om anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. och Kungl. Maj:ts proposition 1972:60 angående skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. i anledning av 1970 års skattereform jämte vissa motioner

Finansutskottets betänkande nr 23 år 1972

FiU 1972: 23

Nr 23

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställning om anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. och Kungl. Maj:ts proposition 1972:60 angående skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. i anledning av 1970 års skattereform jämte vissa motioner.

I detta betänkande behandlar utskottet dels anslaget till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna jämte två motioner, dels propositionen angående skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. jämte motion och dels sju motioner rörande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

1. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen 1972: 1, bilaga 9, punkt D 2 (s. 65—68 i utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1972) föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 030 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner

1972: 627 av herrar Norrby i Gunnarskog (c) och Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att alla kommuner inom Värmlands län som tillhör allmänna stödområdet överföres till skattekraftsområde 2,

1972: 816 av herrar Kronmark (m) och Schött (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Gotlands kommun placeras i skattekraftsområde 2.

I propositionen lämnas en redogörelse för gällande regler för utbetalning av skatteutjämningsbidrag till kommunerna. Beträffande beräkningen av anslaget för budgetåret 1972/73 föreslås en höjning av anslaget med 150 000 000 kr. Medelsbehovet under detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1972 och första hälften av år 1973. Storleken av de beslutade skatteutjämningsbidragen och övergångsbidragen för år 1972 och beräknade bidrag för år 1973 framgår av följande tabell.

Skatteutjämningsbidrag m. m. 1972 och 1973 (milj. kr.)

1973 Bidrag vid brist på skattekraft

1 673,1

1 840,0

Bidrag vid hög utdebitering

108,3

135,0

Extra bidrag

156,3

107,6

Därav stimulansbidrag

(140,9)

(92,2)

Övergångsbidrag

22,0

10,0

1 959,7

2 092,6

1 Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 23

FiU 1972: 23

2 Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft uppgår under år 1972 till 1 673,1 milj. kr. Bidraget under år 1973 är beroende av den fortsatta utvecklingen av skatteunderlaget och av kommunernas utdebiteringssatser för samma år. Det kan alltså inte nu beräknas med säkerhet. Om man utgår från de fastställda utdebiteringssatserna för år 1972 och antar en viss höjning av skatteunderlaget leder detta till ett totalt belopp för ordinarie skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft för bidragsåret 1973 av ca 1 840 milj. kr.

Bidrag vid hög utdebitering har fastställts till 108,3 milj. kr. för år 1972. Storleken av detta bidrag under år 1973 är främst avhängig av spännvidden mellan de beslutade utdebiteringarna i kommunerna för år 1972. Eftersom denna ökat något, kan bidraget vid hög utdebitering beräknas till 135 milj. kr. för år 1973.

Extra bidrag för år 1972 har av Kungl. Maj:t beviljats 166 kommuner. Det sammanlagda beloppet för dessa bidrag uppgår till 156,3 milj. kr. Härav avser 15 milj. kr. vanliga extra bidrag, 140,9 milj. kr. stimulansbidrag och 0,4 milj. kr. bidrag till utgifter för lokal trafikservice.

För år 1973 beräknar departementschefen utgifterna för de vanliga extra bidragen till oförändrat belopp, 15 milj. kr. Stimulansbidragen beräknas med ledning av tillämpade avtrappningsregler till 92,2 milj. kr. Utgifterna för bidrag till lokal trafikservice torde komma att stiga något detta år.

Övergångsbidrag har enligt Kungl. Maj:ts beslut åren 1968 och 1970 beviljats ett antal kommuner med anledning av kommunsammanläggningar åren 1969 och 1971. För åren 1972 och 1973 kan dessa bidrag med hänsyn till gällande awecklingsregler beräknas till ca 22 milj. kr. resp. ca 10 milj. kr.

De sammanlagda utgifterna under anslaget uppgår således till 1 959,7 milj. kr. år 1972 och 2 092,6 milj. kr. år 1973. Hälften av dessa belopp, 2 026,2 milj. kr., utbetalas under budgetåret 1972/73. Departementschefen förordar att anslaget förs upp med avrundat 2 030 milj. kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär att skatteutjämningsbidrag till kommunerna skall utgå enligt gällande regler, dvs. i allt väsentligt enligt de bestämmelser som fastställdes när det nuvarande systemet infördes 1966 (förordningen 1965: 268). Sedan 1970 arbetar skatteutjämningsrevisionen med en översyn av gällande bestämmelser. Enligt vad utskottet inhämtat väntas utredningen avlämna sitt betänkande i juni i år. Resultatet av utredningens arbete bör enligt utskottets mening avvaktas innan riksdagen tar ställning till motionärernas förslag om överföring av vissa kommuner i Värmlands län och Gotlands kommun till skattekraftsområde 2. Utskottet avstyrker därför yrkandena i motionerna 1972: 627 och 1972: 816.

Med hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet

FiU 1972: 23

1. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2 030 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 627,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 816.

2. SkattebortfalLsbidrag till kommuner m. fl. i anledning av 1970 års skattereform. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1972: 1, bilaga 9, punkt D 3 beräknat medel till Kompensation till kommunerna med anledning av skatteomläggningen 1971 har Kungl. Maj:t i propositionen 1972: 60 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10 mars 1972 föreslagit riksdagen

dels att antaga vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

2. lag om ändring i förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag,

dels att godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform,

dels att till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 500 000 000 kr.

Författningsförslagen framgår av bilaga till detta betänkande.

I motionen 1972: 1601 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen i anledning av vad Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen 1972: 60 måtte — därest det av praktiska skäl inte skulle visa sig vara möjligt att basera den nu aktuella kompensationen till kommunerna för skattereformen på omräkning i anslutning till 1972 års taxering — besluta att i anledning av kommunförbundens framställning till finansutskottet en omprövning sker av storleken av kompensationen till kommunerna samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om erforderligt förslag.

I gemensam skrivelse till finansutskottet har Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet den 24 mars 1972 framfört vissa synpunkter rörande propositionen 1972: 60.

I propositionen föreslås att kommuner, landstingskommuner och församlingar får årliga bidrag av statsmedel med anledning av att skatteunderlaget minskar till följd av 1970 års skattereform. Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunerna på en miljard kr. för år 1971. Bidragen utbetalas första gången år 1973 och avses utgå på grundval av tillskjutet skatteunderlag. Detta skatte lt—Riksdagen

1972. 5 sami. Nr 23

FiU 1972: 23

underlagstillskott fördelas mellan kommunerna i relation till skattekraften beräknad som skattekronor per inkomsttagare. Utöver bidragen på en miljard kr. för år 1971 utgår år 1973 även förskott för detta år med ett belopp i samma storleksordning.

Utskottet. Effekten för kommunerna av 1970 års skattereform blev ett betydande skattebortfall främst till följd av långtgående ändringar i avdragssystemet. Som departementschefen uttalade i prop. 1970: 70 var avsikten att kommunerna skulle få full kompensation för skattebortfallet. Förslag härom har nu framlagts i prop. 1972: 60. Kompensationen har givits benämningen skattebortfallsbidrag.

I princip hade det — som såväl departementschefen som motionärerna framhållit — varit mest tillfredsställande, om man för varje enskild kommun kunnat beräkna skattebortfallets storlek genom att jämsides med 1972 års ordinarie taxering enligt de nya reglerna göra en fullständig taxering med tillämpning av de äldre bestämmelserna. Ett sådant förfaringssätt skulle emellertid ha blivit både komplicerat och ytterst arbetskrävande. Arbetet skulle dessutom inte kunna sättas igång förrän under fjärde kvartalet 1972. Kommuner och landsting måste emellertid dessförinnan ta ställning till budget och utdebitering för 1973 — det första år då det minskade skatteunderlaget med nuvarande avräkningsmetoder för kommunalskatten mellan stat och kommun får någon effekt på de kommunala skatteinkomsterna. I detta läge har det varit nödvändigt att göra en approximativ beräkning av skattebortfallet.

Den väg man valt har varit att dels försöka förutsäga det totala skattebortfallets storlek för taxeringsåret 1972 (= inkomståret 1971), dels göra en schablonmässig beräkning av hur detta skattebortfall fördelar sig på kommuner med olika skattekraft. Det bör redan här understrykas att skattekraft i propositionen genomgående definieras som antal skattekronor per inkomsttagare och ej som i andra sammanhang är vanligt som antal skattekronor per invånare.

Till grund för beräkningen av det totala skattebortfallet ligger två prognoser rörande skattebortfallet vid 1972 års taxering, som riksrevisionsverket utfört. Båda prognoserna är baserade på stickprovsurval av 16 000 deklarationer. Den första, utförd i april 1971, var en framskrivning baserad på 1970 års taxering. Den andra framskrivningen, som utfördes i november i fjol, utgick från 1971 års taxering. Skattebortfallet vid 1972 års taxering skulle enligt dessa prognoser bli 940 respektive 1 065 milj. kr. Slumpfelet i dessa skattningar är emellertid enligt riksrevisionsverket avsevärt, ±90 milj. kr.

Departementschefen har tagit ett genomsnitt av de två prognoserna och dessutom tagit hänsyn till ytterligare några faktorer, vilka riksrevisionsverket inte beaktat. Mot denna bakgrund förordar han att skatteutjämningsbidraget för taxeringsåret 1972 bestäms till en miljard kr.

FiU 1972: 23

5 Kommunförbunden har en något annorlunda bedömning av effekten av de obeaktade faktorerna och vill dessutom att man endast skall beakta den prognos som bygger på det färskaste materialet, dvs. den som baserats på 1971 års taxeringsresultat. Inkomstbortfallet på grund av skattereformen vid 1972 års taxering bör enligt förbundens skrivelse beräknas till 1165 milj. kr.

När det gäller den schablonmässiga fördelningen av skattebortfallet mellan olika kommuner råder det däremot ej någon meningsskiljaktighet mellan departementschefen och kommunernas företrädare. Finansdepartementet har här gjort en undersökning på grundval av material från 1971 års taxering i ett tjugotal taxeringsdistrikt i olika delar av landet. För varje inkomsttagare i distrikten har man undersökt inkomstoch avdragsförhållanden. De nya skattereglerna har sedan tillämpats på inkomsttagarna, varefter det erhållna skatteunderlaget jämförts med det som fastställts vid den ordinarie taxeringen.

Man har därvid kunnat konstatera ett klart samband mellan å ena sidan skattekraft, uttryckt som antal skattekronor per inkomsttagare och å andra sidan bortfallet skatteunderlag. Ju högre skattekraften är desto mindre blir bortfallet av skatteunderlag. Som förklaring pekas på att kommuner med hög skattekraft i allmänhet har en stor andel inkomsttagare med mer än 30 000 kr. i årsinkomst och att de nya grundavdragen vid taxeringen trappas av till 0 i inkomstskiktet 30 000—52 500 kr. Kommuner med låg skattekraft bör därför få ett förhållandevis högt bidrag.

Det totala skattebortfallet för kommunerna vid 1972 års taxering uppskattas i propositionen till en miljard kr. Eftersom medelutdebiteringen av kommunalskatt vid nämnda taxering är 22 kronor 54 öre per skattekrona motsvarar detta skattebortfall ett skatteunderlag av 44 365 000 skattekronor.

I propositionen framhålls, att den nu aktuella bidragsgivningen i flera hänseenden har nära samband med skatteutjämningsbidragen och att det därför är lämpligt att också beträffande skattebortfallsbidragen tillämpa ett system med tillskjutet skatteunderlag. Härvid når man också den fördelen att i den mån det schablonmässigt beräknade skattebortfallsbidraget blir för lågt eller för högt beräknat för en kommun med brist på skattekraft (90 °/o av rikets kommuner) så korrigeras avvikelsen i allt väsentligt genom skatteutjämningsbidraget.

Den i propositionen föreslagna fördelningsprincipen innebär att en kommun med genomsnittlig skattekraft per inkomsttagare får ett tillskott av skatteunderlag per inkomsttagare motsvarande genomsnittet. Är skattekraften per inkomsttagare större eller mindre än genomsnittet minskas eller ökas tillskottet av skatteunderlag med 6 °/o av skillnaden mellan kommunens skattekraft och den genomsnittliga skattekraften i riket vid 1972 års taxering.

FiU 1972: 23

6 Den föreslagna fördelningsprincipen kan sammanfattas i följande formel:

ba = bm +JL(Sm-Sa)

där Ba = Bidragsnivån för kommunen A Bm = Medelbidragsnivån för riket SM = Den genomsnittliga skattekraften i riket SA = Kommunen A:s skattekraft,

allt räknat i skattekronor per inkomsttagare.

Är kommunen A:s skattekraft lägre än riksgenomsnittet blir uttrycket inom parentesen positivt och kommunen får följaktligen en bidragsnivå som är högre än medelbidragsnivån. Är skattekraften i A större än den genomsnittliga, blir uttrycket inom parentesen negativt och bidragsnivån reduceras. Bidragsnivån multiplicerad med antalet inkomsttagare i kommunen ger sedan det totala antal skattekronor som kommunen skall tillföras som kompensation för skattebortfallet.

I sammanhanget vill utskottet påpeka ett fel i räkneexemplen på s. 18 i propositionen. Uttrycket lägre resp. högre ”skattekraft än K” i tredje meningen, sjätte stycket uppifrån bör rätteligen vara lägre resp. högre ”skattekraft än genomsnittligt i riket”.

Eftersom kommunerna automatiskt återvinner skattekraft i och med att allt fler inkomsttagare kommer upp i inkomstskikten över 30 000 kr. kan det enligt propositionen antas, att kommunerna inom 8—10 år återvinner den skattekraft de förlorat genom skattereformen. De statliga bidragen som skall kompensera inkomstbortfallet kan därför beräknas minska med omkring 100 milj. kr. per år. Det i propositionen föreslagna systemet innebär att skattebortfallsbidraget automatiskt anpassas härtill.

Allmän enighet råder om att kommunerna skall ha full kompensation för det skattebortfall, som för deras del blir en följd av 1970 års skattereform. Några erinringar mot de av Kungl. Maj:t förordade grunderna för bortfallsbidragens fördelning mellan olika kommuner har heller inte framförts, varken av kommunförbunden eller i motionen 1972: 1601.

Den enda punkt där skilda uppfattningar föreligger gäller som nämnts omfattningen av det totala skattebortfallet vid 1972 års taxering. Motionärerna har här fört fram tanken att man skulle göra en fullständig omräkning enligt de gamla skattereglerna för samtliga inkomsttagare vid 1972 års taxering — ca 4,3 miljoner. I likhet med departementschefen har utskottet kommit till uppfattningen att det inte är praktiskt möjligt att genomföra en så fullständig beräkning av bortfallet av skatteunderlag. Härav drar utskottet slutsatsen att den totala omfattningen av skattebortfallskompensationen till kommunerna måste bestämmas på grundval av nu tillgänglig information och föreliggande

FiU 1972: 23

prognoser. Utskottet är medvetet om att de beräkningar av det totala skattebortfallet som gjorts i detta sammanhang har en betydande osäkerhetsmarginal. Några tillräckligt bärande skäl att frångå det av departementschefen förordade beloppet en miljard kr. har inte framförts. Utskottet tillstyrker därför att kompensationen nu bestäms med utgångspunkt från detta belopp. Inte heller i övrigt har utskottet något att erinra mot de av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för skattebortfallsbidrag.

Med hänsyn till den osäkerhet som trots allt kvarstår beträffande den exakta storleken av skattebortfallet anser utskottet det emellertid angeläget att utnyttja den ytterligare information, som kan utvinnas när årets taxeringsresultat kan statistiskt analyseras och bedömas. Utskottet förordar därför att riksrevisionsverket då företar en stickprovsundersökning i detta syfte. Skulle denna beräkning — som till skillnad från de tidigare inte innehåller något prognoselement utan kan baseras på 1971 års faktiska inkomststruktur — ge ett resultat som mera väsentligt avviker från en miljard kr. bör detta kunna beaktas i samband med den proposition om skatteutjämningsbidrag som väntas bli framlagd till vårriksdagen 1973 i anledning av skatteutjämningsrevisionens betänkande. Härvid bör också skäligheten av att retroaktivt justera det nu aktuella första årets skattebidragsbelopp prövas.

Härigenom torde syftet med motionen 1972: 1601 kunna tillgodoses.

Mot de framlagda lagförslagen har utskottet intet att erinra, utom att utskottet föreslår en redaktionell ändring i 2 § i förslaget till lag om ändring i förordningen om skatteutjämningsbidrag.

Slutligen bör beträffande medelsberäkningen nämnas att skattebortfallsbidrag skall betalas ut första gången kalenderåret 1973, då slutligt bidrag för inkomståret 1971 samt förskott för inkomståret 1973 skall utgå.

Eftersom hälften av bidragsutbetalningarna år 1973 faller på budgetåret 1972/73, bör anslag för ändamålet förås upp med 500 milj. kr. Förskottet för inkomståret 1973 bör enligt departementschefen regleras över inkomsttiteln Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Departementschefen avser att återkomma härtill i samband med framläggandet av den reviderade finansplanen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag antar vid propositionen 1972: 60 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

2. att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förslag antar vid propositionen 1972: 60 fogat förslag till lag om ändring i förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag med den ändringen att 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

FiU 1972: 23

8 Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

2 §

I denna förordning förstås med

bidragskommun föregår bidragsåret,

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i bidragskommunen, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt med tilllägg av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och antalet kyrkobokförda invånare i bidragskommunen vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt med tilllägg av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och antalet kyrkobokförda invånare i hela riket vid beräkningsårets ingång,

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i bidragskommunen, beräknat efter å ena sidan taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt med tillägg av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och å andra sidan antalet kyrkobokförda invånare i bidragskommunen vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela riket, beräknat efter å ena sidan taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt med tillägg av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och å andra sidan antalet kyrkobokförda invånare i hela riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: hela riket.

Omfattar kommun sådan del.

3. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade grunder för skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform,

4. att riksdagen till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 500 000 000 kr.,

5. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1601 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

3. Motioner rörande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Under denna rubrik behandlar utskottet följande motioner 1972: 75 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

FiU 1972: 23

1. att riksdagen sorn sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts rörande behovet av en ändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun för beaktande i den tillsatta utredningen,

2. att riksdagen för sin del uttalar sig för

dels att kommunerna befrias från den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 juli 1972,

dels ett statligt grundbidrag till kommunerna för utgivande av kommunala bostadstillägg med ett belopp av 500 kronor per pensionsberättigad, som uppfyller villkoren för erhållandet av sådana tillägg,

dels att hos regeringen hemställa om statens övertagande av personalkostnaderna för barnstugeverksamheten fr. o. m. den 1 juli 1972,

1972: 296 av herr Hörberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att motionen överlämnas för beaktande till den utredning som tillsatts för översyn av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna,

1972: 297 av herr Hörberg m. fl. (fp, m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att motionen för beaktande överlämnas till den utredning som tillsatts för översyn av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna,

1972: 298 av herr Hörberg m. fl. (fp, m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att motionen för beaktande överlämnas till den utredning som tillsatts för översyn av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna,

1972: 401 av herr Helén m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen begär att motionen, i vad den avser mer rationella och besparingsvänliga former för statsbidrag till landsting och primärkommuner, av Kungl. Majit överlämnas till den nyligen tillsatta utredningen om kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner,

1972: 403 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen 1.

hos Kungl. Majit anhåller om tilläggsdirektiv till utredningen om kommunernas ekonomi, syftande till förslag om att primärkommuner och landsting får full kompensation för inbetald allmän arbetsgivaravgift beträffande löneanställda inom socialvård samt hälso- och sjukvård,

2. att denna fråga av utredningen behandlas med förtur,

1972: 625 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen tillkännager för Kungl. Majit som sin mening vad som anförts i motionen om uppgifter och inriktning för den kommunalekonomiska utredningens arbete.

FiU 1972: 23

10 Utskottet. Gemensamt för yrkandena i de motioner som utskottet samlat under denna rubrik är att de alla har med de ekonomiska relationerna mellan stat och kommun att göra. De framförda motionskraven spänner över ett brett fält. I vissa fall framförs krav som, om de realiseras, skulle innebära årliga överföringar av miljardbelopp från stat till kommun. I andra fall är det fråga om förslag till snabbare utbetalningsrutiner av vissa statsbidrag till kommunerna, rutiner som genomförda skulle innebära en begränsad engångsförstärkning av kommunernas likviditet men på sikt ej påverka de ekonomiska relationerna stat/kommun. Som regel yrkas också på att motionerna på ett eller annat sätt skall delges den kommunalekonomiska utredningen. I några fall slutligen framförs yrkanden på ändrade direktiv för den kommunalekonomiska utredningen.

Den kommunalekonomiska utredningen, som på riksdagens begäran tillkallades den 30 december 1971, har i uppdrag att verkställa en allsidig utredning om kommunernas ekonomiska situation. Enligt sina direktiv har kommittén bland annat att bedöma den framtida kommunala finansieringssituationen. Härvid bör utvecklingen av de skilda kommunala finansieringskällorna bedömas var för sig. Kommittén skall vidare i samråd med länsberedningen överväga vilka konsekvenser som ändringar i uppgifts- och funktionsfördelningen mellan stat och kommun bör få i fråga om kostnadsfördelningen dem emellan.

Enligt utskottets uppfattning torde samtliga de frågor som reses i de här berörda motionerna rymmas inom ramen för den kommunalekonomiska utredningens arbete.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att motionerna 1972:75, 296, 297, 298, 403, 625 och 401, den sistnämnda såvitt nu är i fråga, överlämnas till kommunalekonomiska utredningen.

Stockholm den 25 april 1972

På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Åsling (c), Jansson (s), Wirtén (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c), fru Thorsson (s), herrar Gadd (s), Magnusson i Borås (m) och Wictorsson (s).

FiU 1972: 23

11 Bilaga

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt

Härigenom förordnas, att lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall

ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, med tillägg av det antal skattekronor, som staten skall tillskjuta enligt förordningen den 3 juni 1965 (nr 268) om skatteutjämningsbidrag.

Föreslagen lydelse

Kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, med tillägg av det antal skattekronor, som staten skall tillskjuta enligt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag och av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag

Härigenom förordnas, att 1, 2, 4—6, 8, 9, 11—16, 19 och 20 §§ förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Kommun äger erhålla skatte- Bidragskommun äger erhålla

utjämningsbidrag av statsmedel skatteutjämningsbidrag av stats enligt

bestämmelserna i denna för- medel enligt bestämmelserna i

ordning. denna förordning.

2 §

I denna förordning förstås med

kommun: landskommun, kö- bidragskommun: kom ping,

stad, landstingskommun, mun, landstingskommun, försam församling,

pastorat och annan ling, pastorat och annan kyrklig

FiU 1972: 23

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kyrklig samfällighet som äger be- samfällighet som äger beskatt skattningsrätt,

ningsrätt,

b i d r a g s å r: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag utgår,

beräkningsår: det kalenderår som föregår bidragsåret,

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i kommunen, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i kommunen vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: an talet

skattekronor och skatteören per invånare i hela riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i hela riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom landskommun, köping eller stad av utdebiteringssatsema för beräkningsåret för skatt till kommun, municipalsamhälle och tingslag samt utdebiteringsgr äns: medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna i hela riket, bestämt genom att summan av de tal, som erhållas om inom varje landskommun, köping eller stad sammanlagda utdebiteringen multipliceras med antalet skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med sammanlagda antalet skattekronor och skatteören i hela riket.

Omfattar landskommun, köping eller stad två eller flera församlingar, skall vid beräkningen av den sammanlagda utdebiteringen

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i bidragskommunen, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt med tillägg av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och antalet kyrkobokförda invånare i bidragskommunen vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: an talet

skattekronor och skatteören per invånare i hela riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt med tilllägg av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och antalet kyrkobokförda invånare i hela riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom kommun av utdebiteringssatsema för beräkningsåret för skatt till bidragskommun samt

utdebiteringsgr äns: medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna i hela riket, bestämt genom att summan av de tal, som erhållas om inom varje kommun sammanlagda utdebiteringen multipliceras med antalet skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med sammanlagda antalet skattekronor och skatteören i hela riket.

Omfattar kommun två eller flera församlingar, skall vid beräkningen av den sammanlagda utdebiteringen medeltalet av utde -

FiU 1972: 23

13 Nuvarande lydelse

medeltalet av utdebiteringssatserna för församlingsskatt inräknas i summan av utdebiteringssatserna. Detta medeltal bestämmes genom att summan av de tal, som erhållas om varje församlings utdebiteringssats multipliceras med antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med antalet skattekronor i den landskommun, köping eller stad inom vilken församlingarna äro belägna. Tillhöra delar av församling skilda kommuner, gäller vad nu sagts om församling sådan del.

M unicipalsamhålles utdebiteringssats ingår i den sammanlagda utdebiteringen med det belopp, vartill den skulle ha uppgått om antalet skattekronor och skatteören i municipalsamhället varit detsamma som i den landskommun inom vilken municipalsamhället är beläget.

Skatteutjämningsbidrag skall vid upprättande av utgifts- och inkomststat för bidragsåret upptagas bland kommunens inkomster.

5 Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår till kommun, vars skattekraft understiger den skattekraft, som kommunen skall tillförsäkras enligt 8 §.

6 Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår med det belopp, som erhålles, när tillskott av skatteunderlag enligt 8 § multipliceras med den utdebiteringssats som kommunen fastställt för bidragsåret.

Föreslagen lydelse

biteringssatsema för församlingsskatt inräknas i summan av utdebiteringssatserna. Detta medeltal bestämmes genom att summan av de tal, som erhållas om varje församlings utdebiteringssats multipliceras med antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med antalet skattekronor i den kommun inom vilken församlingarna äro belägna. Tillhöra delar av församling skilda kommuner, gäller vad nu sagts om församling sådan del.

§

Skatteutjämningsbidrag skall vid upprättande av utgifts- och inkomststat för bidragsåret upptagas bland bidragskommunens inkomster.

§

Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår till bidragskommun, vars skattekraft understiger den skattekraft, som bidragskommunen skall tillförsäkras enligt 8 §.

§

Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår med det belopp, som erhålles, när tillskott av skatteunderlag enligt 8 § multipliceras med den utdebiteringssats som bidragskommunen fastställt för bidragsåret.

FiU 1972: 23

14 Nuvarande lydelse

8 Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och skatteören, som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara följande andel av medelskattekraften, nämligen för

Föreslagen lydelse %1

Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och skatteören, som bidragskommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara följande andel av medelskattekraften, nämligen för

landstingskommun i skattekraftsområde 1 och de delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns landstingskommuner som tillhöra skattekraftsområde 2, 95 procent;

övriga landstingskommuner i skattekraftsområde 2,110 procent; landstingskommun i skattekraftsområde 3,125 procent;

Gotlands kommun 92 procent;

annan kommun i skattekraftsområde 1, 90 procent;

annan kommun i skattekraftsområde 2,110 procent och annan kommun i skattekraftsområde 3,125 procent.

annan bidragskommun i skattekraftsområde 1, 90 procent;

annan bidragskommun i skattekraftsområde 2, 110 procent och annan bidragskommun i skattekraftsområde 3, 125 procent.

För landstingskommun må dock tillskottet av skatteunderlag icke understiga summan av de tillskjutna skatteunderlag som för år 1965 utgick till landstingskommunen enligt kungörelserna den 16 maj 1957 (nr 205) angående skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform och den 27 april 1962 (nr 140) angående skatteersättning i anledning av 1961 års ortsavdragsreform.

Ingår två eller flera församlingar i pastorat eller annan kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt, skall tillskottet av skatteunderlag till den kyrkliga samfälligheten utgöra summan av sådana tillskott till församlingarna.

För landskommun, köping eller stad där den sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen, skall det enligt första stycket gällande procenttalet minskas med en procentenhet för varje fullt tjugotal ören, varmed den sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen.

Tillhöra delar av kommun skilda skattekraftsområden, beräknas tillskottet särskilt för varje sådan del.

För kommun där den sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen, skall det enligt första stycket gällande procenttalet minskas med en procentenhet för varje fullt tjugotal ören, varmed den sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen.

Tillhöra delar av bidragskommun skilda skattekraftsområden, beräknas tillskottet särskilt för varje sådan del.

9 §

Träder ändring beträffande kommuns indelning i kraft vid bidragsårets ingång, skall tillskott av skatteunderlag beräknas på grund 1

Senaste lydelse 1970: 341.

Träder ändring beträffande bidragskommuns indelning i kraft vid bidragsårets ingång, skall tillskott av skatteunderlag beräknas

FiU 1972: 23

15 Nuvarande lydelse

val av den indelning som gällde vid beräkningsårets ingång. Vid delning av kommun skall tillskottet fördelas i förhållande till kommundelarnas invånarantal vid beräkningsårets början.

11 Länsstyrelsen skall fastställa tillskott av skatteunderlag samt senast den 10 september under beräkningsåret tillställa kommun uppgift om tillskottets storlek.

12 Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår till landskommun, köping eller stad, vars omräknade sammanlagda utdebitering överstiger utdebiteringsgränsen. Med omräknad sammanlagd utdebitering förstås den utdebitering för beräkningsåret som skulle ha fastställts, om för samma år varken bidrag vid hög utdebitering eller bidrag enligt 16 § utgått.

13 Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av kommunens skatteunderlag enligt beräkningsårets taxering, ökat med tillskott av skatteunderlag enligt 8 §, efter ett belopp för skattekrona och skatteöre som utgör viss andel av skillnaden mellan den omräknade sammanlagda utdebiteringen i kommunen och utdebiteringsgränsen. Denna andel är 1/10 procent för varje öre av den del av den omräknade sammanlagda utdebiteringen, som överstiger utdebite -

Föreslagen lydelse

på grundval av den indelning som gällde vid beräkningsårets ingång. Vid delning av bidragskommun skall tillskottet fördelas i förhållande till invånarantalet i de olika delarna av bidragskommunen vid beräkningsårets början.

§

Länsstyrelsen skall fastställa tillskott av skatteunderlag samt senast den 10 september under beräkningsåret tillställa bidragskommun uppgift om tillskottets storlek.

§

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår till kommun, vars omräknade sammanlagda utdebitering överstiger utdebiteringsgränsen. Med omräknad sammanlagd utdebitering förstås den utdebitering för beräkningsåret som skulle ha fastställts, om för samma år varken bidrag vid hög utdebitering eller bidrag enligt 16 § utgått. Vid omräkning skall såväl skatteunderlag enligt taxeringsnämnds beslut som tillskjutet skatteunderlag enligt 8 § och bestämmelserna om skattebortfallsbidrag beaktas.

§

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av bidragskommunens skatteunderlag enligt beräkningsårets taxering, ökat med tillskott av skatteunderlag enligt 8 § och bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag, efter ett belopp för skattekrona och skatteöre som utgör viss andel av skillnaden mellan den omräknade sammanlagda utdebiteringen i bidragskommunen och utdebiteringsgränsen. Denna andel är 1/10 procent för varje öre av den del av

FiU 1972: 23

16 Nuvarande lydelse

ringsgränsen med högst tre kronor, och 60 procent av den del av den omräknade sammanlagda utdebiteringen som överstiger utdebiteringsgränsen med mer än tre kronor.

Föreslagen lydelse

den omräknade sammanlagda utdebiteringen, som överstiger utdebiteringsgränsen med högst tre kronor, och 60 procent av den del av den omräknade sammanlagda utdebiteringen som överstiger utdebiteringsgränsen med mer än tre kronor.

14 Träder ändring beträffande kommuns indelning i kraft vid bidragsårets ingång, skall bidrag vid hög utdebitering beräknas på grundval av den indelning som gällde vid beräkningsårets ingång. Vid delning av kommun skall bidraget fördelas i förhållande till kommundelarnas invånarantal vid beräkningsårets början.

§

Träder ändring beträffande bidragskommuns indelning i kraft vid bidragsårets ingång, skall bidrag vid hög utdebitering beräknas på grundval av den indelning som gällde vid beräkningsårets ingång. Vid delning av bidragskommun skall bidraget fördelas i förhållande till invånarantalet i de olika delarna av bidragskommunen vid beräkningsårets början.

15 Länsstyrelsen skall fastställa skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering samt senast den 10 september under beräkningsåret tillställa landskommun, köping och stad uppgift om bidragets storlek.

§

Länsstyrelsen skall fastställa skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering samt senast den 10 september under beräkningsåret tillställa kommun uppgift om bidragets storlek.

16 §

När synnerliga skäl föreligga, När synnerliga skäl föreligga, äger Konungen efter ansökan be- äger Konungen efter ansökan bevilja kommun extra skatteutjäm- vilja bidragskommun extra skatte ningsbidrag.

utjämningsbidrag.

Ansökan om extra skatteutjämningsbidrag inges till länsstyrelsen senast den 31 januari under beräkningsåret.

19 Finner länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen meddelat beslut enligt denna förordning blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, skall länsstyrelsen, sedan vederbörande kommun erhållit tillfälle att yttra sig, meddela beslut om rättelse.

§

Finner länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen meddelat beslut enligt denna förordning blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, skall länsstyrelsen, sedan vederbörande bidragskommun erhållit tillfälle att yttra sig, meddela beslut om rättelse.

FiU 1972: 23

17 Nuvarande lydelse

20 Talan mot statistiska centralbyråns och länsstyrelses beslut enligt denna förordning må föras av kommun. Talan föres hos Kungl. Majit genom besvär.

Föreslagen lydelse §

Talan mot statistiska centralbyråns och länsstyrelses beslut enligt denna förordning må föras av bidragskommun. Talan föres hos Kungl. Majit genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Vid beräkning av medelskattekraften på grundval av 1972 års taxering skall det sammanlagda bidragsunderlaget i riket enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag upptagas till 44 365 600 skattekronor.

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 72009»