Civilutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet att nybilda deltidsjordbruk
CU 1973:16
10 Nr 16
Civilutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet att nybilda deltidsjordbruk.
Motionen
1 motionen 1973:873 av herrar Ernulf (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) hemställs att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring av fastighetsbildningslagen att möjlighet ges att nybilda deltidsjordbruk där det med hänsyn till ortens förhållanden föreligger ett behov av sådan nybildning.
Gällande bestämmelser
I kungörelsen (1967:453, ändrad senast 1971:382) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. stadgas (5 §) att statligt stöd utgår till enskild person som har för avsikt att driva eller som driver jordbruk eller skogsbruk. Statligt stöd till enskild som ej driver men som har för avsikt att driva jord- eller skogsbruk utgår ej om han kan antas ha sin huvudsakliga sysselsättning av annan verksamhet än jordbruk eller skogsbruk (6 §). Statligt stöd lämnas ej till stödjordbruk eller annat deltidsjordbruk (9 §).
1 fastighetsbildningslagen (FBL) 3 kap. 5 § slås fast att jordbruksfastighet för att anses lämpad för sitt ändamål skall ha sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger tillfredsställande lönsamhet hos det företag som skall bedrivas på fastigheten. Om skogsbruksfastighet stadgas i samma lagrum att den för att anses lämpad för sitt ändamål skall ha sådan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsställande skogsdrift. Om undantag från huvudregeln stadgas i 3 kap. 9 § FBL. Enligt undantagsbestämmelsen får fastighetsbildning äga rum även om fastighet som nybildas eller ombildas inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål såvida fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning inte motverkas.
Tidigare riksdagsbehandling m. m.
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till FBL (prop. 1969:128, 3LU 1970:35) väcktes motioner i vilka frågan om nybildning av stödjordbruk togs upp. Härvid anförde tredje lagutskottet bl. a.:
Med stödjordbruk menar man ett jordbruk som ger brukaren och hans familj endast ett mindre bidrag till deras försörjning. Sådant jordbruk får enligt 19 kap. 3 § lag om delning av jord på landet (JDL) bildas om det med hänsyn till ortens förhållanden kan antas att brukaren varaktigt kan
CU 1973:16
erhålla en tillfredsställande bärgning genom kroppsarbete i annans tjänst m. m.
Enligt vad departementschefen anför i motiveringen bör nybildning av stödjordbruk inte längre få förekomma. Departementschefen framhåller att nybildning under senare år förekommit bara i obetydlig omfattning. Antalet stödjordbruk är emellertid alltjämt mycket stort. Allmänt sett föreligger därför inte något behov av bestämmelser som medger att stödjordbruk bildas. Det tyngst vägande skälet är enligt departementschefens uppfattning dock att stödjordbruken inte är förenliga med den numera antagna jordbrukspolitiska målsättningen. Ändringar i fråga om befintliga stödjordbruk kan ske med stöd av bestämmelserna angående undantag från de lämplighetskrav som FBL innehåller.
Den nu i korthet lämnade redogörelsen visar att redan de befintliga mindre jordbruken kämpar med stora svårigheter och att många av dem inte kan väntas stå sig i konkurrensen med andra näringar. Ytterst beror denna utveckling på att investeringar i mindre enheter inte är lönsamma från företagsekonomisk synpunkt. Enligt utskottets mening är situationen härvidlag nu sådan att planer på nyetablering av stödjordbruk med sikte på kostnadstäckning och skälig förräntning av insatt kapital måste anses som orealistiska. I den mån efterfrågan på denna typ av fastigheter alltjämt föreligger täcks den mångfalt av det utbud som enligt vad ovan sagts är att vänta. Någon brist på lämpliga objekt för den som vid sidan av annan verksamhet önskar driva en begränsad jordbruksdrift bör därför inte föreligga.
Mot utskottets ställningstagande reserverade sig två av utskottets tre folkpartiledamöter som ansåg att fastighetsbildning för stödjordbruk borde kunna tillåtas om jorden ej erfordrades för förstärkning av intilliggande jordbruk. Riksdagen följde utskottet.
Jordbruksutskottet har vid olika tillfällen — senast i betänkandet JoU 1972:6 — behandlat motioner om tillkomsten och fortvaron av deltidsjordbruk. I sitt betänkande i frågan 1972 erinrade jordbruksutskottet om 1967 års riksdags beslut (prop. 1967:1 bil. 11, prop. 1967:95, JoU 1967:25) om att innehavare av deltidsjordbruk som har sin huvudsakliga sysselsättning utanför jord- och skogsbruksnäringen inte längre skulle vara berättigade till ekonomiskt stöd. Jordbruksutskottets majoritet (s, vpk) anförde vidare:
I anledning av förevarande motionsyrkanden vill utskottet i överensstämmelse med vad riksdagen uttalat vid tidigare års behandling av motsvarande yrkande framhålla att bärande skäl talar för att de statliga resurser, som ställs till förfogande för jordbrukets rationalisering, alltjämt bör inriktas på uppbyggnad av enheter av sådan storlek, att de har möjligheter att på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig produktion. Utskottet kan inte finna att i de nu väckta motionerna anförts sådana skäl som motiverar att riksdagen ändrar inställning till frågan om stöd åt deltidsjordbruken. Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrks således av utskottet.
Till förmån för rationaliseringsstöd till deltidsjordbruk reserverade sig en minoritet i jordbruksutskottet (c, fp, m).
Vid årets riksdag har väckts motioner (1973:323, 329, 340 och 1388)
CU 1973:16
om statligt stöd till deltidsjordbruk. Motionerna har hänvisats till jordbruksutskottet. De kommer att behandlas i utskottets betänkande JoU 1973:16.
Utskottet
I motionen 1973:873 hemställs om sådan ändring i FBL att möjligheter ges att nybilda deltidsjordbruk där det med hänsyn till ortens förhållanden föreligger behov av sådan nybildning.
Det av statsmakterna år 1967 (prop. 1967:95, JoU 1967:25) fattade beslutet om stöd till jordbrukets rationalisering medger ej att statligt stöd lämnas till stödjordbruk eller annat deltidsjordbruk.
Mot bakgrund bl. a. härav anförde departementschefen i propositionen (prop. 1969:128, 3LU 1970:35) med förslag till FBL att skäl inte fanns att föreslå att nybildning av s. k. stödjordbruk skulle få förekomma. Dessutom erinrade departementschefen om att antalet stödjordbruk alltjämt är mycket stort.
Enligt utskottets mening finns det — mot bakgrund av gällande principer för jordbruksrationaliseringen — inte skäl tillstyrka motionsförslaget om ändring i FBL i syfte att möjliggöra nybildning av deltidsjordbruk. Utskottet vill erinra om de undantagsbestämmelser från lämplighetskraven i FBL enligt vilka fastighetsbildning under vissa förutsättningar kan äga rum även om nybildad fastighet inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Utskottet finner således inte skäl tillstyrka bifall till motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1973:873.
Stockholm den 20 mars 1973
På civilutskottets vägnar ERIK GREBÄCK
Närvarande: se under betänkandet CU 1973:12.
Reservation
av herrar Tobé (fp), Annerås (fp) och Adolfsson (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”till motionen” bort lyda:
Som motionärerna anför kan det finnas skäl att nybilda deltidsjordbruk. Motionärerna nämner som exempel härpå jordbrukare som önskar övergå till industriarbete men vill behålla en del av sin gärd för att genom jordbruksarbete på fritid få ett inkomsttillskott. Ytterligare skäl för deltidsjordbruk nämns i motionen.
CU 1973:16
13 Utskottet anser det — i likhet med motionärerna — önskvärt att FBL ändras så att möjligheten att nybilda deltidsjordbruk införs i lagen. Nybildning skall endast få förekomma när behov därav finns med hänsyn till ortens förhållanden. Nybildningen skall självfallet inte få hindra eller försvåra en strukturomvandling till bärkraftiga jordbruk. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.
dels utskottet hemställan bort lyda:
att riksdagen med bifall till motionen 1973:873 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
I
\
GOTAB 73 3542 S Stockholm 1973