Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om kartläggning av den dolda arbetslösheten m. m.

Inrikesutskottets betänkande nr 22 år 1972 InU 1972:22

Nr 22

Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om kartläggning av den dolda arbetslösheten m. m.

Motionerna

1972:158 av herr Helén m. fl. (fp)

I motionen hemställs i yrkandet A 1 a att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning i syfte att klarlägga den dolda arbetslöshetens omfattning samt föreslå åtgärder för dess bekämpande. Enligt yrkandena A 1 b och A 1 c skulle samma utredning ta upp vissa frågor om sysselsättningen för handikappade. Utskottet behandlar dessa senare frågor i betänkandet InU 1972:21.

I anslutning till det aktuella yrkandet anför motionärerna bl. a. att huvudsyftet med den svenska arbetsmarknadspolitiken alltjämt är att lindra effekterna av den arbetslöshet som redovisas öppet genom registrering på arbetsförmedlingarna. De menar att betydande resultat utan tvivel har uppnåtts men att en framtida utbyggnad av arbetsmarknadspolitikens ambitioner och resurser bör få en delvis ny inriktning. Vid en sådan fortsatt utbyggnad bör man enligt motionärerna i högre grad än för närvarande prioritera åtgärder ägnade att förebygga arbetslöshet, öka möjligheterna att placera svårplacerad arbetskraft på den öppna arbetsmarknaden samt kartlägga och bekämpa dold arbetslöshet. För att få en klarare uppfattning om dessa frågor bör tillsättas en utredning med uppgift att kartlägga den dolda arbetslöshetens omfattning, beskriva vilka grupper som berörs och föreslå lämpliga åtgärder för deras aktivering på arbetsmarknaden.

1972:1397 av fru Olsson i Hölö (c) och fröken Pehrsson (c)

I denna motion hemställs i yrkandet 1 att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att arbetsmarknadsverket får i uppdrag att kartlägga den dolda arbetslösheten.

Motionärerna framhåller att antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor ökar för varje år men att det finns många kvinnor som önskar arbete men ej är registrerade på arbetsförmedlingarna. Dessa kvinnor utgör enligt motionärerna ”vår s. k. dolda arbetslöshet”. Motionärerna anser att det skulle vara värdefullt för samhället att undersöka hur stort antalet oregistrerade arbetslösa är och tillägger att det är ett rättvisekrav att alla som vill utföra ett arbete också skall få göra det.

Yrkandet 2 i motionen behandlas i betänkandet InU 1972:23.

1 Riksdagen 1972. 18 sami. Nr 22

InU1972:22

1972:380 av herr Möller i Göteborg (fp)

I motionen hemställs i yrkandet 1 att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t hemställa om en kartläggning av skälen till varför kvinnorna i så liten utsträckning registrerar sig vid arbetsförmedlingarna.

Med stöd av ett siffermaterial som redovisas i motionen anser sig motionären kunna konstatera, att majoriteten av de arbetslösa männen men bara en mindre del av de arbetslösa kvinnorna registrerar sig på arbetsförmedlingarna. Enligt motionärens beräkning anmäler sig 80 % av de arbetslösa männen men bara 40 % av de arbetslösa kvinnorna hos förmedlingarna. Skillnaden är så stor att det förhållandet att färre kvinnor än män är arbetslöshetsförsäkrade enligt motionären inte kan vara den enda förklaringsgrunden. Han ställer därför frågan varför de oförsäkrade kvinnorna i så liten utsträckning anmäler sig vid arbetsförmedlingen.

Yrkandet 2 i motionen har behandlats i betänkandet InU 1972:3.

Statistiskt material beträffande arbetskraften

Källmaterial och analyser

Källmaterialet för att bedöma den svenska arbetskraftens sammansättning och förändringar utgörs av folk- och bostadsräkningarna, de månatliga arbetskraftsundersökningarna och den likaledes månatliga arbetsförmedlingsstatistiken. Materialet kan kompletteras med bl. a. den officiella inkomststatistiken och konjunkturinstitutets konjunkturbarometerundersökningar.

På grundval av framför allt detta material utarbetas analyser och specialundersökningar. Från 1971 och 1972 finns följande rapporter:

”Arbetskraftsresurserna 1965-1990”, bil. 1 (SOU 1971: 8) till 1970 års långtidsutredning.

”Arbetskraftens struktur och dimensioner”, bil. 3 (SOU 197 1: 43) till KSA-utredningens slutbetänkande,

”Personer utanför arbetskraften 1969” och ”Sysselsättningsförhållanden 1969”, rapporter utgivna av arbetsmarknadsstyrelsen, serien ”Meddelanden från utredningsbyrån” 1971:2 resp. 1971: 5,

”Sysselsättning arbetslöshet förvärvshinder”, utkast till kap. 8 i betänkande om svenska folkets levnadsförhållanden, utgivet av låginkomstutredningen (1971).

”Latent arbetssökande och dolda arbetskraftstillgångar” (Meddelanden från utredningsbyrån 1972:11).

Vissa tidigare utgivna rapporter nämns i det följande.

Personer i resp. utanför arbetskraften

Av arbetskraftsundersökningarna år 1970 framgår att antalet personer i åldern 16—74 år som ingår i arbetskraften var ca 3,9 milj. medan antalet personer i samma åldrar som stod utanför arbetskraften var 1,9 milj. Det

InU 1972:22

gäller här årsmedelvärden. Räknar man i stället helårsvis samtliga som för åtminstone en vecka tillhört arbetskraften förändras siffrorna inte oväsentligt. Under år 1969 var det räknat på det senare sättet 4,5 milj. som tillhörde arbetskraften och 1,6 milj. som stod utanför arbetskraften (här åldrarna 14—74 år).

Personer utanför arbetskraften

Orsakerna till att en stor del av befolkningen i arbetsför ålder står utanför arbetskraften har undersökts vid skilda tillfällen, bl. a. i den ovannämnda rapporten ”Personer utanför arbetskraften 1969”. Från rapportens sammanfattning inhämtas följande.

Av totalt 4,7 milj. personer i åldrarna 20—64 år stod 864 000 personer utanför arbetskraften under hela år 1969. Av dessa 864 000 personer var 735 000 (85 %) kvinnor och 128 000 män.

Av männen uppgav 28 000 studier och 82 000 sjukdom eller invaliditet som huvudsaklig orsak till att de stod utanför arbetskraften.

För de flesta av kvinnorna var hushållsarbete huvudsakligt skäl. Detta angavs av 550 000 kvinnor, varav ca 320 000 kvinnor med och 230 000 kvinnor utan barn i eller under skolåldern. 107 000 kvinnor angav sjukdom eller invaliditet, 24 000 studier och 22 000 svårigheter att finna arbete som huvudorsak till att de inte arbetat eller sökt arbete.

Vid undersökningen har inte registrerats viljan eller beredskapen hos de intervjuade att träda in i arbetslivet. Materialet anses därför inte tillåta en uppskattning av den dolda arbetslösheten.

Personer utanför arbetskraften har också studerats i ”Sysselsättning arbetslöshet förvärvshinder”. De benämns där ”förvärvsförhindrade hela året”.

Latent arbetssökande

Vid arbetskraftsundersökningarna tillfrågas de som inte tillhör arbetskraften om de skulle ha sökt arbete om de ansett sig kunna få lämpligt arbete på bostadsorten. De som svarar ja på frågan benämns ”latent arbetssökande”. Det genomsnittliga antalet latent arbetssökande har under åren 1964-1969 varierat mellan 125 200 och 154 600. Under år 1970 var medeltalet latent arbetssökande (åldern 16-74 år) 120 900. Av dessa var 14 % män och 86 % kvinnor. De gifta kvinnorna dominerade. De var 84 300 eller 70 % av samtliga. Siffrorna är hämtade från ”Arbetskraftens struktur och dimensioner”, kap. 6. En undersökning om de latent arbetssökande finns också i serien ”Meddelanden från utredningsbyrån” 1969:27. De latent arbetssökande behandlas vidare i ”Sysselsättning arbetslöshet förvärvshinder”. De räknas där till de arbetslösa.

Till nu redovisade material kan fogas den av arbetsmarknadsstyrelsen i år utgivna rapporten ”Latent arbetssökande och dolda arbetskraftstillgångar” (serien ”Meddelanden från utredningsbyrån” 1972:11). I

1* Riksdagen 1972. 18 sami. Nr 22

InU1972:22

denna rapport analyseras begreppet latent arbetssökande. Man kommer fram till att bland de latent arbetssökande ingår personer som inte är beredda att utan vidare gå ut på arbetsmarknaden. Å andra sidan kan det bland övriga personer som står utanför arbetskraften finnas sådana som skulle kunna betecknas som potentiell arbetskraft. I rapporten görs ett försök att kvantifiera denna grupp genom att jämföra arbetskraftstalen i storstadslänen med arbetskraftstalen i skogslän och övriga län (jfr nedan beskrivna teknik som ERU använt för att försöka beräkna den dolda arbetslösheten).

Med rapportens beräkningsmetod, som f.ö. är omgärdad med flera reservationer, skulle år 1970 ytterligare ca 70 000 kvinnor och ca 18 000 män i åldrarna 25-64 år ha ingått i arbetskraften, om arbetskraftsdeltagandet i hela riket vore lika högt som i storstadslänen. Det regionala underutnyttjandet av kvinnlig arbetskraft fördelar sig ganska jämnt på skogslän och övriga län medan underutnyttjandet av manlig arbetskraft är huvudsakligen att hänföra till skogslänen.

K SA -u tred n ingens specialu ndersökning

I appendix till ”Arbetskraftens struktur och dimensioner” redovisas resultatet av en undersökning av personer utanför arbetskraften. Undersökningen gjordes i form av tilläggsfrågor vid arbetskraftsundersökningen i februari 1968. Den hade till syfte att kartlägga dels orsaken till att dessa personer inte förvärvsarbetar och dels om de under vissa villkor i framtiden eller vid undersökningstillfället skulle söka förvärvsarbete. Frågor av sistnämnda slag ställdes till dem som angivit barntillsyn, hushållsarbete, brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten m. m. som orsak till att de inte förvärvsarbetade. Däremot undantogs från frågeställningen de som angivit ålders- eller hälsoskäl, studier etc.

Frågan om önskan att ta arbete vid undersökningstillfället eller i framtiden berörde ca 0,5 milj. kvinnor. Antalet kvinnor som var beredda att ta arbete om barntillsyn kunde ordnas eller andra problem lösas framgår av nedanstående sammanställning.

Huvudanledning till att ej

Anledningen

Varav beredda att arbeta

förvärvsarbeta

uppgiven av

”nu” på vissa villkor

totalt

antal

% av total- antalet

barntillsyn

314 300

70 200

22,4

vård av annan anhörig

21 200

4 000

18,7

hushållsarbete

109 000

12 900

11,8

alltför betungande hushållsarbete

12 000

2 600

21,5

brist på lämpliga arbetstillfällen

67 900

*8 200

12,1

Summa

524 400

97 800

18,8

1 Dessa var beredda att flytta om arbete kunde ordnas på annan ort.

Det övervägande flertalet (drygt 80 %) önskade i första hand deltidsarbete.

Det kan tilläggas att 310 000 kvinnor var intresserade av arbete ”i framtiden”.

InU1972:22

5 Av männen tillfrågades endast de som angivit brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten som orsak till att de står utanför arbetskraften. Deras antal var så lågt som 7 300. Hälften av dem var villiga att byta bostadsort om arbete kunde ordnas på annan plats.

Undersökningen är refererad och föremål för fortsatt analys i promemorian ”Diskussionsunderlag om undersysselsättningen i Sverige”, bilaga 2 till den i det följande omnämnda rapporten av arbetsgruppen för låginkomstfrågor (Ds In 1972:19).

Deltids- och delårsarbetande

De ovan i korthet refererade undersökningarna har gällt personer utanför arbetskraften (jfr motionerna). Det kan emellertid hävdas att dold arbetslöshet finns även bland de stora grupper som ingår i arbetskraften men arbetar på deltid eller under endast del av året trots att de skulle vilja arbeta i större omfattning. Ett sådant synsätt har anlagts av låginkomstutredningen i betänkandet ”Svenska folkets inkomster” (SOU 1970:34). 1 fråga om de deltidsarbetande uppges i ”Arbetskraftens struktur och dimensioner” att av totalt 742 000 deltidsarbetande år 1970 var det ca 80 000 (10,6%) som önskade längre arbetstid. Flertalet önskade dock inte heltidsarbete utan fortsatt men längre deltidsarbete. Antalet personer som arbetar endast del av året uppgick år 1969 till 1,1 milj. Av dessa uppgav 60 000 som skäl härför att de inte kunde finna heleller deltidsarbete av längre varaktighet.

Dold arbetslöshet enligt ER U

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) har sökt spegla den dolda arbetslösheten genom att studera de regionala skillnaderna i förvärvsintensitet. ERU har beräknat att om förvärvsintensiteten år 1965 för Stockholm/Södertälje A-region appliceras på landets övriga A-regioner uppkommer ett ”utbudsöverskott” på arbetskraft om 130 000 personer i åldrarna 15—64 år (bil. 7 till 1970 års långtidsutredning ”Regional utveckling och planering”, SOU 1971:16 s. 33). Expertgruppen tillägger att dessa siffror måste tolkas med ”stor försiktighet”.

Förvärvsverksamhetsgraden bland gifta kvinnor

Ovan redovisade analyser bekräftar motionärernas antagande att det till stor del är gifta kvinnor som står utanför arbetskraften. De gifta kvinnornas förvärvsverksamhetsgrad stiger dock snabbt. Från hösten 1966 till hösten 1970 ökade antalet gifta kvinnor i arbetskraften med drygt 160 000. Av alla gifta kvinnor i åldern upp till 64 år var år 1970 55 % i arbetskraften. Enligt långtidsutredningen skulle denna andel stiga till 60 % år 1975 och 64 % år 1980. Utvecklingen har gått snabbare än utredningen väntat. Siffran 60 % nåddes redan i september 1971. Då var totalt 1 019 000 gifta kvinnor i arbetskraften.

InU 1972:22

6 Enkäter i arbetsmarknadsverkets regi

I anknytning till förslaget i motion 1972:1397 att där förordad kartläggning skulle utföras av arbetsmarknadsverket kan tilläggas att länsarbetsnämnderna i Gävleborgs och Södermanlands län gått ut med enkäter till hushållen i Sandvikenområdet resp. Eskilstuna kommun i syfte att kartlägga intresset för förvärvsarbete hos personer som inte är yrkesverksamma. Enkäten i Sandvikenområdet, som gjordes år 1970, gick ut till 24 000 hushåll och den i Eskilstuna, som gjorts år 1971, till 40 000 hushåll. Antalet svar blev 645 resp. ca 2 000.

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor har i en i september 1972 avgiven rapport över sitt hittills bedrivna arbete (Ds In 1972:19) gjort vissa beräkningar av vad arbetsgruppen kallar det outnyttjade arbetskraftsutbudet. Arbetsgruppen skiljer härvid mellan faktiskt outnyttjat arbetskraftsutbud, dvs. öppet och partiellt arbetslösa (de sistnämnda = deltidsarbetande som vill ha mer arbete än de har) och betingat utbud, till vilket räknas personer vilka under vissa betingelser, t. ex. tillgång på lämpliga arbetstillfällen eller på daghemsplatser för barnen, skulle utgöra ett faktiskt utbud.

Med utgångspunkt i bl. a. arbetskraftsundersökningarna beräknar arbetsgruppen att det faktiska utbudet under år 1971 bestod i genomsnitt av 60 000 öppet och ca 80 000 partiellt arbetslösa medan det betingade utbudet samma år skulle enligt en grov uppskattning ”ligga i storleksordningen” 200 000 individer.

Den totala undersysselsättningen, omräknad till heltidsarbetskraft, beräknas för år 1971 motsvara 230 000 årssysselsatta. Även denna siffra anges som en grov uppskattning, avsedd endast ”att ge en uppfattning om problemets storlek”.

Rapport om arbetssökandet under 1970

Arbetsmarknadsstyrelsen har i serien ”Meddelanden från utredningsbyrån” 1972:2 publicerat en rapport om omfattning och sätt att söka arbete under år 1970.

Under angivna år var det 700 000 personer som sökte arbete en eller flera gånger. Av dessa var 435 000 personer ombytessökande, dvs. de ville byta arbete, och 290 000 personer sökte arbete på grund av arbetslöshet. Av de arbetslösa hade 30 000 personer sökt arbete även under tid då de hade arbete, varför de ingår också i gruppen ombytessökande.

Av de ombytessökande anlitade 27 % arbetsförmedlingen. Det vanligaste sättet att söka arbete var att vända sig direkt till en arbetsgivare (40 %). Bland de arbetslösa var det däremot 70 % som gick till arbetsförmedlingen. Här är det de arbetslöshetsförsäkrades skyldighet att anmäla sig till arbetsförmedlingen som spelar in.

Bland de ombytessökande är det vanligare att kvinnor anlitar

InU 1972:22

arbetsförmedlingen än män — 24,5 % av de manliga mot 32,0 % av de kvinnliga ombytessökande vände sig till arbetsförmedlingen. När det gäller de arbetslösa är förhållandet omvänt. Av männen utnyttjade 75,4 och av kvinnorna 64,8 % arbetsförmedlingen. Detta förklaras i rapporten vara en effekt av anmälningsplikten för de arbetslöshetsförsäkrade — de icke försäkrade återfinns främst bland de yngsta arbetstagarna och bland kvinnorna.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om den dolda arbetslösheten

I motionerna 1971:1102 (s) och 1971:1136 (c) yrkades på en kartläggning av den dolda arbetslösheten. Utskottet avstyrkte motionerna i betänkandet InU 1971:23 med hänvisning till det statistiska material som redan fanns tillgängligt och som kunde väntas bli fortlöpande utbyggt. Utskottets mening biträddes av riksdagen.

Utskottet

Sysselsättningen i landet belyses kontinuerligt genom de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU). Genom AKU kommer fram uppgifter om inte bara antalet arbetslösa utan också om antalet sysselsatta i landet. Sysselsatta och arbetslösa betecknas i AKU som personer i arbetskraften. AKU anger vidare hur många personer som står utanför arbetskraften, dvs. saknar arbete och inte heller söker arbete. En undergrupp av personer utanför arbetskraften är de som skulle ha uppträtt som arbetssökande om lämpligt arbete funnes på bostadsorten. De kallas latent arbetssökande. Även de latent arbetssökande registreras varje månad i AKU.

AKU kompletteras av den likaledes månatliga arbetsförmedlingsstatistiken sorn visar dels efterfrågan på arbetskraft, räknat i till arbetsförmedlingen anmälda lediga platser, dels arbetslösheten räknat i hos arbetsförmedlingen på räkningsdagen anmälda arbetslösa.

I två av de tre föreliggande motionerna, nämligen 1972:158 och 1972:1397, begärs att den dolda arbetslösheten kartläggs. Motionärerna vänder sig särskilt mot att den registrering som sker på arbetsförmedlingarna inte ger en fullständig bild av den totala arbetslösheten. Enligt den ena av motionerna (1972:158) är denna ofullständighet så mycket mer otillfredsställande som motionärerna menar att det endast är den registrerade arbetslösheten som styr de arbetsmarknadspolitiska insatserna.

Utskottet vill till en början framhålla att man genom AKU fångar in även de grupper arbetslösa som inte uppträder som aktuella sökande på arbetsförmedlingarna. Därjämte redovisas de partiellt arbetslösa, dvs. personer som arbetar på deltid fastän de skulle vilja ta mer arbete. AKU visar med andra ord den totala arbetslösheten sådan den framträder öppet.

Det är givet att det finns många personer som skulle önska ta arbete

InU 1972:22

men av olika skäl inte manifesterar denna önskan genom att söka arbete hos arbetsförmedlingen eller på annat sätt. De är i denna mening dolt arbetslösa. I AKU återfinns de bland personer som ej är i arbetskraften. Eftersom antalet personer utanför arbetskraften uppgår till inte mindre än 1,9 milj., är det av vikt att som en allmän bakgrund få kunskap om orsakerna till att så stor del av befolkningen i arbetsför ålder står utanför arbetslivet. Detta har studerats av bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen och låginkomstutredningen som har lagt fram rapporter härom föregående år.

Som förut nämnts anges i AKU de latent arbetssökande. Denna grupp, som i år uppgått till i genomsnitt ca 100 000 personer, har analyserats av arbetsmarknadsstyrelsen, bl. a. i en rapport avgiven i år, av KSA-utredningen och av låginkomstutredningen. De latent arbetssökande är av särskilt intresse i detta sammanhang. Det gäller personer som skulle vilja ta arbete, om lämpligt arbete finns på bostadsorten. Omkring en fjärdedel av dem träder ut på arbetsmarknaden inom ett år efter undersökningstillfället. Det har å andra sidan visat sig att bland de latent arbetssökande finns personer som inte är beredda att utan vidare gå ut på arbetsmarknaden och alltså ger till känna mer allmänna önskemål om arbete.

I linje med motionärernas önskemål om kartläggning ligger den undersökning som utförts av KSA-utredningen. Den har i korthet refererats i det föregående. Enligt den undersökningen var 97 800 kvinnor och ca 4 000 män utanför arbetskraften beredda att då ta arbete om vissa villkor, t. ex. beträffande barntillsyn, kunde uppfyllas. Undersökningen avser förhållandena år 1968. 1 en av arbetsgruppen för låginkomstfrågor nyligen avgiven rapport uppskattas motsvarande grupper för åren 1970 och 197 1 utgöra omkring 200 000 individer.

Utskottet instämmer så till vida med motionärerna att det enligt utskottets mening är av stor vikt för arbetsmarknadspolitiken liksom för den ekonomiska politiken att man får ett klart begrepp om den totala arbetslösheten vare sig den uppträder öppet eller dolt. Som framgår av vad ovan redovisats föreligger flera aktuella undersökningar som klarlägger orsakerna till att stora grupper av befolkningen står utanför arbetskraften,och försök har gjorts att kvantifiera de grupper som skulle kunna kallas dolt arbetslösa. Utskottet förutsätter att nya undersökningar kommer att göras och att de mätsvårigheter som kan föreligga bemästras genom att undersökningsmetodiken successivt förbättras. Härigenom skulle det bli möjligt att få exaktare besked om den totala undersysselsättningen i landet, dvs. summan av öppet, partiellt och dolt arbetslösa. Ett försök till sådan beräkning har gjorts av arbetsgruppen för låginkomstfrågor, som uppskattar att den totala undersysselsättningen i landet år 1971 motsvarar omkring 230 000 årssysselsatta på heltid.

Med hänvisning till det material som sålunda redan finns och som kan väntas bli fortlöpande utbyggt avstyrker utskottet liksom i fjol de framställda yrkandena om en särskild utredning.

I anslutning till vad som anförs i motionen 1972:158 om åtgärder för aktivering av icke yrkesverksamma grupper vill utskottet erinra om att den frågan diskuterades utförligt vid tillkomsten av 1966 års arbets -

InU 1972:22

marknadspolitiska riktlinjer. Bl. a. framhölls betydelsen av större utbildningsinsatser. För att tillgodose utbildningsbehovet används årligen betydande resurser inom arbetsmarknadsutbildningen. Antalet icke yrkesverksamma kvinnor som påbörjade sådan utbildning var år 1970 15 200. Under enbart andra halvåret 1971 var antalet 10 000. Dessa tal innebär att de före utbildningen icke yrkesverksamma kvinnornas andel av samtliga påbörjade utbildningar är så hög som 20 %. Även andra insatser görs från AMS:s sida för att underlätta för icke yrkesverksamma grupper att träda ut på arbetsmarknaden. En omfattande rådgivnings- och informationsverksamhet är ett viktigt led i arbetsförmedlingens allmänna arbete. Även uppsökande verksamhet förekommer.

Åtskilliga åtgärder som är av betydelse för att undanröja förvärvshinder ligger emellertid utanför arbetsmarknadspolitiken. Här kan pekas på skatte- och familjepolitikens roll.

I den tredje motionen, 1972:380, begärs en kartläggning av skälen till att arbetslösa kvinnor i endast begränsad utsträckning vänder sig till arbetsförmedlingen.

En i det föregående refererad rapport från arbetsmarknadsstyrelsen om arbetssökandet under år 1970 bekräftar motionärens antagande att arbetslösa kvinnor anlitar arbetsförmedlingen i mindre omfattning än arbetslösa män, även om skillnaden enligt denna rapport inte är så stor som motionären gör gällande.

Ett av de arbetsmarknadspolitiska forskningsobjekt som initierats av inrikesdepartementets expertgrupp för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) tar upp arbetsförmedlingens informationsverksamhet. I detta forskningsarbete ingår som ett delprojekt att kartlägga vilka grupper som anlitar arbetsförmedlingen resp. inte gör det. Eftersom denna analys av skilda gruppers attityder till arbetsförmedlingen kommer att belysa den fråga motionären har ställt, behövs inte något initiativ från riksdagens sida i anledning av motionen. Utskottet avstyrker därför densamma.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen avslår motionerna 1972:158, yrkandet A 1 a, och 1972:1397, yrkandet 1,

B. att riksdagen avslår motionen 1972:380, yrkandet 1.

Stockholm den 24 oktober 1972 På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman (c), Oskarson (m), Lorentzon (vpk), Jadestig (s), Fransson (c) och Ekinge (fp).

InU 1972:22

10 Reservation

beträffande kartläggning av den dolda arbetslösheten (A i hemställan) av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”särskild utredning” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är de undersökningar som föreligger om den dolda arbetslösheten inte tillräckliga. Vid skilda tillfällen har det visat sig att intresset bland exempelvis hemarbetande kvinnor att ta förvärvsarbete är större än vad man föreställer sig. Som exempel kan nämnas den tillströmning av arbetssökande som uppstod vid meddelandet att en större konfektionsindustri skulle förlägga en del av sin verksamhet till Västerbottens län.

Utskottet vill för sin del instämma i motionärernas önskemål om en utredning för att klarlägga den dolda arbetslöshetens verkliga omfattning. Resultatet av en sådan undersökning bör bli en av utgångspunkterna för den framtida arbetsmarknadspolitiken. Det är därför angeläget att utredningsarbetet igångsätts utan dröjsmål och att utredningen bedrivs med skyndsamhet.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

A. att riksdagen med bifall till motionen 1972:158, yrkandet A 1 a, och i anledning av motionen 1972:1397, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om en utredning av den dolda arbetslösheten.

Särskilt yttrande

beträffande kartläggning av den dolda arbetslösheten av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Stridsman (c), Oskarson (m) och Fransson (c):

Vi vill understryka vikten av att myndigheterna ägnar den i motionerna upptagna frågan ökad uppmärksamhet. Det är önskvärt att arbetsmarknadsstyrelsen och statistiska centralbyrån genom effektiva undersökningsmetoder skaffar sig en klarare bild av den dolda arbetslöshetens verkliga omfattning och struktur. Vi förutsätter att detta skall kunna genomföras utan igångsättande av en speciell utredning.

)