Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående förvärv av svenskt medborgarskap
Inrikesutskottets betänkande nr 10 år 1973 InU 1973:10
Nr 10
Inrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående förvärv av svenskt medborgarskap.
Motionen
1 motionen 1973:1545 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att förslag framläggs om ändring i lagen om svenskt medborgarskap av innebörd att utlänning som vistats i landet sedan fyra år — dock i vad gäller nordisk invandrare två år — skall kunna erhålla svenskt medborgarskap.
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt 33 § regeringsformen får utländsk man eller kvinna upptas till svensk medborgare genom naturalisation i den ordning och under de villkor som bestäms genom lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap. Naturalisationsärenden prövas av statens invandrarverk.
Villkor för svensk naturalisation är enligt 6 § första stycket medborgarskapslagen att den sökande har fyllt 18 år, att han sedan sju år har hemvist i riket, att han har fört en hederlig vandel samt att han har möjlighet att försörja sig och sin familj. Även om dessa villkor ej är uppfyllda kan enligt andra stycket i samma paragraf naturalisation äga rum, om det med hänsyn till sökandens förhållanden föreligger särskilda skäl härför. Som exempel på sådana särskilda skäl nämns i lagen att det skulle medföra gagn för riket att sökanden upptas till svensk medborgare, att sökanden förut har ägt svenskt medborgarskap eller att sökanden är gift med svensk medborgare.
När sökanden är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare kan avvikelse ske från villkoret om minst sju års hemvist i riket även om annat skäl inte föreligger. I praxis tillämpas regeln på det sättet att vistelsetiden för nordiska medborgare avkortas till i regel tre år.
1 princip tillåts inte naturalisation såvida inte sökanden kan visa att han efter ett bifall inte har medborgarskap i annat land. Naturalisationen kan villkoras av att den sökande inom viss tid, vanligen två år, befrias från sitt tidigare medborgarskap.
Medborgare i de nordiska länderna har en särskilt gynnad ställning då de tillagts rätt att genom ensidig förklaring förvärva svenskt medborgarskap. Medborgare i sådant land, som förvärvat medborgarskap där på annat sätt än genom naturalisation, kan genom anmälan till länsstyrelse förvärva svenskt medborgarskap om han fyllt arton år, bott här i riket sedan sju år och under den tiden inte dömts till fängelse.
De nordiska medborgarskapslagarna har tillkommit i samarbete och
l Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 10
InU 1973:10
överensstämmer i väsentliga hänseenden. En olikhet föreligger dock i fråga om normaltiden för naturalisation av annan än medborgare i nordiskt land. I Finland gäller en tid av fem år mot sju i de övriga nordiska länderna.
År 1972 beviljades ca 4 600 personer svenskt medborgarskap genom beslut av statens invandrarverk. Av dessa var endast ca 700 nordbor. Denna grupp har de senaste åren i stället i ökad omfattning använt sig av det enklare anmälningsförfarandet hos länsstyrelse. Förra kalenderåret begagnade ca 5 500 den möjligheten att förvärva svenskt medborgarskap.
Grundlagberedningen m. m.
I sitt år 1972 avgivna betänkande (SOU 1972:15) beträffande rösträttsfrågan och medborgarskapslagen anför grundlagberedningen bl. a.:
Grundlagberedningen har vid sitt arbete med rösträttsfrågorna även haft att överväga huruvida man bör ge i riket bosatta utländska medborgare rätt att delta i val av komrrtUnfullmäktige och landstingsman. Beredningen har stannat för att inte föreslå att det införs någon form av kommunal rösträtt för icke svenska medborgare. Om rösträtten anses vara väsentlig för invandrarnas anpassning i Sverige, bör man enligt beredningens mening i stället bereda dem möjligheter att tidigare än nu få fullständiga politiska rättigheter. Detta kan uppnås genom att tiden för erhållande av svenskt medborgarskap förkortas. Förslag om ändring i medborgärskapslagen har emellertid grundlagberedningen ej lagt fram.
Proposition i anledning av grundlagberedningens betänkande kommer att föreläggas riksdagen under innevarande Vårsession.
Frågan om utländska medborgares ratt att delta i kommunala val tas också upp i ett antal motioner till årets riksdag, nämligen motionerna 1973:1 13, 117, 541 och 980. Motionerna har remitterats till konstitutionsutskottet.
Rösträttsfrågan i Nordiska rådet
Frågan om rösträtt och valbarhet för nordiska medborgare, som är bosatta i annat nordiskt land, vid kommunala val i det sistnämnda landet, har aktualiserats av Finlands regering vid Nordiska rådets session innevarande år. Som motiv för förslaget anförs bl. a. att kommunal rösträtt och valbarhet skulle öka invandrarnas samhällspolitiska intresse. Enligt förslaget skulle de av behandlingen i Nordiska rådet föranledda rekommendationerna bilda grundval för nödiga revisioner av lagstiftningen i de nordiska länderna i förevarande ämne. Enligt vad utskottet inhämtat har behandlingen av förslaget uppskjutits till innevarande års höstsession.
InU 1973:10
3 Tidigare riksdagsbehandling
Motioner med samma syfte som den förevarande har behandlats av riksdagen de två senaste åren (InU 1971:26, 1972:1 1). Motionerna avslogs vid båda tillfäUena. Inrikesutskottet anförde i sitt avstyrkande yttrande 1972:8 bl. a.:
Utskottet hade i november 1971 att ta ställning till ett motionsyrkande av samma innebörd som det förevarande. I sitt av riksdagen godkända betänkande anförde utskottet att många skäl talar för en sänkning av tidskravet för naturalisation. Med hänsyn till att frågan övervägdes inom grundlagberedningen och då ändringar i berörda regler bör föregås av överläggningar med övriga nordiska stater var utskottet inte berett att ta ställning till vilken tidsgräns som kunde vara lämpligast. Utskottet utgick från att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på frågan och avstyrkte motionsyrkandet.
Utskottet vidhåller sin principiella inställning från i fjol. Frågan om sänkning av tidskravet har sedan dess ytterligare aktualiserats genom grundlagberedningens nyligen avgivna betänkande. I samband med att beredningen avstyrker att utländska medborgare får rösträtt vid kommunalval pekar beredningen på möjligheten att förkorta kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap. Grundlagberedningens förslag kan nu väntas gå ut på remiss och den aktuella frågan därmed bli ytterligare belyst. Med hänsyn härtill och då det är angeläget att man söker bibehålla samordningen med medborgarskapslagstiftningen i de övriga nordiska länderna kan det inte vara lämpligt att riksdagen nu bestämmer sig för vilka tidsgränser som i framtiden skall gälla som villkor för erhållande av svenskt medborgarskap. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.
Herrar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp) reserverade sig till förmån för ett riksdagsuttalande att lagstiftningsarbetet borde inriktas på en sänkning av tidsgränsen till fyra resp. två år.
Utskottet
Utlänning kan efter ansökan tillerkännas svenskt medborgarskap (naturalisation). Som villkor härför gäller att den sökande fyllt 18 år, att han sedan sju år har hemvist här i riket, att han fört en hederlig vandel samt att han har möjlighet att försörja sig och sin familj. Även om dessa villkor inte är uppfyllda kan naturalisation medges om det föreligger särskilda skäl. För sökande med medborgarskap i annat nordiskt land nedsätts regelmässigt kravet på viss tids vistelse i Sverige till tre år.
I motionen yrkas att riksdagen skall begära förslag om lagändring innebärande att den sjuåriga väntetiden sänks till fyra år för utlänningar i allmänhet och till två för sökande med medborgarskap i annat nordiskt land. Den huvudsakliga motiveringen för yrkandet är att invandrarna bör få möjlighet att utöva politiska rättigheter, såsom rösträtt, efter en kortare tids vistelse i Sverige än för närvarande är fallet.
Frågan om kvalificeringstiden när det gäller utlännings rätt att erhålla svenskt medborgarskap är förknippad med utlännings möjligheter att utöva politiska rättigheter i Sverige. Förslag om utlänningars rätt att delta
InU 1973:10
i kommunala val har också motionsledes tagits upp vid årets riksdag. Motionerna har remitterats till konstitutionsutskottet. Vidare kommer proposition i anledning av grundlagberedningens betänkande, som också behandlar frågan, att föreläggas riksdagen under innevarande vårsession. Slutligen har förslag om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet förelagts Nordiska rådet av Finlands regering.
Frågan om lättnader i tidskravet för erhållande av svenskt medborgarskap bör inte prövas självständigt i förhållande till förslag om förändringar i utlänningars möjligheter att utöva politiska rättigheter. Med hänsyn härtill och då den sistnämnda frågan är aktuell i andra sammanhang anser sig utskottet inte böra biträda motionsyrkandet. Till detta kommer att ändringar i medborgarskapslagen bör föregås av överläggningar med övriga nordiska länder.
Utskottet hemställer
att motionen 1973:1545 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 27 februari 1973
På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Mattsson i Skee (c), Carlström (fp), Olsson i Asarum (s), Winberg (m) och Hallgren (vpk).
Särskilt yttrande
av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp):
Enligt vår uppfattning kan det vara lämpligt att i ett sammanhang bedöma frågan om lättnader i medborgarskapsreglerna och spörsmålet om politiska rättigheter för sådana utlänningar som mera stadigvarande vistas här i riket. Vi vill emellertid framhålla att en liberalisering av medborgarskapsreglerna inte får utesluta en seriös prövning av frågan om kommunal rösträtt och andra politiska rättigheter för utlänningar.
Vi vill också betona vikten av att de här upptagna problemen snarast bringas till en lösning.
GOTAB 73 3333 S Stockholm 1973