Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:40 nied förslag till sjömanslag, m. m. jämte motion

Inrikesutskottets betänkande nr 16 år 1973

InU 1973: 16

Nr 16

Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973: 40 nied förslag till sjömanslag, m. m. jämte motion.

Propositionen

I propositionen 1973: 40 har Kungl. Maj:t (kommunikationsdepartementet) dels

föreslagit riksdagen att antaga följande i propositionen framlagda förslag till

1. sjömanslag,

2. lag om ändring i sjölagen (1891 nr 35 s. 1),

3. lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg,

4. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970: 105),

5. lag om ändring i lagen (1971: 199) om anställningsskydd för vis sa

arbetstagare,

dels berett riksdagen tillfälle att avge yttrande över ett förslag till

6. kungörelse om ändring i mönstringsförordningen (1961: 87).

1 Riksdagen 1973.18 saini. Nr 16

InU 1973:16

2 Författningsförslagen har följande lydelse:

1 Förslag till Sjömanslag

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller arbetstagare, som är anställd för fartygsarbete på svenskt fartyg och som under den tid han tjänstgör ombord har befattning på fartyget.

I fråga om arbetstagare, som utför fartygsarbete på svenskt fartyg men ej har befattning ombord, äger 24, 26, 27, 36 §§, 37 § första och andra styckena, 41 §, 42 § första och andra styckena, 44, 45 §§, 47 § första stycket, 48, 51, 53—55, 59, 60, 65, 67—70 §§, 72 § andra stycket och 74—76 §§ motsvarande tillämpning.

I andra stycket angivna bestämmelser gäller även den som medtages ombord på svenskt fartyg enligt 346 § sjölagen (1891 nr 35 s. 1).

2 § Bestämmelserna i 4, 6, 7, 15—28, 29, 34, 35 §§, 36 § första och tredje styckena, 43, 55, 56 §§, 62 § tredje stycket, 64 § och 72 § första stycket gäller ej i fråga om arbetstagare, för vilken statstjänstemannalagen (1965: 274) är tillämplig, och ej heller arbetstagare, som är anställd av kommun.

Bestämmelserna i 38—40, 47, 48, 70 §§ och 72 § andra stycket gäller ej i fråga om arbetstagare, för vilken statstjänstemannalagen är tillämplig. Bestämmelsen i 48 § gäller ej heller i fråga om arbetstagare för vilken kommunaltjänstemannalagen (1965: 275) är tillämplig.

3 § I denna lag avses med

fartygsarbete: sådant arbete för fartygets räkning som utföres ombord på fartyget eller på annat ställe av arbetstagare som följer med fartyget,

befattning på fartyg: sådan befattning ombord som huvudsakligen avser fartygsarbete och gäller annat än enbart tillfälliga göromål,

sjöman: sådan arbetstagare som är anställd för fartygsarbete och som under den tid han tjänstgör ombord har befattning på fartyget,

väntetid: sådan del av anställningstiden under vilken sjömannen ej har befattning på fartyg men utför arbete för arbetsgivarens räkning eller står till dennes förfogande för att utföra arbete eller i form av fritid åtnjuter vederlag för ordinarie arbetstid eller gottgörelse för övertidsarbete.

Anställningsavtal

4 § Arbetsgivaren skall sörja för att anställningsavtal med sjöman om fartygsarbete upprättas skriftligt.

5 § Är sjöman anställd för bestämd tid och utgår tiden medan fartyget befinner sig till sjöss, gäller anställningsavtalet till fartygets ankomst till hamn. Avtalet upphör dock ej i utländsk hamn, som fartyget anlöper

InU 1973:16

enbart för bunkring, landsättning av sjuk eller skadad person eller för kortvarigt besök av hänsyn till de ombordvarandes, fartygets eller lastens säkerhet.

6 § Har överenskommelse ej träffats om var anställningsavtalet skall frånträdas efter uppsägning, får avtalet frånträdas endast i hamn, som är belägen i det land där sjömannen har sin hemort, eller på orten där han ingick anställningsavtalet.

Säger sjömannen upp anställningsavtalet, gäller första stycket endast frånträdande under tid när sjömannen har befattning på fartyg eller under väntetid.

7 § Sjöman, som har varit anställd hos samme arbetsgivare eller på samma fartyg under nio månader, har rätt att bli fri från anställningen efter gällande uppsägningstid, även om annat följer av avtalet. Har sjömannen befattning på fartyg, får han dock frånträda avtalet först när fartyget anlöpt hamn för lossning, lastning eller uppläggning.

Första stycket gäller ej, om sjömannen skriftligen samtycker till att avtalet förlänges. Sådant samtycke får ej lämnas tidigare än en månad före utgången av tid som avses i första stycket. Det får ej heller avse längre tid än nio månader.

8 § Visar sjöman, att han kan få befattning av högre grad på fartyg än den han innehar eller annan anställning, vars antagande är av väsentlig betydelse för honom, har han rätt att omedelbart bli fri från anställningen, om duglig man kan sättas i hans ställe utan ökad utgift för arbetsgivaren.

Första stycket gäller även när sådan omständighet inträffar som gör det till en välfärdsfråga för sjömannen att bli fri från anställningen. Villkoret att arbetsgivaren ej får orsakas ökad utgift skall jämkas, om det är skäligt med hänsyn till den tid sjömannen varit anställd hos arbetsgivaren och övriga förhållanden.

9 § Föreligger fara för att fartyg skall uppbringas av krigförande eller utsättas för krigsskada eller okar faran härför väsentligt har sjöman, som har befattning på fartyget eller av arbetsgivaren anvisats arbete där eller ålagts att följa med detta, rätt att bli fri från anställningen, om sjömannen ej har godtagit att följa med fartyget under de angivna förhållandena.

Första stycket gäller även när allmänfarlig sjukdom har vunnit utbredning i hamn, till vilken fartyget är bestämt.

Vill sjöman frånträda sin anställning på grund av förhållande som avses i första eller andra stycket, skall han säga upp avtalet utan dröjsmål efter det han har fått kunskap om förhållandet. Efter uppsägning upphör avtalet omedelbart, om fartyget befinner sig i hamn, och i annat fall i första hamn, som fartyget anlöper.

10 § Är sjöman anställd för bestämd resa och ändras denna väsentligt, har han rätt att bli fri från anställningen. Därvid äger 9 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

11 § Sjöman har rätt att bli fri från anställningen, om fartyget

1. ej är sjövärdigt för resa i avsedd fart,

2. ej är behörigen lastat eller barlastat,

3. medför passagerare utöver det högsta tillåtna antalet eller

lf Riksdagen 1973.18 sami. Nrl6

InU 1973:16

4. ej är bemannat på betryggande sätt, allt under förutsättning att de ombordvarande på grund av felet eller bristen kan antagas bli utsatta för allvarlig fara under resan och felet eller bristen ej undanröjes.

Sjöman har rätt att bli fri från anställningen även när fartyget i väsentligt avseende brister i fråga om skyddet mot ohälsa och olycksfall och rättelse ej sker.

I fall som avses i första eller andra stycket äger 9 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

12 § Tillåter ej myndighet på den ort där anställningsavtal skall frånträdas att sjömannen kommer in i landet eller fordras för tillstånd härtill säkerhet, som denne ej kan ställa, gäller avtalet tills fartyget kommer till ort, där sådant hinder ej förekommer. Avtalet förlänges dock ej, om det innebär avsevärd olägenhet för part.

13 § Påkallas sjömans närvaro vid sjöförklaring, är han, tills förklaringen avgivits, skyldig att stanna kvar på orten eller i sådan närhet, att han på kallelse kan infinna sig till förrättningen utan dröjsmål. Även om anställningsavtalet upphört, skall arbetsgivaren utge lön och underhåll för den tid som sjömannen stannar kvar för ändamålet.

14 § Tvist om sjömans anställningsförhållande får ej dragas inför utländsk myndighet.

Befattning på fartyg

15 § När sjöman tillträder befattning på fartyg, skall arbetsgivaren eller befälhavaren förse honom med tjänstgöringsbesked. Beskedet skall innehålla uppgifter om sjömannens befattning och tjänstevillkor ombord.

När sjöman lämnar befattningen ombord, skall arbetsgivaren eller befälhavaren ange detta i tjänstgöringsbeskedet.

Tjänstgöringsbesked upprättas enligt formulär som fastställes av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

16 § Redaren får när som helst skilja befälhavaren från hans befattning på fartyget. Därvid gäller ej 22 eller 23 §.

17 § Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget, om sjömannen har sjukdom, som medför fara för de ombordvarande, eller om han på grund av sjukdom eller skada ej kan fullgöra sitt arbete på fartyget under längre tid. Med sjukdom jämställes havandeskap, som utgör hinder för befattningens utövande.

18 § Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget, om sjömannen

1. är oduglig för befattningen,

2. ej infinner sig ombord i rätt tid och fartyget skall avgå eller annan måste antagas i hans ställe,

3. gör sig skyldig till svårare tjänsteförseelse, såsom upprepad vägran att åtlyda förmans order, våld mot överordnad eller misshandel av andra ombordvarande,

4. i tjänsten vid upprepade tillfällen uppträder påverkad av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel,

InU1973:16

5. gör sig skyldig till stöld eller annat svårare brott, döljer obehörig person ombord under omständigheter, som kan utsätta fartyget för äventyr, eller ombord döljer gods, som är tullpliktigt eller förbjudet till utförsel på avgångsorten eller införsel på bestämmelseorten, eller

6. drar tvist om anställningsförhållandet inför utländsk myndighet. Om undersökning av fartygsnämnd i de fall där sådan skall finnas

gäller 22 eller 23 §.

19 § Sjömans anställningsavtal upphör ej genom att han skiljes från befattning på fartyg.

Innan befälhavaren enligt 17 eller 18 § skiljer sjömannen från hans befattning ombord, skall han underrätta redaren och förvissa sig om att det efter omständigheterna är sörjt för sjömannens uppehälle i land. Befinner sig fartyget utom riket, skall även närmaste svenska utlandsmyndighet underrättas.

Fartygsnämnd

20 § För samråd eller undersökning i fråga som avses i 22—24 § skall finnas en fartygsnämnd på fartyg, som har en besättning om minst åtta anställda. Befälhavaren föranstaltar om att nämnden tillsättes.

Fartygsnämnden består av befälhavaren som ordförande och ytterligare tre ledamöter. Av sistnämnda ledamöter skall en tillhöra befälet och två den övriga personalen ombord. Befälsledamoten skall om möjligt vara antingen den främste av maskinbefälet eller styrmännen eller föreståndaren för intendenturavdelningen allteftersom saken rör sjöman, som tillhör maskin-, däcks- eller intendenturavdelningen. övriga ledamöter skall om möjligt vara av den övriga personalen utsedda förtroendemän.

21 § . Fartygsnämnden kallas samman av befälhavaren.

I frågor där fartygsnämnden har att fatta beslut, gäller den mening om vilken de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

22 § Uppkommer fråga om att på grund av förhållande som avses i 18 § skilja sjöman från befattning på fartyg eller säga upp anställningsavtal för sjöman som har sådan befattning, skall fartygsnämnden göra undersökning av de omständigheter som åberopas till stöd för åtgärden. Innan undersökningen har avslutats, får sjömannen ej skiljas från befattningen eller sägas upp.

Uppkommer fråga om att på annan grund än som avses i första stycket skilja sjöman från hans befattning på fartyg eller säga upp anställningsavtal för sjöman som har sådan befattning, får sjömannen, innan han lämnar fartyget, hos fartygsnämnden påkalla samråd eller undersökning med anledning av den ifrågasatta åtgärden.

23 § Har sjöman ej inställt sig ombord vid tiden för fartygets avgång, skall fartygsnämnden snarast göra undersökning om anledningen till att sjömannen uteblivit.

24 § Anmäles till fartygsnämnden att sjöman försummat sig i tjänsten eller brutit mot ordning och skick ombord eller att där förövats brott, som hör under allmänt åtal, eller föreligger misstanke om sådant brott, skall nämnden snarast undersöka saken. Undersökning får dock

InU 1973:16

underlåtas, om det är uppenbart att utredning kommer att göras av svensk myndighet eller vid sjöförklaring och att nämndens undersökning därför ej behövs.

25 § Efter undersökning som avses i 24 § får fartygsnämnden tilldela sjöman erinran, om undersökningen ger anledning till det.

26 § Finner fartygsnämnden undersökning som avses i 24 § ge vid handen att sjömannen grovt misskött sig under anställningen ombord på fartyget, skall fartygsnämnden skyndsamt anmäla saken till sjömansnämnden.

Ger undersökningen anledning antaga att brott, som hör under allmänt åtal, har förövats ombord eller föreligger misstanke om sådant brott, skall fartygsnämnden skyndsamt anmäla vad som framkommit till vederbörande åklagare eller polismyndighet i Sverige. Är fartygets närmaste bestämmelsehamn ej svensk, skall i stället närmaste svenska utlandsmyndighet underrättas om den gjorda utredningen. Anmälan och underrättelse kan underlåtas, om nämnden finner brottet vara att bedöma som ringa.

Befälhavaren svarar för att anmälan eller underrättelse enligt första eller andra stycket sker. Det åligger vidare befälhavaren att tillställa vederbörande myndighet den utredning som gjorts inom fartygsnämnden.

27 § Vid undersökning enligt 22—24 § skall fartygsnämnden höra den sjöman som åtgärden rör, om hinder ej föreligger härför, och de personer som antages kunna lämna upplysning i saken. Vid förhöret får sjömannen framställa frågor om sådant som kan bidraga till sakens utredning.

Fartygsnämnden avger utlåtande över det som kommit fram i samband med undersökningen. Utlåtandet och vid förhöret avgivna utsagor skall föras in i skeppsdagboken eller fogas till denna. Förekommer skiljaktig mening inom nämnden skall även denna antecknas. Ordföranden och övriga ledamöter skall med sina underskrifter bestyrka riktigheten av det antecknade. Sker samråd med nämnden, skall anteckning göras i skeppsdagboken om detta.

Befälhavaren svarar för att avskrift av utlåtandet och vid fartygsnämnden avgivna utsagor utan dröjsmål tillställes arbetsgivaren och sjömannen.

28 § Ytterligare föreskrifter om fartygsnämnd meddelas av sjöfartsverket efter samråd med riksåklagaren.

Fri resa

29 § Sjöman, som har varit anställd i utrikes fart under nio månader i följd hos samme arbetsgivare eller på samma fartyg, har rätt till fri resa med underhåll till sin hemort, om han i annat land än där han är bosatt får semester eller annan ledighet eller frånträder sitt anställningsavtal. När sjömannen utnyttjat rätt till sådan fri hemresa, har han rätt till ny fri resa först nio månader efter det han trätt i tjänst efter den föregående ledigheten. Rätten till fri hemresa gäller under förutsättning, i fråga om sjöman som får semester eller annan ledighet, att han ej haft tillfälle att under de senaste 60 dagarna åtnjuta semestern eller ledigheten i det land där han är bosatt eller, i fråga om sjöman

I*U 1973:16

som frånträder sitt avtal, att han ej under samma tid haft tillfälle att lämna anställningen i bosättningslandet.

Inträder rätt till fri resa enligt första stycket medan sjömannen har befattning på fartyg, som inom 30 dagar beräknas nå hamn, från vilken hemresan kan ske med avsevärt mindre kostnad, gäller rätten endast om sjömannen stannar kvar i sin befattning på fartyget tills det når sådan hamn. Om särskilda skäl föreligger, kan nämnda tid genom kollektivavtal förlängas till högst 90 dagar i fråga om den som har befattning på fartyg i regelbunden linjetrafik på Sverige. Sådant avtal skall på arbetstagarsidan ha slutits eller godkänts av organisation, som är att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om förenings- och förhandlingsrätt.

30 § Sjöman, som vill utnyttja rätt till fri resa enligt 29 §, skall göra skriftlig framställning därom samtidigt som han begär semester eller annan ledighet eller säger upp sitt anställningsavtal.

31 § Sjöman har rätt till fri resa med underhåll till sin hemort, om arbetsgivaren eller sjömannen har sagt upp anställningsavtalet på grund av sjukdom eller skada som avses i 17 §. Sjömannen har samma rätt, om han har frånträtt anställningsavtalet av annan grund men sådan sjukdom eller skada förelåg när anställningen upphörde.

Sjöman har dock ej rätt till fri hemresa enligt första stycket, om han förteg sjukdomen eller skadan när han ingick anställningsavtalet eller om han, utom såvitt angår könssjukdom, därefter har ådragit sig den uppsåtligen eller genom grovt vållande.

Har arbetsgivare eller arbetstagare sagt upp anställningsavtalet på grund av havandeskap som avses i 17 § äger första stycket motsvarande tillämpning. Rätt till fri hemresa föreligger dock ej, om kvinnan förteg sitt tillstånd när hon ingick anställningsavtalet.

32 § Sjöman, som blir fri från sin anställning enligt 9, 10 eller 11 § och ej är berättigad till resa enligt 29 §, har rätt till fri resa med underhåll till närmaste ort, där avtalet skulle frånträdas efter uppsägning från arbetsgivarens sida.

I fall som avses i första stycket äger 30 § motsvarande tillämpning.

33 § Resa, som avses i 29, 31 eller 32 §, skall ordnas av arbetsgivaren eller, om detta ej kan ske, av svensk utlandsmyndighet.

Lön och vård till följd av sjukdom eller skada, ni. m.

34 § När sjöman har befattning på fartyg utgår lön, även om han är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada.

Har sjöman sjukdom eller skada, när han lämnar befattning på fartyg, utgår lön för sådan tid därefter under vilken han är arbetsoförmögen på grund av sjukdomen eller skadan. Lönen utgår från dagen efter den då han lämnade befattningen under högst 60 dagar, om befattningen avsåg utrikes fart, eller högst 30 dagar, om befattningen avsåg inrikes fart. Blir sjöman under väntetid arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada, har han rätt till lön under den tid han är arbetsoförmögen. Lönen utgår från dagen efter den då han blev arbetsoförmögen under högst 60 dagar, om han under anställningstiden senast haft befattning på fartyg i utrikes fart, och i annat fall under högst 30 dagar.

2 Riksdagen 1973.18 sami. Nrl6

InU 1973:16

35 § Sjöman har ej rätt till lön enligt 34 §, om han är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada, som han förteg vid anställningsavtalets ingående eller som han, utom såvitt angår könssjukdom, därefter har ådragit sig uppsåtligen eller genom grovt vållande.

Rätt till lön enligt 34 § föreligger ej heller om sjömannens anställningsavtal sagts upp på grund av förhållande som avses i 18 § första stycket 1, 3, 4, 5 eller 6. Detsamma gäller om avtalet sagts upp på grund av förhållande som avses i 18 § första stycket 2 och sjömannen saknat giltig ursäkt för sin utevaro.

Sjömannen har ej rätt till lön enligt 34 § andra stycket under tid, när han erhåller lön från annan arbetsgivare.

36 § Sjöman är skyldig att underkasta sig läkarundersökning, när befälhavaren begär det.

Kan det antagas att sjömannen är sjuk eller skadad, skall befälhavaren såvitt möjligt låta honom undersökas av läkare, om sådan undersökning ej framstår såsom uppenbart opåkallad.

Läkarundersökning, som avses i första eller andra stycket, skall bekostas av arbetsgivaren.

37 § Befälhavaren skall sörja för att sjuk eller skadad sjöman, som har befattning på fartyg, erhåller betryggande vård ombord eller i land. Vården omfattar också underhåll, läkarbehandling och läkemedel.

Kan det antagas att sjöman har sjukdom, som medför fara för de ombordvarande, skall befälhavaren låta föra honom i land, om betryggande åtgärder ej kan vidtagas ombord.

Är sjöman sjuk eller skadad under väntetid, åvilar skyldigheten enligt första stycket arbetsgivaren.

38 § Arbetsgivaren skall bestrida kostnaden för vård av sjuk eller skadad sjöman, som har befattning på fartyg.

Har sjöman sjukdom eller skada när han lämnar befattning på fartyg eller får han sjukdom eller skada under väntetid, skall arbetsgivaren bestrida kostnaden för vård av sjömannen under högst 42 dagar eller, om sjömannen vårdas i annat land än det där han är bosatt, under högst 84 dagar.

39 § Arbetsgivarens skyldighet att bestrida kostnad för vård enligt 38 § andra stycket upphör, om vården ej har åtnjutits inom sex månader från det sjömannens behov av vård inträdde. Har sjömannen under anställningstiden haft befattning på fartyg, upphör arbetsgivarens skyldighet dock tidigast sex månader efter det att sjömannen senast lämnade sådan befattning.

Visar sjöman att han på grund av omständighet, som han ej råder över, har saknat möjlighet att åtnjuta vården inom den tid som anges i första stycket, förlänges arbetsgivarens skyldighet att bestrida sjukhusvård och därmed sammanhängande kostnader till ett år.

40 § Sjöman har ej rätt till fri sjukvård enligt 38 § för sjukdom eller skada, som han förteg vid anställningsavtalets ingående eller som han, utom såvitt angår könssjukdom, därefter har ådragit sig uppsåtligen eller genom grovt vållande.

41 § Har sjöman könssjukdom i smittsamt skede när han lämnar befattning på fartyg, ersätter statsverket arbetsgivarens kostnad för sjuk -

InU1973:16

husvård, läkarbehandling och läkemedel enligt 38 § andra stycket, om vården utgått i annat land än det där sjömannen är bosatt.

42 § Avlider sjöman när han har befattning på fartyg, skall befälhavaren underrätta sjömannens närmaste anhöriga om dödsfallet och sörja för hans begravning. Sker eldbegängelse, svarar befälhavaren också för att urna innehållande askan sändes hem.

Befälhavaren skall snarast möjligt i vittnens närvaro uppteckna vad den avlidne har efterlämnat på fartyget och sörja för att kvarlåtenskapen avlämnas till dödsbodelägarna eller till annan för deras räkning. I den mån kvarlåtenskapen är utsatt för förskämning eller snar förstörelse, får befälhavaren sälja den på lämpligt sätt eller bortskaffa den. Försäljningssumman skall redovisas till dödsbodelägarna eller till annan för deras räkning.

Avlider sjöman under väntetid, åvilar skyldigheterna enligt första och andra styckena arbetsgivaren.

43 § Kostnad för sjömans begravning och kostnad som föranledes av eldbegängelse skall bestridas av arbetsgivaren, om dödsfallet inträffar medan sjömannen har befattning på fartyg eller vårdas på arbetsgivarens bekostnad eller under väntetid.

44 § Har arbetsgivaren enligt denna lag orsakats kostnad för svensk eller här i riket bosatt utländsk sjömans sjukvård men är han enligt lagen ej skyldig att bestrida kostnaden, ersätter statsverket denna. Därvid äger dock bestämmelserna i 38 och 39 §§ om begränsning av arbetsgivarens ansvar motsvarande tillämpning på statsverket.

Fartygsarbete

45 § Manlig arbetstagare får ej användas i fartygsarbete före det kalenderår under vilket han fyller 16 år eller innan han fullgjort sin skolplikt. Kvinnlig arbetstagare får ej användas i fartygsarbete, om hon är under 18 år.

Den som är under 18 år får användas i fartygsarbete som eldare endast om sjöfartsverket medger det.

46 § Fartygsarbete skall ordnas med hänsyn till vars och ens befattning ombord och, såvitt möjligt, även till arbetstagarnas fortsatta utbildning.

47 § Sjöman skall efterkomma förmans order angående tjänsten och noga följa givna föreskrifter.

Arbetstagare, som avses i 1 § andra eller tredje stycket, är skyldig att utföra sådant arbete som befälhavaren finner nödvändigt att ålägga honom av hänsyn till säkerheten ombord.

43 § Sjöman är ej skyldig att utföra arbete, som är föremål för lockout eller för tillåten strejk, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om fartyget ligger i svensk hamn eller i utländsk lossnings-, lastnings- eller uppläggningshamn.

Sjöman som står utanför arbetskonflikt skall fullgöra sina vanliga arbetsåligganden. Han är även skyldig att utföra skyddsarbete.

Till skyddsarbete hänföres arbete, som vid ett konfliktutbrott fordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till

InU 1973:16

förebyggande av fara för människor eller skada på fartyget, lasten eller annan egendom. Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i svensk lag.

49 § Under fartygs uppehåll i hamn eller på annan säker ankarplats är sjöman skyldig att stanna ombord under fritid endast om det behövs med hänsyn till fartygets, de ombordvarandes eller lastens säkerhet eller till fartygets förestående avresa eller förhalning.

50 § Egendom, som sjöman lämnar kvar ombord vid anställningens upphörande, skall av redaren förvaras för sjömannens räkning. I den mån egendomen med hänsyn till sin beskaffenhet, kostnaderna för förvaring eller övriga omständigheter ej kan förvaras utan olägenhet, får den säljas på lämpligt sätt. Försäljning får också ske, om sjömannen ej inom ett år från det han lämnade sin anställning hos redaren begärt att återfå egendomen.

Har sjöman vid anställningens upphörande lämnat kvar egendom på fartyg, får redaren till säkerhet för fordran, som uppkommit mot sjömannen i samband med anställningen, hålla kvar så mycket av egendomen som svarar mot fordran, tills sjömannen gör rätt för sig eller ställer säkerhet.

51 § Sjöman får ej taga med något ombord som kan utsätta fartyget, ombordvarande eller last för äventyr eller vålla oordning ombord. Han får ej heller utan redarens samtycke taga med handelsvaror för egen eller annans räkning.

Har sjömannen tagit med gods i strid mot första stycket, skall han erlägga frakt och ersätta uppkommen skada.

Kan det antagas att något olovligen har tagits med ombord, får befälhavaren i vittnens närvaro låta undersöka sjömännens utrymmen. Det som olovligen har tagits med får befälhavaren taga i förvar, låta föra i land eller, om det är nödvändigt, förstöra.

52 § Om befälhavares ansvarighet för skada finns bestämmelser i sjölagen (1891 nr 35 s. 1).

I fråga om annan sjömans ansvarighet för skada, som han vållar i tjänsten, gäller bestämmelserna i skadeståndslagen (1972: 207) om arbetstagares skadeståndsansvar.

Tvångsmedel

53 § För att upprätthålla ordning ombord får befälhavaren bruka det våld som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. Detsamma gäller den som befälhavaren beordrar att biträda härvid och den som utan anmaning kommer befälhavaren till hjälp.

Den som i fall som avses i första stycket gjort större våld eller svårare skada än som är medgivet dömes likväl ej till ansvar, om omständigheterna var sådana, att han svårligen kunde besinna sig. Finnes gärningen brottslig, får dömas till lindrigare straff än som eljest är stadgat för brottet.

54 § Begår sjöman brott, för vilket kan följa fängelse i minst ett år, och upptäckes brottet när fartyget ej befinner sig i svensk hamn, skall befälhavaren se till att sjömannen ej lämnar fartyget. Om befälhavaren finner det nödvändigt, får han hålla sjömannen i förvar ombord tills

InU 1973:16

denne kan överlämnas till svensk utlandsmyndighet eller till polismyndighet här i riket. Befälhavaren är ansvarig för att den brottslige ej behandlas strängare än nödvändigt.

Särskilda bestämmelser

55 § Sjöman får utan kostnad anlita svensk utlandsmyndighet för att sända lönemedel från utlandet till Sverige. Staten är ansvarig för försändelsen.

56 § Sjöman kan fordra, att lön, som tillkommer honom, eller del därav efter dragsedel månatligen betalas ut till bestämd person här i landet eller för sjömannens räkning sättes in i svensk bank.

. Utan sjömannens samtycke får avdrag göras i dragsedelsbeloppet endast i den mån den övriga lönen ej förslår till att gälda belopp, för vilket sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig vidkännas avdrag i lön, eller till kvittning, när sådan får äga rum enligt lagen (1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

57 § Har sjuk eller skadad sjöman utomlands skilts från befattning på fartyg eller på egen begäran lämnat sin befattning eller har sjöman utomlands skilts från befattning enligt 18 §, får lönebelopp, som tillkommer sjömannen och är förfallet till betalning, tillställas svensk utlandsmyndighet, när det behövs med hänsyn till sjömannens välfärd. I den mån beloppet ej behövs för att täcka utgifter för sjömannens räkning, överlämnar myndigheten detsamma till sjömannen, om denne ej befinner sig i sådant tillstånd, att han är oförmögen att handha sina angelägenheter.

58 § Befälhavaren skall se till att exemplar av denna lag, lagen (1963: 114) om semester, lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg, kungörelsen (1965: 908) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg och tillämpliga kollektivavtal finns tillgängliga på fartyget.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer får medge undantag från första stycket.

59 § Har fartygs redare eller ägare helt eller delvis upplåtit driften av fartyget till utlänning, får Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer efter ansökan av redaren eller, om denne är utlänning, ägaren medge, att denna lag helt eller delvis ej skall gälla. Medgivande skall begränsas till viss tid och förenas med de villkor som behövs.

Medgivande enligt första stycket får lämnas endast om särskilda skäl föreligger och det visas, att arbetstagarna på fartyget genom utländsk lagstiftning eller på annat sätt i rimlig utsträckning tillförsäkras skydd i de hänseenden som regleras i denna lag och i kollektivavtal, som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, vilken är att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om förenings- och förhandlingsrätt. Innan ansökan prövas skall samråd ske med de svenska organisationer som representerar redare och ombordanställda.

Ändras de förutsättningar som ligger till grund för medgivande enligt första stycket, skall den som erhållit medgivandet eller fartygets befälhavare ofördröjligen underrätta den myndighet som lämnat medgivandet om ändringen. Myndigheten kan i sådant fall föreskriva andra villkor för medgivandet eller, om ändringen innebär risk för de anställdas

InU 1973:16

skydd, återkalla det. Medgivande kan också återkallas, om däri föreskrivna villkor ej iakttages.

60 § Konungen får förordna att denna lag helt eller delvis skall gälla även sjöman på utländskt fartyg.

61 § Har sjöman i sin anställning annan arbetsgivare än redaren, svarar redaren jämte arbetsgivaren för arbetsgivarens skyldigheter mot sjömannen enligt denna lag.

Ansvarsbestämmelser

62 § Till böter dömes den som bryter mot 15 § första eller andra stycket, 20 § första stycket, 21 § första stycket jämfört med 22—24 §, 26 § tredje stycket, 27 § tredje stycket eller 37 §.

Till böter dömes befälhavare som bryter mot 45 §.

Sker förseelse mot 15 § första eller andra stycket och visar arbetsgivaren att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen, är han fri från ansvar.

63 § Bryter befälhavare mot 37 § första eller andra stycket eller 45 §, dömes sjömannens arbetsgivare till böter, om han känt till eller bort känna till förseelsen och ej visar att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen.

Åsidosättes 15 § första eller andra stycket, 37 § första eller andra stycket eller 45 § i fråga om arbetstagare som är anställd av annan än redaren, dömes redaren till böter, om han ej visar att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen.

Användes arbetstagare i fartygsarbete i strid mot 45 §, dömes vårdnadshavaren till böter, om han känt till förseelsen.

64 § Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes ledamot av fartygsnämnd, som vid sin medverkan i nämnden är partisk eller brister i omsorg.

Ledamot av fartygsnämnd får ej obehörigen yppa vad han har erfarit i denna egenskap. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter häremot dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

65 § Medtager sjöman i strid mot 51 § första stycket gods, som kan utsätta fartyget, ombordvarande eller last för äventyr eller vålla oordning ombord, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

66 § Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes den som missbrukar rätten att bruka våld enligt 53 § första stycket eller att taga någon i förvar ombord enligt 54 §.

67 § Förgriper sig sjöman med våld eller hot om våld på befälhavaren eller annan förman på fartyget i dennes tjänsteutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från tjänsteåtgärd eller hämnas för sådan åtgärd, dömes till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

68 § Gör sjömän myteri genom att visa uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot befälhavaren, dömes anstiftare och anförare till fängelse i högst två år samt annan deltagare till böter eller fängelse i högst sex månader.

InU 1973:16

13 Har deltagare i myteri gått till förenat våld på person eller egendom, dömes anstiftare och anförare till fängelse i högst sex år samt annan deltagare till fängelse i högst två år.

69 § För förberedelse eller stämpling till brott som avses i 68 § eller underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad som stadgas i 23 kap. brottsbalken. Detsamma gäller försök eller förberedelse till brott som avses i 67 §, om ej brottet skulle ha varit att anse som ringa om det fullbordats.

70 § Åsidosätter sjöman i annat fall än som avses i 62, 65 eller 67— 69 § uppsåtligen sin skyldighet enligt 47 § första stycket att efterkomma given order eller föreskrift och har ordern eller föreskriften betydelse för fartygets, ombordvarandes eller lastens säkerhet, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

71 § Den som erhållit medgivande enligt 59 § dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om i medgivandet angivet villkor åsidosättes eller underrättelse ej sker enligt 59 § tredje stycket.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på befälhavaren.

72 § Allmänt åtal för brott mot tystnadsplikt enligt 64 § andra stycket får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Allmänt åtal för brott som avses i 70 § får väckas endast om redaren, befälhavaren eller målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

73 § Vid tillämpning av 62, 63, 66—69, 71 eller 72 § jämställes med befälhavare den som trätt i befälhavarens ställe.

74 § Till straff enligt denna lag skall ej dömas, om gärningen är belagd med strängare straff i annan lag.

Laga domstol

75 § Om behörighet för tingsrätt att upptaga tvistemål enligt denna lag gäller, utöver bestämmelserna i 10 kap. rättegångsbalken, att talan får väckas vid tingsrätten för den ort där fartyget finns eller där fartyget har sin hemort.

Är flera redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets hemvist.

76 § Mål om ansvar för brott som avses i denna lag får upptagas av Göteborgs tingsrätt, om behörig domstol ej finns enligt 19 kap. rättegångsbalken.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

2. Genom den nya lagen upphäves sjömanslagen (1952: 530) med de begränsningar som följer av 4—9 nedan.

3. Har sjöman rätt till fri resa enligt 29 § i den nya lagen men understiger hans sammanhängande anställningstid i utrikes fart hos samme arbetsgivare eller på samma fartyg tolv månader, är sjömannen

InU 1973:16

skyldig att, om arbetsgivaren begär det, skjuta upp hemresan, dock längst till den 1 oktober 1973.

4. Åtnjuter befälhavare andel av fartygets frakt m. m. enligt 8 § i den gamla lagen och har han ingått tjänsteavtalet före nya lagens ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser om beräkning av andelen.

5. I fråga om den som före nya lagens ikraftträdande avskedats från tjänsten enligt den gamla lagen eller utnyttjat rätt att erhålla entledigande enligt 37, 38 eller 39 § eller 40 § första stycket i sistnämnda lag, gäller äldre bestämmelser om rätt till lön och fri resa med underhåll.

6. Har tjänsteavtal upphört att gälla före nya lagens ikraftträdande på grund av förhållande som avses i 6 eller 41 § i den gamla lagen, gäller äldre bestämmelser om rätt till lön och fri resa med underhåll.

7. I fråga om ersättning för sådan förlust av personlig egendom som inträffat före nya lagens ikraftträdande gäller äldre bestämmelser.

8. Har före nya lagens ikraftträdande mönstringsförrättares prövning begärts eller tvist hänskjutits till konsul enligt 43 § i den gamla lagen, gäller äldre bestämmelser om sakens vidare prövning.

Har mönstringsförrättare eller konsul meddelat beslut enligt 43 § i den gamla lagen, tillämpas 73 § första stycket 5 och andra stycket samma lag på beslutet.

9. I fråga om beslut av disciplinnämnd om disciplinbot gäller äldre bestämmelser om verkställighet av beslutet, prövning av detta hos mönstringsförrättare eller vid domstol, efterskänkande av disciplinbot och redovisning och användning av lönemedel, som frångått sjömannen.

10. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891 nr 35 s. 1)

Härigenom förordnas, att 64, 68, 170 och 346 §§ sjölagen (1891 nr 35 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

64 Befälhavaren är i denna sin egenskap behörig att på redarens vägnar företaga rättshandlingar, som avse fartygets bevarande eller resans utförande, träffa avtal att på resan medtaga gods och, på fartyg som är avsett därför, passagerare samt väcka talan i mål angående fartyget och utföra denna talan. Bestämmelser om befälhavarens behörighet att antaga och avskeda fartygets besättning meddelas i sjömanslagen.

Föreslagen lydelse §*

Befälhavaren är i denna sin egenskap behörig att på redarens vägnar företaga rättshandlingar, som avse fartygets bevarande eller resans utförande, träffa avtal att på resan medtaga gods och, på fartyg som är avsett därför, passagerare samt väcka talan i mål angående fartyget och utföra denna talan.

1 Senaste lydelse 1967:48.

InU1973:16

15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Medel för ändamål som avses i första stycket äger befälhavaren vid behov skaffa genom lån eller genom att pantsätta eller sälja av redarens gods eller, i nödfall, av lasten. Var rättshandlingen ej behövlig, är den ändock bindande om tredje man var i god tro.

Befälhavaren skall underrätta redaren om åtgärd av vikt som han funnit behövlig för fartygets eller de ombordvarandes säkerhet, om resans förlopp och därunder företagna rättshandlingar samt angående allt annat varom kännedom kan vara till nytta för redaren. Innan åtgärd av vikt vidtages, bör befälhavaren inhämta föreskrift av redaren eller det ombud denne anvisat. Behövas medel för fartyget och kan redarens föreskrift ej avvaktas, skall befälhavaren anlita den utväg att skaffa medlen som är förenad med minsta uppoffring för redaren.

68 §2

När redaren begär det, skall befälhavaren avgiva redovisning. Vill redaren klandra redovisning, skall han väcka talan därom inom sex månader efter det redovisningen mottogs. Försittes denna tid, har han förlorat sin talan, om befälhavaren ej förfarit svikligen.

I redovisning skall befälhavaren föra redaren till godo ali särskild gottgörelse, som han erhållit av befraktare, lastägare, leverantörer eller andra, med vilka han i sin egenskap av befälhavare haft att skaffa.

Utan redarens samtycke får befälhavaren ej medtaga handelsvaror för egen eller annans räkning. Sker det, skall befälhavaren erlägga frakt och ersätta uppkommen skada.

170 §3

Passagerare vare skyldig att ställa sig till noggrann efterrättelse allt vad med avseende å ordning och skick ombord föreskrives.

Vad i 54 och 61 §§ sjömans- Vad i 24, 51 och 54 §§ sjölagen är stadgat med avseende å manslagen (1973: 000) är stadgat

sjöman gälle ock för passagerare. med avseende å sjöman gälle ock

för passagerare.

346 §*

På svenskt fartyg skall, till det På svenskt fartyg skall, till det

antal och mot den ersättning som antal och mot den ersättning som

Konungen fastställer, medtagas Konungen fastställer, medtagas

svenskt sjöfolk, vars hemsändan- sjöman, som har rätt till fri resa

de det åligger konsul att besörja enligt 29, 31 eller 32 § sjömansla eller

som äger rätt till fri hemresa gen (1973: 000) eller vars resa till

enligt 26 § sjömanslagen, till be- hemorten det eljest kan åligga

stämmelseorten eller annan hamn, konsul att besörja, till bestämmel som

fartyget skall anlöpa under seorten eller annan hamn, som

resan. Utan betalning skall med- fartyget skall anlöpa under re tagas

uma innehållande askan ef- san. Utan betalning skall medtagas

ter avliden svensk befälhavare el- urna innehållande askan efter avler sjöman samt, såvitt det kan liden svensk befälhavare eller sjö 3

Senaste lydelse 1967:48.

3 Senaste lydelse 1936:276.

* Senaste lydelse 1967:48.

InU 1973:16

16 Nuvarande lydelse

ske utan olägenhet, hans efterlämnade effekter. Fartygets befälhavare är ansvarig för att dessa skyldigheter iakttagas.

Konungen äger förordna, att bestämmelserna i första stycket skola gälla även i fråga om befälhavare eller sjöman från annat land, hans aska eller efterlämnade effekter.

Föreslagen lydelse

man samt, såvitt det kan ske utan olägenhet, hans efterlämnade effekter. Fartygets befälhavare är ansvarig för att dessa skyldigheter iakttagas.

Konungen äger förordna, att bestämmelserna i första stycket om medtagande av avliden befälhavares eller sjömans aska eller efterlämnade effekter skola gälla även i fråga om avliden befälhavare eller sjöman från annat land.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg

Härigenom förordnas, att 3 kap. 7 §, 9 kap. 1, 3 och 11 §§ samt 10 kap. 3 § lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 KAP.

7 §

Om arbetstiden ombord gälla Om arbetstiden ombord gälla

särskilda bestämmelser. Även om särskilda bestämmelser. Även om

användande i skeppstjänst av min- minimiålder för fartygsarbete är derårig är särskilt stadgat. särskilt stadgat.

9 KAP.

1 §

Enligt vad i sjölagen stadgas åligger det befälhavaren att tillse, att fartyget är i behörigt skick med avseende på sjövärdighet, anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall, lastning och bemanning.

Redaren skall anställa den som ingår i minimibesättning och tillhör däcks- eller maskinavdelningen.

3 §

Redare eller den som i redarens Redare eller den som i redarens ställe brukar fartyget, befälhava- ställe brukar fartyget, befälhavaren och den som eljest leder ar- ren och den som eljest leder ar -

InU1973:16

17 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bete ombord skola iakttaga allt bete ombord skola iakttaga allt

som med hänsyn till arbetets na- som med hänsyn till arbetets natur och de förhållanden, under tur och de förhållanden, under vil vilka

arbetet bedrives, samt om- ka arbetet bedrives, samt ombord bordanställds

ålder, yrkesvana och anställds ålder, yrkesvana och öv övriga

förutsättningar för arbetet riga förutsättningar för arbetet

skäligen kan fordras för att fö- skäligen kan fordras för att före rebygga

att ombordanställd ådra- bygga att ombordanställd ådrager

ger sig ohälsa i följd av arbetet sig ohälsa i följd av arbetet eller

eller drabbas av olycksfall däri. drabbas av olycksfall däri eller för

att eljest trygga sjösäkerheten.

Ombordanställd är pliktig att använda befintliga skyddsanordningar, noga följa denna lag eller föreskrifter som utfärdas med stöd av lagen samt i övrigt iakttaga tillbörlig försiktighet och, i vad på honom ankommer, medverka till förekommande av ohälsa eller olycksfall. Ombordanställd är skyldig att använda personlig skyddsutrustning under arbetet och väl vårda den.

Det åligger befälhavaren att särskilt tillse, att minderårigs användande i arbete på fartyg icke medför fara för olycksfall eller för överansträngning eller annan menlig inverkan på den minderåriges hälsa eller kroppsutveckling. Kan minderårigs användande till visst slag av arbete medföra synnerlig fara i något av nu nämnda avseenden, får Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer föreskriva särskilda villkor för minderårigs användande till sådant arbete eller förordna att minderårig icke får användas därtill.

11 §

Bestämmelserna i 2—10 §§ gäl- Bestämmelserna i 1 § andra la icke utländskt fartyg. stycket och 2—10 §§ gälla icke

utländskt fartyg.

10 KAP.

3 §

Iakttager befälhavare icke de föreskrifter om minimibesättning, som med stöd av denna lag fastställts att gälla för fartyget, dömes till dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Gärning som avses i första stycket skall icke medföra ansvar, om lämplig person som varit kvalificerad till befattningen icke kunnat erhållas i senast besökta hamn och detta föranlett att de uppställda fordringarna på kvalifikation hos medlem av minimibesättning icke blivit uppfyllda för viss tjänst ombord.

InU1973:16

18 Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 ji

Föreslagen lydelse

Anställes den som ingår i minimibesättning och tillhör däcks- eller maskinavdelningen av annan än redaren, dömas redaren och befälhavaren till dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Visar redaren eller befälhavaren att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen, är han dock fri från ansvar.

i 1973.

4 Förslag t>ll

Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)

Härigenom förordnas, att 10 och 12 §§ sjöarbetstidslagen (1970: 105) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Överstiger den ordinarie arbetstiden

a) 40 timmar i veckan i fall på vilket 5, 7 eller 9 § äger tillämpning,

b) 80 timmar under en fast period av två veckor i fall på vilket 6 § äger tillämpning,

skall för överskjutande tid utgå vederlag i form av fritid i hamn eller på annat sätt enligt vad som fastställts i kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 2 § tredje stycket.

Från den tid för vilken vederlag utgår avräknas ledighet som sjömannen åtnjutit enligt 51 § tredje stycket sjömanslagen (7952:530).

12 §

Sjöman får åläggas högst 16 timmars skeppstjänst under 24 timmar i följd.

Sjöman skall under 24 timmar Sjöman under sexton år skall i följd beredas tillfälle att vila un- varje dygn under tiden mellan

der sammanhängande tid av till- klockan 20 och klockan 8 beredas

räcklig längd. tillfälle att vila under samman hängande

tid av minst nio timmar. Annan sjöman skall under 24 timmar i följd beredas tillfälle att vila under sammanhängande tid av tillräcklig längd.

InU 1973:16

19 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som ålägger anställd arbetstid i skeppstjänst skall taga skälig hänsyn till arbetstid i annat arbete som den anställde utför för samma arbetsgivare.

Skeppstjänst, som avses i 11 § tredje stycket a—c, får åläggas sjöman utan hinder av första, andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:199) om anställningsskydd för vissa arbetstagare

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1971: 199) om anställningsskydd för vissa arbetstagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Bestämmelserna i 1 § gäller ej i fråga om arbetstagare som

1. är medlem av arbetsgivarens familj,

2. avlönas uteslutande genom andel i vinst,

3. har företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

4. omfattas av sjömanslagen 4. omfattas av lagen (1970: 943) (1952: 530) eller lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete, om arbetstid m. m. i husligt arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

6 Förslag till

Kungörelse om ändring i mönstringsförordmngen (1961: 87)

Härigenom förordnas i fråga om mönstringsförordmngen (1961: 87), dels att 50 § skall upphöra att gälla,

dels att 2, 12, 13, 17, 18, 20—24, 38, 51 och 54 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Med handelsfartyg förstås sådant fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten, såsom bogsering, isbrytning, bärgning eller dykning.

Begreppet sjöman användes i denna förordning i samma betydelse som i sjömanslagen (1973: 000).

InU 1973:16

'Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

Befälhavare och besättning, som tillträda tjänst å svenskt handelsfartyg med en nettodräktighet av 20 registerton eller mera, skola påmönstras fartyget,

Sjöman, som tillträder befattning på svenskt handelsfartyg med en nettodräktighet av 20 registerton eller mera, skall påmönstras fartyget,

a) om fartyget går i utrikes fart,

b) om fartyget går i inrikes fart och är att hänföra till passagerarfartyg, såvida fartyget enligt gällande passagerarfartygscertifikat må nyttjas till passagerares befordran i kustfart eller vidsträcktare fart samt ej utgår allenast på lustresa eller annan tillfällig resa.

13 Fartygsbefälhavare äger låta påmönstra besättning, oaktat mönstringsskyldighet enligt 12 § ej föreligger.

§

Fartygsbefälhavare äger låta påmönstra sjöman eller annan person som medföljer fartyget, oaktat mönstringsskyldighet ej föreligger.

I fråga om den som påmönstras enligt första stycket äga bestämmelserna i denna förordning om sjöman motsvarande tillämpning.

17 Svensk sjöman, som i svensk hamn tillträder tjänst å utländskt handelsfartyg, skall påmönstras fartyget. Anlöper utländskt handelsfartyg, å vilket svensk sjöman är anställd, svensk hamn skall, om påmönstring icke redan skett, sjömannen påmönstras fartyget innan detta avgår.

§

Svensk sjöman, som i svensk hamn tillträder anställning på utländskt handelsfartyg, skall påmönstras fartyget. Anlöper utländskt handelsfartyg, på vilket svensk sjöman är anställd, svensk hamn skall, om påmönstring icke redan skett, sjömannen påmönstras fartyget innan detta avgår.

18 §l

Vid påmönstring enligt 17 § skall iakttagas

a) att sjömannen är inskriven i sjömansregistret och har sjöfartsbok,

b) att hinder enligt lag eller annan författning icke möter mot hans

anställning ombord å fartyget, samt

c) att mellan sjömannen och forty gsb ef ålhav ar en upprättas anställningskontrakt, som tillförsäkrar sjömannen dels rätt att lämna tjänsten å sådan tid, att han ej hindras fullgöra honom såsom värnpliktig åliggande skyldighet, dels ock, om fartyget ej tillhör nation som tillförsäkrar svensk sjöman sådan förmån, rätt att vid

1 Senaste lydelse 1969: 311.

c) att sjömannen har skriftligt anställningskontrakt, som tillförsäkrar sjömannen dels rätt att lämna anställningen på sådan tid, att han ej hindras fullgöra honom såsom värnpliktig åliggande skyldighet, dels ock, om fartyget ej tillhör nation som tillförsäkrar svensk sjöman sådan förmån, rätt att vid sjukdom eller skada åtnjuta fri

InU 1973:16

21 Nuvarande lydelse

sjukdom eller skada, i den omfattning 28 § sjömanslagen stadgar, på redarens bekostnad åtnjuta vård och fri hemresa.

Föreslagen lydelse

hemresa och vård i den omfattning som följer av 31 och 38—40 §§ sjömanslagen (1973: 000).

Av anställningskontraktet skall ett exemplar tillställas mönstringsförrättaren och ett exemplar överlämnas till den anställde.

20 §

Frånträder påmönstrad sjöman Frånträder påmönstrad sjöman sin tjänst å svenskt fartyg, skall sin befattning på svenskt fartyg, han avmönstras. skall han avmönstras.

21 §

Vid avmönstring åligger det mönstringsförrättaren att såvitt möjligt tillse, att sjömannen tillgodonjutit lön och övriga förmåner enligt tjänsteavtalet samt att i övrigt gällande föreskrifter iakttagits i samband med tjänstens upphörande.

Föreligger överenskommelse mellan befälhavaren och sjömannen att sjömannen endast tillfälligt skall lämna fartyget för att åter inom två månader tillträda tjänst ombord, skall tillsyn enligt första stycket avse endast att vederbörlig anteckning om avmönstringen gjorts i fartygets sjömansrulla.

Vid avmönstring åligger det mönstringsförrättaren att såvitt möjligt tillse, att sjömannen tillgodonjutit lön och övriga förmåner enligt anställningsavtalet och sådant tjänstgöringsbesked som avses i 15 § sjömanslagen (1973: 000) samt att i övrigt gällande föreskrifter iakttagits i samband med att sjömannen lämnar fartyget.

Föreligger överenskommelse om att sjömannen endast tillfälligt skall lämna sin befattning på fartyget för att tillträda den på nytt, skall tillsyn enligt första stycket avse endast att vederbörlig anteckning om avmönstringen gjorts i fartygets sjömansrulla.

22 När sjömansrulla, som utfärdats enligt 34 §, upphör att gälla,

skola befälhavare och besättning avmönstras med iakttagande av vad i 21 § stadgas. De, som kvarstå i tjänst å fartyget, skola ånyo påmönstras, därvid 14—16 §§ äga tillämpning.

Med mönstring enligt denna paragraf må anstå till dess fartyget anlöper svensk hamn eller utländsk hamn, där mönstring å svenska fartyg sker. Sådant anstånd må ej medföra, att mönstring sker senare än tre månader efter det sjömansrullan upphört att gälla.

2 Senaste lydelse 1969: 311.

§2

När sjömansrulla, som utfärdats enligt 34 §, upphör att gälla, skall sjöman avmönstras med iakttagande av vad i 21 § stadgas. Den, som kvarstår i befattning på fartyget, skall ånyo påmönstras, därvid 14—16 §§ äga tillämpning.

InU 1973: lé

22 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §*

Mönstring förrättas av mönstringsförrättare.

Frånträder sjöman sin tjänst å ort, där mönstringsförrättare ej finnes, må fartygsbefälhavaren enligt vad därom särskilt föreskrives vidtaga erforderliga åtgärder för avmönstringen och därefter i första hamn, där mönstringsförrättare finnes, anmäla avmönstringen för denne. Mönstringsförrättaren skall därvid verkställa sådan granskning som avses i 21 § första stycket.

24 Mönstringsförrättare skall tillse, att sjöman, som tillträder tjänst å svenskt fartyg, enligt sjömanslagens bestämmelser förses med avräkningsbok samt att fartygets befälhavare har skeppsdagbok, maskindagbok och oljedagbok i fall där sådan dagbok skall föras på fartyget.

38 Om frånträde eller tillträde av tjänst ombord å fartyg med manskapsförteckning skall befälhavaren göra anteckning i förteckningen samt snarast genom särskilt upprättad rapport underrätta sjömansregistret.

51 Från villkor, som enligt denna förordning gäller för rätt att påmönstras fartyg, må, i den utsträckning sjöfartsverket bestämmer, undantag göras för person, som medföljer fartyget utan att tillhöra den egentliga besättningen.

54 Fartygs befälhavare som i strid mot bestämmelserna i denna förordning låter sjöman tillträda

3 Senaste lydelse 1969: 311.

4 Senaste lydelse 1969: 311.

4 Senaste lydelse 1969: 311.

• Senaste lydelse 1969: 311.

Frånträder sjöman sin befattning på fartyg på ort, där mönstringsförrättare ej finnes, må fartygsbefälhavaren enligt vad därom särskilt föreskrives vidtaga erforderliga åtgärder för avmönstringen och därefter i första hamn, där mönstringsförrättare finnes, anmäla avmönstringen för denne. Mönstringsförrättaren skall därvid verkställa sådan granskning som avses i 21 § första stycket.

§

Mönstringsförrättare skall tillse, att sjöman, som tillträder befattning på svenskt fartyg, enligt sjömanslagens (1973:000) bestämmelser är försedd med tjänstgöringsbesked samt att fartygets befälhavare har skeppsdagbok, maskindagbok och oljedagbok i fall där sådan dagbok skall föras på fartyget.

§4

Om frånträde eller tillträde av befattning på fartyg med manskapsförteckning skall befälhavaren göra anteckning i förteckningen samt snarast genom särskilt upprättad rapport underrätta sjömansregistret.

§5

Från villkor, som enligt denna förordning gäller för rätt att påmönstras fartyg, må, i den utsträckning sjöfartsverket bestämmer, undantag göras för den som påmönstras enligt 13 §.

§6

Fartygs befälhavare, som i strid mot bestämmelserna i denna förordning låter sjöman tillträda be -

InU 1973:16

23 Nuvarande lydelse

tjänst utan påmönstring eller frånträda tjänst utan avmönstring eller som underlåter att föranstalta om avmönstring, när fartygets sjömansrulla upphört att gälla, dömes till böter.

Till böter dömes ock befälhavare, vilken underlåter att fullgöra vad som enligt 37—39 §§ åligger honom eller vilken, utan att sådant fall föreligger som i första stycket avses, i strid mot 1 § låter sjöman tillträda tjänst ombord utan att sjömannen är inskriven i sjömansregistret.

Föreslagen lydelse

fattning eller anställning på fartyg utan påmönstring eller frånträda befattning utan avmönstring eller som underlåter att föranstalta om avmönstring, när fartygets sjömansrulla upphört att gälla, dömes till böter.

Till böter dömes ock befälhavare, vilken underlåter att fullgöra vad som enligt 37—39 §§ åligger honom eller vilken, utan att sådant fall föreligger som i första stycket avses, i strid mot 1 § låter sjöman tillträda befattning eller anställning på fartyg utan att sjömannen är inskriven i sjömansregistret.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1973.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom propositionen läggs fram förslag till ny sjömanslag och till vissa följdändringar i annan lagstiftning.

Förslaget innehåller regler om bl. a. sjömans anställningsförhållanden, sociala grundskydd och arbetet ombord på fartyget. Däremot tas inte med i förslaget nuvarande lagregler om arbetsledningen och den disciplinära bestraffningsrätten. Vidare slopas ett stort antal detaljregler. En del av dessa, bl. a. reglerna om lönen, avser arbetsmarknadsparterna inom sjöfartsnäringen att i stället föra in i kollektivavtalen.

I viktiga avseenden jämställs i förslaget sjömannens arbetsrättsliga ställning med den som gäller inom arbetsmarknaden till lands. Detta sker bl. a. genom att presumtionen för anställning på visst fartyg slopas och s. k. rederianställning anges som den normala anställningsformen. I linje härmed anses sjömannens anställning omfatta inte bara tjänstgöringstid på fartyget utan också tid när han befinner sig i land, t. ex. för semester eller när han väntar på att ånyo tillträda befattning ombord. För sådan väntetid gäller huvuddelen av förslagets sociala förmåner.

I socialt hänseende innehåller förslaget flera förbättringar för arbetstagarna. Bl. a. förbättras möjligheten till fri hemresa efter viss tids ombordanställning genom att kvalifikationstiden sänks från aderton månader till nio. Förslaget ger vidare sjöman rätt att vid arbetskonflikt lägga ned arbetet, om fartyget ligger i svensk hamn eller i utländsk lossnings-,

InU 1973:16

lastnings- eller uppläggningshamn. Är han påmönstrad på fartyget, behöver han inte — i enlighet med nuvarande praxis — säga upp sitt avtal och avvakta uppsägningstidens utgång, innan han kan delta i stridsåtgärd.

En nyhet i förslaget är att sjömanslagen blir tillämplig även på andra arbetstagare på fartyg än dem som redaren anställt, dvs. även på s. k. entreprenöranställda främst inom intendenturavdelningen.

Förslaget gäller i princip också för arbetstagare i offentlig tjänst men för dessa görs vissa inskränkningar i tillämpligheten. Det beror på att för dessa arbetstagare finns annan lagstiftning som behandlar frågor vilka tas upp i förslaget till sjömanslag.

Förslaget öppnar möjlighet för Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer att medge undantag helt eller delvis från lagens tillämplighet. Det kan gälla fall när fartygets drift i sin helhet eller till viss del är uthyrd till utlänning. En förutsättning för sådant medgivande är att fartygets redare eller ägare visar att arbetstagarna på fartyget i rimlig utsträckning kommer att tillförsäkras motsvarande skydd som det svensk lagstiftning och svenska kollektivavtal ger. I förslaget tas också upp en regel som bemyndigar Kungl. Maj:t att förordna att sjömanslagen helt eller delvis skall gälla också sjöman på utländskt fartyg. Här avses t. ex. av svensk redare hyrt fartyg, som bemannas med svenskt sjöfolk och som sätts in i regelbunden trafik på svenska hamnar.

Den nya lagstiftningen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1973. Motionen

I motionen 1973:1642 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen måtte besluta att i den föreslagna texten till ny sjömanslag som ny paragraf 20 tillfogas ansluten lagtext enligt nedanstående samt att erforderliga redaktionella ändringar beträffande numrering av paragraf 20 och efterföljande i lagförslaget vidtages:

Ӥ 20.

Bringas befälhavarens eller sjömans anställningsavtal till upphörande i strid med bestämmelserna i denna lag, är denne berättigad att erhålla skadestånd om två månaders lön samt fri resa med underhåll till den i anställningsavtalet bestämda orten för tjänstens frånträdande eller efter den anställdes val till sin hemort.”

Utskottet

Propositionen har som utgångspunkt att den rättsliga regleringen av de ombordanställdas anställningsförhållanden så långt möjligt skall jämställas med vad som gäller på arbetsmarknaden i land. Detta har för -

InU1973:16

anlett väsentliga förändringar i den lagstiftning som tillkom genom 1952 års sjömanslag. Bl. a. har presumtionen för att anställningen avser visst fartyg slopats och den föreslagna lagen utgår från att s. k. rederianställning skall vara det normala.

I sjömanslagskommittén, som utarbetat det förslag som propositionen bygger på, har representanter för redamas och de ombordanställdas organisationer ingått. Kommittén har avgivit ett enhälligt betänkande. Parallellt med utredningsarbetet utarbetade partema en överenskommelse om att vissa regler i 1952 års sjömanslag skulle överflyttas till avtal. Avtalet omfattar bl. a. bestämmelser om lön, uppsägningstid, ersättning för förlust av personlig egendom och fartygs förolyckande, arbetslöshetsersättning, skadestånd vid vissa fall av avsked och rätt till ledighet i hamn.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag visade det sig råda en långtgående enighet, och propositionen innebär relativt små förändringar av kommitténs förslag. Inom departementet har verkställts visst ytterligare utredningsarbete beträffande bl. a. lagstiftningens tillämpning på entreprenörsanställda och offentligt anställda. Detta har föranlett kompletteringar i lagförslaget.

Den enighet i väsentliga frågor som sålunda rått under förarbetet till lagstiftningen har fortsatt under riksdagsbehandlingen. Endast en motion har väckts i anledning av propositionen. I motionen föreslås ett tilllägg i sjömanslagen. Utskottet återkommer till yrkandet i det följande. För egen del har utskottet inte funnit anledning att ifrågasätta de framlagda författningsförslagen.

I motionen behandlas frågan om skadestånd vid vissa fall av avskedanden. 1952 års sjömanslag tillerkänner arbetsgivaren en uttrycklig rätt att avskeda folk. Om avskedandet har sin grund i sjukdom eller liknande förhållande har sjömannen rätt till lön under viss tid (32 § och 18 §) och fri hemresa. Avskedande kan också ske med åberopande av 33 § (oduglighet i tjänst, ordervägran, utevaro, brott etc.). I sådana fall är sjömannen inte berättigad till lön för längre tid än han utfört arbete. Avskedas sjöman utan åberopande av skäl som anges i 32 eller 33 § är han enligt 34 § berättigad till lön för två månader från det han lämnade tjänsten samt fri hemresa.

I enlighet med önskemål från arbetsmarknadens parter har regler om hävande av anställningsavtalet inte tagits upp i den nya lagen. Det har ansetts otidsenligt att ha lagregler som ger redaren och befälhavaren generell rätt att avskeda anställda. Vissa socialt betingade regler om lön och fri hemresa vid sjukdom kvarstår dock i det nya lagförslaget. Likaså har det varit nödvändigt att ge befälhavaren laglig möjlighet att av säkerhetsskäl skilja en anställd från hans befattning (18 §). Grunderna härför motsvarar de situationer som anges i 32 och 33 § i den nuvarande lagen. Skiljande från befattningen innebär inte något ställ -

InU 1973:16

ningstagande till frågan om anställningsavtalet skall upphöra. Befälhavaren har skyldighet att se till att det är sörjt för uppehället för sjöman som satts i land. Redaren och i förekommande fall svensk utlandsmyndighet skall dessutom underrättas.

Den tidigare nämnda överenskommelsen om vissa lagreglers överflyttande till avtal innehåller en bestämmelse som motsvarar 34 § i den nuvarande sjömanslagen. Detta innebär att om avsked sker i strid mot avtal eller praxis så är arbetstagaren berättigad till förutom fri hemresa skadestånd med lön för två månader eller för den längre tid som kan vara avtalad.

I motionen vänder man sig mot att det skydd som 34 § sjömanslagen ger utmönstras ur lagstiftningen. Motionärerna anser att en reglering genom kollektivavtal inte ger tillräckligt skydd för den oorganiserade arbetskraften. De önskar därför att i den nya lagen skall införas en bestämmelse som ger den anställde rätt till skadestånd med två månadslöner samt fri hemresa om anställningsavtalet bringas ”till upphörande i strid med bestämmelserna i denna lag”.

Utskottet har förståelse för motionens syfte att ge de ombordanställda ett så fullständigt anställningsskydd som möjligt. När det gäller motionärernas förslag bör det framhållas att den kollektivavtalsreglering parterna är överens om ger den organiserade arbetskraften ett minst lika gott skydd som gällande lagstiftning. I enlighet med facklig praxis som fastslagits av arbetsdomstolen är dessutom en arbetsgivare skyldig att inte tillämpa sämre villkor för oorganiserade än som föreskrivits i avtal. De oorganiserade kan därför i flertalet fall antas få samma avtalsrättsliga skydd som de organiserade. Till detta kommer att Kungl. Majit har aviserat en proposition inom de närmaste månaderna med förslag till ett generellt anställningsskydd omfattande även de ombordanställda. Enligt det kommittéförslag som ligger till grund för det aviserade förslaget skall anställningsskyddet innefatta förutom rätt till skadestånd vid obefogad uppsägning bl. a. rätt att kunna få domstolsförklaring att ett anställningsförhållande skall bestå. Förutom detta generella anställningsskydd som kan väntas bli genomfört inom en tämligen nära framtid föreslås i den nu förevarande propositionen — i enlighet med ett av utskottet tidigare uttalat önskemål (InU 1971: 18 s. 18) — att lagen om anställningsskydd för vissa arbetstagare skall göras tillämplig på sjömän. Enligt den lagen har arbetskraft över 45 års ålder obligatorisk uppsägningstid varierande mellan två och sex månader beroende på arbetstagarens ålder. Under uppsägningstiden skall i princip lön utgå.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att enligt propositionens förslag införs för äldre arbetskraft ett anställningsskydd enligt lag, som inte kan bedömas såsom sämre än det motionärerna förespråkar, och att för alla arbetstagare — yngre som äldre — förutsätts ett avtalsenligt anställningsskydd av liknande slag som motionärerna föreslår bli lagreg -

InU 1973:16

lerat. Det finns därutöver anledning räkna med att det inom kort kommer att föreslås en generell lagstiftning om anställningstrygghet som kommer att inkludera även de ombordanställda.

Under åberopande av det anförda anser sig utskottet kunna godta propositionens förslag i aktuellt hänseende. Motionsyrkandet avstyrks således. I anslutning till den av motionärerna föreslagna lagtexten bör framhållas att införande av en skadeståndsregel för ”olaga avsked” torde medföra att i lagen måste anges — positivt eller negativt — vilka grunder som inte är lagliga.

Utskottet tillstyrker sålunda de framlagda lagförslagen i deras helhet. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad departementschefen anfört angående ändringar i mönstringsförordningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1973: 1642 antar det genom propositionen 1973: 40 framlagda förslaget till sjömanslag,

2. att riksdagen antar de genom propositionen framlagda förslagen till

a. lag om ändring i sjölagen (1891 nr 35 s. 1),

b. lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg,

c. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970: 105),

d. lag om ändring i lagen (1971: 199) om anställningsskydd för vissa arbetstagare,

3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om förslaget till kungörelse om ändring i mönstringsförordningen (1961: 87).

Stockholm den 10 april 1973

På inrikesutskottets vägnar BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping (fp), fru Ludvigsson (s), herrar Lorentzon (vpk), Mattsson i Skee (c), Carlström (fp), Strindberg (m), Fransson (c) och Olsson i Asarum (s).

Särskilt yttrande

av herr Lorentzon (vpk):

Enligt min mening bör den grundläggande regleringen av arbetskraftens anställningstrygghet ta sig uttryck i bestämmelser i lag. Mot den bakgrunden är det inte tilltalande att en del bestämmelser av den na -

InU1973:16

turen utmönstras ur sjömanslagen. Med hänsyn till att regeringen utlovat en proposition inom de närmaste månaderna om lagfäst anställningsskydd, som skall täcka hela arbetsmarknaden och alltså även anställningsförhållanden till sjöss, anser jag mig likväl kunna godta förslaget till sjömanslag. Jag utgår därvid från att den aviserade lagen om anställningsskydd kommer att träda i kraft snarast möjligt, dock senast vid nästa årsskifte.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 7 30058