Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till centralnämnden för fastighetsdatajämte motioner
CU 1973:8
6 Nr 8
Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till centralnämnden för fastighetsdatajämte motioner.
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen 1973:1 bilaga 4 (justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 13 790 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1973:
537 av herr Tobé (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar ge Kungl. Maj:t till känna att en redovisning för kostnader och kostnadsansvar vid ett fullföljande av databanksprojektet snarast bör lämnas riksdagen,
879 av herr Turesson (m) vari hemställs
1. att riksdagen måtte som sin mening uttala att fastighetsregisterreformens försöksverksamhet med driftsystem 1 begränsas till Uppsala län med start av formell drift den 1 juli 1974, varvid fastighets- och inskrivningsregistren i databanken blir officiella och de manuella registren upphör att föras,
2. att riksdagen måtte som sin mening uttala att inga ytterligare områden utöver Uppsala län ansluts till eller förbereds för anslutning till driftsystem 1 innan erfarenheter vunnits och utvärdering genomförts av den formella driften i Uppsala,
3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att 2 miljoner kr. av de medel som friställs genom att Stockholms och Malmöhus län tills vidare inte omläggs ställs till statskontorets och centralnämndens för fastighetsdata förfogande i samråd för en försöksverksamhet med utvärdering av regional fastighetsdatabehandling enligt riktlinjer i statskontorets tidigare åberopade yttrande,
4. att riksdagen måtte uttala att staten skall ersätta kommunala merutgifter för de kommuner som berörs av driftsystem 1,
5. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en översyn av de möjligheter som finns att rationalisera verksamheten inom de fastighetsdomstolar som inte ansluts till ADB-system,
6. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att lantmäteristyrelsen övertar ansvaret för koordinatsättningsfrågorna, samt
7. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning angående frågor om fastighetsregisterreformens huvudmannaskap, innefattande även frågan om sammanslagning av centralnämnden för fastighetsdata med statens lantmäteriverk,
CU 1973:8
958 av herr Svanström m. fl. (c, s, fp, m, vpk) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en omprövning av fastighetsregisterreformen i enlighet med i motionen framförda förslag, såvitt avser prövning av möjligheten att decentralisera fastighetsdata till ett antal regioner,
1557 av herr Fälldin m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj.t uttalar sig för en omprövning av principbeslutet om en central enhet för fastighets- och inskrivningsdata och att förutsättningarna för en decentraliserad registeradministration på fastighets- och inskrivningsregistreringens område snarast blir föremål för utredning, med beaktande av ekonomiska konsekvenser och effektivitets- och säkerhetssynpunkter,
1573 av herr Ringaby m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en förnyad prövning av riksdagens tidigare beslut om en central databank för fastighetsregister i enlighet med vad som i motionen anförts.
Utskottet
Utskottet har i detta ärende inhämtat upplysningar och synpunkter bl. a. genom företrädare för justitie- och civildepartementen, centralnämnden för fastighetsdata (CFD), lantmäteristyrelsen, statskontoret, Svenska kommunförbundet och personalorganisationerna vid CFD.
Riksdagen har genom beslut åren 1968 och 1970 godkänt att ett nytt fastighetsregister respektive ett nytt inskrivningsregister skulle föras med användande av automatisk databehandling (ADB) vid en central anläggning. Försöksverksamhet har bedrivits och bedrivs fortfarande.
CFD, som har till uppgift att förbereda uppbyggnad av registren, har i april 1972 bl. a. föreslagit att försöken skall fortsätta och från och med den 1 juli 1974 beträffande Uppsala län avlösas av ett driftsystem 1 med officiella dataregister. Detta första driftsystem skall enligt förslaget successivt utvidgas att gälla Gävle kommun, Stockholms län, delar av Malmöhus län samt delar av Göteborgs och Bohus län. Systemet föreslås avlösas av ett driftsystem 2 för hela landet i slutet av år 1976.
Vad justitieministern anför i propositionen (s. 23-25) innebär att för driftsystem 1 bör väljas ett terminalbaserat centralt system, knutet till datorutrustning i Gävle. Denna utrustning förutsätts tillhandahållas genom datamaskincentralen för administrativ databehandling. Datorfrågan kommer att beröras i finansutskottets betänkande FiU 1973:1 1. Civilutskottet har ingen invändning mot den sålunda förordade systemuppbyggnaden i driftsystem 1.
Enligt tidigare beslut skall fastighets- och inskrivningsregister ingå i centrala system. Justitieministern anför dock att alternativa lösningar för driftsystem 2 bör undersökas och åberopar därvid den snabba tekniska utvecklingen. Vidare erinras om att arbetet inom datasamordningskommittén (DASK) kan påverka frågan om hur driftsystem 2 bör byggas upp.
I motionerna 1973:958, 1557 och 1573 framställs yrkanden i skild utformning som alla syftar till att slå fast att tidigare principbeslut om att
CU 1973:8
registren skall förläggas till en central dator inte får hindra att andra alternativ — främst med regional registeradministration - kan övervägas.
Ändrade förhållanden har redan lett till att utvecklingsarbetet omfattar flera alternativ. Datasamordningskommitténs direktiv, justitieministerns uttalanden till statsrådsprotokollet och de nämnda motionernas huvudsyfte innebär sålunda anslutning till meningen att statsmakterna, när frågan om ett definitivt beslut aktualiseras, skall stå obundna av 1968 och 1970 års beslut, i vad avser centrala system.
Härtill anknyter förslaget i motionen 1973:537 om att en redovisning för kostnader och kostnadsramar vid ett fullföljande av databanksprojektet snarast bör lämnas riksdagen.
Riksdagen kommer att få ta ställning till hur projektet slutligen skall genomföras i ett driftsystem 2. De förslag som därvid föreläggs riksdagen avses grundade på en bedömning av skilda alternativa lösningar - även ur kostnadssynpunkt. Dessa bedömningar kräver ytterligare underlag. Utskottet utgår från att då dessa förslag läggs fram för riksdagen också bästa möjliga kostnadskalkyler m. m. presenteras. Mot denna bakgrund finns inte anledning till ett särskilt riksdagens beslut enligt motionsförslaget, vars syfte kan väntas bli tillgodosett dessförutan.
Motionen 1973:879 innehåller även hemställan att riksdagen måtte uttala att staten skall ersätta kommunala merutgifter inom driftsystem 1. Motionen synes närmast avse kommunal fastighetsregistermyndighets totala medverkan i uppläggningen av det nya fastighetsregistret och inte endast vad som direkt anknyter till den tekniska överföringen. Det finns nu kommunal fastighetsregistermyndighet i 37 kommuner. Av dessa ligger en, Uppsala, inom Uppsala län. Inom de områden som i övrigt nämnts som aktuella för driftsystem 1 ligger 13 kommunala fastighetsregistermyndigheter.
Kungl. Maj:t har tidigare lämnat länsstyrelserna uppdrag som bl. a. syftar till en undersökning av om ytterligare organisationsförändringar bör ske innan det nya fastighetsregistret lagts upp. Kungl. Majit torde inom kort anmoda länsstyrelserna att redovisa detta uppdrag. Frågan om de indirekta kostnader kommunerna kan åsamkas genom fastighetsbetecknings- och fastighetsregisterreformerna utreds inom civildepartementet.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte genom ett yrkat uttalande med avsteg från allmänna regler om fördelning av kostnaden efter huvudmannaskap föregripa de undersökningar som nu görs. Utgångspunkten för dessa undersökningar ger anledning till antagande att de statliga och kommunala intressena kan förenas.
De undersökningar av alternativa lösningar som väntas ge underlag för ett kommande slutligt avgörande skall enligt propositionen ingå som ett led - och ett mycket viktigt sådant - iCFDis arbete på utvecklingen av driftsystem 2. I motionen 1973:958 har förordats att ett utredningsuppdrag skulle ges statskontoret medan motionen 1973:879 innehåller ett konkret yrkande om att 2 milj. kr. av anslaget skulle uttryckligen reserveras för en utvärdering genom statskontoret och CFD av regional fastighetsdatabehandling.
CU 1973:8
9 Utskottet, som tagit del av dels de yttranden från statskontoret som utgör utgångspunkt för flera av de motionsförslag som framförts, dels statskontorets nu sammanfattade ståndpunkter, har inte funnit anledning förorda att riksdagen nu tar ställning till utredningsarbetets närmare uppläggning. Kungl. Maj:t bör ge de föreskrifter som erfordras för att godtagbar utredning skall kunna läggas till grund för statsmakternas kommande beslut.
I frågan om vilka områden som skall ingå i driftsystem 1 anförs i propositionen att utbyggnaden bör ske i etapper och att systemet bör omfatta Uppsala län fr. o. m. den 1 juli 1974. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om vilka ytterligare områden driftsystem 1 skall omfatta. Härtill anknyter det förslag till lag om ändring i jordabalken som lagts fram i prop. 1973:13 och som behandlas i utskottets betänkande CU 1973:9.
Mot vad sålunda anförts i statsverkspropositionen har invändning gjorts genom motionen 1973:879. Däri hemställs att riksdagen bl. a. skulle uttala sig för en begränsning av driftsystem 1 till Uppsala län med start av formell drift, i enlighet med vad även justitieministern anfört, den 1 juli 1974.
Vid utskottsbehandlingen har konstaterats enighet om att ett system i formell drift behövs för att ge ytterligare erfarenheter av transaktionsvolymer och rationaliseringseffekter under olika förhållanden. Någon invändning har inte heller rests beträffande en utbyggnad av driftsystem 1 för Uppsala län.
Förslaget att begränsa driftsystem 1 till Uppsala län utgår från att utvärdering av den formella driften i detta län bör föregå beslut om att tillämpa systemet i ytterligare områden. Det har vidare förts fram farhågor att, om driftsystem 1 med sitt formellt centrala system tillämpas beträffande en stor andel av landets fastigheter, detta kan tas till intäkt för att omläggning till regional registeradministration är ogenomförbar, dyr och eljest olämplig.
Anslagsberäkningen utgår från att arbete med överföring av ytterligare uppgifter från manuella register till ADB-register skall ske redan under innevarande år för att möjliggöra att uppgifterna används i formell drift med början efter den 1 juli 1974. Motionsyrkandet, i vad det hänvisar till kostnadsbesparingar, skulle kunna tolkas så att även detta arbete skulle avbrytas. Detta skulle medföra onödiga kostnader utan motsvarande fördelar.
Enligt vad utskottet erfarit utgår arbetet med den tekniska reformdelen från att konvertering till annat maskinsystem skall vara möjlig. Mot bakgrund vidare av den ovan angivna ståndpunkten att statsmakterna i sitt slutliga avgörande skall kunna göra av tidigare beslut obundna bedömningar har utskottet inte anledning förutsätta annat än att även Kungl. Maj:ts beslut om en etappvis utbyggnad av driftsystem 1 utgår från samma förutsättningar.
Utskottet kan sålunda inte ansluta sig till ett yrkande som innebär annan begränsning av den etappvisa utbyggnaden av driftsystem 1 än att
CU 1973:8
utvecklingen inte får låsas. Med hänsyn till det anförda har utskottet därför ingen invändning mot att denna utbyggnad även utanför Uppsala län får ske enligt Kungl. Maj:ts beslut.
Vad i motionen 1973:879 hemställts angående översyn av ytterligare rationaliseringsmöjligheter vid vissa fastighetsdomstolar har inte föranlett utskottet till annat uttalande än att syftet torde i möjlig mån beaktas utan någon riksdagens åtgärd.
Vidare har i motionen 1973:879 förordats att lantmäteristyrelsen skulle överta ansvaret för koordinatregistreringen. Denna registrering har nu genomförts beträffande alla för driftsystem 1 aktuella områden utom Malmöhus län. Motionärens hänvisning till statskontorets remissvar anger att syftet är att om möjligt införa koordinatuppgifterna i fastighetsbeskattningsregistren. Härmed avses möjlighet ges att utnyttja koordinatuppgifterna utan att avvakta fastighetsregistrets uppbyggnad. Motionären anför dock tvivel angående dessa koordinatvärdens nytta för länsplanerarna.
Utskottet har — trots en positiv uppfattning om koordinatuppgifternas värde för länsstyrelserna m. fl. inom även den fysiska planeringens område — inte funnit sådant samband mellan det angivna syftet och förslaget om ändrat huvudmannaskap att anledning finns att tillstyrka motionen i denna del.
Slutligen hemställs i motionen 1973:879 att riksdagen skall begära utredning om huvudmannaskapet för fastighetsregisterreformen, innefattande även frågan om sammanslagning av CFD med det blivande lantmäteriverket. Nu anförda motiv för utredningsyrkandet utgörs i allt väsentligt av skäl som anses tala för att lantmäteriverket inträder som chefsmyndighet.
Utskottet har för sin del inte övertygats om att sålunda anförda skäl bör aktualisera den begärda utredningen. Det till såväl fastighetsregistret som inskrivningsregistret — med skilda huvudmän — anknutna arbetet är i många fall av speciell natur. Med hänsyn därtill och till att detta viktiga arbete och de anställdas personliga planeringsmöjligheter inte bör störas av radikala organisatoriska överväganden avstyrks motionsyrkandet.
Mot anslagsberäkningen har i motionerna inte gjorts annan invändning än den som kan ligga i det ovan behandlade yrkandet i motionen 1973:879 om en utvärdering av driftsystem 1 för Uppsala län. Utskottet finner inte anledning till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
1. beträffande alternativa lösningar för driftsystem 2 att riksdagen lämnar motionerna 1973:958, i denna del, 1557 och 1573 utan ytterligare åtgärd,
2. beträffande redovisning för kostnader m. m. att riksdagen avslår motionen 1973:537,
3. beträffande kommunala merutgifter att riksdagen avslår motionen 1973:879, yrkandet 4,
4. beträffande sättet för undersökningar av alternativa lösningar för driftsystem 2 att riksdagen avslår motionen 1973:879,
CU 1973:8
yrkandet 3, och 958, i vad motionen inte behandlats i utskottets betänkande CU 1973:7 eller under 1 ovan,
5. beträffande områden som skall ingå i driftsystem 1 att riksdagen avslår motionen 1973:879, yrkandena 1 och 2,
6. beträffande viss rationalisering att riksdagen avslår motionen 1973:879, yrkandet 5,
7. beträffande ansvaret för koordinatregistreringen att riksdagen avslår motionen 1973:879, yrkandet 6,
8. beträffande huvudmannaskapet för fastighetsregisterreformen att riksdagen avslår motionen 1973:879, yrkandet 7,
9. beträffande anslag att riksdagen till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 13 790 000 kr.
Stockholm den 6 mars 1973
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande: se under betänkandet CU 1973:7.
Reservation
beträffande områden som skall ingå i driftsystem 1
av herrar Grebäck (c), Tobé (fp), fröken Ljungberg (m), fru Olsson i Hölö (c) herrar Åkerfeldt (c), Annerås (fp) och Adolfsson (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Enligt vad” och på s. 10 slutar med ”Kungl. Maj:ts beslut” bort ha följande lydelse:
Ett fastighetsdatasystem i formell drift med inövade rutiner och anslutna terminaler innebär både ekonomiskt och psykologiskt en kapitaltillgång. Ju fler fastigheter som ingår i systemet, ju högre uppfattas värdet av denna tillgång. Om därtill läggs en naturlig motvilja mot täta förändringar kan ett driftsystem 1 av stor omfattning och med stark anknytning till tätortsområden med hög användningsfrekvens uppfattas som ett starkt skäl för att se kritiskt på alternativa lösningar. På så sätt kan en utbyggnad av driftsystem 1 enligt de förslag som torde komma att leda Kungl. Maj:ts bedömningar innebära en faktisk om än inte avsedd begränsning av det obundna val mellan alternativa lösningar för ett driftsystem 2 som statsmakterna bör förbehålla sig. Riksdagen bör därför i detta sammanhang uttala att vidgningar av driftsystem 1 utanför Uppsala län och Gävle kommun skall ske endast efter riksdagens hörande. 1 betänkandet CU 1973:9 behandlas frågan om ett fästande av denna princip vid lagstiftningen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.
CU 1973:8
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande områden som skall ingå i driftsystem 1 att riksdagen i anledning av motionen 1973:879, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,