Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående licensgivningen för import från låglöneländer

Näringsutskottets betänkande nr 23 år 1972

NU 1972:23

Nr 23

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående licensgivningen för import från låglöneländer.

Ärendet

I motionen 1972:1339 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära att inom ramen för GATT och EFTA licensgivningen avseende importen från låglöneländer tillämpas så att fortbeståndet av eljest livskraftiga svenska industrigrenar och av hög sysselsättning inte äventyras samt att begränsning av importkontigenterna vidtas för dylika länder där så befinns möjligt.

Motionen

Ett stort antal svenska företag, även sådana som varit mycket välskötta, har under de senaste åren tvingats lägga ned sin verksamhet eller inskränka driften, framhåller motionärerna. Orsaken härtill har inte sällan varit den hårda konkurrensen från länder med mycket låg kostnadsnivå, hävdar de och finner att förhållandet tydligt markeras av antalet konkurser. En ansvarskännande politik måste, anförs det, innebära att något görs för att minska företagsdöden. Förutom företagarnas intresse härav nämns de anställdas önskemål om kontinuitet i företagsamheten.

Bestämmelser m. m. i fråga om importrestriktioner

Bankoutskottet lämnade i sina utlåtanden 1967:31 (s. 2 — 11) och 1968:38 (s. 10—19) ingående redogörelser för Sveriges internationella förpliktelser på det handelspolitiska området enligt Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och enligt EFTA-konventionen, förvissa bilaterala överenskommelser och för bestämmelser och praxis i fråga om importlicenser.

Näringsutskottet återgav i sitt betänkande 1971:14 den sammanfattande bedömning av handlingsfriheten i fråga om användande av tullar och kvantitativa restriktioner till skydd för inhemsk tillverkning som ingår i en framställning av den handelspolitiska ramen i TEKO-utredningens betänkande (SOU 1970:60) TEKO-industrierna inför 70-talet (bilaga 5, s. 104-115). I denna framställning redogörs ingående för GATT, för EFTA-konventionen, för gällande tullskydd för textil- och konfektionsvaror samt för bilaterala överenskommelser mellan Sverige och andra länder om importbegränsningar.

I samma betänkande av näringsutskottet återgavs vissa i propositio -

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 23

NU 1972:23

nema 1970:41 och 1971:1 (bilaga 15 s. 55—57) publicerade uttalanden av cheferna för handels- och industridepartementen i fråga om användningen av importbegränsande åtgärder som skydd för de svenska textiloch konfektionsindustrierna.

Näringsutskottet hänvisar denna gång till de redogörelser och uttalanden som här nämnts.

Tidigare behandling av motioner om åtgärder till skydd för hemmamarknadsindustrier Motioner

med yrkanden av samma innebörd som den nu föreliggande motionen har tidigare väckts vid envar av 1967—1971 års riksdagar. Dessa motioner har i samtliga fall avslagits av riksdagen på hemställan av bankoutskottet respektive näringsutskottet (BaU 1967:31, 1968:38, 1969:23, 1970:22; NU 1971:14). Åtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med det yrkande som nu behandlas har föreslagits i reservationer, 1967 och 1968 av företrädare för högerpartiet, 1969 och 1970 av företrädare för centerpartiet och moderata samlingspartiet samt 1971 av företrädare för sistnämnda båda partier och folkpartiet.

I utlåtandet 1967 återgav bankoutskottet en utförlig redogörelse för svensk handelspolitik m. m. som lämnats av kommerskollegiet. Förutom från denna myndighet förelåg remissyttranden från ett antal organisationer. Av dessa ställde sig de som representerade producentintressen relativt positiva till importbegränsande åtgärder enligt motionärernas förslag, medan däremot de som representerade handels- och konsumentintressen intog en klart avvisande hållning.

I utlåtandet 1969 återgavs bl. a. i sammanfattning resultaten av en översyn av den s. k. lågprisimporten på konfektionsområdet som verkställts av kommerskollegiet. Ytterligare uppgifter om denna import redovisades 1969 och 1970. Kommerskollegiet uttalade 1969 att lågprisimporten inom textil- och konfektionsbranscherna i stort sett hade kommit under kontroll genom de åtgärder som vidtagits.

Bankoutskottet framhöll i sina utlåtanden i ämnet genomgående att den svenska handelspolitiken som en av sina grundläggande principer har att fördelarna av en rationell arbetsfördelning mellan olika länder skall tillvaratas och att denna grundsats står i överensstämmelse med internationella strävanden på handelspolitikens område. Förutsättningar skapas sålunda, påpekade utskottet, för en alltmera produktiv användning av vårt lands resurser, något som bl. a. kan innebära att arbetskraft succesivt förs över från låglöneindustrier till industrier som kan erbjuda de anställda mera gynnsamma lönevillkor. De problem som påtalats i motionerna borde man inte söka lösa genom åtgärder av protektionistisk natur utan i stället angripa med näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska insatser. Till sina principiella synpunkter av här angiven innebörd fogade bankoutskottet hänvisningar till de åtgärder i importbegränsande syfte som vidtagits.

NU 1972:23

3 Näringsutskottet redovisade 1971 bl. a. ett utförligt remissyttrande av kommerskollegiet, vari framhölls att kollegiet sedan länge i nära samverkan med näringslivet kontinuerligt övervakade importutvecklingen och uttalades att det inte finge uteslutas att ytterligare selektiva åtgärder temporärt kunde bli nödvändiga i klart avgränsade och utredda fall samt att därvid även andra sektorer än TEKO-området kunde bli aktuella. Näringsutskottet anförde att det kunde konstateras å ena sidan att till följd av vårt lands handelspolitiska åtaganden utrymmet för importbegränsande åtgärder är ringa och att starka skäl talar mot sådana åtgärder som ett permanent inslag i handelspolitiken, å andra sidan att Kungl. Maj:t i ett flertal fall funnit skäl att utnyttja befintliga möjligheter att inom begränsade varuområden ingripa mot marknadsstörande import. Utskottet åberopade ett uttalande av chefen för industridepartementet, vilken framhållit att enighet syntes råda om att den tillämpade begränsningspolitiken måste bibehållas i väsentliga stycken. Utskottet sade sig inte kunna finna annat än att Kungl. Maj:t noga observerade den av motionärerna påtalade importkonkurrensen och vidtog de motåtgärder mot denna som lämpligen kunde ifrågakomma.

Aktuell redogörelse för åtgärder mot lågprisimport

I en till utskottet överlämnad promemoria redogör kommerskollegiet för de handelspolitiska åtgärder som Sverige under det senaste året vidtagit mot lågprisimport. Promemorian återges som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Importbegränsande åtgärder för att skydda hemmamarknadsindustrin begärs i den föreliggande motionen liksom skett i motsvarande motioner vid de senaste fem årens riksdagar. Motionärerna hänvisar till den för närvarande höga frekvensen av företagsnedläggelser, driftinskränkningar och konkurser inom vårt näringsliv och anger konkurrens från länder med en mycket låg kostnadsnivå som en väsentlig orsak härtill.

Lågprisimporten är, såsom ånyo bestyrks av den redogörelse som kommerskollegiet lämnat till utskottet, föremål för ständig uppmärksamhet från kollegiets och Kungl. Maj:ts sida. Inom ramen för vad vårt lands internationella förpliktelser medger har ingripanden mot marknadsstörande import gjorts i inte ringa utsträckning. Trots vetskapen om de fördelar som följer med ett fritt handelsutbyte torde enighet råda om att begränsningspolitiken inte kan uppges under nuvarande förhållanden.

Det bistånd som främst textil- och konfektionsindustrierna erhåller genom de importbegränsande åtgärderna kompletteras på ett positivt sätt genom omställningsfrämjande åtgärder, exportfrämjande åtgärder och utbildningsåtgärder avsedda att stärka de berörda industrigrenarnas konkurrenskraft. Ett stimulansprogram för textil- och konfektionsindustriema samt den manuellt arbetande glasindustrin antogs 1970 och har

NU 1972:23

därefter förstärkts. Nyligen har i propositionerna 1972:46 och 1972:47 föreslagits ett program för omställningsfrämjande åtgärder inom dessa branscher samt skoindustrin och möbelindustrin och ett program för exportfrämjande åtgärder och utbildningsåtgärder omfattande möbelindustrin, snickeriindustrin m. fl.

Mot bakgrund av vad här anförts finns enligt utskottets uppfattning inte skäl för en sådan framställning till Kungl. Maj:t som motionärerna föreslår. Utskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionen 1972:1339.

Stockholm den 13 april 1972 På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Jonsson i Husum (s) och fru Hansson (s).

Reservation

av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp) och Hovhammar (m), som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

”Importbegränsande åtgärder (= utskottet) väsentlig

orsak härtill.

Att fördelarna av en rationell arbetsfördelning mellan olika länder skall tillvaratas hör till de grundläggande principerna för den svenska handelspolitiken. Denna princip bör dock inte få föranleda att en obegränsad import godtas, om den är att beteckna som klart marknadsstörande och hotar fortbeståndet av i och för sig livskraftiga svenska företag.

Under de senaste åren har utländska försäljningsoffensiver på den svenska marknaden i flera fall lett till att från försäljnings- och sysselsättningssynpunkt viktiga industrigrenar kommit i ett utsatt läge. Konkurrensförhållandena har härvid ibland varit sådana att den svenska industrin inte har kunnat tävla med den utländska på jämbördiga villkor. Vissa åtgärder har vidtagits för att motverka lågprisimporten av textiloch konfektionsvaror. Ingreppen har emellertid inte alltid varit effektiva. Resultatet har snarast blivit att importen stabiliserats på en hög nivå.

Utrymmet för ingripanden till skydd för hotade svenska industrier är begränsat. De antydda problemen motiverar emellertid en ingående

NU 1972:23

prövning av frågan om i vad mån ytterligare skyddsåtgärder är förenliga med vårt lands internationella åtaganden och i så fall lämpligen bör komma till stånd. Härvid bör ökad uppmärksamhet ägnas åt förhållandena inom andra industrigrenar än textil- och konfektionsindustrierna. Åtgärder som bör övervägas är bl. a. en utvidgning för vissa fall av systemet med importlicenser och en begränsning av importkontingentema för vissa länder. Det ligger i sakens natur att de åtgärder som kommer i fråga bör vara av temporär natur och följaktligen smidigt kunna avvecklas så snart läget tillåter detta.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motionen 1972:1339 hos Kungl. Maj:t anhåller att frågan om åtgärder till skydd mot lågprisimport prövas i enlighet med vad utskottet anfört.”

NU 1972:23

6 Bilaga

KUNGL KOMMKRSKOLLEGIUM 17.3.1972

Utrikes- och utredningsavdelningen

PM

angående handelspolitiska åtgärder sorn Sverige det senaste året vidtagit mot lågprisimport

Problemen i samband med import av s. k. lågprisvaror liksom även frågan om dels vilka åtgärder som allmänt sett står till buds för en lösning av dessa problem och dels svenska skyddsåtgärder mot sådan import har tidigare behandlats av kommerskollegium i olika sammanhang. Bl. a. kan erinras om att kollegiet i skrivelser till Riksdagens bankoutskott den 4 april 1967 och den 9 april 1968 redogjort för innebörden i de handelspolitiska förpliktelser som Sverige har att iaktta enligt olika internationella överenskommelser och därvid särskilt berört möjligheterna att vidta åtgärder gentemot lågprisimport från GATT- och EFTAländer. Kollegiet har även i skrivelser till bankoutskottet den 25 mars 1969 och den 7 april 1970 redovisat de åtgärder som vidtogs under åren 1967 — 1969 och under första delen av 1970 för att begränsa denna import. I skrivelse till Riksdagens näringsutskott den 14 april 1971 har problematiken i samband med lågprisimport ytterligare berörts, bl. a. mot bakgrund av TEKO-utredningens förslag.

1 det följande skall belysas de ändringar i vad avser skyddet mot lågprisimport till Sverige som det senaste året vidtagits inom ramen för olika bilaterala överenskommelser. Beträffande importutvecklingen under de senaste åren hänvisas till bilagd statistik* avseende TEKO-området.

Den svenska licenspolitiken och principerna för denna har belysts av kollegiet, bl. a. i ovannämnda skrivelser. Utöver vad som där sagts skall här endast tillfogas att en formell frilistning av vissa varuslag fr. o. m. den 15 oktober 1971 har genomförts gentemot Japan och vissa ögrupper i Asien under USA:s kontroll. Frilistningen har skett i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september samma år. (Kommerskollegiets meddelanden i handelslicensärenden, nr 29.)

Vad beträffar regleringen av importen från de s. k. östländerna har några större förändringar ej skett under det senaste året. I de nya avtal som slutits har vissa uppjusteringar gjorts av kontingenterna. För de egentliga begränsningsvarorna har det dock rört sig om endast marginella höjningar.

I övrigt har övervakningen av importutvecklingen för varor inom de industrisektorer som är mest utsatta för lågprisimport fortsatt och resulterat i dels en överenskommelse om regleringsåtgärder med ännu ett land, nämligen Singapore, och dels i överenskommelser med vissa andra s. k. lågprisländer om ändringar av tidigare införda regleringsåtgärder. Detta belyses närmare i det följande.

*[ Återges ej här.]

NU 1972:23

7 Överenskommelsen med Singapore gäller för perioden 1 mars 1972 — 28 februari 1973 och innebär en reglering av exporten av skjortor därifrån till Sverige. I anslutning härtill har den tidigare licensfriheten upphävts för dessa varor och gäller numera endast under förutsättning att till tullmyndigheten överlämnas ett giltigt ursprungscertifikat. (Kommerskollegiets meddelanden i handelslicensärenden, nr 30.)

Efter överläggningar i Hongkong under 1971 träffades en ny överenskommelse för tiden t. o. m. 30 juni 1972 dels om begränsning av exporten därifrån till Sverige av vissa textilvaror och dels om ett särskilt kontrollsystem för en del andra textilvaror. (Kommerskollegiets meddelanden i handelslicensärenden, nr 26.) Den nya uppgörelsen innebär vissa ändringar i förhållande till den tidigare, bl. a. i fråga om regleringens varumässiga omfattning. Sålunda lades ytterligare några varuslag under exportbegränsning, nämligen byxor av bomull för män och gossar, kvinnor och flickor samt dräkter och klänningar, ej av trikå, oavsett fibermaterial, för kvinnor eller flickor. Förstnämnda varuslag överfördes därvid från kontrollsystemet. Samtidigt härmed tillfördes kontrollsystemet vissa nya varuslag, nämligen på trikåsidan vissa baddräkter, badbyxor, blusar, dräkter och klänningar; vidare vissa överrockar och kappor.

Nyssnämnda ändringar i regleringen av exporten från Hongkong till Sverige har medfört vissa konsekvensändringar i licensbestämmelserna.

Med Portugal träffades i juli 1971 ny överenskommelse om ett system för övervakning av importen därifrån till Sverige av vissa textilvaror. (Kommerskollegiets meddelanden i handelslicensärenden, nr 28.) Överenskommelsen gäller under tiden 15 juli 1971 - 14 juli 1972 och innebär bl. a. att — utöver de varor som omfattades av den tidigare överenskommelsen — vissa nya varor (dräkter och klänningar samt kjolar, utom av trikå) inbegripits i ett särskilt s. k. rapportsystem som införts vid export från Portugal till Sverige. Syftet med systemet är att utvecklingen av denna export fortlöpande skall kunna följas.

För import av en vara som ingår i rapportsystemet och vars ursprungsland är Portugal erfordras importlicens utfärdad av kollegiet om varorna inköpts eller införts från annat land än Portugal.

Överläggningarna mellan Sverige och Portugal i juli 1971 ledde även till att ny uppgörelse träffades om exportreglering för vissa textilvaror, avsedda att levereras från Macao till Sverige. (Kommerskollegiets meddelanden i handelslicensärenden, nr 27.) Den nya uppgörelsen, som gäller t. o. m. den 14 juli 1972, innebär bl. a. att byxor avförts från exportregleringen.

Vad beträffar Jugoslavien har den tidigare överenskommelsen om reglering av exporten därifrån till Sverige av vissa textilvaror numera upphört. Då överenskommelse om nytt avtal om exportreglering ej kunde träffas införde man från svensk sida importreglering fr. o. m. 29 april 1970. Denna importreglering omfattade i huvudsak de textilvaror som tidigare varit underkastade exportreglering. (Kommerskollegiets medde -

NU 1972:23

landen i handelslicensärenden, nr 21.) Begränsning och kvotering gällde då för tre varuslag, nämligen vissa strumpor, vissa res- och sängfiltar samt sänglinne och handdukar av bomull. Sedermera har begränsningen och kvoteringen hävts för strumpor samt res- och sängfiltar.

I och med införandet av importregleringen erfordras nu för införsel från Jugoslavien av berörda varuslag en av kommerskollegium utfärdad import licens.

En ny överenskommelse angående reglering av exporten från Sydkorea till Sverige av vissa textilvaror har träffats för perioden 1 mars 1972 - 28 februari 1973. (Kommerskollegiets meddelanden i handelslicensärenden, nr 31.) Den nya uppgörelsen innebär bl. a. att den under föregående period gällande begränsningen i Sydkorea av export till Sverige av jackor och anoraker samt vissa nattkläder hävts. Vissa ankelsockor och herrstrumpor samt skjortor kvarstår däremot alltjämt under regleringen. Licensbestämmelserna har med anledning av den nya överenskommelsen ändrats i motsvarande mån.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1305 S

Stockholm 1972