Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:50 angående medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten m. m. jämte motioner

Inrikesutskottets betänkande nr 7 år 1973

InU 1973:7

Nr 7

Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:50 angående medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten m. m. jämte motioner.

Kungl. Maj:t har i propositionen 1973:1 bilaga 13 (inrikesdepartementet) under punkterna D 1 och D 2 (s. 150)samtV:10 (s. 278—279) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1973/74 beräkna

a) till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av 131 125 000 kr.,

b) till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

c) till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.

Kungl. Maj:t har därefter i propositionen 1973:50 lagt fram förslag om medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten m. m.

I förevarande betänkande behandlas dels propositionsförslagen, dels 30 under allmänna motionstiden väckta motioner angående regionalpolitiken, dels 26 i anledning av propositionen 1973:50 väckta motioner.

Propositionen 1973:50

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med utgångspunkt i riksdagens beslut under hösten 1972 om ett regionalpolitisk! handlingsprogram läggs i propositionen fram förslag om medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten m. m.

En vidareutveckling av det regionalpolitiska stödet föreslås. Företagsinriktad partihandel och uppdragsverksamhet med mer än lokal betydelse föreslås bli stödberättigade vid investeringar i det allmänna stödområdet. Företag som bedriver uppdragsverksamhet skall i särskilda fall kunna få lånegaranti för anskaffning av omsättningstillgångar. I undantagsfall skall Kungl. Maj:t kunna bevilja förhöjt lokaliseringsbidrag med högst 65 % av kostnaderna för byggnader vid investeringar i det inre stödområdet. Vidare föreslås att i undantagsfall även avskrivningslån skall kunna beviljas industriföretag vid investeringar i maskiner, arbetsredskap och verktyg inom det inre stödområdet. Beloppsgränsen för arbetsmarknadsstyrelsens beslutanderätt i lokaliseringsstödärenden föreslås höjd till 5 milj. kr.

Sysselsättningsstöd föreslås kunna utgå också till företag med industriliknande verksamhet, industriserviceföretag, partihandelsföretag och företag med uppdragsverksamhet. Sysselsättningsstödet höjs till 7 000 kr. per

1 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

årsarbetskraft under första och andra året och till 3 500 kr. under det tredje året.

På grundval av betänkande av kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden föreslås i fråga om lokaliseringsstödet till turistanläggningar att kommun — som ett undantag från vad som eljest gäller — skall kunna få lokaliseringsstöd i vissa fall.

I propositionen föreslås vidare en effektivering av lokaliseringssamrådet.

Organisationen på regional nivå av uppföljning och bevakning av utvecklingen inom stödföretag behandlas. Länsstyrelserna föreslås leda verksamheten på det regionala planet.

Med utgångspunkt i betänkande av industricentrautredningen läggs förslag fram om utbyggnaden och utformningen av de två industricentra, som enligt riksdagens beslut i höstas skall anläggas i Lycksele och Strömsund. Förslaget omfattar också organisationen och finansieringen av verksamheten.

Särskilda stödåtgärder i glesbygder föreslås. Förslagen grundas i huvudsak på glesbygdsutredningens betänkande om sysselsättning i glesbygder. Företagareföreningarna föreslås få medel för punktinsatser i fråga om rådgivning och service till småföretag i glesbygder. Verksamheten med kommunala sysselsättningsinsatser byggs ut till att omfatta ytterligare kommuner i det inre stödområdet. Hemarbetsverksamheten föreslås fortsätta.

Slutligen redovisas vidtagna, beslutade och planerade åtgärder för att främja utvecklingen i Vindelälvsområdet. Ca 600 nya permanenta arbetstillfällen beräknas tillföras området genom industrietableringar m. m. Förhöjt statsbidrag föreslås till tidigareläggning av utbyggnaden av vissa reningsverk i området. Under anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder anvisas 10 milj. kr. för utbyggnad av bl. a. väg 363.

I propositionen föreslås att riksdagen fastställer en ram för regionalpolitisk! stöd under en femårsperiod på 2 500 milj. kr. Av detta belopp beräknas 450 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 325 milj. kr. för utbildningsstöd, 150 milj. kr. för sysselsättningsstöd och 1 550 milj. kr. för lokaliseringslån. För kreditgarantier till rörelsekapital bestäms för nästa budgetår en ram av 25 milj. kr.

Anslagen till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån tas för nästa budgetår upp till 189 milj. kr. resp. 250 milj. kr.

Anslaget till Särskilda stödåtgärder i glesbygder beräknas till 25 milj.

kr.

Hemställan

I propositionen 1973:50 har Kungl. Maj:t (inrikesdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att antaga i propositionen framlagt förslag till

1. lag om ändring i lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd,

dels föreslagit riksdagen att

InU 1973:7

2. godkänna i propositionen förordade ändrade grunder för regionalpolitisk stöd, att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1973/74,

3. godkänna vad i övrigt förordats i propositionen i fråga om den regionalpolitiska stödverksamheten,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — med tillämpning av de under 2 förordade ändrade grunderna för regionalpolitisk stöd — efter utgången av budgetåret 1972/73 ta i anspråk outnyttjat utrymme av de ramar för beslut om regionalpolitisk stöd som har fastställts för treårsperioden 1970/71-1972/73,

5. bestämma att under budgetåren 1973/74-1977/78 härutöver får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med sammanlagt högst 2 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som angetts i propositionen,

6. bemyndiga Kungl. Maj:t att från anslaget Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1973/74 avsätta 3 000 000 kr. till en stiftelse med ändamål att äga och förvalta industricenteranläggningar samt att ta i anspråk erforderliga medel från nämnda anslag för att täcka stiftelsens förvaltningskostnader,

7. bemyndiga Kungl. Maj.t att från anslaget Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån ta i anspråk 1 500 000 kr. för lån till den under 6 nämnda stiftelsen enligt vad som förordats i propositionen,

8. fastställa en ram för statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital för budgetåret 1973/74 av högst 25 000 000 kr.,

9. godkänna i propositionen förordade grunder för glesbygdsstöd, att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1973/74,

10. godkänna vad som anförts i propositionen i fråga om åtgärder i Vindelälvsområdet,

11. för budgetåret 1973/74 anvisa

på driftbudgeten under elfte huvudtiteln

a) till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av 189 094 000 kr.,

b) till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.

InU 1973:7

4 Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som planerar byggnadsåtgärd som omfattas av förordnande enligt 1 § skall så snart det kan ske skriftligen anmäla sina planer till lokaliseringsmyndigheten. Myndigheten upptager överläggningar i lokaliseringsfrågan med den som gjort anmälan.

Myndigheten skall utfärda bevis om att samrådsskyldigheten fullgjorts. Sådant bevis skall utfärdas senast fyra månader efter det anmälan gjordes hos myndigheten, om den anmälningsskyldige begär det. Myndigheten får dock förlänga denna tid med högst ett år, om den anmälningsskyldige vägrar att lämna nödvändiga uppgifter eller på annat sätt uppenbart undandrager sig att medverka i samrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 j gjorts före ikraftträdandet.

§

Den som planerar byggnadsåtgärd som omfattas av förordnande enligt 1 § skall, så snart det kan ske, skriftligen anmäla sina planer till lokaliseringsmyndigheten. Myndigheten får förelägga den som gjort anmälan att komplettera anmälningen med utredning om förutsättningarna att förlägga verksamhet som lokalerna är avsedda för utanför område som omfattas av förordnande enligt 1 §■

Myndigheten upptager överläggningar i lokaliseringsfrågan med den som gjort anmälan.

Myndigheten skall utfärda bevis om att samrådsskyldigheten fullgjorts. Sådant bevis skall utfärdas senast fyra månader efter det anmälan gjordes hos myndigheten, om den anmälningsskyldige begär det. Myndigheten får dock förlänga denna tid med högst ett år, om den anmälningsskyldige vägrar att lämna nödvändig uppgift eller utredning eller på annat sätt uppenbart undandrager sig att medverka i samrådet.

i 1973 men gäller ej anmälan som

InU 1973:7

5 Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1973:55 av herr Henmark (fp), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att det allmänna stödområdet skall inom Kristianstads och Malmöhus län omfatta Simrishamns, Tomelilla, Ystads, Sjöbo och Skurups kommuner.

Motionerna behandlas i

utsk.

yttr.

s.

utsk. hem st. P19 -

reserv, (r) särsk. yttr. (sy) nr

1973:111 av herr Sellgren (fp), vari hemställs att 27 9 1 sy

riksdagen ger Kungl. Majit till känna att Örnsköldsviks kommun i den regionalpolitiska stödverksamheten skall ges en med primära centra jämbördig behandling.

1973:223 av herr Björk i Gävle m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Majit i första hand 32 21

hemställer att Gästrikland förs till det allmänna stödområdet,

2. att riksdagen hos Kungl. Majit i andra hand 32 22

hemställer att Ockelbo och Hofors kommuner förs till

det allmänna stödområdet.

1973:224 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs 25 6

att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att behovet att tillföra Skaraborgs län industri- och serviceverksamhet samt eftergymnasial utbildning beaktas i det fortsatta regionalpolitiska arbetet.

1973:225 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att 29, 41 riksdagen vid behandlingen av den regionalpolitiska 44, 47 stödverksamheten måtte ansluta sig till de riktlinjer som i motionen framförts i syfte att stimulera sysselsättningen inom stödområdet.

14, 31 (12r, 37, 40 13, 6, l? sy

1973:356 av fru Jonäng m. fl. (c), vari hemställs att 26 8

riksdagen

1. uttalar sig för särskilda regionalpolitiska åtgärder för Ljusdals kommun,

2. beslutar att Gävleborgs läns kommuncentra får del av särskilda insatser för att upprätthålla den servicenivå som riksdagen beslutat om i anledning av propositionen 1972:1 1 1,

3. beaktar vad som i motionen i övrigt anförts.

InU 1973:7

6 Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

1973:360 av herr Wictorsson (s), vari föreslås att 51 45

riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att medel för särskilda stödåtgärder i glesbygder även får utgå i landets skärgårdsområden, dvs. på de öar som saknar fast landförbindelse.

1973:519 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c, fp, 25 7

m), vari hemställs att riksdagen måtte

1. medge att skyndsamma lokaliseringspolitiska åtgärder vidtas i syfte att stärka näringslivet i Falköpings-, Vara- och Lidköpingsregionerna,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan tillämpning av lokaliseringspolitiken för de tre nämnda regionernas vidkommande som förordats i motionen.

1973:521 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c), vari 47 40 13r

hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om att försök med industricentra snarast påbörjas i Ljusdalsområdet.

1973:522 av herrar Fredriksson (s) och Mellqvist (s), 31 20

vari hemställs att riksdagen måtte besluta att Ludvika kommunblock inlemmas i det allmänna stödområdet.

1973:524 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att 20 1 lr

riksdagen måtte

1. besluta att regionalpolitiken enligt i motionen angivna riktlinjer skall inriktas på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse,

2. antaga som riktmärken och målsättningar för utvecklingsplaneringen i länen de i motionen angivna befolkningsramarna för länen 1980,

3. godkänna i motionen angivna grunder för planeringen av den regionala strukturen, särskilt i syfte att garantera

a) att planeringen kan baseras på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna enligt vad som anförts i motionen,

b) att även mindre orter och regioner kan fungera på grundvalen av bärande näringsliv och tillfredsställande service, så att livskraftiga regioner och tätorter kan skapas och upprätthållas över hela landet,

InU 1973:7

7 Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

c) att de nya storkommuner som bildas genom pågående kommunreform ges möjligheter att utvecklas och bestå som näringsgeografiska enheter,

4. uttala att i avvaktan på en länsdemokratireform nästa länsplanering och aktuell planering av ortsstruktur bör handhas av länsstyrelserna med större självständighet än tidigare och i nära samarbete med landsting och kommuner.

1973:528 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m), vari 52 54

hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att de

vid riksdagsbeslutet 1967 om Vindelådalen förutsatta åtgärderna snarast vidtages och att vad i motionen anförts därvid beaktas.

1973:529 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs 36 26

att riksdagen vid behandlingen av bilaga 13 till statsverkspropositionen under punkten D 1, Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet, beslutar anslå 131 375 000 kr., varav 250 000 kr. skall utgivas till Norrland Center AB.

1973:530 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk), vari 22 2 2r

föreslås

1. att riksdagen uttalar att full sysselsättning utan flyttningsförluster skall vara den regionpolitiska målsättningen för skogslänen,

2. att ortsklassificeringen upphävs och fördelningen av resurser och befolkning inom länen blir föremål för ny förutsättningslös behandling.

1973:842 av herr Bohman m. fl. (m), vari — med hänvisning till motiveringen i motionen 1973:241 — hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t

1. anhåller att en utredning tillsätts i syfte att 28 11 4r

åstadkomma generella medel för en sänkning av arbetskraftskostnaderna inom stödområdet,

2. uttalar att regionalpolitisk! motiverat stöd skall 35 25 8r

kunna utgå även till marknadsföringsåtgärder.

1973:844 av herr Boo m. fl. (c, fp, m), vari hemställs 31 20

att riksdagen måtte besluta att Ludvika och Smedjebackens kommunblock skall ingå i det allmänna stödområdet.

InU 1973:7

1973:848 av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (fp), vari anhålls att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer att behovet att tillföra Göteborgsregionen lättare industri och serviceverksamhet för att motverka strukturarbetslöshet beaktas i den allmänna regionalpolitikens strävan att skapa näringspolitisk balans i alla delar av landet.

Motionerna behandlas i

utsk. utsk.

reserv.(r)

yttr. hem st.

särsk. yttr.

s. p.

(sy) nr

24 4

3r

1973:849 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och 39 29 lOr

Nilsson i Visby (s), vari hemställs att riksdagen måtte uttala att Gotland då det gäller regionalpolitiska åtgärder tillförs inre stödområdet.

1973:858 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c), vari 35 25 8r

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om

förslag att lokaliseringsstödet skall omfatta även

marknadsföring i enlighet med vad som i motionen

anförts.

1973:860 av herr Stjernström m. fl. (c), vari hemställs 42 33

att riksdagen hos Kungl. Majt anhåller om att en befattningshavare knyts till Norrlandsfonden med uppgift att organisera och sedan bedriva upplysningsverksamhet i utlandet rörande etableringsbetingelserna i stödområdet.

1973:862 av herrar Westberg i Hofors (s) och Haglund 32 21

(s), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att även den södra länsdelen av Gävleborgs län skall ingå i det allmänna stödområdet.

1973:863 av herr Westberg i Ljusdal (fp), vari hemställs

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majt fäster 26 8

uppmärksamheten på i motionen berörda utvecklingstendenser för 1970-talet, vilka synes kräva extra

insatser för att Gävleborgs län skall nå riksdagens målsättning med bibehållet befolkningstal fram till 1980,

2. att riksdagen hos Kungl. Majt, mot bakgrund 32 21

av de senaste årens utveckling och aktuella bedömningar om 1970-talet för kommunerna Hofors, Ockelbo, Sandviken och Gävle, begär förnyad bedömning

av Gästriklands inordnande i allmänna stödområdet,

InU 1973:7

3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att Gävleborgs län i fråga om regler för statlig upphandling jämställs med övriga län i Norrland,

4. att riksdagen uttalar att Gävleborgs län måtte utgöra en skolblocksregion och att till denna även förläggs högre utbildning.

1973:950 av herr Nilsson i Agnäs (m), vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Bjurholms kommun i Västerbotten må föras till det s. k. inre stödområdet.

1973:951 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att riksanläggningar för hälso- och sjukvård förlagda inom stödområdet blir berättigade till lokaliseringsstöd.

1973:1520 av herr Gustafsson i Byske (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om dels att en översyn av bestämmelserna om flyttningsstöd i enlighet med vad i motionen anförts sker, dels att en ökad information kommer till stånd om de stödmöjligheter som står till buds vid arbetstagares flyttning till anställning inom allmänna stödområdet.

1973:1526 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Turesson (m), vari hemställs att riksdagen måtte ge Kungl. Majit till känna vad i motionen anförts beträffande tilläggsdirektiv till utredningen om statligt lokaliseringspolitiskt stöd i vad avser förläggande av ett industriellt centrum till Mora kommun.

1973:1529 av herrar Kronmark (m) och Schött (m), vari hemställs att riksdagen måtte uttala att Kalmar län med hänsyn till dess speciella situation, främst i fråga om fysisk riksplanering, otillfredsställande kommunikationer och utbildningsmöjligheter, skall ges en ökad andel vid fördelningen av de samhälleliga investeringarna på olika områden.

Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr. s. p. (sy) nr

26 8

26 8

39 29 lOr

43 35

41 32

47 40 13r

25 5

1973:1537 av herr Norrby i Åkersberga (fp), vari hemställs att rikdagen hos Kungl. Majit begär

1. att Gotland hänförs till det inre stödområdet, 39 29 10r

InU 1973:7

10 Motionerna behandlas i

2. att på Gotland uppförs ett industricentrum efter samma regler som föreslagits för Lycksele och Strömsund.

utsk.

yttr.

s.

utsk.

hemst.

P 40 -

reserv, (r) särsk. yttr. (sy) nr

1973:1541 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, c, 27 10

fp), vari hemställs att riksdagen hemställer hos Kungl.

Maj:t om omedelbara åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i landets mest utvecklingshotade län, Norrbotten.

1973:1546 av herr Wijkman (m) och fru Mogård (m), 24 3 3r

vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl.

Majit till känna att Stockholmsregionens intressen och behov i högre grad än som nu skett skall beaktas vid fördelningen av ramar för olika typer av samhällsinvesteringar.

Motioner väckta i anledning av prop. 1973:50

1973:1668 av herr Hjorth m. fl. (s), vari hemställs att 37 27

riksdagen hos Kungl. Majit begär förenklad handläggning av lokaliseringsstödärenden i gränsområdena till allmänna stödområdet i enlighet med vad som i motionen anförts.

1973:1672 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s), vari 39 29 lOr

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en sådan ändring av den nuvarande gränsen för det inre stödområdet att Malungs och Vansbro kommuner i Kopparbergs län hänförs till det inre stödområdet.

1973:1691 av herr Jansson m. fl. (s), vari hemställs 47 40

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Majits

proposition 1973:50 måtte uttala att försöksverksamhet med industricentra bör kunna prövas även i orter utanför stödområdet.

1973:1692 av fru Normark m. fl. (s), vari föreslås att 45 39

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär, att Kungl.

Maj :t snarast framlägger förslag till en lagstiftning som gör det möjligt att kräva bättre redovisning av lokaliseringsmedel och i vissa fall återbetalning.

InU 1973:7

11 Motionerna behandlas i

1973:1693 av herr Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen vid behandling av proposition 1973:50 måtte besluta att ett industricentrum förutom i Strömsund och Lycksele samtidigt skall uppföras också i Kalix i Norrbottens län.

utsk.

yttr.

s.

utsk. hem st. P40 -

reserv, (r) särsk. yttr. (sy) nr 13r

1973:1 743 av herrar Andersson i Örträsk (s) och Häll 52 54

(s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär initiativ i syfte att bilda en samarbetskommitté för planerings- och projekteringsarbete inom Vindelälvsområdet i enlighet med vad i motionen anförts.

1973:1744 av herr Nilsson i Tvärålund (c), vari 39 29 lOr

hemställs att riksdagen måtte uttala att det område som omfattas av nuvarande Bjurholms kommun inkluderas i det inre stödområdet.

1973:1745 av herr Öhvall m. fl. (fp, c, m), vari 47 40 13r

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag om uppförande av industricentrumanläggning i Kalix framläggs till årets riksdag.

1973:1746 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp, c, m), 39 29 lOr

vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär

sådan ändring av gränserna för inre stödområdet att

Malungs och Vansbro kommuner införlivas med det

inre stödområdet.

1973:1758 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen måtte besluta

B. att hos Kungl. Majit anhålla

1. om en skyndsam utredning i syfte att åstad- 28 11 4r

komma generella medel för en sänkning av arbetskraftskostnaderna inom det allmänna stödområdet,

2. om tilläggsdirektiv till den trafikpolitiska utred- 30 15 4 sy

ningen i syfte att väg- och trafikpolitiken i dess helhet

inordnas under de regionalpolitiska strävandena,

3. att en utredning omgående tillsätts för att 30 14 3 sy

klarlägga förutsättningarna för en spridning av arbetsuppgifter och beslutsfunktioner till enheter på regional och lokal nivå;

C. ge Kungl. Majit till känna vad i motionen 28 11 4r

anförts angående angelägenheten av att regionalpoli -

InU 1973:7

12 Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr. s. p. (sy) nr

tiken med hänsyn till vunna erfarenheter i väsentlig utsträckning får en mera generell och framåtsyftande inriktning, så att konkurrenspåverkan så långt möjligt undviks och befintlig företagsamhet bereds likvärdiga möjligheter till utbyggnad och expansion — allt i syfte att från en bredare bas främja sysselsättningen.

Motionen behandlas betr. yrkandet A i SkU 1973:29.

1973:1 759 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:50

1. beslutar att lokaliseringslån skall kunna utgå 35 25 8r

med högst två tredjedelar av kostnaderna för marknadsintroduktion enligt godkänd plan på sätt som

förordats i motionen samt hos Kungl. Maj:t anhåller om utfärdande av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter,

2. beslutar att förstärkt sysselsättningsstöd med 41 31 r

7 000 kr. under vart och ett av de två första åren,

5 000 kr. under tredje året, 3 000 kr. under fjärde året och 2 000 kr. under femte året skall kunna medges i delar av inre stödområdet med svagt utvecklat näringsliv i enlighet med vad i motionen har anförts samt hos Kungl. Maj ä anhåller om utfärdande av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter,

3. bestämmer att under budgetåren 1973/74- 54 49 17r

1977/78 utöver outnyttjat utrymme från innevarande

treårsperiod får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med 3 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som angivits i motionen,

4. anvisar för budgetåret 1973/74 till Regional- 55 56 18r

politiskt stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av

240 000 000 kr., varav 125 000 000 kr. till lokaliseringsbidrag, 70 000 000 kr. till lo kalise ringsutbildning och 40 000 000 kr. till sysselsättningsstöd,

5. anvisar för budgetåret 1973/74 på kapitalbud- 55 58 20r

geten under fonden för låneunderstöd till Regional politisk!

stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag

av 300 000 000 kr.,

6. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar som riktlinje 30 16 6r

för myndigheterna och den regionala utvecklingspla neringen

angelägenheten av att samhällets bas- och serviceorganisation och särskilt kommunikationssyste -

InU 1973:7

13 Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv.(r)

yttr. hemst. särsk. yttr. s. p. (sy) nr

met formas för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle,

7. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att industri- 47 40 13r

centra bör uppföras i Kalix och Vilhelmina i enlighet

med vad industricentrautredningen förutsatte,

8. hos Kungl. Maj:t begär

a) skyndsam prövning av och förslag till utveck- 49 43 lör

ling av företagarföreningarna eller andra organ till regionala lokaliseringspolitiska instrument med bl. a. uppsökande uppgifter för etablering av nya företag i regionalpolitisk! viktiga områden,

d) skyndsam prövning av och förslag till förbätt- 35,50 24,44 7r

rade möjligheter till kombination av jordbruk och skogsbruk med andra sysselsättningar i glesbygdsområden i enlighet med vad som anförts i motionen,

. 9. beslutar ge Kungl. Maj:t till känna vad som i 21 1 lr

motionen anförts beträffande primära och regionala centras roll i regionalpolitiken,

10. uttalar att ett avgifts- och premiesystem för 31 18 5 sy

skogsbruket, som skogspolitiska utredningen föreslagit, är oacceptabelt bl. a. från regionalpolitisk synpunkt.

Motionen behandlas betr. yrkandena 8 b och c i SkU 1973:29.

1973:1 760 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs

A. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att arbetet med den av 1972 års riksdag begärda 48 42 15r

servicegarantin för mindre orter påskyndas,

3. att utbildningsstödet skall kunna utgå under 18 37 28

månader i fråga om mer kvalificerad utbildning av l 7 sy

arbetskraft,

8. att företag inom service- och turistnäringen 34,40, 24,30, 7r, llr,

jämställs med andra företag som mottagare av regio- 44 37 (, Sy

nalpolitiskt stöd,

9. att initialkostnader för marknadsföring inräk- 35 25 8r

nas i det underlag på vilket statligt lokaliseringsstöd

beräknas,

10. att gränsdragningen för inre stödområdet om- 39 29 lOr

prövas i enlighet med vad i motionen anförts,

B. att riksdagen beslutar att till särskilda stödåt- 49, 50, 57

gärder i glesbygder anvisa ett förslagsanslag på 55 lör, 19r

2é 900 000 kr. dvs. en höjning med 1 900 000 kr.

I 9r

InU 1973:7

14 Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s- P- (sy) nr

Motionen behandlas betr. yrkandena A 2, 4 och 5 i SkU 1973:29 samt betr. yrkandena A 6, 7 och 11 i TU 1973:14.

1973:1761 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen som regionpolitisk målsättning 22 2 2r

fastställer kriteriet full och effektiv sysselsättning för

varje län utan flyttningsförlust,

2. att riksdagen hos regeringen begär utarbetandet 28 12 5r

av ett sysselsättningspolitiskt program innefattande

a. investeringar i statliga industrier inom framtidsbetonade, växande branscher,

b. en djupgående satsning på anläggningar, materiel och teknologi inom det försummade järnvägsväsendet, bl. a. innefattande förlängning av ostkustbanan och förbättring av inlandsbanan,

c. ett investeringsprogram för sociala och miljöpolitiska bristsektorer (bl. a. barnstugor reningsteknik, sanering av arbetsmiljöer etc.).

19 73:1762 av herrar Johansson i Holmgården (c) och 29 13 2 sy

Stridsman (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:50 beslutar att hos Kungl. Maj:t uttala sig för att de i motionen nämnda storarbetsplatserna i Norrbotten ombildas till företag i bolagsform inom Statsföretagskoncernen för att därmed främja en industriell utveckling i östra Norrbotten.

1973:1763 av herrar Larsson i Umeå (fp) och Nilsson 39 29 lOr

i Agnäs (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl.

Maj:t anhåller att Bjurholms kommun överförs till det inre stödområdet.

1973:1764 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m), vari 52 54

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar vad i motionen anförts beträffande åtgärder för att främja sysselsättningen i själva Vindelådalen.

1973:1765 av herr Nilsson i Tvärålund (c), vari hemställs

1. att driftbidrag om 75 % utgår på den del av 52 55

InU 1973:7

15 Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

driftkostnaden för reningsverk i Vindelälvsdalen som är föranledd av de särskilt höga miljökraven där,

2. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att 52 54 ytterligare åtgärder bör göras för att lösa sysselsättningsproblemen i Vindelälvsdalen,

3. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att en 52 54 statlig industri bör lokaliseras till Sorsele.

1973:1766 av herr Olsson i Kil m. fl. (fp, c, m), vari 39 29 lOr

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär sådan ändring av gränserna för inre stödområdet att Torsby kommunblock snarast införlivas med det inre stödområdet.

1973:1770 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och 34 23

Dockered (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av proposition 1973:50 beslutar att lokaliseringsstöd får utgå till industriservice, även om denna verksamhet i företaget endast utgör en mindre del av företagets totala verksamhet i enlighet med vad som har anförts i motionen.

1973:1771 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att 30 17

riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 50 beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder och förslag avseende inordnande i de regionalpolitiska handlingsprogrammen av stöd till tillväxtbefrämjande och produktionshöjande åtgärder inom skogsbruket i enlighet med vad i motionen anförts.

1973:1772 av herr Nordgren (m), vari hemställs att 32 21

riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att de delar av Gävleborgs län som i dag ligger utanför allmänna stödområdet tillförs detsamma.

1973:1773 av herr Nordgren (m), vari hemställs att 42 34

riksdagen måtte i samband med behandlingen av

proposition 1973:50 besluta att Norrlandsfondens geografiska verksamhet även skall omfatta Gävleborgs län.

1973:1774 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs 47

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t

40 InU 1973:7

16 Motionerna behandlas i utsk. utsk. reserv, (r)

yttr. hemst. särsk. yttr.

s. p. (sy) nr

hemställa om förslag till ytterligare industricentra i andra orter inom allmänna stödområdet än Strömsund och Lycksele.

1973:1775 av herr Sellgren (fp), vari hemställs att 39 29 ' lOr

riksdagen hos Kungl. Majit begär att högsta möjliga lokaliseringsstöd och sysselsättningsstöd skall kunna utgå till de i motionen angivna områdena.

1973:1776 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:50 om den fortsatta regionala stödverksamheten beslutar

1. att uttala att stiftelsen för administration av 48 41 14r

industricentra lokaliseras till Östersund,

2. att uttala att stiftelsen för industricentra får i 47 40 13r

uppdrag att undersöka förutsättningarna för upprättande av industricentra i Järpen och Sveg i Jämtlands

län,

3. att ställa 2 milj. kr. till förfogande för företaga- 49, 55 57 16r, 19r

reföreningarna i skogslänen för administration av

särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i glesbygderna förutom 1 milj. kr. till speciella projekt och att alltså beräkna anslaget för särskilda åtgärder i glesbygder till 27 milj. kr.

1973:1777 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:50 beslutar

1. att sysselsättningsstödet skall kunna utgå till 40 30 llr

turistnäringen inom inre stödområdet enligt samma

grunder som gäller för industrin,

2. att lokaliseringsstöd skall kunna utgå till turist- 44 36

anläggningar i samband med byggnadsinvesteringar, nödvändiggjorda av nya bestämmelser beträffande

t. ex. livsmedelshantering och brandskydd, i enlighet med vad som anförts i motionen.

InU 1973:7

1972 års beslut om riktlinjer för regionalpolitiken

På grundval av ett vidlyftigt utredningsarbete fattade 1972 års höstriksdag beslut om riktlinjer för regionalpolitiken (prop. 1972:111 bil. 1, InU 1972:28, rskr 1972:347). Genom riksdagsbeslutet godkändes vad i propositionen uttalats och förordats i fråga om

dels de allmänna regionalpolitiska målen,

dels ramar för planering av verksamheten i länen för tiden t. o. m. år 1980,

dels en plan för utveckling av den regionala strukturen, att läggas till grund för planeringen av samhällsutbyggnaden.

Vidare fattades beslut om att ett regionalpolitisk! handlingsprogram av det huvudsakliga innehåll som förordats i propositionen skulle tills vidare läggas till grund för utveckling av den regionala strukturen.

Det allmänna målet för regionalpolitiken är en sådan geografisk spridning av de tillgängliga resurserna att människorna i de olika regionerna kan erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och en likvärdig tillgång till social, kommersiell och kulturell service samt god miljö.

När det gäller tillgången på arbete har kvalitetskravet på den lokala arbetsmarknaden ansetts böra sättas högt. Kvalitetskravet innebär bl. a. att arbetsmarknaden måste vara differentierad vilket förutsätter ett befolkningsunderlag som är tillräckligt stort för att bära upp ett allsidigt näringsliv.

I fråga om service har uppställts som allmänt riktmärke att alla människor skall få tillfredsställande service i hemorten eller inom räckhåll från denna. Detta har preciserats så att vad som kan betecknas som lokal service (livsmedelsbutik, post, grundskola, läkare m.m.) bör kunna nås med 35—40 min. enkel resa. För regional service (bl. a. varuhus, lasarett, gymnasieskola) accepteras ett par timmars enkel resa.

De tre välfärdsfaktorema — arbete, service och god miljö — hör intimt samman och måste balanseras mot varandra. De successivt ökade resurserna skall utnyttjas för att i de näringsgeografiska regioner, som i huvudsak motsvarar länen, bygga upp orter av olika karaktär som inbördes kompletterar varandra så att de tre nämnda välfärdsfaktorema blir tillgängliga för alla människor. Det är i det syftet som en plan för utveckling av den regionala strukturen har fastställts.

Det har inte ansetts möjligt att fullt ut förverkliga angivna mål i fråga om arbete och service överallt i landet. Vissa avsteg måste av resursskäl accepteras i glesbygder och i vissa mindre tätorter. Om människornas anspråk på sysselsättning och service på rimligt avstånd från bostadsorten inte kan tillgodoses i något fall, skall strävan vara att flyttning skall ske inom den region som den enskilde känner naturligt samband med.

Det tidigare nämnda behovet att balansera de tre välfärdsfaktorema, arbete, service och god miljö, mot varandra har konkretiserats i två avseenden.

Den tidigare antagna regionalpolitiska grundsatsen att tillväxten i de 2 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

tre storstadsregionerna skall dämpas något vidhålls med beaktande av de särskilda problem som finns i de tre regionerna var för sig. En sådan dämpning är motiverad av att den ökar utrymmet för en ekonomisk tillväxt i andra delar av landet och gör det lättare för storstäderna att klara utbyggnaden av samhällsfunktionerna och bemästra miljöproblemen.

Den yttre miljön är i regel bättre på mindre orter. Sådana orter är ofta sårbara för både strukturförändringar och konjunktursvängningar. Det är också svårt att där upprätthålla en tillräckligt allsidig service. Inom de olika regionerna skall därför resurserna koncentreras i den utsträckning det är nödvändigt för att skapa så differentierade arbetsmarknader och sådan servicekvalitet som motsvarar medborgarens önskemål och behov.

Som underlag för länens och de regionala statliga organens planering har fastställts ramar för länens verksamhet. Planeringsramarna för länen har uttryckts i befolkningstal som anger intervall, inom vilka den troliga utvecklingen kan väntas ligga. Befolkningstalen skall ligga till grund för planeringen för resten av 1970-talet och tills vidare vara vägledande för planeringen även för början av 1980-talet.

De av riksdagen godkända befolkningsramarna framgår av följande tabell. I tabellen har intagits av centerpartiet i partimotionen 1973:524

Befolkningsramar för planeringen i länen.1 Invånare i tusental

Län

Folkmängd

1965 Folkmängd

1970 Av riksdagen godkända be- folkningsra- mar för plane- ringen 1980

Befolknings- ramar 1980 (riktvärden) enl. mot. 1973:524

A+B

1 370

1 478

1 600-

1 675

1 550

C

225-

230 D

250-

255 E

390-

400 F

305-

320 G

170—

175 H

245-

250 I

52-

55 K

155 —

165 L

265-

280 M

760-

760 N

210-

210 O

760-

760 P

410-

415 R

260-

275 S

280-

295 T

280-

290 U

270-

280 W

270-

295 X

290-

310 Y

260-

290 Z

125 —

140 AC

230-

250 BD

250-

260 Riket

7 769

8 092

8 312—:

8 675

8 510

1 S. k. kommunblockslän.

InU 1973:7

föreslagna befolkningsramar. Motsvarande yrkande framställde centerpartiet förra hösten i samband med behandlingen av prop. 1972:111.

Befolkningsramarna innebär bl. a. att huvudalternativet för planeringen i län med f. n. uttalade regionala balansproblem — i första hand skogslänen — grundas på en i stort sett oförändrad befolkning år 1970. Enligt uttalande av riksdagen (InU 1972:28 s. 28) är det önskvärt att planering och ambitioner i skogslänen primärt inriktas på de högre talen i planeringsramarna.

Ett planeringsunderlag i form av befolkningstal grundade på prognoser är förenat med flera osäkerhetsfaktorer. På skilda nivåer skall därför finnas en planeringsberedskap för att möta de problem som skulle uppstå, om utvecklingen tar andra vägar än talen visar. En ny länsplaneringsomgång skall komma till stånd under åren 1973 — 1974, varvid en översyn av de redovisade planeringstalen kan bli aktuell. Det har heller inte ansetts uteslutet att talen under de kommande åren kan behöva justeras i enstaka fall om förhållandena skulle ge anledning därtill.

Planen för utveckling av den regionala strukturen bygger på en funktionsfördelning mellan olika kommuner eller områden. För det ändamålet har fastställts fyra ortskategorier, nämligen storstadsområden, primära centra, regionala centra och kommuncentra. Orter inom var och en av dessa kategorier skall fullgöra vissa funktioner (se prop. 1972:111 bil. 1 s. 477-483 resp. InU 1972:28 s. 28—38). Genom riksdagsbeslutet har landets kommuner hänförts till någon av nämnda ortskategorier.

Det antagna regionalpolitiska handlingsprogrammet upptar en rad åtgärder i syfte att nå de regionalpolitiska målen. Åtgärdsprogrammet omspänner olika samhällsaktiviteter som har betydelse för den geografiska fördelningen av näringsliv och befolkning i landet. Riksdagsbeslutet innebar i denna del konkreta ställningstaganden i vissa frågor. Dessa ställningstaganden redovisas i vad de faller inom inrikesutskottets verksamhetsområde i det följande. Redan i detta sammanhang bör emellertid framhållas att huvuddelen av de regionalpolitiska insatserna har ansetts böra förbehållas de delar av landet som omfattas av det allmänna stödområdet. I det stora hela innebar riksdagsbeslutet emellertid endast principiella ställningstaganden i ämnen som ansågs kräva fortsatta överväganden. I flera av dessa fall förutsattes att förslag skulle föreläggas 1973 års riksdag. Det gäller den föreliggande propositionen 1973:50 angående medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten m. m. För överblickens skull redovisas nedan övriga till årets riksdag avlämnade propositioner av regionalpolitisk betydelse: prop. 1973:1 bil. 7 s. 66 (fortsatt försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service åt åldringar och handikappade i glesbygder), prop. 1973:1 bil. 12 s. 47 (bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m.),

prop. 1973:41 angående industripolitisk verksorganisation, m. m., prop. 1973:44 angående ändringar i skatteutjämningssystemet för kommunerna m. m.,

InU 1973:7

prop. 1973:53 angående bidrag till viss busstrafik, m. m., prop. 1973:55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet, prop. 1973:77 angående skolväsendets organisation i glesbygd m. m., prop. 1973:85 bil. 7 s. 35 (bidrag till projekteringskostnader för Åreprojektet) och bil. 8 s. 49 (ytterligare medel för budgetåret 1972/73 till anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån, m. m.),

prop. 1973:95 angående transportstöd som regionalpolitiskt medel.

Utskottet

Som framgår av den tidigare redogörelsen fastställde 1972 års höstriksdag de allmänna målen för regionalpolitiken samt ett handlingsprogram för att nå dessa mål. Handlingsprogrammet innefattade utöver planeringsramar för länens verksamhet och en plan för utveckling av den regionala strukturen en rad åtgärder inom skilda samhällssektorer. Beträffande dessa åtgärder innebar statsmakternas beslut i stor utsträckning endast principiella överväganden, som i den föreliggande propositionen 1973:50 vidareutvecklats i form av konkreta förslag i fråga om den regionalpolitiska stödverksamheten — lokaliseringsstöd m. m. — samt särskilda stödinsatser för sysselsättningen i glesbygder. Som tidigare nämnts har därutöver för riksdagen lagts fram ett antal propositioner med regionalpolitisk inriktning. Dessa propositioner behandlas — med undantag för prop. 1973:55 angående omlokalisering av statlig verksamhet och prop. 1973:85 bil. 8 — i andra utskott.

I januari i år väcktes ett antal motioner på regionalpolitikens område. I två av dessa motioner behandlas regionalpolitikens allmänna mål och inriktning. Dessa ämnen tas även upp i ett par motioner som väckts i anledning av prop. 1973:50. Utskottet prövar först dessa mer allmänt inriktade motionsyrkanden jämte några motioner om förstärkta insatser i vissa regioner.

De allmänna regionalpolitiska målen, m. m.

Riksdagsbeslutet i december 1972 i vad gäller regionalpolitikens allmänna mål innebar sammanfattningsvis att regionalpolitiken bör syfta till en sådan geografisk spridning av de tillgängliga resurserna att människorna i de olika regionerna kan erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och en likvärdig tillgång till social, kommersiell och kulturell service samt god miljö. Inom de olika regionerna bör resurserna koncentreras i den utsträckning det är nödvändigt för att skapa så differentierade arbetsmarknader och sådan servicekvalitet som motsvarar medborgarnas önskemål och behov.

Riksdagsbeslutet i denna del var inte enhälligt. Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna reserverade sig med utförliga motiveringar (InU 1972:28 s. 79-109).

Centerpartiet vidhåller i partimotionen 1973:524 sin tidigare uppfattning att regionalpolitiken bör inriktas på en så långt möjligt decentrali -

InU 1973:7

serad bebyggelse. Enligt motionärerna bör näringsliv och bebyggelse fördelas över hela landet i ett nät av livskraftiga regioner och tätorter. Motionärerna kritiserar de antagna befolkningsramarna som de anser är inriktade på fortsatt centralisering dels till storstäderna, dels inom regionerna till primära centra. Nya befolkningsramar bör därför fastställas i enlighet med motionens förslag (se tabellen på s. 18). Motionärerna lägger vidare fram förslag till grunder för planeringen av den regionala strukturen i syfte särskilt att garantera att planeringen kan baseras på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna, att även mindre orter och regioner kan fungera på grundvalen av ett bärande näringsliv och tillfredsställande service samt att de nya kommunerna ges möjlighet att utvecklas och bestå som näringsgeografiska enheter. Motionärerna står vidare kvar vid sin uppfattning att, sedan statsmakterna angett normer och riktlinjer för utvecklingen inom länen, det skall ankomma på landsting och primärkommuner att svara för detaljplaneringen inom dessa ramar. Från den utgångspunkten vänder sig motionärerna mot att statsmakterna antagit en plan för utveckling av den regionala strukturen.

I avvaktan på att en länsdemokratireform blir genomförd föreslår motionärerna att nästa länsplaneringsomgång och aktuell planering av ortsstruktur får handhas av länsstyrelserna med större självständighet än tidigare och i nära samarbete med landsting och kommuner.

De i motionen upptagna frågorna har med anledning av centerpartiets partimotion 1972:1812 utförligt diskuterats i betänkandet InU 1972:28 (s. 23—24, 26—28, 34—36). Utskottet anförde bl. a. att även om mycket talar för att man i framtiden i ökad omfattning satsar på orter av medelstor och mindre storlek så hade motionärerna enligt utskottets mening undervärderat behovet av att skapa lokala differentierade och starka arbetsmarknader. Motionärernas förslag skulle innebära att tillgängliga resurser splittras på ett alltför stort antal orter, som var och en kan befaras få en relativt svag arbetsmarknad och begränsad service med följd att konkurrenskraften mot de stora tätorterna går förlorad. När det gäller beslutsordningen vid utformningen av den regionala strukturen anförde utskottet sammanfattningsvis att beslutanderätten inte bör exklusivt tilldelas regionala och lokala myndigheter. Den regionala strukturen bör formas genom ett samarbete mellan kommuner, länsmyndigheter och centrala myndigheter. Slutresultatet bör sedan värderas politiskt av statsmakterna. En sådan ordning är nödvändig med hänsyn framför allt till att behovet av statliga insatser av skilda slag blir beroende av den regionala struktur som väljs.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att med anledning av motionen riva upp sitt i höstas fattade beslut om de principiella grundvalarna för regionalpolitiken. Utskottet avstyrker därför motionen 1973:524.

I anslutning härtill tar utskottet upp ett i centerpartiets partimotion 1973:1759 framställt yrkande (9) om primära och regionala centras roll i regionalpolitiken. Motionärerna vänder sig mot ett uttalande i prop. 1973:50 att vissa typer av regionalpolitiska stödinsatser främst skall

InU 1973:7

inriktas på primära och regionala centra. I konsekvens med sin allmänna uppfattning menar motionärerna att de regionala myndigheterna skall ha förtroendet att ”utan centrala pekpinnar” styra den regionala utvecklingen.

Motionärerna torde åsyfta ett uttalande av föredragande departementschefen på s. 41 i propositionen. I samband med presentation av förslag om lokaliseringsstöd till partihandel och uppdragsverksamhet anför han avslutningsvis att det är naturligt att stöd aktualiseras i fråga om etablering eller utbyggnad i främst primära och regionala centra inom allmänna stödområdet.

Lokaliseringsstöd till detta slag av företag förutsätter verksamheter av relativt stor omfattning. Utskottet ser därför departementschefens uttalande som ett faktiskt konstaterande av vilka ortstyper som företagen i praktiken kan väntas välja med hänsyn till arten och omfattningen av sin verksamhet. Redan av detta skäl saknas anledning att göra något uttalande i anledning av motionsyrkandet, som således avstyrks.

Vänsterpartiet kommunisterna står liksom centerpartiet fast vid sin tidigare uppfattning om regionalpolitikens allmänna mål. Målet bör vara full och effektiv sysselsättning utan flyttningsförluster — enligt motionen 1973:1761, yrkandet 1, av herr Hermansson m. fl. ”för varje län” och enligt motionen 1973:530 av herr Svensson i Malmö m. fl. ”för skogslänen”. 1 den senare motionen begärs vidare att den antagna planen för utveckling av den regionala strukturen upphävs och att fördelningen av resurser och befolkning inom länen förutsättningslöst behandlas på nytt.

Motiveringen i motionen 1973:1761 formar sig till en vidräkning med de åtgärdsförslag som lagts fram i prop. 1973:50. Motionärerna konstaterar bl. a. att de föreslagna stödåtgärderna inte speglar någon verklig viljeinriktning hos staten, ”eftersom det väsentligen ankommer på privatkapitalets initiativ och ansökningar om stöd skall utgå”. Men även den föreslagna förstärkningen av det regionalpolitiska stödet innebär inte någon förbättring enligt motionärerna utan i bästa fall en uppjustering för att stödet skall behålla sitt realvärde. Motionärernas slutsats blir att de i propositionen föreslagna åtgärderna saknar verklig anknytning till de av höstriksdagen antagna regionalpolitiska målen som bl. a. innebär oförändrad befolkning i skogslänen åren 1970—1980. På grund härav ställer motionärerna ett andra yrkande om ett nytt sysselsättningspolitiskt program. Det yrkandet behandlas senare i betänkandet.

Bakom yrkandena i motionen 1973:530 ligger en diskussion av hållfastheten i 1972 års regionalpolitiska beslut i vad avser ramarna för länens verksamhet och planen för utveckling av den regionala strukturen. Motionärerna kommer för sin del fram till att såväl uppenbara motsägelser som en rad oklarheter på väsentliga punkter har legat till grund för beslutet i dessa delar. Till dessa oklarheter hör bl. a. att enligt motionärerna ingen kalkyl har upprättats i samband med riksdagsbeslutet utvisande hur många arbetstillfällen och kostnaderna härför som måste skapas för att uppnå målsättningen för skogslänen under 1970-talet.

InU 1973:7

23 Utskottet vill till en början slå fast att de antagna allmänna regionalpolitiska målen har förankrats i vad som bedömts möjligt att uppnå med de resurser som f. n. finns och under de närmast kommande åren kan väntas bli tillgängliga. Uppfattningarna må skifta huruvida förslagen om regionalpolitisk! stöd i prop. 1973:50 i alla delar är tillräckliga. Utskottet vill för sin del redan nu deklarera att förslagen måste anses innebära en inte oväsentlig effektivisering av de hittills tillämpade stödformerna. Inte minst gäller det om stödet till ökad industrisysselsättning i de från regionalpolitisk synpunkt mest problematiska delarna av landet, skogslänens inland. Utskottet kommer att närmare behandla dessa frågor längre fram i betänkandet. I den mån bidragsramar och anslag för den kommande femårsperiod som det nu gäller inte skulle förslå förutsätter utskottet att en förstärkning kan bli aktuell på samma sätt som riksdagen nyligen beslutat att vidga omfattningen av lokaliseringsstödet för den treåriga stöd period som utlöper i sommar (prop. 1973:85 bil. 8 s. 49, InU 1973:17). I övrigt bör ånyo understrykas att de i prop. 1973:50 framlagda förslagen är en del i ett större regionalpolitisk! åtgärdspaket.

Det regionalpolitiska stödet kan behöva kompletteras med nya typer av regionalpolitiska styrmedel. Frågan om det är möjligt att introducera sådana medel och hur de i så fall skall utformas prövas av särskilt tillkallade sakkunniga.

Utskottet kan i och för sig biträda motionärernas uppfattning att möjligheterna att nå uppställda regionalpolitiska mål ytterst beror på den industriella utvecklingen. Hur denna utveckling allmänt skall främjas är en uppgift för näringspolitiken, som emellertid faller utanför utskottets ämnesområde. Det är regionalpolitikens uppgift att främja att den eftersträvade industriella tillväxten kanaliseras till orter och regioner som behöver en förstärkning av sysselsättningstillfällena. Det är mot den bakgrunden man bör se propositionens förslag.

I vad sedan gäller de i motionen 1973:530 kritiserade befolkningsramarna bör framhållas att dessa har till syfte att vara ett underlag för planeringen av samhällsbyggandet. I och för sig ger de ingen garanti för att sysselsättningen skall kunna upprätthållas på en viss nivå oavsett de förändringar i samhället som kan inträffa i framtiden. Även om det är en allmän målsättning att ofrånkomliga befolkningsomflyttningar i större utsträckning än f. n. skall kunna ske inom länen, kan det också i fortsättningen bli nödvändigt att godta att enskilda medborgares behov av sysselsättning tillgodoses genom utflyttning från hemlänet hellre än att befolkningstalen i en region hålls uppe genom att människor hålls kvar där arbetslösa eller undersysselsatta.

I anslutning till den i samma motion kritiserade planen för utveckling av den regionala strukturen bör erinras om att denna bygger på en kartläggning av den svenska samhällsstrukturen av i dag. Som utskottet framhållit i ett tidigare sammanhang kan en plan av detta slag inte låsas fast en gång för alla, utan modifikationer måste kunna göras när det visar sig påkallat i det fortsatta planeringsarbetet. Att — som motionärerna

InU 1973:7

tänker sig — några månader från planens fastställande riva upp den från grunden och starta ett nytt klassificeringsarbete kan enligt utskottet inte komma i fråga. En sådan åtgärd skulle försvåra den regionala och kommunala planeringen och skapa en allmän osäkerhet om statsmakternas inställning till regionalpolitiken.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1973:530 och 1973:1761, yrkandet 1.

Förstärkta insatser i vissa regioner

En grupp motioner innehåller önskemål om förstärkta regionalpolitiska insatser i vissa landsdelar och orter.

Motionen 1973:1546 av herr Wijkman (m) och fru Mogård (m) behandlar Stockholmsregionen. Motionen mynnar ut i ett yrkande om att regionens intressen och behov i högre grad än hittills skall beaktas vid fördelning av ramar för olika typer av samhällsinvesteringar. Motionen 1973:848 av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (fp) gäller Göteborgsregionen. I den motionen hemställs att Göteborgsregionen tillförs lättare industri och serviceverksamhet med hänvisning dels till koncentrationen av tung verkstadsindustri, dels till en betydande strukturarbetslöshet i regionen.

Storstadsfrågor aktualiserades i några i höstas väckta motioner. Yrkandet i motionen 1973:848 är f. ö. detsamma som i den då väckta motionen 1972:1814. Motionerna behandlades i betänkandet InU 1972:28 s. 39—42. Frågor av detta slag har också behandlats i InU 1973:22 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet. Storstadsområdena har under de senaste åren fått vidkännas stagnation eller rent av tillbakagång i befolkningsutvecklingen. Detta innebär ett markant avbrott i den tidigare trenden. Förändringen torde ha både strukturella och konjunkturella orsaker. Med hänsyn till den relativt långvariga dämpningen i konjunkturen bör man dock vara försiktig med att dra för vittgående slutsatser av utvecklingen. Då någon tid gått och man kan avläsa verkningarna av den nya konjunkturfas vi nu är inne i, har man ett bättre underlag för bedömning av den framtida befolkningsutvecklingen och behovet av att revidera tidigare antagna ramvärden. När det gäller befolkningsramen för Stockholms län, 1 600 000—1 675 000 invånare år 1980, finns det redan nu tecken som tyder på att den övre delen av ramen inte kommer att bli aktuell. Det kan noteras att Stockholms läns landsting i sin planering f. n. utgår från att det nedre talet i befolkningsramen kommer att nås först år 1985. Länsstyrelsen utgår f. n. i sin planering från att man år 1980 uppnår det nedre talet. När det gäller det aktuella sysselsättningsläget i Stockholmsregionen, en fråga som berörs i motionen 1973:1546, kan påpekas att arbetsförmedlingsstatistiken för april 1973 visar tecken på en förbättrad balans i utbud och efterfrågan av arbetskraft jämfört med förhållandena tidigare i vinter.

Utskottet får i anledning av de båda aktuella motionerna vidare framhålla att, om dämpande åtgärder blir erforderliga i samband med en allmänt väntad konjunkturuppgång, så bör detta inte leda till att

InU 1973:7

utvecklingen av näringslivet i dessa områden generellt hålls tillbaka. Avsikten är att hänsyn skall tas till de särskilda problemen i vart och ett av storstadsområdena, i Stockholmsregionen den vikande industrisysselsättningen och i Göteborgsregionen dominansen av tung industri. I sammanhanget vill utskottet peka på den prognos för sysselsättningen inom tillverkningsindustrin som gjorts i bil. 3 (s. 63) till prop. 1973:125 (Reviderad Finansplan). Prognosen visar att sysselsättningen i Stockholms A-region kommer att sjunka från indextalet 92 år 1970 (år 1962 = 100) till 78 år 1977. För Malmö och Göteborgs A-regioner beräknas inträda en minskning med 10 indexenheter till 87 år 1977, medan en fortsatt uppgång i industrisysselsättningen väntas i de norra delarna av landet. Utskottet vill slutligen i anledning av yrkandet i motionen 1973:1546 om tilldelningen av ramar för samhällsinvesteringar erinra om att — såvitt gäller statlig resurstilldelning — myndigheterna genom cirkuläret 1973:24 ålagts bl. a. att lägga den av statsmakterna antagna befolkningsutvecklingen fram t. o. m. 1980 och den fastställda planen för utvecklingen av den regionala strukturen till grund för sin planering och för beslut som har betydelse för samhällsutvecklingen i länen.

På grund av det anförda anser utskottet att motionerna 1973:848 och 1546 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

En ökad andel vid fördelningen av samhälleliga investeringar begärs även för Kalmar län i motionen 1973:1529 av herrar Kronmark (m) och Schött (m). Länet har en speciell situation enligt motionärerna bl. a. på grund av att den fysiska riksplanen lägger vissa restriktioner på kustområdet i norra länsdelen och på Öland.

Utskottet vill först erinra om att vid prövning av lokaliseringsstöd till industri av det slag som får förläggas till de aktuella kustområdena skall hänsyn tas till att viss typ av industrietablering är förbjuden (prop. 1972:111 bil. 1 s. 505). Vidare anses det i motionen vara av stor vikt att hela järnvägslinjen Kalmar—Berga byggs om till normal spårvidd. Enligt vad utskottet erfarit pågår f. n. breddning av linjen på en sträcka av fem mil. Arbetet härmed beräknas bli slutfört år 1975. Det bedrivs som beredskapsarbete. Det kan därför inte nu bedömas i vad mån det blir möjligt att längre fram fullfölja arbetet på angivna sätt. Enligt utskottets mening är det inte heller lämpligt att i förevarande sammanhang ta ställning till frågan. Till en i motionen berörd fråga om utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i länet återkommer utskottet i det följande.

I motionerna 1973:224 av herr Blomkvist m. fl. (s) och 1973:519 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c, fp, m) betonas behovet av lokaliseringspolitiska insatser i Skaraborgs län. Motionerna har som utgångspunkt de problem som är förenade med länets ställning som jordbrukslän. Enligt motionen 1973:224 bör länet tillföras industri- och serviceverksamhet, medan det i motionen 1973:519 efterlyses skyndsamma lokaliseringspolitiska åtgärder i Falköpings-, Vara- och Lidköpingsregionema.

Bestämmelserna om lokaliseringsstödet hindrar inte att punktinsatser görs utanför allmänna stödområdet i orter med avsevärda svårigheter eller ensidigt näringsliv om — i sistnämnda fall — särskilda skäl talar härför.

InU 1973:7

26 Med stöd härav kan lokaliseringspolitiska insatser göras även i Skaraborgs län om förhållandena där skulle påkalla det. Samtidigt måste framhållas att tillgängliga resurser kräver en prioritering av insatserna till de delar av landet där behovet att stödja sysselsättningen är störst, dvs. de regioner som ingår i det allmänna stödområdet.

Problem i Gävleborgs län tas upp i motionerna 1973:356 av fru Jonäng m. fl. (c) och 1973:863, yrkandena 1, 3 och 4, av herr Westberg i Ljusdal (fp). 1 båda motionerna är man oroad av arbetslösheten och att länet de båda senaste åren minskat i folkmängd, medan andra skogslän med undantag av Västernorrlands län visar folkökning. Enligt motionen 1973:356 är Ljusdal en speciellt utsatt region som kräver särskilda regionalpolitiska insatser. I motionen yrkas därjämte att länets kommuncentra får del av särskilda insatser för att upprätthålla avsedd servicenivå. I motionen 1973:863 krävs bl. a. mot bakgrunden av ovan antydda utvecklingstendenser extra insatser för att länet skall kunna nå upp till den av riksdagen angivna befolkningsmålsättningen.

Utskottet har förståelse för att utvecklingen inom Gävleborgs län under den gångna delen av 1970-talet kan vara ägnad att inge oro. Den förstärkning av lokaliseringsstödet som har föreslagits bör emellertid bli till fördel för länet. Det gäller inte minst om Ljusdal som ligger inom inre stödområdet, för vilket stödinsatserna föreslås bli väsentligt förstärkta. Den södra delen tillhör visserligen inte det allmänna stödområdet men ingår i den gränszon där en smidig tillämpning av bestämmelserna om lokaliseringsstöd har förutsatts. Därutöver bör framhållas att Gävle får en betydande del av den första etappen av omlokaliseringen av statlig verksamhet.

I prop. 1972:1 11 utpekades vissa regionala centra och kommuncentra som orter där särskilda servicestödjande åtgärder kunde bli aktuella. Ljusdal är en sådan ort. I motionen 1973:356 begärs att samtliga kommuncentra — Bergsjö, Hofors, Ockelbo och Ovanåker — i länet skall tillhöra den grupp som kan påräkna särskilda åtgärder. Utskottet är inte berett att tillstyrka detta yrkande.

Motionen 1973:863 innehåller ett yrkande om att Gävleborgs län vid den statliga upphandlingen skall jämställas med övriga län i Norrland. Frågan om företräde av regionalpolitiska skäl för företag i Norrland vid den statliga upphandlingen berörs i prop. 1973:73. Propositionen har redan behandlats av riksdagen (FiU 1973:27 rskr 190).

Frågor om utbyggnad av eftergymnasial utbildning har i ovannämnda motioner aktualiserats beträffande Kalmar, Skaraborgs och Gävleborgs län. Utskottet hänvisar till det huvudbetänkande (SOU 1973:2) som tidigare i år har avlämnats av 1968 års utbildningsutredning (U 68). Betänkandet är f. n. på remiss. I det läget kan det enligt utskottets uppfattning inte vara påkallat att fatta principbeslut i dessa frågor.

En speciell utbildningsorganisatorisk fråga tas upp i motionen 1973:863. Där yrkas att Gävleborgs län skall utgöra en ”skolblocksregion”. Termen skolblocksregion nämns också i motionen 1973:356. Som planeringsunderlag vid fördelning av utbildningsresurserna har en

InU 1973:7

avdelning inom skolöverstyrelsen (SÖ) utarbetat förslag till indelning av landet i bl. a. skolblocksregioner. Den nya indelningen avses ersätta den tidigare av SÖ gjorda indelningen i gymnasieregioner. Anledning synes inte föreligga för riksdagen att i detta sammanhang ta ställning i frågan.

Under åberopande av det ovan anförda föreslår utskottet att motionerna 1973:1529, 224, 519, 356 och 863, den sistnämnda i aktuella delar, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Motionen 1973:111 av herr Sellgren (fp) går ut på att Örnsköldsviks kommun, som betecknats som regionalt centrum, i den regionalpolitiska stödverksamheten skall jämställas med primära centra.

Västernorrlands län har som de flesta andra län ett primärt centrum, Sundsvall. I Västerbottens län finns däremot två primära centra, Umeå och Skellefteå. Enligt motionären kan Örnsköldsvik och Skellefteå betraktas som ”tvillingregioner”.

Som framgår av yrkandet menar motionären att Örnsköldsvik inte bör undantas från åtgärder som eljest skall ifrågakomma för primära centra. Ett riksdagsuttalande av liknande slag har, som motionären påpekar, gjorts beträffande Gotland/Visby. Motionärens jämförelse är emellertid missvisande, eftersom Gotland är enda län i landet som saknar primärt centrum. När det gäller Örnsköldsvik måste frågan bli om kommunen skall eller inte skall hänföras till kategorin primära centra. Utskottet anser att den frågan är för tidigt väckt. Det får i den fortsatta regionalpolitiska planeringen visa sig om det finns anledning att ändra Örnsköldsviks ortsbeteckning. På grund av det anförda anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973:1541 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, c, fp) begärs åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i Norrbotten. Samma yrkande framställdes förra året i motionen 1972:1403 (InU 1972:7 s. 27).

Utskottet har ingen invändning mot motionärernas karakteristik av Norrbotten som landets mest utvecklingshotade län. Utskottet kan också biträda deras uppfattning att de omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder, framför allt i form av beredskapsarbeten, som årligen sätts in i länet — hur angelägna de än är — primärt innebär kortsiktiga lösningar av länets sysselsättningsproblem. Det får dock inte förbises att den stora andel beredskapsarbeten som utförs i form av anläggningsarbeten ger betydande bidrag till att förbättra länets s. k. infrastruktur och därmed medverkar till att stärka länets attraktionskraft.

Norrbotten ligger i sin helhet inom allmänna stödområdet och större delen av länet därtill inom inre stödområdet. Den förstärkning av lokaliseringsstödet och de glesbygdspolitiska åtgärder som föreslås i den föreliggande propositionen 1973:50 bör enligt utskottets mening delvis kunna tillgodose motionärernas önskemål. För att lösa problem av de dimensioner som finns i Norrbottens län måste emellertid de regionalpolitiska stödåtgärderna kompletteras med näringspolitiska insatser. Betydande sådana insatser i form av bl. a. uppbyggnad av statliga industrier har gjorts sedan lång tid tillbaka, och utbyggnaden av dessa

InU 1973:7

industrier fortsätter.

Med det anförda har utskottet besvarat motionen, som inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten

Innan utskottet går in på propositionens konkreta förslag, tar utskottet upp en del i motioner framlagda förslag om regionalpolitiska medel av annan typ än Kungl. Maj :t föreslår.

Generella medel inom regionalpolitiken

Yrkanden om utredning av möjligheterna att använda generella medel inom regionalpolitiken för att sänka arbetskraftskostnaderna i allmänna stödområdet framställs i moderata samlingspartiets partimotioner 1973:842, yrkandet 1, och 1758, yrkandet B 1. I den sistnämnda motionen, yrkandet C, begärs vidare att riksdagen skall ge Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om en mer generell och framåtsyftande inriktning av regionalpolitiken.

Yrkande om utredning av samma slag som nu begärs framställdes av moderata samlingspartiet även i höstas. Det avslogs av riksdagen (InU 1972:28 s. 56). Bl. a. hänvisades till att sysselsättningsstödet är ett generellt stöd av det slag motionärerna talar om. Sysselsättningsstödet föreslås f. ö. i propositionen bli utbyggt. Utskottet återkommer därtill i den följande framställningen. Med hänvisning till det anförda avstyrks utredningsyrkandena. I anslutning till motionsyrkandena i övrigt vill utskottet uttala att de regionalpolitiska åtgärderna även i framtiden bör vara både selektiva och generella. Det får anses självklart att man strävar att ge systemet en framåtsyftande inriktning. Med hänvisning till det anförda avstyrks även det i motionen 1973:1758 framställda yrkandet C.

Industripolitiska åtgärder

Som komplement till det tidigare i betänkandet behandlade yrkandet om målsättningen för regionalpolitiken i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1973:1761 läggs i samma motion (yrkandet 2) fram förslag till sysselsättningspolitiskt program med syfte att stödja partiets regionalpolitiska målsättning. Programmet upptar följande punkter:

a) investeringar i statliga industrier inom framtidsbetonade, växande branscher,

b) en djupgående satsning inom järnvägsväsendet avseende anläggningar, materiel och teknologi samt förlängning av ostkustbanan och förbättring av inlandsbanan,

c) investeringar inom sociala och miljöpolitiska bristsektorer.

Punkterna a) och c) ingår i det sysselsättningspolitiska program som

vänsterpartiet kommunisterna lagt fram i motionen 1973:1472, till vilken hänvisas i den föreliggande motionen. Punkterna har också tagits upp i

InU 1973:7

motionerna 1973:1709 av samma parti (se InU 1973:22 s. 13) och 1973:1943.

Motionerna 1973:1472 och 1943 har behandlats av näringsutskottet (NU 1973:58). Det finns därför i detta sammanhang inte anledning att gå in på en närmare prövning av programpunkterna a) och c).

Önskemål om förstärkta investeringar på järnvägsväsendets område har motionsledes framställts tidigare i år och prövats av trafikutskottet (TU 1973:8). I det sammanhanget har även behandlats motionsyrkanden om förlängning av ostkustbanan och förbättring av inlandsbanan. Ifrågavarande motionsyrkanden har i enlighet med trafikutskottets hemställan avslagits. På grund härav avstyrks motsvarande yrkande (nr 2) i motionen 1973:1761.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) bedriver s. k. industriella beredskapsarbeten bl. a. i Överkalix, Övertorneå och Pajala. I motionen 1973:1762 av herrar Johansson i Holmgården (c) och Stridsman (c) hemställs om uttalande av riksdagen av innebörd att nämnda beredskapsarbetsplatser ombildas till företag i bolagsform under Statsföretag AB. Syftet härmed anges vara att främja en industriell utveckling i östra Norrbotten.

De av AMS bedrivna arbetena har till uppgift att skapa sysselsättning åt s. k. svårplacerad, främst äldre ortsbunden, arbetskraft. Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare i år prövat ett yrkande i motionen 1973:953 (c) om att till dessa arbeten skall kunna rekryteras även yngre, icke handikappad arbetskraft (InU 1973:3 s. 41). Det motionsyrkandet föranledde inte någon riksdagens åtgärd.

Den nu aktuella motionen kan sägas ytterst ha samma syfte som den nämnda motionen 1973:953, nämligen att bredda sysselsättningsmöjligheterna vid de arbetsplatser det här är fråga om. Utskottet har i och för sig förståelse för syftet bakom de båda motionerna med hänsyn till det trängda sysselsättningsläget i länet. AMS har sedan mitten av 1960-talet startat en lång rad industriella beredskapsarbeten. Endast något enstaka av dem har lagts ned och några har överförts i annan regi. I övrigt har AMS fortsatt att driva verksamheten, som fått mer eller mindre permanent karaktär. Utskottet vill inte hålla för uteslutet att verksamheten vid de i motionen berörda arbetsplatserna framdeles kan övergå i andra former. Huruvida detta skall ske på det sätt motionärerna föreslagit kan f. n. inte bedömas. Utskottet vill särskilt framhålla att det under alla förhållanden är angeläget att trygga det sysselsättningsbehov för den svårplacerade arbetskraft som det är de industriella beredskapsarbetenas primära uppgift att tillgodose. På grund av vad nu anförts kan utskottet inte biträda motionen. Den bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Decentralisering av statlig verksamhet

I folkpartiets partimotion 1973:225 uttalas att en kartläggning bör göras av möjlig decentralisering av arbetsuppgifter och beslut inom den statliga förvaltningen till länsnivå och kommunal nivå. Samma förslag

InU 1973:7

återkommer i moderata samlingspartiets partimotion 1973:1758, yrkandet B 3.

Motioner med samma inriktning har prövats och avstyrkts av utskottet i betänkandet InU 1973:22 (s. 12). Med hänvisning till sitt nyligen gjorda ställningstagande avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Kommunikationer

I den nyssnämnda partimotionen 1973:1758 (yrkandet B 2) föreslår moderata samlingspartiet att den trafikpolitiska utredningen får tilläggsdirektiv med syfte att väg- och trafikpolitiken i sin helhet inordnas under de regionalpolitiska strävandena.

Samma yrkande har framställts av moderata samlingspartiet i partimotionen 1973:737, som avstyrkts av trafikutskottet och avslagits av kammaren tidigare i år (TU 1973:8). Med hänvisning härtill avstyrker inrikesutskottet det aktuella motionsyrkandet.

Centerpartiet föreslår i partimotionen 1973:1759, yrkandet 6, att riksdagen som riktlinje för myndigheterna och den regionala utvecklingsplaneringen framhåller angelägenheten av att samhällets bas- och serviceorganisation, särskilt kommunikationssystemet, formas för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle.

Ett av centerpartiet i höstas framställt motionsyrkande att den trafikpolitiska planeringen skall inriktas på ett så långt möjligt decentraliserat samhälle avstyrktes av utskottet i betänkandet InU 1972:28 (s. 68) med hänvisning till trafikpolitikens allmänna inriktning och till pågående utredningsarbete. Yrkandet avslogs av riksdagen i enlighet med utskottets förslag. Anledning synes ej finnas för riksdagen att inta annan ståndpunkt till denna del av motionen. I övrigt erinras om att Kungl. Maj:t i det förutnämnda cirkuläret 1973:24 ålagt statsmyndigheterna att följa de av statsmakterna antagna riktlinjerna för regionalpolitiken och verka för att de regionalpolitiska målen nås. Ytterst anknyter motionsyrkandet till det av centerpartiet uppsatta målet för regionalpolitiken. Som framgår av den tidigare behandlingen i betänkandet av målfrågoma har utskottet inte kunnat biträda centerpartiets ståndpunkt. På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen i den aktuella delen.

Skogspolitik

I partimotionen 1973:1771 yrkar centerpartiet på åtgärder och förslag som skall gå ut på att stöd till tillväxtfrämjande och produktionshöjande åtgärder inom skogsbruket inordnas i de regionalpolitiska handlingsprogrammen.

Utskottet utgår från att skogsbruksfrågorna behandlas i de av länsstyrelserna uppgjorda länsprogrammen. Angelägnare är, vilket också synes vara motionärernas mening, att dessa länsvisa program och liknande förslag ställs samman till ett av statsmakterna auktoriserat samlat skogsvårdsprogram. Utskottet har i ett tidigare sammanhang (InU

InU 1973:7

1972:28 s. 53—54) uttalat sitt intresse för denna fråga och förordat att förslag om norrländskt skogsvårdsprogram föreläggs innevarande års riksdag. Utskottets mening biträddes av riksdagen. Enligt vad utskottet inhämtat pågår propositionsarbete i frågan i Kungl. Maj:ts kansli. Med hänsyn till det anförda är det inte erforderligt med något initiativ från riksdagens sida.

Centerpartiet har vidare i partimotionen 1973:1759, yrkandet 10, föreslagit riksdagen att uttala sig mot av skogspolitiska utredningen förordat avgifts- och premiesystem för skogsbruket.

Regeringen har i ett pressmeddelande offentliggjort att den anser att skogspolitiska utredningens förslag (SOU 1973:14) inte kan ligga till grund för skogspolitiken utan ytterligare utredning. Bl. a. kommer det föreslagna premie- och avgiftssystemet att prövas på nytt inkl. frågan om behovet av styrmedel i sådan form. Med hänvisning till det anförda finner utskottet för sin del inte anledning till något uttalande, och motionsyrkandet avstyrks därför.

Regionalpolitisk! stöd

A vgränsning av allmänna stödområdet

För att styra det regionalpolitiska stödet finns ett allmänt stödområde och inom detta ett inre stödområde. Det allmänna stödområdet bestod från början av de fyra nordligaste länen, Hälsingland, delar av Dalarna, Värmland och Dalsland samt norra Bohuslän. Genom beslut av 1971 och 1972 års vårriksdagar inlemmades Gotland resp. Öland i allmänna stödområdet. Vid sistnämnda års höstriksdag bestämdes att Avesta och Hedemora kommuner skulle hänföras till samma område. Av en i betänkandet InU 1972:28 (s. 60) intagen karta framgår bl. a. nuvarande omfattning av allmänna resp. inre stödområdet.

Frågor rörande allmänna stödområdet diskuterades utförligt i det nyssnämnda betänkandet (s. 56—59) med anledning av förslag i prop. 1972:11 1 bil. 1 och i anslutning härtill väckta motioner. Diskussionen gällde dels om konstruktionen med stödområden skulle avskaffas, dels stödområdets omfattning. Riksdagens beslut innebar att allmänna stödområdet skulle behållas, dock att Kungl. Maj:t förutsattes även i framtiden ta till vara möjligheterna till en smidig tillämpning av bestämmelserna om lokaliseringsstöd utanför det allmänna stödområdet.

När det gäller det allmänna stödområdets omfattning innebar riksdagens beslut, som redan nämnts, en viss utvidgning. I det sammanhanget prövade och avslog riksdagen motionsyrkanden om att utvidga allmänna stödområdet att omfatta även Gästrikland, hela Kopparbergs län och sydöstra Skåne.

I motioner som väckts vid innevarande års riksdag begärs på nytt att nämnda regioner skall inlemmas i allmänna stödområdet. I motionen 1973:55 av herr Henmark (fp) begärs sålunda att sydöstra Skåne — kommunerna Simrishamn, Tomelilla, Ystad, Sjöbo och Skurup — skall hänföras till detta område. I motionerna 1973:522 av herrar Fredriksson (s) och Mellqvist (s) samt 1973:844 av herr Boo m. fl. (c, fp, m) avser

InU 1973:7

yrkandena Ludvikaregionen och i motionerna 1973:223, yrkandet 1, av herr Björk i Gävle m. fl. (c), 1973:862 av herrar Westberg i Hofors (s) och Haglund (s), 1973:863, yrkandet 2, av herr Westberg i Ljusdal (fp) samt 1973:1772 av herr Nordgren (m) gäller det Gästrikland. I motionen 1973:223 yrkas i andra hand att Ockelbo och Hofors kommuner i Gästrikland förs till det allmänna stödområdet.

Utskottet tog i höstas ställning till det allmänna stödområdets omfattning för den närmaste tiden. Ställningstagandet var enhälligt. Det har sedan dess inte inträffat något som bör föranleda ändrat ställningstagande. Utvecklingen får visa om det blir behov av förändringar under den kommande femårsperioden. Såväl utvidgningar som inskränkningar av stödområdet kan därvid tänkas. I fråga om Ludvikaregionen och Gästrikland bör därutöver framhållas att de utgör sådana gränsområden till allmänna stödområdet där enligt uttalande av riksdagen särskild hänsyn skall tas vid prövning av behovet av regionalpolitisk! stöd. Problemen i sydöstra Skåne behandlades relativt ingående i en positiv anda av utskottet (se InU 1972:28 s. 58). Enligt vad utskottet erfarit har länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län nyligen kommit överens om ett fortsatt och utvidgat samarbete i samverkan med kommunerna i fråga om den regionalpolitiska och fysiska planeringen i Skåne. De båda länsstyrelserna kommer att verka för bättre balans i befolkningsfördelningen i landskapet och skall därvid bl. a. söka utarbeta en gemensam målsättning för bebyggelsefördelningen i stort i Skåne.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga under detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

Regionalpolitisk! stöd utom stöd till turistanläggningar

Det regionalpolitiska stödet omfattar f. n. lokaliseringsstöd, investeringsstöd vid utflyttning av central privat förvaltning från storstadsområde, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd och flyttningsstöd till arbetskraft med kvalificerad yrkesutbildning. Nuvarande grunder för stödet fastställdes av statsmakterna år 1970. Smärre ändringar i dessa grunder har vidtagits åren 1971 och 1972.

I föreliggande prop. 1973:50 föreslås ändrade grunder för det regionalpolitiska stödet. Ändringarna gäller lokaliseringsstödet, utbildningsstödet och sysselsättningsstödet. Däremot berörs inte stöd vid utflyttning av central privat förvaltning och flyttningsstöd till enskilda personer i propositionen. Utskottet tar emellertid upp även flyttningsstödet till behandling med anledning av en motion.

En översiktlig redovisning för nuvarande bestämmelser om regionalpolitisk stöd lämnas i propositionen på s. 9-12.

Lokaliseringsstöd

I propositionen (s. 38-41) behandlas först avgränsningen av s t ö d - berättigad verksamhet. Lokaliseringsstöd utgår för industriell och industriliknande verksamhet samt, inom allmänna stödområdet, till industriserviceföretag. Att lokaliseringsstöd därutöver kan utgå vid

InU 1973:7

flyttning av central privat förvaltning från storstadsområde har redan nämnts.

Med industriell verksamhet förstås tillverkande, bearbetande eller förädlande verksamhet. Såsom industriliknande betecknas verksamhet som ligger nära ren tillverkning. På s. 38 i propositionen lämnas exempel på vad som skall anses som industriliknande verksamhet resp. på företagstyper som f. n. inte betraktas som sådan verksamhet (bl. a. partihandel).

Till industriserviceföretag räknas företag som specialiserat sig på att tillhandahålla industritjänster knutna till den industriella produktionsprocessen, t. ex. maskin- och verktygsservice. Ytterligare exempel lämnas i propositionen på s. 39. Undantagen från stöd är service av mer allmän natur. Generellt undantas också f. n. sektorerna administration, marknadsföring och utvecklingsarbete.

På grund av den snabbt expanderande servicesektorns betydelse från sysselsättningssynpunkt och eftersom utbyggnad av servicenäringarna är en viktig faktor i den industriella miljön och därför en förutsättning för att åstadkomma en industriell expansion i regioner med svag industriutveckling föreslås i propositionen att den regionalpolitiska stödverksamheten vidgas till att omfatta en större del av servicesektorn än nu är fallet.

Sålunda föreslås att lokaliseringsstöd skall kunna utgå till partihandelsföretag. Exempel på avsedda partihandelsföretag ges i propositionen på s.

40. Företag inriktade på hushålls- och jordbrukssektorerna föreslås undantagna från stödmöjlighet.

Vidare förordas att företagsinriktad uppdragsverksamhet skall kunna få lokaliseringsstöd. Exempel på sådan stödberättigad verksamhet återfinns i propositionen på s. 40—41 (bl. a. maskinuthyrningsrörelse, annons- och reklambyråer, arkitektkontor). Verksamhet huvudsakligen inriktad på jord- och skogsbruk undantas.

I fråga om såväl partihandelsföretag som uppdragsverksamhet förutsätts att stöd lämnas endast företag med mer än lokal betydelse. Det blir alltså fråga om verksamhet av relativt betydande omfattning. Det anses dock inte möjligt att fastställa en nedre storleksgräns för berörda företag.

Stöd till partihandel och uppdragsverksamhet bör utgå endast i allmänna stödområdet.

På grund av den osäkerhet som kan uppstå vid avgränsningen av stödberättigad verksamhet förordas att Kungl. Maj:t skall kunna lämna förhandsbesked om viss verksamhet är stödberättigad eller ej.

I fråga om stödsubjekt (ägarkategorier) förutsätts inga förändringar i förhållande till vad som nu gäller utom på en speciell punkt. Med nuvarande regler kan kommun inte få lokaliseringsstöd. I de fall en kommun av sysselsättningsskäl nödgats överta industrifastighet för vilken beviljats lokaliseringslån föreslås att Kungl. Maj:t i särskilda fall skall kunna medge kommunen att överta betalningsansvaret för lånet på vissa i propositionen (s. 42) angivna villkor. Frågan om stöd till kommunala turistanläggningar behandlas i det följande.

I huvudsak föreslås ej heller några ändringar i stödformer och stödunderlag för verksamheter som redan är stödberättigade.

3 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

34 Former och underlag för stöd till de nya verksamheter som berörts i det föregående blir emellertid aktuella i detta sammanhang.

Stödet till partihandel föreslås anknutet till investeringar i byggnader, maskiner m. m. i likhet med vad som gäller för industriserviceföretag. Inte heller partihandeln skall få stöd till kostnader för anskaffning av varulager. Stödet får formen av lån, dock att bidrag och avskrivningslån (dvs. lån som avskrivs på fem år med en femtedel vaije år) skall kunna ges för byggnadsinvesteringar om särskilda skäl föreligger.

Även för uppdragsverksamhet skall bidrag och lån kunna ges på samma villkor som för partihandel i de fall investeringar görs i byggnader och maskiner. Uppdragsverksamhet bedrivs emellertid vanligen i hyrda lokaler. På grund härav förordas att stöd lämnas för anskaffning av de omsättningstillgångar som behövs i ett initialskede av verksamheten. Stödet föreslås få formen av lånegaranti avseende belopp som motsvarar högst 50 % av erforderligt rörelsekapital under verksamhetens inledningsskede.

Härutöver föreslås stöd kunna utgå till kostnader för flyttning av partihandel eller uppdragsverksamhet.

I samband med förevarande spörsmål tar departementschefen (s. 43—44) upp frågan om viss förstärkning av lokaliseringsstödet till företag i inre stödområdet.

Lokaliseringsbidrag och avskrivningslån har hittills medgetts endast för byggnadsinvesteringar. I propositionen föreslås att avskrivningslån skall kunna beviljas industriföretag i inre stödområdet för investeringar i maskiner, arbetsredskap och verktyg om speciella förutsättningar föreligger. Särskild uppmärksamhet skall därvid ägnas åt bl. a. konkurrenssituationen inom den bransch företaget tillhör.

I anslutning till nu redovisade avsnitt i propositionen har framställts sex motionsyrkanden.

Som tidigare framhållits utgår lokaliseringsstöd till industriserviceföretag endast om det gäller företag som specialiserat sig på service avseende produktionsprocessen inom industriföretag. I motionen 1973:1770 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Dockered (c) föreslås att lokaliseringsstöd får utgå till företag även om industriserviceverksamheten utgör en mindre del av företagets totala verksamhet. Syftet med förslaget är att förbättra servicetillgången i mindre orter och regioner med outvecklad industriell verksamhet. Som motionärerna själva påpekar skulle med deras förslag stöd komma att lämnas en s. k. blandad verksamhet utan garantier för att stödet kommer den stödberättigade delen av verksamheten till godo. Förslaget förutsätter vidare en utpräglat skönsmässig behandling av förekommande stödansökningar. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionsyrkandet.

Enligt propositionens förslag om stöd till partihandelsföretag undantas partihandel inom hushålls- och jordbrukssektorerna. När det gäller stödunderlaget för partihandel avstyrks att stöd lämnas för anskaffning av varulager. I folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet A 8, vänder man sig mot dessa begränsningar. All partihandel som har mer än lokal

InU 1973:7

marknad bör vara stödberättigad. Stöd bör också kunna utgå för lagerinvesteringar. Tanken att partihandel inom jordbruks- och livsmedelssektorn bör vara stödberättigad framförs också i motiveringen till centerpartiets partimotion 1973:1759, yrkandet 8 d i motsvarande del.

Syftet med den i propositionen föreslagna vidgningen av stödverksamheten är att främja förutsättningarna för näringslivets, främst industrins, utveckling i det allmänna stödområdet. Det är svårt att se att man med partihandel på hushålls- och jordbrukssektorerna kan skapa en i och för sig önskad expansion. Tvärtom måste partihandel med exempelvis livsmedel anpassa sig efter de marknader den har att betjäna. Man kan inte heller gärna hävda att partihandel på de nämnda sektorerna bidrar till att utveckla en industriell miljö.

Stöd till lagerinvesteringar har avvisats i propositionen (s. 43) på grund av att kontrollproblemen och svårigheterna att avgränsa och beräkna ett sådant stödunderlag skulle bli betydande. I motionen 1973:1760 anses dessa invändningar inte hållbara. Motionärerna hänvisar till att värderingen av varulager bör kunna lösas efter samma principer som gäller bl. a. vid beskattningen. Själva värderingen vållar emellertid inte svårigheter, utan problemet ligger såvitt utskottet förstår i att bedöma vad som är rimligt lager med hänsyn till storlek, sammansättning, normal omsättning m. m. i en rad vitt skilda branscher.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet inte ha anledning frångå propositionens förslag, och utskottet avstyrker således de båda yrkandena om utvidgning av lokaliseringsstödet.

Stöd till marknadsföring begärs i fyra av de nu aktuella motionerna. I moderata samlingspartiets partimotion 1973:842, yrkandet 2, och folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet A 9, begärs att kostnaderna för marknadsföringsåtgärder skall få räknas in i bidrags- och låneunderlaget. Folkpartimotionen anger uttryckligen att det skall gälla initialkostnader för marknadsföring i samband med nyetablering. I motionen 1973:858 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) sägs däremot att stöd för marknadsföring skall kunna utgå separat eller tillsammans med andra former av lokaliseringslån och bidrag. Även i centerpartiets partimotion 1973:1759 (yrkandet 1) föreslås att stöd skall kunna ges förutom vid nyetablering även vid introduktion av en ny produkt eller produktvariant samtidigt som motionärerna framhåller att de löpande marknadsföringskostnaderna givetvis skall bestridas av företagets egna intäkter. Motionärerna föreslår att lån skall kunna beviljas för högst två tredjedelar av kostnaderna för marknadsintroduktion enligt en godkänd plan.

Frågan om lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder har vid flera tidigare tillfällen behandlats i riksdagen. Senast framställdes motionsyrkande härom i höstas och avslogs då (InU 1972:28 s. 62).

Även i den föreliggande propositionen (s. 44—45) avvisas tanken på lokaliseringsstöd till kostnader för marknadsföringsåtgärder. Som framhålls i propositionen bör sådana kostnader täckas med företagets rörelsekapital. I samband med lokaliseringsstöd kan företag få statlig lånegaranti för att anskaffa rörelsekapital. Rörelsekapital kan också

InU 1973:7

anskaffas genom olika former av lån från företagarföreningarna. I dessa former kan alltså stöd komma även marknadsföringsåtgärder till godo. Utskottet är däremot inte berett att tillstyrka ett specialdestinerat stöd av det slag motionärerna tänkt sig. En sådan ordning skulle innebära åtskilliga komplikationer inte minst med hänsyn till konkurrensfaktorn. Utskottet häri tidigare sammanhang (InU 1972:7 s. 23) pekat på att stöd till vissa branscher kan vara en lämpligare väg att gå än den av motionärerna föreslagna. Sådant stöd har också införts i vissa branscher, t. ex. den manuella glasindustrin. Det bör vidare noteras att i prop. 1973:41 föreslås ett ökat stöd till företagarföreningarna för att främja olika former av industriservice, bl. a. marknadsföring.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade motionerna.

I sammanhanget tar utskottet också upp yrkandet i motionen 1973:529 av herr Nordgren m. fl. (m) om bidrag med 250 000 kr. till Norrland Center AB. Bidraget avses ha till syfte att öka Norrland Centers möjligheter att hjälpa de norrländska företagen med deras marknadsföring på in- och utländska marknader. Förslaget kan sägas i viss mån ligga i linje med vad utskottet nyss uttalat om branschinriktade stödåtgärder på marknadsföringsområdet. Som nyss nämnts förstärks dessutom stödet till företagarföreningarnas rådgivningsverksamhet på området. Beträffande marknadsföring utomlands kan också erinras om den kraftiga utbyggnaden av handelssekreterarorganisationen. Handelssekreterarnas uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. Särskilt stöd till exportfrämjande åtgärder utgår därutöver till vissa branscher. Utskottet är inte berett föreslå att resurstilldelningen för marknadsföringsåtgärder nu skall utsträckas till ytterligare ett organ. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottets ställningstaganden till de under denna rubrik behandlade motionerna innebär att utskottet ansluter sig till propositionens förslag på motsvarande punkter. Även i övrigt har utskottet ingen erinran mot vad i propositionen anförts och föreslagits beträffande stödberättigad verksamhet, stödformer och stödunderlag när det gäller lokaliseringsstödet. Utskottet behandlade redan förra året (InU 1972:7 s. 22—23) frågan om stöd till bl. a. partihandel och uppdragsverksamhet och uttalade sig då i positiva ordalag. Det är därför med tillfredsställelse utskottet konstaterar att frågan nu kan lösas.

Gällande bestämmelser om lokaliseringsstödets stor1 e k begränsar summan av bidrag/avskrivningslån och lokaliseringslån till två tredjedelar av stödunderlaget. Härav får bidragsdelen utgöra högst 35 eller, om särskilda skäl föreligger, högst 50 % av stödunderlaget.

I syfte att ytterligare förstärka stödet till företag som vill etablera eller bygga ut verksamhet i inre stödområdet föreslås i propositionen (s. 45—46) att bidrag/avskrivningslån skall kunna medges med högst 65 % av kostnaden för byggnadsinvesteringar. Det framhålls bl. a. att det samhällsekonomiska intresset av att etableringen eller utbyggnaden

InU 1973:7

kommer till stånd bör vara framträdande.

Utskottet tillstyrker förslaget som ett led i strävandena att förstärka möjligheterna att stimulera företagsetablering i skogslänens inland.

Beslutanderätten i ärenden om lokaliseringsstöd är delad mellan Kungl. Maj:t och AMS. Ärenden avseende stöd till etablering eller utbyggnad av företag utanför allmänna stödområdet avgörs av Kungl. Majit. Någon ändring häri föreslås ej. Ärenden inom allmänna stödområdet avgörs av AMS om det gäller investeringsbelopp m. m. understigande tre milj. kr. och eljest av Kungl. Majit. I propositionen föreslås att beloppsgränsen höjs till fem milj. kr. Utskottet har ingen erinran häremot.

I motionen 1973:1668 av herr Hjorth m. fl. (s) förordas att AMS får fatta beslut i stödärenden som hänför sig till gränsområden till allmänna stödområdet i syfte att nå en förenklad handläggning. Förslagets genomförande förutsätter att ytterligare en geografiskt bestämd gräns dras upp utöver de gränser som redan finns för allmänna resp. inre stödområdet. Utskottet har inte kunnat övertygas om lämpligheten av en ny gränsdragning för det ändamål det här skulle gälla och avstyrker därför motionen.

Utbildningsstöd

Utbildningsstöd utgår till företag antingen som schablonstöd med fem kr. per timme för varje nyanställd och arbetstimme under högst sex månader eller som individuellt stöd till mer kvalificerad utbildning. I sistnämnda fall utgår stödet med belopp som bestäms från fall till fall. Gäller det tim belopp högre än tio kr. prövas ärendet av Kungl. Majit, eljest av AMS. Individuellt stöd utgår under högst ett år.

Några ändringar i nu redovisade regler föreslås inte i propositionen. Däremot förordas att beslut om utbildningsstöd skall förfalla om utbildningen inte påbörjats inom ett år från det företaget kan antas ha fått del av beslutet samt att beviljat stöd skall kunna återkrävas om syftet med eller förutsättningarna för stödet inte infriats. Utskottet tillstyrker de föreslagna tilläggen till stödbestämmelserna.

Enligt folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet A 3, bör utbildningsstödets giltighetstid i vad avser det individuella stödet förlängas till högst 18 månader. 1 undantagsfall bör ännu längre utbildningstid kunna medges. Härigenom skulle enligt motionärerna möjliggöras en mer kvalificerad utbildning. En förlängd maximitid skulle också göra det lättare för äldre arbetskraft att få sysselsättning.

Utbildningsstödet får ses som ett av regionalpolitiska skäl motiverat avsteg från huvudregeln att företagen bör bära kostnaderna för utbildningen av sina anställda. Redan nuvarande regler för det individuella stödet får anses generösa, och stödet innebär ofta en betydande subvention av företagens utbildningskostnader. Det bör observeras att företag i det inre stödområdet utöver utbildningsstöd kan erhålla det under nedanstående rubrik behandlade sysselsättningsstödet. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

InU 1973:7

38 Sysselsättn ingsstöd

Sysselsättningsstödet är ett generellt medel som har till syfte att främja ökningen av arbetskraft i industriföretag i det inre stödområdet. Stödet utgår både till nyetablerade företag och till företag som redan finns i området och som utökar sin arbetsstyrka. Stödet utgår med visst belopp för varje årsarbetskraft varmed ett företag ökat sin arbetsstyrka i förhållande till föregående kalenderår. Stödet utgår första året med 5 000 kr. per årsarbetskraft. I den mån sysselsättningsökningen står kvar följande år utgår ytterligare 5 000 kr. Även under ett tredje år utgår stöd för kvarstående sysselsättningsökning men då med 2 500 kr. per årsarbetskraft.

Det inre stödområdet tillkom vid 1970 års riksdag för att avgränsa det område inom vilket det då på försök införda sysselsättningsstödet skulle utgå. I prop. 1970:75 s. 223 föreslogs att området skulle omfatta Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län utom kommunblocken utmed kusten fr. o. m. Luleå kommunblock och söderut, samt Jämtlands län, nordvästra Gävleborgs län och norra Kopparbergs län. Det skulle ankomma på Kungl. Majit att närmare ange områdets gränser.

Riksdagen godtog Kungl. Maj:ts förslag. Statsutskottet framhöll i sitt i denna del enhälliga utlåtande (SU 1970:103 s. 24) — som också föranledde ett särskilt tillkännagivande hos Kungl. Maj:t — de svårigheter som är förenade med gränsdragningar av den typ som representeras av såväl det allmänna som det inre stödområdet. Statsutskottet tänkte därvid på de tröskelproblem som uppstår gentemot områden som ligger utanför gränsen. Med hänvisning därtill ansåg statsutskottet det angeläget att den administrativa indelningen inte tillmättes så avgörande inflytande vid gränsdragningen att delar av kommunblock, där det var befogat att sysselsättningsstöd fick utgå, kom att falla utanför stödområdet. Statsutskottet framhöll vidare att Kungl. Majit vid gränsdragningen självfallet borde beakta det allmänna syftet att skapa en effektiv servicestruktur. Därjämte betonades att besluten borde förankras i den regionala planeringen.

Området har varit oförändrat sedan gränsen fastställdes med verkan från den 1 juli 1970.

I propositionen föreslås att den hittillsvarande försöksverksamheten med sysselsättningsstöd skall permanentas. Stödet föreslås bli utvidgat till att omfatta all stödberättigad verksamhet med undantag för turistnäringen. Vidare föreslås att de restriktioner som hittills gällt för rätten till sysselsättningsstöd till företag som använder investeringsfondsmedel skall slopas. Slutligen förordas att sysselsättningsstödet räknas upp till 7 000 kr. för vartdera av de första två åren och 3 500 kr. för det tredje året.

Frågan om avgränsningen av det inre stödområdet tas upp dels i motioner som väcktes vid riksdagens början, dels i motioner som väckts i anledning av den förevarande propositionen. Innan utskottet går in på dessa motioner vill utskottet erinra om att det inre stödområdet har betydelse även för annat regionalpolitisk! stöd än sysselsättningsstöd. Inom inre stödområdet brukar nämligen generösare lokaliseringsstöd

InU 1973:7

beviljas än i övriga delar av allmänna stödområdet. 1 propositionen föreslås nu - som framgår av vad tidigare anförts — vissa ytterligare förstärkningar av lokaliseringsstöd vid etablering och utbyggnad av företag i inre stödområdet (höjt bidrag till byggnadsinvesteringar och avskrivningslån även för maskiner m. m.).

De väckta motionerna angående det inre stödområdets omfattning framgår av följande uppställning.

Motionens nr Motionärer Kommun resp. del

av kommun som föreslås ingå i

1537 yrk. 1

yrk. A 10 950 1744 1760

yrk. A 10 1763

yrk. A 10 1775

1672 1746

yrk. A 10 1760

yrk. A 10 1766

När det gäller avgränsningen av det inre stödområdet uttalar departementschefen i den förevarande propositionen att det inte framkommit något som motiverar ändring av de principiella riktlinjerna för gränsdragningen. De inre delarna av skogslänen bör enligt hans mening alltjämt prioriteras genom att sysselsättningsstödet reserveras för dessa områden. Till dessa områden hör också - sägs det vidare — de nordligaste delarna av Värmlands län, som därför synes böra inbegripas i det inre stödområdet. Enligt departementschefens mening bör det i enlighet med riksdagens tidigare beslut ankomma på Kungl. Maj:t att närmare ange

herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) ] och Nilsson i Visby (s)

herr Norrby i Åkersberga (fp)

inre stödområdet

Gotland

herr Helén m. fl. (fp)

herr Nilsson i Agnäs (m) herr Nilsson i Tvärålund (c) herr Helén m. fl. (fp)

herrar Larsson i Umeå (fp) och Nilsson i Agnäs (m)

herr Helén m. fl. (fp) herr Sellgren (fp)

herr Karlsson i Malung m. fl. (s)

herr Jonsson i Mora m. fl.

(fp, c, m)

herr Helén m. fl. (fp)

Bjurholm (Vännäs kommunblock)

Örnsköldsvik (västra delen)

Örnsköldsvik (västra delen) samt Örnsköldsviks och Kramfors kustområden ("Höga Kusten”)

r Malung och Vansbro

herr Helén m. fl. (fp)

herr Olsson i Kil m. fl. (fp, c, m)

Torsby

InU 1973:7

gränserna för det inre stödområdet.

Utskottet har inte något att erinra mot att Kungl. Maj:t även i fortsättningen fastställer gränsen med ledning av de riktlinjer riksdagen drar upp. I anslutning till motionsyrkandena om det inre stödområdet och vad departementschefen anfört i frågan får utskottet anföra följande.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det inre stödområdet i princip bör omfatta de inre delarna av skogslänen. Utskottet har inte heller något att erinra mot den förutskickade utvidgningen till norra delen av Värmland. Med hänsyn till utvecklingen i de delar av Kopparbergs län som ligger mellan den nuvarande gränsen och Värmland och då utskottet utgår från att stödområdet skall vara en sammanhängande enhet synes vad departementschefen anfört tillgodose önskemålen i motionerna 1973:1672, 1973:1746, 1973:1760, yrkandet A 10, och 1973:1766.

Såsom statsutskottet anförde år 1970 är en gränsdragning som den föreslagna förenad med tröskelproblem. För att undvika alltför besvärande tröskeleffekter kan det enligt utskottets mening vara berättigat att vid regionalpolitisk! angelägna etableringar i kommuner strax utanför gränsen vara generös vid utgivande av lokaliseringsstöd. Med en sådan tillämpning bör det vara möjligt att tillgodose åtminstone en del av de intressen som ligger bakom motionsyrkandena. Med hänsyn till möjligheterna att bedriva en effektiv kommunal planering måste man dock hysa tveksamhet inför förslag som innebär att en kommun kommer att delas av en stödområdesgräns. Utskottet avstyrker därför de aktuella yrkandena i motionerna 1973:950, 1973:1744, 1973:1760, 1973:1763 och 1973:1775.

Med hänsyn till att det inre stödområdet även i fortsättningen bör omfatta i princip endast de inre delarna av skogslänen kan utskottet inte biträda de yrkanden som rör ”Höga Kusten” och Gotland. I fråga om Gotland vill utskottet dock framhålla att svårigheterna där synes vara av den arten att det för annat regionalpolitisk! stöd än sysselsättningsstöd är berättigat med den generösa tillämpning som utskottet uttalat sig för i gränstrakten till det inre stödområdet. Därmed har utskottet besvarat även de aktuella yrkandena i motionerna 1973:849, 1973:1537, 1973:1760 och 1973:1775.

Vad utskottet anfört om tillämpningen av andra regionalpolitiska stödformer än sysselsättningsstöd i gränsområdena till det inre stödområdet bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Utskottet tar härefter upp övriga motionsyrkanden angående sysselsättningsstödet.

I partimotionen 1973:1760, yrkandet A 8, uttalar sig folkpartiet för att sysselsättningsstöd skall kunna ges även till turistföretag. Samma önskemål framställs i motionen 1973:1777, yrkandet 1, av herrar Stjernström (c) och Åsling (c).

Som nyss sagts är sysselsättningsstödet knutet till ökning av antalet helårssysselsatta i företagen. Gjorda undersökningar (se betänkandet ”Statligt lokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar”, Ds Jo 1971:7

InU 1973:7

s. 112—123) tyder på att andelen korttids- och säsonganställda är hög vid turistanläggningar i de delar av landet det nu gäller. Det innebär — förutom att administrativa svårigheter skulle uppstå att bestämma sysselsättningsstödets omfattning i de konkreta fallen — att det kan starkt ifrågasättas om det föreslagna stödet skulle få någon nämnvärd effekt. Utskottet biträder propositionsförslaget på denna punkt och avstyrker motionsyrkandena.

Folkpartiets under allmänna motionstiden väckta partimotion 1973:225 uttalar sig allmänt för en utökning av sysselsättningsstödet. Centerpartiet föreslår i partimotionen 1973:1759, yrkandet 2, ett förstärkt sysselsättningsstöd, att utgå under fem år, varav med 7 000 kr. under de två första åren, 5 000 kr. under det tredje, 3 000 kr. under det fjärde och 2 000 kr. under det femte och sista året. Det förstärkta sysselsättningsstödet avses inte utgå generellt i det inre stödområdet utan skall förbehållas delar av inre stödområdet med svagt utvecklat näringsliv.

Sysselsättningsstödet innebär en subventionering av företagets driftkostnader. Graden av denna subvention är en avvägningsfråga. Utskottet anser att erfarenheterna under den förhållandevis korta tid som sysselsättningsstödet använts inte ger tillräcklig ledning för att bedöma om en förlängning av tiden är behövlig. Det får vidare konstateras att med den konstruktion centerpartiet valt kan inte undgås att nya vanskliga gränsdragningsproblem uppstår. Det blir fråga om att skapa ett antal speciella stödområden inom inre stödområdet. En sådan ordning anser sig utskottet inte kunna medverka till. Med biträdande av propositionens förslag i denna del avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1973:1759. Yrkandet i motionen 1973:225 får anses tillgodosett med propositionens förslag och behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

Vad i övrigt anförts och föreslagits i propositionen beträffande sysselsättningsstödet föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Flyttningsstöd

Flyttningsstöd utgår till arbetstagare och ges i form av respenning, bortavistelsebidrag och starthjälp enligt normerna i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368 senast omtryckt 1972:300). Till skillnad från huvudregeln om arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som förutsättning för flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen kan flyttningsstöd beviljas den som lämnar en stadigvarande anställning för att övergå till en ny. Å andra sidan krävs att arbetstagaren har kvalificerad yrkesutbildning och att han fått den nya anställningen vid nyetablerat eller utvidgat företag inom allmänna stödområdet. Företaget förutsätts bedriva industriell eller industriliknande verksamhet.

Kostnaderna för flyttningsstöd bestrids inte från anslag till regional utveckling utan från anslaget Arbetsmarknadsservice.

I motionen 1973:1520 av herr Gustafsson i Byske (c) begärs dels att kravet på kvalificerad yrkesutbildning slopas, dels att ökad information lämnas om stödmöjlighetema vid arbetstagares flyttning för anställning

InU 1973:7

inom allmänna stödområdet.

Flyttningsstödet har som motionären påpekar fått ringa omfattning. Han gör gällande att tillämpningen är alltför rigorös och att stödet förbehålls personer som kan placeras i nyckelställning i arbetsledande funktioner. Detta torde vara en missuppfattning. Som exempel på nyckelmän som efterfrågas vid mitten av april i år kan nämnas svarvare, svetsare, grovplåtslagare och filare. Självfallet avses endast arbetstagare med goda yrkeskunskaper. Utskottet anser att detta krav bör behållas och avstyrker på grund härav motionen i denna del. Till följd härav anser sig utskottet' inte ha anledning att närmare gå in på yrkandet om upplysningskampanj om möjligheterna till flyttningsstöd vid återflyttning till anställning i stödområdet, eftersom den föreslagna kampanjen synes förutsätta att reglerna om flyttningsstöd ändras. Information om flyttningsstöd lämnas av arbetsförmedlingen, som administrerar stödet. Aktuella lediga platser annonseras vaije vecka i tidningen Arbetsmarknaden. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionen i dess helhet.

Särskilda frågor

I motionen 1973:860 av herr Stjernström m. fl. (c) behandlas frågan om information i utlandet om lokaliseringsstöd m. m. vid etablering i allmänna stödområdet. Motionärerna föreslår att en befattningshavare med sådana informationsuppgifter knyts till stiftelsen Norrlandsfonden.

Sedan mitten av 1960-talet har ett 25-tal utländska företag eller företag med utländska intressen beviljats lokaliseringsstöd. En stor del av dessa är nordiska företag.

Utskottet ställer sig tveksamt till om den åtgärd som förordas i motionen kan leda till åsyftad effekt. Man får inte förbise att det gäller att rekrytera företag från länder som ofta själva bedriver en energisk regionalpolitik. Utskottet har tidigare i anslutning till likartat motionsyrkande (InU 1972:7 s. 29) hävdat att upplysningar i utlandet om de svenska stödmöjligheterna borde lämnas inom ramen för den allmänna information som lämnas beträffande företagsetablering i Sverige. Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande i frågan och till vad i övrigt anförts avstyrker utskottet motionen.

Stiftelsen Norrlandsfonden skall enligt sina stadgar främja näringslivets utveckling i Norrland, främst i Norrbottens län. I motionen 1973:1773 av herr Nordgren (m) påpekas att Gävleborgs län inte fått del av stödet från fonden, och med hänvisning härtill begärs uttalande av riksdagen att fondens verksamhetsområde skall omfatta även nämnda län.

1970 års riksdag (SU 1970:106) har med anledning av vad som då anförts i vissa motioner konstaterat att inga formella hinder föreligger för fonden att innefatta Gävleborgs län i sin verksamhet. Med hänsyn till detta ställningstagande från riksdagens sida föreligger enligt utskottets mening inget behov av sådant uttalande av riksdagen som motionären begär. Motionen bör därför inte föranleda någon åtgärd.

InU 1973:7

43 I motionen 1973:951 av herr Nordgren m. fl. (m) föreslås lokaliseringsstöd till rik sanläggningar för hälso- och sjukvård, om de förläggs inom allmänna stödområdet. Sådana anläggningar har, säger motionärerna, visat sig medverka till patienternas tillfrisknande och har gett arbete åt kvinnlig arbetskraft på lokaliseringsorten.

Sjukvården är en landstingskommunal uppgift. Vid prövning av frågan om lokaliseringsstöd till sjukhus har riksdagen uttalat att även om möjligheterna att inom sjukvårdsområdet uppnå beaktansvärda resultat måste anses begränsade fanns det anledning att utgå från att även detta område beaktades utan någon riksdagens åtgärd. Därutöver har pekats på risken för försämrad service för berörda människor (jfr InU 1971:7 s. 30). Med hänvisning till dessa tidigare riksdagsuttalanden avstyrker utskottet motionen.

Regionalpolitiskt stöd till turistnäringen

Allmänna riktlinjer för lokaliseringsstöd till turistnäringen fastställdes genom statsmakternas beslut i höstas. Bl. a. fastslogs att stöd till investeringar i rekreationsanläggningar bör utgå endast när regionalpolitiska motiv föreligger. Lokaliseringsstöd på rekreationssektorn bör förbehållas områden där det inte finns förutsättningar för industriell expansion men väl för turism, dvs. i mer utpräglade glesbygdsområden, främst fjällregionerna. Utanför de nordligare delarna av landet bör stöd lämnas för punktinsatser i särskilda fall. Det regionalpolitiska stödet bör koncentreras till begränsat antal orter.

Grundval för förslagen om regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar är ett betänkande som kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden (Ds Jo 1971:7) lagt fram.

Det regionalpolitiska stödet skall enligt propositionen liksom hittills lämnas i form av lokaliseringsstöd och utbildningsstöd. Frågan om användningen av sysselsättningsstöd har behandlats i det föregående i detta betänkande.

Stödet skall avse nyetablering och utbyggnad av turistanläggningar. Kommitténs förslag att stöd skall kunna lämnas av fristående företag kommersiellt drivna gemensamhetsanläggningar såsom skidliftar m. m. avvisas liksom förslag om att stöd skall kunna ges vid viss exploateringsverksamhet.

En nyhet är att kommun samt bolag eller stiftelse vari kommunen har ett avgörande inflytande skall kunna få lokaliseringsstöd vid investeringar i turistanläggningar.

Lokaliseringsstöd har i praxis beviljats endast i form av lån. Det föreslås nu att stöd i fortsättningen skall kunna ges också som bidrag, dock med stor försiktighet med hänsyn till branschens konkurrenskänslighet. Även lånegaranti för anskaffning av rörelsekapital skall kunna ifrågakomma i samband med att lokaliseringsstöd beviljas.

Möjligheten att ge ett till 65 % förhöjt byggnadsinvesteringsbidrag till företag som bedriver industriell och annan lokaliseringsstödsberättigad

InU 1973:7

verksamhet i inre stödområdet skall inte gälla turistföretag.

Beslut i bidragsärenden skall fattas av Kungl. Maj :t.

Propositionens förslag beträffande stödberättigad verksamhet innebär som nämnts bl. a. att lokaliseringsstöd lämnas endast vid nyetablering eller utbyggnader. Stödet gäller kostnader för byggnadsinvesteringar. I motionen 1973:1777, yrkandet 2, av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) föreslås att stöd skall kunna utgå även för ombyggnader som föranletts av ändrade författningsbestämmelser beträffande t. ex. livsmedelshantering eller brandskydd. Motionärernas förslag innebär att det regionalpolitiska stödet skall få inslag av allmänt branschstöd. Med hänvisning till de riktlinjer riksdagen godkände vid förra årets höstriksdag avstyrker utskottet motionsyrkandet.

1 partimotionen 1973:225 från folkpartiet framhålls allmänt att stödet till turistnäringen behöver utvidgas. Särskilt angeläget är det att turistnäringen får utvecklas i norra inlandet och på Öland och Gotland. Synpunkterna konkretiseras i motionen 1973:1760, yrkandet A 8. Motionärernas utgångspunkt är att behandlingen av turistnäringen i propositionen är alltför snäv. Turistnäringen borde inte ha behandlats uteslutande från regionalpolitiska utan också mer allmänna synpunkter. I princip bör samma stödformer som tillkommer andra näringar kunna ges turistnäringen. Vidare förordas förlängda amorteringstider för lån till turistföretag och principbeslut om det av kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden skisserade Åreprojektet. Slutligen framhålls — när det gäller turistnäringen på Öland — att vattenförsörjningen till ön måste ordnas.

Utskottet vill med anledning av motionerna på nytt framhålla att regionalpolitisk! stöd till turistanläggningar enligt statsmakternas beslut i höstas skall ha en regionalpolitisk motivering. Propositionens förslag har sin givna utgångspunkt häri. Med hänsyn till att erfarenheterna av den hittillsvarande regionalpolitiska verksamheten på turistnäringens område inte är odelat positiva anser utskottet att en viss återhållsamhet i stödgivningen är motiverad. Vissa av motionens synpunkter och förslag synes ha anknytning till turistnäringens mer allmänna problem. Dessa kommer att studeras av den nämnda kommittén i dess slutbetänkande. I vad sedan gäller de enskilda uppslagen i motionen kan påpekas att frågan om förmånligare avskrivningar behandlats av skatteutskottet (SkU 1973:29). Ordnandet av vattenförsörjningen på Öland är knappast en fråga som bör prövas i nu förevarande sammanhang.

Motionärernas önskemål om principbeslut om utförande av Åreprojektet har så till vida tillgodosetts att förslag till riktlinjer för utbyggnaden av rekreationslivet i Åreregionen och medelsanvisning härför lagts fram i prop. 1973:85 bil. 7 (s. 35).

Mot bakgrunden av det ovan sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Med det anförda ansluter sig utskottet till propositionens förslag till regionalpolitisk! stöd till turistnäringen.

InU 1973:7

45 Lokaliseringssamråd

Enligt lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd, som fr. o. m. den 1 april 1971 tillämpas i Stockholms-, Malmö- och Göteborgsregionerna, är företag som överväger att etablera eller utvidga verksamhet i dessa regioner underkastade ett samrådsförfarande. Syftet härmed är att företagen innan de fattar definitivt beslut genom AMS skall få ingående information om samhällets regionalpolitik, det statliga regionalpolitiska stödet och övriga lokaliseringsförutsättningar i olika delar av landet. Härigenom avses företagen få underlag för en nyanserad bedömning av sin lokaliseringsfråga.

Företag för vilka samrådsskyldighet blir aktuell skall anmäla sina planer hos AMS. Styrelsens lokaliseringsdelegation tar sedan upp överläggningar med företaget. För att i vissa fall skapa bättre underlag för dessa överläggningar föreslås i propositionen att AMS får rätt att förelägga företag att komplettera sin anmälan med utredning om förutsättningarna att förlägga verksamhet utanför det område där samrådsskyldighet föreligger. Vägrar företaget göra utredningen, skall AMS kunna dröja upp till ett år med att utfärda samrådsbevis. Utan sådant bevis kan företaget inte få byggnadslov. Propositionens förslag medför tillägg till 2 § lagen om lokaliseringssamråd.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget men vill liksom föredragande departementschefen understryka att åtgärder för att dämpa tillväxten i de tre storstadsområdena bör utformas med hänsyn till den skiftande näringslivsutvecklingen i dessa områden och behovet av att där främja en allsidig sammansättning av olika näringslivsaktiviteter.

Uppföljnings- och bevakningsfrågor

För uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag som fått lokaliseringsstöd svarar AMS med biträde på det regionala planet av företagarföreningarna, som också har motsvarande funktioner när det gäller den stödverksamhet i form av industrigarantilån m. m. som administreras av kommerskollegium.

Med anledning av förslag av 1968 års lokaliseringsutredning i betänkandet ”Om uppföljningen av stödföretag m. m.” (Ds In 1971:8) föreslås i propositionen (s. 54—57) att länsstyrelserna får i uppdrag att inom ramen för sin nuvarande organisation tills vidare regionalt ansvara för uppföljningsverksamheten. Länsstyrelserna förutsätts som hittills anlita företagarföreningarna för det företagsekonomiska uppföljningsarbetet. Länsstyrelsernas befattning med dessa ärenden förutsätts ha försökskaraktär.

Utredningen har också föreslagit en central myndighet för uppföljnings- och bevakningsverksamheten. Den frågan har lösts genom att en expertgrupp har inrättats i inrikesdepartementet.

I motionen 1973:1692 av fru Normark m. fl. (s) begärs mot bakgrund bl. a. av statens förluster på beviljat lokaliseringsstöd förslag till lagstift -

InU 1973:7

ning som gör det möjligt att kräva bättre redovisning av lokaliseringsmedel och, när så behövs, återbetalning av beviljade medel.

Vad motionärerna syftar till kan uppnås inom ramen för nuvarande ordning genom att beviljandet av regionalpolitiskt stöd görs beroende av villkor som möjliggör effektiv kontroll. Lån kan t. ex. beviljas på villkor att korttidsbokslut upprättas. Föreskrifter kan meddelas om att stödet skall återbetalas om det inte används på det sätt som är avsett. På grund härav och med hänvisning till de i propositionen föreslagna åtgärderna för uppföljning och bevakning, som utskottet lämnar utan erinran, bör motionen inte föranleda någon åtgärd. Avslutningsvis vill dock utskottet understryka vikten av en effektiv kontroll. I övrigt erinras om att frågan om företagareföreningarnas verksamhet och stöd härtill behandlas dels senare i detta betänkande, dels i betänkandet NU 1973:54.

Industricentra

Statsmakterna fattade i höstas principbeslut om att industricentra i en första etapp skall försöksvis uppföras i Strömsund och Lycksele. Frågan om fortsatt utbyggnad på andra orter borde prövas först sedan erfarenheter vunnits av den första utbyggnadsetappen.

Med detta principbeslut som utgångspunkt behandlas i propositionen de förslag i övrigt om industricentra som har lagts fram av industricentrautredningen (Ds In 1972:13).

Vartdera av industricentra i Strömsund och Lycksele skall planeras för 300 arbetsplatser. I ett första steg bör emellertid utbyggnaden omfatta 150 platser på vardera orten. Kostnaderna för full utbyggnad uppskattas till sammanlagt drygt 20 milj. kr. Den aktuella delen av första etappen kostnadsberäknas till 11,5 milj. kr., varav 7,5 milj. kr. skall täckas med lokaliseringsbidrag, 1,5 milj. kr. med statligt annuitetslån och 2,5 milj. kr. av den nedan nämnda stiftelsen. Finansieringssättet beräknas medföra att de företag som etablerar sig i industricentra kan erbjudas förmånliga hyresvillkor.

De föreslagna industricentra skall stå under statligt huvudmannaskap. Ansvaret för planering, uppförande och förvaltning föreslås falla på en stiftelse. Stiftelsen skall i ett första skede få ett kapitaltillskott på 3 milj. kr. som skall utgöra stiftelsens förmögenhet. Stiftelsens administration föreslås bli lokaliserad till Skellefteå. För att täcka stiftelsens administrationskostnader i vad gäller planering för ytterligare industricentra, något som efter inledningsskedet kan väntas bli en relativt betydande del av arbetsuppgifterna, föreslås ett årligt förvaltningskostnadsbidrag. Det beräknas för första verksamhetsåret till 350 000 kr. I övrigt hänvisas till framställningen i propositionen (s. 77—82).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionens förslag beträffande de allmänna riktlinjerna för organisation, finansiering m. m. Medelsanvisningen för nästa budgetår aktualiseras senare i betänkandet. I detta avsnitt skall avslutningsvis behandlas frågorna om ytterligare utbyggnad av industricentra och lokalisering av stiftelsens

InU 1973:7

administration.

I motionen 1973:1691 av herr Jansson m. fl. (s) begärs att försöksverksamhet skall kunna prövas även i orter utanför allmänna stödområdet.

Två motioner, 1973:225 av herr Helén m. fl. (fp) och 1973:1774 av herr Nordgren m. fl. (m), innehåller allmänna yrkanden om utbyggnad av industricentra på även andra orter i allmänna stödområdet än Strömsund och Lycksele. Övriga motioner, som tar sikte på särskilda orter, anges i följande sammanställning.

Motionens

nr

Motionärer

Föreslagen lokali- seringsort

herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c)

Ljusdal

herrar Jonsson i Mora (fp) och Turesson (m)

Mora

1537 yrk. 2

herr Norrby i Äkersberga (fp)

Gotland

herr Svanberg m.fl. (s)

Kalix

herr Öhvall m. fl. (fp, c, m)

Kalix

1759 yrk. 7

herr Fälldin m. fl. (c)

Kalix och Vilhelmina

1776 yrk. 2

herrar Stjernström (c) och Åsling (c)

Järpen och Sveg

I motionerna 1973:521, 1537, 1693 och 1745 begärs att riksdagen redan nu skall besluta om uppförande av industricentra på de orter som föreslås i motionerna. I motionen 1973:1693 uttalas att industricentra i en andra etapp bör komma till stånd i Gällivare, Haparanda och Älvsbyn. Motionerna 1973:1526 och 1776 innebär utredningskrav. I motionen 1973:1759 anses angeläget att erfarenheterna från Lycksele och Strömsund tas till vara men att det är betydelsefullt understryka att industricentra uppförs i Vilhelmina och Kalix i enlighet med industricentrautredningens förslag.

Det nya regionalpolitiska medel som industricentra utgör bör lokaliseras till regionala centra i inre stödområdet (jfr prop. 1972:111 bil. 1 s. 481). Utskottet anser att det inte nu finns anledning att göra avsteg från denna princip och kan på denna grund inte biträda yrkandena i motionerna 1973:1691 och 1973:1537 samt motionerna 1973:225 och 1774 i förevarande delar.

Som nämnts inledningsvis innebar riksdagsbeslutet i höstas att industricentra skulle byggas upp i Strömsund och Lycksele i en första etapp och att den fortsatta utbyggnaden på andra orter skulle bli beroende av erfarenheterna av den första etappen. Denna uppläggning bör inte ändras med hänsyn till att det gäller ett hittills oprövat regionalpolitiskt medel. Som framgått av redovisningen ovan av propositionens förslag skall särskilda medel ställas till industricentrastiftelsens förfogande för planering för ytterligare industricentra. Därmed föreligger

InU 1973:7

förutsättningar för att en utvärdering av erfarenheterna av verksamheten och fortsatt planering på grundval härav skall kunna komma till stånd utan omgång. Om erfarenheterna av verksamheten blir positiva, finns det anledning räkna med att ytterligare industricentra tillkommer. Vid de överväganden som måste föregå en utbyggnad av verksamheten får det förutsättas att bl. a. de i motionerna nämnda orterna i det inre stödområdet kommer att vara aktuella.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna, som alltså inte bör föranleda någon åtgärd.

I motionen 1973:1776 (yrkandet 1) av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) föreslås att industricentrastiftelsen lokaliseras till Östersund i stället för Skellefteå.

Skäl kan anföras för både Skellefteå och Östersund som lokaliseringsorter. Till Skellefteås förmån talar att kommunen har bättre förutsättningar att erbjuda tillgång till kvalificerad expertis på olika områden av företagssektorn. Bl. a. på grund härav tillstyrker utskottet propositionens lokaliseringsförslag och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Glesbygdsstöd

Vid riksdagsbehandlingen i höstas av glesbygdsfrågorna (InU 1972:28 s. 37, rskr 1972:347) betonades vikten av att förslag till olika former av service i glesbygder utformas på ett sådant sätt att de innebär en rejäl garanti för att orter i glesbygder kommer att fortleva.

Som redovisats inledningsvis i detta betänkande har propositionsförslag förelagts riksdagen om kommersiell service, social omvårdnad och skolor i glesbygd. Av betydelse för trafikförsörjningen i glesbygden är också propositionsförslaget om bussbidrag.

Föredragande departementschefen anser att genomförandet av föreslagna åtgärder kommer att verksamt bidra till att skapa garantier för en rimlig servicenivå. Han tillägger att det enligt hans mening behövs en intensifierad kommunal planering i fråga om serviceförsörjningen som inbegriper främst planer för lokal trafikförsörjning, social och kommersiell service samt utbildning. Eftersom det krävs viss tid innan kommunerna kan genomföra en mera fullständig planering av serviceförsörjningen, får beslut om statliga serviceåtgärder grundas på mer översiktliga bedömningar från fall till fall.

I folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet A 1, framhålls att avsikten med en servicegaranti är att kommunerna efter framställning skall kunna erhålla statligt stöd för att upprätthålla visst slag av service. Det är därför angeläget, fortsätter motionärerna, att regeringen utarbetar generella bestämmelser som kan ligga till grund för beslut om under vilka omständigheter statligt stöd kan utgå till kommunerna. Vikten av att denna fråga löses bör understrykas genom att riksdagen begär att Kungl. Maj:t påskyndar arbetet med den av riksdagen begärda servicegarantin.

De förslag som läggs fram i förevarande och övriga nämnda propositio -

InU 1973:7

ner får enligt utskottets uppfattning ses som uttryck för vad som i dag är möjligt att uppnå för att tillgodose det av riksdagen framställda önskemålet. Det är självfallet angeläget att arbetet med att förbättra levnadsbetingelserna för befolkningen i glesbygder fortsätter. 1 likhet med föredragande departementschefen fäster utskottet stort avseende vid en intensifierad kommunal planering. Härigenom blir det närmare klarlagt vilka behov det gäller att försöka tillgodose. Vad gäller motionärernas önskemål om generella bestämmelser må framhållas att det kan förutsättas att bestämmelser av sådan art kommer att utfärdas på de sektorer som berörs av de förutnämnda propositionsförslagen och att nya sådana bestämmelser utfärdas i samband med att ytterligare åtgärder aktualiseras. Mot bakgrunden av det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I propositionen redovisas förslag av glesbygdsutredningen (Ds In 1972:8) om sysselsättning i glesbygder.

För att förstärka företagareföreningarnas möjligheter att ge råd och service till småföretag i glesbygder föreslås att 1 milj. kr. ställs till förfogande för ändamålet. Medlen är avsedda för konkreta projekt och

skall anvisas efter prövning från fall till fall.

I enlighet med glesbygdsutredningens förslag på denna punkt förordas i motionerna 1973:1760, yrkandet B, av herr Helén m.fl. (fp) och 1973:1776, yrkandet 3, av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) att ytterligare 1,9 resp. 2,0 milj. kr. ställs till företagareföreningarnas

förfogande. Utredningens förslag innebär att utökad rådgivning och

service kostnadsfritt eller mot begränsad avgift skall ställas till förfogande för glesbygdens småföretag. Motionärernas förslag innebär att stödet skall ges i form av förstärkning av administrationsbidragen till företagareföreningarna.

Föredragande departementschefen framhåller att en sådan förstärkning inte i och för sig ger några garantier för att åsyftade resultat uppnås. Utskottet delar uppfattningen att medlen bör användas för utvalda projekt. Erfarenheten får visa om medel utöver de av departementschefen beräknade bör anvisas. Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.

I centerpartiets partimotion 1973:1759, yrkandet 8 a, understryks — i anslutning till propositionens förslag — angelägenheten av att det finns regionala organ med uppsökande verksamhet inriktad på att intressera lämpliga personer att starta nya företag i regionalpolitisk! viktiga områden. Motionärerna föreslår i det syftet att förslag läggs fram om utveckling av företagareföreningarna eller andra organ till regionala lokaliseringspolitiska instrument.

Företagareföreningarna har viktiga funktioner att fylla genom sin medverkan i den regionalpolitiska stödverksamheten och den statliga stödverksamhet som bedrivs vid sidan härav i form av hantverks- och industrilån m. m. Föreningarnas verksamhet i det avseende som åsyftas i motionen markeras enligt utskottets uppfattning genom de förslag till förstärkning av föreningarnas rådgivande och uppsökande verksamhet

4 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

som lagts fram i prop. 1973:41. Där förordas att föreningarna skall utgöra en till det i propositionen föreslagna industriverket knuten regional basorganisation. Detta förslag kan sägas vara kompletterat av förslaget i den föreliggande propositionen 1973:50 om bidrag till föreningarna för särskilda stödinsatser i glesbygderna. Med hänsyn till det anförda synes det inte finnas anledning för riksdagen att ta initiativ av det slag som begärs i motionen. Den bör därför i den aktuella delen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

På initiativ av glesbygdsutredningen har intensifierad kommunal sysselsättningsplanering bedrivits i sex kommuner. Sedan inventering av lämpliga arbetsobjekt genomförts i tre av kommunerna har sysselsättning med stöd av glesbygdsmedel kunnat beredas lokalt bunden arbetskraft.

I propositionen förordas att verksamheten vidgas. Planering och genomförande av arbetena bör som hittills handhas av kommunerna, eftersom det rör sig om många och små objekt. Arbetsobjekten skall godkännas av länsstyrelsen och reserveras för lokalt bundna arbetslösa som anvisas av arbetsförmedlingen.

Statsbidrag till verksamheten har hittills utgått i form av bidrag till lönekostnader som täckts i sin helhet. Det föreslås att bidrag i fortsättningen utgår med 75 % av hela godkända kostnaden, dvs. inkl. material- och administrationskostnader.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i denna del men vill understryka vikten av att administrationen av verksamheten liksom hittills sker i smidiga former.

Medelsbehovet för verksamheten beräknas för nästa budgetår till 9 milj. kr. Kostnaderna skall liksom nu är fallet bestridas från anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder. Det är ett reservationsanslag.

I folkpartiets partimotion 1973:1760, yrkandet B, anförs att det visserligen är svårt att innan verksamheten hunnit ta fasta former bedöma anspråken på statsbidrag men att anslagsramen förefaller otillräcklig. Det föreslås därför att anslagsbeteckningen ändras till förslagsanslag, vilket ger möjlighet till överskridande.

Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har använts sammanlagt 4,5 milj. kr. Det i propositionen beräknade beloppet, 9 milj. kr., medger alltså en betydande vidgning av verksamheten. Skulle beloppet likväl visa sig otillräckligt, kan ytterligare medel begäras på tilläggsstat. Av dessa skäl avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I centerpartiets partimotion 1973:1759, yrkandet 8 d, yrkas på förslag om förbättrade möjligheter i glesbygdsområden till kombination av jordoch skogsbruk med andra sysselsättningar, t. ex. inom industri samt service- och turistnäringarna.

Samma synpunkter och förslag behandlades i höstas med anledning av den då av samma parti väckta motionen 1972:1812. I anslutning till förslag av utskottet (InU 1972:28 s. 53) att 1972 års jordbruksutredning borde få i uppdrag att ta upp frågan om ett regionalpolitiskt jordbruksstöd uttalade sig utskottet för att utredningen i det sammanhanget också borde beakta de synpunkter på jordbrukspolitiken som anförts i den

InU 1973:7

nämnda centerpartimotionen. Vad utskottet anfört bifölls av riksdagen och föranledde ett tillkännagivande hos Kungl. Majit. På grund härav saknas anledning för riksdagen att ta nytt initiativ med anledning av nu föreliggande motionsyrkande som fördenskull avstyrks.

Frågan om glesbygdsstöd i skärgårdsområdena behandlas i motionen 1973:360 av herr Wictorsson (s).

Utskottet delar motionärens uppfattning att problemen för befolkningen i landets skärgårdsområden inte får förbises. Förhållandena växlar emellertid mellan olika skärgårdsområden och bör därför i första hand bedömas av regionala och lokala instanser. Utskottet utgår från att länsstyrelserna i pågående planering uppmärksammar problemen samt vidtar erforderliga åtgärder och lägger fram härav föranledda förslag. Av särskilt intresse i sammanhanget är den regionala trafikplaneringen. Det kan tilläggas att länsstyrelsen i Stockholms län bedriver en särskild, brett upplagd skärgårdsutredning. Med hänsyn till det anförda synes motionen inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åtgärder i Vindelälvsområdet

I propositionen (s. 95—108, 112—115) lämnas av 1972 års riksdag (InU 1972:7, rskr 1972:188) begärd redovisning av vidtagna och framtida sysselsättningsåtgärder i Vindelälvsområdet.

Till området hänförs Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbottens län samt Sorsele, Storuman, Malå-Norsjö, Lycksele, Vindeln och Vännäs i Västerbottens län.

Bland vidtagna åtgärder redovisas insatser i form av industrilokaliseringar med regionalpolitiskt stöd. Inklusive det industricentrum som föreslagits i Lycksele beräknas industrietableringarna ge ca 600 nya arbetstillfällen. Beredskapsarbeten har årligen sysselsatt i genomsnitt 1 000 personer.

Till åtgärder som kommer att vidtas hör byggande av en kraftstation vid Juktån i Storuman och malmprospektering i Vindelälvsområdet. Förslag härom har förelagts riksdagen i prop. 1973:1, bil. 15 (industridepartementet).

I föreliggande proposition föreslås att väg 363 i Vindelådalen jämte vissa andra vägar i området byggs ut under fyra år för sammanlagt 40 milj. kr.

Kommunala sysselsättningsinsatser med bidrag från anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder planeras i Sorsele och en vidgning av verksamheten till andra kommuner beräknas kunna ske.

Förhöjt statsbidrag med högst 75 % av anläggningskostnaden föreslås kunna utgå till reningsverk i Vindelälvsområdet för tiden fram till den 1 juli 1975. Kostnaderna skall bestridas från nionde huvudtitelns anslag Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.

Sammantaget beräknas i propositionen vidtagna, beslutade och planerade åtgärder i Vindelälvsområdet vid full utbyggnad ge ett tillskott av

InU 1973:7

nära 1 300 permanenta arbetstillfällen i förhållande till år 1967.

I motionerna 1973:528 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m), 1973:1764 av samma motionärer och 1973:1765 av herr Nilsson i Tvärålund (c) efterlyses ytterligare åtgärder för att främja sysselsättningen i Vindelälvsområdet. I motionen 1973:1743 av herrar Andersson i Örträsk (s) och Häll (s) tas upp vissa samordningsfrågor rörande utveckling av turist- och rekreationslivet i samma område.

De åtgärder som behandlas i motionerna spänner över olika områden. Dit hör turismen, och i det sammanhanget framhålls betydelsen av fortsatt planering liksom av förbättrade kommunikationer som en grundläggande förutsättning för utveckling av inte minst turist- och rekreationslivet i området. Ett annat uppslag är att ta till vara områdets möjligheter till ekologisk forskning. Vissa möjligheter till gruvbrytning nämns. En till Sorsele förlagd statlig industri föreslås. En speciell fråga som tas upp i motionen 1973:1765, yrkandet 1, gäller införande av bidrag med 75 % av merkostnaden för drift av avloppsreningsverk i Vindelälvsdalen.

Propositionens redovisning av åtgärdsprogrammet kritiseras i den nyssnämnda motionen 1973:1765. Motionären hävdar att det inte tillkommit någon ny industrisysselsättning på ort inom Vindelälvsdalen. De i propositionen nämnda arbetsplatserna är nämligen att hänföra till angränsande älvdalar.

Åtgärdsprogrammet skall ses mot bakgrunden av det uttalande som riksdagen gjorde år 1967 i samband med beslutet om att Vindelälven inte skulle byggas ut för elkraftproduktion. Enligt det riksdagsuttalandet (ABU 1967:55 s. 12) borde med tanke på att Vindelälvens bevarande kunde betraktas som en riksangelägenhet önskvärda och bestående lokaliseringspolitiska åtgärder vidtas.

Utskottet vill som sin uppfattning uttala att en utbyggnad av Vindelälven skulle ha skapat sysselsättning inte bara för befolkningen i själva älvdalen utan också i kringliggande bygder. Omvänt blir sysselsättningar som skapas i dessa bygder också av betydelse för dem som bor i Vindelådalen. Det bör tilläggas att propositionens bestämning av Vindelälvsområdet överensstämmer med den som gjorts av kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden i dess delbetänkande om åtgärder för utveckling av turism och friluftliv i Vindelälvsområdet (Ds Jo 1971:2). Kommittén har i den delen samrått med berörda kommuner. Utskottet har inte något att erinra mot den geografiska avgränsning som gjorts i propositionen.

De satsningar som gjorts i Vindelälvsområdet sedan år 1967 beräknas i propositionen som nämnts vid full drift ge 1 300 nya arbetstillfällen förutom den sysselsättning som utbyggnaden av Juktans kraftstation ger upphov till. När den angivna sysselsättningen uppnåtts, har, som departementschefen konstaterar, skapats fler arbetstillfällen än som skulle ha kommit till stånd genom en utbyggnad av Vindelälven.

Som ett led i strävandena att förbättra förhållandena i Vindelälvsområdet föreslås som nämnts i propositionen att väg 363 och vissa andra

InU 1973:7

vägar byggs ut och att kommunerna i området temporärt får förhöjt anläggningsbidrag till avloppsreningsanläggningar. Utskottet har ingen erinran mot dessa förslag utan föreslår att riksdagen godkänner dessa. Till den motionsledes väckta frågan om driftbidrag till avloppsreningsanläggningarna återkommer utskottet i det följande.

Vad som anförts innebär inte att utskottet är av den meningen att sysselsättningsfrågorna är slutgiltigt lösta i Vindelälvsområdet. Tvärtom måste, som också framhålls i propositionen, strävandena att bereda sysselsättning för dem som bor i Vindelälvsområdet fortsätta. Detta gäller emellertid även för andra delar av skogslänens inland som har framträdande sysselsättningsproblem. Det är mot den bakgrunden utskottet i det föregående tagit ställning för en förstärkning av de regionalpolitiska stödformerna i det inre stödområdet och det särskilda glesbygdsstödet. Detta vidgade stöd får självfallet betydelse även för Vindelälvsområdet.

När det gäller kritiken mot att insatser hittills inte i tillräcklig omfattning gjorts i den egentliga älvdalen måste det framhållas att man inte kan bortse från den ortsstruktur som finns. Det bör noteras att vissa industriella insatser med statligt stöd har gjorts i Sorsele och Vindeln. Utskottet är emellertid medvetet om att ytterligare tillskott är mycket angeläget. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t och myndigheterna har sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor och tillvaratar de möjligheter som finns att stödja utvecklingen i den egentliga älvdalen. För utvecklingen av näringslivet och samhällsstrukturen ävensom turismen i älvdalen har även den utbyggnad av bl. a. väg 363 som föreslås stor betydelse. Detsamma gäller för det särskilda stödet till byggande av reningsverk.

Som framgår av det sagda hälsar utskottet med tillfredsställelse de insatser som nu föreslås för Vindelälvsområdet likaväl som utskottet har förståelse för att ytterligare åtgärder är önskvärda. Bl. a. bör det finnas möjligheter att utveckla turismen. Utskottet vill för sin del ansluta sig till uppslaget i motionen 1973:1743 att Kungl. Maj:t bör ta initiativ till en samarbetskommitté på regional och lokal basis med uppgift att initiera nya åtgärder och samordnande insatser för utveckling av området. Behovet av samordning torde vara särskilt stort när det gäller satsningar som har betydelse för turismen.

Åtskilliga av de uppslag som nämns i motionerna torde man lämpligen kunna pröva inom ramen för den föreslagna kommittén. Bl. a. skulle kommittén kunna anföra synpunkter på prioriteringen av de speciella medlen till utbyggnad av vägar inom området.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna 1973:528, 1973:1743, 1973:1764 och 1973:1765, yrkandena 2 och 3. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna. Yrkandet 1 i motionen 1973:1765, som syftar till bidrag till drift av reningsverk i älvdalen, anser sig utskottet inte kunna biträda.

Kostnads- och anslagsfrågor

För budgetåren 1970/71 — 1972/73 fastställdes genom beslut av 1970 års riksdag en total medelsram om 1 200 milj. kr., varav 75 milj. kr. avsåg

InU 1973:7

transportstöd som finansieras från anslag under sjätte huvudtiteln. Genom beslut tidigare i vår (prop. 1973:85, bil. 8 s. 49, InU 1973:17 rskr 183) har beslutsramen vidgats med 175 milj. kr.

Den treårsperiod som löper ut i juni föreslås ersatt med en femårsperiod — en lika lång stödperiod gällde budgetåren

1965/66-1969/70.

För den aktuella perioden 1973/74—1977/78 förordas en totalram om 2 500 milj. kr. Medel för transportstöd avses inte ingå i ramen (jfr prop. 1973:95). Å andra sidan skall ramen inrymma kostnaderna för industricentra.

Av totalramen avses 450 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och 1 550 milj. kr. för lokaliseringslån. Dessa sammanlagt 2 000 milj. kr. skall utgöra beslutsram för lokaliseringsstödet. För utbildningsstöd beräknas 325 milj. kr. och för sysselsättningsstöd 150 milj. kr. Skulle medelsbehovet för utbildnings- och sysselsättningsstöd avvika från vad som nu förutses, får det anses naturligt att i motsvarande mån anpassa de beräknade beslutsramarna för lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån. Motsvarande ordning har gällt för innevarande treårsperiod.

I centerpartiets partimotion 1973:1759, yrkandet 3, förordas en totalram om 3 500 milj. kr., varav 2 150 milj. kr. avses för lokaliseringslån, 675 milj. kr. för lokaliseringsbidrag, 400 milj. kr. för utbildningsstöd och 250 milj. kr. för sysselsättningsstöd. Motionärerna anser propositionsförslaget otillräckligt för att bryta vad de betecknar som centraliseringsutvecklingen under 1970-talet.

Det är givetvis svårt att i förväg bedöma den utsträckning i vilken företagen kommer att utnyttja det regionalpolitiska stöd som statsmakterna ställer till deras förfogande. En flerårsbudget av det slag det här gäller får i viss mån karaktär av en prognos. Erfarenheterna från nuvarande treårsperiod visar att en fastställd totalram inte uppfattats som bindande, och statsmakterna har inte tvekat att vidga den, när det visat sig föreligga behov därav. Den använda tekniken har emellertid bl. a. sitt värde i att Kungl. Maj:t kan bevilja stöd inom givna ramar utan att vara beroende av de anslag som anvisats för vart och ett av budgetåren under perioden. I utgångsläget gäller det att göra en såvitt möjligt realistisk bedömning av de anspråk på stöd som företagen kommer att ställa. Utskottet anser att man mot bakgrund av erfarenheterna från pågående treårsperiod kan godta propositionens förslag. Det är dock med hänsyn till den ovisshet i beräkningen som är svår att undvika mycket möjligt att ramen kan behöva justeras längre fram. På grundval av dessa överväganden anser sig utskottet kunna godta propositionens förslag, varav följer att utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen beträffande ramdispositionen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad härefter gäller anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 beräknas under anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet 189,1 milj. kr., varav 90 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 65 milj. kr. för utbildningsstöd och 30 milj. kr. för sysselsättningsstöd. För infriande av

InU 1973:7

statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital tas upp ett formellt belopp om 1 000 kr. Sammanlagt föreslås en anslagsuppräkning i förhållande till innevarande budgetår om ca 60 milj. kr.

I centerpartiets förutnämnda partimotion 1973:1759, yrkandet 4, föreslås ett anslag om 240 milj. kr. Med hänvisning till ställningstagandet till den i motionen förordade större ramen för det regionalpolitiska stödet avstyrker utskottet motionen i denna del och föreslår att anslaget förs upp med i propositionen beräknat belopp.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt dels att ett belopp om 3 milj. kr. ställs till den föreslagna industricentrastiftelsens förfogande, att utgöra stiftelsens förmögenhet, dels att stiftelsen får ett årligt förvaltningskostnadsbidrag, som för nästa budgetår bör utgöra 350 000 kr. Utskottet tillstyrker att utgifterna täcks av medel från ovannämnda anslag. I sammanhanget erinras om att utskottet i det föregående avstyrkt ett motionsyrkande om att från anslaget skulle utgå 250 000 kr. utgörande bidrag till Norrland Center AB.

Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån föreslås uppfört nästa budgetår med oförändrat 250 milj. kr. I motionen 1973:1759, yrkandet 5, föreslås ett anslag om 300 milj. kr. Av förutnämnda skäl avstyrks det aktuella motionsyrkandet. Propositionens medelsberäkning föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet har i det föregående förordat att uppförandet av de blivande industricentra i Strömsund och Lycksele finansieras med bl. a. ett statligt annuitetslån om 1,5 milj. kr. Utskottet har ingen erinran mot att utgiften får belasta förevarande anslag. För statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital bör för nästa budgetår i enlighet med propositionens förslag fastställas en ram om 25 milj. kr.

Tidigare har erinrats om att den för pågående treårsperiod gällande totalramen i vår har vidgats med 175 milj. kr. Utskottet föreslår att vid utgången av innevarande budgetår outnyttjat ramutrymme får användas under den kommande femårsperioden med tillämpning av de ändrade grunder för regionalpolitiskt stöd som då kommer att gälla.

Reservationsanslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder är för innevarande budgetår uppfört med 5 milj. kr. För nästa budgetår föreslås 25 milj. kr. I det föregående har avstyrkts motionsyrkanden om att anslaget skall uppföras med 26,9 resp. 27 milj. kr. resp. betecknas som förslagsanslag.

Som framgått av framställningen under avsnittet om sysselsättning i glesbygder belöper av den i propositionen gjorda uppräkningen av anslaget 1 milj. kr. på särskilt stöd till företagareföreningarna, 9 milj. kr. på bidrag till vidgade kommunala sysselsättningsinsatser och 10 milj. kr. på påbörjandet av utbyggnad av väg 363 och vissa andra vägar i Vindelälvsområdet. Utskottet noterar att ett hittills av kommerskollegium disponerat anslag skall användas för att finansiera större vägprojekt. I övrigt har utskottet ingen erinran mot propositionens medelsberäkning utan tillstyrker att anslaget förs upp med föreslaget belopp.

InU 1973:7

56 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionalpolitikens inriktning på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse, m. m. att riksdagen avslår motionerna 1973:524 och 1973:1759, yrkandet 9,

2. beträffande full och effektiv sysselsättning i länen utan flyttningsförluster som regionalpolitiskt mål, m. m. att riksdagen avslår motionerna 1973:530 och 1973 :1761, yrkandet 1,

3. beträffande åtgärder inriktade på Stockholmsregionen att motionen 1973:1546 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande åtgärder inriktade på Göteborgsregionen att motionen 1973:848 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5. beträffande åtgärder inriktade på Kalmar län att motionen 1973:1529 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande åtgärder inriktade på Skaraborgs län att motionen 1973:224 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande åtgärder inriktade på Falköpings-, Vara- och Lidköpingsregionerna att motionen 1973:519 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

8. beträffande åtgärder inriktade på Gävleborgs län att motionerna 1973:356 och 1973:863, yrkandena 1, 3 och 4 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande jämställande av Örnsköldsviks kommun med primära centra att motionen 1973:1 11 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i Norrbotten att motionen 1973:1541 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande utredning om generella medel inom regionalpolitiken m. m. att riksdagen avslår motionerna 1973:842, yrkandet l,och 1973:1758, yrkandena B 1 och C,

12. beträffande utarbetande av ett sysselsättningspolitiskt program att riksdagen avslår motionen 1973:1761, yrkandet 2,

13. beträffande ombildning av vissa industriella beredskapsarbeten i Norrbotten till statliga bolag att motionen 1973:1762 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

14. beträffande decentralisering av statlig verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1973:225, i motsvarande del, och 1973:1758, yrkandet B 3,

15. beträffande tilläggsdirektiv till den trafikpolitiska utredningen att riksdagen avslår motionen 1973:1758, yrkandet B 2,

16. beträffande formande av samhällets bas- och serviceorganisation för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle att riksdagen avslår motionen 1973:1759, yrkandet 6,

17. beträffande inordnande av stödåtgärder inom skogsbruket i

InU 1973:7

de regionalpolitiska handlingsprogrammen att motionen 1973:1771 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

18. beträffande avgifts- och premiesystem för skogsbruket att motionen 1973:1759, yrkandet 10, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

19. beträffande utvidgning av det allmänna stödområdet till att omfatta sydöstra Skåne att riksdagen avslår motionen 1973:55,

20. beträffande utvidgning av det allmänna stödområdet till att omfatta Ludvikaregionen att riksdagen avslår motionerna 1973:522 och 1973:844,

21. beträffande utvidgning av det allmänna stödområdet till att omfatta Gästrikland att riksdagen avslår motionerna 1973:223, yrkandet 1, 1973:862, 1973:863, yrkandet 2, och 1973:1772,

22. beträffande utvidgning av det allmänna stödområdet till att omfatta Ockelbo och Hofors kommuner att riksdagen avslår motionen 1973:223, yrkandet 2 (andrahandsyrkande),

23. beträffande lokaliseringsstöd i vissa fall till industriserviceföretag att motionen 1973:1770 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

24. beträffande lokaliseringsstöd till partihandel inom hushållsoch jordbrukssektorerna att riksdagen med bifall till Kungl. Majds förslag avslår motionerna 1973:1759, yrkandet 8 d i motsvarande del, och 1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande del,

25. beträffande lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag avslår motionerna 1973:842, yrkandet 2, 1973:858, 1973:1759, yrkandet 1, och 1973:1760, yrkandet A 9,

26. beträffande bidrag till Norrland Center AB för marknadsföringsåtgärder att riksdagen avslår motionen 1973:529,

27. beträffande beslutanderätten i lokaliseringsstödärenden avseende gränsområdena till det allmänna stödområdet att riksdagen avslår motionen 1973:1668,

28. beträffande utbildningsstödets giltighetstid att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag avslår motionen 1973:1760, yrkandet A 3,

29. beträffande det inre stödområdet att riksdagen

A. i anledning av motionerna 1973:849, 1973:950, 1973: 1537, yrkandet 1, 1973:1672, 1973:1744, 1973:1746, 1973:1760, yrkandet A 10, 1973:1763, 1973:1766 och 1973:1775 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om tillämpningen av andra regionalpolitiska stödformer än sysselsättningsstöd i gränsområdena till det inre stödområdet,

B. avslår yrkandena upptagna under A, i den mån de inte behandlats ovan,

InU 1973:7

30. beträffande sysselsättningsstöd till turistföretag att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ds förslag avslår motionerna 1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande del, och 1973:1777, yrkandet 1,

31. beträffande sysselsättningsstöd under förlängd tid m. m. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag avslår motionerna 1973:225, i motsvarande del, och 1973:1759, yrkandet 2,

32. beträffande stöd till arbetstagares flyttning till allmänna stödområdet att riksdagen avslår motionen 1973:1520,

33. beträffande information i utlandet om lokaliseringsstöd m. m. att riksdagen avslår motionen 1973:860,

34. beträffande stiftelsen Norrlandsfondens verksamhetsområde att motionen 1973:1773 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande lokaliseringsstöd till riksanläggningar för hälsooch sjukvård att riksdagen avslår motionen 1973:951,

36. beträffande stödberättigad verksamhet vid regionalpolitisk stöd till turistnäringen att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag avslår motionen 1973:1777, yrkandet 2,

37. beträffande allmän inriktning av regionalpolitiskt stöd till turistnäringen att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag avslår motionerna 1973:225, i motsvarande del, och 1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande del,

38. att riksdagen antager det i propositionen 1973:50 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd,

39. beträffande uppföljnings- och bevakningsfrågor att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag avslår motionen 1973:1692,

40. beträffande uppförande av industricentra på vissa orter att motionerna 1973:225, i motsvarande del, 1973:521, 1973: 1526, 1973:1537, yrkandet 2, 1973:1691, 1973:1693, 1973:1745, 1973:1759, yrkandet 7, 1973:1774 och 1973: 1776, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

41. beträffande lokalisering av industricentrastiftelsen att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag avslår motionen 1973:1776, yrkandet 1,

42. beträffande servicegaranti att riksdagen avslår motionen 1973:1760, yrkandet A 1,

43. beträffande företagareföreningarna som lokaliseringspolitiska instrument m. m. att motionen 1973:1759, yrkandet 8 a, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

44. beträffande kombination av jord- och skogsbruk med andra sysselsättningar att riksdagen avslår motionen 1973:1759, yrkandet 8 d i motsvarande del,

InU 1973:7

45. beträffande glesbygdsstöd i skärgårdsområden att motionen 1973:360 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

46. att riksdagen godkänner i propositionen förordade ändrade grunder för regionalpolitisk! stöd, att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1973/74, i den mån dessa grunder inte behandlats i föregående punkter,

47. att riksdagen godkänner vad i övrigt förordats i propositionen i fråga om den regionalpolitiska stödverksamheten, i den mån propositionen i förevarande delar inte behandlats i föregående punkter,

48. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att — med tillämpning av de under 46 förordade ändrade grunderna för regionalpolitisk! stöd — efter utgången av budgetåret 1972/73 ta i anspråk outnyttjat utrymme av de ramar för beslut om regionalpolitisk! stöd som har fastställts för treårsperioden 1970/71-1972/73,

49. att riksdagen med avslag på motionen 1973:1759, yrkandet

3, bestämmer att under budgetåren 1973/74—1977/78

härutöver får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med sammanlagt högst 2 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som angetts i propositionen,

50. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att från anslaget

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1973/74 avsätta 3 000 000 kr. till en stiftelse med ändamål att äga och förvalta industricenteranläggningar samt att ta i anspråk erforderliga medel från nämnda anslag för att täcka stiftelsens förvaltningskostnader,

'51. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att från anslaget

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån ta i anspråk 1 500 000 kr. för lån till den under 50 nämnda stiftelsen enligt vad som förordats i propositionen,

52. att riksdagen fastställer en ram för statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital för budgetåret 1973/74 av högst 25 000 000 kr.,

53. att riksdagen godkänner av Kungl. Majit förordade grunder för glesbygdsstöd, att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1973/74, i den mån dessa grunder inte behandlats i föregående punkter,

54. beträffande åtgärder i Vindelälvsområdet att riksdagen dels godkänner vad i propositionen anförts,

dels i anledning av motionerna 1973:528, 1973:1743, 1973:1764 och 1973:1765, yrkandena 2 och 3, som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört,

55. beträffande driftbidrag till avloppsreningsverk i Vindelälvsområdet att riksdagen avslår motionen 1973:1765, yrkandet 1,

InU 1973:7

56. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionen 1973:1759, yrkandet 4, för budgetåret 1973/74 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av 189 094 000 kr.,

57. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionerna 1973:1760, yrkandet B, och 1973:1776, yrkandet 3, för budgetåret 1973/74 anvisar till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

58. att riksdagen med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1973:1759, yrkandet 5, för budgetåret 1973/74 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.

Stockholm den 15 maj 1973

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping (fp), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Lorentzon (vpk), Gustafsson i Säffle (c) och Olsson i Asarum (s).

InU 1973:7

61 Reservationer

1. Regionalpolitikens inriktning på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse, m. m. (punkt 1)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”De i” och slutar på s. 24 med ”1973:1761, yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Förutsättningen för att människorna i de olika regionerna skall kunna få likvärdiga möjligheter till sysselsättning, service, god miljö och levnadsstandard är att centraliseringsutvecklingen bryts och att strävandena inriktas på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse. Då samhällets bas- och serviceorganisation, den s. k. infrastrukturen, successivt formats för en alltmer centraliserad bebyggelse krävs att kraftfulla åtgärder insätts snabbt.

Centraliseringspolitiken har motiverats med att den skulle främja näringslivets expansion och därmed vårt lands ekonomiska framåtskridande. Lokaliseringspolitiken har inom denna ram betraktats som ett medel att hålla befolkningsomflyttningen i bättre takt med utbyggnadsmöjligheterna i koncentrationsområdena. Denna uppfattning var framträdande särskilt kring mitten av 1960-talet. Mot denna inriktning stod centerpartiets krav att regionalpolitikens mål skulle vara ett så långt möjligt decentraliserat samhälle enligt de grunder som redovisades i bl. a. motionen 1972:1812.

Genom den regionalpolitiska propositionen år 1970 (1970:75) skedde en viss fördjupning av målsättningen genom uttalandet att regionalpolitiken skulle syfta till bättre jämlikhet i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende mellan människor i skilda regioner. Detta mål förklarades innefatta också ett ansvar för att strukturomvandlingen och den ekonomiska tillväxten sker på ett sådant sätt att de enskilda människornas trygghet värnas. I riksdagsbeslutet erinrades vidare om att den ökade insikten om miljöns betydelse har tillfört välståndsbegreppet ytterligare en viktig dimension.

Genom länsplanering 1967 och länsprogram 1970 samt det arbete som utförts bl. a. inom ERU och glesbygdsutredningen har erhållits ett vidgat grundmaterial för regionalpolitiska ställningstaganden. I prop. 1972:111 presenterades ytterligare material för bedömning av riktlinjer och handlingslinjer för regionalpolitiken.

Det framhölls i prop. 1972:111 och understryks ytterligare i inrikesutskottets betänkande InU 1972:28, att regionalpolitiken måste vidareutvecklas till en välfärdspolitik för alla delar av landet. Hela samhällsverksamheten måste engageras i strävandena att åstadkomma större jämlikhet mellan människorna i olika regioner i fråga om både sysselsättning och service. Det framhölls att insatser för att förbättra miljön i hög grad är ägnade att öka vår välfärd och att en mera spridd ortsstruktur är att

InU 1973:7

föredra från miljösynpunkt framför mycket stora befolkningskoncentrationer. Regionalpolitiken skulle syfta till en sådan geografisk spridning av resurserna att människorna i de olika regionerna kan få likvärdiga sysselsättningsmöjligheter, likvärdig service och en god miljö.

1972 års höstriksdag antog i allt väsentligt den regionalpolitiska riksplan som framlagts i prop. 1972:111. De befolkningsmålsättningar för länen år 1980 och den utvecklingsplan för den regionala strukturen som beslutet innehöll innebär en fortsatt centralisering. Inom beslutade ramar kan centraliseringen fortsätta i stort sett i samma takt som under 1960-talet. Riksdagen var inte enig om en sådan utveckling. Det är enligt utskottets mening angeläget att nu ange riktlinjer för den regionala utvecklingsplaneringen och för de statliga regionalpolitiska insatserna, vilka möjliggör decentralisering i överensstämmelse med den allmänna målformuleringen för en bättre regional balans.

Då nuvarande samhällsstruktur är formad för ytterligare centralisering, är viss fortsatt storstadstillväxt under 1970-talet sannolikt inte möjlig att undgå. En förändring till ett mer decentraliserat samhälle bör därför enligt utskottets mening ske under en följd av år. I motionen 1973:524 framförs ånyo befolkningsramar för år 1980 som målsättningar och riktmärken, vilka ger förutsättningar för en bättre regional balans i utvecklingen. Planen är inriktad på att det år 1980 skall vara i stort sett samma befolkningsfördelning över hela landet som nu. Jämfört med nuvarande planering, om man utgår från medeltalet i uppställda ramar, innebär det att ca 100 000 fler människor skulle få möjligheter att bo i skogslänen och att trycket på de tre storstadslänen skulle lättas med ca 120 000.

Det kan vad beträffar skogslänen erinras om att länsprogrammen för dessa län sammanlagt är inriktade på en befolkningssiffra år 1980, som underskrider planeringen i motionen med endast ca 20 000 och överskrider planeringen enligt utfärdade föreskrifter, om utgångspunkten är medeltalet, med ca 80 000. Länsprogrammen är baserade på beräknade folkmängdssiffror för landet av ca 9 milj. men måste dock vara uttryck för vad man i olika län ansett vara möjligt i fråga om t. ex. sysselsättning i framtiden. Man torde t. o. m. kunna förutsätta att länsstyrelserna i skogslänen ansett de i länsprogrammen intagna befolkningstalen nödvändiga för att upprätthålla service och sysselsättning.

I fråga om storstadslänen vill utskottet vidare framhålla som synnerligen angeläget att trycket lättas i enlighet med målsättningen i motionen, bl. a. för att brister på bostadsmarknaden, i sjukvården, den sociala servicen, trafikplaneringen och miljöutformningen skall kunna bemästras.

Enligt utskottets mening är den i motionen 1973:524 framförda målsättningen bättre förenlig med framåtsyftande ekonomiska, sociala, jämlikhetspolitiska och miljömässiga målsättningar än vad de riktlinjer den regionala planeringen nu inriktas efter är. De uttunnade glesbygderna har fått ett ekonomiskt otillräckligt underlag för nödvändig service. De stora regionala skillnaderna i fråga om såväl service som möjligheter till sysselsättning och inkomster är från jämlikhetssynpunkt oacceptabla. I storstadskoncentrationerna är det mycket svårt att skapa tillfredsställan -

InU 1973:7

de fysiska och psykiska livsmiljöer. Det har i olika sammanhang framgått, att det alltmer ökade storstads- och höghusboendet inte svarar mot det stora flertalet människors önskemål.

Det är regionalpolitikens uppgift att möjliggöra att planens målsättningar kan förverkligas. Regionalpolitiken måste i olika avseenden förstärkas och inriktas på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse.

I detta innefattas en allmän näringspolitik med uppgift att skapa bättre näringspolitiska förutsättningar för befintliga och nya företag i olika delar av landet. Det är särskilt viktigt att skapa bättre utvecklingsmöjligheter för mindre och medelstora företag, vilka har stor betydelse för en positiv utveckling i sysselsättningssvaga områden.

Regionalpolitiken måste, såsom understryks i motionen, inriktas på att livskraftiga regioner och tätorter skall kunna skapas och upprätthållas över hela landet, så att alla människor kan få god trygghet till arbete, inkomster och service. En allsidig yrkesstruktur med balans mellan olika sysselsättningar i alla landsdelar måste eftersträvas. Det är ett grundkrav att en så långt möjligt differentierad arbetsmarknad skall vara tillgänglig för alla, såväl i storstadsområden som i andra regioner. Detta syfte måste främjas bl. a. genom att man lättar trycket på storstadsområdena.

Utskottet vill i likhet med motionen 1973:524 särskilt betona två huvuduppgifter för regionalpolitiken, nämligen att trygga de glesbygdsområden, som håller på att förlora sitt serviceunderlag, och att ge storstäderna så goda livsmiljöer som möjligt.

De människor som skall klara de viktiga glesbygdsnäringama måste få levnadsvillkor som är likvärdiga med dem som erbjuds alla andra. Det är regionalpolitikens uppgift att möjliggöra ett tillräckligt underlag av näringsliv och en tillfredsställande servicetäckning över hela landet. I stora glesbygdsområden håller tätorter, som är nödvändiga som serviceorter, på att avfolkas. Samhällets lokaliseringsstöd och servicepolitik måste inriktas på att sådana mindre och medelstora orter skall kunna fungera.

Den regionala ortsstrukturen skall enligt riksdagsbeslutet utvecklas efter ett särskilt klassificeringssystem med ortstyperna storstadsområden, primära centra, regionala centra och kommuncentra. Vid sidan av de tre storstadsområdena skall 23 primära centra och 71 regionala centra utvecklas. Kommuncentra är övriga huvudorter i kommunerna.

Huvuddelen av de offentliga investeringarna och i stor utsträckning också de lokaliseringspolitiska stödåtgärderna skall koncentreras till angivna primära och regionala centra. I första hand inriktas uppenbarligen insatserna på ett antal primära centra.

Det är en viktig och självklar målsättning, vilket framhålls i motionen 1973:524, att goda arbetsmarknader med stabilitet och valmöjligheter kan skapas. I varje län bör efter länens olika förutsättningar skapas regioner med sådana kvaliteter. Enligt utskottets mening förutsätter emellertid inte detta en koncentration inom länen så som den nu planeras. Utskottet vill framhålla att stora orter i sig inte utgör en garanti för differentierade arbetsmarknader.

I motionen 1973:524 sägs bl. a.: ”Den i riksdagsbeslutet avsedda

InU 1973:7

koncentrationen i länen måste få konsekvensen att stora områden drabbas av försämrade sysselsättnings- och servicemöjligheter. Det skulle uppstå stora luckor i servicenätet. En sådan koncentration kan inte förenas med den välfärds- och jämlikhetspolitiska målsättning som regionalpolitiken måste ha. Det är väsentligt att främja livskraftiga länscentra, men det är lika viktigt att mindre orter och regioner kan fungera på grundval av bärande näringsliv och tillfredsställande service. Den allsidiga differentieringen av sysselsättningen bör kunna åstadkommas inom regioner där olika orter kompletterar varandra.

Frågan om den regionala strukturen är också av mycket stor betydelse för kommunernas möjligheter att fungera. Det var en utgångspunkt för 1962 års kommunreform att de nya kommunerna — med centralort och omland — skulle vara näringsgeografiska regioner, som skulle fungera som lämpliga enheter från t. ex. arbetsmarknads-, service- och kommunikationssynpunkt. De nya kommunerna skulle vara grunden för en stabiliserad befolkningsmässig och ekonomisk utveckling. Koncentration av resurserna till primära centra, såsom avsetts i riksdagsbeslutet, måste bli till förfång för övriga kommuner. En sådan kritik har också Svenska kommunförbundet framfört i en skrivelse till inrikesministern. Vi understryker angelägenheten av att regionalpolitiken också inriktas på kommunal balans.

Vi vill vidare särskilt understryka vikten av att i kommuner, där kommuncentra ensamma inte kan svara för en service med rimlig åtkomlighet, lokaliseringspolitik och glesbygdsstöd inriktas på att upprätthålla nödvändiga sekundära serviceorter.

Den regionala planeringen måste vara inriktad på att möjliggöra livskraftiga regioner och tätorter över hela landet. Nuvarande folkmängdsfördelning på olika orter kan därför inte få utgöra klassificeringsgrund. Utslagsgivande för bestämningen måste i stället vara den roll orten bör anses spela för den regionalpolitiska målsättningen. Planeringen måste alltså bygga på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna.

Vad vi här har anfört bör antas som grunder för planeringen av den regionala strukturen.”

Utskottet ansluter sig till denna uppfattning.

Enligt utskottets uppfattning måste strukturen inom länen formas av länsbefolkningen. Riksdagen har genom beslut år 1972 givit sitt förord för länsdemokrati. Den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen, inkluderande utvecklande av ortsstruktur, är en viktig uppgift för länsdemokratin. I avvaktan på en länsdemokratireform är det lämpligt att länsstyrelserna i förestående nya länsplaneringsomgång genomför aktuell planering av ortsstrukturen med större självständighet än tidigare och i nära samarbete med landsting och kommuner. Den förankring länsstyrelserna numera har i den kommunala demokratin gör detta till en acceptabel utväg under en övergångstid.

Utskottet ansluter sig till de målsättningar och riktlinjer för regionalpolitiken som angivits i motionen 1973:524.

InU 1973:7

65 I anslutning härtill tar utskottet upp ett i centerpartiets partimotion 1973:1759 framställt yrkande (9) om primära och regionala centras roll i regionalpolitiken. Motionärerna vänder sig mot ett uttalande i prop. 1973:50 att vissa typer av regionalp oh tiska stödinsatser främst skall inriktas på primära och regionala centra. I konsekvens med sin allmänna uppfattning menar motionärerna att de regionala myndigheterna skall ha förtroendet att ”utan centrala pekpinnar” styra den regionala utvecklingen.

Motionärerna torde åsyfta ett uttalande av föredragande departementschefen på s. 41 i propositionen. I samband med presentation av förslag om lokaliseringsstöd till partihandel och uppdragsverksamhet anför han avslutningsvis att det är naturligt att stöd aktualiseras i fråga om etablering eller utbyggnad i främst primära och regionala centra inom allmänna stödområdet.

Mot bakgrund av utskottets ovan redovisade inställning till en fortsatt centralisering och de regionala samhällsorganens ställning i den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen finner utskottet motionsyrkandet vara välmotiverat och tillstyrker detsamma.

Mot bakgrund av utskottets ovan presenterade uppfattning om regionalpolitikens målsättning och utvecklande av den regionala strukturen avstyrker utskottet motionerna 1973:530 och 1973:1761, yrkandet 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens inriktning på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse, m. m. att riksdagen

A. med bifall till motionen 1973:524

1. beslutar att regionalpolitiken enligt i motionen angivna riktlinjer skall inriktas på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse,

2. antager som riktmärken och målsättningar för utvecklingsplaneringen i länen de i motionen angivna befolkningsramarna för länen 1980,

3. godkänner i motionen angivna grunder för planeringen av den regionala strukturen, särskilt i syfte att garantera

a) att planeringen kan baseras på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna enligt vad som anförts i motionen,

b) att även mindre orter och regioner kan fungera på grundvalen av bärande näringsliv och tillfredsställande service, så att livskraftiga regioner och tätorter kan skapas och upprätthållas över hela landet,

c) att de nya storkommuner som bildas genom pågående kommunreform ges möjligheter att utvecklas och bestå som näringsgeografiska enheter,

4. uttalar att i avvaktan på en länsdemokratireform nästa länsplanering och aktuell planering av ortsstruktur bör

5 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

handhas av länsstyrelserna med större självständighet än tidigare och i nära samarbete med landsting och kommuner,

B. med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 9, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om primära och regionala centras roll i regionalpolitiken.

2. Full och effektiv sysselsättning i länen utan flyttningsförluster som regionalpolitisk! mål, m. m. (punkt 2)

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Riksdagsbeslutet i” och slutar på s. 24 med ”1973:1761, yrkandet 1 ” bort ha följande lydelse:

Regionalpolitikens mål diskuteras i två motioner underskrivna av representanter för vänsterpartiet kommunisterna. Målfrågor tas också upp i de två partimotionerna 1973:524 och 1973:1759 från centerpartiet.

Målen för regionalpolitiken bör vara full och effektiv sysselsättning utan flyttningsförluster — enligt motionen 1973:1761, yrkandet 1, av herr Hermansson m. fl. ”för varje län” och enligt motionen 1973:530 av herr Svensson i Malmö m. fl. ”för skogslänen”. I den senare motionen begärs vidare att den antagna planen för utveckling av den regionala strukturen upphävs och att fördelningen av resurser och befolkning inom länen förutsättningslöst behandlas på nytt.

Motiveringen i motionen 1973:1761 formar sig till en vidräkning med de åtgärdsförslag som lagts fram i prop. 1973:50. Motionärerna konstaterar bl. a. att de föreslagna stödåtgärderna inte speglar någon verklig viljeinriktning hos staten, ”eftersom det väsentligen ankommer på privatkapitalets initiativ och ansökningar om stöd skall utgå”. Men även den föreslagna förstärkningen av det regionalpolitiska stödet innebär inte någon förbättring enligt motionärerna utan i bästa fall en uppjustering för att stödet skall behålla sitt realvärde. Motionärernas slutsats blir att de i propositionen föreslagna åtgärderna saknar verklig anknytning till de av höstriksdagen antagna regionalpolitiska målen som bl. a. innebär oförändrad befolkning i skogslänen åren 1970—1980. På grund härav ställer motionärerna ett andra yrkande om ett nytt sysselsättningspolitiskt program. Det yrkandet behandlas senare i betänkandet.

Bakom yrkandena i motionen 1973:530 ligger en diskussion av hållfastheten i 1972 års regionalpolitiska beslut i vad avser ramarna för länens verksamhet och planen för utveckling av den regionala strukturen. Motionärerna kommer för sin del fram till att såväl uppenbara motsägelser som en rad oklarheter på väsentliga punkter har legat till grund för beslutet i dessa delar. Till dessa oklarheter hör bl. a. att enligt motionärerna ingen kalkyl har upprättats i samband med riksdagsbeslutet utvisande hur många arbetstillfällen och kostnaderna härför som måste skapas för att uppnå målsättningen för skogslänen under 1970-talet.

InU 1973:7

67 Utskottet delar uppfattningen som förs fram i motionerna av vänsterpartiet kommunisterna. De i höstas uppställda målen för regionalpolitiken är oklara till sin innebörd och motsägelsefulla. Utskottet ansluter sig alltså till förslagen att riksdagen skall uttala att målet för regionalpolitiken skall vara full och effektiv sysselsättning för varje län utan flyttningsförluster. Därav följer att det tidigare beslutet om ortsklassificering och befolkningsramar måste upphävas. Frågan om den regionala strukturen måste utredas på nytt. Vad utskottet anfört i nu behandlade frågor bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Av det ovan anförda framgår att utskottet har en annan inställning i målfrågorna än som redovisas i centerpartiets motioner. Dessa avstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande full och effektiv sysselsättning i länen utan flyttningsförluster som regionalpolitiskt mål, m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1973:530 och 1973:1761, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

3. Åtgärder inriktade på Stockholms- och Göteborgsregionerna (motiveringen) av

herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

att den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 24 med ”Storstadsfrågor aktualiserades” och slutar på s. 25 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Storstadsfrågor aktualiserades (=utskottet) av utvecklingen. Det finns sålunda anledning att räkna med att befolkningstillväxten på nytt skjuter fart i dessa områden när konjunkturen förbättras, såvida inte motåtgärder sätts in. Det är därför ur både regionalpolitisk synpunkt och miljösynpunkt angeläget att åtgärder vidtas för att dämpa storstadstillväxten.

I Stockholmsregionen bör dämpningen i första hand avse service och administrativ verksamhet och i Göteborgsregionen tillväxten av tung industri. Avsikten är att hänsyn skall tas till de särskilda problemen i vart och ett av storstadsområdena, i Stockhomsregionen den vikande industrisysselsättningen och i Göteborgsregionen dominansen av tung industri.

När det gäller det aktuella sysselsättningsläget i Stockholmsregionen, en fråga som berörs i motionen 1973:1546, kan påpekas att arbetsförmedlingsstatistiken för april 1973 visar tecken på en förbättrad balans i utbud och efterfrågan av arbetskraft jämfört med förhållandena tidigare i vinter.

Utskottet är medvetet om att befolkningsramen för Stockholms län, 1 600 000—1 675 000 invånare år 1980, avsevärt överstiger vad Stockholms läns landsting utgår från i sin planering. Landstingets planering ligger i linje med de i centerns partimotion 1973:524 förordade

InU 1973:7

befolkningsramarna för Stockholms län, 1 550 000 invånare fram till 1980, vilket innebär en befolkningsökning från 1970 till 1980 med 72 000 personer. Även länsstyrelsen i Stockholms län utgår f. n. från en betydligt lägre planeringsnivå än tidigare. I motionen 1973:1546 berörs även statlig resursfördelning. Utskottet vill med anledning härav framhålla att statlig resursfördelning till Stockholms län bör anpassas till en nivå som motsvarar det av landstinget förväntade invånarantalet.

På grund av det anförda anser utskottet att motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

4. Utredning om generella medel inom regionalpolitiken m. m. (punkt H)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Yrkande om” och slutar med ”framställda yrkandet C” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör de regionalpolitiska medlen även i framtiden innefatta en kombination av generella och selektiva åtgärder. Utskottet vill emellertid betona att de generella medlen hittills brukats i alltför liten omfattning, inte minst när det gäller skattepolitiska åtgärder. Även vid sidan av skatteinstrumentet bör generella medel i ökad omfattning komma till användning. Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utredning om generella medel inom regionalpolitiken m. m. att riksdagen i anledning av motionerna 1973:842, yrkandet l,och 1973:1758, yrkandena B 1 och C, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

5. Utarbetande av ett sysselsättningspolitiskt program (punkt 12) av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Motionerna 1973:1472” och slutar med ”motionen 1973:1761” bortha följande lydelse:

Riksdagsbeslutet i höstas innebar som nämnts att bl. a. oförändrad befolkning i skogslänen antagits som regionalpolitisk! mål. I det föregående har utskottet uttalat sig för en mer ambitiös målsättning som innebär full och effektiv sysselsättning i varje län utan flyttningsförluster. Alternativen kräver för att ettdera målet skall kunna nås både kvantitativt och kvalitativt andra insatser än som föreslås i den föreliggande

InU 1973:7

propositionen 1973:50. Avgörande är att en solid sysselsättningsbas kan skapas som underlag för uppställda mål. Det förutsätter i sin tur ett brett upplagt, framtidsinriktat och långsiktigt sysselsättningspolitiskt program.

Ett program av angivna slag bör som föreslås i motionen 1973:1761, yrkandet 2, innefatta investeringar dels i statliga industrier, dels på olika samhälleliga bristsektorer. Utskottet hänvisar härvidlag till de synpunkter som framförs i den till näringsutskottets betänkande NU 1973:58 fogade reservationen 21 av herr Svensson i Malmö. Utskottet ansluter sig helt till dessa synpunkter.

I programmet bör vidare i enlighet med motionens förslag ingå investeringar på transportsektorn på grund av deras produktivitetsfrämjande och sysselsättningspolitiska effekter. I det syftet bör eftersläpningen inom järnvägsväsendet och övrig kollektiv trafik tas igen. Nedläggning av järnvägar bör upphöra. I stället bör snabba investeringar göras som leder till väsentligt höjd standard inom järnvägstrafiken med tillvaratagande av de möjligheter som modern teknik erbjuder. Den eftersatta inlandsbanan bör snarast rustas upp. Arbetet med den av 1971 års riksdag (TU 1971:14, rskr 1971:237) begärda utredningen om förlängning av ostkustbanan m. m. bör påskyndas.

Vad utskottet anfört i anledning av motionen 1973:1761, yrkandet 2, borges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande utarbetande av ett sysselsättningspolitiskt program att riksdagen med bifall till motionen 1973:1761, yrkandet 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

6. Formande av samhällets bas- och serviceorganisation för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle (punkt 16)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Ett av” och slutar med ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen att samhällets bas- och serviceorganisation bör formas för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle. Fördelningen av samhällets resurser och servicefunktioner på olika orter och regioner är avgörande för näringslivets lokalisering och därmed också för människornas möjligheter att välja bostadsort. Det är enligt utskottets uppfattning en primär förutsättning för samhällets decentralisering att viktiga delar av infrastrukturen, såsom vägar och kommunikationer, vårdinrättningar, kultur- och fritidsaktiviteter, byggs upp till likvärdiga möjligheter i olika delar av landet. Det starkt centraliserade kommunikationssystemet har en särskilt stark negativ betydelse i det regionalpolitiska sammanhanget. Den trafikpolitiska planeringen måste därför inriktas på ett decentraliserat samhälle. Kom6 Riksdagen 1973. 18 sami. Nr 7

InU 1973:7

munikationerna måste snabbt upprustas i områden där trafikförsörjningen är otillfredsställande. Särskilt viktigt är att tvärförbindelserna mellan olika delar av landet men också med våra grannländer förbättras.

Åtgärder för decentralisering av samhällets bas- och serviceorganisation bör övervägas i ett samordnat sammanhang. F. n. arbetar dock på olika områden utredningar som är av betydelse för frågan. Vad utskottet här anfört om betydelsen av att samhällets bas- och serviceorganisation och särskilt kommunikationssystemet formas för ett mer decentraliserat samhälle bör tjäna som riktlinjer för ifrågavarande utredningar liksom även för myndigheterna och den regionala utvecklingsplaneringen.

Vad utskottet anfört i anledning av motionsyrkandet bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande formande av samhällets bas- och serviceorganisation för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle att riksdagen med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 6, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

7. Lokaliseringsstöd till partihandel inom hushålls- och jordbrukssektorerna (punkt 24)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Syftet med” och slutar med ”av lokaliseringsstödet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning saknas från regionalpolitiska utgångspunkter grunder för att begränsa stödet till partihandel på sätt som gjorts i propositionen. Särskilt partihandel på hushållsektorn och jordbrukssektorerna kan ha stor regionalpolitisk betydelse. Servicen för en viktig del av näringslivet i glesbygden skulle förbättras, och ett värdefullt sysselsättningstillskott kan bidra till en mer differentierad arbetsmarknad på lokaliseringsorten. Självfallet får tillses att dessa allmänna regionalpolitiska aspekter beaktas vid handläggningen av enskilda bidragsärenden.

Enligt propositionen skall stödet till partihandel inte innefatta kostnader för anskaffning av varulager. Utskottet har inte kunnat övertygas av den motivering som ligger bakom detta ställningstagande. Tvärtom måste det vid en verksamhet av denna natur anses särskilt motiverat att stöd kan lämnas för varulagerkostnader. Självfallet bör stödet lämnas endast i form av lån.

Vad ovan anförts innebär att utskottet tillstyrker motionsförslagen och avstyrker Kungl. Maj:ts förslag i motsvarande del. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj d till känna.

InU 1973:7

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande lokaliseringsstöd till partihandel inom hushållsoch jordbrukssektorerna att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionerna 1973:1759, yrkandet 8d i motsvarande del, och 1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande del, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

8. Lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder (punkt 25)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Även i” och slutar på s. 36 med ”behandlade motionerna” bort ha följande lydelse:

Även i den föreliggande propositionen (s. 44—45) avvisas tanken på lokaliseringsstöd till kostnader för marknadsföringsåtgärder med hänvisning till bl. a. att stöd till sådana kostnader kan lämnas på indirekt väg genom lånegaranti till rörelsekapital. På grund av marknadsföringsfrågans betydelse för enskilda företag vill utskottet emellertid ifrågasätta om föreliggande behov kan tillgodoses i denna ordning eller genom den allmänna förstärkning av företagareföreningarnas rådgivande verksamhet på bl. a. marknadsföringsområdet som i annat sammanhang föreslås komma till stånd.

Om den ökade och bestående effekt man vill vinna med lokaliseringsstödet skall uppnås eller ej beror inte enbart på om företaget tillverkar en tekniskt sett god produkt till konkurrenskraftigt pris. Av lika stor betydelse är att avsättningen kan tryggas genom en väl genomförd marknadsföring. Marknadsintroduktionen måste börja på ett tidigt stadium — många gånger innan produktionen ens hunnit komma i gång och intäkter av tillverkningen börjar flyta in. Behovet av stöd till marknadsföringskostnader är därför särskilt påtagligt för nyetablerade företag i initialskedet av deras verksamhet. När verksamheten väl kommit i gång bör marknadsföringen normalt kunna bekostas av de löpande intäkterna. Det kan emellertid även tänkas uppstå behov av stöd, när ett i drift varande företag skall introducera en ny produkt eller produktvariant. Stöd bör i sådana fall förekomma endast undantagsvis.

Utskottet ställer sig alltså för sin del positivt till själva principen om att marknadsföringsåtgärder skall anses som del av den verksamhet som berättigar till lokaliseringsstöd. När det gäller stödformen måste beaktas att det här är fråga om ett område där konkurrensfaktorn inte får förbises. Av det skälet förefaller det mindre lämpligt att låta stödet utgå helt eller delvis i form av bidrag/avskrivningslån. Det bör därför ges i form av lån. Som föreslagits i motionen 1973:1759 bör företaget i samråd med resp. företagareförening göra upp en plan för de

InU 1973:7

marknadsföringsåtgärder som avses. Lån skall därefter kunna beviljas med upp till två tredjedelar av de kostnader enligt planen som kan godkännas av den lånebeviljande myndigheten.

Lån till marknadsföringsåtgärder bör — i vart fall under en första försökstid — endast komma i fråga för företag som bedriver industriell verksamhet.

Vad utskottet anfört i anledning av motionerna bör ges Kungl. Majit till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder att riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts förslag samt i anledning av motionerna 1973:842, yrkandet 2, 1973:858, 1973:1759, yrkandet 1', och 1973:1760, yrkandet A 9, som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört.

9. Utbildningsstödets giltighetstid (punkt 28)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utbildningsstödet får” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen med hänvisning till de skäl som där anförts. Självfallet är det inte fråga om att generellt utsträcka utbildningstiden. Den avsedda förlängningen måste prövas från fall till fall och anpassas till utbildningsbehovet.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande utbildningsstödets giltighetstid att riksdagen med avslag på Kungl. Majits förslag samt med bifall till motionen 1973:1760, yrkandet A 3, som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört.

10. Det inre stödområdet (punkt 29)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse: Utskottet delar departementschefens uppfattning att det inre stödområdet i princip bör omfatta de inre delarna av skogslänen. Utskottet har inte heller något att erinra mot den förutskickade utvidgningen till norra delen av Värmland. Med hänsyn till utvecklingen i de delar av Kopparbergs län som ligger mellan den nuvarande gränsen och Värmland och då utskottet utgår från att stödområdet skall vara en sammanhängande enhet synes vad departementschefen anfört tillgodose önskemålen i

InU 1973:7

motionerna 1973:1672, 1973:1746, 1973:1760, yrkandet A 10, och 1973:1766 beträffande Malung, Vansbro och Torsby kommuner.

Såsom statsutskottet anförde år 1970 är en gränsdragning som den föreslagna förenad med tröskelproblem. För att undvika besvärande tröskeleffekter kan det enligt utskottets mening vara berättigat att vid regionalpolitisk! angelägna etableringar på orter i närheten av gränsen till det inre stödområdet vara generös vid utgivande av lokaliseringsstöd. Utskottet vill för sådana fall härutöver föreslå att man på försök prövar införande av sysselsättningsstöd. Kungl. Maj:t bör få möjlighet besluta om sysselsättningsstöd till företag som startar eller utvidgar verksamhet på orter av den typ som nämnts i gränstrakter till det inre stödområdet. Sådana beslut måste givetvis förankras i den kommunala och regionala planeringen. Med en sådan ordning blir det möjligt att tillgodose de intressen som ligger bakom motionsyrkandena om Bjurholms kommun och västra delarna av Örnsköldsviks kommun lika väl som andra kommuner i gränstrakterna till det inre stödområdet. Därmed har utskottet besvarat de aktuella yrkandena i motionerna 1973:950, 1973:1744, 1973:1760, 1973:1763 och 1973:1775.

Med hänsyn till att det inre stödområdet även i fortsättningen bör omfatta i princip endast de inre delarna av skogslänen kan utskottet inte biträda de yrkanden som gått ut på att ”Höga Kusten” och Gotland skall inlemmas i det inre stödområdet. I fråga om Gotland vill utskottet dock framhålla att svårigheterna där synes vara av den arten att för Gotland bör gälla samma principer vid utgivande av regionalpolitisk! stöd inkl. sysselsättningsstöd som ovan angivits för gränstrakterna till det inre stödområdet. Därmed har utskottet besvarat även de aktuella yrkandena i motionerna 1973:849, 1973:1537, 1973:1760 och 1973:1775.

Vad utskottet anfört om det inre stödområdets omfattning och möjligheten att i vissa fall utge sysselsättningsstöd till företag utanför området bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande det inre stödområdet att riksdagen i anledning av motionerna 1973:849, 1973:950, 1973:1537, yrkandet 1, 1973:1672, 1973:1744, 1973:1746, 1973:1760, yrkandet A 10, 1973:1763, 1973:1766 och 1973:1775 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

11. Sysselsättningsstöd till turistföretag (punkt 30)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med ”Sorn nyss” och slutar på s. 41 med ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet är av den principiella uppfattningen att turistnäringen bör få del av samma stödformer som andra näringar. Enligt de av riksdagen i

InU 1973:7

höstas antagna allmänna riktlinjerna för stöd till turistnäringen bör sådant stöd förbehållas mer utpräglade glesbygdsområden, främst fjällområdena. I dessa områden är det särskilt angeläget att stimulera till sysselsättningsökning i det begränsade urval näringar som där kan utövas.

På grund av det anförda biträder utskottet motionärernas förslag om att sysselsättningsstöd skall kunna ges företag inom turistnäringen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare ange de grunder efter vilka stödet skall utgå. Vad utskottet anfört i anledning av de aktuella motionsyrkandena bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande sysselsättningsstöd till turistföretag att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionerna 1973:1760, yrkandet A 8 i motsvarande del, och 1973:1777, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

12. Sysselsättningsstöd under förlängd tid m. m. (punkt 31)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Sysselsättningsstödet innebär” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Sysselsättningsstödet är med nuvarande konstruktion ett generellt verkande medel i det inre stödområdet. Även inom detta område kan emellertid sysselsättningssvårigheterna variera. Utskottet delar motionärernas uppfattning att bl. a. ett förstärkt sysselsättningstöd bör utgå i områden i det inre stödområdet med ett näringsliv som i förhållande till inlandet i övrigt är svagt utvecklat. Ett förstärkt sysselsättningsstöd av det slag som förordas i motionen skulle ha god effekt för att stimulera företag att antingen etablera sig eller bygga ut befintlig verksamhet i sådana orter eller regioner som nu är i fråga. För detta ändamål är inga nya geografiska avgränsningar nödvändiga. Utskottet tillstyrker således förslaget i motionen 1973:1759 samt förslaget i motionen 1973:225 som får anses ligga i linje med vad utskottet förordat.

Vad utskottet anfört i anledning av motionerna i aktuella delar bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Vad i övrigt anförts och föreslagits i propositionen beträffande sysselsättningsstödet föranleder ingen erinran från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan under 3 1 bort ha följande lydelse:

31. beträffande sysselsättningsstöd under förlängd tid m. m. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 2, och i anledning av

InU 1973:7

motionen 1973:225, i motsvarande del, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

13. Uppförande av industricentra på vissa orter (punkt 40)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 47 med ”Sorn nämnts” och slutar på s. 48 med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som inledningsvis nämnts innebar riksdagsbeslutet i höstas att industricentra skulle byggas upp i Strömsund och Lycksele i en första etapp och att den fortsatta utbyggnaden på andra orter skulle bli beroende av erfarenheterna av den första etappen. Denna uppläggning bör inte ändras med hänsyn till att det gäller ett hittills oprövat regionalpolitisk! medel. Som framgått av redovisningen ovan av propositionens förslag skall särskilda medel ställas till industricentrastiftelsens förfogande för planering för ytterligare industricentra. Därmed föreligger förutsättningar för att en utvärdering av erfarenheterna av verksamheten och fortsatt planering på grundval härav skall kunna komma till stånd utan omgång. Om erfarenheterna från Strömsund och Lycksele inte tyder på att hela försöksverksamheten med industricentra bör omprövas, vill utskottet för sin del framhålla angelägenheten av att planeringen för fortsatt utbyggnad inriktas på Vilhelmina och Kalix i enlighet med industricentrautredningens förslag. Därutöver vill utskottet i sammanhanget framhålla att vid överväganden om den fortsatta utbyggnaden av verksamheten utredningen inriktas på de i motionerna nämnda orterna i det inre stödområdet.

Med det anförda har utskottet besvarat motionerna. Utskottets ställningstagande innebär att yrkandena om uppförande av industricentra utanför inre stödområdet i motionerna 1973:1691 och 1973:1537 samt motionerna 1973:225 och 1973:1774 i förevarande delar inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad utskottet anfört i anledning av yrkandena om byggande av industricentra i det inre stödområdet bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande uppförande av industricentra på vissa orter

A. att riksdagen i anledning av motionerna 1973:521, 1973:1526, 1973:1693, 1973:1745, 1973:1759, yrkandet 7, och 1973:1776, yrkandet 2, som sin mening ger Kungl. Majd till känna vad utskottet anfört,

B. att motionerna 1973:225, i motsvarande del, 1973:1537, yrkandet 2, 1973:1691 och 1973 :1774 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

InU 1973:7

14. Lokalisering av industricentrastiftelsen (punkt 41)

av herrar Nordgren (m), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Skäl kan” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Skäl kan anföras för både Skellefteå och Östersund som lokaliseringsorter. Till Östersunds förmån talar att kommunen i motsats till Skellefteå ligger inom inre stödområdet samt därtill har ett centralt läge inom detta område och i förhållande till landet i övrigt. Bl. a. på grund härav tillstyrker utskottet motionsyrkandet och avstyrker följaktligen propositionens lokaliseringsförslag.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande lokalisering av industricentrastiftelsen att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionen 1973 :1776, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj .t till känna vad utskottet anfört.

15. Servicegaranti (punkt 42)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 48 med ”De förslag” och slutar på s. 49 med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Riksdagens i höstas gjorda hemställan hos Kungl. Maj:t om konstruerande av en servicegaranti för mindre orter har enligt utskottets mening inte fått tillfredsställande behandling i propositionen. Utskottet förutsätter därför att arbetet därmed fortsätter och påskyndas.

Innehållet i en sådan servicegaranti måste bli föremål för närmare prövning. Som minimikrav måste emellertid gälla att den mest elementära servicen skall tryggas i mindre orter. Det gäller i första hand tillgång till butik för dagligvaror, låg- och mellanstadieskola och fast eller ambulerande filial till kommunalkontor. Garantin bör utformas generellt på basis av kundunderlag, elevunderlag, invånarantal etc. Den kommunala planeringen skall kunna utgå från att statligt stöd alltid utgår såvida kriterierna uppfylls. Kriterierna skall därför göras allmänt kända. Det bör åvila kommunerna att efter planering av serviceutbudets fördelning inom kommunen göra särskild framställning om sådant statligt stöd.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande servicegaranti att riksdagen med bifall till motionen 1973:1760, yrkandet A 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

InU 1973:7

16. Företagareföreningarna som lokaliseringspoiitiska instrument, m. m. (punkt 43)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m) Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 49 med ”Föredragande departementschefen” och slutar på s. 50 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Motionärernas förslag om att ytterligare medel utöver vad som beräknats i propositionen skall ställas till företagareföreningarnas förfogande för utökad rådgivning och service för småföretagare i glesbygdsområdena är som nämnts i överensstämmelse med glesbygdsut redningens förslag. Enligt utskottets uppfattning är den hjälp som företagareföreningarna kan ge företagen mycket värdefull. Utskottet anser därför att den höjning av anslaget som föreslås i motionen är välmotiverad. Utskottet tillstyrker således motionsyrkandena. Medelsanvisningen behandlas senare i betänkandet.

I centerpartiets (=utskottet) lokaliseringspoiitiska

instrument.

Företagareföreningarna har viktiga funktioner att fylla genom sin medverkan i den regionalpolitiska stödverksamheten och den statliga stödverksamhet som bedrivs vid sidan härav i form av hantverks- och industrilån m. m. Utskottet anser i likhet med motionärerna att frågan om tillskapande av regionala och näringspolitiska basorgan med uppgift att bl. a. utöva uppsökande verksamhet bland personer som kan vara intresserade av att starta nya företag bör prövas. Utskottet vill understryka att den organisatoriska grunden för ett sådant organ skulle kunna vara företagareföreningarna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande företagareföreningarna som lokaliseringspoiitiska instrument, m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 8 a, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

17. Ökning av totalramen (punkten 49)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”1 centerpartiets” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i detta betänkande förordat en förstärkning av det regionalpolitiska stödet att användas för en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse. En förstahandsåtgärd måste vara att ändra samhällets infrastruktur mot en mer decentraliserad lokalisering av näringsliv och bostäder. Det regionalpolitiska företagsstödet måste därför förstärkas i

InU 1973:7

takt härmed under de kommande åren. Utskottet ansluter sig härutinnan till vad som anförts i motionen 1973:1759, yrkandet 3.

Enligt utskottets uppfattning bör, såsom föreslås i motionen, ramen för regionalpolitiken för den kommande femårsperioden fastställas till 3 500 milj. kr., dvs. 1 000 milj. kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Av detta belopp bör 2 150 milj. kr. beräknas för lokaliseringslån, 675 milj. kr. för lokaliseringsbidrag, 400 milj. kr. för utbildningsstöd och 250 milj. kr. för sysselsättningsstöd. Om utvecklingen motiverar det bör dessa rambelopp kunna höjas. Utskottets ställningstagande innebär att propositionens förslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 3, bestämmer att under budgetåren 1973/74-1977/78 härutöver får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med sammanlagt 3 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som angivits i motionen.

18. Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (punkt 56)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c) Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”1 centerpartiets” och slutar med ”beräknat belopp” bort ha följande lydelse:

I centerpartiets förutnämnda partimotion 1973:1759, yrkandet 4, föreslås ett anslag om 240 milj. kr. Med hänvisning till ställningstagandet till den i motionen förordade ramen för det regionalpolitiska stödet tillstyrker utskottet motionen i denna del och avstyrker således det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 4, för budgetåret 1973/74 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet anvisar ett förslagsanslag av 240 000 000 kr.

19. Anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder (punkt 57)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Reservationsanslaget Särskilda" och slutar med ”föreslaget belopp” bort ha följande lydelse:

InU 1973:7

79 Reservationsanslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder uppgår innevarande budgetår till 5 milj. kr. För nästa budgetår föreslås 25 milj. kr. I det föregående har utskottet tillstyrkt motionsyrkanden om en förstärkning av anslaget till företagareföreningarna för råd och service till småföretag i glesbygder. Med anledning härav och med godtagande av propositionens medelsberäkning i övrigt bör anslaget uppföras med 26,9 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionerna 1973:1760, yrkandet B, och 1973:1776, yrkandet 3, förbudgetåret 1973/74 till Särskilda stödåtgärder i glesbygder anvisar ett reservationsanslag av 26 900 000 kr.

20. Anslaget Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån (punkt 58)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Anslaget Regionalpolitiskt” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån föreslås nästa budgetår uppfört med oförändrat 250 milj. kr. I motionen 1973:1759, yrkandet 5, föreslås ett anslag om 300 milj. kr. Av förutnämnda skäl tillstyrks det aktuella motionsyrkandet, varav följer att utskottet avstyrker propositionens förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionen 1973:1759, yrkandet 5, för budgetåret 1973/74 till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån anvisar ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Jämställande av Örnsköldsviks kommun med primära centra (punkt 9)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c) och Gustafsson i Säffle (c):

På de grunder vi anfört i särskild reservation för att planeringen för utvecklande av den regionala strukturen bör handhas av länskommunalt organ anser vi, att riksdagen inte bör fatta beslut som innebär en central klassificering av orterna i länen. Vi vill understryka angelägenheten av skyndsamt förverkligande av en länsdemokrati, som får handha bl. a. den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån denna principiella uppfattning anser vi oss inte kunna biträda det i motionen 1973:1 1 1 framförda

InU 1973:7

yrkandet att riksdagen skall besluta att Örnsköldsviks kommun skall jämställas med primära centra.

2. Ombildning av vissa industriella beredskapsarbeten i Norrbotten till statliga bolag (punkt 13)

av herr Stridsman (c):

Som framhållits i motionen 1973:1762 är det en angelägen uppgift att främja en industriell utveckling i östra Norrbotten. En omvandling av de tre industriella storarbetsplatserna i Överkalix, Övertorneå och Pajala till statliga industriföretag skulle vara ett steg i en sådan riktning. Därigenom kunde tryggas en mer bestående sysselsättning åt människorna i dessa bygder.

Jag vill särskilt betona vikten av att även yngre åldersgrupper skall kunna erhålla anställning vid de ovan nämnda arbetsplatserna. En förändring av storarbetsplatsema i östra Norrbotten till statliga företag skulle härigenom underlätta skapandet av sysselsättning åt alla åldersgrupper. Detta behövde inte innebära någon motsatsställning till angelägenheten av att trygga sysselsättningen för s. k. lokalt bunden arbetskraft.

Genom att storarbetsplatserna i Överkalix, Övertorneå och Pajala omvandlades till statliga industriföretag skulle området tillföras beräknade 300 nya sysselsättningstillfällen på den ordinarie arbetsmarknaden. Dessutom bör en sådan åtgärd ses som en värdefull försöksverksamhet som kunde utvecklas till andra orter i länet för att främja en industriell utveckling.

3. Decentralisering av statlig verksamhet (punkt 14)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c):

Utskottet har behandlat frågan om omlokalisering av viss statlig verksamhet i betänkandet InU 1973:22. Till det betänkandet fogade företrädarna för centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet en reservation till förmån för vidgad delegering av beslutsfunktioner m. m. Vi står fast vid de synpunkter som framförts i reservationen. Eftersom riksdagen nyligen tagit ställning i frågan, har vi nöjt oss med att på detta sätt markera vår principiella ståndpunkt.

4. Tilläggsdirektiv till den trafikpolitiska utredningen (punkt 15)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c):

Som framgår av utskottets yttrande har ett utredningsyrkande av det slag som framställs i motionen 1973:1758 av herr Bohman m. fl. (m)

InU 1973:7

tidigare i år prövats av riksdagen. I det läget begränsar vi oss i detta sammanhang till att understryka vår principiella uppfattning att väg- och trafikpolitiken i sin helhet bör inordnas i de regionalpolitiska strävandena.

5. Avgifts- och premiesystem för skogsbruket (punkt 18)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Gustafsson i Säffle (c):

Som påpekats i utskottets yttrande kommer skogspolitiska utredningens förslag att ses över genom kompletterande utredningar. Bl. a. skall behovet av styrmedel i form av ett avgifts- och premiesystem inom skogsbruket prövas på nytt. Vi vill i detta sammanhang betona att instrument av det slag skogspolitiska utredningen föreslagit är oacceptabla från regionalpolitiska utgångspunkter. Ett dylikt instrument skulle få förödande konsekvenser såväl för den långsiktiga sysselsättningen som från miljösynpunkt.

6. Allmän inriktning av regionalpolitisk stöd till turistnäringen (punkt 37)

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Peterson i Linköping (fp):

Syftet med regionalpolitiken är ytterst att främja tillkomsten av fler och varaktiga arbetstillfällen. Om de villkor som ställs upp för näringslivet i en viss region gör skillnad mellan olika verksamheter kommer naturligtvis detta att få en styrande effekt på arten av arbetstillfällen. Om många företag och verksamhetsgrenar hårt konkurrerade om det stöd som utgår från staten kunde en sådan styrning i och för sig vara motiverad. Så är tyvärr inte fallet i fråga om etablering och expansion inom undersysselsatta områden. Alla möjligheter som finns att skapa varaktiga och trygga arbetstillfällen måste därför tillvaratas. Undantag av turismen från visst stöd kan begränsa våra möjligheter att nå detta mål. Som princip måste därför gälla att samma förutsättningar skall tillhandahållas för alla näringar.

F. n. utreds villkoren och betingelserna för turistnäringen i vårt land. Det finns därför anledning att avvakta detta arbete innan riksdagen tar slutlig ställning till dessa frågor. Det förefaller naturligt att man i det sammanhanget lägger en vidare syn på stödet till turistnäringen än vad propositionen och utskottet kunnat göra. Det är enligt vår mening inte rationellt att särskilja olika motiv för stöd till en och samma näring. Samtliga skäl, sysselsättningspolitiska och rekreativa liksom hänsynen till turistbalansen, måste då beaktas.

InU1973:7

7. Vissa kostnads- och anslagsfrågor (punkterna 49 och 56)

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Peterson i Linköping (fp):

Vi har i det föregående förordat bl. a. förlängd tid för utbildningsstöd i vissa fall och selektiv användning av ett förstärkt sysselsättningsstöd. Vi anser att de begränsade kostnadsökningar som kan föranledas av våra förslag bör kunna rymmas inom totalramen för den kommande femårsperioden liksom inom det för nästa budgetår beräknade anslaget för bl. a. dessa ändamål. Vi vill dessutom hänvisa till att utskottet uttalat sig för att totalramen vid behov skall kunna vidgas.

InU 1973:7 83

Innehållsförteckning

Sid.

Inledning 1

Propositionen 1973:50 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 1

Hemställan 2

Förslag till lag om ändring i lagen om lokaliseringssamråd .... 4

Motioner 5

1972 års beslut om riktlinjer för regionalpolitiken 17

Utskottet 20

De allmänna regionalpolitiska målen, m. m 20

Förstärkta insatser i vissa regioner 24

Medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten 28

Generella medel inom regionalpolitiken 28

Industripolitiska åtgärder 28

Decentralisering av statlig verksamhet 29

Kommunikationer 30

Skogspolitik 30

Regionalpolitisk stöd 31

Avgränsning av allmänna stödområdet 31

Regionalpolitisk stöd utom stöd till turistanläggningar 32

Lokaliseringsstöd 32

Utbildningsstöd 37

Sysselsättningsstöd 38

Flyttningsstöd 41

Särskilda frågor 42

Regionalpolitisk stöd till turistnäringen 43

Lokaliseringssamråd 45

Uppföljnings- och bevakningsfrågor 45

Industricentra 46

Glesbygdsstöd 48

Åtgärder i Vindelälvsområdet 51

Kostnads- och anslagsfrågor 53

Utskottets hemställan 56

Reservationer 61

1. Regionalpolitikens inriktning på en så långt möjligt decentraliserad bebyggelse, m. m. (c) 61

2. Full och effektiv sysselsättning i länen utan flyttningsförluster

som regionalpolitisk mål, m. m. (vpk) 66

3. Åtgärder inriktade på Stockholms- och Göteborgsregionerna, motiveringen, (c) 67

4. Utredning om generella medel inom regionalpolitiken, m. m.

(c, fp, m) 68

5. Utarbetande av ett sysselsättningspolitiskt program (vpk) ... 68

InU 1973:7 84

Sid.

6. Formande av samhällets bas- och serviceorganisation för ett så långt möjligt decentraliserat samhälle (c) 69

7. Lokaliseringsstöd till partihandel inom hushålls- och jordbrukssektorerna (c, fp, m) 70

8. Lokaliseringsstöd till marknadsföringsåtgärder (c, fp, m) .... 71

9. Utbildningsstödets giltighetstid (c, fp) 72

10. Det inre stödområdet (c, fp, m) 72

11. Sysselsättningsstöd till turistföretag (c, fp, 1 m) 73

12. Sysselsättningsstöd under förlängd tid m. m. (c, fp) 74

13. Uppförande av industricentra på vissa orter (c, fp, m) 75

14. Lokalisering av industricentrastiftelsen (m, 1 c) 76

15. Servicegaranti (c, fp, m) 76

16. Företagareföreningarna som lokaliseringspolitiska instrument,

m. m. (c, fp, m) 77

17. Ökning av totalramen (c) 77

18. Anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet (c) 78

19. Anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder (c, fp, m) 78

20. Anslaget Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån (c) 79

Särskilda yttranden 79

1. Jämställande av Örnsköldsviks kommun med primära centra

(c) 79

2. Ombildning av vissa industriella beredskapsarbeten i Norrbotten till statliga bolag (1 c) 80

3. Decentralisering av statlig verksamhet (c, fp, m) 80

4. Tilläggsdirektiv till den trafikpolitiska utredningen (c, fp, m) . 80

5. Avgifts-och premiesystem för skogsbruket (c, fp, m) 81

6. Allmän inriktning av regionalpolitisk! stöd till turistnäringen

(fp) 81

7. Vissa kostnads-och anslagsfrågor (fp) 82

GOTAB 73 3714 S Stockholm 1973