lagen.nu
Betänkande

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter

Beteckning
Bet. 1971:UbU26
Typ
Betänkande
Datum
1971-11-09

Nr 26

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Motionerna

I m otionen 1 9 7 1 :3 8 5 av fröken Pehrsson m. fl. (c) h ar hem ställts a tt riksdagen m å tte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam u tredning angående frågan om ö kad utbildning av sjukgym naster.

I m otionen 1 9 7 1 :8 4 7 av fröken Eliasson (c) och herr M attsson i Lane-Herrestad (c) har hem ställts a tt riksdagen m å tte besluta a tt i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställa om en samlad översyn och långsiktig planering av behovet av sjukgym naster och arb etsterap eu ter i syfte a tt åstadkom m a en utvidgad, regionalt jäm nare fördelad utbildningskapa­ citet.

I m otionen 1971: 868 av fru K ristensson m. fl. (m , s, c, fp, vpk) har hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m å tte anhålla om en förutsättningslös utredning angående sjukgym nastutbildningen.

Nuvarande utbildningskapacitet m. m.

Sjukgym naster Sjukgym nastutbildning bedrivs för närvarande i S tockholm , Lund och G öteborg. På de två förstnäm nda o rterna bedrivs utbildningen u nder statligt huvudm annaskap och i G öteborg u n d er kom m unalt huvudm anna­ skap. Det sammanlagda an talet utbildningsplatser uppgår till ca 270 per år. S jukgym nastutbildning som startas på nya o rter skall bedrivas u nder kom m unalt huvudm annaskap. Skolöverstyrelsen har m edgivit att utbild­ ning får kom m a till stånd i Ö rebro och i Umeå; på vardera o rten ca 40 utbildningsplatser per år vid full utbyggnad. I Sverige är sjukgym nastutbildningen tvåårig. En fö r universitetskanslersäm betet och skolöverstyrelsen gem ensam arbetsgrupp har u nder åren 1969 och 1970 arb etat fram en reviderad läroplan, efter vilken utbildningen fr. o. m. innevarande läsår bedrivs i G öteborg. Universitetskanslersäm betet har i sin anslagsfram ställning fö r nästa budgetår före­ slagit a tt den nya läroplanen skall få tilläm pas även vid de statliga sjukgym nastinstituten i S tockholm och Lund.

Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 26

Den nya läroplanen innebär oförändrad utbildningstid. O m fattningen av den p raktiska utbildningen har em ellertid begränsats från 1 000 till 900 tim m ar sam tidigt som nya äm nen tagits upp, t. ex. ergonom i och socialmedicin. S jukgym nastutbildningen tillhör nu grundskolans kom petensom råde. K om petensutredningen har i sitt betänkande ” Vägar till högre utbild­ ning” (SOU 1 9 7 0 :2 1 ) föreslagit a tt behörighetsnivån ändras. U tred­ ningens förslag innebär, att sam m a allm änna behörighetsvillkor som utredningen föreslagit för högre utbildning i övrigt - avslutad två- eller treårig gym nasieskolutbildning — skall gälla även för denna utbildnings­ linje. A ntalet sjukgym nasttjänster inom sluten vård var enligt socialstyrel­ sens statistik över sjukgym nastkåren våren 1970 1 235,5. A ntalet vakanser u ta n vikarier var 9,5 % av antalet tjänster. M otsvarande tal var 10,9 % hösten 1970. A ntalet distriktssjukgym nasttjänster var 106 hösten 1970 och an talet vakanser var 36 %. Enligt sjukförsäkringsutredningens b etänkande (SOU 1970:56) beräknades 70 % av behandlingar i öppen vård vara u tfö rd a av privatpraktiserande sjukgym naster. Den enda vidareutbildningsm öjligheten i Sverige för sjukgym naster är för närvarande en fyra m ånaders kurs för instruktionsgym naster.

A rbetsterapeuter U tbildningen till arbetsterapeut sker num era som specialkurs i gym nasieskolan. Kurser anordnas f. n. vid gym nasieskolor i D anderyd, Ö rebro, L inköping, Jönköping, G öteborg och Umeå. K urstiden är tre år. Sista utbildningsåret in n e fa tta r in te endast teoretisk utbildning utan också klinisk tjänstgöring. Liksom i fråga om sjukgym nastutbildningen innebär k o m p eten su tred ­ ningens förslag a tt fö r arbetsterapeututbildningen skall gälla samma allmänna behörighetsvillkor som utredningen föreslagit för högre utb ild ­ ning i övrigt. Enligt socialstyrelsens statistik var antalet tjän ster inom sluten vård 777,5 våren 1970. A ntalet vakanser utan vikarie var 13,2 %. Inom öppen vård var an talet tjänster 66 hösten 1970 och an talet vakanser 31,5 %.

Remissyttrandena

U tsk o ttet har in h äm tat y ttra n d en över m otionerna från socialstyrel­ sen, universitetskanslersäm betet — som inhäm tat y ttra n d en från rektors­ äm betena vid universiteten i Uppsala, Lund, G öteborg och Umeå, karolinska in stitu te t och högskolenheten i Linköping — skolöverstyrel­ sen, statens h andikappråd, Legitim erade Sjukgym nasters R iksförbund och R iksförbundet FUB. Med undantag för universitetskanslersäm betet och skolöverstyrelsen

har rem issinstanserna ställt sig bakom m otionsyrkandena och föreslår sålunda u tredning om ökad utbildning av sjukgym naster och arbetstera­ p eu ter och översyn av sjukgym nastutbildningen. Skolöverstyrelsens avstyrkande grundas på a tt läroplanen för sjukgym naster nyligen revide­ rats och universitetskanslersäm betets, som endast ta r upp frågan om sjukgym nastutbildningen, på a tt denna utbildning faller inom o m rådet fö r 1968 års utbildningsutrednings (U 68) arbete.

U tbildningens innehåll och längd Socialstyrelsen erinrar om a tt den om arbetade läroplanen för sjuk­ gym nastutbildningen innebär en begränsning av den praktiska utb ild ­ ningen från 1 000 till 900 tim m ar, vilket enligt styrelsens m ening är otillfredsställande med tanke på den självständighet och kom petens i arb etet som krävs av dagens sjukgym naster. Styrelsen anför vidare. Socialstyrelsen h ar i y ttra n d e den 25 ju n i 1970 till skolöverstyrelsen angående förslaget till läroplansrevision bl. a. fram hållit, a tt m ålet för sjukgym nastutbildningen är a tt ge kom petens för arbete som sjukgym­ nast i självständig ställning, vilket är innebörden i begreppet legitim erad sjukgym nast. Styrelsen anför vidare a tt det har d iskuterats a tt differen tie­ ra behörighetsform erna för sjukgym naster på samma sä tt som sker för läkare och sjuksköterskor. I enlighet härm ed skulle — h a r det ansetts — fö ru to m sjukgym nastutbildning krävas även viss vidareutbildning i första hand i form av tjänstgöring såsom sjukgym nast på sjukhus e fte r sjukgym nastexam en. D enna tjänstgöring skulle o m fatta 12 m ånader och syfta till en fördjupning i yrkesfärdigheten inom vissa grenar av sjukgym nastiken, t.ex. neurologisk rehabilitering, barnhabilitering, psy­ kiatri samt om sorgsvården. Socialstyrelsen erinrar om a tt U 68, som arbetar m ed en översyn av utbildningen på vårdsektorn, inom uppdragets ram h ar m öjlighet a tt göra snabbutredningar av olika delproblem . En utredning bö r dock enligt styrelsens m ening ej b lo tt o m fatta sjukgym nastutbildningen u ta n även utbildningen av arbetsterapeuter. Vid in ternationell jäm förelse visar det sig, påpekar socialstyrelsen, a tt Sverige är e tt av de få länder som h ar endast tvåårig sjukgym nastutbild­ ning.

Skolöverstyrelsen stry k er u nder a tt ökningen i läroplanen av de teoretiska avsnitten få tt till följd a tt utbildningen blivit m ycket kom pri­ merad och pressande för de studerande. SÖ påpekar vidare a tt den arbetsgrupp som ansvarat fö r revideringen av läroplanen u tta la t e tt stark t önskem ål a tt socialstyrelsen så snart som möjligt skulle ta upp frågan om tillsättande av en arbetsgrupp för u tarb etan d e av förslag till differentierad behörighet för sjukgym naster, varjäm te frågan om vidareutbildning även bö r tas upp till diskussion. Enligt vad SÖ inhäm tat har socialstyrelsen haft överläggningar med Legitim erade Sjukgym nasters R iksförbund i frågan och nyligen i en PM till socialdepartem entet fra m fö rt sina

sy n p u n k ter på e tt förslag om en fö rb ä ttra d sjukgym nastutbildning genom en förlängning av den kliniska praktiken i form av en handledd vidareutbildning. Socialstyrelsen förklarar sig även beredd a tt — om så anses önskvärt — genom föra en utred n in g om differentierade behörighets­ form er fö r sjukgym nasters verksam het. Ä nnu har ingen erfarenhet vunnits av den översyn av sjukgym nastut­ bildningen, som nyligen gjorts. SÖ anser d ärfö r, a tt en eventuell utredning av det slag m otionärerna påyrkar bö r anstå till tidigast 1973. Vidare bö r enligt S ö :s m ening resu ltate t av d et arb e te, som pågår inom U 68 m ed bland annat en allm än översyn av utbildningar inom vårdom rå­ det, in te föregripas.

Universitetskanslersäm betet finner det uto m o rd en tlig t angeläget att statsm akterna anvisar m edel i en o m fattning som möjliggör e tt genom ­ förande av in te n tio n e rn a i den nya läroplanen för sjukgym nastutbild­ ningen och hävdar a tt begränsningen av tim an ta le t för den kliniska praktiken kom penseras av att undervisningen i övningsm om enten skall kunna bedrivas i m indre grupper. UKÄ m enar a tt spörsm ålet om en mera o m fattan d e förändring i sjukgym nastutbildningens uppläggning måste fogas in i U 68 :s arbete. Som b ek an t har U 68 även till uppgift a tt lägga fram förslag om högskoleutbildningens organisation. UKÄ vill rikta uppm ärksam heten på följande. U 68 h ar fu n n it det läm pligt a tt pröva vissa m odeller för den fram tida högskoleutbildningens studieorganisation, varvid bl. a. vårdsek­ torn valts u t som underlag. A rbetet innebär bl. a. a tt man undersöker m öjligheten a tt på sikt genom föra en — till vissa delar - gemensam grundkurs för de s. k. medellånga vårdutbildningarna, däribland sjuk­ gym nastutbildningen. E tt första steg i d e tta arbete har slutförts; en ytterligare analys k om m er inom k o rt a tt påbörjas. U 68 förväntas, som redan näm nts, avge sitt slutliga förslag under nästa kalenderår. Det kan fö ru tsättas a tt vad gäller grundutbildningen av sjukgym naster förhållandevis konkreta riktlinjer fö r det fo rtsatta plane­ ringsarbetet kom m er a tt föreligga. D et är enligt UKÄ:s mening i d etta läge oläm pligt a tt b ry ta ut sjukgym nastutbildningen för a tt ge den en särbehandling UKÄ anser sig m ot den bakgrunden inte kunna tillstyrka m otionärernas förslag om en separat översyn över sjukgym nastutbild­ ningen. UKÄ vill i d etta sam m anhang något beröra den livligt diskuterade frågan om utbildningstidens längd. U tbildningen av sjukgym naster är sedan lång tid tvåårig. O stridigt är a tt utvecklingen inom d etta m edicins­ ka verksam hetsom råde h ar gått snabbt. D etta förhållande har, som a n ty tts ovan, tagits till in tä k t för krav på en förlängning av grundutbild­ ningen m ed e tt år. Flera fak to rer talar enligt UKÄ:s up p fattn in g för a tt det i stället är m er ändam ålsenligt a tt en vidgning av kunskapsstoffet och en fördjup­ ning av yrkesträningen kom m er till stånd på så sätt, a tt utbildningen organiseras enligt m odellen tvåårig grundutbildning och förslagsvis ettårig vidareutbildning. UKÄ vill erinra om a tt flera utbildningar inom v årdsektorn num era bedrivs efter sådana linjer. D etta gäller sjukskö­ terske- och läkarutbildningarna; vad gäller tandläkarutbildningen utred er UKÄ o ch socialstyrelsen m öjligheten a tt i någon form bygga up p e tt

liknande system . En på d etta sätt uppbyggd utbildning — i kom bination m ed e tt genom förande av tankegångarna inom U 68 — skulle erbjuda goda m öjligheter till en stegvis inträffande differentiering. Härvid kan m an tillgodose de krav på specialisering, som utvecklingen inom hälsooch sjukvården reser. UKÄ har i sitt y ttra n d e över kom petensutredningens förslag den 13 januari 1971 bl. a. hävdat a tt e tt genom förande av förslagen rörande behörighetsförändringar får anpassas till U 68:s kom m ande förslag. Det fö rtjän a r då a tt uppm ärksam m as, a tt i dess utredningsarbete sjukgym­ nastutbildningen konsekvent behandlas såsom tillhörande den eftergym ­ nasiala utbildningen. UKÄ vill i d irekt anslutning härtill fö r egen del göra den viktiga d istinktionen a tt UKÄ utgår från fö rutsättningen att fram tidens sjukgym nastelever sam tliga genom gått gym nasial utbildning.

S ta ten s handikappråd anser i likhet med m otionärerna a tt sjukgym­ nastutbildningen b ör förlängas och u tta la r sig för ökad sam undervisning av sjukgym naster och arbetsterapeuter. De sjukgym nastiska m e to d ern a för behandling av olika ty p e r av rörelsehinder h ar u n d er de senare åren utvecklats betydligt. Det gäller t. ex. speciella m e to d er vid behandlingen av CP-barn och MS-sjuka. Vid de alltm er kvalificerade ortopediska och hjärnoperativa ingrepp som n um era görs, krävs i allm änhet också en intensiv och noggrann sjukgym nastisk behandling. S tatens handikappråd har observerat a tt man i den nya läroplanen för utbildning av sjukgym naster som trädde i k raft den 1 januari 1971 har lagt in en rad nya huvudm om ent med syfte bl. a. a tt tillgodose ovan b erörda krav. R ådet vill em ellertid fram hålla ytterligare några väsentliga om råden för vilka sjukgym nasterna behöver utbildning. U töver kun­ skaper i psykologi behöver de insikter i det sociala välfärdssystem et för a tt k unna ge den riktiga hjälpen till de o fta på många om råden svårt h andikappade som de behandlar. D et b ör också observeras a tt det har skett en förändring av sjukgym nasternas arbete så a tt de num era i större u tsträckning än fö rr instruerar p atien ten , hans anhöriga och vårdpersonal i stället för a tt en b art ge p atien tern a behandling. De skall t. ex. kunna visa föräldrar till CP-barn och utvecklingsstörda barn h u r de själva i hem m et skall träna sina barn. Till d e tta behövs praktiska pedagogiska k unskaper i större o m fattning än som f. n. kan inhäm tas inom utb ild ­ ningens ram. V idare har sjukgym nastik fö r psykiskt utvecklingsstörda och psykiskt sjuka enligt statens handikappråds up p fattn in g föga beaktats i utbild­ ningen av sjukgym naster. Såväl handikapporganisationerna som sjukgym nasternas egen organisa­ tion liksom tillsynsm yndigheten är klar över a tt redan nu utbildningens innehåll med svårighet rym s inom den tvååriga ram en. S tatens h andikapp­ råd anser i likhet m ed m otio n ärern a a tt utbildningen bö r förlängas och hänvisar till vad som ovan anförts angående ytterligare nya huvudm o­ m ent. I första hand b ö r då tänkas en förlängning av själva utbildningen exempelvis till samma längd som arbetsterapeuternas. A lternativt kan tänkas en lösning som innebär vidareutbildning i kursform av det slag som enligt vad staten s handikappråd in h äm tat f. n. övervägs inom socialstyrelsen för sjukgym nasternas del. A rb e tsterapeututbildningen h ar sedan den ändrades för e tt par år sedan få tt en för handikappade b ä ttre utform ning. Men arb etsterap eu ter­ na och även sjukgym nasterna får i sin utbildning alltför liten kännedom om h u r handikappade har d et i sin vardagssituation. Sådana kunskaper

skulle kunna förm edlas av personer som själva har e tt handikapp eller av andra med goda kunskaper om handikappade. Vi tro r a tt sjukgym naster och arb etsterap eu ter till en del behöver samma kunskapsstoff och vi anser att den sam ordnade utbildning som bl. a. föreslagits av 1960 års arb e tsterapeututbildning i större u tsträ ck ­ ning borde kom m a till stånd. En sam ordnad undervisning skulle också befräm ja lagarbetet m ellan arb etsterap eu ter och sjukgym naster. D et är dock endast sjukgym nast- och arb etsterapeutskolorna i G öteborg som för närvarande h ar en viss sam ordnad undervisning.

Legitim erade Sjukgym nasters R ik sfö rb u n d beto n ar nödvändigheten av a tt en genom gripande översyn av sjukgym nastutbildningen kom m er till stånd. H ärom har fö rb u n d et anfört följande. En revidering av kursplanerna genom fördes visserligen förra året, men enligt de direktiv som gällde för översynen måste d etta ske inom ram en för den 2-åriga utbildningen. Nya äm nen, som bedöm des nödvändiga, tillfördes kursplanerna vilket dels m edförde en reducering av den kliniska praktiken som redan tidigare var alltfö r k ort, dels a tt den redan ur pedagogisk sy n p u n k t a lltfö r hårda stu d ieta k ten blev alltm er pressad. T rots denna översyn saknas fortfarande utbildning i så väsentliga äm nen som barnhabilitering, CP-vård, neurofysiologi, pedagogik och adm inistra­ tion. S jukgym nastutbildningen ger inte heller utrym m e fö r de speciella kunskaper som sjukgym naster i öppen vård m åste besitta. D etta svarar illa m ot den allm änna m ålsättning fö r sjukvårdspolitiken som innebär en ökad satsning på öppen vård. F ö rb u n d e t delar således den uppfattn in g som kom m it till u ttry c k i m otionen 1971:868 om bristerna i utbildningen som är uppseende­ väckande u r in te rn atio n e ll och inte m inst u r nordisk synvinkel. Sjukgym ­ nastutbildningen är i Norge och D anm ark 3-årig och i F inland 2 1/2-årig, vartill kom m er viss högre utbildning. LSR har u nder många år bedrivit en o m fattan d e kursverksam het och landets sjukgym naster h ar därutöver id k at om fattande självstudier både i Sverige och utom lands för a tt kunna m otsvara de ständigt ökande kraven sjukgym nastiken i dag ställer på sina utövare.

Även R ik sfö rb u n d e t FU B uppehåller sig vid frågan om sjukgym nast­ utbildningens innehåll och pekar på vikten av a tt sjukgym nasterna får pedagogisk utbildning med hänsyn till a tt de m åste kunna undervisa vårdpersonal och föräldrar m. fl. i hu r de skall kunna hjälpa p atienten. Det m åste också finnas sjukgym naster som fått sådan orientering i problem en kring utvecklingsstörda a tt de verkligen förstår dem. F ö rb u n ­ det anför vidare. När man tän k er på alla dessa uppgifter, vari behovet av avancerad sjukgym nastisk behandling av kom plicerade fall givetvis hör till de m est angelägna, kan det sta rk t ifrågasättas om en tvåårig utbildning är tillräcklig. D et är em ellertid knappast fram kom ligt a tt föreslå en treårig utbildning och det skulle också strida m o t intresset av a tt snabbt få fram väsentligt fler sjukgym naster. Även den starka avgången av sjukgym naster kanske kan anföras som e tt argum ent m o t en förlängning av utbildnings­ tiden. Men i så fall m åste m ed desto större tyngd krävas, a tt det ordnas med fortsättningsutbildning, gärna fördelad på olika specialiteter eller linjer. Vi finner det nödvändigt a tt även d e tta behov beaktas i utredningen. F ör en rörelsehindrad som förstår sin situation och för föräldrar till

utvecklingsstörda och andra barn m ed rörelsehinder är det obegripligt a tt sam hället alltjäm t u n d erlå ter a tt utbilda tillräckligt många sjukgym naster och a tt dessutom de sjukgym naster som utbildas får så ofullständig utbildning a tt de — för a tt kunna fylla sin uppgift inom t. ex. barnhabilitering och cp-vård — m åste k o m p lettera utbildningen u to m ­ lands eller m ed kurser anordnade på privat initiativ in o m landet.

U tbildningskapacitet Socialstyrelsen p åpekar a tt sjukgym nastik och aktivering få tt en alltm er betydelsefull roll när d et gäller a tt återfö ra sjuka till e tt norm alt liv och finner d et synnerligen angeläget a tt alla m öjligheter a tt öka utbildningskapaciteten tillvaratas. Styrelsen b iträd er m otionärernas för­ slag om en utred n in g om behovet av sjukgym naster och arbetsterapeuter med hänsyn taget särskilt till den regionalt sta rk t varierande bristen. U ndersökningen om resursbehovet bö r o m fatta både sluten och öppen vård. En sådan utredning får d ock in te hindra aktualiserande av de utbyggnadsplaner, som finns fö r närvarande. Om den u tredning m o tionärerna föreslår kom m er till stånd, anser socialstyrelsen a tt även en förutsättningslös prövning av frågan om särskilt utbildad b iträdande personal fö r a tt avlasta sjukgym nasterna m indre kvalificerade arbetsuppgifter bö r ske.

R ik sfö rb u n d e t FUB anför a tt omsorgslagen ger utvecklingsstörda rä tt till bl. a. kostnadsfri sjukgym nastik och påpekar a tt de p atien ter som inte får den sjukgym nastik de skulle behöva i fram tiden kom m er a tt bli en belastning på sam hällets vårdresurser i stället fö r a tt — om de få tt en behövlig behandling — k u n n at klara sig själva. Man kan inte begära, fram håller fö rb u n d e t, a tt en person som har behov av sjukgym nastisk behandling med jäm nm od skall acceptera bristen på sjukgym naster som e tt skäl för a tt erforderlig behandling uteblir. Även inom om sorgsverksam heten fö r utvecklingsstörda finns det e tt växande behov av arb etsterap eu ter både i den ö ppna vården och eljest, konstaterar fö rb u n d et vidare i sitt rem issyttrande och slår fast a tt det är nödvändigt a tt utbildningen av arb etsterap eu ter utökas.

Legitim erade Sjukgym nasters R ik sfö rb u n d b ekräftar a tt det saknas prognoser b eträffande utbildningsbehovet och upplyser a tt förbundet redan tidigare i annat sam m anhang fram hållit nödvändigheten av att det görs prognoser om behovet av sjukgym naster. F ö rb u n d e t an fö r vidare. Jäm sides m ed en förstärkning av utbildningskapaciteten m åste arb etet a tt åstadkom m a rationaliseringsåtgärder fo rtsätta. U tbildning av biträdespersonal till sjukgym naster är e tt angeläget önskem ål som skulle öka sjukgym nasternas behandlingsinsatser per tidsenhet. En ändamålsenlig planering av sjukgym nastiklokaler med utry m m en för gruppträning är e tt annat angeläget önskem ål som också kan ge rationaliseringsvinster.

Även universitetskanslersäm betet finner behovet av utbildade sjuk­ gym naster väl d o k u m e n terat och ställer sig bakom kraven på en utbyggnad av utbildningskapaciteten. UKÄ erinrar om besluten om sjukgym nastutbildning i U m eå och Ö rebro sam t an fö r vidare. Uppsala läns landsting har vidare anm ält sitt intresse för sjukgym nast­ utbildning, förlagd till Uppsala. Frågan u tred s för närvarande i huvud­ m annens regi. Enligt vad som fram går av uppsalafakultetens y ttran d e föreligger m öjligheter a tt verksam heten kan kom m a till stånd under år 1973 eller 1974. Y tterligare landstingskom m uner har redovisat önskem ål a tt kunna ta upp sjukgym nastutbildning. Sålunda har hem ställts om utbildning i Jönköping; SÖ h ar i avvaktan på e tt säkrare planeringsunderlag inte ansett sig kunna medge sådan utbildning. Slutligen bö r nämnas, a tt Ö stergötlands läns landsting u tre tt m öjligheterna a tt förlägga sjuk­ gym nastutbildning till regionsjukhuset i Linköping. U tredningen ger vid handen, a tt m öjligheter a tt ta upp sådan utbildning föreligger vid m itten av 1970-talet. Som fram går av denna redovisning kan m an räkna m ed a tt utbildnings­ kapaciteten vad gäller sjukgym naster vidgas och sprids i landet i inte oväsentlig om fattn in g inom en förhållandevis k o rt planeringsperiod. Vad gäller sjukgym nastutbildningens inplacering i e tt något längre perspektiv behandlas denna fråga inom ram en fö r U 68:s övergripande utredningsarbete b eträffande dim ensionering och lokalisering av den eftergym nasiala utbildningen. U 6 8 :s förslag till riktlinjer fö r planeringen i bl. a. dessa hänseenden förväntas u nder år 1972. UKÄ anser u nder dessa betingelser det vara väl sörjt fö r planeringen — både på kort och på lång sikt — vad gäller sjukgym nastutbildningens om fattning. Enligt UKÄ:s u p p fattn in g finns d et inte skäl a tt i d etta avseende tillsätta någon särskild utredning.

Statens handikappråd upplyser a tt handikapporganisationerna för rörelsehindrade den 23 februari 1971 uppvaktade utbildningsm inistern m ed önskem ål om översyn av sjukgym nastutbildningen. I uppvaktningen deltog R iksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdom ar (tidigare R iksförbundet för CP-barn), De handikappades riksförbund, Riksför­ bun d et för trafik- och polioskadade, R iksförbundet m ot reum atism och M ultipel sklerosföreningarnas riksförbund. I andra sam m anhang har fram hållits a tt de psykiskt handikappade är särskilt efte rsatta när det gäller sjukgym nastisk behandling. Enligt h andikapprådets m ening torde det bara vara i fråga om talpedagoger och logopeder som bristsituationen är svårare än bland sjukgym naster och arbetsterapeuter. F ö r handikappvården och rehabiliteringen är dessa brister m ycket allvarliga, då de innebär a tt många m änniskor m ed svåra rörelsehandi­ kapp, t. ex. reum atiker och personer med ryggbesvär försäm ras enbart beroende på a tt de inte kan få den sjukgym nastik som de skulle behöva. Inom de olika grenarna i den yrkesmässiga rehabiliteringen och arbets­ värden saknas sjukgym naster för att se till a tt felaktiga arbetsställningar rättas till och a tt åtgärder vidtages för a tt anpassa arbetsplatserna och arb e tet till m änniskorna. Sjukgym naster b ö r också i större utsträckning knytas till företagshälsovården. Bristen på arb e tste ra p eu te r är bl. a. e tt allvarligt problem på de dagcentra m. m. för äldre och handikappade som

är u nder uppbyggnad och där det är nödvändigt a tt sysselsättningsverksam heten leds av en kvalificerad arbetsterapeut. Vi vill också peka på d et ö kande behov av sjukgym naster och arb etsterap eu ter som u p p stå r på grund av trafikolycksfall och d et ökade an talet åldringar. Även personer m ed handikapp som i övrigt fyller kraven på intagning till arbetsterapeut- och sjukgym nastutbildning och vars handikapp inte kan anses som e tt hinder i u tö v an d et av yrk et bö r få m öjligheter till sådan utbildning. Vissa praktiska erfarenheter av synskadade sjukgym nas­ te r finns både i Sverige och utom lands. En försöksutbildning av synskadade pågår för närvarande och ledningen för utbildningen avser a tt ge en sam m anfattande redovisning av erfarenheterna efte r d et a tt de tre försöksintagna har fullgjort sin utbildning vilket blir i slu te t av inne­ varande år. S tatens handikappråd anser a tt det finns skäl a tt undersöka möjlighe­ terna a tt u tbilda särskilda b iträd en till sjukgym naster. V idare bö r behovet av friskgym nastik vid rehabiliteringsinstitutionerna, in stitu tio n ern a fö r utvecklingsstörda m. fl. uppm ärksam m as.

U tsk o ttet I m otionen 1971:868, vilken väcktes u n d er den allm änna m o tio n sti­ den, har fram fö rts sy n p u n k te r på sjukgym nastutbildningens innehåll och längd. M otionen u tm y n n a r i yrkande om a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om en förutsättningslös u tredning beträffande sjukgym nastutbildningen. En för skolöverstyrelsen och universitetskanslersäm betet gem ensam arbetsgrupp har nyligen gjort en pedagogisk och m etodisk översyn av sjukgym nastutbildningen. En utgångspunkt gruppen haft a tt arbeta från har varit a tt utbildningstiden skulle o m fatta o fö rä n d ra t två läsår. Översynen har resu lterat i en n y läroplan, vilken redan har börjat tilläm pas vid den u nder kom m unalt huvudm annaskap bedrivna sjukgym ­ nastutbildningen i G öteborg. I sin anslagsfram ställning fö r budgetåret 1972/73 har universitetskanslersäm betet föreslagit a tt utbildningen vid de statliga sjukgym nastinstituten i S tockholm och Lund fr. o. m . nästa läsår skall bedrivas e fte r den om arbetade läroplanen. Den nya läroplanen inn eb är i förhållande till den tidigare a tt o m fattningen av den p raktiska utbildningen begränsats till 900 tim m ar i förhållande till tidigare 1 000 tim m ar. Sam tidigt har e tt antal nya äm nen in fö rts i utbildningen. Läroplanen innebär vidare viss ökning av grupp­ undervisningen i de praktiska övningsm om enten. I m otionen 1971:868 påpekas a tt det u nder senare år har sk e tt en betydande förändring av behandlingsm etoder och arb e tsuppgifter inom sjukgym nastiken utan a tt någon härem ot svarande förändring sam tidigt gjorts i fråga om sjukgym nastutbildningens innehåll. Det är enligt m otionärernas m ening nödvändigt a tt sjukgym nastutbildningen blir förem ål fö r översyn, där de speciella kunskapskrav som hälso- och sjukvården ställer på sjukgym nasten klarläggs. Den begränsade översyn

som skolöverstyrelsen o ch universitetskanslersäm betet lå tit företaga innebär inte den breddning av utbildningen som bedöm s som nödvändig. M otionärerna pekar bl. a. på a tt det fo rtfaran d e helt saknas utbildning i t. ex. barnhabilitering och i CP-vård. Med hänsyn till den erforderliga breddningen av utbildningen o ch då stu d ieta k ten red an i dag anses m ycket pressad är en förlängning av sjukgym nasternas utbildningstid enligt m otionärernas m ening angelägen. I d etta sam m anhang påpekas bl. a. a tt Sverige är d et av de nordiska länderna som h ar den kortaste utbildningstiden. Det ifrågavarande m otionsyrkandet har avstyrkts av skolöverstyrelsen och universitetskanslersäm betet. Båda m yndigheterna m enar att frågan om den fram tida sjukgym nastutbildningens uppläggning är så beroende av resultatet av arb e tet inom 1968 års utbildningsutredning (U 68) a tt denna utbildning inte kan b ry tas u t u r sitt större sam m anhang och nu särbehandlas. Skolöverstyrelsen påpekar vidare a tt erfaren h e t ännu saknas av den reviderade läroplanen. Socialstyrelsen och statens handi­ kappråd m. fl. har därem ot i sina rem issyttranden an slutit sig till m o tionsyrkandet. De delar sålunda m otionärernas m ening a tt nya väsentliga behandlingsuppgifter in te getts något u try m m e i den nya reviderade läroplanen och a tt en mer genom gripande reform av u tb ild ­ ningen är påkallad. Enligt socialstyrelsens m ening bör e tt utredningsupp­ drag ej b lo tt o m fatta sjukgym nastutbildningen utan även utbildningen av arbetsterapeuter. Den reviderade läroplan för sjukgym nastutbildningen som fr. o. m. innevarande läsår tilläm pas i G öteborg innebär enligt samstämmiga uppgifter i fråga om de teoretiska m om enten en kvalitativ förbättring. R em issyttrandena ger klart u ttry c k åt angelägenheten av a tt även utbildningarna i Lund och S tockholm får bedrivas e fte r denna reviderade läroplan. M otionärernas u p p fattn in g att även en på så sätt reform erad utbildning ej tillgodoser dagens krav på sjukgym nastutbildningen får em ellertid också stöd i y ttra n d e n över m otionerna. Den m odem a m edicinska behandlingsteknikens utveckling har m ed­ fö rt e tt sjukvårdsbehov som väsentligt ök at efterfrågan på sjukgym naster för kronikervård, långvård och rehabilitering. A tt den vårdbehövande har en önskan a tt så långt som möjligt kom m a i åtn ju ta n d e av en adekvat sjukgym n ast behandling står i och för sig inte i något m otsatsförhållande till sam hällets strävanden a tt söka återföra sjuka och handikappade till norm al livsföring. Någon m ot det ändrade sjukvårdsbehovet svarande reform av sjukgym nastutbildningen synes em ellertid in te ha genom förts. Den nuvarande sjukgym nastutbildningen är på flera om råden inte heller tillräcklig för a tt sä tta sjukgym nasten i stånd a tt m öta de nya krav som ställs i det förebyggande hälsoarbetet och inom psykiatri och andra behandlingsom råden med social-m edicinsk inriktning.

U tsk o ttet har sålunda blivit övertygat om a tt sjukgym nastutbildningen inte fyller de krav som m ed fog kan ställas på denna u tbildning, och det förtjänar erinras om a tt sjukgym nastutbildningen till skillnad från t. ex. utbildningen av läkare och sjuksköterskor u nder senare år inte varit förem ål för någon m er genom gripande översyn. D en k ritik som riktas m o t den nuvarande sjukgym nastutbildningen m otiverar enligt u tsk o tte ts m ening en förutsättningslös u tredning genom U 68 eller i annan ordning beträffande utbildningens innehåll och o m fattning, varvid olika vägar u tö k a d tid fö r grundutbildning, vidareutbildning etc. — b ö r prövas för a tt uppnå den erforderliga breddningen av kunsk ap ssto ffet o ch fördjupning­ en av yrkesträningen. D et fram förda önskem ålet om prövning av frågan om särskilt u tbildad biträd an d e personal för a tt avlasta sjukgym nasterna m indre kvalificerade arbetsuppgifter b ö r ingå i utredningsuppdraget. U 68 har tillsatt en särskild arbetsgrupp för utbildningssektom för vårdyrken. A rbetsgruppen har avgivit en rap p o rt, och u ts k o tte t har in h äm tat a tt utredningen b eslu tat a tt a rb e te t med vissa utbildningslinjer m ed in riktning på vård skall fo rtsättas m ed studieorganisatoriska övervä­ ganden. Som e tt ytterligare skäl för d et av u tsk o tte t förordade u tre d ­ ningsarbetet b eträffan d e sjukgym nastutbildningen vill u ts k o tte t — m ed erinran om vad u ts k o tte t an fö rt b eträffan d e nyligen beslutade reform er av läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen — fram hålla a tt inom U 68 diskuterade sam ordningsfrågor m. m. gör det natu rlig t a tt sjukgym ­ nastutbildningen också till sitt innehåll reform eras och i d e tta avseende blir m era likställd med övriga ifrågavarande utbildningslinjer. Vad d ärefter beträffar utbildningskapaciteten har u tsk o tte t i det föregående redovisat vissa u ppgifter om tjä n ste r m. m. fö r sjukgym naster och arb e tste ra p eu te r h äm tade från socialstyrelsens statistik. I sitt y ttran d e över de nu förevarande m otionerna 1971:385, 1971:847 och 1971:868 har socialstyrelsen strukit u n d er a tt det verkliga behovet av sjukgym naster och arb e tste ra p eu te r är m ycket större än de redovisade vakanssiffrorna anger, eftersom sjukvårdshuvudm ännen på grund av den svåra rekryteringssituationen avstår frå n a tt in rätta i och för sig önskvärda tjänster. Socialstyrelsens undersökning RUPRO 69 visar också att behovet av ifrågavarande yrkeskategorier kom m er a tt sta rk t växa redan under första hälften av 1970-talet. Av y ttra n d en a fram går a tt det råder i det närm aste enighet om angelägenheten av en ytterligare ökad intagningskapacitet. Bl. a. social­ styrelsen biträder m otionärernas förslag om en utredning om behovet av sjukgym naster och arb e tste ra p eu te r med hänsyn tagen särskilt till den regionalt sta rk t varierande bristen. U 68 har i uppdrag a tt ge förslag till dim ensionering av den eftergym nasiala utbildningen. U tsk o ttet har in h äm tat a tt utredningen bl. a. kom m er a tt belysa behovet av ökad k apacitet fö r sjukgym nast- och

arb etsterapeututbildningen. U tredningen kom m er också a tt avge förslag beträffande utbildningens regionala fördelning. Enligt riktlinjerna i p ro p ositionen 1964:73 om utbildning av arbetste­ rapeuter och sjukgym naster skall den fo rtsatta utbyggnaden av dessa utbildningar ske u nder kom m unalt huvudm annaskap och med statsbidrag enligt för yrkesskola gällande grunder. Det ankom m er därför på skolöverstyrelsen a tt m eddela beslut som möjliggör ökning av utb ild ­ ningskapaciteten. Skolöverstyrelsen har tidigare i år medgivit a tt sjukgym nast- och arbetsterap eu tu tb ild n in g får anordnas på två nya o rter, näm ligen i Umeå och i Örebro. U tbildningen där har beräknats k unna starta vårterm inen 1972. Enighet to rd e råda om a tt resultatet av U 68 :s arbete in te bör föregripas. Redan fattad e beslut om ökning av k ap a citeten fö r utbildning av arb e tste ra p eu te r och sjukgym naster är e tt bevis för a tt sådana beslut in te anses föregripa utredningsarbetet. Med hänsyn härtill och då resulta­ te t av U 68:s arb ete, som to rd e kom m a a tt presenteras nästa år, kan ge utslag först på något längre sikt anser u tsk o tte t a tt frågan om den under de närm aste åren möjliga ökningen av intagningskapaciteten vid befintliga eller beslutade utbildningsenheter bör snabbutredas i särskild ordning med sikte på a tt en fo rtsa tt ökad intagning till i första hand sjukgym nast­ utbildning kan kom m a till stånd redan från och m ed nästa höstterm in. U tsk o tte t, som n o te ra t a tt skolöverstyrelsen a n sett sig sakna tillräckligt planeringsunderlag fö r a tt k u n n a medge av Jönköpings läns landsting föreslagen sjukgym nastutbildning, föreslår a tt riksdagen som sin mening ger Kungl. Majd till känna vad u tsk o tte t sålunda i anledning av m otionerna 1971:385 och 1971:847 anfört om utbildningskapaciteten. U nder åberopande av det anförda hem ställer u ts k o tte t a tt riksdagen 1. med bifall till m otionen 1 9 7 1 :8 6 8 som sin m ening ger Kungl. Maj:t till känna vad u ts k o tte t anfört b eträffande u tred n in g om sjukgym nastutbildningen, 2. som sin m ening ger Kungl. Maj.t till känna vad u tsk o tte t an fö rt i anledning av m otionerna 1 9 7 1 :385 och 1 9 7 1 :847.

S tockholm den 9 novem ber 1971 På u tb ild n in g su tsk o ttets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande: herrar A lem yr (s), Larsson i S taffan sto rp (c), R ichardson (fp ), Jönsson i Arlöv (s), N ordstrandh (m ), W iklund i H ärnösand (s), E lm stedt (c), G ustafsson i Barkarby (s), fru G radin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c), B erndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s) och Jonsson i Alingsås (fp).