tt en central uppgift fö r utredningen blir a tt n ärm are överväga bl. a. de fråg o r som tas up p i m otionen. M ed hänsyn härtill ä r det inte erforderligt m ed något riksdagens initiativ i anledning av m otionen. U tskottet avstyrker således bifall till densam m a. U tsk o ttet hem ställer att riksdagen avslår m otionen 1971: 739.
Stockholm den 10 novem ber 1971 P å socialutskottets vägnar
R U N E G U ST A V S S O N
Närvarande: h errar G ustavsson i A lvesta (c), Svensson i K ungälv (s). H am rin (fp), D ahlberg (s), C arlsham re (m)*, fru S kantz (s), h err P ers son i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s), h erra r Å kerlind (m), Johnsson i B lentarp (s)*, fru M arklund (vpk), h err Bengtsson i G öteborg (c), fru F ra n k e l (fp) och fröken A ndersson i Stockholm (c)*. * Ej n ärvarande vid betänkandets justering.
KL Backmans T ry c k b a r A B •Stockholm 0105991