Bet. 1973:NU69

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:155 med förslag till kreditupplysningslag jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1973-12-04
Källa: data.riksdagen.se

Näringsutskottets betänkande nr 69 år 1973

NU 1973:69

Nr 69

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:155 med förslag till kreditupplysningslag jämte motioner.

Ärendet

I propositionen 1973:155 (justitiedepartementet) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga förslag till kreditupplysningslag.

I anledning av propositionen har väckts tre motioner, som redovisas nedan (s. 2).

Skrivelser i ärendet har inkommit till utskottet från Svenska bankföreningen, från Sveriges jordbrukskasseförbund samt från Soliditet AB och Kreditregister AB.

Propositionen

Lagförslaget återfinns på s. 3—7 i propositionen. Det bygger på ett betänkande som år 1972 lades fram av kreditupplysningsutredningen.

Syftet med lagförslaget är i första hand att undanröja riskerna för att kreditupplysningsverksamheten skall medföra otillbörligt intrång i de kreditsökandes personliga integritet. Hänsyn tas också till kreditgivarnas intresse av en effektivt fungerande kreditupplysningsverksamhet.

Lagförslaget innebär i första hand att kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast av den som har fått särskilt tillstånd. Detta gäller dock inte kreditupplysning genom tryckt skrift. Tillståndsprövningen anförtros åt den nyligen inrättade datainspektionen, som redan enligt datalagen har att tillvarata integritetsskyddsintressen. Datainspektionen skall även utöva fortlöpande tillsyn över kreditupplysningsverksamheten.

Enligt lagförslaget får utländsk medborgare eller utländskt företag e. d. inte meddelas tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet här i landet. De utlandsägda företag som är verksamma här vid lagens ikraftträdande får dock under en övergångstid fortsätta sin verksamhet med oförändrade ägarförhållanden.

Lagförslaget innehåller vidare bestämmelser som begränsar kreditupplysningsföretagens rätt att samla in, lagra och lämna ut information. Begränsningarna gäller bl. a. information av ömtålig natur, t. ex. uppgifter om brott, administrativa tvångsåtgärder, sjukdom m. m. Vidare begränsas användningen av uppgifter om betalningsförsummelse i kreditupplysningar om privatpersoner. I princip får uppgift lämnas endast om sådan betalningsförsummelse som har fastslagits av myndighet. I kreditupplysningar om privatpersoner får inte heller förekomma information som är mer än fem år gammal.

För att ytterligare stärka integritetsskyddet innehåller lagförslaget

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 69

NU 1973:69

också en bestämmelse om till vem kreditupplysning om privatperson får lämnas. Det krävs i princip att beställaren har behov av kreditupplysningen för kreditprövning e. d. Genom förslaget får också var och en rätt att erhålla besked om vilka uppgifter som finns registrerade om honom hos kreditupplysningsföretagen. Dessutom får privatpersoner rätt att få del av innehållet i lämnade kreditupplysningar.

Lagförslaget innehåller också föreskrifter om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift samt bestämmelser om straff och skadestånd. Den som driver kreditupplysningsverksamhet skall vara skyldig att ersätta skada som tillfogas någon genom otillbörligt integritetsintrång eller genom att oriktig uppgift lämnas om honom. Den som orsakat skadan kan dock undgå ersättningsskyldighet, om han kan visa att tillbörlig omsorg och varsamhet har iakttagits.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1974.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1973:2118 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1973:155 beslutar

1. att en modifiering sker beträffande § 11 i enlighet med motionens förslag,

2. att i övergångsbestämmelserna även intas regler för dispens från 6 och 7 §§ kreditupplysningslagen.

1973:2119 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att kreditupplysningslagen skall gälla all kreditupplysningsverksamhet utom sådan information som insamlas och utnyttjas av ett och samma företag,

2. att uppgifter om brottslighet, alkoholmissbruk, sjukdomar och/ eller andra personliga förhållanden av särskilt ömtålig natur inte får insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet,

3. att enskild person skall ha rätt att kostnadsfritt en gång per år få skriftligt besked om innehållet i de uppgifter om honom som finns lagrade hos kreditupplysningsföretag,

4. att tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet skall beviljas om det kan antas att denna kommer att bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

1973:2120 av herr Nordgren (m), vari hemställs att 11 § kreditupplysningslagen skall få följande lydelse:

Om personupplysning lämnas på annat sätt än genom offentliggörande i tryckt skrift skall, om personupplysningen innehåller uppgift om betalningsförsummelse, skriftligt meddelande om upplysningens innehåll samtidigt lämnas kostnadsfritt till den som upplysningen avser, dock ej

NU 1973:69

om sådan uppgift tillställts denne under närmast gångna 6-månadersperiod och senare betalningsanmärkningar ej tillkommit.

Motivering

I motionen 1973:2119 anges inledningsvis tre principer i fråga om skydd för den personliga integriteten, vilka enligt motionärernas uppfattning bör ligga till grund för kreditupplysningsverksamheten. För att dessa principer skall tillgodoses anser motionärerna att bestämmelserna i lagförslaget bör skärpas i vissa avseenden. Undantagen i 1 § för förmedling av upplysningar mellan kreditinrättningar och mellan företag inom samma koncern betecknas som otillfredsställande från integritetssynpunkt. De möjligheter till dispens beträffande uppgifter om vissa personliga förhållanden som 6 § andra stycket ger föreslås av samma skäl utgå. Orden ”mot skälig avgift” i 10 § föreslås också utgå; härigenom skulle besked fås gratis även om uppgifter i manuellt förda register och inte bara — enligt föreskrift i datalagen — om uppgifter i ADB-register. Tillståndsprövningen enligt 4 § sägs böra avse endast den sökandes lämplighet. Den i propositionen föreslagna föreskriften att tillstånd får meddelas endast om det från allmänna synpunkter finns behov av verksamheten står enligt motionärerna i klar strid med intresset att upprätthålla en aktiv konkurrens och en hög effektivitet hos företagen.

Skyldigheten för kreditupplysningsföretagen att lämna skriftligt meddelande om personupplysnings innehåll till den som berörs av upplysningen borde enligt de båda övriga motionerna kunna begränsas bl. a. i syfte att hålla kostnaderna nere. I motionen 1973:2120 föreslås att skyldigheten inte skall gälla då den omfrågade fått sådant besked under den senaste sexmånadersperioden och senare betalningsanmärkningar ej tillkommit. I motionen 1973:2118 föreslås ett motsvarande undantag för en period av 30 dagar och dessutom undantag för det fall då kreditupplysningsföretagets uppgift endast innehåller att den omfrågade inte finns registrerad hos företaget. Möjligheten enligt andra stycket övergångsbestämmelserna att bedriva redan inledd kreditupplysningsverksamhet utan tillstånd till dess ansökan om tillstånd har slutligt prövats bör, hävdas det vidare i denna motion, utvidgas till att även innefatta befrielse från de i 6 och 7 §§ uppställda kraven på medgivande av datainspektionen för att vissa slags uppgifter skall få insamlas, lagras och vidarebefordras respektive utlämnas.

Till utskottet inkomna skrivelser

Svenska bankföreningen tar i sin skrivelse upp frågan om hur en av bankerna planerad gemensam upplysningscentral skall bedömas enligt den föreslagna lagen. Utredningsarbetet angående en sådan central redovisas i kreditupplysningsutredningens betänkande (SOU 1972:79) Kreditupplysning och integritet. I sitt yttrande över betänkandet sade sig Bankföreningen förutsätta att kreditupplysningar, som bankerna och den planerade gemensamma upplysningscentralen lämnar varandra, inte skall

NU 1973:69

omfattas av lagen, oavsett om denna central organiseras som ett enkelt bolag eller som en självständig juridisk person. Föreningen meddelar att sparbankerna och jordbrukets kreditkassor har inbjudits att delta i centralen och att det oavsett hur dessa bankinstitut ställer sig till inbjudan redan nu är tydligt att andelarna i upplysningscentralen, om den kommer till stånd, kommer att ägas av ett flertal bankinstitut med en sådan fördelning dem emellan att inget av dem kommer att ensamt ha ett bestämmande inflytande över det företag vari upplysningsverksamheten skall bedrivas.

Bankföreningen hemställer att det under den fortsatta behandlingen av lagstiftningsärendet klarläggs att den planerade upplysningscentralen skall ingå i begreppet koncern i kreditupplysningslagens mening. En sådan bestämning av koncernbegreppet är, säger föreningen, en förutsättning för att upplysningscentralen skall kunna fylla sitt ändamål. Att kvalificera bankerna och en för dem gemensam upplysningscentral som en koncern i kreditupplysningslagens mening innebär att förmedling av upplysningar mellan centralen och bankerna jämställs med förmedling av upplysningar mellan bankerna. Detta överensstämmer enligt föreningens uppfattning helt med de överväganden på vilka 1 § förslaget till kreditupplysningslag vilar.

Sveriges jordbrukskasseförbund instämmer i Bankföreningens hemställan.

Soliditet AB och Kreditregister AB uttalar önskemål dels om en sådan komplettering av övergångsbestämmelserna som sedermera har påyrkats i motionen 1973:2118 punkten 2, dels om en sådan ändring i 11 § lagförslaget som sedermera har påyrkats i motionen 1973:2120. I den sistnämnda frågan anför bolagen att den i propositionen föreslagna bestämmelsen skulle bli synnerligen betungande för kreditupplysningsföretagen. Utöver portokostnader för utsända meddelanden skulle merkostnader uppkomma i form av expeditionskostnader samt i form av löner, hyror m. m. för den personal som skulle få anställas för kontakter med omfrågade personer. De båda bolagen beräknar att cirka 15 procent av de omfrågade skulle ta kontakt med kreditupplysningsföretaget för att få förklaringar, framföra synpunkter på lämnade omdömen m. m. Enligt preliminära beräkningar skulle Kreditregister för att få täckning för merkostnaderna få höja priset för sina upplysningar med 65 procent. Prisökningarna skulle i sista hand få betalas av konsumenterna. En på föreslaget sätt modifierad bestämmelse beräknas medföra merkostnader uppgående till endast 25 procent av dem som skulle uppkomma enligt propositionens förslag. Den skulle ändå, menar de båda bolagen, på ett rimligt sätt tillgodose den enskildes anspråk på skydd för viss integritet.

Utskottet

En effektiv kreditupplysningsverksamhet är av betydelse för att kreditgivningen i samhället skall fungera väl. Sådan verksamhet bedrivs i stor utsträckning dels av specialföretag, dels — som komplement till

NU 1973:69

annan verksamhet — av kreditinstitut och andra företag och organisationer. Att anskaffa kreditupplysningar är för kreditinstituten ett naturligt inslag i den omsorgsfulla kreditprövning som erfordras för att instituten skall tillvarata insättarnas intressen på det sätt som banklagstiftningen kräver av dem.

Kreditupplysningsverksamheten medför uppenbara risker från integritetsskyddssynpunkt. I den mån verksamheten bedrivs med utnyttjande av datateknik omfattas den av den nya datalagen (1973:289), som i sina huvuddelar gäller från den 1 juli 1974. I allmänhet baseras dock kreditupplysningsföretagens verksamhet inte på datateknik utan på konventionella metoder. Den nu föreslagna lagen syftar till en reglering av detta slags verksamhet i integritetsskyddets intresse. Det är emellertid nödvändigt att på vaije punkt avväga detta intresse mot kreditgivarnas — och därmed indirekt även de kreditsökandes — intresse av att kreditupplysningsverksamheten fungerar väl.

En huvudprincip i den föreslagna lagen är att tillstånd erfordras för att kreditupplysningsverksamhet skall få bedrivas yrkesmässigt. Betydelsefullt är att tillstånd inte får ges åt utländska företag; nu befintliga utländska engagemang i branschen måste enligt lagen avvecklas under en övergångstid. Detaljerade regler ges i fråga om verksamhetens bedrivande. Rätten att insamla, lagra och vidarebefordra uppgifter begränsas i olika avseenden, och insyn bereds i fråga om uppgifter som lagras hos och lämnas ut från kreditupplysningsföretagen. Kreditupplysningar får ges endast till dem som har legitimt behov därav. Bestämmelser om rättelse av felaktiga uppgifter och om straff och skadestånd syftar till att ytterligare förebygga integritetsintrång. Tillståndsgivning och tillsyn skall handhas av datainspektionen.

Utskottet finner det värdefullt att en reglering och kontroll av kreditupplysningsverksamheten införs genom den föreslagna lagen. Utskottet ansluter sig till grundlinjerna i lagförslaget och kan begränsa den följande framställningen till en diskussion av enskildheter i detta. Tre motioner har föranletts av propositionen. Av dem syftar en i huvudsak till ett ytterligare förbättrat integritetsskydd genom skärpning av olika bestämmelser i lagförslaget, medan de båda övriga tar upp detaljer av huvudsakligen praktisk art.

Inledningsvis anges i lagförslaget att lagen gäller yrkesmässigt bedriven kreditupplysningsverksamhet med vissa undantag. Innebörden av begreppen kreditupplysning och personupplysning preciseras. På dessa punkter liksom i övrigt innehåller propositionen utförliga motivuttalanden. Det torde emellertid vara oundvikligt att en del företag och organisationer kommer att finna det oklart om den verksamhet som de bedriver är kreditupplysningsverksamhet i lagens mening. Oklarheten kan gälla frågan huruvida verksamheten bedrivs yrkesmässigt och frågan huruvida information som företaget insamlar och förmedlar skall betecknas som kreditupplysningar. Det ankommer på datainspektionen att öva tillsyn över lagens efterlevnad. Utskottet vill emellertid framhålla att det är angeläget att de företag eller organisationer som finner oklarhet av här

1* Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 69

NU 1973:69

antytt slag råda på eget initiativ underställer inspektionen frågan om tillstånd erfordras för verksamheten. Om inspektionen i förekommande fall anger skäl för ett konstaterande av att tillstånd enligt lagen inte krävs kan den därigenom lämna vägledning för bedömning av i vad mån ändrad omfattning eller utformning av verksamheten kan medföra att den blir tillståndspliktig.

Enligt 1 § gäller lagen inte förmedling av upplysningar mellan kreditinrättningar — i huvudsak sådana som står under bankinspektionens tillsyn — eller mellan företag inom samma koncern. Dessa undantag avstyrks i motionen 1973:2119 och betecknas där som klart otillfredsställande från integritetssynpunkt.

Frågan om lagens tillämplighet på kreditinrättningarnas utbyte sinsemellan av kreditupplysningar behandlas ingående i propositionen. Det anförs att banker och andra kreditinrättningar intar en särställning på marknaden bl. a. därigenom att de kombinerar kreditupplysningsverksamhet med kreditgivning. Besvärande konsekvenser av praktisk art skulle enligt propositionen uppstå om man lät samma inskränkningar i informationsinnehållet gälla i fråga om kreditinrättningarnas interna upplysningsförmedling som i fråga om annan kreditinformation. Banksekretessen och bankinspektionens tillsyn anses ge erforderliga garantier mot integritetskränkningar till följd av att kreditinrättningarnas interna utbyte av kreditupplysningar undantas från reglering enligt den nya lagen. Att dessa företag däremot skall omfattas av lagen i den mån de bedriver extern kreditupplysningsverksamhet motiveras med att det i detta fall råder likheter mellan deras och de egentliga kreditupplysningsföretagens verksamhet och att det är önskvärt att lagen inte gör ingrepp i konkurrenssituationen inom branschen.

Utskottet finner propositionens argument för undantagsregeln beträffande kreditinrättningarna bärande och avstyrker alltså motionen 1973:2119 i nämnda del. I likhet med föredragande statsrådet lägger utskottet stor vikt vid bankinspektionens tillsyn, vilken givetvis måste inriktas på att också värna om låntagares och kreditsökandes integritet och i den delen bör genomföras i samråd med datainspektionen.

Att undantag görs för förmedling av upplysningar mellan företag inom en koncern anser utskottet likaledes vara befogat. Här kan bl. a. erinras om de koncernförhållanden som uppkommer genom att olika rörelsegrenar inom ett större företag organiseras som dotterbolag under ett moderbolag som tar hand om vissa gemensamma funktioner. Det kan knappast vara motiverat att enbart en sådan omorganisation skall medföra att en för rörelsegrenarna gemensam kreditupplysningsverksamhet kommer att betraktas som extern.

I detta sammanhang vill utskottet beröra Svenska bankföreningens och Sveriges jordbrukskasseförbunds i skrivelser till utskottet framförda önskemål att en av bankinstituten planerad gemensam upplysningscentral skall falla utanför lagens tillämpningsområde i den mån dess verksamhet går ut på att lämna kreditupplysningar till bankinstituten. Ett sådant undantag skulle enligt de båda organisationernas uppfattning kunna

NU 1973:69

åstadkommas genom att det uttalas att den planerade centralen skall anses ingå i en koncern i kreditupplysningslagens mening. Mot bakgrund av vad som är känt om upplysningscentralens tilltänkta organisation skulle detta innebära en icke godtagbar utvidgning av koncernbegreppet. Utskottet finner det därför uteslutet att förorda ett sådant uttalande. Det av organisationerna avsedda syftet, som utskottet har förståelse för, bör kunna tillgodoses på annat sätt. Upplysningscentralen avses överta funktioner som nu handhas av bankerna själva. Om den direkt ställs under bankinspektionens tillsyn och även i övrigt i tillämplig utsträckning underkastas samma regler som bankerna torde det inte behöva vålla betänkligheter att låta den betraktas som kreditinrättning i lagens mening och på samma sätt som bankerna undantas från lagens tillämpningsområde. Det bör enligt utskottets mening få ankomma på Kungl. Majit att i händelse av ansökan från huvudmännen för en bankernas kreditupplysningscentral pröva vilka föreskrifter som skall anses erforderliga för att de antydda förutsättningarna skall bli uppfyllda. Med hänsyn till att huvudmännen ännu inte träffat slutligt avgörande om den tilltänkta centralens status och rörelse kan det inte uteslutas att Kungl. Majit därvid kommer att finna att ett undantagande av centralen från kreditupplysningslagens tillämpningsområde kräver ändring av lagen.

För tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet anges i 4 § två förutsättningar. Dels skall det från allmänna synpunkter finnas behov av verksamheten, dels skall denna kunna antagas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. 1 fråga om behovsprövningen anförs i propositionen att det knappast kan hävdas att antalet företag som sysslar med kreditupplysning för närvarande är alltför stort. Regeln om behovsprövning motiveras med risken för en framtida överetablering inom branschen. Det betonas att vid behovsprövningen skall tas hänsyn till önskemålet om en effektiv konkurrens i branschen. Vidare understryks att tillståndshavare normalt bör kunna påräkna förlängning av tillstånd om han har följt lagens bestämmelser och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.

I motionen 1973:2119 pläderas på denna punkt för en uppmjukning — inte som eljest en skärpning — av reglerna i lagförslaget. Lämplighetsprövningen godtas men däremot inte behovsprövningen. Att en sådan införs står enligt motionärerna i klar strid med intresset av att även på kreditupplysningsområdet upprätthålla en aktiv konkurrens och en hög effektivitet hos företagen.

Utskottet delar uppfattningen att samhället bör ha möjlighet att förhindra en överetablering av kreditupplysningsföretag. Att motionärerna med sitt uttalade syfte att i första hand värna om integritetsskyddsintresset vill ta bort denna möjlighet finner utskottet föga konsekvent. Önskemålet att konkurrens inom branschen skall främjas bör bli tillräckligt tillgodosett genom att de ovan åberopade motivuttalandena beaktas vid tillståndsprövningen. Utskottet avstyrker sålunda det här berörda yrkandet i motionen 1973:2119.

Kreditupplysningsföretagens nuvarande möjligheter att insamla, lagra

NU 1973:69

och vidarebefordra uppgifter om personliga förhållanden av ömtålig natur inskränks kraftigt genom bestämmelserna i 6 §. Uppgifter om politisk eller religiös uppfattning, ras eller hudfärg förbjuds helt. Uppgifter om sjukdom, alkoholmissbruk, brottslighet m. m. får förekomma endast efter medgivande av datainspektionen, och sådant får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. Kravet på stark restriktivitet i dispensgivningen understryks ytterligare i motiveringen, bl. a. genom uttalandet att dispens bör lämnas endast för varje särskilt fall och att sålunda generell dispens inte bör förekomma. Att göra förbudsregeln helt undantagslös sägs dock i propositionen vara omöjligt, eftersom det i undantagsfall kan inträffa att uppgifter av hithörande slag — t. ex. om vissa typer av ekonomisk brottslighet — är av så stor betydelse för kreditbedömningen att det skulle vara till allvarlig skada för kreditgivaren om de inte fick lämnas.

I motionen 1973:2119 begärs ett ovillkorligt förbud mot att insamla, lagra och vidarebefordra sådana uppgifter som behandlas i 6 § andra stycket, Liksom inom statlig och kommunal verksamhet förhållanden av här aktuellt slag omfattas av sekretessregler bör de, menar motionärerna, vara föremål för begränsningar när det gäller kreditupplysningsverksamhet.

Ovan har framhållits att kreditupplysningslagen måste utformas på grundval av en avvägning mellan olika intressen. Utskottet anser att 6 § i sin föreslagna lydelse utgör ett rimligt resultat av en sådan avvägning. Den förbjuder helt vissa slag av information och förutsätter en stark restriktivitet i den dispensgivning som blir möjlig. Motionärernas förslag innebär bl. a. att vetskap om att en person på senare tid systematiskt missbrukat checkar och kreditkort under inga omständigheter skulle få komma till uttryck i en kreditupplysning. Att införa en så kategorisk förbudsregel vore enligt utskottets mening att i alltför ringa grad ta hänsyn till kreditgivarnas intresse. Det vore också att gå längre än sekretésslagen, som i allmänhet medger att handlingar under vissa omständigheter kan få lämnas ut trots principiellt sekretesskydd. Det är dessutom risk för att en sådan regel skulle komma att kringgås genom dunkelt formulerade uppgifter vilka skulle kunna vara väl så ofördelaktiga för de omfrågade som en efter dispens lämnad exakt information. Med understrykande av kravet på restriktivitet i dispensgivningen avstyrker utskottet därför motionärernas yrkande i fråga om 6 §.

Lagförslaget innehåller ett par föreskrifter som syftar till att bereda insyn i kreditupplysningsverksamheten. Den första av dessa återfinns i 10 §, enligt vilken var och en har rätt att av kreditupplysningsföretag mot skälig avgift få skriftligt besked om innehållet i de uppgifter som finns lagrade om honom. Att bedöma vilken avgift som kan anses skälig blir datainspektionens sak. Som en allmän norm anges i motiveringen att avgiften inte i något fall bör få överstiga de kostnader som har uppstått. I motionen 1973:2119 påyrkas en ändring i lagförslaget av innebörd att registerbesked en gång per år skall kunna erhållas avgiftsfritt. Motionärerna hänvisar till att datalagen innehåller en sådan föreskrift. De menar att kreditupplysningsföretagen bör ha samma skyldighet att lämna

NU 1973:69

registerbesked utan avgift oavsett vilken teknik som används för registreringen.

Genom rätten att när som helst erhålla registerbesked får de som berörs av kreditupplysningsföretagens registrering en väsentligt förbättrad ställning i förhållande till dessa företag. Att en viss avgift får uttagas för beskeden i de fall då registreringen sker manuellt finner utskottet rimligt med hänsyn till de kostnader som framställningen av beskeden otvivelaktigt förorsakar. Utskottet avstyrker sålunda motionärernas förslag att det skall föreskrivas i lagen att registerbesked en gång per år skall lämnas utan avgift.

Insynskravet tillgodoses ytterligare genom föreskriften i 11 § att skriftligt meddelande om innehållet i personupplysning skall — utom då denna offentliggörs i tryckt skrift — samtidigt och kostnadsfritt lämnas till den som upplysningen avser. Såsom framhålls i propositionen torde meddelandet i allmänhet enklast lämnas i form av en kopia av personupplysningen. I motionerna 1973:2118 och 1973:2120 föreslås att föreskriften i 11 § skall modifieras på olika sätt. Längst går den senare motionen. Meddelande bör vara obligatoriskt bara om personupplysningen innehåller uppgift om betalningsförsummelse, hävdas det där, och bör inte behöva lämnas om motsvarande uppgift har tillställts den omfrågade under den senaste sexmånadersperioden och ingen betalningsanmärkning har tillkommit. Sistnämnda slag av begränsning, dock med 30 dagar som periodlängd i stället för sex månader, föreslås i motionen 1973:2118, där det också begärs att undantag från huvudregeln skall gälla i de fall då kreditupplysningsföretagets svar till uppdragsgivaren endast innehåller meddelande om att den omfrågade personen inte finns registrerad hos företaget. Motiveringen är i båda motionerna att skyldigheten att sända kopior av personupplysningar medför stora kostnader, som bör hållas nere så långt det är möjligt utan att syftet med 11 § åsidosätts.

Det i motionen 1973:2118 berörda fallet att kreditupplysningsföretaget inskränker sig till att underrätta uppdragsgivaren om att företaget inte har den omfrågade registrerad torde i detta sammanhang inte vålla något problem. Eftersom i sådant fall ingen kreditupplysning har lämnats kan någon skyldighet att lämna meddelande till den omfrågade inte anses föreligga.

Systemet med underrättelseskyldighet i fråga om personupplysningar torde fungera bäst om utsändningen av meddelandena kan göras till en enkel rutin på det sätt som antyds i propositionen. Den personalinsats som krävs för ändamålet bör då bli minimal. Utskottet är därför inte övertygat om att ett mera selektivt underrättelsesystem — som har nackdelen att ge sämre information — skulle medföra några väsentliga besparingar. Den i motionen 1973:2120 föreslagna begränsningen av underrättelseskyldigheten till att gälla bara då personupplysningen innehåller uppgift om betalningsförsummelse förefaller olämplig, eftersom den skulle kunna tas till intäkt för underlåtelse att lämna meddelande om personupplysning som ehuru den inte innehåller sådan

NU 1973:69

uppgift dock är ofördelaktig för den omfrågade. Av här anförda skäl avstyrker utskottet de båda senast berörda motionsyrkandena.

För att övergången till den nya ordningen skall gå smidigt får datainspektionen enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna möjlighet att redan före lagens ikraftträdande den 1 juli 1974 pröva ansökningar om tillstånd till kreditupplysningsverksamhet som avser tiden därefter. Av samma anledning får de redan existerande företagen i branschen, om de ansöker om tillstånd före utgången av år 1974, fortsätta sin verksamhet utan tillstånd till dess ansökningen slutligt prövats. Den dispensgivning som skall kunna ske enligt 6 och 7 §§ berörs däremot inte i övergångsbestämmelserna. I motionen 1973:2118 föreslås mot bakgrund härav en viss komplettering av övergångsbestämmelserna. Motionärerna anser att företag som i sina register har uppgifter som får förekomma endast efter datainspektionens medgivande bör, om dispensansökan inges före lagens ikraftträdande, få använda uppgifterna intill dess datainspektionen prövat ansökan.

Utskottet instämmer på denna punkt med motionärerna och framlägger förslag till en sådan utformning av andra stycket övergångsbestämmelserna att det angivna önskemålet tillgodoses. Dessutom föreslår utskottet att datainspektionens möjlighet enligt första stycket övergångsbestämmelserna att träffa vissa beslut enligt lagen redan före den 1 juli 1974 utsträcks till att omfatta även dispensärenden. Utskottet vill framhålla det angelägna i att dispensansökningar som föreligger vid lagens ikraftträdande behandlas så snabbt som möjligt. Datainspektionen bör givetvis vara oförhindrad att meddela interimistiskt beslut i dispensfråga innan frågan om tillstånd för det berörda företaget slutligt prövas.

I övrigt ger propositionen inte anledning till erinran eller annat uttalande från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1973:2119 punkten 1 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 1 § (angående lagens tillläm pn ingsom råd e),

2. att riksdagen med avslag på motionen 1973:2119 punkten 4 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 4 § (angående förutsättningar för tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet),

3. att riksdagen med avslag på motionen 1973:2119 punkten 2 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 6 § (angående begränsningar i kreditinformationen i fråga om personliga förhållanden av ömtålig natur),

4. att riksdagen med avslag på motionen 1973:2119 punkten 3 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 10 § (angående besked om innehållet i uppgifter hos kreditupplysningsföretag),

5. att riksdagen med avslag på motionen 1973:2118 punkten 1

NU 1973:69

och motionen 1973:2120 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 11 § (angående meddelande om innehållet i personupplysning),

6. att riksdagen med bifall till motionen 1973:2118 punkten 2 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller övergångsbestämmelser, med ändrad lydelse enligt vad som i bilaga 1 till detta betänkande betecknas som utskottets förslag,

7. att riksdagen antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag i övrigt.

Stockholm den 4 december 1973

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Blomkvist (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), Rydén (fp), Pettersson i Lund (s) och fru Hansson (s).

Reservationer

1. beträffande kreditupplysningslagens tillämpningsområde av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Svensson i Malmö (vpk) och Rydén (fp), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet finner propositionens” och slutar på s. 7 med ”ändring av lagen” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning på denna punkt. Såsom vid remissbehandlingen av kreditupplysningsutredningens betänkande framhållits bl. a. av justitieombudsmannen medför det föreslagna undantaget för kreditinrättningarna att en stor kreditupplysningssektor avskiljs där den enskilde går miste om de garantier för personlighetsskydd, insyn, rättelse m. m. som innefattas i lagförslaget. Även tillsynen över denna sektor blir otillfredsställande. Syftet med bankinspektionens tillsynsverksamhet — som för övrigt inte omfattar Sveriges investeringsbank — är nämligen, såsom understryks i propositionen, inte i första hand att beakta integritetsskyddsintressen. Inte heller får man bortse från att ett undantag för bankernas kreditupplysningsverksamhet kan verka snedvridande på konkurrensen mellan bankerna och andra kreditupplysningsföretag. Det föreslagna undantaget för förmedling av upplysningar mellan företag i en koncern motiveras endast med att en annan ordning skulle bli praktiskt mycket betungande för koncernföretagen. Utskottet anser inte

NU 1973:69

att man bör fästa avgörande vikt vid detta argument, som för övrigt inte underbyggs med något empiriskt material. Såsom uttryckligen sägs i propositionen talar tvärtom intresset av att få till stånd ett så gott integritetsskydd som möjligt för att lagen skall omfatta även informationsförmedlingen inom en koncern.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1973:2119 punkten 1 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 1 § (angående lagens tillämpningsområde), med ändrad lydelse enligt vad som i bilaga 2 till detta betänkande betecknas som alternativt förslag,

2. beträffande förutsättningar för tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar (m) och Rydén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 7 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet delar uppfattningen” och slutar med ”i motionen 1973:2119” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Integritetsskyddsintresset talar för att kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast av den som besitter erforderligt mått av sakkunskap och gott omdöme. Med hänsyn härtill har utskottet ingenting att erinra mot förslaget om lämplighetsprövning. Att därjämte införa en behovsprövning ter sig däremot omotiverat. En fri konkurrens mellan företag vilkas verksamhet motsvarar de uppställda kraven på standard i olika avseenden skapar förutsättningar för en effektiv kreditupplysningsverksamhet utan att inkräkta på integritetsskyddsintresset. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att föreskriften om behovsprövning bör utgå ur 4 §.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973:2119 punkten 4 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 4 § (angående förutsättningar för tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet), med ändrad lydelse enligt vad som i bilaga 3 till detta betänkande betecknas som alternativt förslag,

3. beträffande begränsningar i kreditinformationen i fråga om personliga förhållanden av ömtålig natur av herrar Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Svensson i Malmö (vpk) och Rydén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 8 i utskottets yttrande som börjar med ”Ovan har framhållits” och slutar med ”i fråga om 6 §” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

NU 1973:69

13 Dispensregeln i 6 § andra stycket innebär en påtaglig urholkning av det integritetsskydd sorn lagen är avsedd att ge. Även om dispensmöjligheten utnyttjas restriktivt kan den lätt resultera i ett missbruk av personliga uppgifter som inte är relevanta vid bedömning av en kreditsökandes ekonomi. Utskottet anser liksom motionärerna att starka skäl talar för ett kategoriskt förbud mot att i kreditupplysningsverksamhet insamla, lagra eller vidarebefordra uppgifter om brottslighet, alkoholmissbruk, sjukdomar och andra personliga förhållanden av särskilt ömtålig natur.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1973:2119 punkten 2 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 6 § (angående begränsningar i kreditinformationen i fråga om personliga förhållanden av ömtålig natur), med ändrad lydelse enligt vad som i bilaga 4 till detta betänkande betecknas som alternativt förslag,

4. beträffande besked om innehållet i uppgifter hos kreditupplysningsföretag av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Svensson i Malmö (vpk) och Rydén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 9 i utskottets yttrande som börjar med ”Genom rätten att” och slutar med ”lämnas utan avgift” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet instämmer på denna punkt med motionärerna och vill framhålla att de båda största löntagarorganisationerna i sina remissyttranden över kreditupplysningsutredningens betänkande givit uttryck för samma uppfattning. En regel om rätt att få ett registerbesked per år utan avgift bör givetvis inte inkräkta på principen att sådant besked mot skälig avgift skall kunna erhållas när som helst.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1973:2119 punkten 3 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 10 § (angående besked om innehållet i uppgifter hos kreditupplysningsföretag), med ändrad lydelse enligt vad som i bilaga 5 till detta betänkande betecknas som alternativt förslag,

5. beträffande meddelande om innehållet i personupplysning av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Systemet med underrättelseskyldighet” och slutar på s. 10 med ”senast

NU 1973:69

berörda motionsyrkandena” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

I likhet med motionärerna betraktar utskottet föreskriften om underrättelseskyldighet i fråga om personupplysningar som ett från integritetsskyddssynpunkt värdefullt inslag i lagförslaget. Som framhålls i motionerna bör dock omfattningen av denna skyldighet kunna begränsas något utan att syftet med föreskriften åsidosätts. En sådan begränsning kan medföra avsevärda kostnadsbesparingar för kreditupplysningsföretagen och därmed indirekt för kreditgivare och kreditsökande. Utskottet vill inte tillstyrka en så långtgående inskränkning av underrättelseskyldigheten som påyrkas i motionen 1973:2120 men föreslår att meddelande om innehållet i personupplysning inte skall behöva lämnas om meddelande med samma innehåll har lämnats tidigare under en period av tre månader.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen i anledning av motionen 1973:2118 punkten 1 och motionen 1973:2120 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller 11 § (angående meddelande om innehållet i personupplysning), med ändrad lydelse enligt vad som i bilaga 6 till detta betänkande betecknas som alternativt förslag,

6. beträffande övergångsbestämmelser av herrar Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Svensson i Malmö (vpk) och Rydén (fp), som anser att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. — under förutsättning att 6 § kreditupplysningslagen får lydelse enligt alternativt förslag i bilaga 4 till detta betänkande — att riksdagen i anledning av motionen 1973:2118 punkten 2 antager det i propositionen 1973:155 framlagda förslaget till kreditupplysningslag, såvitt gäller övergångsbestämmelser, med ändrad lydelse i enlighet med vad som i bilaga 7 till detta betänkande betecknas som alternativt förslag.

NU 1973:69

15 Bilaga 1

Övergångsbestämmelser i förslaget till kreditupplysningslag

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. Datainspektionen får dock före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd, meddela föreskrift enligt 4 § första stycket, lämna medgivande enligt 6 § andra stycket och medge undantag enligt 7 § andra stycket, allt såvitt avser tid efter utgången av juni 1974.

Har någon före ikraftträdandet böljat bedriva kreditupplysningsverksamhet som enligt lagen icke får bedrivas utan tillstånd, får verksamheten, under förutsättning att ansökan om tillstånd göres före den 1 januari 1975, bedrivas utan tillstånd till dess ansökningen slutligt prövats. Uppgift som avses i 6 § andra stycket eller 7 § första stycket får därvid, i den mån den omfattas av ansökan om medgivande som gjorts hos datainspektionen före den 1 juli 1974, insamlas, lagras och vidarebefordras utan medgivande till dess ansökningen prövats.

Kreditinrättning som före ikraftträdandet har erhållit rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet enligt bolagsordning som fastställts av Kungl. Maj :t anses därigenom ha fått tillstånd enligt denna lag.

Bedriver fysisk eller juridisk person som avses i 4 § andra stycket kreditupplysningsverksamhet vid ikraftträdandet, får personen meddelas tillstånd att fortsätta verksamheten, dock längst till utgången av juni 1977. Föreligger synnerliga skäl, kan tillstånd meddelas även för tid efter nämnda tidpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. Datainspektionen får dock före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd samt meddela föreskrift enligt 4 § första stycket, såvitt avser tid efter utgången av juni 1974.

NU 1973:69

16 Bilaga 2

(tillhör reservation 1)

1 § förslaget till kreditupplysningslag

Kungl. Maj.ts förslag Alternativt förslag

1 §

Denna lag gäller yrkesmässigt Denna lag gäller yrkesmässigt

bedriven kreditupplysningsverk- bedriven kreditupplysningsverksamhet. Förmedling av upplys- samhet. ningar mellan kreditinrättningar omfattas dock ej av lagen, i den mån det är fråga om Sveriges riksbank. Sveriges investeringsbank AB eller kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn. Ej heller gäller lagen förmedling av upplysningar mellan företag inom samma koncern.

NU 1973:69

17 Bilaga 3

(tillhör reservation 2)

4 § förslaget till kreditupplysningslag

4 §

Kungl. Maj:ts förslag

Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om det från allmänna synpunkter finns behov av verksamheten och den kan antagas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Tillstånd meddelas för en tid av högst tio år i sänder och får förenas med föreskrift om hur verksamheten skall bedrivas.

Tillstånd får ej meddelas någon för vilken gäller inskränkning i rätten att förvärva fast egendom enligt lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.

Alternativt förslag

Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om verksamheten kan antagas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Tillstånd meddelas för en tid av högst tio år i sänder och får förenas med föreskrift om hur verksamheten skall bedrivas.

NU 1973:69

18 Bilaga 4

(tillhör reservation 3)

6 § förslaget till kreditupplysningslag

Kungl. Maj:ts förslag

Uppgift om någons politiska eller religiösa uppfattning, ras eller hudfärg får icke insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet.

Uppgift om att någon misstänkes eller dömts för brott eller avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller varit föremål för åtgärd enligt barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykterhetsvård, lagen (1956:2) om socialhjälp, lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, lagen (1964:450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet eller utlänningslagen (1954:193) får ej utan medgivande av datainspektionen insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet. Detsamma gäller uppgift om sjukdom, hälsotillstånd eller liknande.

Medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

Alternativt förslag

Uppgift om någons politiska eller religiösa uppfattning, ras eller hudfärg får icke insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet. Detsamma gäller dels uppgift om att någon misstänkes eller dömts för brott eller avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller varit föremål för åtgärd enligt barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykterhetsvård, lagen (1956:2) om socialhjälp, lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, lagen (1964:450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet eller utlänningslagen (1954: 193), dels uppgift om sjukdom, hälsotillstånd eller liknande.

NU 1973:69

19 Bilaga 5

(tillhör reservation 4)

10 § förslaget till kreditupplysningslag

Kungl. Maj:ts förslag

Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om innehållet i de uppgifter som finns lagrade om honom.

Alternativt förslag

10 §

Var och en har rätt att hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om innehållet i de uppgifter som finns lagrade om honom. Sådant besked skall lämnas kostnadsfritt. För besked som lämnas mindre än tolv månader efter senaste kostnadsfria besked får dock skälig avgift uttagas.

NU 1973:69

20 Bilaga 6

(tillhör reservation 5)

11 § förslaget till kreditupplysningslag

Kungl. Maj:ts förslag

11 §

Alternativt förslag

Om personupplysning lämnas på annat sätt än genom offentliggörande i tryckt skrift, skall skriftligt meddelande om upplysningens innehåll samtidigt lämnas kostnadsfritt till den som upplysningen avser. Sådant meddelande behöver dock ej lämnas, om meddelande med samma innehåll lämnats under den senaste tremånadersperioden.

NU 1973:69

21 Bilaga 7

(tillhör reservation 6)

Övergångsbestämmelser i förslaget till kreditupplysningslag

Kungl. Maj:ts förslag Alternativt förslag

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. Datainspektionen får dock före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd, meddela föreskrift enligt 4 § första stycket och medge undantag enligt 7 § andra stycket, allt såvitt avser tid efter utgången av juni 1974.

Har någon före ikraftträdandet böljat bedriva kreditupplysningsverksamhet som enligt lagen icke får bedrivas utan tillstånd, får verksamheten, under förutsättning att ansökan om tillstånd göres före den 1 januari 1975, bedrivas utan tillstånd till dess ansökningen slutligt prövats. Uppgift som avses i 7 § första stycket får därvid, i den mån den omfattas av ansökan om medgivande som gjorts hos datainspektionen före den 1 juli 1974, lagras och lämnas ut utan medgivande till dess ansökningen prövats.

Kreditinrättning som före ikraftträdandet har erhållit rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet enligt bolagsordning som fastställts av Kungl. Maj:t anses därigenom ha fått tillstånd enligt denna lag.

GOTAB 73 5520 S Stockholm 1973