Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:85 angående utgifter på tilläggsstat m till riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Näringsutskottets betänkande nr 35 år 1972 NU 1972: 35

Nr 35

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972: 85 angående utgifter på tilläggsstat m till riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

I detta betänkande behandlas propositionen 1972: 85 bilaga 10, vari framläggs förslag avseende lånegaranti och bidrag till Uddcomb Sweden AB, ökat anslag till Sveriges geologiska undersökning för prospektering, ökade resurser för förenade fabriksverken — bl. a. för finansiering av stirlingprojektet —, möjligheter för statens vattenfallsverk att ingå i AB Kämkraftutbildning samt försäljning till Statsföretag AB av statens aktier i AB Kabi. Motionsyrkanden föreligger beträffande Uddcomb och förenade fabriksverken.

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

Industri m. m.

1. Bidrag till Uddcomb Sweden AB. Kungl. Maj:t har (punkten B 7, s. 41—46) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa garanti för lån till Statsföretag AB intill ett belopp av 60 000 000 kr. jämte ränta,

2. till Bidrag till Uddcomb Sweden AB på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Yrkanden beträffande denna punkt har framställts dels i motionen 1972: 1656 av herrar Brundin (m) och Winberg (m), vari såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen skall avslå förslaget om anslag till Bidrag till Uddcomb Sweden AB,

dels i motionen 1972: 1657 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med avslag på propositionen 1972: 85 i förevarande del skall

1. hemställa till regeringen att snarast vidta åtgärder i syfte att genom förvärv av aktier i Uddcomb Sweden AB helt överföra detta företag i statens ägo,

1 Riksdagen 1972.17 sami. Nr 35

NU 1972: 35

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att intill dess ett sådant överförande av företaget helt i statens ägo kunnat ske ställa garanti för lån till Statsföretag AB intill ett belopp av 60 000 000 kr. jämte ränta.

Motionerna

I motionen 1972: 1656 anförs att statens engagemang i Uddcomb Sweden AB har varit omdiskuterat från starten. Motionärerna hävdar att Uddcomb haft betydande svårigheter att följa uppgjorda planer, bl. a. med avseende på finansieringen. Propositionens motivering för de föreslagna insatserna betecknas som vag och ofullständig; en överskattning av bolagets försäljningsmöjligheter är enligt motionärernas förmodan den viktigaste orsaken till svårigheterna. Efter en kritisk granskning av Uddcombs ekonomiska situation förklarar motionärerna att de med hänsyn till den stora effekten på sysselsättningen är beredda att tillstyrka den föreslagna garantin men att de avstyrker förslaget om ett direkt bidrag till företaget. En eventuell förlust anser de böra bäras av Statsföretag AB, som annars skulle få möjlighet att redovisa ett bättre resultat än som i verkligheten uppnåtts.

I motionen 1972: 1657 hänvisas till de betänkligheter som vänsterpartiet kommunisternas riksdagsgrupp år 1969 anförde mot att staten förvärvade aktier i Uddcomb. Därvid påtalades en ökande amerikansk infiltration i svenskt näringsliv och fackliga problem som ofta visat sig uppstå i utlandsägda företag. Betänkligheterna äger alltjämt giltighet, anför motionärerna, som bl. a. påpekar att någon direkt finansiell insats från den amerikanske delägaren Combustion Engineering Inc. inte är avsedd. Säkerhetspolitiska skäl liksom hänsyn till neutralitetspolitiken talar enligt deras mening mot att ett företag som är en del av det militärindustriella komplexet i Förenta staterna får insyn och inflytande över Uddcomb.

Utskottet

I propositionen föreslås att staten skall medverka till finansieringen av det halvstatliga Uddcomb Sweden AB genom att dels ge Statsföretag AB en garanti som möjliggör upplåning för Uddcombs räkning av upp till 60 milj. kr., dels lämna Uddcomb ett direkt bidrag av 6 milj. kr. I motionerna 1972: 1656 och 1972: 1657 godtas förslaget om lånegaranti under det att — med olika motivering — förslaget om medelstillskott avvisas. Statsföretag bör som moderbolag bära en eventuellt uppkommande förlust i Uddcomb, sägs i den förra motionen. I den senare riktas kritik mot att staten i Uddcomb samarbetar med privata, delvis amerikanska, finansintressen.

Uddcomb har stor tillverkningskapacitet och har lyckats erhålla betydande order. Verksamheten befinner sig emellertid alltjämt i ett initialskede och är, såsom understryks i propositionen, förenad med avse -

NU 1972: 35

varda kommersiella risker. Att företaget väntades visa betydande underskott under några år har Kungl. Maj:t tidigare gjort bekant för riksdagen (prop. 1969: 151, Kungl. Maj:ts skr. 1971: 120).

Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen att det är motiverat att staten — i likhet med Uddeholms AB — i nuvarande läge bidrar till Uddcombs finansiering. Den föreslagna utformningen av denna medverkan tillstyrker utskottet. Med anledning av vad som anförs i motionen 1972: 1656 vill utskottet påpeka att — utöver de insatser som riksdagen tar ställning till — Statsföretag skall lämna Uddcomb ett aktieägartillskott och dessutom har åtagit sig att undanröja eventuellt likvidationshot som kan uppkomma under tiden t. o. m. år 1974. Ett direkt statligt bidrag vid sidan av Statsföretags insats motiveras enligt utskottets uppfattning av den speciella situation som Uddcomb befinner sig i. Motionen 1972: 1657 innebär ett fullföljande av ett liknande initiativ år 1969 (SU 1969: 170). De skäl som då föranledde riksdagen att godta ett samarbete mellan staten, Uddeholm och det amerikanska företaget Combustion Engineering Inc. anser utskottet fortfarande vara giltiga. Den nu föreslagna kapitalinsatsen innebär ingen principiell förändring i relationen mellan parterna. Utskottet avstyrker alltså motionerna såvitt de har annan innebörd än Kungl. Maj:ts förslag, vilket utskottet tillstyrker.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motionen 1972: 1657 i ifrågavarande del bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa garanti för lån till Statsföretag AB intill ett belopp av 60 000 000 kr. jämte ränta,

2. att riksdagen

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna 1972: 1656 och 1972: 1657, båda i ifrågavarande del, till Bidrag till Uddcomb Sweden AB på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

b) avslår motionen 1972: 1657 såvitt den gäller åtgärder för statligt övertagande av privatägda aktier i Uddcomb Sweden AB.

Bergsbruk m. m.

2. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 4, s. 46 f.) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 778 000 kr.

It Riksdagen 1972.17 sami. Nr 35

NU 1972: 35

4 KAPITALBUDGETEN

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER Förenade fabriksverken

3. Finansiering av stirlingprojektet. Kungl. Maj:t har (punkten E2, s. 47—53) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill ett belopp av 19 000 000 kr. jämte ränta,

2. till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 5 250 000 kr.

I motionen 1972:1656 av herrar Brundin (m) och Winberg (m) hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen skall avslå förslaget om anslag till Finansiering av stirlingprojektet.

Motionen

Stirlingprojektet kommer, anför motionärerna, att vid den nuvarande planeringsperiodens utgång ha kostat ca 100 milj. kr., varav 40 milj. kr. kommer att ha tillskjutits av förenade fabriksverken (FFV). Projektet skulle visserligen om det blir lyckosamt medföra avsevärda fördelar, säger motionärerna, men det bygger på mycket optimistiska förhoppningar om framtiden och innebär betydande risker, vilket de anser bestyrkas av att inte flera partners engagerats i samarbetet. Farhågorna förstärks, uttalas vidare, genom den allmänna osäkerheten om FFV:s framtida uppgifter.

Utskottet

Bland de projekt som förenade fabriksverken (FFV) i sin strävan att skapa underlag för en växande civil produktion har engagerat sig i tilldrar sig stirlingprojektet särskilt intresse. Med hänsyn till stirlingmotorns bl. a. från miljöskyddssynpunkt värdefulla egenskaper synes det angeläget att det i propositionen redovisade utvecklingsarbetet inte behöver avbrytas. Betydande insatser krävs emellertid för att föra projektet så långt att det finns underlag för att bedöma om en serieproduktion av stirlingmotorer blir möjlig och kan ställa sig lönsam. För FFV:s del måste uppenbarligen stor försiktighet iakttas när det är fråga om att satsa på ett resurskrävande men tekniskt och ekonomiskt osäkert projekt. Den betänksamhet inför projektet som kommer till uttryck i motionen 1972: 1656 har utskottet alltså förståelse för.

Vid sin prövning av ärendet har utskottet haft tillgång till utredningsmaterial som industridepartementet ställt till förfogande. Utskottet

har kommit till slutsatsen att en viss ytterligare satsning på stirlingprojektet från FFV:s sida är motiverad och att den bör möjliggöras genom de ekonomiska dispositioner som anges i propositionen. Det bör understrykas att de nu aktuella åtagandena gäller en etapp i utvecklingsarbetet och att vid nästa beslutstillfälle alltjämt kommer att föreligga full handlingsfrihet. I motionen 1972: 1656 godtas att FFV får föreslagen möjlighet att lämna borgen men däremot inte att medel till finansiering av stirlingprojektet anvisas i form av ett investeringsanslag. Utskottet avstyrker motionsyrkandet på denna punkt.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndigar Kungl. Maj:t att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill ett belopp av 19 000 000 kr. jämte ränta,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avslag på motionen 1972: 1656 i ifrågavarande del till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsstat lil till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 5 250 000 kr.

4. Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken. Kungl. Maj:t har (s. 53—55) föreslagit riksdagen att medge att förenade fabriksverken får, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, disponera en från 70 000 000 kr. till högst 170 000 000 kr. ökad rörlig kredit hos riksgäldskontoret.

I motionen 1972: 1656 av herrar Brundin (m) och Winberg (m) hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen skall avslå förslaget om ökad rörlig kredit till förenade fabriksverken.

Motionen

Den föreslagna ökningen av den rörliga krediten till förenade fabriksverken (FFV) bör, anser motionärerna, anstå i avvaktan på att resultat föreligger av den nyligen tillsatta utredningen rörande FFV.s framtida verksamhetsinriktning m. m. Det framhålls att FFV:s ekonomi varit dålig under de senaste åren. Motionärerna anför också att det av propositionen inte klart framgår huruvida FFV avser att om krediten höjs inleverera fondränta till staten för verksamhetsåren 1970/71 och 1971/72.

Utskottet

Storleken av den rörliga kredit som FFV disponerar hos riksgäldskontoret justerades år 1968 med hänsyn till FFV:s övertagande av flygverkstäderna. Reellt har den inte ökats sedan år 1964. Med hänsyn till att FFV:s omsättning utanför verkstadsrörelsen sedan dess har mer än

NU 1972: 35

fördubblats ter det sig naturligt att ytterligare rörelsemedel nu erfordras. Detta har också klarlagts genom en undersökning som riksrevisionsverket (RRV) låtit göra. I propositionen föreslås att FFV:s rörliga kredit skall ökas från 70 milj. kr. till 170 milj. kr. Detta förslag avstyrks i motionen 1972: 1656 under hänvisning till att en utredning rörande FFV:s framtida verksamhetsinriktning nu tillsatts, vars resultat enligt motionärerna bör föreligga före ett beslut om ökning av FFV:s ekonomiska resurser.

Även om det berörda utredningsarbetet enligt direktiven skall bedrivas skyndsamt finner utskottet den av motionärerna förordade handlingslinjen orealistisk. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker det berörda motionsyrkandet. Utskottet förutsätter emellertid försiktighet i fråga om både gamla och nya engagemang intill dess resultat av utredningsarbetet föreligger och beslut fattats om FFV:s framtida verksamhetsinriktning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Majtts förslag och avslag på motionen 1972: 1656 i ifrågavarande del medger att förenade fabriksverken får, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, disponera en från 70 000 000 kr. till högst 170 000 000 kr. ökad rörlig kredit hos riksgäldskontoret.

Statens vattenfallsverk

5. Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkten F 1, s. 55—59) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att dels godkänna ett av statens vattenfallsverk och två andra parter träffat avtal om bildande av ett aktiebolag för utbildning av driftpersonal vid kämkraftstationer, dels medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

2. medge att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. dels för teckning av aktier i det under 1 avsedda aktiebolaget, dels för lån till bolaget, allt i enlighet med åtagandena i avtalet,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1972/73 medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 598 000 000 kr., varav högst 60 000 000 kr. för lån till distributionsbolag.

Förslaget under punkten 3 har framställts med återkallande av tidigare förslag i propositionen 1972: 1 bilaga 15 (s. 127) om bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge vattenfallsverket att teckna borgen

NU 1972: 35

för lån inom en total ram av 580 milj. kr., varav högst 60 milj. kr. för lån till distributionsbolag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att dels godkänna det i propositionen nämnda avtalet om bildande av ett aktiebolag för utbildning av driftpersonal vid kämkraftstationer, dels medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

2. medger att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. dels för teckning av aktier i det under 1 avsedda aktiebolaget, dels för lån till bolaget, allt i enlighet med åtagandena i avtalet,

3. — med konstaterande att i propositionen 1972: 1 bilaga 15 framlagt förslag i ämnet återkallats — bemyndigar Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1972/73 medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 598 000 000 kr., varav högst 60 000 000 kr. för lån till distributionsbolag.

FONDEN FÖR STATENS AKTIER

6. Försäljning av aktier i AB Kabi. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (s. 59—62) och hemställer

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om överlåtelse av statens aktier i AB Kabi till Statsföretag AB.

Stockholm den 4 maj 1972

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp) (vid punkterna 1 och 2), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s), Möller i Göteborg (fp) (vid punkterna 3—6), Hallgren (vpk) (ej vid punkten 3) och Clarkson (m).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Bidrag till Uddcomb Sweden AB)

a) av herrar Regnéll (m) och Clarkson (m), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 2 med

NU 1972: 35

”Uddcomb har stor” och på s. 3 slutar med ”vilket utskottet tillstyrker” bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

”1 motionen 1972: 1656 framhålls att statens engagemang i Uddcomb var omdiskuterat och att någon fullt tillfredsställande förklaring till det behov av finansiellt stöd som nu anmäls inte har lämnats. Uppenbart är att företagets möjligheter på marknaden åtminstone tidigare har överskattats. I propositionen framställs Uddcombs framtidsutsikter som goda — samtidigt som det klargörs att Statsföretag AB kan behöva ingripa för att företaget inte enligt aktiebolagslagens bestämmelser skall bli skyldigt att träda i likvidation.

Förslaget om en lånegaranti till förmån för Uddcomb är utskottet, trots de betänkligheter som redovisningen av företagets läge inger, berett att tillstyrka med hänsyn till den stora effekt Uddcombs verksamhet har på sysselsättningen i Karlskrona. Utskottet anser sig däremot inte kunna biträda förslaget om ett direkt bidrag till företaget. En motsvarande ökning av Statsföretags risktagande står enligt utskottets mening i god överensstämmelse med de principer som bör gälla för förvaltningsbolaget. Utskottets ställningstagande i bidragsfrågan överensstämmer formellt med det som föreslås i motionen 1972: 1657. Den där framförda uppfattningen om samarbetet mellan staten och övriga intressenter i Uddcomb tar utskottet emellertid avstånd ifrån.” dels att utskottet under 2 bort hemställa ”2. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1972: 1656 i ifrågavarande del och i anledning av motionen 1972: 1657 i ifrågavarande del avslår Kungl. Maj:ts förslag rörande bidrag till Uddcomb Sweden AB,

b) avslår motionen 1972: 1657 såvitt den gäller åtgärder för statligt övertagande av privatägda aktier i Uddcomb Sweden AB”,

b) av herr Hallgren (vpk), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 2 med ”Uddcomb har stor” och slutar på s. 3 med ”vilket utskottet tillstyrker” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

”Redan när staten år 1969 engagerade sig i Uddcomb restes berättigade invändningar mot detta slags samarbete. Utvecklingen därefter ger ytterligare tyngd åt dessa invändningar. Såsom framhålls i motionen 1972: 1657 talar säkerhetspolitiska skäl liksom hänsyn till neutralitetspolitiken bestämt mot att ett företag som ingår i det militärindustriella komplexet i Förenta staterna får såsom nu är fallet ha insyn i och inflytande över ett företag som spelar en viktig roll för Sveriges energiproduktion. Inte heller med svenska privatkapitalistiska intressen bör staten samarbeta. Utskottet ansluter sig därför till motionärernas yrkande att åtgärder skall vidtas för att överföra Uddcomb helt i statens

NU 1972: 35

ägo och tillstyrker den av dem förordade temporära lösningen av Uddcombs finansieringsproblem.”

dels att utskottet under 2 bort hemställa ”2. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1972: 1657 i ifrågavarande del och i anledning av motionen 1972: 1656 i ifrågavarande del avslår Kungl. Maj:ts förslag rörande bidag till Uddcomb Sweden AB,

b) med bifall till motionen 1972: 1657 i ifrågavarande del hos Kungl. Maj:t anhåller att åtgärder snarast vidtas för att överföra Uddcomb Sweden AB helt i statens ägo”,

2. vid punkten 3 (Finansiering av stirlingprojektet) av herrar Regnéll (m) och Clarkson (m), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Bland de projekt” och slutar på s. 5 med ”på denna punkt” bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

”Till de projekt i vilka förenade fabriksverken (FFV) har engagerat sig i sin strävan att skapa underlag för en växande civil produktion hör medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn. En avsevärd ekonomisk insats från statens sida föreslås nu. Förslaget gör en kritisk prövning av stirlingsprojektets framtidsutsikter nödvändig.

Utskottet — som vid behandlingen av ärendet haft tillgång till utredningsmaterial som industridepartementet ställt till förfogande — har funnit sig böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag att medel till finansiering av stirlingprojektet skall anvisas i form av ett investeringsanslag. Avgörande för utskottets bedömning är att, såsom påpekas i motionen 1972: 1656, projektet förefaller att bygga på mycket optimistiska förhoppningar samtidigt som det medför betydande risker. Den omständigheten att det inte tycks ha gått att finna flera partners i samarbetet om projektet talar härvidlag sitt tydliga språk. Tvekan inför FFV:s engagemang förstärks av den allmänna osäkerhet som ännu råder om FFV:s framtida uppgifter.”

dels att utskottet under 2 bort hemställa

”2. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1656 i ifrågavarande del avslår Kungl. Maj:ts förslag rörande investeringsanslag till finansiering av stirlingprojektet”,

3. vid punkten 4 (Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken) av herrrar Regnéll (m) och Clarkson (m), som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

”Kungl. Maj ris förslag att FFV:s rörliga kredit hos riksgäldskontoret nu skall långt mer än fördubblas ter sig anmärkningsvärt mot bakgrund av att en utredning nyligen har tillsatts med uppgift att skyndsamt överväga FFV:s framtida verksamhetsinriktning. Utskottet finner det up -

NU 1972: 35

penbart att ett ställningstagande varigenom FFV:s ekonomiska resurser ökas kraftigt inte bör göras förrän utredningsresultat som ger underlag för detta föreligger. Utskottet ansluter sig alltså till det yrkande om avslag på Kungl. Maj:ts förslag som framställs i motionen 1972: 1656.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1656 i ifrågavarande del avslår Kungl. Maj:ts förslag om ökad rörlig kredit till förenade fabriksverken.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 720057