Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet jämte motioner

Inrikesutskottets betänkande nr 22 år 1973

InU 1973:22

Nr 22

Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1973:55 (finansdepartementet) redovisas förslag till en andra etapp av omlokalisering av statlig verksamhet. Förslaget innebär att 9 myndigheter och delar av ytterligare 6 myndigheter med sammanlagt ca 3 700 anställda lokaliseras till 11 orter utanför Stockholmsområdet. Inflyttning på de nya lokaliseringsorterna beräknas kunna ske under åren 1976—1980.

I propositionen hemställs att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för omlokalisering av central statlig verksamhet som föredragande departementschefen angett.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1973:637 av herr Richardson m. fl. (fp, c, m), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar ompröva 1971 års beslut om lokalisering av arméns tekniska skola,

2. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om. skyndsam utredning om lokalisering av arméns tekniska skola i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionerna behandlas i

utsk.

yttr.

s.

utsk.

hemst.

P -

reserv, (r) särsk. yttr. (sy) nr

5 sy

5 sy

1973:1517 av herrar Brundin (m) och Clarkson (m), 25 26

vari hemställs att riksdagen måtte anhålla att Kungl.

Majit omprövar beslutet att flytta Svenska Penninglotteriet till Gotland.

1973:1518 av fröken Eliasson m. fl. (c), vari hemställs 12 2 2 r

att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om en skyndsam parlamentarisk översyn av möjligheterna till en överflyttning till regional nivå av vissa arbetsuppgifter i de statliga verken.

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 22

InU 1973:22

1973:1519 av herr Gustafsson i Byske (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit måtte anhålla att till Skellefteå lokaliseras lämplig statlig verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.

1973:1538 av herr Norrby i Akersberga m. fl. (fp, c, m, vpk), vari hemställs att riksdagen med omprövning av tidigare ställningstagande beslutar att sjöfartsverket skall lokaliseras till Nynäshamn.

Motioner väckta i anledning av propositionen

1973:1650 av herr Dahlgren m. fl. (c), vari hemställs att Kungl. Maj:ts proposition 1973:55 i den del som föreslår att statens vägverks centralförvaltning utflyttar från Stockholm till Falun-Borlänge avslås och att beslut om centralförvaltningens lokalisering därmed uppskjuts tills pågående omorganisationsutredning framlagts.

1973:1670 av herr Henmark m. fl. (fp, c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att i anledning av propositionen 1973:55 fatta principbeslut om omlokalisering utan fastställande av omlokaliseringsorter,

2. att nytt förslag till omlokaliseringsorter föreläggs riksdagen, varvid i motionen anförda synpunkter beaktas.

1973:1674 av herr Brännström m. fl. (s), vari föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttalar att de fyra nordligaste länens behov av en bättre sysselsättnings- och näringslivsstruktur beaktas på det sätt som anförts i motionen.

1973:1675 av herr Nilsson i Stockholm m. fl. (s), vari hemställs

1. att riksdagen understryker vad i proposition 1973:55 anförs om att ytterligare omlokalisering i denna form av centrala statliga myndigheter inte skall ske,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att det vid de föreslagna omlokaliseringama är nödvändigt att beakta övriga familjemedlemmars möjligheter till sysselsättning i lokaliseringsorten,

Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

20 13 4 r

16 6

22 17

17 8

17 8

28 32

28 30

26 29

InU 1973:22

3. att riksdagen understryker propositionens uttalande att det är önskvärt att med olika medel stoppa minskningen av industrisysselsättningen i Storstockholmsområdet samt att därvid stimulansåtgärder för ytterligare utflyttning från Storstockholmsområdet av arbetstillfällen i industrin inte bör komma i fråga.

1973:1681 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen med avslag på proposition 1973:55 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning av de samlade kostnaderna för och konsekvenserna i övrigt av tidigare beslutad omlokalisering av statlig verksamhet.

1973:1682 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:55 beslutar att till Skövde omlokalisera försvarets civilförvaltning, civilförsvarsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen.

1973:1700 av herr Andersson i Nybro (c), vari hemställs att riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1973:55 måtte uttala att det i propositionen anmälda antalet arbetsplatser på de föreslagna lokaliseringsorterna står fast, även om detta förutsätter omlokalisering av annan statlig verksamhet än den nu aktuella.

1973:1701 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:55 beslutar

1. att statens jordbruksnämnd lokaliseras till Skövde,

2. att statens brandinspektion och statens brandskola lokaliseras till Skövde.

1973:1702 av herr Brännström (s), vari hemställs att riksdagen vid behandling av propositionen 1973:55 beslutar i första hand att lokalisera försvarets teletekniska laboratorium till Skellefteå eller i andra hand att återförvisa frågan om dess lokaliseringsort till särskild prövning.

Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr. s. p. (sy) nr

28 31

9 1 1 r

1 sy

22 19

23 20

22 21

15 4

23 22 6 r

18 9

20 14

1* Riksdagen 1973. 18 sami Nr 22

InU 1973:22

1973:1703 av herr Elmstedt m. fl. (c, s, fp), vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1973:55

1. godkänner vad som i motionen anförts angående decentralisering av beslutsfunktionen,

2. hos Kungl. Maj:t uttalar sig för att Blekinge län skall komma i fråga vid lokaliseringen av framtida nytillkommande statlig verksamhet och vid eventuell ytterligare omlokalisering.

1973:1704 av fru Eriksson i Stockholm (s), vari hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionen 1973:55 hos Kungl. Maj:t anhåller om att den redan beslutade utflyttningen måtte vara genomförd, innan frågan om det föreliggande förslaget ånyo anmäls för riksdagen,

2. att, om avslagsyrkandet på hela propositionen icke vinner majoritet, frågan om statens bakteriologiska laboratorium ytterligare prövas, innan någon utflyttning kommer i fråga,

3. att civilförsvarsstyrelsen icke utlokaliseras, innan en utredning om dess sammanslagning med överstyrelsen för ekonomiskt försvar genomförts.

1973:1 705 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:55

1. godkänner vad som i motionen anförts angående personalfrågorna,

2. uttalar att nyetablerade statliga verksamheter samt statliga verksamheter, som framdeles befinnes kunna utlokaliseras från Stockholmsområdet, bör lokaliseras i första hand till regionalpolitisk! angelägna områden i enlighet med vad som angivits i motionen,

3. uttalar att fortsatta strävanden till decentralisering av den statliga verksamheten främst bör inriktas på decentralisering till länsdemokratin.

1973:1706 av herr Hansson i Skegrie m. fl. (c, fp, m), vari hemställs att riksdagen beslutar att lokalisering av statens jordbruksnämnd till Jönköping skall anstå i avvaktan på närmare utredning och prövning av de

Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

12 2 2 r

29 32

10 1 1 r

19 12 6 sy

22 19

26 29

29 32

12 2 2 r

23 22 6 r

InU 1973:22

med en sådan lokalisering förenade följderna, varvid även bör prövas huruvida utlokalisering över huvud taget bör ske av jordbruksnämnden.

1973:1707 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs

1. att Kungl. Majit ger samtliga statliga verk och myndigheter, som inte berördes av riksdagens beslut 1971 om utflyttning från Stockholm, i uppdrag att snarast möjligt redovisa detaljerade undersökningar av respektive verks möjligheter att decentralisera sin verksamhet till regional och lokal nivå,

2. att riksdagen i avvaktan på sådan utredning och erfarenheter från första utflyttningsetappen uppskjuter sitt ställningstagande till den andra utflyttningsetappen.

1973:1 708 av herr Hellström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om förutsättningslös utredning om lämpligheten av utlokalisering av statens bakteriologiska laboratorium (SBL) och val av eventuell ny lokaliseringsort.

1973:1709 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för

1. att ett sysselsättningspolitiskt program genomförs, baserat på följande tre element:

a) statliga industrier, uppbyggda med hjälp av bl. a. AP-fonderna,

b) en genomgripande upprustning av järnvägsväsendet och annan kollektiv trafik,

c) insatser på sociala och miljömässiga bristsektorer,

2. att storstadsområdena får del i den industriella uppbyggnaden,

3. att organisatoriska och personalrättsliga problem i samband med utlokaliseringarna löses i fortlöpande och nära samarbete med de anställda,

4. att de föreslagna utlokaliseringarna inom de i denna motion angivna ramarna planenligt genomförs.

1973:1710 av herrar Hyltander (fp) och Richardson (fp), vari hemställs att riksdagen i anledning av Kungl. Majits proposition 1973:55 beslutar

Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr. s. p. (sy) nr

12 2 2 r

10 1 1 r

1 sy

19 12 6 sy

13 3 3 sy

13 3

26 29

13 3

InU 1973:22

1. att Kungl. Maj:t låter undersöka respektive verks möjligheter att decentralisera sin verksamhet till regional och lokal nivå,

2. att uppskjuta ställningstagandet till den andra utflyttningsetappen i avvaktan på utredning och insamlande av erfarenheter från den första utflyttningsetappen,

3. att i samband med ett kommande förslag till utlokalisering efter detta uppskov Skaraborgs län med Skövde som centrum kommer med som utlokaliseringsort.

1973:1711 av fru Jonäng (c) och herr Björk i Gävle (c), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att teleskolan skall omlokaliseras till Bollnäs,

2. hos Kungl. Maj:t anhåller att frågan om omlokalisering av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst till orter i Hälsingland blir föremål för skyndsam utredning.

1973:1712 av fru Kristensson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen beslutar avslå förslaget i propositionen 1973:55 om att delar av FOA skall lokaliseras utom Stockholmsområdet.

1973:1713 av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s, c, fp, m), vari hemställs att riksdagen uttalar att Växjö må komma i fråga som lokaliseringsort vid inrättande av ny statlig verksamhet, omorganisationer av nu befintliga verk samt vid eventuella nya omlokaliseringar.

1973:1714 av herr Nordgren (m), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att de delar av mynt- och justeringsverket som år 1971 beslöts skulle omlokaliseras till Eskilstuna i stället omlokaliseras till Söderhamn.

1973:1715 av herr Norrby i Åkersbergs (fp), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:55 måtte avslå förslaget rörande utlokalisering av försvarets forskningsanstalt.

Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s- P- (sy) nr

12 2 2 r

10 1 1 r

1 sy

11 1

24 24

25 26 27

20 13 4 r

29 32

17 7 3 r

4 sy

20 13 4 r

InU 1973:22

7 Motionerna behandlas i

1973:1716 av herr Norrby i Åkersberga (fp), vari hemställs att riksdagen i avvaktan på en utredning om bl. a. omlokalisering av statlig verksamhet inom Stockholmsområdet uppskjuter sitt ställningstagande till den andra utflyttningsetappen.

1973:1717 av herrar Norrby i Åkersberga (fp) och Wirmark (fp), vari hemställs att riksdagen avslår proposition 1973:55 i vad avser flyttningen av skolöverstyrelsens intagningssektion och enhet för provkonstruktion.

ut sk. yttr. s.

utsk. hem st. P1 -

reserv, (r) särsk. yttr. (sy) nr

1 r

5 r

1973:1718 av herr Nygren m. fl. (s, c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av proposition 1973: 55 med förslag till omlokalisering av viss statlig verksamhet måtte beakta vad i motionen anförts angående möjligheterna att till Umeå lokalisera statens bakteriologiska laboratoriums riksfunktion.

1973:1720 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att uttala att de företag som har sin huvudsakliga produktion i Norrbotten också bör lokalisera sina huvudkontor dit,

2. att ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande önskvärdheten av att lokalisera statlig verksamhet till Norrbotten.

1973:1722 av herr Wijkman (m), vari yrkas avslag på förslaget i propositionen 1973:55 om utlokalisering av patent- och registreringsverkets bolagsbyrå.

15 Motioner överlämnade till justitieutskottet

I anledning av propositionen har väckts två motioner angående lokaliseringen av den blivande centrala förvaltningsmyndigheten för domstolsväsendet, nämligen 1973:1719 av herrar Olsson i Sundsvall (c) och Winberg (m) med yrkande att myndigheten skall placeras i Sundsvall samt motionen 1973:1721 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s, c, fp, m, vpk) med yrkande att myndigheten skall placeras i Sandviken.

Utskottet har tillsammans med sitt yttrande om den centrala förvaltningsmyndighetens placering överlämnat motionerna till justitieutskottet (InU 1973:1 y).

1** Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 22

InU 1973:22

8 Inrikesutskottet uttalar sig enhälligt för att myndigheten förläggs till Sundsvall. Justitieutskottets majoritet har i betänkandet 1973:24 förordat att myndigheten placeras i Jönköping.

Utskottet

Inledning

Riksdagen fastställde i höstas riktlinjerna för det regionalpolitiska arbetet under de kommande åren. Enligt dessa riktlinjer skall regionalpolitiken syfta till en sådan geografisk spridning av de tillgängliga resurserna att människorna i de olika regionerna kan erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och en likvärdig tillgång till social, kommersiell och kulturell service samt god miljö. För att nå dessa mål har fastställts dels ramar i form av befolkningstal för länens och de regionala statliga organens planering, dels en plan för utveckling av den regionala strukturen. Planen anger bl. a. de funktioner som olika orter — storstäder, primära centra, regionala centra och kommuncentra — skall fullgöra. Med utgångspunkt i nämnda riksdagsbeslut har till årets riksdag lagts fram förslag på skilda områden för att förverkliga politiken. Förutom det traditionella regionalpolitiska stödet till industri och annan verksamhet inom näringslivet gäller förslagen områden såsom kommersiell service, transporter, undervisning och kommunal skatteutjämning. I den förevarande propositionen läggs fram förslag om lokalisering av central statlig verksamhet.

Den offentliga sektorns betydelse som styrande faktor för den regionala utvecklingen har ökat alltmer. Lokaliseringsbeslut inom en rad offentliga verksamhetsområden har inte enbart stora direkta sysselsättningskonsekvenser. De påverkar även indirekt företagens och hushållens lokaliseringsval. Inom den offentliga sektorn har frågan om den centrala statliga förvaltningens lokalisering under senare år rönt ett alltmer ökat regionalpolitisk! intresse. Frågan har undersökts av den år 1969 tillkallade delegationen för lokalisering av statlig verksamhet. Delegationen har i två betänkanden lagt fram förslag till utflyttning av statliga myndigheter (SOU 1970:29 och 1972:55).

På grundval av betänkandet från år 1970 beslöt riksdagen om en första utflyttningsetapp (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196). Beslutet innebär att 30 myndigheter och institutioner samt väsentliga delar av ytterligare fyra myndigheter skall omlokaliseras från Stockholmsområdet till 1 3 orter i olika delar av landet. Sammanlagt har dessa myndigheter ca 6 100 anställda.

Det i propositionen framlagda förslaget bygger på delegationens för lokalisering av statlig verksamhet andra betänkande (SOU 1972:55). Syftet med förslaget är i likhet med förslaget om den första omlokaliseringsetappen att stimulera en positiv utveckling i ett antal orter av stor regionalpolitisk betydelse och att bidra till att dämpa expansionen i Storstockholmsområdet. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen

InU 1973:22

omlokalisering av nio myndigheter och delar av ytterligare sex myndigheter med sammanlagt ca 3 700 anställda till elva orter utanför Stockholmsområdet. Inflyttningen på de nya lokaliseringsorterna beräknas kunna ske under åren 1976—1980.

Till utskottet har remitterats 34 motioner som väckts i frågan. Synpunkter på omlokaliseringen har vidare förts fram vid föredragningar inför utskottet av vissa landsting och kommuner samt företrädare för myndigheter och personal vid så gott som samtliga de verksamheter som omfattas av propositionens förslag. Föredragningarna har kompletterats med ett omfattande skriftligt material som tillställts utskottet.

Principiella överväganden

Under motsvarande rubrik redovisar departementschefen de principiella överväganden som ligger bakom det föreliggande förslaget. Departementschefen erinrar om de huvudmotiv som låg till grund för etapp 1 av omlokalisering av central förvaltning från Stockholm. Dessa motiv kan sammanfattas på följande sätt. Staten bör aktivt söka dämpa storstadsexpansionen och samtidigt medverka till att skapa orter med goda tillväxtförutsättningar och ett rikt differentierat näringsliv som alternativ till storstäderna. De regionalpolitiska fördelar som står att vinna genom omlokaliseringarna uppväger mer än väl de olägenheter i form av ökade kostnader och övergångsvisa omställningsproblem som uppstår. Samtidigt kommer den för den statliga sektorn mycket besvärliga lokalsituationen i Stockholms centrala delar att bättre kunna bemästras. Med hänsyn till de resurser som står till samhällets förfogande bör insatserna i allt väsentligt koncentreras till ett begränsat antal regionala tillväxtcentra (primära centra enligt nuvarande terminologi). När det gäller problem som uppstår för personalen var utgångspunkten att dessa inte fick bli för stora. Samma resonemang anfördes beträffande störningar i myndigheternas verksamhet.

Departementschefen anser att de erfarenheter som hittills gjorts av omlokaliseringens första etapp inte ger anledning att revidera de tidigare redovisade principerna. Inte heller de kostnadsberäkningar som lagts fram av delegationen ger enligt hans mening anledning till ändrad uppfattning i principfrågan. Den genomsnittliga omlokaliseringskostnaden per anställd beräknas till ca 25 000 kr. eller sammanlagt ca 100 milj. kr. Därtill kommer ett investeringsbehov om ca 420 milj. kr. Investeringarna på de nya lokaliseringsorterna ersätter i stor utsträckning ett investeringsbehov som ändå skulle fått tillgodoses om myndigheterna legat kvar i Stockholmsområdet. Kostnaderna för motsvarande investeringar i det området kan med säkerhet beräknas bli större. Utgifterna för den föreslagna omlokaliseringen av statliga myndigheter framstår enligt departementschefen som rimliga i relation såväl till samhällets övriga insatser på regionalpolitikens område som till de förväntade positiva effekterna — inte minst rationaliseringsvinster — på mottagningsorterna.

I några motioner yrkas avslag på propositionen eller att ställningstagandet till fortsatt omlokalisering skall skjutas på framtiden.

InU 1973:22

10 Sistnämnda typ av yrkande innefattar i sak en begäran om avslag på propositionen. De motioner vari yrkas direkt avslag är 1973:1681 av herr Bohman m. fl. (m) och 1973:1704 av fru Eriksson i Stockholm (s). Yrkanden om uppskov med ställningstagandet förs fram i motionerna 1973:1707 av herr Helén m. fl. (fp), 1973:1710 av herrar Hyltander (fp) och Richardson (fp) samt 1973:1716 av herr Norrby i Åkersberga (fp).

I samtliga motioner uttalas att man bör avvakta effekterna av den första utflyttningsetappen innan nästa steg tas. I motionen från moderata samlingspartiet begär man att en parlamentariskt sammansatt kommitté med representation för de statsanställdas organisationer skall tillsättas med uppgift att undersöka effekterna av den tidigare beslutade omlokaliseringen. Utredningen skall omfatta såväl budgetmässiga som samhällsekonomiska konsekvenser, påverkan på arbetsmarknadssituationen på inflyttningsorterna, personalens erfarenheter samt omständigheter i övrigt av intresse i sammanhanget. Liknande utredningskrav återfinns i folkpartiets partimotion. I de båda partimotionerna liksom i de båda av enskilda folkpartister väckta motionerna vill man dessutom utreda möjligheterna för centrala myndigheter att i ökad omfattning delegera arbetsuppgifter till regionala eller lokala organ. Till den frågan återkommer utskottet i det följande. I folkpartiets partimotion utesluts inte att det vid utskottets beredning av ärendet kan visa sig att utflyttning av vissa verksamheter är lämplig sedan hänsyn tagits till kostnads- och effektivitetsfaktorer samt till personalens problem. I sådana fall bör enligt motionen beslut kunna fattas nu.

Utskottet vill först påminna om att bakom 1971 års beslut om omlokalisering stod en mycket stor majoritet i riksdagen, 298 röster mot 27. Vid fattandet av det riksdagsbeslutet stod det klart att det endast var en första etapp som skulle följas av ytterligare förslag om utflyttning av statlig verksamhet från Stockholmsområdet. Detta sattes inte i fråga i då föreliggande motioner eller i reservationer till utskottets betänkande. Däremot fanns vissa särmeningar beträffande inriktningen av och formerna för utredningsarbetet. Den omfattning andra etappen föreslås få är snarare mindre än man hade anledning räkna med år 1971.

Utskottet kan inte finna att vad som framkommit under utredningsarbetet eller därefter är av den arten att man nu bör skjuta hela den andra omlokaliseringsetappen på framtiden. Ett sådant beslut skulle från flera olika synpunkter vara olyckligt. En av principerna för placering av verksamheterna är samlokalisering av myndigheter och verksamheter som har besläktade arbetsuppgifter. Etapp 2 kompletterar i det avseendet etapp 1 och bör därför genomföras i ett tämligen nära tidssammanhang. Ett uppskovsbeslut kan vidare befaras medföra allvarliga störningar för myndigheterna och innebära nackdelar även för personalen. Det skall inte förnekas att tiden fram till dess utflyttning genomförs innebär särskilda svårigheter för många myndigheter. Det är risk för avgång bland personalen samtidigt som det kan vara svårt att rekrytera personal som är villig att flytta med till de nya förläggningsortema. Det är uppenbart att det under dessa omständigheter kan vara problematiskt att upprätthålla en effektiv verksamhet. Från denna utgångspunkt är det en fördel med så

InU 1973:22

kort väntetid som möjligt till dess ett utflyttningsbeslut verkställs. Mot ett uppskov och fortsatt utredningsarbete talar också den allmänna oro som nian av erfarenhet vet knappast kan undgå att prägla stämningen hos myndigheter som står under utredning. Hänsynen till behov och möjligheter att på utflyttningsortema planera för de omlokaliserade myndigheterna och personalen talar också emot ett uppskov.

Mot bakgrund av det anförda anser alltså utskottet att riksdagen nu bör ta bestämd ställning till om etapp 2 skall genomföras och inte ställa frågan på framtiden.

Vid ställningstagandet i sakfrågan vill utskottet först erinra om de tidigare nämnda riktlinjerna för ett regionalpolitisk! handlingsprogram som antogs av 1972 års höstriksdag. Enligt dessa riktlinjer skall de successivt ökade resurserna användas för att i länen bygga upp orter av olika karaktär som inbördes skall komplettera varandra så att de tre grundläggande välfärdselementen — arbete, service och god miljö — görs tillgängliga för alla människor. Ett väsentligt led i förverkligandet av de regionalpolitiska målen är att etablera väl fungerande lokala arbetsmarknader, som är differentierade och erbjuder goda sysselsättningsmöjligheter och dessutom ger valmöjligheter beträffande yrkesinriktning och utbildning. Det är därför angeläget att styrande och annan kvalificerad verksamhet förläggs också på ett större antal arbetsmarknader. 1972 års regionalpolitiska beslut innebar att en plan för utveckling av den regionala strukturen antogs. Denna bygger på en funktionsfördelning mellan olika kommuner eller områden. Den grupp av orter som vid sidan av storstadsområdena skall utgöra grunden för de i varje län befintliga differentierade arbetsmarknaderna betecknas primära centra. En förutsättning för utveckling av primära centra är att en del av tillväxten i storstadsområdena länkas över på dessa orter. En metod vid sidan av mera traditionella regionalpolitiska medel för att utveckla dessa orter erbjuder omlokaliserng av central statlig förvaltning. Omlokalisering tillhör alltså de medel som ingår i det regionalpolitiska handlingsprogram riksdagen antog i höstas.

En omlokalisering av det slag som nu föreslås med en koncentrerad insats till ett antal orter bidrar på ett verksamt sätt till en ytterligare differentierad arbetsmarknad på de föreslagna orterna. Det finns skäl anta att omlokaliseringen som sekundäreffekt initierar enskilda företag, institutioner och organ att undersöka vilka fördelar som står att vinna genom utflyttning från storstadsområdena. En annan faktor av betydelse i detta sammanhang är de positiva effekter som en omlokalisering har på det redan befintliga näringslivet på mottagningsorterna, t. ex. när det gäller servicenäringarnas utveckling.

De skäl som anfördes år 1971 för användning av omlokalisering av statlig verksamhet som regionalpolitisk! instrument äger alltjämt giltighet. Utskottet ansluter sig med hänvisning till det anförda till principerna i Kungl. Maj:ts förslag. Motionsyrkandena om avslag och uppskov avstyrks således. Utskottets inställning innebär också att utskottet inte finner anledning att ta ställning till ett yrkande i motionen 1973:1710 om att Skaraborgs län med Skövde som centrum skulle komma med som

InU 1973:22

omlokaliseringsort i samband med ett kommande förslag som kunde bli följden av ett uppskov med ställningstagandet till propositionen. Även ifrågavarande motionsyrkande avstyrks således.

Utskottet tar därefter upp frågan om delegering av beslutsfunktioner m. m. I folkpartiets partimotion liksom i motionen 1973:1710 av herrar Hyltander (fp) och Richardson (fp) begär man att Kungl. Maj:t skall ge samtliga verk och myndigheter som inte berörs av redan beslutad omlokalisering i uppdrag att redovisa detaljerade undersökningar av möjligheterna att decentralisera verksamhet till regional eller lokal nivå.

Krav på ökad decentralisering framställs också i andra motioner.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1973:1518 av fröken Eliasson m. fl. (c) anförs att en decentralisering av statliga verk genom att delegera funktioner till regional nivå är en rationaliseringsväg som visserligen prövas inom vissa verk men som med hänsyn till sin betydelse bör bli föremål för en samlad bedömning genom en särskild utredning. Utredningen, som skall vara parlamentariskt sammansatt, bör bedriva sitt arbete i samråd med länsberedningen.

I motionen 1973:1703 av herr Elmstedt m. fl. (c, s, fp) hävdas att åtskilliga frågor som i dag handläggs i de centrala verken med fördel kan avgöras på länsplanet och på så sätt medverka till att den centrala ledningen i huvudstaden blir av betydligt mindre omfattning än för närvarande. En sådan åtgärd skulle också tillföra varje län ett betydande tillskott av kvalificerad arbetskraft. Riksdagen bör uttala sig för att i första hand decentralisering av beslutsfunktioner i framtiden används för att begränsa förvaltningsapparatens omfattning i huvudstaden och öka beslutsfunktionerna på regional nivå.

I motionen 1973:1705 av herr Fälldin m. fl. (c) erinras om ett uttalande av departementschefen att det är angeläget att ansträngningarna att delegera uppgifter från centrala till regionala och lokala organ fullföljs. Härmed torde enligt motionärerna avses delegering av beslutanderätten inom den statliga verksamheten. Regionalpolitiska fördelar och förbättrad service för allmänheten kan visserligen uppnås med en sådan metod, men enligt motionärernas mening innebär metoden inte någon vinst från demokratisk synpunkt. Sådana vinster kan man emellertid jämsides med regionalpolitiska fördelar uppnå genom överföring av centrala statliga myndigheters beslutsfunktioner till landstingen. Riksdagen bör därför enligt motionärerna uttala att fortsatta strävanden till decentralisering av den statliga verksamheten i första hand skall inriktas på decentralisering till landstingen.

De av motionärerna upptagna decentraliserings- och delegeringsfrågorna har riksdagen behandlat åtskilliga gånger de senaste åren (se exempelvis InU 1971:15, 1972:5 och 1972:28 samt KU 1972:12 och 1973:9).

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1972:5 anförde utskottet bl. a. att metoden med delegering av beslutsfunktioner kräver en noggrann analys och det tar tid innan påtagliga regionalpolitiska resultat uppnås.

InU 1973:22

13 Den innebär även svårigheter att styra de regionalpolitiska effekterna. Delegering kan enligt utskottets mening inte ersätta pågående och planerad utlokalisering utan skall ses som ett komplement. Utskottet erinrade också om att delegeringsfrågan är föremål för utredning i den år 1970 tillkallade länsberedningen. Beredningen skall bl. a. överväga uppgiftsfördelningen mellan centrala och regionala statliga organ och ta ställning till principiella frågor rörande lämplig decentralisering inom den statliga förvaltningen. Utredningen skall också överväga fördelningen av 1 arbetsuppgifter mellan stat och kommun.

Frågan om delegering har som nämnts också behandlats av konstitutionsutskottet som bl. a. uttalat att det är väsentligt att möjligheterna till ökad decentralisering tas till vara. Detta gäller särskilt i de fall, då en decentralisering innebär rationalisering, ökad effektivitet eller förbättrad i service för allmänheten. Det är dock angeläget att myndigheterna själva ! undersöker möjligheterna till decentralisering och tar de initiativ i denna del som kan behövas. Konstitutionsutskottet erinrade också om den sittande länsberedninens uppgifter. Med hänsyn till vad som anförts ansåg konstitutionsutskottet något särskilt initiativ från riksdagens sida i syfte I att uppnå ökad decentralisering inte föreligga. Riksdagen följde konstitutionsutskottet.

1 Det finns inte anledning för riksdagen att frångå sina tidigare 1 ställningstaganden, och motionsyrkandena i decentraliserings- och delegeI ringsfrågorna bör därför inte föranleda någon åtgärd. Utskottet vill t emellertid för sin del understryka vikten av en positiv inställning hos Kungl. Maj:t och centrala myndigheter i delegeringsfrågor.

' Innan utskottet går in på propositionens konkreta förslag tar utskottet i upp yrkandena 1, 2 och 4 i motionen 1973:1709 av herr Hermansson 1 m. fl. (vpk). I motionen godtar man propositionens förslag, men motionärerna vill att förslagen skall ses i ett större sysselsättningspolitiskt sammanhang. Det yrkas att riksdagen skall uttala sig för genomförandet av ett sysselsättningspolitiskt program baserat på statliga industrier uppbyggda med hjälp bl. a. av AP-fonden, en genomgripande upprustning av järnvägsväsendet och annan kollektiv trafik samt insatser på sociala och miljömässiga bristsektorer. I motionen yrkas vidare att storstadsomI rådena får del i den industriella uppbyggnaden.

Motionsyrkanden av i stort sett samma innebörd har från vänsterparj tiet kommunisternas sida väckts i andra sammanhang. Inrikesutskottet har för sin del mottagit motioner med samma yrkande i anledning av propositionen 1973:50 om de framtida regionalpolitiska medlen, (se InU 1973:7). Även näringsutskottet prövar i motionen behandlade frågor, (se [ NU 1973:58). Yrkandet om trafikpolitikens förändring har bedömts av trafikutskottet i dess betänkande 1973:8.

j Med hänvisning till att de av motionärerna aktualiserade frågorna prövas i andra sammanhang, där de passar bättre in än i det förevarande, anser sig utskottet inte ha anledning att här närmare bedöma yrkandena. Dessa avstyrks därför. Till frågan om industrins roll för en bättre regional

i

InU 1973:22

balans i storstadsområden återkommer utskottet längre fram i betänkandet.

Omlokalisering av myndigheter

Till grund för propositionens val av myndigheter som skall flyttas ut från Stockholmsområdet ligger delegationens förslag med ändringar på några punkter. Det föreliggande förslaget framgår av följande uppställning där även tidigare beslutad omlokalisering redovisas.

Ort

Myndighet

Ungefärligt antal anställda

Summa

tidigare

beslut

förslag i prop.

Luleå

Sveriges geologiska undersökning (del av)

Högskolenheten i Luleå (teknisk utbildning och forskning) Luftfartsverket: kontrollcentral för norra flyginformationsregionen

100 ca 400

600 Umeå

Skogshögskolan

Arbetsmedicinska institutionen (filial) Försvarets forskningsanstalt (del av) Statens bakteriologiska laboratorium

(400)1 1 020

Östersund Försvarets förvaltningsskola

Arméns tekniska skola Socialhögskola

290 Sundsvall

Gävle

Falun/Borlänge

Karlstad

Örebro

Statens personalpensionsverk Centrala studiehjälpsnämnden Riksförsäkringsverket (del av) Kammarrätten, två avdelningar Domstolsverket Skolöverstyrelsen (del av)

Patent- och registreringsverket (del av)

Lantmäteristyrelsen Rikets allmänna kartverk Centralnämnden för fastighetsdata Statens institut för byggnadsforskning

Domänverket

Statens vägverk

Statens trafiksäkerhetsverk

Värnpliktsverket Militärpsykologiska institutet Försvarets sjukvårdsstyrelse Försvarets materielverk (del av) Försvarets civilförvaltning Civilförsvar sstyrelsen

Statistiska centralbyrån (del av) Bilregistret Körkort sregistret

1 Fortsatt utredning

2 Enligt inrikesutskottets förslag, InU 1973:1 y

75 2 50

700 (max)

95 1 195 (max)

1 100

770 InU 1973:22

15 Ort

Myndighet

Ungefärligt antal anställda

Summa

tidigare

beslut

förslag i prop.

Eskilstuna

Mynt- och justeringsverket (del av)

(=myntverket)

Fortifikationsförvaltningen

650 Uppsala

Statens livsmedelsverk Sveriges geologiska undersökning (del av)

345 Norrköping

Statens invandrarverk Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Luftfartsverket Sjöfartsverket Kriminalvårdsstyrelsen

1 505

Linköping

Statens kriminaltekniska laboratorium

Statens rättskemiska laboratorium Staten sgeotekniska institut Statens väg- och trafikinstitut Försvarets materielverk (del av) Försvarets forskningsanstalt (del av)

875 Jönköping

Lantbruksstyrelsen

Skogsstyrelsen

Statens jordbruksnämnd

430 Borås

Statens provningsanstalt Bibliotekshögskolan Statens institut för företags- utveckling (del av)

360 Kalmar

Televerket (del av)

250 Summa

7 350

3 765

11 115

Det bör framhållas att talen skall uppfattas som preliminära och att förändringar både uppåt och nedåt kan komma att ske före utflyttningsbeslutens verkställande. Utredningsarbetet i omlokaliseringsfrågan torde också hos myndigheter ha initierat interna omorganisationer med bl. a. omprövning av uppgiftsfördelningen mellan centrala och regionala organ. Rationaliseringsarbete av detta slag bör självfallet fortsätta.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte biträda motionen 1973:1700 av herr Andersson i Nybro (c) i vilken begärs ett riksdagsuttalande att det i propositionen upptagna antalet arbetsplatser för de föreslagna lokaliseringsorterna skall vara bindande för staten även om detta förutsätter omlokalisering av annan statlig verksamhet än den aktuella. Ett sådant uttalande skulle innebära att riksdagen i dag gör

1*** Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 22

InU 1973:22

åtaganden vilkas innebörd över huvud inte kan överblickas. Det skulle också kunna leda till att ett önskvärt rationaliseringsarbete hos myndigheterna hålls tillbaka. Utskottet avstyrker således motionen.

Ny prövning av tidigare beslutad omlokalisering

Utskottet tar först upp yrkanden som går ut på att riksdagen skall riva upp beslut som rör den första utflyttningsetappen.

I motionen 1973:637 av herr Richardson m. fl. (fp, c, m) yrkas att riksdagen omprövar 1971 års beslut om lokalisering a v arméns tekniska skola (ATS) till Östersund och i stället beslutar om skyndsam utredning om lokalisering av skolan till Skövde. Motionärerna anför att sedan riksdagen år 1971 fattade sitt beslut om utflyttning av ATS har den försvarspolitiska situationen förändrats genom det beslut om försvarsanslagen som 1972 års riksdag fattat. Detta kommer att leda till åtskilliga förbandsindragningar. Förutsättningarna för utflyttningsbeslutet har därigenom rubbats. Eftersom ATS inte bara har pedagogiska uppgifter utan även fyller en rent försvarsmässig funktion är det enligt motionärerna inte rimligt att låta lokaliseringspolitiska motiv vara helt avgörande för försvarspolitiska beslut.

Då riksdagen år 1971 beslöt att ATS skulle placeras i Östersund skedde detta efter en prövning som även innefattade Skövde. Utskottet anser inte att de skäl motionärerna lagt fram bör föranleda ändrat ställningstagande, och motionen avstyrks därför.

Sjöfartsverkets centralförvaltning tillhör de myndigheter som enligt ställningstagandet år 1971 skall förläggas till Norrköping. I motionen 1973:1538 av herr Norrby m. fl. (fp, c, m, vpk) yrkas ändring av detta beslut. Motionärerna vill att centralförvaltningen skall placeras i Nynäshamn. I motionen anförs en rad argument som talar för en lokalisering till Nynäshamn. Motionärerna pekar bl. a. på betydelsen av att sjöfartsverket placeras nära Stockholm med hänsyn till verkets kontakter med andra myndigheter, Nynäshamns goda geografiska läge och tillgången till en bra hamn, personalens preferenser för en lokalisering inom Stockholmsregionen, minskade kostnader vid en lokalisering till Nynäshamn jämfört med Norrköping samt behovet av tillskott av administrativ verksamhet till Nynäshamn. Dessutom pekar motionärerna på att i den regionalpolitiska debatten har nästan helt förbisetts att Stockholms län inte bara består av regionens kärna utan också av stora glesbygdsområden. Centralorten Nynäshamn i det södra glesbygdsområdet behöver tillföras arbetstillfällen i samma utsträckning som motsvarande orter i andra delar av landet.

Synpunkter av det slag motionärerna anför ingick i underlaget för beslutet år 1971 om lokaliseringen av sjöfartsverkets centralförvaltning, och utskottet kan inte finna att vad som nu förs fram i och för sig bör föranleda ändrat ställningstagande. Frågan om sjöfartsverkets regionala och lokala organisation utreds f. n. inom verket. Om det utredningsarbe -

InU 1973:22

tet får konsekvenser för någon del av den centrala förvaltningen — en sak som utskottet inte har anledning eller underlag att bedöma — får den frågan prövas i vanlig ordning.

I anslutning till de i motionen anförda synpunkterna om förläggning av statlig verksamhet till de mera perifera delarna av Stockholms län hänvisar utskottet till vad nedan sägs om förläggning av vissa militära enheter till Norrtälje och en del av FOA:s verksamhet till Grindsjön i Nynäshamns kommunblock.

Herr Nordgren (m) yrkar i motionen 1973:1714 att 1971 års beslut att lokalisera delar av mynt- och justeringsverket till Eskilstuna skall omprövas och Söderhamn utses till lokaliseringsort. Utskottet avstyrker även detta yrkande och vill i sammanhanget upplysa om att planerna för myntverkets förflyttning är långt framskridna och att staten redan gjort betydande ekonomiska åtaganden i sammanhanget. Det sistnämnda argumentet har f. ö. relevans även för sjöfartsverkets del.

I propositionen föreslagen omlokalisering

Utskottet behandlar i det följande propositionens förslag beträffande olika myndigheter. Myndigheterna kommer därvid att behandlas i anslutning till resp. orter som föreslagits i propositionen.

Frånsett vissa begränsade förslag om omlokalisering till orter i närheten av Stockholm och förslag om placering av två enheter inom televerket till Kalmar utgår propositionen från samma orter som var aktuella vid första etappen. Detta hänger samman med bl. a. principen om samlokalisering av myndigheter med likartade arbetsuppgifter.

I motionen 1973:1670 av herr Henmark m. fl. (fp, c) är man missnöjd med valet av orter. Motionärerna vill att riksdagen skall fatta principbeslut om omlokalisering utan fastställande av orter och att nytt förslag skall läggas fram i fråga om ort svalet. Strävan skall därvid vara att tillgodose de primära centra som inte tidigare valts till lokaliseringsorter. I sammanhanget pekar motionärerna särskilt ut Kristianstad—Hässleholm.

Enligt utskottets uppfattning är det inte lämpligt att förfara på det sätt motionärerna tänker sig. Bedömningen av frågan huruvida en myndighet bör omlokaliseras är i allmänhet så intimt förknippad med valet av lokaliseringsort att ställningstagandet bör göras i ett sammanhang. Även andra skäl talar mot motionsyrkandet. Utskottet kan hänvisa till vad tidigare anförts i anslutning till uppskovsyrkandena på propositionen i dess helhet. Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionärernas förslag.

När det gäller i motioner framställda konkreta ändringsförslag i fråga om valet av orter för olika myndigheter redovisas dessa förslag i den följande framställningen.

Inledningsvis tar utskottet med vissa myndigheter som ifrågasatts för utflyttningen men för vilka Kungl. Maj:t föreslår fortsatt placering i Stockholm eller dess närhet.

InU 1973:22

18 Storstockholmsområdet

Delegationen föreslår att statens brandinspektion, statens brandskola och sprängämnesinspektionen med sammanlagt 35 befattningshavare skall förflyttas till Borås. Departementschefen går emot detta förslag. Det nära sambandet mellan sprängämnesinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen, som skall ligga kvar i Stockholm, talar enligt hans mening för att inspektionen inte omlokaliseras. Departementschefen är inte heller beredd att föreslå att de båda brandmyndigheterna förläggs på större avstånd från Stockholm. Det föreslås att dessa myndigheter placeras i Rosersberg i Sigtuna kommun. Detta möjliggör ett bättre utnyttjande av de investeringar som där gjorts för civilförsvarsskolans räkning.

Utskottet gör samma bedömning som departementschefen och kan därför inte biträda yrkandet i motionen 1973:1701 av herr Blomkvist m. fl. (s) att de båda brandmyndigheterna skall lokaliseras till Skövde.

I propositionen anmäls vidare att departementschefen räknar med att Nynäshamns kommunblock och Norrtälje kommun kommer att tillföras ytterligare militär verksamhet. Anmälan görs i anslutning till redovisning av delegationens förslag att delar av FOA:s verksamhet (ca 60 anställda) skall förläggas till Grindsjön utanför Nynäshamn och vissa militära skolor inom luftvärnet (ca 35 anställda) skall placeras i Norrtälje.

Luleå

I propositionen föreslås att en kontrollcentral inom luftfartsverket för norra flyginformationsregionen som skall upprättas (prop. 1973:27, TU 1973:12) förläggs till Luleå. I fullt utbyggt skick skall centralen omfatta ca 100 anställda. Utskottet biträder förslaget.

Umeå och Linköping

I detta avsnitt behandlar utskottet förläggning av statens bakteriologiska laboratorium (SBL) och försvarets forskningsanstalt (FOA).

SBL är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala anstalt för epidemiologiskt befolkningsskydd. Laboratoriet utför diagnostiska undersökningar samt framställer och tillhandahåller bakteriologiska preparat. Därutöver har SBL övervakande uppgifter. Verksamheten spänner över hela landet. Förutom den riksomfattande verksamheten har laboratoriet arbetsuppgifter med en närmast lokal inriktning på Stockholmsområdet. Antalet anställda är ca 550. Med hänsyn till den lokala verksamheten anges endast ca 400 befattningar vara aktuella vid en omlokalisering.

Delegationen, som föreslår att SBL skall förläggas till Umeå, framhåller att en omlokalisering av en så stor och komplex institution som SBL kräver en omfattande planering och sannolikt får genomföras successivt under flera år. Med hänsyn till dessa problem föreslår delegationen att formerna för SBL:s omlokalisering utreds genom särskilda sakkunniga.

InU 1973:22

19 Departementschefen uttalar att regionalpolitiska motiv talar för en omlokalisering av SBL till Umeå men att remissbehandlingen bekräftat att en förflyttning av myndigheten är förenad med särskilda problem. På grund härav har särskilda sakkunniga tillkallats med uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna samt formerna för en omlokalisering av SBL till Umeå. Resultatet av den nya utredningen bör dock — anförs det i propositionen — avvaktas innan slutlig ställning tas till laboratoriets placering.

Utskottet instämmer i uppfattningen att ytterligare överväganden om SBL:s omlokalisering är nödvändiga och har därför inte något att erinra mot att en särskild utredning tillsatts. Utskottet förutsätter att frågan på nytt kommer att redovisas för riksdagen oavsett vilket resultat som utredningsarbetet leder fram till.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet inte ha anledning föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd i anledning av de tre motioner som särskilt behandlar SBL:s lokalisering, nämligen 1973:1704 av fru Eriksson i Stockholm (s), 1973:1708 av herr Hellström m. fl. (s) och 1973:1718 av herr Nygren m. fl. (s, c). I de två förstnämnda motionerna ifrågasätts om utflyttning över huvud taget bör ske. Utredningsarbetet bör enligt motionärerna bedrivas förutsättningslöst. I motionen 1973:1718 däremot framhålls en rad skäl som talar för utlokalisering till Umeå.

FOA föreslås i propositionen 1973:88 angående försvarsforskningens framtida organisation få programansvar för delprogrammet gemensam försvarsforskning under vilket kunskapsuppbyggande och tillämpad, ej objektbunden forskning för totalförsvarsändamål skall samlas. I den nämnda propositionen föreslås att FOA omorganiseras varvid militärpsykologiska institutet och vissa specialmedicinska forskargrupper inom försvaret skall inordnas i forskningsanstalten. FOA föreslås bli organiserad på fem huvudenheter och ett centralt kansli för planering och administration. Huvudenheternas arbetsuppgifter och de föreslagna lokaliseringsorterna framgår av följande uppställning.

1. Forskning inom tillämpningsområdet planerings- och utredningsmetodik för totalförsvaret. Samordning på central nivå av forskningsanstaltens medverkan i studier och utredningar inom totalförsvaret. Tillhandahållande av personal för den operationsanalytiska verksamheten inom totalförsvaret (Stockholmsområdet).

2. Forskning främst inom tillämpningsområdet för konventionella vapensystem, deras verkan och skydd mot dessa samt vissa frågor som rör verkan av kärnvapen (Stockholmsområdet).

3. Forskning främst inom tillämpningsområdet för teknisk informationsbehandling (Linköping).

4. Forskning främst inom tillämpningsområdet människan som objekt för vapenverkan med tyngdpunkt på skyddet mot ABC-stridsmedel (Umeå).

5. Forskning främst kring människans betingelser i totalförsvaret. (Led -

InU 1973:22

ningsenhet och försvarspsykologisk enhet i Karlstad, armé- och allmän försvarsmedicin samt navalmedicin i Stockholm samt flygmedicin i Linköping.)

I propositionen föreslås alltså huvudenhet 3 med sammanlagt ca 400 anställda bli lokaliserad till Linköping och huvudenhet 4 med ca 250 anställda till Umeå. Tillsammans med 1971 års beslut att lokalisera militärpsykologiska institutet till Karlstad innebär propositionens förslag att forskningsanstalten kommer att vara lokaliserad till fyra områden i landet, nämligen Stockholmsområdet, Karlstad, Linköping och Umeå.

I motionerna 1973:1712 av fru Kristensson m. fl. (m) och 1973:1715 av herr Norrby i Åkersberga (fp) yrkas att omlokaliseringsförslaget beträffande FOA avslås. I båda motionerna erinras om att 1969 års försvarsforskningsutredning förordat en samlad lokalisering av försvarsforskningen till Stockholmsregionen. Motiveringen härför är behovet av närhet till avnämarna och uppdragsgivarna samt de tvärvetenskapliga kontakterna inom FOA, vilka förutsätter en geografiskt samlad organisation. I motionen 1973:1715 pekas också på försvarsforskningens viktiga roll i den förestående omstruktureringen av försvaret.

Utskottet är medvetet om att en uppdelning av FOA :s verksamhet på flera orter för myndigheten innebär samordnings- och andra problem, vilka inte skall underskattas. De valda förläggningsorterna ger emellertid en god vetenskaplig och teknisk miljö. Med beaktande härav och av de regionalpolitiska motiv som ligger bakom propositionen anser sig utskottet kunna godta den uppdelning av FOA:s verksamhet som propositionens förslag innebär. Härav följer att utskottet avstyrker dels de båda motionerna med yrkande om avslag på propositionen i förevarande del, dels den vid riksdagens början väckta motionen 1973:1519 av herr Gustafsson i Byske (c) som syftar till FOA:s verksamhet med teknisk informationsbehandling skall förläggas till Skellefteå.

I detta sammanhang tar utskottet upp den genom motionerna 1973:1519 och 1973:1702 av herr Brännström (s) aktualiserade frågan om förläggning a\ försvarets teletekniska laboratorium (FTL). Motionärerna vill att laboratoriet skall förläggas till Skellefteå. I prop. 1973:88 angående försvarsforskningens framtida organisation aviseras att laboratoriets organisationstillhörighet och lokalisering skall utredas av FOA i samråd med statens materielverk. Riksdagen bör inte föregripa detta utredningsarbete och utskottet avstyrker med hänvisning därtill motionsyrkandena. Ett andrahandsyrkande i motionen 1973:1702 om särskild prövning av FTL:s lokalisering är tillgodosett genom prop. 1973:88 och behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

Sundsvall

I propositionen föreslås att till Sundsvall skall förläggas patent- och registreringsverkets bolagsbyrå (120 befattningshavare) och skolöverstyrelsens (SÖ) intagningssektion och enhet för provkonstruktion (till -

InU 1973:22

sammans ca 50 anställda). Dessutom kommer den centrala förvaltningsmyndigheten för domstolsväsendet att förläggas till Sundsvall om riksdagen följer utskottets rekommendation (InU 1973:1 y).

I motionen 1973:1722 av herr Wijkman (m) behandlas förslaget att omlokalisera patent- och registreringsverkets bolagsbyrå till Sundsvall. I motionen framhålls att största delen av de institutioner och privatpersoner som efterfrågar bolagsbyråns tjänster finns i Stockholmsområdet. Vidare föreligger enligt motionären ett starkt behov av kommunikation mellan byrån och andra av patentverkets enheter. Slutligen erinras också om de förestående ändringarna i aktiebolagslagen, bl. a. i vad gäller frågan om minimistorleken av aktiekapitalet, samt den förestående ändringen av firmalagstiftningen. Mot bakgrund av dessa lagändringar ter sig bolagsbyråns framtida verksamhetsområde ovisst, varför motionären yrkar att förslaget om omlokalisering av bolagsbyrån skall avslås.

Patentverkets bolagsbyrå handlägger frågor om registrering m. m. av aktiebolag. Byrån är en i väsentliga avseenden från verket i övrigt fristående enhet. Verket har omfattande kontakt med kunder främst per post och telefon men även genom ett stort antal personliga besök. Verkets övriga kontakter är av begränsad natur. Den typ av kontakter bolagsbyrån har är enligt utskottets uppfattning inte något avgörande hinder mot utlokalisering. Utskottet tillstyrker därför propositionen. Motionen bör till följd härav avslås. Utskottet vill emellertid tillägga att planeringen av omlokaliseringen kan komma att påverkas av den förestående förändringen av aktiebolags- och firmalagstiftningen.

I motionen 1973:1717 av herrar Norrby i Åkersberga (fp) och Wirmark (fp) yrkas att propositionens förslag beträffande omlokalisering av de båda enheterna vid skolöverstyrelsen skall avslås. Motionärerna erinrar om att 1968 års utbildningsutredning (U 68) nyligen lagt fram förslag bl. a. om att all lärarutbildning i framtiden skall sammanföras med annan eftergymnasial utbildning i ett nytt verk, universitets- och högskoleämbetet. Förslaget torde innebära att även SÖ :s intagningssektion överförs till det nya verket, varför en omlokalisering av sektionen till Sundsvall skulle vara olycklig. Beträffande enheten för provkonstruktion bör enligt motionärernas uppfattning även den vara kvar i Stockholm med hänsyn till det nära sambandet mellan konstruktion av läroplaner och utvärderings frågor.

När det gäller utlokalisering av de båda enheterna av SÖ står det enligt utskottets mening klart att verksamheten vid enheterna i och för sig lämpligen kan bedrivas utanför Stockholmsområdet. Utskottet tillstyrker förslaget om lokalisering till Sundsvall och avstyrker motionen. I sammanhanget bör dock beaktas att den närmare organisationen av SÖ :s verksamhet med provkonstruktion och intagning till lärarutbildning blir beroende av pågående utredningar och överväganden av U 68 :s förslag.

Falun/Borlänge

Statens vägverk (max 700 anställda) och statens trafiksäkerhetsverk (95 anställda) föreslås bli lokaliserade till Falun/Borlänge.

InU 1973:22

22 I motionen 1973:1650 av herr Dahlgren m. fl. (c) erinras om den organisationsöversyn som pågår inom statens vägverk och som bl. a. syftar till ytterligare spridning av nu centraliserade funktioner. Om intentionerna i denna omorganisationsutredning kan fullföljas skulle en gradvis omställning kunna ske till förstärkta regionala enheter. Några skäl finns inte, framhåller motionärerna, att nu fatta beslut om att placera vägverkets centralförvaltning i Borlänge/Falun-regionen utan beslutet om lokaliseringsort bör uppskjutas till dess omorganisationsutredningen är klar.

Enligt utskottets uppfattning bör inte den pågående interna utredningen av vägverkets organisation hindra att riksdagen nu tar ställning till lokaliseringsfrågan. Däremot bör man vara medveten om att antalet befattningshavare i centralförvaltningen till följd av utflyttning av arbetsuppgifter till regionala enheter kan minska i framtiden. Detta har markerats i propositionen genom att siffran för antalet anställda försetts med beteckningen ”max.” I propositionen har anförts att Falun/ Borlänges närhet till och goda kommunikationer med Stockholmsområdet medför att omlokaliseringen bör kunna ske utan att verksamhetens effektivitet äventyras. Utskottet godtar propositionens förslag och avstyrker således motionen.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna lokaliseringen av trafiksäkerhetsverket till Falun/Borlänge.

Karlstad

Till Karlstad skall enligt propositionens förslag förläggas försvarets civilförvaltning (225 anställda) och civilförsvarsstyrelsen (190 anställda).

I motionen 1973:1704 av fru Eriksson i Stockholm (s) föreslås att frågan om en sammanslagning av civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar bör utredas innan man tar ställning till en utflyttning av civilförsvarsstyrelsen till Karlstad.

Utskottet delar inte motionärens uppfattning utan anser att beslut om civilförsvarsstyrelsens förläggning bör kunna fattas nu. Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj ds förslag att styrelsen skall placeras i Karlstad, dit ett stort antal militära myndigheter lokaliserats.

Civilförsvarets befälsskola skall dock ligga kvar i Rosersberg i Sigtuna kommun.

Det anförda innebär att utskottet även avstyrker yrkandet i motionen 1973:1682 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) att civilförsvarsstyrelsen skall placeras i Skövde. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka det i samma motion framställda yrkandet att civilförvaltningen skall placeras i Skövde. Även den myndigheten — frånsett patentsektionen vid juridiska byrån — bör som förslås i propositionen placeras i Karlstad.

Eskilstuna

I propositionen föreslås att fortifikationsförvaltningen (600 anställda) skall lokaliseras till Eskilstuna. I avvaktan på vidare utredning skall dock

InU 1973:22

byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor t. v. ligga kvar i Stockholm. Genom det korta reseavståndet bör enligt propositionen fortifikationsförvaltningens behov av samverkan och kontakter med de centrala staberna i Stockholm kunna tillgodoses utan större olägenheter.

I motionen 1973:1682 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) hemställs att Skövde skall väljas som lokaliseringsort.

Utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker alltså motionsyrkandet.

Jönköping

Statens jordbruksnämnd (150 anställda) skall enligt propositionens förslag förläggas till Jönköping.

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande prisreglering och marknadsföring på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden svarar även för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet. Jordbruksnämnden har vidare överinseende över de s. k. regleringsföreningarna som svarar för de direkta marknadsreglerande åtgärderna i fråga om jordbrukets och fiskets olika produkter.

I prisregleringsverksamheten tillämpas ett system med förhandlingar, överläggningar och andra kontakter med berörda intressentgrupper som företräds med ledamöter i jordbruksnämndens olika organ, regleringsföreningarnas styrelser och jordbrukets och fiskets förhandlingsdelegationer. Ledamöter kommer till mycket stor del från centrala organisationer inom jordbruket, handeln och näringslivet i övrigt samt arbetsmarknadens parter. De organ som ifrågavarande ledamöter representerar är för närvarande i hög grad koncentrerade till Stockholm.

Även beträffande jordbruksnämnden har ändringsförslag till förmån för Skövde lagts fram, nämligen i motionen 1973:1701 av herr Blomkvist m. fl. (s). Dessutom har herr Hansson i Skegrie m. fl. (c, fp, m) i motionen 1973:1706 begärt att omlokaliseringsfrågan skall anstå i avvaktan på ytterligare utredning om följderna av en omlokalisering till Jönköping. Därvid bör även prövas huruvida omlokalisering över huvud bör ske* Motionärerna anser det egendomligt att lokalisera ut ett verk som är så kontaktintensivt och som har ett så centralorienterat kontaktmönster som jordbruksnämnden. Såsom delegationen anfört — säger motionärerna — intar jordbruksnämnden en särställning bland de myndigheter delegationen kartlagt genom att dess kontakter i så hög grad vetter mot bransch- och intresseorganisationer.

Departementschefen erinrar om att han i samband med första utflyttningsetappen hade kontakt med företrädare för jordbrukets organisationer varvid det framkom att organisationerna övervägde att flytta från Stockholm under förutsättning att de centrala statliga organen på lantbrukets område också flyttas ut. Jönköping framhölls som en lämplig lokaliseringsort. I enlighet med departementschefens förslag beslöt riksdagen att lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen skulle flyttas

InU 1973:22

till Jönköping.

Det föreliggande förslaget kan ses som ett fullföljande av strävandena att göra Jönköping till ett administrativt centrum på jordbrukets område. Utskottet är medvetet om att jordbruksnämndens nära samarbete med regleringsföreningarna samt jordbrukets och andra organisationer, vilka nu är förlagda till Stockholmsområdet, kompliceras vid en utflyttning till Jönköping. Å andra sidan avses förhandlingsverksamheten i framtiden bli bedriven i Jönköping och bl. a. detta kan vara ett incitament för de berörda organen att ändra sin förläggning varvid kontaktmönstret förändras. Med hänsyn till bl. a. dessa synpunkter anser sig utskottet kunna biträda förslaget att flytta jordbruksnämnden från Stockholm. På grund av vad ovan sagts om motivet för att förlägga myndigheter som rör jordbrukets organisationer till Jönköping och tidigare beslut beträffande sådana myndigheter bör Jönköping väljas till lokaliseringsort för jordbruksnämnden. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda de båda aktuella motionerna 1973:1701 och 1973:1706.

Borås

I propositionen föreslås att till Borås skall förläggas en avdelning av statens institut för företagsutveckling (SIFU). Avdelningen beräknas omfatta 100 anställda. Utskottet biträder förslaget. Det bör erinras om att SIFUs verksamhet enligt förslag i prop. 1973:41 skall inordnas i det nya industriverket.

Kalmar

Televerkets teleskola och verkets byggnadsavdelnings byggnadskontor (sammanlagt 250 anställda) föreslås bli förflyttade till Kalmar.

I motionen 1973:1711 av fru Jonäng (c) och herr Björk i Gävle (c) förordas Bollnäs som lokaliseringsort för teleskolan.

Valet av Kalmar står i överensstämmelse med utskottets uttalande för två år sedan att möjligheterna till omlokalisering av statlig verksamhet till sydöstra Sverige borde särskilt prövas i den kommande etappen. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse propositionens förslag, som måste bedömas som lämpligt, och avstyrker den förevarande motionen.

Omlokalisering av statliga företag

Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet har i sitt slutbetänkande inte gått in på en närmare prövning av de statliga bolagens lokalisering. Motivet härför är att delegationen kommit till uppfattningen att de statliga bolagen i lokaliseringshänseende bör behandlas av statsmakterna på samma sätt som enskilt ägda företag. De statliga bolagen är för övrigt inte underkastade den förvaltningsrättsliga styrning som gäller för myndigheterna utan lyder under aktiebolagslagens bestämmelser.

InU 1973:22

25 Omlokalisering av statliga företag tas upp i tre motioner.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1973:1517 av herrar Brundin (m) och Clarkson (m) yrkas att riksdagen anhåller om att Kungl. Maj:t omprövar beslutet att flytta Svenska Penninglotteriet AB till Gotland. Motionen bygger på en skrivelse som Penninglotteriets personalklubb tillställt företagets bolagsstämma i samband med den extra stämma som inkallats för att besluta i anledning av en av regeringen framförd rekommendation att flytta bolaget till Gotland. I skrivelsen kritiseras att personalen inte fått möjlighet att inverka på lokaliseringsfrågan.

Penninglotteriets lokalisering tas också upp i motionen 1973:1711 av fru Jonäng (c) och herr Björk i Gävle (c). I motionen yrkas att frågan om omlokalisering av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst till orter i Hälsingland skyndsamt utreds. Lämpliga mottagningsorter skulle enligt motionärerna vara Hudiksvall för Tipstjänst och Söderhamn för Penninglotteriet.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om omprövning av beslutet om Penninglotteriets placering och vill heller inte uttala någon uppfattning om förläggningen av AB Tipstjänst. I fråga om kritiken angående handläggningen av frågan om Penninglotteriets lokalisering får utskottet hänvisa till riksdagsdebatten den 11 december 1972 i anledning av en enkel fråga av herr Brundin.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1973:1517 och 1973:1711.

I motionen 1973:1720 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c) begärs att riksdagen uttalar att de statliga företag som har sin huvudsakliga produktion i Norrbotten också bör lokalisera sina huvudkontor dit. De företag som skulle komma i fråga är LKAB, vars huvudkontor lämpligen skulle kunna placeras i malmfältsregionen, samt statens skogsindustrier.

Frågan om lokaliseringen av LKAB:s huvudkontor har varit föremål för riksdagens prövning vid ett flertal tillfällen, senast genom motioner år 1971. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1971:20 anförde näringsutskottet bl. a. att beslut i fråga om lokaliseringen av ett statligt företags huvudkontor bör fattas av företagets styrelse med hänsyn till vad som är mest effektivt och ändamålsenligt för företaget. Näringsutskottet förutsatte dock att sedan den utredning avslutats, som pågick beträffande LKAB:s framtida organisation, skulle en förläggning till Norrbotten ske av den del av huvudkontoret som bedöms vara lämplig för en sådan lokalisering. Enligt vad inrikesutskottet erfarit har företaget nyligen fattat ett principbeslut om att överföra vissa delar av huvudkontoret till Kiruna.

Utskottet delar uppfattningen att frågan om lokalisering av statliga företag eller delar av sådana företag ankommer på företaget självt att besluta om. Utskottet är därför inte berett föreslå riksdagen att göra något uttalande i frågan. Motionen avstyrks med hänsyn härtill.

InU 1973:22

26 Personalfrågor

När det gäller frågan om personalens inflytande på den fortsatta planeringen för utflyttning av de genom denna etapp tillkommande omlokaliseringsmyndigheterna förordas i propositionen att man följer samma ordning i denna etapp som utvecklats för den första. Det innebär bl. a. att särskilda organisationskommittéer bör bildas inom de nya omlokaliseringsmyndigheterna. Vidare bör de hittills etablerade ortskommittéerna kompletteras med representanter för de myndigheter som omfattas av den nu föreslagna andra etappen samt — om så erfordras — nya ortskommittéer etableras. Erforderliga medel skall genom särskilt beslut ställas till organisations- och ortskommittéernas förfogande. De uppdrag som bl. a. statens personalnämnd, byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, statskontontoret och arbetsmarknadsstyrelsen tidigare fått att medverka vid genomförandet av den första etappen kommer att utvidgas till att avse även den andra etappen. Dessutom kommer den särskilt inrättade nämnden för omplaceringsfrågor (NOM), som har att pröva om anställd vid första etappens omlokaliseringsmyndigheter bör undantas från flyttning, även att genomföra denna prövning för den av den andra etappen berörda personalen. Slutligen kommer statens personalnämnd liksom tidigare att medverka till att sådan personal som undantas omplacering erbjuds en så långt möjligt likvärdig statlig anställning inom Stockholmsområdet.

I propositionen erinras vidare om de förbättrade möjligheterna att erhålla bostadsanskaffningslån med statlig garanti samt det avtal som träffats mellan statens avtalsverk och personalens huvudorganisationer, vilket innehåller särskilda förmåner för personal som berörs av den första omlokaliseringsetappen. En motsvarande förhandlingsuppgörelse bör nu träffas för andra etappens personal.

Under denna rubrik tar utskottet upp tre motionsyrkanden.

I motionerna 1973:1675 av herr Nilsson i Stockholm m. fl. (s) och 1973:1705 av herr Fälldin m. fl. (c) berörs särskilt nödvändigheten av att beakta medföljande familjemedlemmars möjligheter till sysselsättning på lokaliseringsorterna. Med hänsyn till vikten av att begränsa de sociala och ekonomiska problemen för den berörda personalen och deras familjemedlemmar är det nödvändigt att ägna särskild uppmärksamhet åt att lösa medflyttande familjemedlemmars sysselsättningsfrågor. Ansträngningar bör också göras, tilläggs i motionen 1973:1705, att lösa sysselsättningsproblemen för den kvarstannande personalen. Det bör, framhålls vidare, inte vara några problem att vid de aktuella omlokaliseringarna i stort sett undvika förflyttningar som vederbörande anställd inte vill underkasta sig.

I motionen 1973:1709 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att de personalproblem — inte minst när det gäller sysselsättningsmöjligheterna för kvarstannande personal och medföljande makar — och andra organisatoriska problem som uppkommer i samband med omlokaliseringarna löses i fortlöpande och nära samarbete med de anställda.

Utskottet är medvetet om att utflyttningen från Stockholm kommer

InU 1973:22

att innebära betydande omställningsproblem för de anställda. Som framgår av den tidigare redogörelsen har dock en rad åtgärder utöver vad som förekommer vid annan personalförflyttning vidtagits för att i möjligaste mån lindra dessa problem. Det har också vidtagits åtgärder för att bereda personalen inflytande på genomförandet av utflyttningen. Utskottet förutsätter att ansträngningarna att lösa uppkommande anställningsfrågor fortsätter. Ett viktigt problem i det sammanhanget är som framgår av motionerna möjligheterna att bereda medföljande familjemedlemmar sysselsättning på lokaliseringsorten. Anskaffning av lämpligt arbete för närstående torde också vara en förutsättning för att vissa anställda skall följa med vid utflyttningen. Utskottet vill, liksom var fallet vid behandlingen av den första omlokaliseringsetappen, understryka vikten av att effektiva arbetsförmedlande resurser sätts in för att lösa sysselsättningsfrågan för medföljande familjemedlemmar. Personalnämndens resurser får användas även för detta ändamål. Utskottet erinrar om att genom en särskild kungörelse (1972:156 med senare ändringar) om särskilt förfarande vid tillsättning av tjänst har statens personalnämnd fått ökade möjligheter att anvisa myndigheterna lämpliga omplaceringssökande. Slutligen vill utskottet tillägga att den oro som yppats från personalhåll för svårigheterna att skaffa arbete åt medflyttande anhöriga skall ses i belysning av den dåliga platstillgång som allmänt sett rått på arbetsmarknaden de senaste två åren. 1 det bättre konjunkturläge, som nu kan väntas, kommer svårigheterna att lättare kunna bemästras.

Med det anförda har utskottet besvarat ifrågavarande yrkanden i motionerna 1973:1675, 1973:1705 och 1973:1709. Någon riksdagens åtgärd synes inte vara erforderlig i de behandlade frågorna. Utskottet godtar sålunda vad i propositionen anförs beträffande genomförandet av omlokaliseringens andra etapp.

Framtida omlokalisering av statlig verksamhet

Genom de båda omlokaliseringsetapperna och de i anslutning härtill fattade särskilda lokaliseringsbesluten har statliga verksamheter med ca 11 000 anställda tillförts sammanlagt 14 mottagningsorter. Efter genomförandet av omlokaliseringen kommer drygt 80 000 statligt anställda alltjämt att vara stationerade i Stockholmsområdet. Ca 50 000 av dessa är verksamma i regional och lokal statlig förvaltning. I propositionen framhålls att man genom föreliggande förslag har nått gränsen för vad som är möjligt att utlokalisera från Stockholmsområdet. Någon ytterligare omlokalisering av centrala statliga myndigheter i de former som har föreslagits i de två utlokaliseringsetapperna bör därför inte ske. Det är dock naturligt att lokaliseringen av nytillkommande statlig verksamhet från fall till fall prövas mot bakgrund av statsmakternas övergripande regionalpolitiska målsättningar. Om så bedöms lämpligt bör också ytterligare tillväxt av centrala myndigheter kunna förläggas utanför Stockholmsområdet.

I propositionen anmäls beträffande TRU:s lokalisering att den frågan

InU 1973:22

skall ytterligare utredas. Departementschefen säger också att förslag kan väntas om lokaliseringen av publikations- och den s. k. normalieverksamheten inom försvaret.

Den allmänna näringsgeografiska utvecklingen i Storstockholmsområdet berörs också i propositionen. Departementschefen framhåller att det inte kan bli fråga om att generallt hålla tillbaka utvecklingen i Storstockholmsområdet så att man hindrar en önskvärd differentiering av arbetsmarknaden. Tvärtom är det önskvärt att man med olika medel stoppar minskningen av industrisysselsättningen.

I motionen 1973:1675 av herr Nilsson i Stockholm m. fl. (s) framhålls att Stockholmsregionen under de senaste åren fått en alltmer dämpad tillväxt och under senaste året till och med en minskning när det gäller folkmängdens storlek. Vidare har regionen snabbt utvecklats mot en allt mindre allsidig sammansättning av arbetsmarknaden. Industrisysselsättningen har minskat starkt. Med hänsyn härtill yrkas i motionen att riksdagen understryker vad i propositionen anförts dels om att ytterligare omlokalisering i förevarande form av centrala statliga myndigheter inte skall ske, dels om önskvärdheten av att med olika medel stoppa minskningen av industrisysselsättningen i Storstockholmsområdet. I motionen yrkas vidare att stimulansåtgärder för ytterligare utflyttning från Storstockholmsområdet av arbetstillfällen i industrin inte bör komma i fråga.

De två förslagen till omlokalisering av central statlig verksamhet innebär som inledningsvis nämnts att en rad orter tillförs ett betydande antal anställda. Utskottet anser i likhet med departementschefen att någon ytterligare omlokaliseringsomgång av det omfattande slag som de två förslagen innebär inte bör komma i fråga. Motionen är således tillgodosedd i den delen. När det gäller den i motionen påtalade nedgången i industrisysselsättningen vill utskottet betona att dämpningen av tillväxten i storstadsområdena inte bör ske på ett sådant sätt att man efterger kravet på arbetsmarknadens differentiering. Det är inte önskvärt att industrisysselsättningen fortsätter att gå tillbaka på sätt som under de senaste åren skett i Stockholm. Dämpningen av tillväxten i Stockholmsregionen bör framför allt avse administrativ verksamhet. I det sammanhanget får utskottet också upplysa om att frågan om utformningen av den framtida regionalpolitiska stödverksamheten behandlas i utskottets betänkande 1973:7 i anledning av proposition 1973:50. Med det anförda har utskottet besvarat de aktuella motionsyrkandena som i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Något initiativ från riksdagens sida i anledning av motionsyrkandena kan inte anses erforderligt.

I några motioner behandlas frågan om framtida lokalisering av statlig verksamhet till vissa regioner eller orter. De regioner eller orter som tas upp är de fyra nordligaste länen, sydöstra Sverige, Norrbotten, Hälsingland, Skaraborgsregionen, Blekinge län samt Växjö.

I motionen 1973:1674 av herr Brännström m. fl. (s) yrkas att

InU 1973:22

riksdagen uttalar att de fyra nordligaste länens behov av en bättre sysselsättnings- och näringslivsstruktur beaktas.

I motionen 1973:1705 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen uttalar att nyetablerade statliga verksamheter och även andra statliga verksamheter som av olika skäl i framtiden kan behöva förläggas utanför Stockholmsområdet i första hand lokaliseras till regionalpolitisk! angelägna områden. Härmed avser motionärerna de fyra nordligaste länen, Hälsingland, Skaraborgsregionen och sydöstra Sverige. Även i motionerna 1073:1720 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c), 1973:1703 av herr Elmstedt m. fl. (c, s, fp) samt 1973:1713 av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s, c, fp, m) yrkas att riksdagen gör uttalanden till förmån för särskilda orter eller regioner. Det gäller respektive Norrbotten, Blekinge och Växjö.

Utskottet anser det inte lämpligt att riksdagen nu direkt pekar ut vissa orter eller regioner som mottagare av eventuella framtida om- eller nylokaliserad statlig verksamhet. Den geografiska placeringen får avgöras när frågan blir aktuell och då med hänsynstagande till bl. a. berörda verksamheters särskilda förutsättningar. Utskottet vill dock understryka att vid bedömningen måste regionalpolitiska synpunkter tillmätas stor betydelse. I det sammanhanget ter det sig naturligt för utskottet att erinra om riksdagsuttalandet år 1971 om de fyra nordligaste länen (InU 1971:15 s. 77—78). Vid behandlingen av förslaget till den första omlokaliseringsetappen framhöll utskottet att den ogynnsamma utvecklingen i dessa län givetvis inte kan bemästras enbart genom omlokalisering dit av delar av statsförvaltningen utan att där måste i första hand eftersträvas en utbyggnad av näringslivet genom insatser från statens, det enskilda näringslivets samt producent- och konsumentkooperationens sida. Dessutom erfordras andra insatser av regional- och arbetsmarknadspolitisk art. En fortsatt utflyttning av statlig verksamhet till de aktuella länen skulle emellertid vara ett bidrag till att förbättra länens näringslivsstruktur. Utskottet förutsätter att detta riksdagsuttalande beaktas av Kungl. Maj:t även i framtiden. Utskottet erinrar i detta sammanhang även om uttalandet i InU 1971:15 att vid förläggning av statlig verksamhet bör sydöstra Sverige beaktas.

Med det anförda har utskottet besvarat de förevarande yrkandena i motionerna 1973:1674, 1973:1703, 1973:1705, 1973:1713 och

1973:1720. Någon åtgärd i anledning av yrkandena kan inte anses erforderlig.

Tidsplan och medelsbehov

Den i propositionen föreslagna andra lokaliseringsetappen avses bli genomförd under åren 1976-1980. Den första etappen beräknas i huvudsak vara slutförd senast under loppet av år 1976. I propositionen betonas vikten av en gemensam tidsplanering för de båda etapperna så att möjligheter till samordning tillvaratas.

InU 1973:22

30 Utgifterna för den föreslagna omlokaliseringsetappen beräknas av delegationen till ca 100 milj. kr. 1 detta belopp ingår kostnader för bl. a. förmåner för medföljande personal, extra personal, i förekommande fall förtidspensionering av anställda vid den flyttande myndigheten, omplaceringskostnader för kvarstannande personal samt kostnader för rekrytering och upplärning av ny personal i samband med flyttningen. Vidare beräknas den initiala driftkostnadsökningen till ca 15 milj. kr., vilket belopp kan beräknas bli successivt mindre. Investeringsbehovet inkl. markförvärv för de av delegationen föreslagna omlokaliseringarna beräknas till storleksordningen 420 milj. kr. Dessa kostnadsberäkningar är självfallet förenade med stora osäkerhetsmarginaler men enligt departementschefen har vid remissbehandlingen ingenting framkommit som skulle tyda på att väsentliga avvikelser skulla vara aktuella. Utan att ta ställning till de exakta kostnaderna för omlokaliseringen bedömer departementschefen storleken av dessa som väl förenliga med de regionalpolitiska vinsterna och inte större än vad andra regionalpolitiska insatser skulle ha krävt.

Utgifter för planerings- och utredningsarbete m. m. i samband med den andra omlokaliseringsetappen bör enligt propositionen, i likhet med vad som gäller för den första etappen, belasta det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet. Anslaget kan härigenom komma att uppvisa en högre medelsbelastning än vad som angetts i årets statsverksproposition.

Utskottet anser sig kunna godta vad i propositionen anförs beträffande tidsplan och medelsbehov och tillstyrker således propositionen i denna del.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen och uppskov med ställningstagandet till ytterligare omlokalisering m. m. att riksdagen avslår motionerna 1973:1681, 1973:1704, yrkandet 1, 1973:1707, yrkandet 2, 1973:1710, yrkandena 2 och 3, samt 1973:1716,

2. beträffande delegering av beslutsfunktioner m. m. att riksdagen avslår motionerna 1973:1518, 1973:1703, yrkandet 1, 1973:1705, yrkandet 3, 1973:1707, yrkandet 1, och 1973:1710, yrkandet 1,

3. beträffande genomförandet av omlokaliseringarna inom ramen för ett sysselsättningspolitiskt program att riksdagen avslår motionen 1973:1709, yrkandena 1, 2 och 4,

4. beträffande statlig garanti för visst antal arbetsplatser på lokaliseringsorterna att riksdagen avslår motionen 1973:1700,

5. beträffande omprövning av lokaliseringen av arméns tekniska skola att riksdagen avslår motionen 1973:637,

InU 1973:22

6. beträffande omprövning av sjöfartsverkets lokalisering att riksdagen avslår motionen 1973:1538,

7. beträffande omprövning av mynt- och justeringsverkets lokalisering att riksdagen avslår motionen 1973:1714,

8. beträffande nytt förslag till omlokaliseringsorter m. m. att riksdagen avslår motionen 1973:1670,

9. beträffande statens brandinspektion och statens brandskola att riksdagen med avslag på motionen 1973:1701,yrkandet 2, bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

10. beträffande sprängämnesinspektionen att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

11. beträffande kontrollcentral inom luftfartsverket för norra flyginformationsregionen att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

12. beträffande statens bakteriologiska laboratorium att riksdagen med avslag på motionerna 1973:1704, yrkandet 2, 1973:1708 och 1973:1718 bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

13. beträffande försvarets forskningsanstalt att riksdagen med avslag på motionerna 1973:1519 i denna del, 1973:1712 och 1973:1715 bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

14. beträffande försvarets teletekniska laboratorium att motionerna 1973:1519 i denna del och 1973:1702 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande patent- och registreringsverkets bolagsbyrå att riksdagen med avslag på motionen 1973:1722 bifaller Kungl. Maj äs förslag,

16. beträffande del av skolöverstyrelsen att riksdagen med avslag på motionen 1973:1717 bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

17. beträffande statens vägverk att riksdagen med avslag på motionen 1973:1650 bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

18. beträffande statens trafiksäkerhetsverk att riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

19. beträffande civilförsvar sstyrelsen att riksdagen med avslag på motionerna 1973:1682 i denna del och 1973:1704, yrkandet 3, bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

20. beträffande försvarets civilförvaltning att riksdagen med avslag på motionen 1973:1682, i denna del, bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

21. beträffande fortifikationsförvaltningen att riksdagen med avslag på motionen 1973:1682, i denna del, bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

22. beträffande statens jordbruksnämnd att riksdagen med avslag på motionerna 1973:1701, yrkandet 1, och 1973:1706 bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

23. beträffande del av statens institut för företagsutveckling att riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag,

24. beträffande televerkets teleskola att riksdagen med avslag på

InU 1973:22

motionen 1973:171 1, yrkandet 1, bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

25 beträffande televerkets byggnadsavdelnings byggnad sko ritor att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag,

26. beträffande omprövning av lokaliseringen av Svenska Penninglotteriet AB att riksdagen avslår motionerna 1973:1517 och 1973:1711, yrkandet 2 i motsvarande del,

27. beträffande lokalisering av AB Tipstjänst att riksdagen avslår motionen 1973:1711, yrkandet 2 i motsvarande del,

28. beträffande lokalisering av huvudkontoren för statliga företag med verksamhet i Norrbotten att motionen 1973:1720, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

29. beträffande personalfrågor m. m. att motionerna 1973:1675, yrkandet 2, 1973:1705, yrkandet 1, och 1973:1709, yrkandet 3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

30. beträffande uttalande om framtida omlokalisering att motionen 1973:1675, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

31. beträffande industrisysselsättningen i Stor stockholmsområdet att motionen 1973:1675, yrkandet 3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

32. beträffande beaktande av vissa regioner vid framtida ny- eller omlokaliseringar av statlig verksamhet att motionerna 1973:1674, 1973:1703, yrkandet 2, 1973:1705, yrkandet 2, 1973:1713 och 1973:1720, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

33. att riksdagen — i den mån frågorna inte behandlats i det föregående — godkänner de allmänna riktlinjer för omlokalisering av central statlig verksamhet som föreslagits i propositionen.

Stockholm den 8 maj 1973

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping (fp), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Mattsson i Skee (c), Olsson i Asarum (s) och Hallgren (vpk).

InU 1973:22

33 Reservationer

1. Avslag på propositionen och uppskov med ställningstagandet till ytterligare omlokalisering m. m. (punkt 1)

av herrar Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp) och Oskarson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 12 med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Det utredningsarbete som föregått föreliggande förslag har bedrivits under förhållandevis begränsad tid trots att de verksamheter som granskats i allmänhet varit av mycket komplex natur. Detta förhållande har enligt utskottets uppfattning inneburit att nu framlagd proposition lider av allvarliga brister bl. a. när det gäller analys av samhällsekonomiska konsekvenser och inverkan på berörda förvaltningars effektivitet. Vidare har ingen analys gjorts av möjligheterna att uppnå samma regionalpolitiska effekter genom alternativa åtgärder. Sålunda har inte behandlats möjligheterna till delegering av beslutsfunktioner. Inte heller har i tillräcklig omfattning systematiskt prövats möjligheterna att flytta ut delar av statliga verk. Ett exempel på att en sådan lösning är effektiv utgör statistiska centralbyrån inom vilken vissa verksamheter flyttats till Örebro.

Ett annat alternativ som inte behandlats är möjligheterna att med traditionella regionalpolitiska medel uppnå samma resultat som genom här föreslagen omlokalisering av central statlig verksamhet. Det är enligt utskottets uppfattning troligt att man med de medel som nu satsas på en flyttning av arbetstillfällen från en ort till en annan kunnat skapa långt fler nya arbetstillfällen om medlen använts inom regionalpolitikens ram. De direkta kostnaderna för den föreslagna omlokaliseringen har beräknats till 525 milj. kronor, varav 100 milj. kronor utgör engångsutgifter och 420 milj. kronor kapitalinvesteringar. Därtill kommer ökade årliga driftkostnader som beräknats till 15 milj. kronor för första året. Enligt utskottets mening finns det anledning anta att de verkliga kostnaderna kommer att bli väsentligt högre.

Utskottet vill erinra om att det från flera håll riktats stark kritik mot att samhällsekonomiska bedömningar inte redovisats. Utskottet är medvetet om att det föreligger svårigheter att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna av föreslagna utflyttningar. Detta förhållande kan inte enligt utskottet ursäkta att man inte söker göra en samhällsekonomisk kalkyl, eftersom hela grunden för utflyttningen är att en sådan kalkyl visar på samhällsekonomiska fördelar. Att det finns vissa möjligheter att utföra beräkningar av detta slag visar de överväganden som föregick beslutet att ta upp malmbrytning i Stekenjokk. Den samhällsekonomiska kalkyl som då gjordes var av avgörande betydelse för statsmakternas ställningstagande. Det kan också hävdas att om oöverstig -

InU 1973:22

liga svårigheter möter att i förväg göra en adekvat samhällsekonomisk bedömning så är det än angelägnare att avvakta resultatet av den utflyttning som redan beslutats. Sedan man kan överblicka verkningarna av etapp 1 bör man i vart fall ha visst underlag för att göra den nödvändiga samhällsekonomiska bedömningen.

Eftersom egentliga erfarenheter saknas av den tidigare beslutade omlokaliseringen, är det svårt att med bestämdhet uttala sig om hur stor del av personalen som kommer att följa med. Denna fråga är emellertid av den största betydelse för att bedöma såväl verkningarna på sysselsättningsläget på inflyttningsorten som effektiviteten inom myndigheten i dess fortsatta arbete. Om en stor del av personalen — särskilt personer i nyckelställningar — inte följer med till den nya orten, tvingas man räkna med att effektiviteten i det fortsatta arbetet allvarligt kommer att nedgå för lång tid framåt. Om å andra sidan personalen i stor utsträckning flyttar med blir effekterna på sysselsättningen på den nya orten liten. Arbetslösheten på inflyttningsorten kan i en del fall t. o. m. öka till följd av anspråk på arbete från medflyttande anhöriga. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om arbetsmarknadsstyrelsens remissyttrande vari påtalas svårigheterna att bereda medföljande familjemedlemmar önskad sysselsättning.

Konsekvenserna för berörda myndigheter vad gäller de direkta kostnaderna och möjligheten att upprätthålla en god effektivitet inom myndigheterna har inte belysts på ett tillfredsställande sätt. Kungl. Maj:ts och myndigheternas bedömningar går vitt isär och det beslutsunderlag som presenteras för riksdagen är inte av den kvaliteten att det bör läggas till grund för ett så vittgående beslut som nu föreslås. För exempelvis FOA:s del har på ett övertygande sätt inför utskottet belysts de förödande konsekvenser en utflyttning till skilda orter skulle få. Inom åtskilliga myndigheter pågår omorganisationer som bör slutföras innan man tar ställning till förläggning av verksamheten. Det gäller exempelvis vägverket, fortifikationsförvaltningen och skolöverstyrelsen. Även beträffande övriga myndigheter med ett undantag är beslutsunderlaget så bristfälligt att ett beslut om omlokalisering inte bör träffas nu. Undantaget gäller kontrollcentralen för norra flyginformationsregionen, som föreslås bli inrättad i Luelå. Här är det emellertid inte fråga om omlokalisering i vanlig mening utan det gäller närmast en nyinrättad verksamhet.

Utskottet vill också framhålla att konsekvenserna för personalen inte är tillfredsställande belysta. Inte minst med hänsyn till de stora uppoffringar av personligt slag det här gäller ter det sig rimligt att statsmakterna kan prestera en hållbar motivering för sitt beslut.

Utskottet finner det förståeligt att den berörda personalen reagerat mycket starkt inför den föreslagna omlokaliseringen. Missnöjet gäller såväl handläggningen av utredningen som själva flyttningen. Utskottet vill erinra om vad TCO anför i sitt remissyttrande:

De fackliga organisationerna har inte tillåtits få någon som helst insyn i det egentliga utredningsarbetet och inte heller informerats om delegationens överväganden och ställningstaganden exempelvis vad beträffar valet

InU 1973:22

av myndigheter eller lokaliseringsorter. Informationen har av delegationen begränsats till ett mycket snävt område — i stort sett endast den tidsmässiga ramen och omfattningen av utredningsarbetet. Begreppet samråd anser TCO inte kan användas som beskrivning av vad som förekommit i detta sammanhang.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet — med undantag för den tidigare nämnda kontrollcentralen och de verksamheter som föreslås ligga kvar i Storstockholmsregionen — propositionens förslag om att beslut nu skall fattas om en andra omlokaliseringsetapp. Som framgår av det sagda bör frågorna om ytterligare omlokalisering bli föremål för nya överväganden med utgångspunkt i de erfarenheter man kan få av utfallet av etapp 1 och med beaktande av vad i övrigt ovan anförts.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen och uppskov med ställningstagandet till ytterligare omlokalisering m. m. att riksdagen i anledning av motionerna 1973:1681, 1973:1704, yrkandet 1, 1973:1707, yrkandet 2, 1973:1710, yrkandet 2, och 1973:1716 avslår propositionen 1973:55 utom i vad gäller kontrollcentralen inom luftfartsverket för norra flyginformationsregionen, statens brandskola, statens brandinspektion och sprängämnesinspektionen.

2. Delegering av beslutsfunktioner m. m. (punkt 2)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Mattsson i Skee (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”1 sitt” och slutar på s. 13 med ”i delegeringsfrågor” bort ha följande lydelse:

Frågan om decentralisering av statlig förvaltning är enligt utskottets uppfattning av stor principiell betydelse. 1971 års omlokaliseringsbeslut liksom det föreliggande förslaget gäller enbart en geografisk omlokalisering. Enligt utskottets mening bör decentralisering av statlig verksamhet också ske genom omfördelning av beslutsfunktioner från central till regional och lokal nivå och från statlig byråkrati till folklig självstyrelse. Därmed ökar effektiviteten, och samhällets service till allmänheten förbättras.

Genom en fortgående decentralisering av statliga förvaltningsfunktioner förbättras även möjligheterna till lekmannainflytande samtidigt som goda regionalpolitiska effekter kan uppnås. Enligt utskottets mening bör ökad uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att omfördela beslutsfunktioner genom t. ex. beslutsdelegering inom den statliga förvaltningen eller överförande av arbetsuppgifter från statliga till kommunala organ. I avvaktan på länsdemokratiutredningens förslag bör samtliga myndigheter ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att genom decentralisering av arbetsuppgifter och delegering av befogenheter minska den centrala förvaltningen och därmed även få en smidigare handläggning och större

InU 1973:22

effektivitet. Erfarenheterna av denna inventering av möjligheterna till decentralisering och delegering bör vara av stort värde för de mera principiella ställningstaganden länsdemokratiutredningen skall göra.

Vad utskottet anfört i anledning av de aktuella motionsyrkandena bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande delegering av beslutsfunktioner m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1973:1518, 1973:1703, yrkandet 1, 1973:1705, yrkandet 3, 1973:1707, yrkandet 1, och 1973:1710, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

3. Omprövning av mynt- och justeringsverkets lokalisering (punkt 7)

av herr Nordgren (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Herr Nordgren” och slutar med ”sjöfartsverkets del” bort ha följande lydelse:

1 motionen 1973:1714 yrkar herr Nordgren att 1971 års beslut att lokalisera delar av mynt- och justeringsverket till Eskilstuna skall omprövas och Söderhamn utses till lokaliseringsort. Frågan om lokaliseringen av mynt- och justeringsverkets mynt- och medaljtillverkning har prövats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. I samband med behandlingen av första omlokaliseringsetappen uttalade sig utskottet för att ifrågavarande tillverkning skulle omlokaliseras till Söderhamn. Utskottets förslag föll med knapp majoritet i riksdagen. Utskottet är medvetet om att vissa förberedelser vidtagits för en lokalisering till Eskilstuna. Enligt utskottets uppfattning är dock dessa förberedelser inte av det slaget att de inte skulle medge en omprövning av riksdagens tidigare ställningstagande. Utskottet har för sin del funnit att behovet av ett tillskott av statlig verksamhet i syfte att skapa en mera differentierad arbetsmarknad i Söderhamnsområdet är så stort att ifrågavarande del av mynt- och justeringsverket bör placeras i Söderhamn i stället för i Eskilstuna. Utskottets ställningstagande står också i samklang med den allmänna regionalpolitiska målsättningen att förstärka sysselsättningsmöjligheterna i det allmänna stödområdet. Utskottet vill också erinra om att Hälsingland i övrigt inte tilldelats någon statlig verksamhet vid här aktuella omlokaliseringar.

Med det anförda biträder utskottet således motionen 1973:1714.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande omprövning av mynt- och justeringsverkets lokalisering att riksdagen med bifall till motionen 1973:1714 upphäver beslutet att förlägga den aktuella delen av verket till Eskilstuna och i stället beslutar omlokalisering till Söderhamn.

InU 1973:22

4. Försvarets forskningsanstalt (punkt 13)

av herr Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”till Skellefteå” bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag beträffande FOA betyder att anstaltens verksamhet kommer att spridas till flera orter. Utskottet vill erinra om att i samband med tillkomsten år 1945 av FOA genom sammanslagning av olika forskningsinstitutioner uttalade dåvarande försvarsministern att försvarsforskningen led av den uppsplittring och isolering under vilken den arbetat vilket bl. a. försvårat möjligheterna att i verksamheten bibehålla skicklig arbetskraft varigenom kontinuiteten äventyrats. Detta hade i sin tur till följd att även den ekonomiska verkningsgraden blev för låg.

De synpunkter som försvarsministern uttalade i samband med ifrågavarande sammanslagning har fått ny aktualitet genom förslaget att dela upp FOAs verksamhet på fyra platser som geografiskt sett ligger långt från varandra. En sådan spridning torde komma att försvåra både de tvärvetenskapliga kontakterna inom myndigheten och kontakterna med uppdragsgivare och avnämare. FOA :s verksamhet karakteriseras nämligen av intensiva interna och externa kontakter. Det förekommer sålunda dagligt samarbete mellan specialister inom FOA. Man har täta kontakter med vetenskapliga och andra institutioner både inom och utom landet. Dessutom sker ett nära samarbete med FOA:s avnämare. En spridning av anstaltens verksamhet i enlighet med propositionens förslag kan enligt utskottets uppfattning innebära risker för en tillbakagång för den svenska försvarsforskningen.

Utskottet erinrar om att en rad remissinstanser liksom även FU —69 klart har förordat en samlad försvarsforskning till Stockholmsregionen. Den påverkan på FOAs verksamhet och försvarsforskningens effektivitet som en utspridning av FOAs enheter skulle få har enligt utskottets uppfattning inte tillfredsställande belysts. Utskottet anser därför att FOA s omlokalisering bör övervägas ytterligare innan ställning tas till eventuell utflyttning. Vad utskottet anfört i anledning av motionerna bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande försvarets forskningsanstalt att riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts förslag och i anledning av motionerna 1973:1519 i denna del, 1973:1712 och 1973:1715 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

5. Del av skolöverstyrelsen (punkt 16)

av herr Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”När det” och slutar med ”U 68s förslag” bort ha följande lydelse:

InU 1973:22

38 Vad beträffar utlokalisering av de båda enheterna av SÖ vill utskottet erinra om att dessa kommer att organisatoriskt bli berörda dels av U 68 :s nyligen framlagda förslag vari föreslås att all lärarutbildning i framtiden skall sammanföras med annan eftergymnasial utbildning i ett nytt verk, universitets- och högskoleämbetet, dels också av inom SÖ pågående utredningar.

Det ter sig föga välbetänkt att inte avvakta resultatet av detta utredningsarbete innan slutlig ställning tas till lokaliseringsfrågan. Med hänsyn till verksamheternas begränsade omfattning personalmässigt synes ett uppskov inte behöva innebära någon olägenhet ur kommunal planeringssynpunkt. Om utredningsarbetet ger vid handen att omlokalisering av verksamheterna i en eller annan form är lämplig bör Sundsvall i första hand komma i fråga. Någon egentlig tidsförskjutning synes i så fall inte heller behöva uppkomma.

Med det anförda avstyrker således utskottet propositionens förslag i denna del och tillstyrker motionen 1973:1717.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande delar av skolöverstyrelsen att riksdagen i anledning av motionen 1973:1717 samt med avslag på Kungl. Maj:ts förslag som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

6. Statens jordbruksnämnd (punkt 22)

av herr Eriksson i Arvika (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som böljar på s. 23 med ”Departementschefen erinrar” och slutar på s. 24 med ”och 1973:1706” bort ha följande lydelse:

Statens jordbruksnämnd intar en särställning bland de myndigheter som tagits upp i propositionen på det sättet att nämndens verksamhet är osedvanligt kontaktintensiv. Såsom motionärerna anför i motionen 1973:1706 är därtill kontaktnätet mycket centralorienterat och omfattar alltså myndigheter och organisationer som finns i och till övervägande del kommer att stanna kvar i Stockholmsområdet. Av denna anledning ter det sig märkligt att förslag läggs fram om att flytta myndigheten till Jönköping utan att en närmare prövning gjorts om vilka följder en sådan lokalisering får. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen 1973:1706 att ytterligare utredning bör göras innan slutlig ställning tas till frågan om jordbruksnämndens lokalisering. En sådan utredning bör inte endast behandla möjligheterna att utlokalisera jordbruksnämnden utan även pröva om någon annan lokaliseringsort, t. ex. Skövde, kan vara ett lämpligare alternativ än Jönköping.

Vad utskottet anfört borges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande statens jordbruksnämnd att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag samt i anledning av motionerna

InU 1973:22

1973:1701, yrkandet 1, och 1973:1706 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Ställningstagande till förslagen om de olika myndigheterna

av herrar Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp) och Oskarson (m):

Vårt yrkande om avslag på propositionen — frånsett placeringen av en kontrollcentral inom luftfartsverket och vissa verksamheter som skall ligga kvar i Storstockholmsområdet - innebär ett ställningstagande mot att omlokaliseringsbeslut fattas nu beträffande envar av de olika myndigheterna, frånsett de nämnda undantagen. Med hänsyn härtill har vi inte ansett det erforderligt att reservera oss separat beträffande de olika myndigheterna. För den händelse vår reservation 1 inte skulle vinna kammarens bifall kommer vi att stödja yrkanden om avslag på propositionen beträffande enskilda myndigheter.

2. Regionalpolitiska riktlinjer

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Mattsson i Skee (c);

I utskottsbetänkandet hänvisas i olika avsnitt till riksdagsbeslutet hösten 1972 (InU 1972:28) om regionalpolitisk! program huvudsakligen i enlighet med proposition 1972:111. Centerpartiets program innebär en högre regionalpolitisk målsättning och en annan syn beträffande decentralisering av beslutsfunktioner, utveckling av ortsstruktur m. m.

1 såväl riksdagsmajoritetens som centerns alternativ om den regionalpolitiska utvecklingen ingår omlokalisering av statlig verksamhet som ett medel att förbättra den regionala balansen. Trots skiljaktigheterna i inställning till regionalpolitikens utformning i övrigt föreligger alltså i detta avseende samstämmighet varför vi i allt väsentligt ansluter oss till proposition 1973:55.

3. Genomförandet av omlokaliseringarna inom ramen för ett sysselsättningspolitiskt program (punkt 3)

av herr Hallgren (vpk):

I motionen 1973:1709 framhålls att de föreslagna omlokaliseringarna blir effektiva endast inom ramen för ett sysselsättningspolitiskt program avpassat efter olika regioners behov och med sikte på att säkra full sysselsättning utan flyttningsförluster. Ett sådant program bör baseras på statliga industrier uppbyggda med hjälp av bl. a. AP-fonderna, upprustning av kommunikationer och kollektiv trafik och insatser på sociala och miljömässiga bristsektorer. Utskottets yttrande på denna punkt har en sådan utformning att jag inte anser att jag i detta sammanhang bör

InU 1973:22

framställa något yrkande. Frågan kommer, som framhålls av utskottet, ånyo att aktualiseras bl. a. i samband med inrikesutskottets och näringsutskottets behandling av motioner med likartade syften som i motionen 1973:1709. Jag anser det angeläget att med detta yttrande understryka vikten av att även en åtgärd i form av omlokalisering av central statlig förvaltning måste ses i ett större sysselsättningspolitiskt sammanhang i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Arméns tekniska skola (punkt 5)

av herr Oskarson (m):

Vid prövningen av 1971 års omlokaliseringsförslag reserverade jag mig för avslag på Kungl. Maj :ts förslag att lokalisera arméns tekniska skola till Östersund. I reservationen framhölls bl. a. att utredning pågick om skolans framtida organisation och att en lokalisering till Östersund skulle medföra dryga kostnader. Vidare framhölls att Skövde som lokaliseringsort borde allvarligt övervägas. Reservationen utmynnade i att lokaliseringsfrågan borde utredas på nytt. Då nu frågan om lokaliseringen av ATS ånyo aktualiserats i motionen 1973:637 vill jag med detta yttrande framhålla att de skäl som åberopades vid förra tillfället för en ny utredning av ATS lokalisering liksom f. ö. för flera andra verk i första etappen fortfarande gäller. Genom den förändring i den försvarspolitiska situationen som uppkommit i och med 1972 års riksdagsbeslut om försvarsanslagen har ytterligare skäl tillkommit som talar för att placeringen av ATS bör omprövas. I likhet med motionärerna finner jag det märkligt att lokaliseringspolitiska motiv skall vara helt avgörande för försvarspolitiska beslut.

5. Mynt- och justeringsverket (punkt 7)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Mattsson i Skee (c):

Utskottet uttalade sig vid behandlingen av första omlokaliseringsetappen för att mynt- och justeringsverket skulle omlokaliseras till Söderhamn. Riksdagen beslöt dock att verket i stället skulle placeras i Eskilstuna. Med hänsyn till riksdagens två år gamla beslut och till att långt gående förberedelser redan vidtagits för verkets flyttning anser vi oss inte nu kunna yrka bifall till föreliggande motionsförslag om en omprövning av beslutet till förmån för Söderhamn. Vår principiella inställning är dock fortfarande att verket borde ha placerats i Söderhamn.

6. Statens bakteriologiska laboratorium (punkt 12) av herr Hallgren (vpk):

Det finns enligt min mening all anledning att förutsättningslöst utreda frågan om statens bakteriologiska laboratoriums lokalisering.

InU 1973:22

41 Utöver de vanliga skälen mot en utflyttning har här också anförts en rad mycket starka sakskäl som noga bör prövas. SBL, som nu ligger i Solna, sysslar med mikrobiologisk diagnostik och vaccinproduktion. Man har ett väl utvecklat samarbete med Stockholms landsting som är beställare av ca 40 procent av de 600 000 undersökningar som görs.

Samma behov kan rimligtvis inte finnas i Umeå, som redan har ett sådant laboratorium. Flyttning skulle också betyda att Stockholms landsting troligen skulle tvingas att bygga ett nytt laboratorium.

Personalens immunitetsskydd är en mycket allvarlig fråga. Den del av personalen som har de farligaste uppgifterna kan inte helt eller till större delen nyrekryteras. Om man i en annan stad rekryterar personal som inte alls har något immunitetsskydd, förvärvat under åratal av arbete, är risken för allvarliga konsekvenser stor.

Det har också från sakkunnig personal anförts att resultatet av verksamheten kraftigt skulle kunna försämras, bl. a. att många prov inte tål transport från Sydsverige och upp till Umeå.

Bland de ytterligare skäl som anförts mot en flyttning är att man därmed försämrar epidemiskyddet. De flesta epidemier inträffar i södra och mellersta Sverige, där huvuddelen av vårt lands befolkning bor.

Utöver detta kan också anföras att mycket stora belopp helt nyligen har investerats i SBL:s anläggningar i Solna. Så sent som i september 1972 fick laboratoriet anslag för att bygga ny destruktionsanläggning och ett nytt djurhus. Det är specialbyggnader som svårligen kan användas för andra ändamål.

Det har självklart också anförts en rad skäl för flyttning och motargument mot det här anförda. Inte heller dessa bör nonchaleras utan prövas på ett seriöst sätt. Den utredning som nu skall ytterligare granska frågorna kring SBL bör emellertid inte bara syssla med frågorna om till vilken ort SBL bör flyttas utan också helt förutsättningslöst pröva frågan om en flyttning över huvud taget är försvarbar.

InU 1973:22 42

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motioner 1

Utskottet 8

Inledning 8

Principiella överväganden 9

Omlokalisering av myndigheter 14

Ny prövning av tidigare beslutad omlokalisering (A TS, sjöfartsverket och myntverket) 16

I propositionen föreslagen omlokalisering 17

Stockholmsområdet (brandskolan m. fl.) 18

Luleå (flygkontrollcentral) 18

Umeå och Linköping (SBL och FOA) 18

Sundsvall (delar av patentverket och SÖ) 20

Falun/Borlänge {vägverket och trafiksäkerhetsverket) 21

Karlstad (försvarets civilförv. och civilförsvarsstyr.) 22

Eskilstuna (fortifikationsförvaltningen) 22

Jönköping {jordbruksnämnden) 23

Borås (del av SIFV) 24

Kalmar (del av televerket) 24

Omlokalisering av statliga företag 24

Personalfrågor 26

Framtida omlokalisering av statlig verksamhet 27

Tidsplan och medelsbehov 29

Utskottets hemställan 30

Reservationer 33

1. Avslag på propositionen och uppskov med ytterligare omlokalisering m. m 33

2. Delegering av beslutsfunktioner m. m 35

3. Omprövning av mynt-och justeringsverkets lokalisering ... 36

4. Försvarets forskningsanstalt 37

5. Del av skolöverstyrelsen 37

6. Statens jordbruksnämnd 38

Särskilda yttranden 39

1. Ställningstagande till förslagen om de olika myndigheterna 39

2. Regionalpolitiska riktlinjer 39

3. Genomförandet av omlokaliseringarna inom ramen för ett sysselsättningspolitiskt program 39

4. Mynt-och justeringsverket 40

5. Arméns tekniska skola 40

6. Statens bakteriologiska laboratorium 40