Kreditupplysning och integritet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

KREDITANSUKAN

Kronor _ _ . STÅLtNlNG Kronor UTGWYER EKONOMSK skcthuagiüar perår __ Sbkundansl ochmakens

|NKOMSTER . Sökanden Hyraperbr . ..,... .. ochnmonevin gmper6: . Sökande Râmm SUMMA KRONOR

ingar. Måttlig kredit från anmärka x är fritt Betalningssättet I Betalningssäu hllstyrkes . och krediwa rdc \ g

Kreditupp

sning

. OCh

Integritet

Statens offentliga utredningar 1972: 79 Justitiedepartementet

Kreditupplysning

och

integritet

Betänkande avgivet av

Kreditupplysningsutredningen

Stockholm 1972

ISBN 91-38-01390-8 Berlingska Boktryckeriet, Lund 1972

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

Genom beslut den ll april 1969 bemyndi- fr.o.m. den 1 september 1971. Persson var gade Kungl. Majzt chefen för justitiedepar- under tiden den 23 april 1970-31 augusti tementet att tillkalla sakkunniga med upp- 1971 avdelad av Statskontoret att biträda drag att verkställa utredning angående kre- utredningen i organisationsfrågor. Förste ditupplysningsverksamhet m.m. byråsekreteraren hos statistiska centralby- Till sakkunniga utsågs landshövdingen rån Per Samuelson har biträtt vid utform- Erik Westerlind, ordförande, samt direktö- ningen av kapitel 7 i betänkandet. ren i Svenska Bankföreningen Per Eric Bo- Till sekreterare åt utredningen förordnalin, riksdagsledamoten Kurt Hugosson, des hovrättsassessorn Runo Håkansson rättschefen i finansdepartementet Kurt fr.o.m. den 14 augusti 1969. Till biträdan- Malmgren, riksdagsledamoten Lennart Pet- de sekreterare förordnades socionomen Sutersson och verkställande direktören i Sven- ne Jönsson fr.o.m. den l november samma ska Sparbanksföreningen fil. dr Sven G. år. Svenson. Utredningsarbetet har genomförts i sam- De sakkunniga har antagit benämningen råd med offentlighets- och sekretesslagstiftkreditupplysningsutredningen (KUU). ningskommittén samt i vissa frågor med in- Att såsom experter biträda utredningen tegritetsskyddskommittén och massmedieutförordnades den 23 september 1969 avdel- redningen. Kontakt har upprätthållits med ningschefen vid Statskontoret Per Sveno- tjänstemän vid departement i Danmark, nius, den 21 oktober samma år ordfö- Finland och Norge. I dessa länder har unranden i Handelstjänstemannaförbundets der utredningstiden tillsatts kommittéer med branschkommitté för inkasso- och juridiska delvis liknande uppdrag. Utredningen har byråer ombudsmannen Hans-Gunnar Lind- erhållit utrikesdepartementets bistånd med ström och verkställande direktören i Stock- inskaffande av uppgifter rörande kreditholms Köpmannaförenjng Sven Åvall samt upplysningsverksamhet m.m. i England, den 3 juli 1970 avdelningschefen vid sta- Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Västtistiska centralbyrån Edmund Rapaport. tyskland, Österrike och USA. Presidenten i kammarrätten i Göteborg Utredningen har genomfört en enkät till Nils Wentz förordnades den 31 mars 1971 kreditupplysningsföretagen och en till ett att såsom expert biträda utredningen. Wentz urval företag inom industri, handel m.m. har lämnat visst biträde vid den lagtekniska Utredningen har vidare genomfört en unutformningen av utredningens förslag. dersökning vid landets samtliga tingsrätter Byrådirektören hos Statskontoret Bertil beträffande ansökningar i betalningsföre- Persson förordnades att biträda utredningen läggande- och lagsökningsmål. Utredningen

SOU 1972: 79 3

har hållit hearings med företrädare för kre- Av utredningens uppdrag återstår den ditupplysningsföretag, för militära och civila del som rör inkasseringsverksamhet. säkerhetsfunktioner och för större kredit- Stockholm i oktober 1972. givande företag m.fl. Erik Westerlind Utredningen har avgivit remissyttranden över Per Eric Bolin Kurt H ugosson principförslag den 18 december 1969 av Kurt Malmgren Lennart Pettersson exekutionsväsendets organisationsnämnd Sven G. Svenson rörande ADB inom exekutionsväsendet /Runo Håkansson (stencil C 1970: l), Sune Jönsson dataarkiveringskommitténs betänkande »Förslag till gallringsbestämmelser om utgallring hos statliga myndigheter av information på elektromagnetiska databärare m.m.» (stencil U 1969: 8), en till 1970 års riksdag avgiven motion nr 1090 angående ett elektroniskt betalningssystem, förslag till kungörelse om ersättning för inkassoåtgärd och kostnad i mål om betalningsföreläggande (Ju 1971: 10), en inom inrikesdepartementet upprättad promemoria angående register över företag som erhållit statligt ekonomiskt stöd (Ds In 1971:3), förslag i Nordiska rådet (A 335/j) om enhetliga regler i Norden om lagring och användning av dataregistrerade uppgifter, samt betänkande givet av 1968 års lokaliseringsutredning om uppföljningen av städföretag m.m. (Ds In 1971:8). Kreditupplysningsutredningen får härmed vördsamt överlämna delbetänkandet Kreditupplysning och integritet, innehållande förslag till kreditupplysningslag jämte ändring i tryckfrihetsförordningen. Reservationer har lämnats av ledamöterna Hugosson och Pettersson i fråga om utländskt inflytande över kreditupplysningsföretagen. Experten Åvall har avgivit särskilt yttrande i samma fråga.

SOU 1972: 79

Innehåll

Sammanfattning. . . . . . . . 9 4.8 Kreditupplysningsföretagens ansvar . . . . . . . 47 Förslag till Lag om kreditupplysning 15 5 Bankernas kreditupplysningy Förslag till ändring i tryckfrihetsför- service . . . . . . . . . . 48 ordningen . . . . . 19 5.1 Affärsbankernas upplysningsverksamhet . . . . . . . 48 1 Utredningsuppdraget . . . . . 21 5.1.1 Utformningen av per- 1.1 Direktiv . . . . . . . . 21 sonupplysningar . . . 49 1.2 Arbetets uppläggning . . . 24 5.1.2 Utformningen av före- 1.3 Uppdragets genomförande . 25 tagsupplysningar . . . 50 5.1.3 Bankernas upplysnings- H _ __ - 2 Kreditinformatton allmanna centra] (UC) . _ _ _ 52 - - - - - - - 5.2 upplysnings-

åyâløägááâçøn- - versamet. Spalrbanäernas 52

2.2 Källor . . . . . . . . 26 5_3 SIBOL _ _ _ _ _ _ _ _ 52 2.3 Kreditinformation om privat- 30

Fem?? j 6 Kreditu l snin sservice i öre-

f_

2.4 31

tagareogzåisariåner

foretag

Kreditinformation om _ _ _ _ 54

2.5 Kreditupplysningsservioe . . 32

7 Over utlandska førhauan 3 Kreditupplysningspublikationerna . 35

- gevnerstkt 56

3.1 Insamlin och la rin av u

g

. . . 56

g_ g_ Pp.

7.1 Inledning . . . . gifter _ _ _ _ 36 3.2 av

?iirllgâirk

Användningen kreditupplysmngspubhkationer . . . 36 7.4 Norge . . I . t i . i 59 7-5 USA - - - - - - - - 60 4 Kreditupplysningsföretagezz . . . 38 4.1 av information . . 39 7-6 England - - « › - - - - 51 Insamling 4.2 . 41 7-7 västtYskland - - - - - - 52 Kreditupplysningsregistren 4.3 Olika former av service . . . 42 7-3 Frankrike - « « - - - - 53 4.4 inne- 7-9 Schweiz - - - - - - - - 64 Personupplysningarnas håll och utformning . . . . 42 - 4.5 Företagsupplysningarnas inne- 8 Kreditupplysningsverksamhet håll och utformning . . . . 43 intressen och skyddsbehov . . . 65 4.6 Kreditupplysningsföretagens 8.1 Samhällsintressen . . . . . 65 rådgivning . . . . . . 44 8.2 Kreditgivarintressen. . . . 66 4.7 Försäljning och priser . . . 45 8.3 Kreditsökandens intressen . . 68

SOU 1972 79 5

8.4 Skyddsbehov . . . . . . 69 tagets kreditintresse . . . 91

8.4.1 Skydd för kreditgivaren 69 11.2 Skydd för personlig integritet 92

8.4.2 Skydd för kreditsökan- 11.3 Rätt till insyn . . 93

den . . . . . . . 70 11.4 Rättsligt skydd 93

11.5 Gränsdragningsfrågor . 94

Kreditupplysning om privatperso- 12 Särskilda frågor rörande kreditner - allmänna synpunkter . 71 upplysningspublikationer . . . 95 9.1 Kreditupplysning och den enskildes kreditintresse . . 71 12.1 Förhållandet till tryckfrihets-

72 förordningen. . . . . . 95 9.2 Begreppet personlig integritet 9.2.1 Intressen bakom 12.2 Reglering av tryckta publikapersonlig integritet . . . . 73 9.2.2 12.3 Ändring i tryckfrihetsförord- Intrång i personlig inningen . . 99 tegritet . . . . . . 74

9.2.3 Intresseavvägningar och 12.4 Reglering av icke tryckta

publikationer . 99 otillbörligt intrång i per-

sonlig integritet 75 9.2.4 vid 13 Utländskt inflytande över kredit- Personlig integritet . 75 upplysningsföretagen . . 101 kreditupplysning 13.1 Den allmänna debatten . 101

13.2 Skillnader mellan företags- 10 Skydd mot otillbörligt intrång i och personupplysning . 102 - utden personliga integriteten . 102 13.3 Utredningens överväganden redningens ställningstaganden . 76 13.3.1 Företagsupplysning 102 10.1 Begränsningar i kreditinfor- 13.3.2 Personupplysning . 103 mationen . . . . . 76

10.1.1 Allmänna synpunkter 76 14 Kreditupplysningsverksamhetens 10.1.2 Begränsningar i in- m.m. . 105 framtida organisation formationstyperna 77 . 105 14.1 Utgångspunkter 10.1.3 Gallring av informa- 14.2 Frivillig reglering 106 tionen m.m.. . . 80 . . . . . 107 14.3 Koncession 10.1.4 Oriktig information 81 . 107 14.3.1 Lämplighetsprövning 10.1.5 Utförlig information 83 14.3.2 Behovspr-övning 108 10.1.6 Metoder för insamling 84 108 14.3.3 Kontinuerlig tillsyn 10.1.7 Begränsningar i in- l4.3.4 Tillämpningsföreskrifsamling och lagring 85 108 ter och dispensgivning 10.2 Legitimitetskontroll 85 sam- 14.3.5 Tillsynsorganets 10.2.1 Legitima ändamål . 85 . . . . 109 mansättning 10.2.2 Kontrollens omfatt- 109 14.3.6 Sanktionsmöjligheter ning . . . . . . 86 14.3.7 Sammanfattning 109 10.2.3 Kreditupplysningens . . . . . . 109 14.4 Monopol användning . . 86 i ett 14.4.1 Huvuddragen 10.2.4 Förbud mot kredit- 110 monopolsystem upplysning m.m. . 87 14.4.2 Monopolsystemets 10.3 Insyn i kreditupplysnings- närmare . 111 utformning verksamheten . . . . . 87 14.5 Utredningens ställningstagan- 10.3.1 Behov av insyn . 88 den . . . . . . . 11l

10.3.2 Insynens utformning 88 14.6 Kreditupplysningslagstift- 10.4 Dispensmöjligheter. . . . 88 . ningens tillämpningsområde 10.5 Rättsligt skydd för personlig 14.6.1 Begreppet kredituppintegritet . . . . 89 112 lysningsverksamhet 14.62 Begreppet yrkesmässig 11 om - verksamhet . . 113 Kreditupplysning företag utredningens ställningstaganden 91 14.6.3 Undantag från lagens

11.1 Kreditupplysning och före- tillämpningsområde 113

SOU 1972: 79

14.7 Kontroll över kreditupplysningsregister . . . . 114

15 Kreditgivarnas register m.m. . . 116 15.1 Förmedling av uppgifter mellan kreditgivare . . . . . 116 15.2 Samarbetet mellan bankerna och Kreditregister AB . . 116 15.3 Konto- och kreditkortsföretagens hantering av kreditinformation. . . . . . . 119 15.4 Hantering av uppgifter vid diskontering av avbetalningskontrakt . . . . . . . 119 15.5 Utredningens överväganden . 119

16 Organisationsfrågor m.m. . . . 121 16.1 Kreditupplysningsnämndens uppgifter . . . . . . . 121 16.2 Nämndens organisation . . 121 16.3 Styrelse m.m. . . . . . 123 16.4 Kansliets arbetsuppgifter . . 123 16.4.1 Beredning av tillståndsärenden . . . 123 16.4.2 Tillsynsuppgifter . . 123 16.4.3 Utredningar med anledning av klagomål från allmänheten . . 124 16.4.4 Övriga myndighetsuppgifter . . . . . 124 16.5 Genomförande . . . . . 124 16.6 Tillämpningskungörelse och instruktion . . . . . . 124 16.7 Kostnader . . . . . . . 125 16.8 Intäkter . . . . . . . 125

Ravervation . . . . . . . . . 126

Sáirskilt yttrande . . . . . . . . 129

Bilaga (1969 års ansökningar om betalningsföreläggande och lagsäkning). . . . . . . . . . . 130

SOU 1972: 79

Sammanfattning

Kreditupplysningsutredningens uppgift har avser privatpersoner och resten gäller förevarit att utreda hur yrkesmässig kreditupp- tag. lysningsverksamhet lämpligen bör anordnas Kreditupplysningsregistren innehåller visoch bedrivas särskilt med hänsyn till be- sa grundläggande uppgifter om i stort sett hovet av skydd för personlig integritet. Ett hela den vuxna befolkningen och huvudsådant skydd måste utformas mot bakgrund parten av landets företag. På personsidan av kreditupplysningsverksamhetens funktion omfattar registren offentliga folkbokföringsoch betydelse för kreditgivningen i sam- och taxeringsuppgifter och på företagssidan hället. uppgifter om ägande- eller styrelseförhål- Kreditupplysningsverksamheten syftar till landen, verksamhetens art m.m. I registren att ge kreditgivare ett skydd mot kreditför- införs fortlöpande betalningsanmärkningar lust, försenad betalning och andra olägen- mot privatpersoner och företag. Uppgifter heter som kan vara förenade med kreditgiv- om betalningsföreläggandebevis, lagsökning. Verksamheten tillhandahåller uppgif- ningsutslag, utmätning utan tillgångar och ter, omdömen och råd till ledning för kre- återtagning av avbetalningsgods registreras ditgivarens bedömning av den kreditsökan- sålunda f.n. i ca 240.000 fall per år. Antades kreditvärdighet, dvs. dennes förmåga att let registrerade konkurser uppgår f.n. till betala krediten i rätt tid. De uppgifter som ca 4.000 per år. Ett par kreditupplysningslämnas berör kreditsökandens ekonomiska företag samlar systematiskt in uppgifter och andra personliga förhållanden. Om- från kreditgivare rörande lämnade krediter dömena avser framförallt kreditsökandens och skötseln av dessa. Detta system täcker »ekonomiska vederhäftighet (ekonomi och bl.a. en stor del av avbetalningshandeln. betalningsvanor). Råden innebär i regel ett I samband med att kreditupplysning lämtill- eller avstyrkande av den ifrågasatta kre- nas kompletteras ofta den registrerade inditen. formationen genom förfrågningar på olika Kreditupplysning lämnas huvudsakligen håll. Beträffande privatpersoner är det vanav kreditupplysningsföretag, banker och ligt att förfrågan görs hos den enskildes företagareorganisationer samt genom kredit- arbetsgivare angående anställningens varakupp]ysningspublikationer. tighet, aktuell lön m.m. I fråga om före- Det finns sju större och ett tiotal mindre tag söker man genom förfrågningar på kreditupplysningsföretag. Uppskattningsvis olika håll belysa företagets betalningsvanor omsätter dessa 21 miljoner kronor per år och företagsledarens skicklighet och anseenoch antalet anställda kan beräknas till de. I mer utförliga företagsupplysningar in- 400-500. Företagen förmedlar ca 850.000 går ofta balansräkningar och andra redoviskreditupplysningar per år, varav 500.000 ningshandlingar som inhämtats från patent-

SOU 1972: 79

och registreringsverket. samlingen utförs av ombud eller heltidsan- Kreditupplysningarna lämnas muntligen ställd personal. De fristående publikationerper telefon eller i skriftlig form. De före- na utkommer vecko- eller månadsvis. Andkommer i olika utförlighetsgrad. Ofta inne- ra publikationer täcker oftast en längre pehåller de - förutom faktiska uppgifter riod, ett eller ett par år. en bedömning av den omfrågades anseen- Kreditupplysningsverksamheten är av stor de och ett råd till beställaren i form av vikt för kreditgivningen i samhället. Verktill- eller avstyrkande av den ifrågasatta samheten har betydelse inte bara för den krediten. Förutom kreditupplysningar till- enskilde kreditgivaren. Eventuella kreditförhandahåller vissa kreditupplysningsföretag luster går ytterst ut över andra kredittagare en speciell serviceform som innebär att och konsumenter i form av fördyringar. särskilt anmälda kredittagare följs upp i Även samhället som helhet har ett starkt fråga om betalningsanmärkningar som in- intresse av att kreditgivningen fungerar så träffar efter det en kredit beviljats (kredit- friktionsfritt som möjligt. Ett grundlägganbevakningsservice). de krav måste därför vara att kreditupp- Bankerna tillhandahåller kreditupplys- lysningsverksamheten på ett effektivt sätt ningsservice för sina kunder. De uppgifter fyller sin kreditskyddande funktion. De som som ingår i en bankupplysning är i huvud- inhämtar kreditupplysning måste få ett så sak av samma karaktär som används hos tillförlitligt och betydelsefullt underlag som kreditupplysningsföretagen men innehåller möjligt för sin bedömning. Häri ligger dessutom en bedömning som bygger på framförallt att den lämnade informationen bankens egen kännedom om kunden. An- skall vara relevant, korrekt och tillräcklig talet bankupplysningar kan f.n. uppskattas för kreditgivarens bedömning samt att de till 650.000 per år, varav ca 300.000 avser råd och omdömen som lämnas skall vara privatpersoner. En stor del av upplysning- rättvisande. arna förmedlas mellan bankerna. Faktiska För kreditsökanden - oberoende av om - är uppgifter om den omfrågades förhållande denne är privatperson eller företag till banken lämnas inte ut till beställare kreditupplysningsverksamheten av intresse utanför banksektorn. Anledningen härtill är genom dess betydelse för hans möjligheter bestämmelserna om banksekretess. Här fö- att få den kredit han sökt. Verksamheten religger vissa gränsdragningsfrågor över vil- är emellertid till sin natur sådan att den ka bankinspektionen på utredningens be- också kan leda till vissa biverkningar för gäran yttrat sig. kreditsökanden genom den information som Vissa företagareorganisationer, exempel- lämnas om honom. För enskilda personer vis köpmannaföreningarna, förser sina med- är särskilt att märka att den information lemmar med kreditupplysning. Denna ser- som används i verksamheten kan leda till vice är f.n. inriktad i huvudsak på före- otillbörligt intrång i den personliga integritagsupplysning. Antalet sådana upplysning- teten. Informationen avser framförallt den ar kan uppskattas till 150.000 per år. enskildes ekonomiska förhållanden men kan Det finns tre fristående kreditupplys- också gälla hans andra personliga förhållanningspublikationer med en sammanlagd upp- den i den mån dessa anses ha betydelse för laga på ca 20.000 exemplar. Härtill kom- bedömning av hans kreditvärdighet. mer några publikationer som ges ut av Utredningen har särskilt uppmärksammat kreditupplysningsföretag och andra service- de integritetsproblem som aktualiseras i kreorgan i ca 15.000 exemplar. Det förekom- ditupplysningsverksamheten. Verksamheten mer också enklare stencilerade meddelan- leder till omfattande registerbildningar och den, s.k. listor. den tekniska utvecklingen på informations- Publikationerna innehåller framförallt be- området gör det möjligt att allt effektivare talningsanmärkningar som insamlats från utnyttja den information om de enskilda domstolar och kronofogdemyndigheter. In- som samhället tillhandahåller. Här bör sär-

10 SOU 1972: 79

skilt erinras om den ökande information användningen om omständigheter som ligger av ADB-teknik. Denna teknik tillämpas f.n. mer än tre - i vissa fall fem - år tillbaka endast i begränsad omfattning inom kredit- i tiden. Begränsningarna tar sikte på utlämupplysningsverksamheten, men det finns nandet av information men också gäller anledning att räkna med att ADB alltmer redan och lagringsstadiet med insamlingskommer att tas i bruk område. på detta hänsyn till möjligheterna att använda otill- Ett uttryck härför är den omfattande upp- låten information enbart som underlag för lysningscentral byggd på ADB-teknik som råd eller omdömen. Förbudet mot informaplaneras inom banksektorn. Här bör också tion av särskilt ömtålig natur gäller även vid erinras om att den vidsträckta offentlighets- som rör eller kreditupplysning företagare principen ger möjlighet att hämta betydan- företag närstående person, medan övriga bede mängder kreditinformation från myndig- gränsningar endast avser privatpersoner. heter och andra offentliga organ. bör vidare Integri- Enligt utredningens mening tetsproblemen i kreditupplysningsverksam- möjligheten att göra förfrågningar om en heten accentueras genom i dennes kreditgivningens privatperson omgivning begränsas utveckling mot alltmer omfattande konsumtill att avse förfrågan hos den enskildes artionskredit i form av och avbetalnings- betsgivare i speciella hänseenden (anställkontokrediter. och aktuell arbetsinningens varaktighet Mot denna bakgrund föreslår förutsätter att informautredning- komst). Utredningen en i en lag om kreditupplysning regler för tionen om en privatperson inte får vara så kreditupplysningsverksamheten vilka syftar utförlig att den leder till otillbörligt intrång till att skapa ett skydd mot otillbörligt in- i den personliga integriteten. trång i den enskildes personliga integritet. Även med de begränsningar i informa- Reglerna präglas av intresseavvägningar där tionen som föreslås har utredningen bedömt hänsynen till den enskilde måst ställas mot det som nödvändigt från integritetssynpunkt kravet på ett effektivt Intresse- att söka hindra kreditskydd. att en kreditupplysning om avvägningama har lett till vissa skillnader i en privatperson kommer i orätta händer. utformningen av integritetsskyddet. Sålunda Utredningen föreslår därför att en kontroll har integritetsskyddet för företagare samt sker av att beställaren har ett legitimt syfte företagsledare och andra företag närstående med upplysningen. I detta sammanhang föpersoner utformats med beaktande av de reslår utredningen också en regel om tystsärskilda krav på effektivitet som måste nadsplikt för den som är eller varit verkställas vid kreditupplysning om företag. sam inom kreditupplysningsverksamheten. Utredningens principiella ställningstagan- Utredningen anser att det bör finnas de bygger på tanken att den som söker möjlighet för den enskilde att förhindra att kredit inte kan göra anspråk på ett fullstän- lämnas om honom. Därför kreditupplysning digt skydd mot insyn i personliga och eko- föreslås att enskild person skall få förbjuda nomiska förhållanden men att denna insyn rörande honom men av kreditupplysning inte får drivas så långt att det framstår som registertekniska skäl måste förbudet gälla otillbörligt. Utredningen föreslår därför reg- minst två år. Anmälan om förbud skall göler som i första hand begränsar den infor- ras till en kreditupplysningsnämnd, ett ormation som får användas i kreditupplys- gan som skall ha tillsyn över verksamheten. ningsverksamheten. Begränsningarna gäller Förbudsmöjligheten gäller endast privatperinformation av särskilt ömtålig natur (t.ex. soner. uppgift om brottslighet, alkoholmissbruk Utredningen fäster stor vikt vid att den och sjukdomar), information om betalnings- som berörs av kreditupplysningsverksamheförsummelse som inte blivit fastställd i rätts- ten får en i princip oinskränkt rätt till inlig ordning (t.ex. uppgift om att den enskilde syn i denna såvitt angår honom själv. En blivit föremål för ansökan om betalnings- sådan insynsrätt fyller en viktig funktion föreläggande eller inkasseringsåtgärd) samt från integritetssynpunkt men främjar också

SOU 1972: 79 ll

kvaliteten på det underlag som verksam- syn som kan utövas av ett särskilt tillsynsheten tillhandahåller, inte minst genom att organ. Det bör också erinras om den i prininsynen ger möjlighet att korrigera felak- cip oinskränkta insynsrätt som enligt utredtigheter i informationen. Insynsrätten bör ningens förslag tillkommer registrerade och därför enligt utredningens mening gälla omfrågade personer. Utredningen har däräven vid kreditupplysning om företag. Den för inte funnit anledning föreslå ett så krafutformas i lagförslaget så att var och en tigt samhällsingripande som monopol innehar rätt att mot skälig avgift få ta del av bär. En koncessionsreglering av personuppuppgifter som lagrats och kreditupplysning lysningsverksamheten är enligt utredningens som lämnats om honom. Utredningen före- mening fullt tillräcklig och lämplig. slår en förstärkt insynsrätt såvitt angår pri- Utredningen föreslår alltså att yrkesmäsvatpersoner. Innehåller en personupplysning sig kreditupplysningsverksamhet om såväl uppgift om betalningsförsummelse eller så- privatpersoner som företag skall få bedridant råd eller omdöme som inte är klart vas endast efter tillstånd. Tillståndsprövskall den enskilde utan särskild ningen bör enligt utredningens mening antillstyrkande, begäran och utan avgift få del av kredit- komma på Kungl. Majzt. Vid tillståndsupplysningen. Reglerna om insynsrätt har prövningen skall enligt förslaget beaktas utformats så att de ger möjlighet till kon- bl.a. om det föreligger ett allmänt behov troll av att kreditupplysning inte lämnats av den avsedda verksamheten. Vidare föreut till obehörig person. I anslutning till in- slås regler om tillståndets giltighetstid och föreslår utredningen en särskild återkallelse av tillstånd vid misskötsel av synsrätten regel om rutiner för rättelse av felaktig in- verksamheten. För gränsdragningen mellan formation. företagsupplysningsverksamhet och person- Utredningen föreslår särskilda regler om upplysningsverksamhet föreslås särskilda skadeståndsskyldighet för verksamhetens ut- regler. övare i händelse av otillbörligt intrång i Den yrkesmässiga kreditupplysningsverkpersonlig integritet eller lämnande av orik- samheten ställs enligt utredningens förslag tig uppgift till skada för den omfrågade. under tillsyn av en fristående kreditupplys- Utredningen har haft att föreslå en lämp- ningsnämnd med ett starkt parlamentariskt av den yrkesmässiga kredit- inslag. Nämndens ledamöter skall enligt förlig organisation di- slaget utses av Kungl. Majzt. Nämnden får upplysningsverksamheten. Utredningens rektiv anvisar i detta hänseende två huvud- meddela de föreskrifter och förbud som bealternativ: eller koncession. hövs för tillsynens genomförande. Nämnden monopol Såvitt angår kreditupplysning om företag kan anförtros uppgiften att meddela dispens inte funnit skäl att driva från de föreslagna i fall då detta har utredningen reglerna samhällsinflytandet så långt att staten själv föranleds av särskilda omständigheter. tar över denna verksamhet genom monopol. Den lag om kreditupplysning som före- En koncessionsreglering av företagsupplys- slås är avsedd att tillämpas på all yrkesär enligt utredningens mässig kreditupplysningsverksamhet. Utredningsverksamheten och lämplig. föreslår dock vissa undantag från mening fullt tillräcklig ningen I fråga om kreditupplysning rörande pri- lagens tillämpningsområde. vatpersoner har ett monopolsystem vissa Lagen skall enligt utredningens förslag fördelar, särskilt från inte omfatta kreditupplysning som bankinkontrollsynpunkt. Även inom ramen för ett koncessionssy- stitut lämnar till annat bankinstitut eller stem är det emellertid att skapa fullt till kreditinrättning som står under bankmöjligt tillfredsställande säkerhet för efterlevnaden inspektionens tillsyn. Lagen skall enligt föromfatta av de regler som föreslås för personupplys- slaget inte heller kreditupplysning Här bör särskilt fram- om personer eller företag med hemvist i ningsverksamheten. hållas värdet av den tillståndsprövning som utlandet. och den till- föreslår vidare att kreditingår i ett koncessionssystem Utredningen

12 SOU 1972: 79

upplysning som lämnas i tryckt skrift, på koncession avslås. vilken tryckfrihetsförordningen är tillämp- Mot utredningens beslut i fråga om utlig, inte skall omfattas av kravet på kon- ländskt inflytande reserverar sig två ledacession. Av hänsyn till tryckfriheten före- möter, vilka anser att förbudet bör avse slår utredningen även att vissa regler i la- även företagsupplysningsverksamhet. gen inte skall tillämpas på sådan tryckt För att få en kontroll över de register skrift. Utredningen föreslår i detta hänseen- som används i kreditupplysningsverksamhede en ändring i tryckfrihetsförordningen. ten föreslår utredningen att sådant register Utredningen har haft att överväga vissa skall få överlåtas eller på annat sätt överspeciella frågor, i första hand frågan om föras till annan endast efter medgivande utländskt över de svenska kreditinflytande av kreditupplysningsnämnden. upplysningsföretagen. Denna fråga har ak- Kreditupplysningsnämnden får enligt uttualiserats genom att det multinationella redningens förslag viss möjlighet att ingripa kreditupplysningsföretaget Dun & Bradstreet även vid hantering av kreditinformation Inc., New York, förvärvat två av landets utanför den yrkesmässiga kreditupplysningsstörsta kreditupplysningsföretag. verksamheten. Förslaget åsyftar framförallt Utredningen har i denna fråga utgått kreditgivarnas egen hantering av sådan infrån de skillnader som råder mellan före- formation. Kreditinformation skall hanteras tags- och personupplysningsverksamhet. Fö- så att oriktig uppgift inte sprids och att retagsupplysningsverksamheten har en stark otillbörligt intrång i enskilds personliga inanknytning till den internationella handeln, tegritet inte vållas. Om förhållandena ger och integritetsaspekter gör sig här gällande anledning därtill, får nämnden meddela de endast i begränsad utsträckning. Utredning- föreskrifter och förbud som behövs och en har därför inte funnit skäl att föreslå be- därvid förelägga vite. gränsningar i fråga om utländskt inflytande Lagförslaget innehåller vidare vissa strafföver företagsupplysningsverksamhet. För- bestämmelser, bestämmelser om bidrag från hållandena är annorlunda vid kreditupplys- tillståndshavare till bestridande av kostnaning om privatpersoner. Sådan verksamhet derna för kreditupplysningsnämndens verkär inriktad på konsumtionskrediter och samhet samt en regel om besvärsrätt. kommer därför knappast i kontakt med den Närmare bestämmelser för tillämpningen internationella handeln. Man kan vidare av lagen skall enligt förslaget meddelas av inte bortse från de risker från integritets- Kungl. Maj:t, som också kan medge sådaoch säkerhetssynpunkt som kan vara för- na undantag från lagen som föranleds av enade med utländskt inflytande över per- särskilda omständigheter. Kungl. Maj:t har sonalupplysningsverksamheten. Här är bl.a. enligt förslaget möjlighet att delegera dessa att märka den för vårt land unika och vid- uppgifter till kreditupplysningsnämnden. sträckta offentlighetsprincipen som ger möj- Lagen föreslås träda i kraft den l juli lighet till omfattande och fortlöpande in- 1973. Regleringen av kreditupplysning gesamling av uppgifter om privatpersoner. nom tryckt skrift, på vilken tryckfrihets- Även den ökande anvnädningen av ADB- förordningen är tillämplig, är beroende av teknik i informationssammanhang accentue- grundlagsändring och kan därför inte träda rar integritets- och säkerhetsproblemen. i kraft förrän ändringen slutligt antagits. Utredningen föreslår därför att tillstånd Särskilda Övergångsbestämmelser föreslås. att driva personupplysningsverksamhet får beviljas endast svensk medborgare eller svensk juridisk person. Sådan verksamhet får enligt förslaget inte till någon del ägas av utländska intressen. Kan verksamheten på annat sätt befaras komma under väsentligt utländskt inflytande skall ansökan om

SOU 1972: 79 13

Förslag till

Lag om kreditupplysning

Härigenom förordnas som följer.

1§ Med kreditupplysning avses i denna lag uppgift, omdöme eller råd som yrkesmässigt lämnas till ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Kreditupplysning som bankinstitut lämnar till annat bankinstitut eller till kreditinrättning som står under bankinspektionens tillsyn, omfattas ej av lagen. Ej heller omfattar lagen kreditupplysning om person eller företag med hemvist i utlandet.

2§ Kreditupplysning om aktiebolag och andra juridiska personer, företagare samt företag

närstående personer kallas i denna lag företagsupplysning.

Med företagare avses den som yrkesmässigt driver rörelse, dock ej den som driver jordbruk, skogsbruk eller fiske utan hjälp av fast anställd arbetskraft. Med företag närstående person avses den som äger så väsentlig del i företaget eller har sådan ledande ställning inom detta, att uppgifter om hans egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ställning och lönsamhet. om enskild i annat Kreditupplysning person fall än som avses i andra och tredje styckena kallas personupplysning.

3 § Kreditupplysning får lämnas endast av den som fått tillstånd därtill av Konungen. Tillstånd behövs inte för kreditupplysning som lämnas i tryckt skrift, pâ vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig. Bestämmelserna i 7-1] §, 12 § tredje stycket, 16-19, 21-23, 25 och 26 § gäller dock för sådan verksamhet.

4 § Tillstånd att driva kreditupplysningsverksamhet får beviljas endast om det finns ett allmänt behov av verksamheten och den kan antagas bli driven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Tillstånd får meddelas för en tid av högst fem år och kan därefter förnyas.

5§ Tillstånd att driva personupplysningsverksamhet får beviljas endast svensk medborgare eller svensk juridisk person. Kan verksamheten befaras komma under väsentligt utländskt inflytande eller ägs den till någon del av utländska intressen, skall ansökan avslås.

6§

Åsidosätter den som fått tillstånd att driva kreditupplysningsverksamhet bestämmelse i

denna som meddelats lag eller föreskrift med stöd av lagen, eller föreligger eljest ej längre förutsättningar för tillståndet, kan detta återkallas.

SOU 1972: 79

7 § Register som användes i kreditupplysningsverksamhet får överlåtas eller på annat sätt överföras till annan endast efter medgivande av den i 17 § angivna nämnden.

8 C09 Kreditupplysningsverksamhet skall drivas så att verksamheten ej leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom innehållet i lämnad kreditupplysning eller eljest. Härvid skall särskilt iakttagas vad som föreskrives i 9---l3 §.

9 § Uppgift får ej lämnas om brottslighet, alkoholmissbruk, sjukdomar eller andra personliga förhållanden av särskilt ömtålig natur.

10§ Personupplysning får ej innehålla uppgift om betalningsförsummelse i annat fall än när försummelsen antingen blivit fastslagen genom verkställbart avgörande av domstol eller myndighet, eller föranlett förrättning för återtagande av avbetalningsgods eller jämförlig myndighetsåtgärd, eller följts av växelprotest, betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord. Personupplysning får ej heller innehålla uppgift om omständighet, som ligger mer än tre år tillbaka i tiden, räknat från utgången av det år då omständigheten inträffade eller i fråga om skatter då uppgiften blev allmänt tillgänglig. Beträffande uppgift om konkursbeslut, misslyckad förrättning för utmätning eller för återtagande av avbetalningsgods eller därmed jämförlig uppgift skall dock gälla en längsta tid av fem år.

11§ Uppgifter som avses i 9 och 10 § eller som eljest ej får lämnas ut enligt denna lag och med stöd därav meddelade föreskrifter, får ej heller insamlas eller lagras i kreditupplysningsverksamhet. Råd eller omdöme får ej grundas på sådana uppgifter.

12§ Personupplysning får lämnas ut endast om beställaren på grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller på annan godtagbar grund har behov av upplysningen. Finns anledning antaga att personupplysning kommer att användas för obehörigt ändamål får den ej lämnas ut. Den som är eller varit verksam inom kreditupplysningsverksamhet får ej obehörigen yppa vad han i verksamheten erfarit om annans förhållanden.

13§ Enskild person får förbjuda att personupplysning lämnas om honom genom att göra skriftlig anmälan härom till den i 17 § angivna nämnden. Denna underrättar därvid samtliga dem som driver personupplysningsverksamhet om det anmälda förbudet. Anmält förbud kan hävas i samma ordning som det meddelats, dock tidigast efter två âr. Nämnden har rätt att för särskilt fall medge undantag från gällande förbud, om detta tillkommit i syfte att förhindra bevakning av beviljad kredit eller om eljest synnerliga skäl föreligger att lämna kreditupplysning trots förbudet.

16 SOU 1972: 79

14§ Innehåller personupplysning uppgift om betalningsförsummelse eller sådant råd eller omdöme som ej är klart tillstyrkande, skall samtidigt med att upplysningen lämnas fullständig uppgift om innehåll och vem som beställt upplysningen kostnadsfritt sändas till den som avses därmed. I annat fall än som avses i första stycket har var och en rätt att mot skälig avgift få del av kreditupplysning som lämnats om honom under de senaste tre månaderna jämte uppgift om vem som beställt upplysningen.

15§ Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som driver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om innehållet i de uppgifter som finns lagrade om honom och uppgift om vem som erhållit kreditupplysning om honom under det senaste âret.

16§ Påstår någon att uppgift är oriktig eller missvisande, åligger det den som driver kreditupplysningsverksamhet att utreda förhållandet och rätta föreliggande fel.

17§ Kreditupplysningsverksamhet skall stå under tillsyn av en kreditupplysningsnämnd. Nämnden består av ordförande och åtta andra ledamöter, varav en är ordförandens ställföreträdare. För övriga ledamöter finns fem ersättare. Ordförande, ledamöter och ersättare utses av Konungen för fyra år i sänder.

1s§ Kreditupplysningsnämnden skall tillse att denna lag och de bestämmelser som meddelats med stöd av lagen efterleves. Nämnden skall ingripa mot missförhållanden som genom dess egna iakttagelser eller genom allmänhetens klagomål kommer till nämndens kännedom. Nämnden får meddela de föreskrifter och förbud som behövs för tillsynens genomförande. Därvid får nämnden förelägga vite.

19§ Företrädare för nämnden får företaga inspektion hos den som driver kreditupplysningsverksamhet och taga del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Den som driver denna är skyldig att lämna nämnden de upplysningar om verksamheten som nämnden begär. Vid tillsynen skall iakttagas att större olägenhet ej vållas än som oundgängligen är nödvändigt.

20§ Uppgift som avses i 1 § första stycket skall även i annan verksamhet än kreditupplysningsverksamhet hanteras så att oriktig uppgift inte sprides och att otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet inte vållas. Finns skälig anledning antaga att bestämmelsen i första stycket åsidosatts, får kreditupplysningsnämnden göra erforderlig undersökning. Därvid skall iakttagas att större olägenhet ej vållas än som oundgängligen är nödvändigt. Om förhållandena ger anledning därtill, får nämnden meddela de föreskrifter och förbud som behövs. Därvid får nämnden förelägga vite.

SOU 1972: 79 17

21§

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet driver kreditupplysningsverksamhet utan till-

stånd enligt denna lag eller bryter mot föreskrifterna i 7 § eller 12 § tredje stycket, dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Allmänt åtal för gärning som avses i 12 § tredje stycket får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

22§ Den som lämnar kreditupplysning är skyldig att ersätta skada som tillfogats enskild person genom otillbörligt intrång i dennes personliga integritet. Ersättningsskyldighet föreligger även om skadan ej uppkommit genom oaktsamhet. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn tagas även till lidande som åsamkats den enskilde och andra sådana omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

23§ Den som driver kreditupplysningsverksamhet är skyldig att ersätta skada som tillfogats enskild eller juridisk person genom att oriktig uppgift lämnats om denne. Ersättningsskyldighet föreligger dock ej om verksamhetens utövare kan visa att tillbörlig omsorg och varsamhet iakttagits. Vid bestämmande av ersättning till enskild person skall bestämmelsen i 22 § andra stycket äga motsvarande tillämpning.

24§ Till bestridande av kostnaderna för kreditupplysningsnämndens verksamhet skall de som fått tillstånd att driva kreditupplysningsverksamhet årligen erlägga bidrag. Närmare bestämmelser om bidragets storlek, fastställande och erläggande meddelas av Konungen. 25§ Besvär över kreditupplysningsnämndens beslut föres hos Konungen. Nämndens beslut länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat förordnas.

26§ Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna lag eller undantag därifrån, som föranledes av särskilda omständigheter, meddelas av Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft, såvitt angår sådan kreditupplysningsverksamhet som avses i 3 § andra stycket den dag Konungen bestämmer, och i övrigt den 1 juli 1973. Den som vill driva kreditupplysningsverksamhet efter det lagen trätt i kraft skall inge ansökan därom hos Konungen före ikraftträdandet. Har så skett, får verksamheten drivas utan tillstånd intill dess ansökan slutligt prövats.

18 SOU 1972: 79

Förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen Härigenom förordnas att i 1 kap. tryckfrihetsförordningen skall införas en ny para-graf, 9 §, av nedan angiven lydelse.

1 kap. 9 § Utan hinder av denna förordning må i lag meddelas särskilda bestämmelser beträffande kreditupplysningsverksamhet, bedriven genom tryckt skrift. yrkesmässig

SOU 1972: 79 19

l

Utredningsuppdraget

Utredningens uppdrag grundar sig på direk- männa och speciella kreditupplysningsföretag. tiv av den 11 april 1969. Uppdraget bör ses Företag av förstnämnda typ insamlar och sammanställer information av allehanda slag, som i samband med det uppdrag som offentligkan vara av intresse från kreditvärderingssynhets- och sekretesslagstiftningskommittén punkt, om privatpersoner och företag av olika (OSK) erhöll i sina direktiv samma dag. Ut- kategorier. De speciella kreditupplysningsföreredningarna har gemensamt erhållit änd- tagens rörelse begränsas däremot som regel till vissa slag av uppgifter, främst sådana som kan ringsdirektiv den 27 maj 1971. Beträffande hämtas ur myndigheters register och andra of- OSK:s arbetsuppgifter och arbetsresultat fentliga handlingar. Det finns också företag som kan hänvisas till det av OSK framlagda del- koncentrerar sig på en eller ett par branscher. betänkandet »Data och integritet» (SOU Den information om enskilda personer och 1972: 47). företag som insamlas av olika kreditupplysningsföretag spänner över ett mycket brett fält. Det är bl.a. fråga om uppgifter rörande lagsökningar och betalningsförelägganden - i vissa fall l.l Direktiv även ansökningar i sådana ärenden -- konkurser och konkursansökningar, utmätningar och rest- Utredningens direktiv innefattas i yttrande förda skatter, taxeringsuppgifter, uppgifter om till statsrådsprotokollet den 11 april 1969 av äktenskapsförord och boskillnader samt registredåvarande chefen för justitiedepartementet, ringsuppgifter och upplysningar ur årsredovisstatsrådet Statsrådet anförde därvid ningarna för olika slag av företag. Bland infor- Kling. mation som inte härrör från offentliga källor följande: kan nämnas uppgifter om inkassoärenden som inte har prövats av domstol, avbetalningsskulder Under senare år har utvecklingen på den och varukrediter. Sådan information lämnas av automatiska databehandlingens (ADB) område privata företag. Slutligen kan nämnas att det skapat helt nya möjligheter att insamla, syste- förekommer att kreditupplysningsföretag systematisera och sammanställa information av olika matiskt samlar in upplysningar om alkoholbeslag. Härigenom har skyddet för enskilda perso- svär och sociala belastningar av annat slag samt ners integritet fått allt större aktualitet. I den- regelbundet gör förfrågningar hos personer i na problematik intar den kommersiella kredit- det s.k. kreditobjektets omgivning. upplysningsverksamheten en central plats. Det Splittringen av kreditupplysningsverksamheten finns utöver vad som föranleds av integritets- på ett flertal olika företag kan möjligen anses skyddsintresset skäl att också från andra ut- värdefull genom att konkurrensen skulle stimugångspunkter undersöka denna verksamhet. Jag lera företagen att förbättra sin service mot kunvill därför inledningsvis lämna en del uppgifter derna dvs. köparna av kreditinformation. Efterom och synpunkter på kreditupplysningsverk- som verksamheten till stor del består i insamsamheten som den nu bedrivs. ling av information från samma uppgiftslämna- Kreditupplysningsrörelse drivs i vårt land av re leder emellertid den nuvarande branschstrukett flertal privata företag av olika storlek. Tra- turen till betydande dubbelarbete. ditionellt skiljer man i branschen mellan all- De senaste årens utveckling på ADB-området

SOU 1972: 79 21

har som jag tidigare nämnde skapat starkt öka- effektivisera insamling och sammanställning av de möjligheter att samla och systematisera sto- olika uppgifter om enskilda personer och förera mängder information. Särskilt kreditupplys- tag. Problemet får särskild betydelse i ett land ningsföretag som begränsar sig till att registrera som Sverige som tillämpar en offentlighetsprinvissa slag av data, exempelvis vad som finns cip vilken möjliggör en mycket långt gående tillgängligt hos myndigheter, kan utnyttja den- insyn i de uppgifter som finns hos olika mynna teknik till att avsevärt öka effektiviteten i digheter. Den nuvarande utvecklingen innebär sin verksamhet. En övergång fullt ut till ADB- dessutom att, allteftersom olika statliga myndigteknik kräver emellertid stora investeringar och heter förbättrar sin insamling och registrering om verksamheten skall bli lönsam får den inte av olika uppgifter - bl.a. med hjälp av ADBha alltför begränsad omfattning. teknik - för att skapa en bättre grundval för Det anförda talar för att den nuvarande samhällets aktivitet och reformverksamhet på branschstrukturen inte är den lämpligaste. Det olika fält, risk föreligger för att också ytterliär knappast någon tvekan om att kreditupplys- gare information om enskilda personer kan ningsbranschen inrymmer betydande potentiella komma att finnas offentligt tillgänglig. stordrifts- och samordningsfördelar, som med I direktiven för de sakkunniga för utredning nuvarande branschstruktur inte kan tas till va- rörande offentlighet och sekretess som jag tidira. En koncentration av verksamheten skulle gare i dag har fått bemyndigande att tillkalla medföra stora rationaliseringsvinster. har jag pekat på att utnyttjandet av ADB-tek- På senare tid har man vidare kunnat iaktta nik inom den offentliga förvaltningen kan medett ökat intresse för branschen från utländskt föra behov av nya Sekretessregler på detta omhåll. Sålunda har ett av de största företagen råde. Det kan sålunda finnas anledning att, exnyligen förvärvats av ett ledande amerikanskt empelvis av hänsyn till enskildas personliga inbolag som har omfattande intressen i branschen tegritet, hemligstämpla sammanställningar som i både Amerika och Europa. har upprättats med anlitande av ADB-teknik, En effektivt fungerande kreditupplysningsverk- även om de sammanställda uppgifterna var samhet fyller otvivelaktigt en funktion i sam- för sig är offentliga. Sekretessregler av detta hället. Tillförlitliga upplysningar av sådant slag slag löser emellertid inte problemet om garanär av betydelse inte bara för kreditgivarna, som tier för integritetsskydd inom kreditupplysningsdärigenom kan minska risken för förluster. In- verksamheten. Genom sådana regler kan man direkt har även kredittagarna nytta härav, efter- nämligen inte hindra enskilda företag från att som kreditkostnaderna kan bli lägre om denna själva samla in de offentliga primäruppgifterna risk nedbringas. och ADB-behandla dem. Lika litet kan man Samhället har emellertid anledning att ägna motverka insamlande och registrering av uppkreditupplysningsverksamheten uppmärksamhet lysningar från privat håll, exempelvis från avbefrämst från integritetsskyddssynpunkt. Förmed- talningssäljare och inkassoföretag. Härtill komling av sådan information som det här är fråga mer att i en marknad, där kreditupplysningsom innebär spridande av upplysningar om en- verksamhet bedrivs i fri konkurrens mellan oliskildas förhållanden, och verksamheten kan dår- ka privata företag, riskerna är stora för att kunigenom komma i konflikt med vad hänsynen dernas krav på en allt utförligare information till enskilda personers integritet kräver. Vid in- kommer att driva utvecklingen mot en situasamling och förmedling av information måste tion där allt mindre utrymme lämnas för hänen avvägning göras mellan å ena sidan kundens syn till den personliga integriteten hos dem som intresse av att få tillgång till alla i samman- upplysningarna avser. Det är angeläget att mothanget betydelsefulla upplysningar och å andra verka en sådan utveckling. Detta kan ske endast sidan intresset av skydd för den personliga in- genom ett långtgående samhällsinflytande över tegriteten hos den som upplysningarna avser. den kommersiella kreditupplysningsverksamhe- Med de metoder för insamling och registrering ten. av information som hittills har tillämpats har Vissa frågor om skydd för enskildas privatliv möjligheterna att sammanställa så stora mäng- utreds f.n. av integritetsskyddskommittén. Dender upplysningar att den personliga integriteten na har framför allt att överväga de problem lider intrång i realiteten varit relativt begrän- som moderna ljudupptagnings- och fotografesade. Den moderna ADB-tekniken öppnar emel- ringsmetoder skapar, och kommitténs arbete är lertid betydligt större möjligheter i detta hän- inte inriktat på sådana frågor som jag nu har seende. berört. Vad nu har sagts aktualiserar frågan om be- Mot bakgrund av vad som nu har sagts om hovet av särskilda garantier mot att ADB-tek- behovet av skydd för den personliga integriteten niken används på ett sätt som åsidosätter skälig och om branschstrukturen förordar jag, efter hänsyn till den personliga integriteten, särskilt samråd med chefen för industridepartementet, som det nu synes föreligga planer från flera att särskilda sakkunniga tillkallas för att verkhåll att på allvar utnyttja datatekniken för att ställa utredning om kreditupplysningsverksam-

22 SOU 1972: 79

hetens former och framtida organisation. invändningar som alltid kan resas mot monopol.

De sakkunniga böri första hand pröva två Ett system som bygger på koncession är inte lika genomgripande som monopolsystemet. Det alternativ för reglering av kreditupplysningsverksamheten, nämligen dels ett monopolsystem kan införas relativt snabbt och utan större kost- Det förra alter- av och dels ett koncessionssystem. nader, bortsett från vad som kan föranledas nativet innebär att staten eller ett av staten helt att staten själv engagerar sig i verksamhet på

eller delvis ägt företag får ensamrätt att be- området. Å andra sidan medför ett koncessions-

driva kommersiell kreditupplysningsverksamhet system inte de betydande rationaliseringsvinster av närmare det andra sy- som monopolsystemet skulle innebära. Ett konangivet slag. Enligt stemet bibehålls rätten för enskilda att ägna sig cessionssystem kräver särskilda garantier för den åt sådan verksamhet. Denna rätt blir emellertid enskildes integritetsskydd. Ett beslut om kon-

beroende av offentlig myndighets koncession cession bör därför förenas med vissa föreskrifter och verksamheten ställs under viss tillsyn av i detta hänseende, och möjlighet bör finnas att koncessionen om föreskrifterna inte sådan myndighet. upphäva följs. Det kan vidare vara lämpligt att begränsa Vilketdera systemet som än föredras gäller som koncessionstiden för att tillfälle skall ges att det att precisera den typ av verksamhet skall omfattas modifiera föreskrifterna med hänsyn till utveckav monopolet resp. kräva konlingen på kreditupplysningsområdet. Den koncession. Det kan givetvis inte komma i fråga cessionsbundna verksamheten bör stå under tillatt förbjuda varje utlämnande av upplysning Ut- syn av offentlig myndighet. De sakkunniga bör som är av betydelse för kreditbedömning. överväga dessa och andra administrativa frågor redningen bör i första hand avse kreditupplyssom bedrivs yrkesmässigt. och göra en beräkning av vilka kostnader konningsverksamhet cessionssystemet skulle medföra samt ta ställ- Ett kommersiellt monopol kan som jag har eller av ett ning till uppkommande finansieringsfrågor. antytt utövas av statlig myndighet Även inom ramen för ett koncessionssystem särskilt företag, helt eller delvis ägt av staten. De sakkunniga bör närmare överväga vilken or- finns anledning att överväga statligt företagan-

som är den lämpligaste. Med de. Ett statligt engagemang inom kreditupplysganisationsform ningsbranschen ger insyn och inflytande i en hänsyn till att kreditupplysningsverksamheten bör bransch där allmänna intressen är framträdanför att fylla erforderliga krav på utförlighet de. Den rationalisering av verksamheten som omfatta uppgifter inte bara från offentligt utan den nuvarande utvecklingen inom branschen gör också från privat håll är ett samarbete mellan önskvärd skulle kunna främjas genom aktiv det organ som utövar monopolet och näringsintresse för ett medverkan av staten. Att staten engagerar sig livet naturligt. Ett ömsesidigt i verksamhet av detta slag synes för övrigt nasådant samarbete bör också finnas. Eventuellt turligt mot bakgrund av att en stor del av den kan det komma i fråga att ge enskilda företag information som kreditupplysningsföretagen och organisationer delägarskap i monopolföresammanställer och förmedlar härrör från stattaget eller representation i dess styrelse. Staten liga myndigheter. En statlig etablering kan ske bör emellertid, med hänsyn till verksamhetens ha det antingen i statens egen regi eller i samarbete betydelse från integritetsskyddssynpunkt, bestämmande Det synes vidare va- med andra företag, exempelvis inom kreditväinflytandet. av sendet. De sakkunniga bör undersöka olika ra angeläget att principerna för urvalet tänkbara alternativ och uttala sig om vilken uppgifter som tillhandahålls av det statliga för kreditupplysningsända- lösning som lämpligen bör väljas. monopolföretaget mål samt bearbetningen av dessa är allmänt De frågor jag hittills har uppehållit mig vid kända. Vissa riktlinjer bör därför fastläggas i rör i huvudsak sådan verksamhet som går ut

författningsform. Eventuellt kan det vara mo- på att samla information om enskilda personer och företag i syfte att tillhandahålla den åt tiverat att skapa en särskild rådgivande nämnd med uppgift att vaka över att integritetsskydds- annan. Ett företag kan givetvis också samla så-

intressena blir tillräckligt beaktade. De sak- dan information för eget bruk utan avsikt att

ställa den till andras förfogande. Att helt förkunniga bör också överväga frågan om rätt för enskilda att få insyn i de uppgifter som har bjuda sådan verksamhet synes inte nödvändigt.

registrerats beträffande dem. Emellertid kan ett stort företag ha anledning

Ett monopolsystem skapar goda möjligheter att för internt bruk lägga upp en mycket omav fattande av data från offentliga och att reglera insamlingen och redovisningen samling till- källor och registrera dessa data med data på ett från integritetsskyddssynpunkt privata fredsställande sätt. Det möjliggör den rationali- ADB-teknik. Eventuellt kan flera företag sam-

sering och koncentration av verksamheten som arbeta härom utan att upprätta något särskilt framhållit synes önsk- företag för ändamålet. Ett sådant förfarande enligt vad jag tidigare värd. Risken för utländsk dominans, vilken kan kan vara ägnat att inge samma betänkligheter vara betänklig med hänsyn till verksamhetens från integritetsskyddssynpunkt som en motsva-

art, elimineras. Mot dessa fördelar får vägas de rande sammanställning av data i syfte att sälja

SOU 1972: 79 23

informationen till utomstående. De sakkunniga och lagra dem i lätt tillgänglig form. ADBbör undersöka hithörande problem och överväga tekniken är därför av stort intresse i kre-

om särskilda åtgärder påkallas. En lösning som ditupplysningssammanhang. Beträffande utkan förtjäna att prövas är att rätten att sam-

manställa kreditinformation med utnyttjande av redningens befattning med ADB-frågor an-

ADB-teknik görs beroende av särskilt tillstånd, mälde statsrådet Geijer till statsrådsprotoäven om sammanställningen bara är avsedd för kollet den 27 maj 1971 följande ändring: internt bruk.

De nuvarande kreditupplysningsföretagen äg- I direktiven för OSK och KUU behandla-

nar sig ofta också åt inkasseringsrörelse. Sådan des åtskilliga problem med anknytning till verksamhet bedrivs emellertid även av en rad automatisk databehandling (ADB). För OSK:s andra företag, av vilka många är helt små. Undel bedömdes sålunda frågan om ADB-mateder senare år har det vid olika tillfällen påta- rialets förhållande till offentlighetsprincipen lats att vissa inkasseringsföretag använder mesåsom en fråga av centralt intresse, och olika toder som ter sig stötande eller otillbörliga mot möjligheter att säkra intresset av insyn i myngäldenären. De sakkunniga bör undersöka i vil- verksamhet diskuterades i korthet. digheternas ken mån detta förekommer och överväga vilka De risker för ingrepp i den personliga integriåtgärder som krävs för att få en bättring till teten, som ADB-teknikens kan användning stånd. medföra, uppmärksammades också i direktiven De sakkunniga bör samråda med integritets- för OSK, där möjligheten av en utbyggnad av skyddskommittén och med de sakkunniga som sekretesskyddet påpekades. jag tidigare i dag har fått bemyndigande att Det framhölls också, att det inte bara inom tillkalla för utredning rörande offentlighet och den offentliga förvaltningen utan också på den sekretess. De bör bedriva sitt arbete skyndsamt. enskilda sektorn fanns att med möjligheter ADB-teknikens hjälp skaffa sig ingående kän-

nedom om andra människors förhållanden. En 1.2 Arbetets uppläggning central roll spelade härvid den kommmersiella

kreditupplysningsverksamheten, som är föremål Utredningens förslag syftar huvudsakligen för KUU:s utredningsarbete. I de båda utred-

till att ange under vilka ningarnas direktiv angavs, att enskildas rätt att förutsättningar yrkesmässig göra sammanställningar och analyser med hjälp kreditupplysningsverksamhet av ADB-teknik borde prövas inom ramen för skall få bedrivas och vilka skyddsregler som KUU:s arbete. skall gälla mot otillbörligt intrång i den en- OSK:s arbete har i första hand inriktats på skildes personliga integritet i samband med frågorna om offentlighetsprincipens tillämpning

sådan verksamhet. Förslaget avser främst på ADB-lagrat informationsmaterial. Enligt OSK har det därvid visat sig, att frågorna om kreditupplysningsföretagens verksamhet, utlämnande av sådant material från myndighebankernas kreditupplysningsservice samt ter och materialets användning står i ett så nära motsvarande verksamhet inom företagare- samband med varandra, att de lämpligast torde

organisationer. Även kreditupplysningspub- böra lösas i ett sammanhang. Vid samråd mel-

likationer omfattas lan OSK och KUU har enighet rått om att av förslaget genom en ADB-frågorna med fördel kan behandlas av specialreglering som tar hänsyn till bestäm- OSK, medan KUU:s arbete koncentreras till de melserna i tryckfrihetsförordningen. med kreditupplysning sammanhängande proble- Ett skydd mot otillbörligt intrång i den men.

enskildes privatliv blir emellertid otillräck- I enlighet med vad utredningarna överens-

ligt, om det begränsas till att kommit om arbetsfördelningen dem emellan föravse nyss nämnda ordar jag att OSK - med motsvarande begränsverksamhetsformer. Hantering av ning i KUU:s uppgift får i uppdrag att utkreditinformation ingår nämligen som ett reda hela frågan om lagstiftning rörande per-

naturligt led även i de flesta kreditgivares sonorienterad ADB-information. Självfallet bör

interna verksamhet. Denna berörs OSK:s arbete liksom hittills bedrivas i nära därför i kontakt med KUU. l den mån behovet av vissa delar av utredningens förslag. grundlagsändringar medför att lagändringar ej I samband med mer omfattande hantekan genomföras tillräckligt snart bör OSK även

ring av kreditinformation aktualiseras vissa beakta behovet av provisoriska ändringar med

ADB-frågor. Den automatiska databehand- hänsyn till det arbete som redan pågår på

ADB-området. lingen ger framförallt ökade möjligheter att

samordna stora mängder av olika uppgifter I frågan om den framtida organisationen

24 SOU 1972: 79

av den yrkesmässiga kreditupplysningsverk- på utredningens begäran avgivit utlåtande i samheten har utredningen undersökt olika en fråga om banksekretess. alternativ med särskild inriktning på kon- I frågan om lämpligheten av utländskt incession och monopol. flytande över kreditupplysningsverksamhe- Frågan om utländskt inflytande över kre- ten har utredningen hållit hearing med föditupplysningsverksamheten har ägnats upp- reträdare för olika myndigheter och nämärksamhet från såväl integritets- som sä- ringslivet. kerhetssynpunkter. Upplysningar om utländska förhållanden Frågan om huruvida inkasseringsiöretag på kreditupplysningsområdet har erhållits använder metoder som ter sig stötande el- dels genom utrikesdepartementets försorg, ler otillbörliga behandlas inte i detta be- dels genom kontaktmån vid myndigheter i tänkande. Inkasseringsverksamheten är Danmark, Finland och Norge. I dessa länemellertid nära förbunden med kreditupp- der pågår lagstiftningsarbete i motsvarande lysningsverksamheten, varför detta betän- frågor. Den nordiska kontakten har uppkande tar upp sådana inkassofrågor som är rätthållits fortlöpande. relevanta från kreditupplysningssynpunkt. Utredningen har bedrivit sitt arbete i nära I det kommande betänkandet om inkasse- samråd med OSK och har även haft visst ringsverksamhet kommer bl.a. att behand- samråd med integritetsskyddskommittén och las frågan om sådan verksamhet bör få dri- massmedieutredningen. vas i kombination med kreditupplysningsverksamhet.

1.3 U ppdragets genomförande

Undersökningen av kreditupplysningsverksamheten har genomförts bl.a. genom två enkäter. Den ena behandlar kreditupplysningsföretagens organisation och arbetssätt. Den andra enkäten (kreditgivarenkäten) har riktats till ett urval företag och berör kreditupplysningsverksamhetens betydelse för kreditgivare. Vidare har utredningen gjort en undersökning hos landets samtliga tingsrätter avseende betalningsföreläggande- och lagsök- ningsmål två viktiga informationsområden i krcditupplysningssammanhang. Undersökningen har använts vid bedömningen av huruvida ansökningar i sådana mål bör få användas i kreditupplysningsverksamheten utan att rättens avgörande avvaktas. Övrigt erforderligt utredningsmaterial har inhämtats vid hearings med kreditupplysningsföretagare och vissa kreditgivare, vid studiebesök hos några kreditupplysningsföretag och vid intervjuer och samtal med kreditgivare, företrädare för branschorganisationer m.fl. Företrädare för bankväsendet och vissa myndigheter har lämnat utredningen information. Bankinspektionen har

SOU 1972: 79 25

-

2 Kreditinformation allmänna synpunkter

för den bedömning som är i fråga. Ur- 2.1 Funktion valet av information varierar efter kredi- Kreditgivarens behov av uppgifter om kre- och andra tens storlek, kreditfristens längd ditsökanden (kreditinformation) beror ytfaktorer. terst på att kreditgivning är förenad med Kreditinformationen har betydelse inte ekonomiska risker. Detta är en ofrånkom- till bara för kreditgivarens ställningstagande lig följd av att pengar eller varor överlämom sökt kredit skall beviljas. Om krediten nas eller att tjänster utförs mot betalning att bebeviljas måste kreditgivaren bevaka i efterhand. Betalningen kan av växlande talning sker i rätt tid. För detta ändamål skäl utebli men även en försening av bekan det bli nödvändigt att fortlöpande skaftalningen kan vara kännbar för kreditgiva- ekonomiska fa uppgifter om kredittagarens ren. Man bör inte heller bortse från de situation efter kreditbeslutet. Av betydelse bevaknings- och indrivningskostnader samt är bl.a. att följa upp om kredittagaren blir

andra olägenheter som kan vara förenade från anföremål för betalningsanmärkning med betalningsförsummelse. nat håll lagsökningsutslag (växelprotest, Kreditgivaren kan i viss utsträckning o.d.). Information härom ger kreditgivaren skydda sig mot kreditförlust och liknande möjlighet att vidta åtgärder för att skydda olägenheter genom att ta säkerhet för kre- eller sin egen fordran, t.ex. inkassoåtgärder

diten i form av pant eller borgen. Möjligrättsliga åtgärder. heterna härtill är emellertid begränsade. kan samla in De uppgifter kreditgivaren Kreditgivaren behöver därför uppgifter om om sin kund ingår således som ett väsentkreditsökanden för att kunna göra en och ligt led i det skydd mot kreditförlust prognos om dennes möjligheter att fullgöra söker andra olägenheter som kreditgivaren sin betalningsskyldighet i rätt tid. En såupp. Ett sådant kreditskydd ligger bygga dan prognos kan knappast göras med full inte bara i kreditgivarens intresse. Kredit-

säkerhet men den ger dock kreditgivaren leder till kostnadsökningar som förluster att avslå kredit i betydelsefulla möjligheter kredittagare och ytterst går ut över andra sådana fall där riskerna för kreditförlust konsumenter. eller andra olägenheter är större än kre-

ditgivaren kan tolerera. En förutsättning

för att uppgifterna om kreditsökanden 2.2 Källor skall möjliggöra en betalningsprognos är

vissa krav. Den Uppgifter om kreditkunden inhämtas delvis att informationen fyller korrekt och tillräcklig direkta frågor till denne. I vissa skall vara relevant, genom

SOU 1972: 79

Myndigheter och andra Privata källor (arbetsgivare offentliga källor och andra referenser)

v v Kredit- . ..

Káedlftâlålsåási

Banker

Fojetáigâie

upplysningsni gs g orgamsa ioner publikationer KREDITUPPLYSNINGSSERVICE

V

KREDITGIVAREN A

EGEN INFORMATION - direkt kontakt med kunden -eget kundregister F ig. I. schematisk beskrivning över kreditgivarens informationskällor.

fall kan det egna kundregistret också ge normalt från serviceorganen. Dessa uppgifinformation om kundens eventuella tidigare ter kan ofta vara tillräckliga för att sortera förbindelser med kreditgivaren och hans bort sådana fall där kredit är utesluten, elsätt att sköta dessa. Slutligen inhämtas in- ler för att möjliggöra bedömning av smärformation från externa källor. re krediter inom avbetalningshandeln. Den externt insamlade kreditinformatio- Däremot förutsätter större krediter i allnen kommer från såväl den offentliga som mänhet en mer ingående undersökning. Det den privata sektorn. Uppgifterna kan i är oftast i sådana fall som kreditgivaren många fall hämtas direkt vid källan, men får anledning att komplettera serviceorgavanligen anlitar kreditgivaren olika kredit- nens uppgifter genom att inhämta ytterliupplysningspublikationer, kreditupplysnings- gare uppgifter direkt från myndigheter och företag, banker eller företagareorganisatio- referenser. ner. Härtill kommer de mer tillfälliga kon- Man bör hålla i minnet att kreditgivaren takter kreditgivaren kan ta för att få kom- själv är informationskälla på olika sätt. pletterande uppgifter. Bl.a. lämnar kreditgivarna uppgifter till En schematisk beskrivning över kredit- myndigheter i samband med att rättsliga givarens informationskällor kan göras enligt eller exekutiva åtgärder måste aktualiseras fig. l ovan. vid utebliven betalning. Detta kan ske di- De grundläggande uppgifterna inhämtas rekt eller via inkasseringsföretagen. Vidare

SOU 1972: 79 27

Detta tonnullr skall Icke användes s. °° vidsidan lönlllnlng nomaven I lagen K ö (1971:230)om hemtbniljnlng m.|n. upprättat mellan vidstaendo slliare ochnedanangiven köpare NR

Elternamn Samtlrga lörnamn (trlltalsnamnet understruket) Nr z ifs°h“ar“\m'n'n ur l r r , c/o Bostadsadress OBSMeddela genast nyadress!Ã9°° (°°55°) rklnr n_ä D 1 r: PostnummerPostadress Yrke Makes/makes fullständiga namn : g 1 OO a: MantaIsskr.ort ochtrd.adress omannan änovanangivna under desenaste tvnäven Fotolegitrmation (pass. ID-kort el.dyl.) ä av i Litt. Nr utlärd.den t Arbetsgivarens ellerdenegnarörelsens namn ochadress Telelon(arbete) Anställd sedan g Riktnr / a. Civilstánd Arsrnkomst Makes/makes ârsink. Tidigareavbetalningsköp Kontrakt nr

g g l

D gitt D ogitt D nei D ia: hos Antal Varuslag - Fabrikat - Typ- Modell- Tillverkninganummer P rieprenet “KONTNEPRS urnme

l

Z

r- 1

Fig. 2. Ansökningsformulär för avbetalningskredit.

KONTOANSÖKAN

_V *WW°°°PP (ifyllestullständigt- ej blyerts) kronor U Lagst500.hogst5.000 Elternamn. samtlrga lornamn (stryk under tilltalsnamnet) :sin _ “enskild Medñorgara Amar ha. arg40551534 l Ogitt _ Ãnkling U Svensk Frånskild Änka U Utländsk 505166536 a(el/v inneboende hos) Pcirsonnurnmerc Tel,host.m.riktnrTeLarbJiktnr . mn ag n. o.ankn.nr

Postnummer. aaresspqstanstalr Yrke(sysscrsauning) D Fas, ansláuning E]Eget loretag

Tidiga!! varakrrga ochrullsrandign postadress Arsrnkomst Ev.relerenser, Lex.bank

Arbetsgivarens respdetegna lnretagels namn ochadress Anslalld darsedan ar

9 to Narmast turegaende urhetsgwares namn ochadress s

Samtliga lornamn (stryk under trlltalsnamnel) grsonnurnrnera . mn yrke(;ys;.u?|n.ng) ng r..

Arbetsgrvarens respdetegna tcrclagets namn ochadress Anslalld darsedan ar En” ansuumng Arsinkomst

E]Eget tñrclag 19 Na“*5l“JWQEWWE 3Ö9|59V5'55 amn9C557955 Tidigare uguochIullslåndrgl postadress

Jag/vr lorsakrar, alti ansokan lämnade uppillerärriktiga ochlullsländiqa ochgodkänner gällande konlobestammelser ochbetalningsvillkor. somjag/vilurindermig/oss attraktlaga. omkonto beviljas.

din l |9___

Kontosokandens egenhändiga namntecknrng Makes/makes egtnhandrga namnteckning

Fig. 3. Ansökningsformulär för kontokortskredit.

28 SOU 1972: 79

Kreditnr (ilyllsavbanken) KREDITANSUKAN Bankkonlor LAN - CHECKKIEDI! VÄXEL SMIlAN IYGGN- _ - KIEDWIV MHN cuecxw- *- NEKREDIT Kreditbelopp kr Antorlaringslid (antalår) Nuvarande kontoni

Kreditsökande person (elternamn, lilllalsnamn, titel]ellerföretag Person-/Regnr

Utdelningsadress (gala,boxc dyl) Orlsadreu (poslnratll url) Telefon(riktnrdfnnr)

Manlnlsskrivutingsadress (endast amannanänutdclningsadressen ovan)

Gift - namram Änkling Försöriningsplikt (antalbam,derasålder) Bosatt i Sverige sedan dr ogm Hemskild | Änka (lörutländsk medborgare) Arbetsgivare (namn, postadress) Telefon(riklnr-llnnr) Anst(arlal,man)

Tidigare arbetsgivare amanställningen ovanvaratmindre änl år (namn, postadress) Telelon(riktnr-llnnr)

:talen-ns hasarbetsgivaren Telefon(riklnr-tfnnr)

Ovrign:ch-romer Telefon(riklnr-Ilnnr)

Lancutbetalninguött :heeklön Mukens ä namn,litet tanken; persannr j kontanlldn r (postlön poslgira AtuLen; arbetsgivare (namn, postadress) Telelan(riklnr-Ilnnr) Ansl(Cutul, man)

EKONOMISKSTÄLLNING(ifylls om sökandenär privatperson,dockei vid ansökanom Sparlån) Kronor Kronor INKOMSTER UTGIFTER Sökandens fasta årsinkomster. . . . . . . . , . .. _________w_ Sökandens! och makensskalteulgifterperdr __ ,___,__,

Sökandensandra inkomster. . . . . . . . . . . . .. Hyra per år . . .. . , . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Ivlukonslasta drsinkornslnzr , . . . . . , . . . . . , .. Räntoroch amorteringarper år . . . . . . . . . .

ÅQMMÖÅPQEQL. _____ “m” SHÅMMKÅOLQR_, TILLGÅNGAR SKULDER Lånmot säkerhetav aktier, obl, intecknet: Fastigheter(taxeringsvürdct). . . . . . . . , . . . .. i bon en . . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . .. ______,_______ Banktillgodohavanden i banken . . , . . . . . . . . . . . . .. , . . . . .. i andra banker . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

iondm banker . . 4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Andra skulder ss växlar, avbetalnkontrakt __,__,_____

Andra tillgångar (ei personligtlösöre) Övriga skulder . . . .. , . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

SUMMAKRONOR SUMMAKRONOR

Jag försäkrar,att de av

icke har andra skulderän e här ovan upp ivna. mi? på dennaoch omståendesida lämnadeuppgifternaär riktiga och att iag och/eller min make st en a örsü run: Viâd aåtslâkan korn personligkredit utan törs ild säkerhet(clucklönakradit,sparlåno dyl) gäller underskriftoniömvöl nedan-

Om kredit beviljas mig, förbinder iag mig att under kredittiden icke upplaga liknande kredit i annat kreditinstitut.ifråga

amdclêeckélönqkredit me an en. ör (ag medvetenom att kreditenei får disponerasav mig, förrän den beviljatsoch kontrakt tecknats

Jag försäkrar,att iag ör fullt arbetsför..lag är medvetenom alt den grupplivförsökringsom bankeneventuellt tecknar på mitt liv, ei gäller efter det att jag uppnått67 års ålder. _ _ _ Jag har icke något att erinra mot att upplysningom krediten lämnastill Kredntreguster AB. o.r, datum Kredilsökandens underskrift

Fig. 4. Ansökningsformulär för banklån.

SOU 1972: 79

135.000 lagsöknings- och lämnas uppgifter om betalningsförsummel- några av de cirka särskilt i betalningsföreläggandemål som årligen leder ser till kreditupplysningsföretagen, till utslag respektive bevis. I andra fall kan de fall där avtal om informationsutbyte kunden ha varit föremål för utmätning elträffats. av avbetalningsgods. Sådaler återtagning na uppgifter är av stor betydelse från kre- 2.3 Kreditinformation om privatpersoner av ditbedömningssynpunkt men efterfrågas in- naturliga skäl inte i den direkta kontakten Kreditinformationen om privatpersoner om ekonomiska och med kunden. Detta gäller även uppgifter nehåller uppgifter om äktenskapsförord, hemskillnad och likandra personliga förhållanden. De uppgifter vilka i vissa kreditgivningsfall anses som inhämtas i den direkta kontakten med nande, Här har de upplysningar krekunden gäller i allmänhet grundläggande nödvändiga. ditgivaren inhämtar från kreditupplysningspersonuppgifter samt familje-, anställningsin- branschen väsentlig betydelse. Dessa uppoch bostadsförhållanden. Uppgifterna en- lysningar ger dessutom kreditgivaren möjsamlas vanligen på ansökningsformulär att kontrollera den information ligt fig. 2-4 på sid. 28-29. ligheter del av den information kredit- kunden lämnat i sin kreditansökan. En viktig av en En uppställning över vanligen förekomgivaren behöver för sin bedömning om tidi- mande kreditinformation om enskilda perkreditansökan består av uppgifter kreditavtal och skötseln av dessa. soner får följande utseende: gare Kunden kan ha varit aktuell i något eller

I. Offentliga uppgifter

Efterfrågad information: Källa:

lokal skattemyndighet eller Personnummer Länsstyrelse, Aktuella och föregående mantals- och kyrpastorsexpedition kobokföringsförhållanden Födelsehemort Nationalitet Civilstånd med tidpunkt för ändring Makas/makes personnummer

Uppgift om omyndighetsförklaring

Inkomst av tjänst, rörelse m.m. Taxeringsvärde på fastighet Ansökningar, domar, bevis och utslag Domstol Lagfart och inteckningar

Skatterestantier Kronofogdemyndighet Utmätningar Återtagning av avbetalningsgods Införsel Växelprotest (även från notarius publicus eller särskild förrättare)

vid Statistiska Central- Hemskillnad Äktenskapsregistret Äktenskapsskillnad byrån (SCB) Boskillnad Äktenskapsförord Bodelning Antal barn Vigseldag

SOU 1972: 79

II. Uppgifter från den enskilda sektorn

Källa: information: Efterfrågad

K reditupplysningsföretag Sammanställd offentlig och enskild information Allmänt omdöme Bank Sammanställd offentlig och enskild information Allmänt omdöme Massmedia, kalendrar och annat tryck Inkomstoch förmögenhetsuppgifter Personnotiser m.m.

Inkasseringsföretag Uppgifter om inkasseringsfall

Personer i kredittagarens omvärld Löne- och anställningsuppgifter från arbetsgivare Allmänt omdöme

2.4 Kreditinformation om företag het m.m. Företagens uppgiftsskyldighet till olika myn- Företag är även registrerade i samband digheter gör att ofkreditgivarna genom med beskattning av olika slag, t.ex. merfentlighetsprincipen kan få åtskillig infor- värdeskatt och källskatt. I dessa hänseenmation som är värdefull vid kreditbedöm- den registreras uppgifter vid länsstyrelser ning. Därtill kommer att företagen av na- och lokala skattemyndigheter som samtiturliga skäl har fler och mer omfattande digt också blir en naturlig källa för kreditkontakter med kreditmarknaden än den en- information om företagen. skilde, vilket ger ytterligare information. Beträffande den kreditinformation som Aktiebolag är skyldiga att registrera sin kan erhållas från den privata sektorn kan verksamhet vid patent- och registrerings- konstateras att företagens betalningsvanor verket samt att dit årligen lämna balansföljs på i princip samma sätt som beskriräkningar och andra redovisningshandling- vits i fråga om privatpersoner. Skötseln av ar. Denna information är offentlig och där- kan sålunda företagskrediterna avläsas gemed också tillgänglig för vid nom användning uppgifter om trög betalning, kreditkreditbedömning. spärrar, inkasseringsåtgärder, ansökningar Registreringsskyldighet föreligger även om rättsliga eller exekutiva beåtgärder, för andra företag än aktiebolag. Handelsre- talningsinställelser, ackord, konkurser o.d. gistren vid länsstyrelser och i vissa städer En sammanställning av vanligen förekominnehåller uppgifter om firmor, firmainne- mande kreditinformation om företag får havare, syftet med firmornas verksam- utseende: följande

l. Offentliga uppgifter

Källa: information: Efterfrågad

Patent- och registreringsverket (PRV) Aktiebolags namn och registreringsnummer Datum för registrering Verksamhetens art Styrelse och verkställande direktör Firmateckning Balansräkningar och andra redovisningshandlingar

SOU 1972: 79

Källa: Efterfrågad information:

Föreningsregistren hos länsstyrelserna Uppgifter motsvarande de som angivits ovan beträffande aktiebolag Handelsregister Firma och innehavarens namn samt hemvist (bolagsmän i handelsbolag) Verksamhetens art Datum för registrering Firmateckning Kommanditdelägares insats Länsstyrelse och lokal skattemyndighet Skatteuppgifter Domstol Ansökningar, domar, bevis och utslag Konkurser och ackord Lagfart och inteckningar Kronofogdemyndighet Skatte- och avgiftsrestantier Utmätningar Växelprotest (även från notarius publicus eller särskild förrättare)

II. Uppgifter från den enskilda sektorn

Källa: Efterfrågad information:

Kreditupplysningsföretag Sammanställd offentlig och enskild information Allmänt omdöme Bank sammanställd offentlig och enskild information Allmänt omdöme Företagareorganisationer Sammanställd offentlig information Kreditspärrar Kreditengagemang Betalningsvanor Betalningsinställelse Ackord Allmänt omdöme Massmedia, kalendrar och annat tryck Handelsnyheter och företagsnotiser Inkasseringsföretag Uppgifter om inkasseringsfall Tidigare kreditgivare och leverantörer Betalningsvanor Allmänt omdöme

och arbetskrävande. Med en växande kre- 2.5 Kreditupplysningsservice ditmarknad har kreditgivarna därför fått Kreditgivarna kan i viss utsträckning till- allt större behov av hjälp med insamlingen godose sitt behov av kreditinformation ge- av de grundläggande uppgifterna. Detta är nom att själva samla in uppgifter om kre- särskilt fallet när det gäller uppgifter om ditsökanden i direktkontakten med denne betalningsanmärkningar av typen betalningseller genom förfrågningar hos arbetsgivare föreläggandebevis, lagsökningsutslag, utmätoch andra referenser. En sådan uppgifts- ning och konkurs. Dylika uppgifter kan för insamling kan emellertid vara både tids- närvarande inte erhållas centralt från nå-

32 SOU 1972: 79

gon myndighet. För att få löpande infor- nom ombud som samlar in uppgifterna, mation av detta slag krävs därför in- vilka sammanställs och ges ut periodiskt. samling vid alla domstolar och kronofogde- De vanligast förekommande publikatio- En sådan insamling genomförs nerna utges tillsammans i cirka 35.000 ex. myndigheter. endast av kreditupplysningspublikationer och per år. Publikationerna behandlas närmare kreditupplysningsföretag som här således in- i kapitel 3. tar en nyckelroll. Kreditupplysningsföretagen lämnar upp- Kreditupplysningsservice erbjuds inte en- lysningar i form av sammanställda uppgifbart av kreditupplysningspublikationer och ter avseende omfrågade personer eller före- De insamlade upp- tag. Upplysningarna innefattar ofta en bekreditupplysningsföretag. gifterna används också av bankerna som dömning och rekommendation (tillstyrkanefter bearbetning och komplettering med de, avstyrkande o.d.). Vissa kreditupplysråd som grundar sig på bankintern infor- ningsföretag åtar sig även att bevaka särmation i sin tur erbjuder service till bank- skilt angivna kredittagare avseende bekunderna. På liknande sätt erbjuds service talningsanmärkningar som eventuellt inträffrån företagareorganisationer som komplet- far efter kreditens lämnande (kreditbevakterar de insamlade uppgifterna med ytter- ningsservice). ligare information från medlemmarna i re- Antalet kreditupplysningar från kreditspektive organisation. Dessa förhållanden upplysningsföretagen kan för närvarande komplicerar en del av de beräkningar ut- uppskattas till cirka 850.000 per år. Av redningen genomfört avseende antalet kre- dessa torde 500.000 avse privatpersoner och ditupplysningar m.m. I följande översikt 350.000 avse företag. bör man därför hålla i minnet att särskilt Kreditupplysningsföretagens service beupplysningar från banker och företagare- skrivs närmare i kapitel 4. organisationer i viss utsträckning bygger Bankernas kreditupplysningsservice bygpå upplysningar som inhämtats i kredit- ger dels på sådana uppgifter som är allmänt och från kredit- tillgängliga i kreditupplysningssammanhang, upplysningspublikationer upplysningsföretag. Utredningen vill också dels på bedömningar som görs på grunderinra om att en stor del av kreditupplys- val av internt tillgänglig information. Verkningarna lämnas i muntlig och ibland myc- samheten betraktas som en del av den serket kortfattad form. Omfattningen av den- vice man erbjuder bankkunderna. Det är na verksamhet är av naturliga skäl svår att främst affärsbankerna som tillhandahåller beräkna. kreditupplysningsservice. Kreditgivarna kan även erhålla service i Antalet kreditupplysningar från bankermindre omfattning bl.a. från bokförings- na kan för närvarande uppskattas till och revisionsbyråer eller inkasseringsföre- 650.000 per år. Därav torde 300.000 upptag. Sådan mer begränsad och ibland till- lysningar avse privatpersoner och 350.000 fällig kreditupplysningsverksamhet har inte avse företag. En stor del av upplysningarbeaktats i följande översikt. Denna avser na förmedlas mellan bankerna. således kreditupplysningspublikationer, kre- Bankernas kreditupplysningsservice bebankernas kreditupp- skrivs närmare i kapitel 5. ditupplysningsföretag, lysningsservice och motsvarande service vid Vissa företagareorganisationer ger kreditvissa företagareorganisationer. upplysningsservice till sina medlemmar. Kreditupplysningspublikationerna består Verksamheten är för närvarande i huvudav fristående tidskrifter och av publikatio- sak inriktad på företag, men även service ner som utges av kreditupplysningsföretag i fråga om privatpersoner förekommer. Föoch andra serviceorgan. Som tidigare retagareorganisationernas kreditupplysningsnämnts tillkommer publikationerna bl.a. ge- service bygger bl.a. på ett utbyte av infornom att domstolar och kronofogdemyndig- mation mellan olika kreditgivare inom reheter bevakas kontinuerligt. Detta sker ge- spektive organisation.

SOU 1972: 79 33

Antalet kreditupplysningar från företagareorganisationerna kan uppskattas till cirka 150.000 per år. Deras kreditupplysningsservice beskrivs närmare i kapitel 6.

Kreditgivarna anlitar servicemöjlighetema i skiftande utsträckning och på olika sätt. Här är kundkretsens sammansättning, kreditgivningens omfattning och art m.m. avgörande. Av de 281 företag som besvarat utredningens kreditgivarenkät har 192 (68,3 %) svarat att de använder kreditupplysningspublikationer eller anlitar kreditupplysningsföretagens service. Enkäten berör inte frågan om i vilken utsträckning kreditupplysningsservicen vid bankerna och företagareorganisationerna anlitas.

34 SOU 1972: 79

3 Kreditupplysningspublikationerna

Uppgifter som kan användas för kreditbe- Svensk Köpmannatidning

dömning ingår i flera olikartade publika- Upplaga 1971: uppgift har inte kunnat er-

tioner. Hit hör t.ex. Post- och Inrikes hållas.

Tidningar som ger uppgifter om nyregistre- Utgivningen av Svensk Köpmannatidning rade aktiebolag, konkurser m.m. Hit hör började 1910 och tidningen utkommer för också kalendrar av typen Svensk Handelsnärvarande månatligen. Den innehåller inga kalender, Svenska Aktiebolag, taxeringskaartiklar, annonser eller liknande material lendrar osv. Dessutom finns det ett antal utan omfattar endast offentliga uppgifter, publikationer som mer direkt syftar till bl.a. om rättsliga och exekutiva åtgärder. kreditupplysningsverksamhet. Här bör näm- Särskiljande för denna tidning är publicenas Svensk Handelstidning Justitia, Kreditringen av ansökningar om betalningsförearkivet, Spärrkatalogen och Kundkontrollläggande och lagsökning. Verksamheten är registret. Bankerna, köpmannaföreningarna förlagd till Malmö. m.fl. ger dessutom ut publikationer eller

enklare s.k. listor inom sina respektive områden. Svensk A ffärstidning

De vanligast förekommande Upplaga 1971: 2.100 ex. kreditupplysningspublikationerna i tidskriftsform är: Svensk Affärstidning har utgivits sedan 1923. I tidningen publiceras veckovis de

vanligaste betalningsanmärkningarna. Den Svensk Handelstidning Justitia 1971: 10.415 ex. utgör samtidigt annonsorgan. Verksamhe- Upplaga ten är förlagd till Stockholm. Svensk Handelstidning Justitia utgavs första

gången i början av 1890-talet. Denna Övriga kreditupplysningspublikationer publikation har under många år haft stor

betydelse i kreditgivningssammanhang. Ut- Flera kreditupplysningspublikationer ges ut

givningen sker veckovis och tidningen om- av kreditupplysnings- och inkasseringsföre-

fattar främst uppgifter om rättsliga och tag eller andra serviceinstitutioner.

exekutiva åtgärder från hela landet, t.ex. AB Svensk Upplysningstjänst ger ut två

betalningsföreläggandebevis, lagsökningsut- typer av publikationer. Varje vecka utges

slag, utmätningar och konkurser. Dessutom kreditrapporter som omfattar uppgifter om

ingår handelssidetext, uppgifter om ny- olika betalningsanmärkningar. Kreditrap-

etableringar, kapitaländringar samt vissa porterna ges ut över fyra olika distrikt i lanstatistiska tabeller och annonser. Verksam- det. Den andra - Kreditpublikationen heten är förlagd till Stockholm. arkivet utgör en årlig sammanfattning

SOU 1972: 79 35

av kreditrapporterna och är uppdelad i fyra har det emellertid blivit vanligare att heldelar på motsvarande sätt. tidsanställd personal fått överta arbetet. AB Automatisk Kontokontroll (ABAK) Uppgifterna i kreditupplysningspublikager ut Spärrkatalogen som omfattar betal- tionerna sorteras alfabetiskt på kredittaganingsanmärkningar om konkurser, misslyc- rens namn. Denna sortering föregås vanlikade utmätningsförrättningar, återtagning gen av en geografisk indelning och en av avbetalningsgods och betalningsinställel- uppdelning på olika slags uppgifter. Utförser. Uppgifterna kvarstår i cirka två år. ligheten i uppgifterna varierar. I en del fall Syftet med Spärrkatalogen är att kreditgi- lämnas även uppgift om t.ex. fordringsiigavaren skall ha möjlighet till snabb kontroll ren i betalningsföreläggandemål. avseende de mest graverande betalningsan- De uppgifter som ingår i kreditupplysmärkningarna. ningstidskrifterna lagras genom att exem- AB Kundkontroll ger ut en publikation plar av de färdiga tidskrifterna arkiveras. under namnet Kundkontrollregistret. Den Förhållandet är något annorlunda när det är speciell i den meningen att uppgifterna gäller de publikationer som ges ut av kreditavser kreditspärrar och inkassofall. Även upplysningsföretagen. Sådana publikationer här kvarstår uppgifterna under två år. kan närmast ses som en produkt av ett Ett exempel på de lokala utgåvor av kreditupplysningsregister som också används mindre format som förekommer utgörs av för andra ändamål. tidskriften Kreditupplysningar. Den är stencilerad och utges av S. B. Anderssons Inkasso- och Juridiska Byrå i Helsingborg. 3.2 Användningen av kreditupplysnings- Tidskriften omfattar betalningsanmärkningpublikationer ar mot enskilda personer och företag i nordvästra Skåne. De kreditupplysningspublikationer som innehåller uppgifter om betalningsanmärk- Köpmannaföreningarna i Stockholm, Göoch Malmö ut s.k. ningar omfattande en vecka eller månad teborg ger gemensamt listor över har begränsat värde för bedömningen av skatterestantier, företagsinteckningar, konkurser m.m. Bankföreningen en ny och okänd kund. De är däremot vikger ut ekonomiska meddelanden tiga för bevakningen av de kunder som resom omfattar dan fått kredit. Publikationer som täcker uppgifter av intresse för kreditgivningen. en längre tid, t.ex. ett eller två år, kan i viss utsträckning användas för bedömning 3.1 Insamling och lagring av uppgifter av nya kunder. Av utrymmesskäl innehål- Kreditupplysningspublikationernas innehåll ler dessa publikationer emellertid inte utbestår framförallt förliga uppgifter. av uppgifter som inhäm- Följande resultat har erhållits i utredtas genom hel- eller deltidsanställda ombud över hela landet. Dessa har till uppgift att ningens kreditgivarenkät för de 192 företag vid domstolar som uppgivit att de använder kreditupplysoch kronofogdemyndigheter samla ningspublikationer eller anlitar kreditupplyslöpande in uppgifter som sedan vidarebefordras till de större ningsföretagens service (68,3 % av dem som publikationerna och kreditupplysningsföretagen. Denna in- svarat på enkäten): samlingsorganisation har stor betydelse för kreditupplysningsverksamheten, eftersom det för närvarande inte finns annan någon Av 192 företag möjlighet att erhålla sådana uppgifter för Serviceform Antal % hela landet. Ombuden är ofta tjänstemän vid olika Publikationer 146 76,0 myndigheter och har arbetet som kommis- Kreditupplysningar 138 71,9 Bevakningsservice 35 18,2 sionärsuppdrag eller på fritid. På senare tid

36 SOU 1972: 79

Om man ser till hur de olika serviceformerna kombineras erhölls följande siffror: Av 192 företag

Publikationer/kreditupplysningar och bevakningsservice 26 13,5 Publikationer/bevakningsservice 3 1,6 Kreditupplysningar/bevakningsservice 4 2,1 192 99,9

Den vanligast förekommande användningen av kreditupplysningsservice består således i kombinationen publikationer och kreditupplysningar. Många företag nöjer sig emellertid med enbart publikationer, men här bör nämnas att detta företrädesvis gäller mindre och medelstora företag. Siffrorna avser användningen inom såväl konsumtions- som företagskreditgivningen. Publikationerna används också av kreditupplysningsföretagen och andra serviceorgan för aktualisering av deras register. Kreditupplysningspublikationerna erhålls regelmässigt genom abonnemangsavtal. Begränsad lösnummerförsäljning förekommer dock.

SOU 1972: 79 37

4 Kreditupplysningsföretagen

Det första kreditupplysningsföretaget till- i stora delar flyttats över till systerföretakom under senare delen av 1800-talet, var- get i Dun & Bradstreetkoncernen, Kreditefter ett antal liknande företag bildades register AB. fram till 1950-talet. Från denna tidpunkt Omsättningen i upplysningsverksamheten har koncentrationstendenser varit märkba- var 1971 (räkenskapsåret 1.12.70-30.11. ra i branschen. Ett markant utländskt in- 71) cirka 10,3 miljoner kronor enligt uppflytande i branschen har gjort sig gällande gift från företaget. Antalet anställda för under senare tid genom att den amerikan- upplysningsverksamheten var cirka 220. ska kreditupplysningskoncernen Dun & Bradstreet 1967 köpte Kreditinformation Kreditregister AB AB (inkl. Stockholms Inkassobyrå) samt 1969 Soliditet AB (inkl. Kreditregister AB Kreditregister ger enbart kreditupplysning och Kreditdata AB) och Exportföreningens om sin privatpersoner. Företaget började dåvarande upplysningsbyrå. Verksamheten verksamhet 1959 och kan till sina abonhar numera samordnats under Soliditet och nenter räkna banker, detaljister och finan- Kreditregister. Uppskattningsvis omsätts i sieringsinstitut inom avbetalningshandeln branschen för närvarande cirka 21 miljo- samt konto- och kreditkortsföretag. Förener kronor per år och antalet anställda kan taget ligger i Stockholm. Verksamheten uppskattas till 400-600. Dessa siffror avser omspänner hela landet. företagens upplysningsverksamhet. Flera av Kreditregister bygger sin verksamhet på dem bedriver dessutom inkassoverksamhet. registrering av avbetalningskrediter, privat- Följande större företag är f.n. verksamma: lån från banker och krediter från banker närstående företag. En stor del av avbetalningshandeln beräknas bli kreditprövad Soliditet AB genom Kreditregister. Soliditet har som sin huvudsakliga uppgift Kreditregisters omsättning 1971 (räkenatt förmedla kreditupplysningar men om- skapsåret 1.12.70-30.11.7l) har uppgivits besörjer också inkasseringar. Företaget till 2,3 miljoner kronor och antalet anstartade sin kreditupplysningsverksamhet ställda till 50. 1908. Huvudkontoret är förlagt till Stockholm med filialer i Göteborg, Malmö och AB Automatisk Kontokontroll (ABAK) Umeå. Soliditet ägnar sig numera väsentligen åt ABAK driver endast kreditupplysningsverkkreditupplysning om företag. Kreditupplys- samhet men är systerföretag till Justitias ningsverksamheten om privatpersoner har Inkasso- och Juridiska Byrå AB. Anknyt-

38 SOU 1972: 79

ning till inkasseringsverksamhet föreligger dessa var sysselsatta i upplysningsverksamalltså. Företaget bygger sin verksamhet dels heten. på utgivningen av en publikation över be- - den talningsanmärkningar tidigare Kapital-Kontroll AB nämnda Spärrkatalogen, dels på registrering av ansökningar om betalningsföreläggande Kapital-Kontroll är i princip inriktat på och lagsökning. Företaget använder ADB. kreditupplysningsverksamhet men kan i den Det har varit verksamt sedan 1965 i Stock- mån kunderna så önskar även ombesörja holm. Till ABAK hör numera även det inkasseringar. Företaget lämnar upplysningdanska företaget Kundekontrol A/S. ar i såväl skriftlig som muntlig form och Omsättningen 1971 har av företaget har tidigare haft en relativt stor andel peruppgivits till 4,5 miljoner kronor. Antalet sonupplysningsverksamhet. För närvarande anställda för upplysningsverksamheten är ökar företaget sin företagsupplysningsdel. cirka 60. Kapital-Kontroll är verksamt sedan 1936 och beläget i Stockholm. Omsättningen 1971 uppges av företaget AB Svensk Upplysningstjänst till cirka 600.000 kronor och antalet anställda till 25. Svensk Upplysningstjänst förmedlar kreditupplysningar och ombesörjer inkasseringar. Företaget sin verksamhet 1947 och AB Balanskontroll började har sitt huvudkontor i Malmö med filialer Balanskontroll är specialiserat på krediti Stockholm och Göteborg. Företaget bygupplysning i textilbranschen och helt inrikger sin verksamhet på utgivningen av de tat på kreditupplysning om företag. Kredittidigare nämnda kreditrapporterna över beupplysningarna utformas med hjälp av bl.a. talningsanmärkningar samt sammanställbalansräkningar och andra offentliga redoningar av dessa kreditrapporter i form av visningshandlingar för aktiebolag. Företaget årsboken Kreditarkivet. Därutöver förmedär verksamt i Stockholm sedan 1952. las kreditupplysningar i muntlig och skrift- För räkenskapsåret l.7.70-30.6.7l upplig form. ges att erhållna arvoden uppgick till cirka Omsättningsuppgift har ej kunnat erhål- 112.000 kronor och antalet anställda till 2. las. Däremot har företaget för räkenskapsåret l.ll.70-30.lO.71 uppgivit bruttovins- Slutligen bör nämnas ett antal företag ten av hela företaget till 1,6 miljoner krosom driver kreditupplysning i mindre omnor och antalet anställda till 28. fattning vid sidan av inkasserings- eller annan verksamhet. Hit hör bl.a. Jurist-Inkasso AB i Stockholm, S. B. Andersson Kmdkontroll AB Inkasso- & Juridiska Byrå i Helsingborg KLndkontroll är i huvudsak ett inkasse- samt Finans-Inkasso AB i Norrköping. ringsföretag, men företaget bedriver kreditupplysningsverksamhet genom utgivning av 4.1 Insamling av information de: tidigare nämnda Kundkontrollregistret och genom kreditbevakningsservice. Före- Insamlingen av information till kreditupptaget använder ADB. Verksamheten börja- lysningsföretagen sker 1) genom ombud de 1962 och är förlagd till Stockholm. 2) genom att kreditgivare lämnar uppgifter Omsättningen för räkenskapsåret l.7.70 enligt avtal om informationsutbyte och -lO.6.71 var för upplysningsverksamhe- 3) genom att personalen vid kreditupplyster cirka 3 miljoner kronor enligt vad fö- ningsföretagen tar direkta kontakter. retaget uppgivit. Det totala antalet anställ- I likhet med kreditupplysningspublikatioda samma tid var 102. Endast en del av nerna anlitar kreditupplysningsföretagen

SCU 1972: 79 39

ombud. Från dessa erhålls dels uppgifter gister anmäla beviljade och avböjda avbefrån olika myndigheter, dels uppgifter som talningskrediter i de fall förfrågan gjorts bygger på ombudens personkännedom på hos Kreditregister samt att omedelbart anden lokala orten. Ombuden lämnar i viss mäla kredittagare, som släpar efter med utsträckning uppgifter till flera uppdrags- avbetalningarna samt då inkasso eller laga givare och är liksom i fråga om publika- åtgärder vidtages, allt i enlighet med de tionerna ofta tjänstemän vid olika myn- normer som fastställts härför» digheter. Enligt uppgift var antalet om- De kreditgivare som ansluter sig till budsuppdrag 1969 cirka 3.500. Uppgifter Kundkontrolls abonnemangssystem förbinom hur många personer som fullgjorde der sig att fortlöpande tillställa Kundkondessa uppdrag har emellertid inte kunnat troll uppgift om samtliga de kunder som erhållas. Beträffande utvecklingen efter på grund av betalningsförsummelse av- 1969 har uppgivits att antalet ombudsupp- stängts från kredit (kreditspärr). Abonnendrag minskat. Även här insamlas uppgifter- ten skall vidare till Kundkontroll rapporna i allt större utsträckning av personal tera när en sådan tidigare anmäld kund som är heltidsanställd i branschen. Detta betalt sin skuld. Lämnade uppgifter intas i är särskilt fallet inom större orter. publikationen Kundkontrollregistret och i I några fall förekommer samarbete mel- företagets kreditbevakningssystem. lan kreditupplysningsföretagen när det gäl- Den insamling av uppgifter som kreditler uppgiftsinsamlingen. Ett exempel på så- upplysningsföretagens personal gör i direkt dant samarbete är den insamling av upp- form avser oftast information från arbetsgifter från kronofogdemyndigheterna som givare och andra personer i den omfrågasker genom Kreditdata AB. Flera kredit- des omgivning. Dessutom inhämtas vid beupplysningsföretag har gått samman om hov en del kompletterande uppgifter från uppgiftsinsamling genom detta företag. olika myndigheter. Här gäller det ofta in- Två företag bygger till en de-l sin verk- samling av uppgifter per telefon hos passamhet på informationsutbyte med kredit- torsexpeditioner och lokala skattemyndiggivarna. Detta sker genom att kreditgiva- heter. ren tecknar ett abonnemangsavtal med kre- I kontakten med arbetsgivare insamlas ditupplysningsföretaget och därmed förbin- uppgifter om anställning och lön. Denna der sig att lämna vissa uppgifter från sin typ av uppgiftsinsamling är relativt vanligt interna verksamhet. Sådana abonnemangs- förekommande i samband med personkreavtal förekommer mellan banker, företag i ditgivning. Det förekommer också att andavbetalningshandeln m.fl. och Kreditregis- ra uppgifter kan erhållas i kontakten med ter samt mellan olika företag och Kund- arbetsgivaren eller andra personer i den kontroll. kreditsökandes omgivning. Det kan gälla På banksidan har samtliga affärsbanker eventuell införsel i lön eller uppgifter från och ett tjugofemtal sparbanker sedan ett en hyresvärd om skötseln av hyresinbetaltiotal år haft abonnemangsavtal med Kre- ningar. Sådan uppgiftsinsamling har emelditregister. Avtalet innebär rapporterings- lertid betydligt mindre omfattning. Under skyldighet i förhållande till bolaget avseen- senare tid har dock intresset för skötseln de ansökningar om personlån och check- av hyresinbetalningar ökat i branschen. räkningskrediter samt uppgifter om even- Uppgift om ovan nämnda förhållanden intuella avslag och, när det gäller personlå- samlas i stor utsträckning per telefon. nen, misskötsel av krediten. Förhållandet Förfrågningar riktas också till tjänstemän mellan bankerna och Kreditregister behand- på den offentliga sektorn, framförallt till las närmare i kap. 5 och 15. kronofogdetjänstemän. Dessa är i vissa fall Abonnenter inom avbetalningshandeln ombud för insamling av massinformation förklarar sig enligt standardavtalet med men också en naturlig källa för individuel- Kreditregister beredda »att till Kreditre- la förfrågningar.

40 SOU 1972: 79

.Information hämtas också från kredit- Återtagning av avbetalningsgods 40.000 kalendrar m.m. Konkurs 4.000 upplysningspublikationer,

Beträffande betalningsanmärkningarna 4 2 Kredirupplysningsregistren bör framhållas några särskilda omständig- Lagringen av kreditinformation vid kredit- heter. Betalningsanmärkningarna gäller i sker allmänhet såväl som enskilda och upplysningsföretagen i regel på kon- företag ventionellt sätt. Uppgifterna förvaras i här föreligger svårigheter att få uppgifter mappar, pärmar, kartonger eller på regis- om fördelningen på nämnda två grupper. terkort. Endast i ett par fall används ADB- Vidare kan samma person eller företag vara teknik. I allmänhet förvaras föremål för flera anmärkningar under samregistren på ett eller ett par ställen. ma år. Samtidigt kan olika betalningsan- Beträffande kreditupplysningsregistrens märkningar gälla samma fordran. Den åromfattning kan sägas att dessa innehåller liga frekvensen av betalningsanmärkningar vissa grundläggande uppgifter om i stort t.ex. bevis och utslag avser således sett hela den vuxna befolkningen och hu- betydligt färre gäldenärer. På företagssidan vudparten av landets verksamma förekommer det exempelvis en mindre företag. På personsidan gäller det uppgifter om grupp företag som svarar för en relativt namn, personnummer, adress, födelsehem- stor andel betalningsanmärkningar. ort, nationalitet, civilstånd, eventuell Frågan om kreditupplysningsregistrcns omyndighetsförklaring, taxeringsuppgifter och omfattning har också samband med frågan uppgifter om beräknad beskattningsbar för- om hur länge uppgifterna lagras. Här skifmâgenhet. I övrigt tillkommer eventuella tar principerna vid olika företag men i allurpgifter om fastighetsinnehav och betal- mänhet lagras mindre anmärkningsvärd inningsanmärkningar. Även om bo- formation 2-5 år och allvarligare anmärkuppgifter skillnad och äktenskapsförord registreras. ningar (konkurs, ›fattigutmätning») 5-10 En annan - utöver de år. Gallringen av gammal information sker informationstyp ovan nämnda - som är av stort intresse på olika sätt. Dels förekommer en koni kreditupplysningssammanhang gäller upp- tinuerlig gallring i registren av bl.a. utgifter om avbetalningsengagemang. Dessa rymmesskäl, dels sker gallringen i samband uppgifter torde - åtminstone i ett av före- med att nya uppgifter tillkommer eller för- - När tagens register förekomma med stor frågan görs. en upplysning utformas frekvens och omfatta en icke oväsentlig dcl läggs i allmänhet en kopia i registret. Samavbefolkningen. ma upplysning kan sedan distribueras åt Kreditupplysningsregistrens uppgifter om annat håll om en ny förfrågan kommer föetag gäller i första hand verksamhetens inom rimlig tid. etablering och art, ägande- eller styrelse- Kreditupplysningsregistren är sorterade föhållanden, eventuella efter bokstavsordning på namn. I ett fall betalningsanmärkningar och uppgifter om företagsinteckning- används emellertid även telefonnumret som ar. sorteringsbegrepp. De vanligaste ADB används av ett par företag. I ett betalningsanmärkningarna avieende såväl privatpersoner som företag fall lagras alla uppgifter om bl.a. lagsökförekommer med följande ungefärliga fre- nings- och betalningsföreläggandeansökningkvms per år: ar i dataminne. Därmed kan förfrågan om ctt visst objekt ge information om anmärk- Beis om betalningsföreläggande ning föreligger. Detta innebär också att (cika 150.000 ansökningar) 100.000 företaget kan leverera med magnetband Utdag i lagsökningsmål (cirka uppgifter om förekommande ansökningar. 50300 ansökningar) 35.000 I ett annat fall görs med hjälp av dator Utnätning utan tillgångar (samtliga utnätningar 165.000) 65.000 en omsortering av folkbokförings- och skat-

SCU 1972: 79

teregistren till bokstavsordning på namn. upplysningsföretag tillhandahåller avser i Resultatet skrivs ut på datalista som mikro- princip inte privatpersoner för närvarande. filmas. Därmed blir uppgifterna tillgängliga Den består i att en bestämd kundkrets bepå läsapparat. vakas i vissa avseenden. I sådana fall har Frågan om vem som skall ha tillgång till kreditupplysningsföretaget alltså övertagit kreditupplysningsregistren är löst på olika den bevakningsfunktion som kreditgivaren sätt vid företagen. Normalt torde endast till en del själv kan fylla genom att ande vid kreditupplysningsföretaget anställda vända publikationer. Bevakningen tillgår så ha tillgång till registret, och personalgrup- att kreditgivaren lämnar uppgifter om vilperna är inte så stora att någon obemärkt ka kunder som skall ställas under bevakkan bereda sig tillgång till registren. I vissa ning. Kreditupplysningsföretaget åtar sig att fall får personalen skriftligen avge tystnads- lämna rapporter kontinuerligt och - om förbindelse beträffande kreditinformation särskilt anmärkningsvärda händelser inträfsom hanteras i verksamheten. I andra fall far - omedelbart meddela detta. Rapporär man mindre formell på denna punkt, terna innehåller vanligen uppgifter om bemen en praxis om tystnadsplikt torde dock talningsanmärkningar, företagsinteckningar vara utvecklad i branschen. m.m. Rapporten kan också innehålla en sammanfattning av vad som inträffat under de senaste åren i ovan nämnda hän- 4.3 Olika former av service seenden. Bevakningsservice tillhandahålls Kreditupplysningsföretagen ger service ge- bl.a. med hjälp av ADB. Rapporterna lämnom publicering av uppgifter om betalnas då på datalista. ningsanmärkningar m.m., genom upplys- Kreditbevakningen är en relativt ny serningar om individuella objekt och genom viceform, som än så länge utnyttjas i bekreditbevakning. gränsad omfattning och huvudsakligen av Beträffande publiceringen av uppgifter större Man kan emellertid företag. räkna hänvisas till kap. 3 om kreditupplysningsmed att den kommer att anlitas i växande publikationer. omfattning. Upplysningar för de individuella kreditgivningsfallen ges i skriftlig eller muntlig form 4.4 Personupplysningarnas innehåll och och med olika grader av utförlighet. utformning Följande skala kan anses vara representativ: om lämnas Upplysningar privatpersoner i form vanligen på formulär, t.ex. enligt fig. 5 på a) upplysningar av s.k. arkivbesked följande sida. som lämnas per telefon. Uppgifterna avser Även mer omfattande personupplysninggenerellt betalningsanmärkningar men därar kan erhållas på formulär med uppgifter emot inte inkomstförhållanden 0.d. om civilstånd, bostadsform, anställningstid, b) enklare skriftliga upplysningar på forlön, tidigare verksamhet och uppgifter om mulär innehållande uppgifter om betalningsmaka/make. Här ingår också omdömen om anmärkningar, inkomstförhållanden, råd och ekonomi, betalningssätt och anseende. Ofta omdömen. utformas emellertid sådana upplysningar i c) utförligare upplysningar, ofta med uppstrukturerad löpande text enligt fig. 6 på gifter om maka/make. sid. 44. Någon säker statistik finns inte beträf- Upplysningarna består vanligen av fakta, fande fördelningen på enkla respektive mer omdömen och råd. utförliga upplysningar. Man kan dock ut- De omdömen som lämnas om den omgå från att övervikt råder för de enklare frågade i kreditupplysningen avser i allmänupplysningarna. het ekonomin och det personliga anseendet. Den bevakningsservice som vissa kredit- Den ekonomiska skötsamheten framgår till

42 SOU 1972: 79

l. Efternamn 2. Förnamn (namn. med lilllalnnoønnol vndonhvlol) 3. född: i mdn du födan

Personuppl.

nsp. namn

unslñlld hot ovuml. ägare lill ovcnxl. förslag av

rånade och * * cv ovan

år

ansvar

Ekonomi: :I ordnad

idøniioll lämnas

ü Amlrinqd D Svag

;arenan

I lugn och man Kredit D Hmmm D Tardo a] miubvukur ü Avalyvku

Fig. 5. Exempel pâ personupplysningsformulär.

en del av eventuella uppgifter om olika slags av fakta som redovisas i upplysningen. betalningsanmärkningar. Vissa kreditupp- Även här kan man emellertid utgå från att lysningsfvör-etagare hävdar att omdömet om telefonkontakter med personer i den omekonomin endast är en summering av de frågades omgivning kan påverka kredituppuppgifter som redan finns i upplysningen. lysningsföretagets bedömning utan att därl andra fall anses omdömet utgöra en sum- för redovisas i upplysningen. mering av dessa uppgifter och sådana upp- I de fall kreditgivaren önskar särskilt ingifter som erhållits vid exempelvis arbets- gående eller speciellt utformade upplysninggivarkontakten eller på annat sätt men som ar kan dessa erhållas enligt överenskominte särskilt redovisas i kreditupplysningen. melse med kreditupplysningsföretaget. Omdömet om den omfrågades ekonomi kan sammanfattas på olika sätt, men ofta -enligt 4.5 Förelagsupplysningamas innehåll och det i fig. 5 ovan angivna exemplet, dvs. en- - utformning ligt skalan »ordnad -ansträngd svag›. Omdömen beträffande den omfrågades Företagsupplysningarna tillhandahålls likpersonliga anseende kan, på samma sätt som personupplysningarna i olika utförligsom omdömen om den ekonomiska sköt- hetsgrad. De enklare upplysningarna konsamheten, till en del utformas på grundval centreras kring uppgifter om betalningsan-

SOU 1972: 79 43

Dennaupplysninglämnaskonfidentiell!och utan ansvar på de abonnernangsvillkorsom meddelasvid beslillningen. Upplysningenär avsedduteslutandeför abonnenlen, som får bära all! ansvar,som kan uppstå på grund av indiskrelioneller missbruk. Upplysningenlår ej överlåtasoch ei förcles i rättegång.

»nun SIGNUI 21. 3. 72.

Per Karlsson. Södra Gatan 50, 100 00 SOLSTAD

Personalia Per Karlsson är född 2202l2-0l23 och gift med Sigfrid Svea Sofia född 280324-1234. K är elektriker och var tidigare anställd hos Elfirma C Svärd, Väderstad.

Verksamhet Sedan 4. 9. 1965 är K anställd hos Installationsfirman

Elektro, C Andersson, Solstad. Hustrun har tidvis förvärvsarbete.

Ekonomi K har timlön + ackordsersättning och hans inkomster beräknas till cza 30. 000 kr pr år. Den ekonomiska ställningen är ordnad och K äger fastigheten under rubr. adress, beteckna-d S0lstad1:28. Denna inköptes 1965 för 70. 000 kr och K erhöll lagfatt samma år. Fastigheten är taxeringsvärderad till 48. 000 kr varav markvärde 25. 000 kr.

Kzs tax 1971: 22. 700-23. 500 kr av tjänst 24.700 kr Hustrun 4.200-4.200 kr 4. 500 kr

Betalningssätt Betalningssättet är fritt från amnärkningar. Måttlig och kreditvärdc kredit tillstyrkes. Fig. 6. Exempel på personupplysning i löpande text.

storlek o.d. De mer ar ur en mer Standardiserad infallsvinkel märkningar, företagets innehåller bl.a. och oftast efter en bestämd skala av exutförliga upplysningarna uppgifter om företagsledningen och här är empelvis följande slag: frågan om branschvana, skötsamhet och af- God för varje rimlig kredit. färsförmåga av stort intresse. Tillstyrka god kredit. Det i fig. 7 angivna exemplet motsvarar avpassad kredit. Tillstyrka en Till denna Tillstyrka måttlig kredit. utförlig företagsupplysning. Tillstyrka begränsad kredit. kan bifogas redovisningshandlingar från pa- Tillstyrka mindre kredit. tent- och rcgistreringsverkets aktiebolags- riskeras. En mindre kredit torde kunna register för ett eller flera år, se fig. 8 på Vi förorda kontantaffärer. sid. 46. Kredit avstyrkes. Kredit avstyrkes bestämt. Kredit och affärsförbindelse avrådes.

Det förekommer emellertid att bedöm- 4.6 Kreditupplysningsföreragcns rådgivning ningar görs endast i formen tillstyrkes/aveller med angivande av högsta till- Kreditupplysningsföretagets bedömningar styrkes skäl inte från helt sam- I andra fall görs begörs av naturliga rådliga kreditbelopp. ma som dömningar efter kortare skalor på tre eller utgångspunkter kreditgivarens. Denne har sin personliga kreditpolitik och fem steg. i allmänhet om kredit- I utredningens kreditgivarenkät ställdes ytterligare uppgifter som utgångspunkt. Kreditupplys- frågan om vilken betydelse kreditupplystagaren bedömningar hade för kreningsföretaget gör däremot sina bedömning- ningsföretagens

44 SOU 1972: 79

Denna upplysning lämnas konfidentiellt och utan ansvar p_á de abonnernangsvlllkor som meddelas vid beställningen. Upplysningen är avsedd uteslutande för abonnenten, som får bära allt ansvar, som kan uppstå på grund av indiskretion eller missbruk. Upplysningen får ei överlåtas och ei företes i rättegång.

DATUM SJGNUH NI 21. 3.72.

Aktiebolaget Hushållsmaskiner, Lilla Gatan 19, 100 00 STORSTAD Tel 001/522040

Registrerat 22.1.1957

Aktiekapital 50. 000 kr i aktier å 200 kr

Styrelse Karl Persson, Storstad

Suppleant Lisa Persson, Storstad

Firmateckning Styrelsen

Verksamhet Handel med hushållsmaskiner, bl. a. -tvättoch diskmaskiner, Kylskåp och frysboxar. Under verksamhetsåret pr 30. 4.197l sysselsattes i medeltal 6 anställda.

Årsomsättningen pr 30.4.1969: l. 200. 000 kr l| 30.4.1970: 1. 820. 000. Il H 30.4.1971: 2.709.000

Intressenter Huvudintressent och ledare för bolaget är Karl Persson född 0:11 ledning 200510-0123 och gift med Lisa Persson född 261217-1234. P var senast åren 1952-1957 hos AB försäljningschef Alfa, Mellanstad. Han har ordnad ekonomi. P:s tax 1971: 41.100 - 49.400 kr.

Ekonomi Årsredovisning Kassalikviditet: pr 30. 4. 1971 bifogas: tillfredsställande. Soliditet: god. Företagsinteckmngar på 100.000 kr uttogs 1 maj 1971. Aktiekapitalet uppgick ursprungligen till 25. 000 kr men ökades i okt 1971 till 50. 000 kr genom nyemission.

Betalningssätt Betalnings sättet är fritt från anmärkningar. Måttlig kredit och kreditvärde tillstyrkes.

Bank Affärsbanken

Tdigare omfrå- 3-71

3.000/ti11styrkes11-7120.000/för hög i en post

gade krediter 1-7210.000/torde ej missbrukas. Fig. 7. Exempel på företagsupplysning i löpande text.

diigivaren. I 10 % av svaren tillmättes sedlar. Dessa utgör beställningsblanketter sådana bedömningar avgörande betydelse, som ofta kan köpas med mängdrabatt. under det att man i övriga fall ansåg att Upplysningarna betalas således i förskott. belömningarna kunde användas för kon- Frågesedlarna är i vissa fall utformade så trrll och komplettering. att kreditgivaren fyller i de uppgifter som

inhämtas vid den personliga kontakten med kunden. Frågesedeln översänds därefter till 4.7 Försäljning och priser kreditupplysningsföretaget som fyller i upp- Försäljningen av upplysningar sker normalt lysningsdelen, varefter den returneras. De geiom att kreditgivarna köper s.k. fråge- muntliga per telefon lämnas upplysningarna

SCU 1972: 79

Styrelsen och verkställande direktören för Aktiebolaget Hushållsmaskiner får härmed över verksamheten för tiden 1.5.1970 - 30.4.1971 avgiva följande årsredovisning.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Bolagets omsättning har uppgått till kronor 2. 709. 0001-. Under året har 6 personer varit sysselsatta i bolagets tjänst. I löner och arvoden till styrelse och verkställande direktören har utbetalats kr 72. 600 och i löner till tjänstemän och övriga anställda kr 136. 700:-. Bolagets inventarier .och lager är brandförsäkrade för kronor 190. 000:-. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att den till bolagsstämmans förfogande stående årsvinsten kr l0.429:30 disponeras sålunda: Till reservfonden avsattes 2. 000:dispositionsfonden avsättes l. 500:- I ny räkning balanseras 6. 7419:30 Summa kr 10. 2419:30

VINST- a; FÖRLUSTRÄKNING 1. 5. 1970 - 30. 4. 1971 Kostnader Rörelsen 118. 891176 Kostnadsräntor 1360:53 Intäktsräntor 6. 2941:69 Skatter 7. 620: -- Erhållna kassa- Avskrivningar: rabatter l. 637:81 Inventarier Z. 760:45 Goodwill l. 500:-- Förvaltning slöner och arvoden 72.600:-- Allmänna förvaltningskostnader 24. 733:98 Årets vinst 10. 2419:30 126.824:Z6 l26.8Z4:26

BALANSRÄKNING 30.4. 1971 Tillgångar Skulder

Kassa. bank, Kortfristiga postgiro 28. 8641:40 skulder 180. l67:63 Spärrkonto 31. 796214 Checkräkning 24. 3Z0:O6 Kundfordringar 130. 195257 Skatter 7. 620:-- Div. debitorer 4. 230222 Aktiekapital 50. 000:-- Bilar 16. 045:-- Reservfond 15. 000:-- Inventarier 19. 3413:09 Dispositionsiond 19. 800:-- Varulager 6l.000:-- Årets vinst 20.249:30 Fordr enl ALl0l:4 20. 264:57 Goodwill 5.418:-- 3l7.l56:99 311156299

Ställda panter: Inga Ansvarsförbindelser: 1213682-- Storstad den 25 juni 1971 Karl Persson Lisa Persson verkst dir

Ovanstående vinst- och förlust- samt balans räkningar överensstämma med bolagets vid revisionen granskade böcker. Rörande granskningen hänvisas till särskild denna dag avlämnad revisionsberättelse.

Storstad i juli 1971 Sölve Rydén Fig. 8. Exempel på redovisningshandling för aktiebolag.

46 SOU 1972: 79

i allmänhet som »förhandsbesked», vilket åtföljs av en skriftlig upplysning för vilken kreditgivaren debiteras. Vid ett företag tillämpas ett abonnemangssystem med anslutningsavgift, kvartalsavgift samt förfrågningsavgift som tas ut per förfrågan. Abonnemang förekommer också i andra former. Priserna för olika typer av standardupplysningar varierar från 6 â 7 kronor för enklare till 30 â 35 kronor för mer utförliga upplysningar. Enstaka förfrågningar och speciellt utförliga upplysningar är emellertid Allmänt dyrare. kan man dock säga att prisnivån är relativt låg på svenska upplysningar, vilket torde bero på att många uppgifter utan större kostnad är tillgängliga vid olika myndigheter genom offentlighetsprincipen.

4.8 Kredilupplysningsföretageizs ansvar

Med något undantag lämnas kreditupplysningarna utan ansvar för kreditupplysningsföretaget gentemot beställaren. Kreditupplysningsföretaget friskriver sig också från ansvar för eventuellt och missbruk, upplysningen betraktas av kreditupplysningsföretaget som konfidentiell. Det finns emellertid ett kreditupplysningsföretag som tillämpar garantisystem. Detta bygger på att kreditgivaren får ersättning med 50 % av eventuella kreditförluster på högst 5.000 kronor under förutsättning att vissa med garantin förbundna regler har följts. Samma företag medger också att upplysningen får visas för den omfrågade.

SOU 1972: 79

5 Bankernas kreditupplysningsservice

med uppfattning och sedvana inte endast i Sve- Affärs- och sparbankernas kreditupplysav ban- rige utan i många andra länder att sådana uppningsservice skall ses mot bakgrund gifter kan få lämnas, torde kreditvärdighetsuppkernas eget behov av kreditinformation. Men försikgifterna i allmänhet vara tillåtliga. Servicen kan alltså till en del betraktas som är av vätighet bör iakttagas. Banksekretessen en biprodukt av bankernas interna verk- sentlig vikt för både banker och bankkunder,

och det vore mycket olyckligt om bankerna själsamhet. Servicen är endast avsedd för banva skulle underminera den. Soliditetsupplyskernas kunder. bör därför - som också i allmänhet ningarna Bankernas kreditupplysningsverksamhet torde ske - hållas i allmän form och icke in-

bör även ses mot bakgrund av de speciella kludera speciella uppgifter om kundens ekonomiska relationer till banken. Självfallet får uppförhållanden som råder inom banksektorn. gift icke lämnas om det finns anledning befara Bankernas förmedling av kreditinformation att mottagaren avser att använda den på ett ilberörs av de i banklagstiftningen ingående lojalt sätt, såsom för ärekränkning, utpressning

bestämmelserna om sekretess. Av betydelse eller otillbörlig konkurrens.

i detta sammanhang är 192 § lagen om Mot av ovan nämnda förhålförhållanden till bakgrund bankrörelse: ›Enskildas landen utformar bankerna i princip sina bankaktiebolag må ej i oträngt mål yppå sådant sätt att den inforsekretessbestämmelse upplysningar pas». Motsvarande mation som är tillgänglig vid kreditupplysfinns i 98 § lagen om sparbanker m.fl. ningsföretagen också kan ingå i bankuppliknande författningar. Vissa förfrågningar remitteras Håkan Nial har i en under- lysningarna. Professor för övrigt direkt till kreditupplysningsföreom banksekretessenl behandlat hitsökning tagen. Däremot sammanfattas de uppgifter hörande frågor och b1.a. yttrat följande: som härrör från den omfrågades bankför-

sett behöver uttrycket oträngt mål bindelse i ett omdöme ofta enligt en sär- Språkligt icke uppfattas så att det endast avser fall då skild skala (se under g) på sid. 51).

banken på grund av lag är skyldig att lämna för den tolkuppgift. Det får anses ge utrymme 5.1 A ffêirsbankernas zipplysningsverksaznhet ningen att bank även eljest, när det påkallas

av tillräckligt vägande skäl, kan ha rätt att ut- Upplysningsverksamheten i affärsbankerna lämna uppgift om kunds relationer till banken förhållanden. daterar sig från början av 1900-talet och och därmed sammanhängande Och sådana skäl synes tala för att kreditvärdig- har sedan 1920-talet varit organiserad i

bör kunna ges. Korrekta sådana hetsuppgifter uppgifter är av betydelse för det nutida kredit- l »Banksekretessen.» En rättslig undersökning

väsendet och affärslivet i allmänhet därigenom av professor Håkan Nial, utgiven av Svenska

att de kan motverka kreditbedrägerier och före- Bankföreningen, Stockholm 1967 (skrift nr 78,

bygga förluster. Då det även överensstämmer tredje upplagan).

SOU 1972: 79

nuvarande form. Verksamheten är i all- första hand ett samarbete i Stockholmsommänhet förlagd till särskilda sektioner i af- rådet. Den innebär att uppgifter förmedlas färsbankernas kreditberedande funktion. från banksektorn till Kreditregister som in- 1966 beräknade Svenska Bankföreningen te omfattas av reglerna om banksekretess. antalet till varbankupplysningar 770.000, Uppgifterna registreras där på särskilda reav den mindre delen avsåg privatpersoner. gisterkort som är avsedda för förmedling Cirka tredjedelen av upplysningarna lämna- av bankuppgifter mellan bankerna över des till frågande företag, institutioner m.fl. Kreditregister. Hithörande frågor behandlas Resten användes inom banksektorn. 59.000 ytterligare i kap. 15 i samband med frågan upplysningar gick till utländska banker och om kreditgivarnas egna register. cirka 2.000 till utländska företag och insti- Med samarbetet mellan bankerna över tutioner. Kreditregister har en viss del av den för Affärsbankerna samlar in kreditinforma- kreditupplysningsservicen behövliga registretion från såväl den interna verksamheten till ringen förlagts detta företag när det som från olika externa källor. På den ex- gäller enskilda personer. Kompletterande terna sidan utnyttjar affärsbankerna kre- information finns därutöver i de olika reditupplysnings- och andra publikationer gister som behövs i bankernas kreövriga samt den service kreditupplysningsföretaditgivning. gen i övrigt kan ge. Dessutom tar banker- Beträffande förmedlingen av kredituppna direkta kontakter med olika myndigheter lysningar har Bankföreningen utfärdat anoch vissa kunder för att erhålla behövlig visningar enligt följande: kreditinformation. En i personupplysningssammanhang sär- Soliditetsupplysning bör inte utlämnas annat skilt intressant källa för kreditinformation än till välkänd kund. Innan så sker bör upputgörs av Kreditregister och det samarbete lysningen granskas. Upplysning som mottagits från annan bank kan förses med påteckning som föreligger mellan bankerna över detta Man meddelar oss. Gentemot kunden får företag. I en cirkulärskrivelse av den 5.12. upplysningens ursprung aldrig avslöjas. Det bör 1967 har Svenska Bankföreningen rekom- observeras att soliditetsupplysning, som lämnas menderat till kommunal eller statlig myndighet, hos mynaffärsbankerna att göra förfrågan hos digheten är att betrakta som offentlig handling. Kreditregister innan personlån och (Statliga och kommunala bolag är icke att anse checkkrediter beviljas. Kreditregister skall såsom myndigheter.) vidare enligt rekommendationen underrättas om eventuellt avslag på kreditansökan Svenska Handelsbanken har i sin arbetsoch slutligen skall missbrukade personlån instruktion ytterligare berört frågan om rapporteras till Kreditregister. Däremot förmedling av kreditupplysningar: skall missbruk av checkräkningskrediter rapporteras till Bankföreningen som för- Banken bör i regel icke lämna soliditetsuppmedlar uppgifterna till medlemsbankerna. lysningar till privatpersoner utan endast till affärsmän och företag, som har användning för Vidare rekommenderades affärsbankerna dem i sin rörelse. Banken bör även i möjligaste att i sina avtal med Kreditregister begrän- mån avböja att till andra än banker tillhandasa bolagets rätt att vidarebefordra upplys- hålla upplysningar beträffande privatpersoner. ningarna till att endast omfatta bankerna - - - Om person eller företag, som ej är banoch bankerna kens kund, begär upplysningar beträffande en själva närstående leasingoch av bankens kunder, skall sådana i regel icke finansieringsinstitut såsom Köpkort, lämnas, utan vederbörande hänvisas till sin Kundkredit, Vendor m.fl. I skrivelse till bankförbindelse. Bankföreningen den 29.9.1972 har Kreditregister förbundit sig att inte lämna från bank 5.1.1 Utformningen av personupplysningar mottagen information till andra än bankerna själva. Affärsbankerna lämnar liksom kreditupp- Bankföreningens rekommendation avser i lysningsföretagen sina såväl upplysningar

SOU 1972: 79

Konfidenliellt och utan ansvar SOLIDITETSUPPLYSNING - Enskild person Datum

Anledning lill förfrågan

Namn Personnr Titel

Uidelningwdreu (gaia, box e dyl) Onxudreu (poxlnr, onnamn)

Civihlånd Aklemkupslölord á _Eskillnud fia I |Nei | | Vel :i | Ja [_| Nei I | Vel ei Makan: namn Verksamhet

Utbildning

Verksamhet, unslöllning

Låntlêrhdllandtn, ekonomisk ställning, luxuing

Bølolnlngasäll (ev belalningsanmärlniugu.,

Anieenda

Kredilomdömt

Anm Uppgifter lämnas i mån av llllgång, dock ei interna uppginerl

Fig. 9. Formulär för bankupplysning om enskild person.

skriftligen som muntligen. Bankföreningen d) Betalningssätt Uppgift lämnas om den omfrågades betalningshar utarbetat formulär för de skriftliga vanor samt om eventuella betalningsanmärkupplysningarna samt anvisningar om uppningar. lysningarnas utformning. Formuläret ane) Anseende vänds vid flertalet banker i samband med och har den utform- f) Kreditomdöme personupplysningar ning som framgår av fig. 9 ovan. I fråga om utformningen av kreditom- Anvisningarna avseende utformningen av dömen hänvisar anvisningarna till den värhar fått följande utpersonupplysningar deskala som gäller för företagsupplysning formning: under g) på följande sida. Vidare rekommenderas i anvisningarna att kreditupplysa) Namnuppgifter m.m. ning som regel bör inhämtas från den om- Uppgift lämnas om den omfrågades namn, titel, frågades bankförbindelse. adress, födelseår och civilstånd. Är vederbörande gift, lämnas uppgift om makas/makes namn och verksamhet; av vikt är eventuella upplyseller boskillnad. 5.1.2 Utformningen av företagsupplysningar ningar om äktenskapsförord

Bankföreningen har utarbetat anvisningar b) Utbildning, verksamhet och anställning beträffande utformningen av företagsupp- Uppgift lämnas om eventuella examina samt verksamhet och anställning. lysningar enligt följande:

c) Löneförhållanden, ekonomisk ställning, :axe- a) Registrering ring Inregistrerat namn, fullständig adress, inregi- Om möjligt bör även lämnas uppgift om för- streringsår och eventuellt tidigare firmanamn sörjningsplikt. anges.

50 SOU 1972: 79

Konfidenliellt och ulan ansvar SOLIDITETSUPPLYSNING Datum ang företag e d Namn (innginrumt)

Aaron Anledning till förtrogen

Inreg-ar Tidigun lirmanamn

Vetkmmhel

Anlul anställda Omrñlm m- | a:

t

Ägundelörhdllondon, ntyrelte m. ledning man denna: ømeende

Ialom- Alllekop Fender o balanserad mm Åren vinn Ford! Al 10m Bclunwmtlulning uppgnm mo» per Ön uppgmc:

lning och Iönmmhrl

likvidilot och belulninauön (av betalningsanmärkningar)

Krodilamdömo

Anm. Uppglhlr lämnas i man av tillgång (inlomu uppgifter utlämna: dock u).

Fig. 10. Formulär för bankupplysning om företag e.d.

b) Verksamhet f) Likviditet och betalningssätt Uppgift lämnas om rörelsens art (t.ex. tillverk- Uppgift bör lämnas om likviditetens utveckling ning, försäljning, engrosaffär, agentur etc) med och företagets betalningsvanor samt om evenangivande av varuslag eller bransch samt vik- tuella betalningsanmärkningar. tiga agenturer. Antal anställda och omsättning (med uppgift om tidsperiod) anges. g) Kreditomdöme Även om förfrågan avser visst belopp, bör svac) Ägandeförhållanden, styrelse och ledning Beträffande enskilda firmor ret om möjligt utformas så att även ett allmänt och handelsbolag kreditomdöme erhålles. Som exempel kan nämnamnges innehavare och bolagsmän med uppnas följande uttryck, ordnade i fallande värdegift om deras ålder och ekonomiska ställning. - skala: Beträffande aktiebolag uppges huvudintressenter och koncernförhållanden, styrelsens sam- Gott för sina förbindelser mansättning samt verkställande direktörens Gott för sina varuförbindelser namn och ålder. I anslutning därtill bör näm- Gott för måttlig varukredit (inkl. omfrågat benas styrelsens och verkställande direktörens anseende och branschkännedom. lopp resp. omfrågat belopp är för högt) Saknar anledning avråda måttlig varukredit d) Balansuppgifter (inkl. omfrågat belopp resp. omfrågat belopp Uppgift bör om möjligt lämnas om aktiekapi- är för högt) Kredit är förtroendesak tal, beskattade fonder och balanserade vinstmedel, årets vinst, fordran Kredit utan säkerhet avrådes enligt aktiebolagslagen Kredit avrådes § 101:4 och balansomslutning. Den tidpunkt uppgifterna avser anges. Affärsförbindelse avrådes

e) Ekonomisk ställning och lönsamhet Uppgifterna lämnas ofta på standardfor- Ett allmänt omdöme bör lämnas om den ekonomiska mulär som utarbetats inom Bankföreningen ställningen och det ekonomiska resultatet. enligt fig. 10 ovan.

SOU 1972: 79 51

5.1.3 Bankernas (UC) re har verksamheten varit intern och tillupplysningscentral godosett bankernas egna behov av upplys- Bankföreningens styrelse tillsatte 1963 en ningar om enskilda personer som låntagare kommitté med uppgift att utreda frågan eller borgensmän för dessa. Varje sparbank om en för bankerna gemensam upplysningshar utformat sin kreditprövningsfunktion central. Uppbyggandet av statliga informaoch någon central organisation för detta tionssystem väntas underlätta skapandet av ändamål finns inte i sparbanksrörelsen. en sådan central. Under förutsättning att Sparbankerna anlitar olika kreditupplysden av de statliga datasystemen tillhandaningsföretag och en del av dem är ansluthållna informationen tas om hand på ett na till Kreditregister. rationellt sätt och i en integrerad rutin Principerna för kreditprövningen kan geomvandlas till produkter, som kompletteras inom nerellt sägas följa dem som föreligger med viss ytterligare information, anses en affärsbankerna vad avser den interna verkför bankerna centraliserad kreditupplyssamheten. Däremot har sparbankerna inte iningsverksamhet för faktarapporter och tidigare haft någon utåtriktad upplysningsmed anlitande av ADB-teknik kunna etaverksamhet, men den aktualiseras i allt bleras. Upplysningscentralen avses kunna högre grad genom att sparbankerna numeförmedla uppgifter om samtliga juridiska ra jämställts med affärsbankerna i kreditpersoner och fysiska personer över en viss givningshänseende. Detta innebär en allt ålder. Denna omfattning kan dock komma mer omfattande kontakt med företagare att begränsas beroende på möjligheterna och därmed förändras successivt sparbantill uttag av information ur de statliga syste- till att kernas kreditupplysningsverksamhet men. Informationen avses omfatta idenlikna affärsbankernas. tifieringsuppgifter samt sådana faktauppgif-

ter som erfordras för bedömning av ett

företags eller en enskilds ekonomi. 5.3 SIBOL

Information har förutsatts kunna bli 1969 bildades ett konsortium, i vilket nuhämtad från ett centralt personregister mera ingår affärsbankerna, sparbankema, (CPR), offentliga delar av centrala förejordbrukskassorna och postbanken. Dessa tagsregistret (CFR), rättsväsendets inforinstitut har gemensamt utrett förutsättmationssystem (RI) samt från register hos ningarna för ett framtida system för betalpatent- och registreringsverket (PRV), ningsförmedling. Denna utredning, SIBOL exekutionsväsendets organisationsnämnd (Samarbete för Integrerat Betalningssystem (EON), Centralnämnden för fastighetsdata On-Line), bedrevs inom en rad särskilda ar- (CFD), affärsbanker, sparbanker, jordbruksbetsgrupper. En av grundförutsättningarna kassor, finansieringsföretag, köpmannaföri utredningsarbetet var införandet av ett eningar/Ackordscentralen. skulle bankkort, som i betalningssystemet De faktarapporter som skall produceras komplettera och delvis ersätta dagens betalar: ningsmedel. Utredningsarbetet har nyligen avslutats aktiebolagsupplysningar finnas för och tillräckligt underlag torde upplysningar om handelsbolag och kombeslut om fortsatt utvecklingsarbete, dvs. i manditbolag om ekonomiska föreningar vad mån SIBOL skall förverkligas. Skulle upplysningar upplysningar om enskilda personer beslut fattas om ett elektroniskt betalningsupplysningar om övriga objekt i mitten system, kan detta börja tas i drift

av 1970-talet.

Under den tid SIBOL-utredningen har 5.2 Sparbankernas upplysningsverksamlzet pågått har efter hand vissa ändringar i ut-

Sparbankernas kreditupplysningsverksamhet redningens ursprungliga inriktning gjorts. bedrivs lokalt inom varje sparbank. Tidiga- Några av dessa ändringar har betingats av

52 SOU 1972: 79

att Televerket efter det att utredningen påbörjades har offentliggjort planer på införande av ett speciellt telenät för dataöverföring. Sålunda betraktar bankerna numera ett eventuellt SIBOL-system som ett system för överföring av betalningar. Enligt detta betraktelsesätt skulle systemet inte komma till användning för dataöverföring av andra typer av information (upplysningar, statistik m.m.) mellan banker och utomstående organ som Statistiska Centralbyrån, Värdepapperscentralen, Upplysningscentralen osv. Vid dataöverföring av annan information än rena betalningsuppdrag anses det ligga närmast till hands att bankerna använder sig av det allmänna datanätet. I sin nu planerade form avser SIBOL sålunda inte kreditupplysningsverksamhet.

SOU 1972: 79 53

6 i

Kreditupplysningsservice företagare-

organisationer

Kreditupplysningsverksamhet bedrivs av vis- ter. Göteborgs Köpmansförcning bildades sa företagareorganisationer. Verksamheten 1857, året efter bildades Stockholms Köpär inriktad på företagsupplysningar. Det mannaförening och 1880 bildades Malmö förekommer dock personupplysningsverk- Köpmannaförening (ej att förväxla med losamhet, t.ex. vid Göteborgs Köpmannaför- kalföreningarna av Sveriges Köpmannaförbund. Detta förbund är en intresseorgani- bund som är en detaljhandelsorganisation). sation för enskild detaljhandel i Göteborgs- Efter hand bildades allt fler föreningar området och dess kreditupplysningsverksam- främst i de större städerna. 1928 bildades het avser i allmänhet kontokunder. Insam- Ackordscentralen - Köpmannaföreningarlingen av uppgifter om kreditsökanden sker nas Central för Ackords- och Konkursäreni princip på samma sätt som vid kredit- den. För närvarande har de till Ackordsupplysningsföretagen, men upplysningarna centralen anslutna föreningarna cirka 2.000 lämnas endast till medlemmar i förbundet medlemmar. samt bankerna. Med hänsyn till tidsvinsten Ackordscentralens verksamhet täcker helämnar förbundet sina upplysningar per te- la landet. Bl.a. utreds företagens ekonomislefon. Dels lämnas enklare arkivupplysning- ka situation vid betalningsinställelser, acar, dels en något utförligare upplysning kords- och konkursärenden, och dessutom som efter telefonsamtalet översänds i skrift- bedrivs kreditupplysningsverksamhet. För lig form. Betalningsvanorna karaktäriseras denna verksamhet anlitas ortsombud på med beteckningar som »punktlighet, trög drygt 200 orter. Ombuden är i allmänhet betalare och offentliga betalningsanmärk- advokater, men det förekommer också omningar». För närvarande lämnas cirka bud med befattningar vid kronofogdemyn- 2.500 arkivupplysningar och 1.400 mer digheter m.m. utförliga upplysningar per år. Ackordscentralens ombud skall enligt sin Företagsupplysningsverksamhet bedrivs instruktion bl.a. insända uppgifter om näbl.a. av Köpmannaföreningarnas Central ringsidkarna i sitt distrikt till Malmö Köpför Ackords- och Konkursärenden (Ac- mannaförening som redigerar ett företagarekordscentralen). Organisationen har sitt ur- register. Kopior av uppgifterna sänds till sprung från mitten av l800-talet då gross- föreningarna i Stockholm och Göteborg. handlare och andra näringsidkare förena- Uppgifterna kodifieras enligt ett särskilt des för att bevaka gemensamma intressen. schema som uttrycker kreditvärdigheten, Bl.a. ville man åstadkomma ett ordnat kre- företagets storlek m.m. enligt följande: ditväsende och söka förebygga kreditförlus-

54 SOU 1972: 79

Klass A= stor affär, säga att sådan medlemsservice bygger på ,, B = medelstor affär, som inhämtas från publikationer, uppgifter ,, C=mindre affär, Ackordskreditupplysningsföretag, banker, ,, D = obetydlig affär. centralen och organisationens medlemmar. Det förekommer också att företagareor- Nzo l=fullt solid med känd förmögenhet, stor kredit, ganisationer vid sidan av sin egen kredit- ,, 2=god, åtnjuter ,, 3=anses god, åtnjuter begränsad kre- upplysningsservice förmedlar upplysningar dit, från kreditupplysningsföretagen, vilket ger ,, 4=någorlunda god, åtnjuter mindre medlemmarna möjlighet att utnyttja förmåkredit, 5 :svår tillrå- nen av mängdrabatt. ,, att bedöma, försiktighet des, ,, 6=osäker, all kredit avstyrkes.

l :inkasseringar förekomma, K = krånglig i affärer, N =ny rörelse, T :trög betalare.

Förfrågningar kan ställas till Ackordscentralens företagareregister i Stockholm, Göteborg och Malmö från köpmannaföreningarnas medlemmar i hela landet. För närvarande besvaras årligen cirka 100.000 förfrågningar per telefon. Vid sidan av detta system kan medlemmarna dessutom köpa frågesedlar mot vilka skriftliga upplysningar i mer utförlig form kan erhållas. Denna verksamhet är emellertid relativt obetydlig. Vidare skall erinras om de tidigare nämnda »list0r» som distribueras av Ackordscentralen. Listorna utgör veckorapporter som innehåller uppgifter om konkurser, företagsinteckningar, restantier för skatter och allmänna avgifter, kreditspärrar vid oljebolagen mot företag m.m. Inom flera branschorganisationer, Lex. Sveriges Möbelindustriförbund, Läderföreningen och Skoleverantörernas förening, förekommer olika former av medlemsservice som ger en från kostnadssynpunkt fördelaktig kreditbevakning och underlättar arbetet med kreditbedömningar. Medlemmarna erhåller uppgifter om betalningsinställelser och konkurser m.m. rörande företag i branschen. Generellt kan man

SOU 1972: 79 55

7 Översikt över utländska förhållanden

7.1 Inledning sistnämnda företagen har tagit intiativ till I detta kapitel lämnas en översikt över kre- en gemensam europeisk organisation för att ditupplysningsverksamhet i Danmark, Fin- samordna åtgärder för inkasso- och kreditland, Norge, USA, England, Västtyskland, upplysningsverksamhet. I denna organisa- Frankrike och Schweiz. tion, som benämns FECRO of (Federation Kreditupplysningsverksamheten i dessa European Credit Reporting Organisations) länder har utvecklats på ett likartat sätt. ingår som medlemmar bl.a. i Västföretag Tidigare har verksamheten varit av avse- tyskland, Belgien, Danmark, Finland, värt mindre omfattning. Den sköttes då Frankrike, England, Schweiz och Sverige. oftast av banker och andra kreditinstitut Här kan också nämnas att en europeisk som en speciell kundservice. Med kreditgiv- kreditskyddsorganisation (Intercredit) planingens utveckling och internationella för- neras med deltagande av företagareorganigrening har emellertid behovet av kredit- sationer i ett flertal länder. upplysning om personer och företag ökat i Bl.a. på grund av den ökade användsådan omfattning att det bildats underlag ningen av ADB för lagring och bearbetför etablering av relativt stora företag med ning av olika personuppgifter startade, med särskild inriktning på kreditupplysning. För början i USA, en debatt kring begreppet det första finns det inhemska företag som personlig integritet. Denna debatt förde drivs i privat regi. I många fall bedriver med sig krav en på rättslig reglering dessa kreditupplysningsverksamhet i kom- av såväl offentlig som privat registrering av bination med inkassoverksamhet. För det personuppgifter. Beträffande privata föreandra bedriver företagareorganisationer of- tags registrering av och personuppgifter ta kreditupplysningsverksamhet och inkas- därmed kreditupplysningsverksamheten i sering för sina medlemmar. För det tredje sin helhet fanns före debattens början driver bankerna kreditupplysningsverksam- ingen specialreglering. De som lagregler het t.ex. genom en avdelning inom en bank då fanns och alltjämt finns var dels allmäneller genom ett juridiskt fristående företag. na skadeståndsregler, dels vissa straffrätts- För det fjärde har multinationella kredit- liga regler t.ex. om förtal. Dessa regler beupplysningsföretag etablerats. traktades emellertid som otillfredsställande Störst bland de multinationella företagen i detta sammanhang. i denna bransch är Dun & Bradstreet Inc., Inom olika övernationella blev de organ USA, samt Auskunftei W. Schimmelpfeng aktualiserade problemen föremål för åsiktsoch Creditreform, De två För Nordiska rådets Västtyskland. utbyte. del mynnade

56 SOU 1972: 79

detta ut i att en rekommendation med gifter. För övervakningen härav skall myn- Danmark som koordinerande land antogs få tillträde digheterna till företagets lokaler 1972. Denna rekommendation innebar att och räkenskaper. Slutligen kan enligt denmedlemsländernas regeringar skulle upprätt- na lag en person frånkännas rätten att drihålla kontakten för att få till stånd ett efva upplysningsföretag eller delta i sådan fektivt skydd för privatlivets helgd. Varken verksamhet om detta framstår som motiinom EEC eller EFTA syns motsvarande verat med hänsyn till personens ekonomiska rekommendationer ha åstadkommits. För förhållanden eller personliga vandel. Några EEC:s del antogs däremot år 1967 vissa särskilda om straff eller regler skadestånd direktiv angående för lämnande kreditupplysningsföretag, av oriktiga eller otillbörliga vilka innebar att medlemsländerna skulle finns upplysningar inte i lagen. Här gäller anpassa bestämmelserna härom så att fri endast allmänna straff- och skadeståndsetableringsrätt av dylika företag skulle till- regler. försäkras medborgare inom EEC. har således endast Lagen en begränsad På det nationella planet har vid skilda räckvidd och tar inte hänsyn till användtidpunkter förslag framlagts om av ADB-teknik lagstift- ning i kreditupplysningsningsåtgärder för att rättsligt reglera for- 1968 tillsattes därför sakkunsammanhang. merna för kreditupplysningsverksamheten. för överniga, administrationsrådets udvalg, Dessa förslag har i några fall lett till att nya syn av ADB-området. De sakkunniga avgav

lagar på området trätt i kraft. i december 1969 ett betänkande om styr- Vid en jämförelse mellan Sverige och ning och samordning av ADB-utvecklingen andra länder finns det anledning att erinra i förvaltningen. I betänkandet föreslogs att om den vidsträckta offentlighetsprincip det under skulle justitieministern tillsättas som utmärker vårt land. Denna princip sakkunniga med följande uppgifter: 1) att skapar särskilt gynnsamma betingelser för undersöka privaträttsliga problem vid ankreditupplysningsverksamhet i Sverige. vändningen av såväl särskilda som tvärgå-

ende ADB-register i offentlig och privat 7.2 Danmark administration, och 2) att framlägga förslag till närmare utformning av en myndighet I Danmark tillkom regler på det kommer- för insyn i offentliga och privata ADBsiella kreditupplysningsområdet förhållande- register. De nya sakkunniga, Registerudvis tidigt genom en lag den 3 mars 1948. tillsattes hösten valget, 1970. I juli 1971 av- Denna lag avser främst utövning av jurigavs ett delbetänkande, »Tavshedsplikt for disk hjälpverksamhet samt inkasso- och de- ansatte i EDB-servicebureauer m.v., der betektivverksamhet. Den är emellertid även handler for det oplysninger offentlige». tillämplig på dem som för förvärvsända- härom trädde i kraft Lagstiftning i april mål lämnar upplysningar för bedömning av 1972. personers och företags ekonomiska soliditet För att ge en bild av kreditupplysningsm.m. (oplysningsbureauer). verksamheten i Danmark lämnas här några

Lagen medförde inte att upplysningsföre- uppgifter hämtade ur en enkät utförd getagen blev underkastade någon mer omfat- nom danska år justitieministeriets försorg tande reglering. Ett upplysningsföretag kan 1966. Uppgifterna torde i huvudsak alltbörja sin verksamhet utan föregående till- jämt vara aktuella. stånd eller registrering. Lagen innehåller I Danmark finns cirka tio upplysningsinte heller närmare regler om på vilket sätt Av dessa är företag. Købmandsstandens verksamheten får utövas eller bestämmelser som står Dun Oplysningsbureau, & Bradom att sådana regler kan fastställas. Där- street nära, den största. Med av undantag emot kan myndigheterna kräva upplysning- ett företag som är dotterbolag till Auskunfar om företagets drift och meddela före- tei W. Schimmelpfeng, och ett företag som skrifter om bokföring av intäkter och utnyligen övertagits av det svenska kredit-

SOU 1972: 79

ABAK, är alla upplys- kommitté som fick i uppdrag att framlägupplysningsföretaget Såvitt ga lagförslag, vilka väntas kring årsskiftet ningsföretagen danskägda. justitieministeriet 1973--74. direktiven är kommittén har sig bekant har det inte före- Enligt kommit initiativ från utlandet uppdelad på tre sektioner av vilka den ytterligare danska första behandlar frågor i anslutning till kreatt överta kreditupplysningsföretag. När ifrågavarande enkät ägde rum använde ditupplysningsbranschen och privata person- ADB i sin register. Den andra sektionen undersöker inget av de tillfrågade företagen vilket förhållande fortfarande den allmänna planeringen av dataenheterverksamhet, torde bestå utom i ett fall. I princip läm- na och den automatiska databehandlingen. ka- behandlar om nas endast upplysningar av ekonomisk Den tredje sektionen frågan raktär även vissa offentlighet och sekretess. men byråerna registrerar handlingars t.ex. om civilstånd Den första sektionen anvisades en prövpersonliga upplysningar, eventuella ning av två alternativ för kontroll av kreoch, i begränsad omfattning, straff. ditupplysningsverksamheten. Antingen skall erhåller sina verksamheten koncentreras till ett stat- Kreditupplysningsföretagen dels från offentliga myndigheter, ligt verk eller statligt företag med monopoluppgifter och liknande källor, ställning eller också skall den göras bedels från dagspressen och dels från ett nät av »lokalkendte roende av tillstånd och särskilda regler. agenhela landet. Även ett blandsystem diskuterades, där enter» som omspänner Samtliga företag har uppgivit att de strävar efter dast en del av verksamheten monopoliseras, verifierade. Detta t.ex. kreditupplysning i samband med avatt få alla upplysningar Sektionens arbete har utsker regelmässigt genom jämförelse av upp- betalningsköp. från olika källor. Eventuella konsta- sträckts att även omfatta bankernas kreditgifter terade fel rättas, även genom underrättelse upplysningsverksamhet. Till Sektionens upptill erhållit den oriktiga hör vidare utredning av frågor röranden som tidigare gifter Däremot underrättas normalt de s.k. direktreklam, likaså att undersöka upplysningen. inte den registrerade om att han är regi- huruvida det finns skäl att begränsa förmedstrerad eller om att man har lämnat kre- av uppgifter om enskilda från olika lingen ditupplysning om honom. organisationers medlemsförteckningar. Den andra sektionen sysslar med skyddsproblem i samband med databehandling. 7.3 Finland Genom koncentrationen av statliga register intar i Fin- skulle det enligt direktiven i framtiden bli Kreditupplysningsverksamhet land inte någon särställning jämfört med lätt att med databehandling göra kompletta Så- över varje enskild medborgare. andra närings- eller yrkesverksamheter. biografier lunda finns för närvarande i finsk lagstift- Fastän detta problem ännu inte anses akut, drivan- bör kommittén enligt direktiven utreda i ning ingen reglering som begränsar verksamhet eller som ställer vilken mån myndigheter och enskilda skall de av sådan kontroll. ha rätt att med utnyttjande av databehandden under särskild stått un- sammanställa uppgifter om enskildas I massmedia har verksamheten ling der en debatt som först berörde brister i privatliv. Därefter har Den tredje sektionen behandlar frågor kreditupplysningarna. uppmärksamheten alltmer koncentrerats kring om handlingars offentlighet och sekretess. Kreditupplysningsverksamheten i Finland integritetsfrågor. i organiserad form vid sekelskiftet. Debatten ledde till att en dataskydds- började kommission tillsattes i november 1971 hu- Inom ledande handels- och industrikretsar

vudsakligen med uppgift att inom integri- beslöt man att grunda en kreditupplysningstill direktiv för Finska Kreditgivareföreningen, som tetsområdet utarbeta förslag byrå, sin verksamhet år 1905. År 1912 en kommitté. På dataskyddskommissionens började kreditupplysningsföreningen Luförslag tillsattes i maj 1972 en datasystem- grundades

SOU 1972: 79

ottotieto r.y. (Kreditupplysning r.f.). Dessa 7.4 Norge

båda byråer ägs kollektivt av näringslivet Traditionellt hör i Norge inkasso- och kreliksom det år 1961 grundade Luottokontrolditupplysningsverksamhet ihop. Den förra li Oy (Kreditkontroll Ab) som endast tillverksamheten får endast bedrivas efter tillhandahåller personupplysningar. Detta akstånd av den enskilda kommunen. Sådan tiebolag ägs av bankernas finansieringsförekoncessionsplikt omfattar dock inte advokatag för avbetalningshandeln, särskilda center, »lensmenn» eller banker. Kreditupptralorganisationer för handel och industri lysningsverksamhet får däremot drivas utan samt vissa stora affärsföretag. Statsföretag tillstånd från offentlig myndighet. Ej heller och kooperativa centralaffärer har en finns bestämmelser om hur denna verksammärkbar position i nämnda kreditupphet får utövas. Liksom i Danmark är det lysningsbyråer. År 1968 tillkom kredituppendast allmänna straff- och skadeståndsreglysnings- och inkassobyrån Tietoperintä Oy ler som utgör rättsligt skydd mot otillbör- (Upplysningsinkasso Ab) som ägs av vissa lig utövning av verksamheten. medelstora textil- och beklädnadsföretag i För att utreda frågan om behovet av en Helsingfors och inregistrerar uppgifter om rättslig reglering av kreditupplysningsverkprivatpersoner. Bolaget är det mest betysamheten och andra former för privat redande av det fåtal regionala liknande fögistrering och meddelande av personupplysretag som finns i landet. ningar tillsattes år 1971 sakkunniga, kreditöver 660 medlemsföretag är anslutna till opplysningsutvalget. Utredningen skall inte Finska Kreditgivareföreningen. Kredituppi första hand omfatta frågor som anknyter lysning r.f. har cirka 350 medlemsföretag. till ADB-användningen på detta område De båda föreningarna har under senare år utan till utgångspunkt ta verksamheten koncentrerat sig på företagsupplysningar. som den bedrivs traditionellt och inrikta Personupplysningsföretaget Kreditkontroll sig på en reglering av denna. Därefter skall Ab har cirka 2.400 abonnenter. Byråerna bedömas om användningen av ADB medarbetar enbart för medlemmarnas respekför speciella problem. tive abonnenternas räkning. De insamlar Det kan nämnas att Institutt for privatuppgifter om betalningsanmärkningar gerett vid universitetet i Oslo leder en utrednom sina egna informationskällor och med ning av de rättsliga problem som uppstår hjälp av olika publikationer, främst Kaupvid etablering och drift av stora maskin- palehti Handelstidningens protestlista, läsbara register i offentlig regi. Vidare ut- Suomen Luottolehti -- Finsk Kredittidning reds de problem som kan uppstå för prisamt den statliga Virallinen Lehti »- Offivatpersoner i förhållande till offentliga ciella Tidningen. Upplysningsinkasso Ab in- ADB-system innehållande personuppgifter. registrerar dock enbart abonnentmeddelan- För närvarande bedrivs kreditupplysningsden. verksamhet endast av fem företag i Norge. Enligt uppgift har landets kreditupplys- Dessa är Creditreform, som kan sägas vaningsbyråer ett gott samarbete. Ett samra helt dominerande, De Forenede Bumanhållande är Luottomiehet organ reauer, Tryggve Hoff samt Heffermehl & Kreditmännen r.y. Denna förening grunda- Co. Inget av dessa företag använder ADB des år 1961, omfattar över 200 aktiva krei sin verksamhet. Däremot har ett annat ditmän och har ett särskilt utbildningsproföretag, Norges Kreditorforbund som tidigram. gare endast bedrivit inkassoverksamhet o.d., Affärsbankerna har egna kreditupplysbörjat upprätta ett system för kreditbevakningsavdelningar. Likaså har numera såväl ning baserat på ADB. sparbankernas som andelsbankernas central-

organ en kreditupplysningsdetalj.

SOU 1972: 79 59

bestämmelserna i lagen. 7.5 USA I lagen uppräknas de fall då en kredit- I USA finns det uppskattningsvis cirka upplysningsbyrå får tillhandahålla en upp- 2.500 kreditupplysningsbyråer av vilka om- lysning om den enskildes kreditvärdighet, 2.100 är medlemmar i Associated karaktärsegenskaper m.m. Dessa fall är: kring Credit Bureaus Inc. (ACB). Registren som l) efter beslut härom av behörig domstol; med skriftliga instruktioner förs av dessa senare byråer innehåller upp- 2) i enlighet om cirka Den från den som rapporten 3) till begifter 100 miljoner personer. gäller; största som inte är medlem i ACB ställare som har för avsikt att använda uppbyrån är Credit Data Corporation som har regis- lysningen för a) anställningsändamål, b) Kredit- c) att fastställa huruter på cirka 27 miljoner personer. försäkringsändamål, i USA har i stor ut- vida den omfrågade har rätt att erhålla liupplysningsbyråerna cens eller annan förmån som beviljas av sträckning gått över till ADB. På federal nivå har kreditupplysnings- statliga organ, d) ett legitimt behov i samverksamheten inte reglerats i band med affärstransaktion med den entidigare de som åt den en- skilde, och e) översyn eller inkassering av lagar ger skydd skilde. Annars har Consumer Credit Pro- en skuld som den enskilde har. Utöver de fallen får kreditupplysning inte tection Act givit den enskilde konsumenten uppräknade långtgående skydd på andra områden inom lämnas. affärslivet. Det betraktades länge som en I lagen anges bestämda tider då en uppskall anses vara och lucka i lagen att denna inte också omfat- gift preskriberad tade efter- alltså inte längre få användas i verksamkreditupplysningsverksamheten som den enskilde själv har ringa möjlig- heten. Detta gäller t.ex. uppgifter om konkurser och skatteskulder. I princip varierar heter att skydda sig mot otillbörligheter på detta område. Denna brist avhjälptes ge- preskriptionstiderna mellan 7 och 14 år. nom ett tillägg 1971. Inne- Man i lagen mellan enklare och i lagen i april skiljer nedan. mer utförliga Sistnämnhållet i detta tillägg refereras kreditupplysningar. Först bör emellertid nämnas att ACB da typ innefattar även uppgifter om den årsskiftet 1968/69 antog vissa rikt- enskildes karaktär, levnadssätt o.d. vilka eromkring för verksamheten. Den tid dessa rikt- hållits genom personliga samtal med granlinjer tillämpades blev emellertid tämligen nar, vänner, arbetskamrater och andra som linjer kort. i Consumer Credit Pro- kan ha kännedom därom. Den krets som Tillägget tection vilket erhållit benämningen kan få tillgång till en sådan upplysning är Act, Fair Credit Act, övertog i tving- betydligt snävare än vad som gäller för Reporting ande form det skydd som riktlinjerna hos enklare upplysningar. Framförallt gäller be- ACB innebar. träffande de utförligare upplysningarna att I Fair Credit Reporting Act konstateras de antingen skriftligen inom tre dagar efatt det föreligger ett behov av att säker- ter utlämnandet skall delges den omfrågaställa att kreditupplysningsbyråerna utför de, eller så skall denne i förväg meddelas sina viktiga att en sådan kreditupplysning kan komma uppgifter på ett sunt och opartiskt sätt och med respekt för den enskil- att upprättas. Beställaren skall på begäran des rätt till för sitt privatliv. Syftet av den omfrågade lämna redogörelse för skydd med regleringen är att åstadkomma att by- arten och omfattningen av den upplysning råerna tillämpar ändamålsenliga metoder som begärts. för att tillgodose handelns behov av kre- Kreditupplysningsbyråerna är skyldiga att försäkrings- och andra upp- på den enskildes förfrågan redovisa innedit-, personal-, Detta skall ske på ett gentemot hållet i byråns register om honom. Den lysningar. den enskilde hederligt och rättvist sätt i enskilde skall också kunna få besked om om riktighet, rele- till vem kreditupplysning om honom lämfråga upplysningarnas vans och rätta utnyttjande i enlighet med nats. Vissa tidsbegränsningar gäller dock.

60 SOU 1972: 79

Lagen innehåller dessutom utförliga fö- ning av servicen till att avse kreditgivare i reskrifter beträffande de rättelse- och allmänhet. Det andra systemet består av kompletteringsrutiner som kreditupplys- den verksamhet som drivs av Credit Data ningsbyråerna är skyldiga att tillämpa vid Corporation. Denna byrå erbjuder service invändningar från den enskildes sida. i form av omedelbar kreditupplysning åt Den federala lagstiftningen föregicks av abonnenter inom hela staten genom teleen tämligen omfattande debatt i delstater- fonförbindelse med företagets centrala dana. tabank. Till skillnad från de ACB-anslutna I delstaten New York har tre motioner byråerna som normalt lagrar kreditinforlagts fram i syfte att ge den enskilde insyn mation i manuella register, använder Credit i och inflytande över kreditupplysningsverk- Data Corporation automatisk datalagring av samheten. Det förtjänar nämnas att den månatliga underrättelser från abonnenterna. debatt som började i vissa delstater för- För försäkrings- och anställningsändamål modligen ledde till den motsvarande de- finns en särskild typ av upplysningar som batt som senare kom till stånd i Sverige. innehåller anställningshistorik samt uppgif- Delstaterna New York och Kalifornien ter om familjeförhållanden och personliga vidtog lagstiftningsåtgärder innan den fe- egenskaper hos den omfrågade. Det finns derala lagen trädde i kraft. I båda delsta- cirka 35 företag som lämnar sådana uppterna antogs lagar om kreditupplysnings- lysningar. Det största av dessa är Retail verksamhet i slutet av 1970. Credit Company of Atlanta som har be- Lagen i New York (Credit Data Re- tjänat försäkringsbranschen i hela landet porting Act) ger den som förvägrats kredit ett drygt århundrade. rätt att ta del av den kreditupplysning som legat till grund för avslaget. En felaktig 7.6 England upplysning skall härvid kunna rättas. Lagen innebär vidare att kreditupplysning Lagstiftning som reglerar kreditupplysningsutan den omfrägades medgivande får läm- företagens verksamhet finns inte i Engnas endast till kreditgivare, inklusive kre- land. Inte heller finns lagstiftning beträfditkortsutställare, annan kreditupplysnings- fande statliga eller privata dataregister. byrå samt myndigheter. Credit Data Re- Det har emellertid sedan några år påporting Act överensstämmer i huvudsak gått en tämligen omfattande debatt på ifråmed den federala lagen. Stor likhet med gavarande område. Debatten rör sig inte dessa båda lagar har även den i Kalifor- endast om kreditupplysningsverksamhet utan nien (Consumer Credit Reporting Act). Det överhuvudtaget kring begreppet »Right to bör dock anmärkas att den kaliforniska la- Privacy»_ Debatten inkluderar sålunda gen tycks fästa större vikt vid att den om- telefonavlyssning och informationsspridning frågade även skall kunna få kännedom om organisationer emellan och via massmedia, källorna till de registrerade uppgifterna. där främst pressetik debatteras. Som exempel på kreditupplysningsverk- I parlamentet har debatten medfört att samhet i USA kan nämnas förhållandena i förslag framlagts i såväl underhuset som Kalifornien. Verksamheten där omfattar överhuset. Särskilt bör nämnas ett lagförcirka tretton miljoner personer. Det finns slag som framlades av labour-ledamoten två skilda kreditupplysningssystem i delsta- Brian Walden. Right of Privacy definieras ten. Det ena systemet består av uppskatt- i förslaget som rätten till skydd mot bl.a. ningsvis 125 kreditupplysningsbyråer, varav avlyssning, inspelning, fotografering samt de flesta är medlemmar i ACB. Byråerna kopiering av dokument utan tillstånd. Likaägdes tidigare främst av affärsmän och till- så ville motionären förbjuda användning av godosåg deras eget kreditupplysningsbehov. information på ett sätt som kan genera, På senare år har det emellertid varit en ut- förorsaka lidande eller ge en felaktig uppveckling mot enskild etablering och utvidg- fattning om enskilda personer. Motionen

SOU 1972: 79 61

ett skydd mot oauktoriserad huvudsak fått ett positivt mottagande, har avsåg vidare användning av information ur dataregister. i vart fall ännu inte lett till några lagstift- Motionen ledde till tillsättandet av en kom- ningsåtgärder. mitté för utredning av problemen kring in- Kreditupplysningsverksamheten i England on Privacy). är tämligen omfattande men ADB används trång i privatlivet (Committée inte i någon större utsträckning. Bland de Kommitténs rapport publicerades i juli 1972. Kommittén har, med inriktning på ett an- företag som ägnar sig åt kreditupplysning kan följande nämnas: Manchester Guardian tal typfall av intrång i privatlivet, ingående studerat 14 olika områden och avgivit 40 Society for the Protection of Trade, Amalrekommendationer. Dessa varierar: krimi- gamated, Commercial Service Agency Ltd, naliserande av viss verksamhet (såsom obe- comprehensive Commercial Services Ltd, användande av avlyssningsappara- Credit Protection Association, Mercantile hörigt att i andra fall vidta ci- Association Ltd, Retail Credit Federation, ter), berättigande införande av administ- Stoke - on -- Trent Trade Protection vilrättsliga åtgärder, rativa kontroller eller enbart klargörande Society Ltd samt Dun & Bradstreet, som av vissa redan existerande Kommit- förutom i London har verksamhet i sex regler. tén föreslår bl.a. att den som använder in- engelska städer. formation som han vet är eller som han rimligen borde ha insett vara införskaffad 7.7 Västtyskland sätt, skall kunna bli föremål för på olagligt civilrättsliga åtgärder. Kreditupplysningsverksamheten är tämligen Även Nationella rådet har presen- väl utbyggd i Västtyskland. Merparten av terat ett till datalag under år kreditupplysningsföretagen tillämpar ADBförslag 1970. på att en fri- teknik i sin verksamhet, varför lagstift- Förslaget bygger stående med ningsåtgärder rörande ADB och därmed tillsynsmyndighet rapporteringsskyldighet till parlamentet skulle upp- sammanhängande integritetsskyddsfrågor rättas för dataregister som innehåller upp- får stor betydelse i detta land. Hos denna rätt är den enskilde i gifter om privatpersoner. myn- Enligt gällande dighet skulle samtliga databanker registre- princip skyddad mot integritetskränkningar ras. Registreringen skulle omfatta uppgifter genom den s.k. personlighetsrätten. I prakom med databanken, arten av de tiken är skyddet emellertid starkt begränsat syftet som lagras däri samt vilka som av hänsyn till olika kolliderande intressen. uppgifter har tillgång till databankens information. Till skydd för den personliga integriteten Vidare att den som upprättar en inom näringslivet tjänar bl.a. direkt eller föreslogs databank måste tillställa envar som regi- indirekt den offentliga insynen i och uppstreras en kopia av samtliga uppgifter som sikten över vissa näringsområden. Dessa är om denne. Där- t.ex. upplysningsverksamhet, verksamhet avär lagrade i databanken efter skall enligt förslaget den registrerade seende detektiva uppdrag, försäkringsverkha rätt att ta del av de uppgifter som samhet och kreditgivningsverksamhet. vid en given tidpunkt är lagrade om ho- Integritetsdebatt av det slag som förenom. användare av uppgifter i en kommer i bl.a. USA, England och Sverige Varje databank skall vidare själv registreras för började inte i Västtyskland förrän 1970 i eventuell kontroll. Den som är ansvarig för samband med planerna på att införa ett en databank skall vara skyldig att rätta personnummersystem. I en rapport från reoch även vara skade- geringen detta år angående ADB ägnades felaktiga uppgifter för skada som sådana uppgif- ett avsnitt åt skyddet av den personliga ståndsskyldig ter kan förorsaka enskilda personer. Slut- integriteten. Däri anges att särskild uppatt brott mot den föreslag- märksamhet skall ägnas denna fråga vid ligen föreslogs na datalagen skall straffas med böter eller planeringen av ADB-system. fängelse i högst fem år. Förslaget, som i Företrädare för alla förbundsdagens par-

62 SOU 1972: 79

tier framlade kring årsskiftet 1971/72 dataskydd. Lagen är emellertid begränsad i en gemensam motion till lagstiftförslag till offentliga myndigheter och underlydanning om dataskydd. Förslaget har ännu inte de organ. Till skillnad från det ovan relatelett till lagstiftning. Det innehåller bl.a. föl- rade förslaget kan nämnas att man i Hes-

jande allmänna bestämmelser: 1) varje en- sen i stället för en tillsynsmyndighet valt skild har rätt till upplysning om de uppgif- att låta en »Datenschutzbeauftragter» svater som är lagrade om honom; 2) den en- ra för övervakningen av lagens efterlevnad. skilde kan i vissa fall kräva rättelse, utplå- Samtidigt som lagen antogs i Hessen motionande eller komplettering av uppgifter; nerade CDU 3) i Rheinland-Pfalz om en lag framstår de lagrade uppgifterna som ett med likartat innehåll. Detta förslag har otillåtet intrång i privatlivet kan den en- emellertid inte antagits. I delstaten Bayern skilde kräva att de utplånas även om upp- trädde en ADB-lag i kraft i september gifterna i sig är riktiga; 4) lider den enskil- 1970. Lagen behandlar dock huvudsakligen de rättsförlust genom lagstridig utlagring, organisations- och ansvarsförhållanden mynlämnande m.m. är han berättigad till ska- emellan. digheter destånd. Den mest omfattande kreditupplysnings- Beträffande privata databanker föreslås verksamheten i Västtyskland bedrivs av lagen gälla databanker hos företag som lag- Verband der Vereine Creditreform, Centrarar identifierbara uppgifter, vilka förutom le Der Auskunfteien Vereinigten GmbH för företagets egna ändamål även kan an- och det internationellt kända Auskunftei vändas av tredje man. En tillsynsmyndig- - W. Schimmelpfeng Deutsche Auskunftei het beslutar i tveksamma fall om en data- GmbH. Slutligen kan nämnas att Dun & bank skall omfattas av bestämmelserna i Bradstreet även är representerat i Västlagen. Företaget skall anmäla tillsig till tyskland med ett dotterbolag med samma synsmyndighetens databanksregister. Vid namn. Verksamheten som detta bebolag anmälan skall visas att åtgärder vidtagits så driver är emellertid av tämligen ringa omatt tillräckliga garantier skapats för att en- fattning. dast behöriga får tillgång till uppgifterna. Skulle tillsynsmyndigheten anse att verk- 7.8 Frankrike samheten leder till otillbörligt i den intrång personliga integriteten, kan myndigheten Frankrike har av ingen rättslig reglering enligt förslaget begränsa registreringen el- kreditupplysningsverksamheten. I debatten ler besluta att vissa registrerade uppgifter har emellertid uttalats stora farhågor för de skall utplånas eller korrigeras. Man har inte register för databehandling som är under ansett det vara möjligt att räkna upp alla uppbyggnad. typer av databanker som skulle omfattas av Hösten 1970 lades ett lagförslag fram om lagen. Vissa självklara sådana anges emel- att tillsätta en kommitté, Committé de surlertid: upplysningsbranschen inklusive det för kontroll veillance, av företags och myns.k. Schufasystemet (den tyska motsvarig- digheters bruk av ADB-behandlad informaheten och föregångaren till det svenska fö- tion rörande enskilda personer. Förslaget retaget Kreditregister AB), försäkringsbran- har inte lett till lagstiftningsåtgärder. Proschen, kreditinstitut såvida dessa bedriver blematiken har dock uppmärksammats på egen kreditupplysningsverksamhet eller ut- varför regeringsnivå, man kan vänta sig åtbyte av kreditupplysningar, detektivbyråer, gärder inom en inte alltför avlägsen tid. medicinska databanker samt företag som Till premiärministern har nämligen avlämtillhandahåller adresser för selektiv reklam nats en rapport av Conseil d”Etat, som särm.m. skilt behandlar de konsekvenser informa- På det delstatliga planet har aktiviteten tionsbehandlingens utveckling kan få. Rappå ADB-området varit stor. I delstaten Hes- porten innehåller ett antal konkreta förslag sen antogs redan i oktober 1970 en lag om avsedda att bilda grund för senare lagstift-

SOU 1972: 79

reglering. Rapporten 7.9 Schweiz ning och administrativ

definierar tillämpningsområdet för den er- Kreditupplysningsverksamheten i Schweiz

forderliga lagstiftningen, anger grundläg- i skiljer sig från verksamheten i de övriga regler och institutioner ägnade att gande översikten länderna så till vida att ingående reglernas efterlevnad samt lägger trygga den inte har varit föremål för debatt i nå-

slutligen tonvikten vid behovet av internagon större utsträckning. I alla händelser tionella överenskommelser i ADB-frågor. har det inte framkommit bestämda förslag anses det inte önskvärt att I rapporten De allmäntill lagstiftning på detta område. lagstiftningen begränsas till de offentliga na bestämmelser som redan finns medför

registren; i själva verket kan enligt rappor- att är

nämligen upplysningsverksamheten

risten privata register skapa lika allvarliga med en restriktivitet som kan kringgärdad ker. Beträffande information om privatperanses likvärdig med krav på koncession. soner diskuteras i rapporten vilka uppgifter Enda tillgängliga uppgifter ur offentliga kälsom överhuvudtaget bör få registreras. Vilor är domstolsutslag. För att få del av desdare berörs frågan om skydd mot lagring fösa krävs ett beslut av ett »Betreibsamt» av felaktiga eller föråldrade uppgifter samt reträtt av en »Friedensgerichter». Denne behovet av insyn för de registrerade. Vad prövar huruvida den sökande har ett legianvändning erfordras enangår registrens av att få del av uppgifterna timt behov precisa regler ifråga om inligt rapporten ifråga. Här behövs reglering för formationsutbyte. i Schweiz ar- Kreditupplysningsbyråerna av vilka uppgifter som varje registerkategori traditionella metoder och har betar enligt får lämnas ut och till vem utlämnande får alltså ännu inte gått över till ADB. De

ske. flesta byråerna täcker landet med ett nät För att skapa garantier för efterlevnaden av filialkontor. Av byråerna kan nämnas av den föreslagna lagstiftning som ovan be- Schweizerischer Verband Creditreform, rörts förordas i rapporten att en kontroll- Novinform Ag, Creditschutzverband Burgkommission (Haut-Committé) inrättas. Dendorf, Auskunftei Burgel och Credita Ag. na skulle ha till uppgift att övervaka skyd- Slutligen kan nämnas att Dun & Bradstreet det mot integritetsintrång genom ADBhar etablerat sig även här. teknik.

Inom den privata sektorn finns ingen da-

tabank med lagrade personuppgifter. Ingen

av kreditupplysningsbyråerna i Frankrike

utnyttjar ADB i sin upplysningsverksamhet.

Av kan nämnas: Agence Franbyråerna

caise De Renseignements Commerciaux,

BRAD, Comtoir Eckel och Portalier samt-

liga i Paris samt SCRL, Contentieux Lyon-

nais och André Pignet & Cie i Lyon. Dess-

utom har Dun & Bradstreet ett dotterföre-

Detta företag uppges vara det tag i Paris. av samtliga byråer av besjätte i ordningen Slutligen kan här framhållas att tydenhet. i Frankrike

kreditupplysningsverksamheten

bedrivs under iakttagande av en högre grad

av restriktivitet än flertalet andra länder så

till vida att färre antal uppgifter lämnas om

den omfrågade och uppgifterna utgörs en-

dast av offentliga data.

SOU 1972: 79

8 -

Kreditupplysningsverksamhet intressen och

skyddsbehov

Kreditgivaren och kreditsökanden är själv- talningsanmärkningar o.d. När utredningen klara intressenter i den yrkesmässiga kredit- därför i det följande använder begreppet upplysningsverksamheten genom den bety- kreditsökande avses härmed i tillämpliga dedelse denna har för kreditgivarens möjlighe- lar även dem som är föremål för sådan reter att skydda sig mot kreditförlust och lik- gistrering som nyss nämnts. nande olägenheter (kreditskydd), respektive Kreditupplysningsverksamheten aktualiseför kreditsökandens möjligheter att få den rar alltså frågeställningar som kräver en sökta krediten. närmare belysning. Frågeställningama mås- Kreditsökanden har vidare intressen av te ses mot bakgrund av de krav som san:mera speciell natur som sammanhänger med hället måste ställa på verksamheten med att hantering av kreditinformation kan leda hänsyn till dennas betydelse för dem som till intrång i dennes privatliv. Även för fö- berörs därav. retag aktualiserar kreditupplysningsverksamheten i viss mån frågor som inte direkt 8.1 Samhällsintressen har att göra med företagets intresse av att få kredit utan rör företagets i all- För samhället ställning är det av vikt att vid en given mänhet. kreditvolym i största möjliga utsträckning Kreditupplysningsverksamheten berör inte begränsa kreditförluster, felinvesteringar bara den som söker kredit i en aktuell situa- och andra olägenheter i samband med kretion. Ett typiskt drag i verksamheten är att ditgivning. En begränsning av kreditförlusdenna även bygger upp en grundläggande terna ligger inte bara i den enskilde kreditinformationsberedskap för kommande be- givarens intresse. Kreditförluster leder till ställningar på kreditupplysning. De som be- kostnadsökning som ytterst går ut över andrörs härav i egenskap av registrerade ra kredittagare och konsumenter. Kreditförprivatpersoner eller företag har också beak- luster kan också försvåra kreditgivarens tansvärda intressen i verksamheten. Samma möjligheter att fullgöra sina betalningsförbetraktelsesätt gäller den som tidigare blivit pliktelser till skada eller olägenhet för hans föremål för kreditupplysning, eftersom kre- egna fordringsägare. I ett vidare perspektiv ditupplysningsföretagen regelmässigt arkive- tillkommer även samhället som intressent i rar kopior av lämnade kreditupplysningar. kreditgivningen. Denna - att vara föremål för kreaspekt Från samhällets synpunkt är det också ditupplysningsverksamhetens uppmärksam- väsentligt att kreditgivningen fungerar så het utan samband med en aktuell kreditan- friktionsfritt som möjligt. Av särskild betysökan - kan också gälla dem som tas upp delse är att kreditgivningen inte bromsas i kreditupplysningspublikationerna för be- upp enbart på grund av svårigheter att be-

SOU 1972: 79 65

döma riskerna för kreditförlust och liknan- ditprövningen i sådana fall i regel kan göras de olägenheter. Kreditgivningen i samhället enbart på information från serviceorgan. skulle sannolikt minska avsevärt, om kredit- Som ett mått på kreditupplysningsverkgivarna tvingades avböja kredit redan på samhetens betydelse kan nämnas att det toden grund att de inte kan skaffa utredning tala antalet kreditupplysningar från kreditom kreditsökandens ekonomiska förhållan- upplysningsföretag, banker och företagareden. Från denna synpunkt är det alltså av organisationer för närvarande torde kunna vikt att kreditinformation på olika sätt ställs uppskattas till drygt 1,5 miljoner per år, till kreditgivarnas förfogande som underlag varav ungefär hälften avser privatpersoner. för deras riskbedömning. Användningen av personupplysningar sam- Kreditgivaren kan bygga upp ett visst kre- manhänger med den ökande personkreditditskydd genom att ta pant eller annan sä- givningen i form av avbetalningskredit, krekerhet för lämnad kredit. Möjligheterna ditkortskredit, kontokredit, låneköp, bankhärtill är emellertid begränsade. Desto vik- lån m.m. Till denna bild av kreditupplystigare är det därför att kreditgivaren får ningsverksamhetens betydelse skall läggas möjlighet att med hjälp av kreditinforma- den service som ges i form av publikationer tion skilja ut sådana fall där kreditriskerna och kreditbevakning. från företagsekonomisk synpunkt bedöms som för stora. Redogörelsen ovan visar att samhället har Behovet av kreditinformation kan i viss behov av kreditupplysningsverksamhet och utsträckning tillgodoses genom att kreditgi- ett starkt intresse av att denna på ett effekvaren själv samlar in information om kre- tivt sätt fyller sin kreditskyddande funktion. ditsökandens ekonomiska förhållanden. Av Vid utredningens fortsatta överväganden flera skäl är det emellertid väsentligt att måste hänsyn tas härtill. kreditgivarna också har möjlighet att anlita Kravet på kreditupplysningsverksamheden service som kreditupplysningsföretagen tens effektivitet kan emellertid inte hävdas och andra serviceorgan kan ge. Vissa kredit- ensidigt. En viktig uppgift för samhället är givare har behov av den sakkunskap och er- också att tillgodose de intressen av olika art farenhet som kreditupplysningsverksamhe- som den kreditsökande har i denna verkten kan ställa till förfogande. För andra kre- samhet, intressen som närmare behandlas i ditgivare framstår serviceformen som ratio- det följande (avsnitt 8.3). nell från tids- och kostnadssynpunkt, inte minst genom att kreditupplysningsverksam- 8.2 Kreditgivarintressen heten möjliggör en totalbevakning av vissa särskilt relevanta informationsområden - Från sida måste särskilda kreditgivarens t.ex. betalningsföreläggande- och lagsök- krav ställas på den information som tillhan- ningsområdena som knappast kan kom- dahålls i kreditupplysningsverksamheten. Inma till stånd genom kreditgivarens egen formationen skall möjliggöra en prognos om försorg. kreditsökandens framtida möjligheter att be- Kreditupplysningsverksamhetens betydel- tala krediten i rätt tid. En sådan prognos se växlar även efter olika kreditgivningssi- förutsätter tillgång till information som är tuationer. I vissa kreditgivningsfall, t.ex. vid relevant och korrekt. Informationen måste större krediter, utgör serviceverksamheten ocksâ vara tillräcklig för kreditgivarens ett värdefullt komplement till det kredit- ställningstagande till den sökta krediten. skydd som kreditgivaren söker bygga upp Kreditgivarens krav på informationen måsmed hjälp av säkerheter eller egen insam- te emellertid ställas i relation till framförallt ling av kreditinformation. I andra fall, t.ex. det pris som han är villig att betala för krevid smärre avbetalningskrediter, är kredit- ditupplysningen. upplysningsverksamheten ett oumbärligt Kravet på relevans innebär att informahjälpmedel i kreditgivningen eftersom kre- tionen i första hand till sin art skall kunna

66 SOU 1972: 79

belysa kreditsökandens kreditvärdighet. Av det också av vikt att kreditupplysningsverktids- och kostnadsskäl måste verksamheten samheten arbetar efter rättelserutiner som rikta in sig på sådana informationstyper som gör det möjligt att snabbt och effektivt rätta mera allmänt anses ha ett utpräglat värde förekommande fel. Av stor betydelse är viför riskbedömning. Typiskt för verksamhe- dare att serviceorganen tillämpar principer ten är också dess inriktning pâ basinforma- som möjliggör en säker identifiering av kretion i form av uppgifter om betalningsan- ditsökanden. märkningar, taxerad inkomst för privatper- En fråga som aktualiseras i detta samsoner, registeruppgifter om företag osv. manhang är användningen av uppgifter om Kreditgivaren kan alltså i normalfallet inte ansökningar i betalningsföreläggande- och göra anspråk på alltför specifika uppgifter lagsökningsmål. Sådana uppgifter avser ett utan får i denna del nöja sig med mer eller stadium då den påstådda betalningsförsummindre Standardiserad information. melsen ännu inte blivit föremål för rättslig Relevanskravet har också en tidsaspekt: prövning. Kreditbedömning som grundar sig informationen får inte hänföra sig till för- på sådana uppgifter således på ett bygger hållanden som ligger så långt tillbaka i ti- sannolikhetsresronemang rörande betalningsden att de förlorat sin betydelse för riskbe- skyldigheten. Någon fötillförlitlig uppgift dömning. Kreditgivaren har alltså intresse religger däremot inte. Motsvarande gäller av att serviceorganen inte tillhandahåller in- användningen av uppgifter om att kreditsöformation som är inaktuell. Här bör fram- kanden blivit föremål för inkassoåtgärd elförallt betonas vikten av att serviceorganen ler blivit avstängd från kredit hos en tidigahar lämpligt utformade gallringsprinciper. re kreditgivare. av denna Frågeställningar Kreditgivarens krav på relevant informa- art behandlas närmare i fortsättningen av tion kan under vissa omständigheter kom- betänkandet. ma i konflikt med kreditsökandens intres- Kravet skall vara på att informationen sen. Här avses framförallt sådana informa- tillräcklig för kreditgivarens ställningstagantionstyper som är av särskilt ömtâlig natur de aktualiseras framförallt i de mera korn- (uppgifter om brottslighet, alkoholmissbruk, plicerade kreditärendena. Vid större kredisjukdomar m.m.). I vissa fall kan kreditgi- ter har kreditgivaren regelmässigt behov av varen anse sig behöva sådana uppgifter, och särskilt utförlig information om kreditsökanhärigenom aktualiseras intresseavvägningar den, men även andra faktorer än kreditbesom kommer att behandlas senare. loppets storlek kan accentuera behovet av Kravet på att informationen skall vara information (kreditfristens längd, speciellt korrekt syftar i första hand till att förhindra stora krav på säkerhet i kreditgivningen kreditförlust till följd av felaktig informa- m.m.). tion. Kreditgivaren kan emellertid också gå miste om en vinstgivande affär av samma Kreditupplysningsverksamhetens främsta skäl. Det ligger därför i kreditgivarens in- betydelse ligger på förmedlingen av fakta tresse att kreditupplysningsföretag och and- men verksamheten anses också fylla en vikra serviceorgan kontrollerar att lämnade tig rådgivningsfunktian. Behovet av råd från uppgifter är riktiga. serviceorganen kan serviceorgan i form av tillstyrkande, avstyremellertid inte kontrollera riktigheten av kande osv. gör sig framförallt vid gällande varje uppgift som lämnas ut. En sådan i kreditupplysning om företag men i gäller och för sig önskvärd kontroll skulle bli allt- viss mån också vid kreditupplysning om priför tids- och kostnadskrävande. Frågan om vatpersoner. Det är därför för många kreoch i vilken utsträckning informationen ditgivare önskvärt att rådgivningsfunktionen måste kontrolleras blir beroende av infor- behålls i den framtida kreditupplysningsmationskällans natur, informationens bety- verksamheten. delse och andra omständigheter. Frågan om vilka krav som kan ställas på För att informationen skall bli korrekt är får ses mot bakserviceorganens rådgivning

SOU 1972: 79 67

grund av de speciella förhållanden som rå- manfaller med kreditgivarens. Hit hör framder i kreditupplysningsverksamheten. Som förallt intresset av att informationen är retidigare nämnts är verksamheten inriktad på levant, korrekt och tillräcklig för kreditgiatt tillhandahålla mer eller mindre standar- varens bedömning, samt att de råd och omdiserade uppgifter. Serviceorganen har alltså dömen som lämnas är rättvisande. En viki regel inte tillgång till fullständig informa- tig begränsning är emellertid att kreditupption om kreditsökanden. lysningens kvalitet styrs av faktorer som En annan komplikation vid rådgivningen kreditsökanden principiellt saknar möjligär att serviceorganen i allmänhet inte kän- het att påverka. Här är framförallt att ner till alla de speciella förhållanden hos märka att kvaliteten är beroende av det kreditgivaren som är av betydelse för den- pris kreditgivaren är villig att betala för nes ställningstagande, t.ex. hans vinstmargi- upplysningen. nal och de konkurrensförhållanden under Kreditsökanden har också sådana krav på vilka han arbetar. Även här blir det alltså i kreditupplysningsverksamheten som mera stor utsträckning fråga om standardnorrner ensidigt går ut på att tillgodose dennes egna för rådgivningen. intressen. Dessa har samband med ett all- Ett önskemål från kreditgivarhåll är att mänt krav på skydd för personlig integritet serviceorganen utformar sina råd som ett vid kreditupplysning om privatpersoner. klart till- eller avstyrkande, genom angi- Motsvarande frågor aktualiseras genom den vande av högsta kreditbelopp (limit) eller i kreditinformation som lämnas om enskilda annan entydig form. Med hänsyn till de svå- företagare, företagsledare och andra enskilrigheter som föreligger vid rådgivning av da personer som står ett företag nära. Även denna art måste serviceorganen emellertid ett företag som sådant kan ha speciella få utrymme för sin tveksamhet i svårbedöm- skyddsintressen i kreditupplysningsverksamda fall. Å andra sidan är det av vikt att ser- heten. viceorganen inte använder onödigt glidande Integritetsproblematiken och liknande eller intetsägande formuleringar av råden. frågor är av viktig och komplicerad natur Vad som här sagts om rådgivning gäller och kommer därför att behandlas utförligai allt väsentligt även de värdeomdömen om re i fortsättningen av betänkandet. Här lämkreditsökanden i mera speciella hänseenden nas bara en exemplifiering av de frågeställ- (betalningsvanor o.d.) som brukar förekom- ningar som kan uppkomma i dessa hänseenma i kreditupplysningar. den. Till en början kan nämnas kreditsökandens krav på att kreditupplysning om ho- 8.3 Kreditsökandens intressen nom inte lämnas ut till obehörig beställare, Kreditsökanden har ett primärt intresse av ett krav som inte kommer i konflikt med att få den kredit som han sökt. Något an- kreditgivarens intressen i verksamheten. språk på att få krediten kan han emellertid Tidigare har framhållits att kreditsökaninte ställa, eftersom kreditgivaren naturligt dens intressen till stor del sammanfaller med själv måste få bestämma över dispositionen kreditgivarens i fråga om kvaliteten på det av sitt kapital. I förhållande till kreditupp- underlag som kreditupplysningsverksamhelysningsverksamheten bör han däremot kun- ten tillhandahåller. Reservation måste dock na kräva en korrekt och rättvis behandling göras för vissa situationer där kreditgivarså att kreditgivaren får ett så säkert och ob- kraven kan leda till komplikationer för krejektivt underlag som möjligt för sitt ställ- ditsökanden. Framförallt kan ett alltför ningstagande. Detta krav gäller i lika mån långt drivet relevanskrav komma i konflikt om kreditsökanden är privatperson eller fö- med dennes intressen. Här bör särskilt framretag. hållas kreditsökandens intresse av begräns- I flera viktiga hänseenden har kreditsö- ningar i användningen av information av kanden alltså intressen som till stor del sam- speciellt ömtålig karaktär (uppgifter om in-

68 SOU 1972: 79

tima familjeförhållanden, alkoholmissbruk, i olika former (muntligt eller skriftligt, fast sjukdomar 0.d.). Såvitt angår företag kan abonnemang eller engångsbeställning 0sv.), ställas krav framförallt i men detta ändrar på begränsningar inte det principiella befråga om uppgifter beträffande företagets traktelsesättet. affärshemligheter. Avtalssituationen ger kreditgivaren vissa På grund av de intressen som kreditsö- möjligheter att genomdriva sina individuella kanden har i kreditupplysningsverksamheten önskemål i fråga om kreditupplysningarnas aktualiseras frågan om hans möjligheter till kvalitet, prissättningen på kreditupplysninginsyn i verksamheten genom rätt att ta del arna och andra faktorer av betydelse för av uppgifter som rör honom själv. Detta kreditgivaren. Utredningens granskning av gäller beträffande både privatpersoner och kreditupplysningsverksamheten visar flera företag. En rätt till insyn kan verka i kvali- - framförexempel på fall där kreditgivare tetsfrämjande riktning och ligger därför i allt större sådana - kunnat genomdriva linje med kreditgivarens intressen. långtgående önskemål bl.a. i fråga om kre- Det bör slutligen erinras om att flera av ditupplysningarnas innehåll. Den enskilde de frågeställningar som berörts ovan kan va- kreditgivarens möjligheter i dessa hänseenra tillämpliga inte bara på den omfrâgade den bör dock inte överskattas. Kreditupplysutan även på den som endast i egenskap av ningsföretagen arbetar i stor utsträckning registrerad berörs av kreditupplysningsverk- efter standardiserade avtalsnormer, som kan samheten (se inledningen till detta kapitel). vara svåra att få ändring i. sammanslutning- Här uppkommer bl.a. frågan vilken betydel- ar av kreditgivare har större möjligheter att se redan lagringen av information i kredit- påverka kreditupplysningsföretagen. upplysningsregistren kan ha. I händelse av avtalsbrott från kreditupplysningsföretagets sida har kreditgivaren möjlighet att åberopa allmänna rättsregler 8.4 Skyddsbehov om skadestånd och andra påföljder (se t.ex. Den tidigare redogörelsen för kreditgivarens rättsfallet NJA 1947: s. 21). Rättsläget komoch kreditsökandens intressen i kreditupp- pliceras emellertid av de friskrivningsklaulysningsverksamheten aktualiserar frågan suler som allmänt tillämpas i kreditupplysvilka möjligheter de för närvarande har att ningsverksamheten, och som principiellt går hävda sina intressen i förhållande till verkut på att kreditupplysningsföretag och andra samhetens utövare. I detta avsnitt behandlar serviceorgan fritar sig från ansvar för de lämutredningen de båda intressenternas möjlig- nade uppgifternas riktighet m.m. Klausulerheter att skydda sina intressen i syfte att nas generella giltighet har satts i fråga. Det belysa i vilka hänseenden ett behov av skydd har hävdats att en friskrivningsklausul inte från samhällets sida kan föreligga. bör kunna frita kreditupplysningsföretaget från allt ansvar för en utfärdad kreditupplysning. Rättsförhâllandet mellan kreditgi- 8.4.1 Skydd för kreditgivaren varen och kreditupplysningsföretaget är Kreditgivarens ställning i kreditupplysnings- dock klart såtillvida att kreditupplysningsföverksamheten bör ses mot bakgrund av två retaget inte bär något strikt ansvar för kresärskilt viktiga faktorer: avtalsfriheten och ditupplysningen utan särskilt garantiåtaganden fria konkurrens som för närvarande rå- de. Sådan förekommer garanti i nuläget der på kreditupplysningsområdet. hos ett kreditupplysningsföretag, men ga- Förhållandet mellan kreditgivaren (bestäl- rantin är där starkt begränsad till beloppet laren) och kreditupplysningsföretaget grun- och till giltigheten i tiden. dar sig på ett mellan parterna ingånget av- Den fria konkurrens som råder i kredittal, varigenom kreditupplysningsföretaget upplysningsverksamheten skapar ett visst åtar sig uppdraget att lämna kreditupplys- tryck på kreditupplysningsföretagen i fråga ning om kreditsökanden. Avtalet kan ingås om kreditupplysningarnas kvalitet, prissätt-

SOU 1972: 79 69

ning m.m. Konkurrensen är inte begränsad ställning accentueras genom den fria kontill förhållandet mellan kreditupplysningsfö- kurrens som råder i verksamheten, eftersom retag och andra serviceorgan. Man måste i denna på ett i och för sig naturligt sätt anviss mån också räkna med den konkurrens- passar sig efter kreditgivarnas önskemål. faktor som ligger i kreditgivarnas möjlighet Häri ligger samtidigt ökad risk för att kreatt själva samla in kreditinformation i sin ditsökandens intressen åsidosätts. interna verksamhet. Konkurrensen leder na- Kreditsökandens utsatta ställning komtill att kreditupplysningsföretagen penseras inte genom speciella skyddsregler i turligt måste anstränga sig för att skapa och bibe- lagstiftningen. Ett visst skydd får kreditsöhos kreditgivarna. kanden de allmänna om hålla sin good-will genom reglerna Kombinationen avtalsfrihet och fri kon- ärekränkning i 5 kap. brottsbalken, men kurrens bildar en gynnsam utgångspunkt för detta skydd är av begränsad praktisk betyrealiserandet av de effektivitetskrav som delse. kreditgivaren ställer på kreditupplysnings- Redogörelsen ovan visar att kreditsökanverksamheten. Hans krav slår också igenom den - oberoende av om denne är privat- - inte har tillfredsstäli verksamheten, såvitt utredningen kunnat person eller företag bedöma. Det föreligger alltså enligt utred- lande möjligheter att skydda sina intressen behov av i kreditupplysningsverksamheten. I de delar ningens mening inget utpräglat förstärkt skydd för kreditgivaren. där hans och kreditgivarens intressen prinsammanfaller - framförallt kravet cipiellt på relevant, korrekt och tillräckligt underlag 8.4.2 Skydd för kreditsökanden för kreditbedömningen gör bristerna sig Kreditsökandens möjligheter att skydda sina inte så starkt gällande, eftersom kreditgivaintressen rens tryck på kreditupplysningsföretaget ini kreditupplysningsverksamheten hänseende från direkt gagnar även kreditsökanden. Bristerskiljer sig i ett väsentligt kreditgivarens: hans förhållande till kredit- na blir däremot mera kännbara när det gäller sådana intressen som kan komma i konupplysningsföretaget är av utomobligatorisk flikt med kreditgivarens, t.ex. mot karaktär, dvs. det grundar sig inte på något skydd avtal. som kreditupp- information. I sistnämnda hänseen- Med den utformning ömtålig har i nuläget är det den är kreditsökanden för närvarande prinlysningsverksamheten som tar initiativ till kredit- cipiellt beroende av kreditupplysningsförekreditgivaren ett tillstånd som upplysning och som disponerar över kredit- tagets hänsynstagande, m.m. I och för sig måste anses otillfredsställande. upplysningens omfattning är det tänkbart att kreditsökanden övertar Kreditsökanden har alltså enligt utredroll i dessa hänseenden, vari- ningens mening behov av skydd från samkreditgivarens hällets sida. Utredningen finner det därför genom man skulle få ett system för kreditansökan som överensstämmer med det som naturligt att i det följande fästa särskild vikt allmänt vid sökande av anställ- vid sådana frågor som rör kreditsökandens tillämpas På samma sätt som arbetssökanden ställning i verksamheten. I fortsättningen av ning. företer o.d. kunde kredit- betänkandet kommer utredningen att näranställningsbetyg sökanden hos kreditgivaren styrka sin kre- mare granska den yrkesmässiga kredituppatt uppvisa lysningsverksamheten från denna utgångsditvärdighet genom kredituppsamt ta ställning till i vilken utsträcklysning om sig själv. Av praktiska och andra punkt skäl måste man emellertid även för framti- ning kreditsökandens ställning bör stärkas. den räkna med att det nuvarande systemet Vad här sagts gäller även den som är rekommer utan att vara aktuell i kreditgivatt gälla. gistrerad Kreditsökanden saknar alltså möjligheter ningssammanhang. att avtalsvägen påverka kreditupplysningsföretagets arbete och får härigenom en utsatt ställning i verksamheten. Hans svaga

70 SOU 1972: 79

9 - allmänna

Kreditupplysning om privatpersoner

synpunkter

Den ökande användningen av konsumtions- misk natur genom den betydelse denna har kredit i olika fonner -- för hans möjligheter att få kredit. Verkavbetalningskredit, kontokredit, kreditkortskredit, låneköp, samhetens betydelse i detta hänseende växbanklån m.m. -- leder till att allt fler en- lar visserligen efter omständigheterna och skilda personer blir föremål för kreditupp- är beroende av kreditgivarens mer eller lysning. Det totala antalet kreditupplys- mindre subjektiva utvärdering av kreditupptill ningar om privatpersoner torde sålunda för lysningen, hans tillgång ytterligare närvarande kunna till cirka internt anskaffad - hans uppskattas information, 800.000 per år. Härtill kommer den service riskvillighet m.m. Generellt sett är emellersom ges i form av kreditupplysningspublika- tid kreditgivning till privatpersoner i hög tioner. Om man dessutom beaktar att verk- grad beroende av den yrkesmässiga kreditsamheten håller en viss informationsbered- upplysningsverksamheten. Detta i förening skap för kommande beställningar på kredit- med att den enskildes behov av konsum- - till basinformation tionskredit alltefter Standardutupplysning begränsad syns växa i form av uppgifter om betalningsanmärk- vecklingen i samhället skapar ett visst beningar, taxerad inkomst o.d. - kan man roende av kreditupplysningsverksamheten utgå från att kreditupplysningsregistren om- som gör att särskilda krav bör ställas på fattar i stort sett hela den vuxna befolk- denna. I-Iär är givetvis inte fråga om att ningen på sätt tidigare nämnts (sid. 41). verksamheten skall avvika från sin kredit- Frågan om skydd för den enskildes in- skyddande funktion, men inom ramen för tressen i den yrkesmässiga kreditupplys- denna måste verksamheten eftersträva en ningsverksamheten är alltså en angelägen- korrekt och rättvis behandling av den enhet av stor vikt bl.a. med hänsyn till verk- skilde. samhetens omfattning. Det är därför nöd- En korrekt och rättvis behandling av vändigt att -- närmare än som skett i av- den enskilde ligger i linje med kreditgivasnitt 8.3 - fastställa innebörden i och be- rens krav på relevant, korrekt och tillräcktydelsen av de särskilda intressen som den lig information samt rättvisande råd och enskilde har i verksamheten. omdömen om den enskilde. Man bör därför kunna utgå från att skyddet för den enskilde i viss utsträckning tillgodoses ge- 9.1 Kreditupplysning och den enskildes nom de särskilda möjligheter att påverka kreditintresse kreditupplysningarnas kvalitet som avtals- Den enskildes intressen i kreditupplysnings- och konkurrensförhållandena ger kreditgiverksamheten är i första hand av ekono- varen. Denne har emellertid begränsade

SOU 1972: 79 71

möjligheter att uppmärksamma fel eller står redan från dessa utgångspunkter som ofullständigheter i informationen. Det är i hög grad önskvärd. Utredningen tar emeldärför värdefullt om den enskilde får till- lertid inte här slutlig ställning till insynsfälle att kontrollera att uppgifterna om rätten och dess närmare utformning, efterhonom är korrekta och så fullständiga som som dessa frågor även måste ses mot bakkrävs för ett säkert ställningstagande från grund av kravet på skydd för personlig inkreditgivarens sida. tegritet. Det finns alltså - även från kreditgivarens - att ta utgångspunkter anledning 9.2 Begreppet personlig integritet tillvara de kvalitetsfrämjande verkningarna av en direkt kontroll av kreditupplysnings- Ett fredat privatliv allmänt som uppfattas verksamheten genom den enskildes egen för- en omistlig rättighet. I vår lagstiftning har sorg. En sådan kontroll förutsätter att den skyddet för privatlivet fått åtskilliga viktiga enskilde i lämplig form får möjlighet till uttryck, t.ex. i brottsbalkens bestämmelser insyn i verksamheten, t.ex. genom rätt att om hemfridsbrott, brytande av post- eller ta del av de uppgifter som finns lagrade telehemlighet och ärekränkning samt sekreom honom. En annan insynsmöjlighet är tesslagens begränsningar i rätten att få tillatt den enskilde får del av den kreditupp- gång till allmänna handlingar. lysning som lämnats om honom. Under senare år har debatten om skydd En insynsrätt är allmänt sett ägnad att för individens privatliv alltmer inriktats på främja kvaliteten på den information och sådana frågor som har att göra med m0den rådgivning som tillhandahålls i kredit- dern informationsspridning, framförallt upplysningsverksamheten. Redan möjlighe- ADB-tekniken. Debatten har präglats av ten av att den enskilde utövar sin insyns- farhågor för att ADB-tekniken kan leda rätt i det särskilda fallet är en faktor som till ökat intrång i privatlivet genom de remåste verka pådrivande i kreditupplysnings- volutionerande möjligheter som denna tekföretagets strävanden att åstadkomma goda nik ger i fråga om insamling, lagring och kreditupplysningar. Den enskildes möjlighe- förmedling av information om den enskilde. ter att hos kreditupplysningsföretaget på- I debatten har ett nytt begrepp kommit peka fel eller ofullständigheter i informa- till användning personlig integritet. tionen kan principiellt ses som ett medel Integritet (av latinets integer=hel) kan för kreditupplysningsföretaget att nå bästa närmast översättas med okränkbarhet. Inom möjliga resultat. Här skall dock inte förbi- området för internationell rätt har termen ses att en insynsrätt i vissa lägen kan an- länge använts för att beteckna staters obestränga kreditupplysningsverksamheten i en roende och självständighet gentemot varutsträckning som inte står i proportion till andra. Även på straffrättens område har de villkor - framförallt kravet termen använts på lönsam- integritet sedan en längre het - varunder verksamheten måste ar- tid, men här liksom vanligen då termen beta. Det kan i synnerhet hävdas att en använts beträffande personer har åsyftats rätt för den enskilde att komplettera in- endast kroppslig integritet. Sammanställformationen kan leda till en oacceptabel ningen ”personlig integritet är av tämliökning av arbetsbördan. Motsvarande gäl- gen färskt datum och kan närmast överler fall där den enskilde gör invändning om sättas med individens okränkbarhet. fel som kräver mera omfattande utredning. Med den vidsträckta innebörd orden har Det anförda minskar emellertid inte insyns- förvånar det inte att begreppet personlig rättens principiella värde. I sista hand kan integritet i den allmänna debatten fått en insynsrätten göra det möjligt för den en- mångsidig och värdeladdad användning. skilde att göra korrigeringar och komplet- I Sverige har på senare tid integritetsteringar även direkt hos kreditgivaren. skyddsdebatten främst gällt tre områden: En rätt till insyn för den enskilde fram- personuppgifter i databanker, uppgiftsin-

72 SOU 1972: 79

samlingen i samband med 1970 års folkpåvisas mellan olika länder och torde bland och bostadsräkning samt personupplysning- andra nationellt faktorer betingade ha spearna från Dis- lat en roll i debatten.

kreditupplysningsföretagen.

kussionerna har varit livliga i såväl riks- I avsnitt 8.3 har utredningen lämnat dagen som massmedia. några exempel på de frågeställningar som I debatten synes man ha varit kommer enig om upp vid utformningen av ett skydd att ADB-tekniken kan ge möjligheter till för den enskildes privatliv i kreditupplysalltför påträngande hantering av personningsverksamheten. ställningstagandet i desuppgifter. Därmed skulle vägen kunna öpp- sa och liknande kräver frågor i väsentliga nas för vad många i debatten betecknat delar avvägningar mellan olika intressen, som maktmissbruk och övergrepp. Det är och dessa avvägningar förutsätter i sin tur särskilt massuttag av personuppgifter ur en närmare bestämning av innebörden i olika offentliga register som skapat oro för begreppet personlig integritet. Någon klar framtiden. I debatten har uttalats farhågor vägledning i detta hänseende kan inte hämför en samhällsutveckling som kan medfö- tas vare sig från den allmänna debatten ra minskad för individen att möjlighet eller eljest. I det följande söker utredningöverblicka och kontrollera sin egen situa- en därför att närmare avgränsa detta betion, hävda sig mot både offentliga och grepp med utgångspunkt från dess betydelprivata institutioner och styra sin egen utse vid behandling av information i allmänveckling. Exemplen på faktiskt konstate- het. Syftet härmed är att få fram sådana rade missbruk har däremot varit få. allmänna principer för integritetsskydd som Debatten har lett till ett allmänt krav kan överföras på kreditupplysningsverksampå en rättslig reglering till skydd för indi- heten. videns intressen vid användning av ADBteknik. En reglering av ADB-området är 9.2.1 Intressen bakom personlig integritet också under förberedande genom OSK:s

delbetänkande ›Data och integritet» (SOU Begreppet personlig integritet bör betraktas 1972:47). som en sammanfattande benämning på Den svenska debatten om personlig in- de olika intressen som den enskilde vill tegritet har sin motsvarighet i andra länder värna om då det gäller information rörani västerlandet. Debatten gäller nästan ge- de honom själv. nomgående databanker, folkräkning och Vid specificeringen av dessa intressen bör kreditupplysningsverksamhet. Likheterna i de rent ekonomiska och direkt med ekode allmänna krav som rests i sådana hän- nomiska ställningstaganden sammanhänganseenden är påfallande och vittnar om att de intressena lämnas utanför. Ofta kan det pågår en över ömsesidig påverkan dessa vara av största betydelse för den engränserna och en utjämning i inställningen skilde. Här kan som exempel hänvisas till till personlig Likheterna i den integritet. vad som sagts i avsnitt 9.1 om den enskilinternationella utvecklingen får dock inte des intresse av att få den kredit han sökt skymma det faktum att debatten i varje Intressen av (kreditintresset). denna art land utgått från där rådande sociala, eko- låter sig emellertid inte förenas med gängnomiska och institutionella förhållanden. se föreställningar om individens personliga Sålunda har i Sverige offentlighetsprincipen okränkbarhet. i förening med den långt utvecklade ad- Den enskildes roll i samhället - som

ministrativa registreringen givit diskussiofamiljemedlem, arbetsgivare, arbetstagare nen en särskild inriktning i vad gäller ef- etc. bygger i stor utsträckning på den infekterna på individens förhållande till både formation som andra har om honom. Ett den offentliga sektorn och till det enskilda viktigt intresse för den enskilde - sett

näringslivet. Även skillnader i pressetiska från hans subjektiva - är därför synpunkt regler och publicistiska mönster kan lätt att information om honom inte sprids så

SOU 1972: 79

att hans roll och ställning i samhället rub- hållpunkter för en sådan utfyllnad han får bas. i den mottagna informationen ju fastare Nära förbundet med den enskildes in- och mera underbyggd av hans egna erfatresse av att värna om sin roll i samhället renheter blir bilden av den person som är hans intresse att förhindra spridning av informationen avser. sådan information som enligt rådande so- Även andra omständigheter kan vara av ciala värderingar är förnedrande eller ned- betydelse för informationens inverkan på sättande om brottslighet). Den den enskilde. Här bör särskilt nämnas in- (t.ex. uppgift som berörs av sådan information strävar formationsinnehållets aktualitetsgrad (t.ex. naturligen efter att förbättra sin situation, tidpunkten för en redovisad betalningsanmen informationen om det förflutna kan märkning) och informationens korrekthet. bli ett hinder härför. Det intresse som den I avseende å informationens närmare beenskilde har i sådant sammanhang rör allt- handling är det i första hand användningen så möjligheterna för honom att rehabilitera av informationen som kan ge skadliga verkningar för individen. Väsentliga delfrågor i sig. Den enskildes intresse av att informa- detta sammanhang är vem som använder tion om hans inte kommer ut informationen och det ändamål för vilket privatliv bland utomstående sammanhänger också informationen används. Sett från den enom vad kan det vara motiverat att med djupt inrotade föreställningar skildes synpunkt eller en bank får använda viss information om som är ens egna intima eljest högst personliga förhållanden. honom för prövning av hans kreditvärdig- Ett i den allmänna debatten ofta åbero- het i samband med en låneansökan, medan pat intresse kan beskrivas som den enskil- han ställer sig avvisande till att någon andes intresse av att kunna hävda sig mot nan utomstående använder samma informastarka - stor- tion för något främmande ändamål. motparter offentliga organ, osv. Den enskildes möjligheter här- Redan förvaringen (lagringen) av inforföretag till minskas mation om den enskilde kan av denne uppom motparten genom sin information om honom får ett övertag. levas som oroande genom ovissheten om huruvida han finns med i ett register, vilken information om honom som finns i re- 9.2.2 Intrång i personlig integritet gistret, vem som har tillgång till detta osv. Information om den enskilde berör oftast Metoderna för insamling av information på ett eller annat sätt något av de intressen kan under vissa omständigheter inverka på som angivits i föregående avsnitt, men gra- den enskilde, t.ex. då förfrågningar om hoden av intrång är beroende av informatio- nom görs hos personer i hans omgivning nens närmare innehåll och av omständig- (arbetsgivare, grannar o.d.). heterna Uppfattningen om vad som är att bekring dess hantering. Den första av intresse i detta trakta som intrång i den enskildes intressen frågan är informationens art. Uppen- och graden av intrång växlar högst avsesammanhang kan t.ex. värt mellan olika situationer och barligen en uppgift om tidigare personer, brottslighet bedömas som känslig, medan tider. I och för sig är det den enskildes villainnehav anses »ofar- bedömningar i dessa hänseenden en uppgift om subjektiva oavsett i övrigt. som bildar utgångspunkt. Samhället måste lig» omständigheterna Men också informationens kan ha emellertid för att kunna reglera frågor av mängd även om de enskilda uppgifterna denna art göra en allmän gränsdragning betydelse, var för sig skulle bedömas som mer eller kring det område som bör skyddas. Resulmindre Denna mängdaspekt tatet av en sådan gränsdragning kan här ofarliga. bygatt mottagare av in- - lika litet som på andra områden där ger på erfarenheten formation lätt ut denna med egna samhälleliga normer bildas - tillfredsställa fyller utan faktaunderlag. Ju fler allas uppfattningar och önskemål. En samföreställningar

74 SOU 1972: 79

manjämkning av uppfattningarna är nöd- 9.2.4 Personlig integritet vid kreditupplys-

vändig för att en reglering skall kunna ning

komma till stånd. Vidare måste individens De allmänna resonemang om integritetsönskemål om skydd för personlig integritet ovan innebär - överskydd som redovisats vägas mot andra viktiga intressen. förda på kreditupplysningsverksamheten om

- att denna verksamhet privatpersoner

9.2.3 Intresseavvägningar och otillbörligt måste närmare granskas i syfte att få fram

intrång i personlig integritet sådana situationer där verksamheten kan

leda till otillbörligt intrång i den personliga En rätt att bli lämnad i fred kan aldrig integriteten. vara absolut i ett samhälle. Den enskildes Den närmare granskningen bör ske med intresse av integritetsskydd måste vägas utgångspunkt från kreditinformationens inmot andra intressen. I sitt förhållande till nehåll och behandling. Här uppkommer omvärlden har den enskilde som motpart framförallt frågan om begränsningar måste andra personer - ytterst samhället med göras beträffande ömtåliga informationstyderas krav bl.a. på information om den per och beträffande information som är enskilde. Ett brett informationsflöde torde särskilt utförlig eller avser äldre förhållanvara ett villkor för samhällets utveckling. den. Med hänsyn till kravet på att kredit- Viktiga sociala, ekonomiska och andra ininformationen skall vara korrekt uppkomtressen kräver att information om enskilda mer också fråga om begränsningar beträfi avsevärd utsträckning finns tillgänglig för fande information som kan vara missvisansamhällsplanering och för annan allmän de. Vidare aktualiseras frågor om kontroll och enskild verksamhet. över utlämnande och användning av kre- Intresseavvägningen är avgörande för ditupplysning. Även begränsningar i möjligden slutliga avgränsningen av området för heterna att insamla och lagra kreditinforpersonlig integritet. Avvägningen måste mation kan komma i fråga. emellertid ske med hänsyn till förhållande- Naturliga följdfrågor är sådana frågeställna på varje särskilt område för att kunna ningar som rör den enskildes möjligheter ges ett konkret och i lagstiftningssammantill insyn i kreditupplysningsverksamheten hang användbart innehåll. Resultatet av avoch hans rättsskydd i förhållande till denvägningen måste mynna ut i en precisering na. av vilka åtgärder och beteenden som på Utredningens bedömningar i angivna det speciella området skall anses utgöra otillhänseenden måste ske mot bakgrund av börligt intrång i den personliga integriteten, verksamhetens kreditskyddsfunktion. Ställdvs. avgränsa fall där hänsynen till personningstagandena kräver i flera fall intresselig integritet tar över andra intressen. avvägningar, där hänsynen till den enskilde Resultatet av sådana intresseavvägningar måste vägas mot kravet på ett effektivt som leder till bestämning av det skyddade kreditskydd. området för personlig integritet är tidsbun-

det. Samhällets och individens värderingar

förändras och de tekniska förutsättningar-

na för samhällslivet utvecklas. En viktig

uppgift i sammanhanget är därför att för-

ena kravet på rättsreglernas stabilitet med

kravet på att reglerna måste kunna anpas-

sas efter utvecklingen.

SOU 1972: 79 75

10 Skydd mot otillbörligt intrång i den personliga

-

integriteten utredningens ställningstaganden

Utredningens ställningstaganden i detta ka- inga speciella begränsningar. Annorlunda pitel avser den yrkesmässiga kreditupplys- förhåller det sig med sådan information ningsverksamheten om privatpersoner sådan som är relevant för kreditgivarens ställden för närvarande utövas av kreditupplys- ningstagande. Kreditgivaren kan sålunda ha ningsföretag, banker och företagareorgani- behov av information som är av ömtålig sationer. karaktär (t.ex. uppgifter om brottslighet Med hänsyn till de speciella förhållanden och sjukdomar), information som rör den som råder beträffande kreditupplysnings- enskildes förflutna, information som är särpublikationer kommer dessa att behandlas skilt utförlig osv. Begränsningar i sådana särskilt i ett senare kapitel. hänseenden kräver särskilda överväganden.

10.1 Begränsningar i kreditinfornzationerz l0.l.1 Allmänna synpunkter Frågan om begränsningar i kreditinformationen till skydd för personlig integritet får Behovet av begränsningar i den informases mot bakgrund av kravet på att infor- tion som tillhandahålls i kreditupplysningsmationen skall vara relevant för kreditgi- verksamheten får ses mot bakgrund av varens bedömning. Utgångspunkten måste verksamhetens möjligheter att insamla invara att otillbörligt intrång i personlig in- formation och de risker som dessa leder tegritet i första hand kan uppkomma ge- till från integritetssynpunkt. nom användning av information som med Kreditupplysningsverksamheten i vårt ett allmänt betraktelsesätt är att anse som land arbetar under gynnsamma förutsättirrelevant för kreditprövning. Hit hör upp- ningar i fråga om insamlingsmöjligheterna. gifter om den enskildes politiska eller reli- Såvitt angår information från myndigheter giösa uppfattning, hans föreningstillhörig- och andra offentliga organ gäller den vidhet och personliga intressen i övrigt, hans sträckta offentlighetsprincipen som gör en personliga vanor m.m. Även användning av stor mängd offentlig information tillgängstarkt föråldrade eller onödigt utförliga lig. Sekretesslagstiftningen ger möjlighet att om den enskilde är att betrakta underkasta informationen prövning från uppgifter som otillbörligt intrång i personlig integri- integritetssynpunkt. Sekretesskydd förutsättet. ter emellertid avvägning mot de viktiga Redan av kravet på relevans följer alltså samhällsintressen som offentlighetsprincipen att spridning av onödig information före- är avsedd att tillgodose. Undantag från krävs denna princip meddelas därför endast om byggs. I fråga om sådan information

76 SOU 1972: 79

mycket starka skäl talar härför. dit till en privatperson - kan ställa mera Uppgifter behandlade med ADB-teknik långtgående krav om den på information kan bli föremål för ett särskilt integritets- enskilde. kan Kreditgivaren ha fullt förskydd med anledning av det delbetänkande ståeliga skäl för sina skärpta krav på insom OSK framlagt (SOU 1972:47). Även formationens innehåll, men frågan är här detta skydd måste emellertid utformas med om sådana krav kan accepteras från in-

hänsyn till offentlighetsprincipen. tegritetssynpunkt i fall då innehållet är av Såvitt angår information från enskilda natur. ömtålig källor föreligger överhuvudtaget inga rättsliga inskränkningar i insamlingsmöjligheter- Redogörelsen ovan visar att kreditupplysna. Vid lämnande av uppgifter gäller äre- inom ningsverksamheten sig rymmer sådakränkningsreglerna i 5 kap. brottsbalken, na risker för intrång i den personliga inmen dessa har en mycket begränsad prak- tegriteten att vissa begränsningar i användtisk betydelse i kreditupplysningssamman- av insamlad ningen information måste göhang. ras av hänsyn till den enskilde. Det bör Betydelsen av de vidsträckta insamlings- här beaktas att denne i viss mån är bemöjligheterna accentueras genom de per- roende av verksamheten för att kunna få sonella och tekniska resurser som står till kredit för olika ändamål. Även kreditgivarkreditupplysningsverksamhetens förfogande. na i samhället har intresse av att undvika Verksamhetens utövare har god kännedom irritationer och komplikationer till följd av om vilka informationskällor som finns på integritetsintrång. såväl den offentliga som den enskilda sek- Begränsningar i informationen kan intorn, källornas innehåll osv. De har också verka i första hand på kreditgivarens begoda möjligheter att skapa kontakter med hov av kreditskydd. Även från den enskilarbetsgivare, tidigare kreditgivare m.fl. des utgångspunkter finns det emellertid an- Verksamhetens karaktär möjliggör en plan- ledning att inte göra en alltför snäv gränsmässig uppläggning och effektiva arbetsru- dragning i detta hänseende. Omfattande tiner i fråga om insamlingen av informa- i det begränsningar informationsunderlag tion. som tillhandahålls kreditgivaren försvårar En praktisk begränsning i insamlingen eller en omöjliggör riskbedömning med av information ligger i kravet på att in- rimlig grad av säkerhet, vilket kan återformationen skall vara relevant för sådan verka på den enskildes möjligheter att få riskbedömning som förekommer vid kredit- den sökta krediten. För den enskilde är givning. får man emellertid en- Härigenom det alltså av vikt att begränsningarna i indast en avgränsning i förhållande till sådan formationen anpassas till en nivå som information som lämpar sig för andra än- utan att hämma kreditgivningen ger hodamål än kreditprövning. Inom den ram nom ett rimligt skydd för den personliga som relevanskravet utgör förekommer åt- integriteten. skillig information av mer eller mindre ömtålig natur. Relevanskravet är för öv- 10.1.2 Begränsningar i informationstyperna rigt ett i praktiken svårdefinierat och tänjbart begrepp. Otillbörligt intrång i den personliga integri- En annan begränsning i insamlingen av teten kan i första hand uppkomma genom information betingas av kostnadsskäl. Eko- av sådana av informaanvändning typer nomiska hänsyn leder till att informatio- tion som framstår som särskilt ömtåliga. nen oftast begränsas till art och omfatt- Vid avgränsningen av dessa informationstyning, men häri ligger ingen garanti för per finns det skäl att utgå från skillnaderskydd mot ömtålig information. Man kan na mellan information om den enskildes för övrigt inte bortse från att kreditgivare ekonomiska förhållanden och information t.ex. om det gäller en särskilt stor kre- om hans personliga förhållanden. Det finns

SOU 1972: 79

särskild att iaktta restriktivitet alkoholmissbruk och sjukdomar numera ananledning information karak- vänds i verksamheten. Från utredningens beträffande av personlig tär. utgångspunkter är det emellertid i och för

mellan ekonomisk sig inte avgörande om en viss informa- Någon skarp gräns och personlig information kan inte dras. tionstyp används eller ej i nuläget. Hänsyn

Det finns emellertid vissa informationsty- måste också tas till informationstyper, som

ekonomisk ka- inte används för närvarande men som i per som har övervägande sålunda och för sig är tillgängliga och som evenraktär. I nuläget används uppgifter om taxerad aktuell arbetsin- tuellt kan bli efterfrågade för kredituppinkomst, komst, förmögenhet, tidigare kreditbelast- lysningsändamål. För att kreditupplysningsföretag och andning, betalningsanmärkningar (utmätning, ra serviceorgan skall kunna få det föråtertagning av avbetalningsgods 0.d.), omynbodel- troende hos allmänheten som de naturligt dighetsförklaring, äktenskapsförord, m.m. Information av denna art kan måste sträva efter är det väsentligt att de ning inte bevakar varje personligt förhållande inte undvaras i kreditupplysningsverksamhesin funk- av ömtålig karaktär. I detta hänseende är ten, om denna skall kunna fylla det naturligt att i första hand hämta företion att belysa den enskildes betalningsförställer bilder från de regler till skydd för privatmåga. Utredningen sig därför printill användningen av sådan livets helgd som meddelats i lagen om incipiellt positiv skränkningar i rätten att utbekomma allinformation. Annorlunda förhåller det sig med sådan männa handlingar (sekretesslagen). De reg-

mindre ler i sekretesslagen som är av intresse i information som har en mer eller till den enskildes detta sammanhang är bl.a. ll, 13 och utpräglad anknytning personliga förhållanden. I nuläget används 14 §. om t.ex. antal barn 11 § sekretesslagen rör brottmålssekreuppgifter civilstånd, bostadsförhål- tess, bl.a. uppgifter och anteckningar som och deras ålder, nationalitet, utbildning, om- tillförts de register som avses i lagen om landen, anställning, yrke, och allmänt anseende. Även upp- allmänt kriminalregister och lagen om poskolning används lisregister m.m. Sådana uppgifter och angifter om brottslighet undantagsvis använda informa- teckningar får inte lämnas ut i annat fall i verksamheten. Vissa som primärt är av ekonomisk eller annan ordning än som sägs i dessa tionstyper, kan också den enskildes lagar. Det allmänna kriminalregistret finns natur, återspegla förhållanden, t.ex. uppgifter om centralt hos rikspolisstyrelsen. Möjligheterpersonliga na att få utdrag av kriminalregistret är införsel för underhållsbidrag. natur starkt Utdrag meddelas på I den mån information av ömtålig begränsade. - av domstol, allmän åklagare används i verksamheten t.ex. uppgifter framställning om brottslighet - är det vanligt att in- och vissa särskilt uppräknade myndigheter. inte redovisas i kreditupplys- Registret är tillgängligt för andra myndigformationen heter endast om Konungen lämnat tillstånd ningen utan bara gör tjänst som underlag för ett värdeomdöme om den enskilde därtill. Enskild person kan få utdrag av

eller för ett beträffande honom själv endast (skötsamhet och anseende) registret eller till- efter medgivande eller särskilt tillstånd av råd till beställaren (avstyrkande Beställaren får i sådana fall Konungen. Beträffande polisregister som styrkande). till den faktiska uppgiften endast förs hos rikspolisstyrelsen eller annan polistillgång efter särskild under hand. myndighet gäller motsvarande begränsningförfrågan Det har inte varit för utredning- ar i fråga om rätt att få registerutdrag. möjligt Närmare föreskrifter för tillämpningen av en att i varje detalj klarlägga användninghar meddelats bl.a. i en en av information om den enskildes per- polisregisterlagen har så- den 13 juni sonliga förhållanden. Utredningen personalkontrollkungörelse om t.ex. 1969, där myndigheternas möjligheter att lunda inte belägg för att uppgifter

SOU 1972: 79

få polisregisterutdrag för säkerhetskontroll domstolarna. Paragrafen bygger emellertid av personalen regleras efter de restriktiva på grundtanken att en koncentration av principer som nyss nämnts. brottmålsinformation skapar betydande ris- 13 § sekretesslagen gäller folkbokförings- ker från integritetssynpunkt. I kredituppsekretess o.d. (uppgifter om civilstånd, lysningsverksamheten accentueras dessa risomyndighet, nationalitet m.m.): ker genom verksamhetens allmänna natur och svårigheterna att kontrollera den läm- »Anteckningar i kyrkoböcker, folkregister och nade kreditupplysningens användning och mantalsböcker ävensom handlingar, vilka eljest handhavande. röra kyrko- eller folkbokföringen, själavården eller kyrkotukten, må, i den mån de innehålla Tillämpningen av sekretessprinciper inneupplysning om enskilds personliga förhållan- bär vidare att information av den art som den, icke utan hans samtycke till annan ut- avses i 14 § sekretesslagen uppgifter lämnas förrän sjuttio år förflutit från anteck- om sjukdomar, alkoholmissbruk m.m. ningens eller handlingens datum, såvida icke, inte bör få användas i verksamheten. med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna Utrymmet för begränsningar i kreditini övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej formationen i de hänseenden som avses i kommer att missbrukas till skada eller förkle- 13 § sekretesslagen (folkbokföringssekrenande för den enskilde som avses eller för tess) är tämligen litet. Även här kan dock hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erförbehåll förekomma information om personliga förforderliga göras» hållanden av så ömtålig natur att en be- 14 § sekretesslagen avser bl.a. hand- gränsning i informationens användning för lingar i ärenden rörande sjukvård, social- kreditupplysning framstår som nödvändig. hjälp, behandling av alkoholister eller eljest Exempelvis skulle de uppgifter om fosternykterhetsnämnds verksamhet samt hjälp- barn och icke samboende makar som ingår verksamhet vid arbetslöshet. i civilståndsregistreringen i vissa lägen kun- Sekretesslagen bygger på intresseavväg- na framstå som ömtåliga. ningar som har stor likhet med de speciella Variationsbredden på den information avvägningar som utredningen måste göra i som förekommer eller kan tänkas komma fråga om användningen av kreditinforma- till användning i kreditupplysningsverksamtion. På samma sätt som varje sekretess- heten är stor. Problemet om begränsningar regel måste avvägas mot offentlighetsprin- i informationen kan därför inte lösas encipen har utredningen att väga behovet av bart med utgångspunkt från de principer integritetsskydd mot behovet av kreditin- som kommit till uttryck i sekretesslagformation. Om undantag från den viktiga stiftningen. Kreditupplysningsverksamhetens offentlighetsprincipen ansetts befogade av speciella karaktär motiverar ytterligare behänsyn till den enskildes personliga integri- gränsningar i informationen, t.ex. beträftet, måste motsvarande begränsningar kun- fande uppgifter om underhållsskyldighet enna göras i den information som används i ligt dom eller avtal och andra intima familkreditupplysningsverksamheten. jeförhållanden, utbildning och den enskildes Utredningen har alltså funnit att de personliga anseende. Vidare bör beträffanprinciper för integritetsskydd som kommit de medborgarskap endast få anges om den till uttryck i sekretesslagstiftningen i stora enskilde är svensk eller utländsk medbordelar bör kunna tillämpas även i fråga om gare. Den snabba utvecklingen på inkreditupplysningsverksamhet rörande pri- formationsområdet gör det svårt för utredvatpersoner. En sådan tillämpning leder i ningen att i varje detalj ta ställning till beförsta hand till att uppgifter om brottslig- hovet av begränsningar i kreditinformatiohet inte bör få förekomma i denna verk- nen. Vissa frågor måste alltså lämnas åt samhet. ll § sekretesslagen utgör visserli- den praktiska tillämpningen. gen inte något hinder mot att individuella De begränsningar i kreditinformationen brottsmålsuppgifter insamlas t.ex. direkt hos som utredningen funnit nödvändiga kan in-

SOU 1972: 79 79

te få några mera betydande negativa kon- rörande den enskildes förflutna. Behovet sekvenser för kreditskyddet. Begränsningar- av begränsningar i detta hänseende gör sig na gör sig gällande i ett förhållandevis litet särskilt gällande beträffande information antal kreditupplysningsärenden. I den mån som allmänt uppfattas som belastande. Om information av ifrågavarande karaktär an- den enskilde varit föremål för betalningsvänds i kreditupplysningsverksamheten, anmärkning eller liknande åtgärd, bör han iakttar man återhållsamhet. Orsaken härtill rimligen ha möjlighet att rehabilitera sig. torde vara ett naturligt hänsynstagande till En förutsättning härför är att han efter den enskilde, men sannolikt är återhåll- viss tid kan göra sig kvitt den tidigare besamheten också ett uttryck för att informa- lastningen. Paralleller kan här hämtas från

tionen inte är behövlig från kreditupplys- preskriptionsreglerna i brottsbalken och

ningssynpunkt. andra författningar. Behovet av begräns- För kreditprövning i ekonomiska sam- ningar gör sig emellertid gällande även i manhang är sådana uppgifter som nu dis- fall då uppgifterna inte var för sig är kuterats alltså ej nödvändiga. Vid andra av besvärande eller ömtålig art. Bilden av personbedömningar, exempelvis inför ett den enskildes privatliv kan bli särskilt innärmare samarbete där personliga egenska- trängande och avslöjande om den tillförs per spelar särskilt stor roll, kan läget vara information om hans utveckling under en ett annat, men för sådana bedömningar är längre tidsperiod (ändring i civilstånd, aninte den yrkesmässiga kreditupplysnings- ställning, yrke o.d.). Även för sådana fall verksamheten avsedd. föreligger det alltså behov av begränsningar Negativa konsekvenser av begränsning- från tidssynpunkt. Vad här sagts pekar på arna kan dock inte helt undvikas. I undan- behovet av lämpligt avvägda principer för tagsfall kan begränsningarna leda till kre- gallring av äldre information. ditförlust och liknande olägenheter för kre- Granskas nuläget från denna utgångsditgivaren i det särskilda fallet, men detta punkt får man en splittrad bild av hur är en oundviklig följd av de väsentliga in- kreditupplysningsföretagen behandlar gallsom här står på spel för En del företag - särtegritetsintressen ringsproblematiken. den allmänhet som berörs av kreditupp- skilt de större - har fasta principer för lysningsverksamheten. gallringen, medan andra företag från fall - skall ske. Vissa Sammanfattningsvis anser utredningen till fall avgör om gallring såvitt angår kreditupplysning om privatper- företag verkställer gallring med jämna melsoner - att information inte bör få läm- lanrum, och andra gallrar först då man i nas om brottslighet, alkoholmissbruk, sjuk- ett aktuellt beställningsfall finner föråldradomar eller andra personliga förhållanden de uppgifter. av särskilt ömtålig natur. Även gallringsfristerna varierar starkt. I ett fall tillämpas en generell tvåårsregel. I allmänhet är dock gallringsfristen betydligt lO.1.3 Gallring av informationen m.m. längre och varierar efter den lagrade infor- För den enskildes förtroende för kredit- mationens art. Ett av företagen tillämpar är det väsentligt sålunda följande frister: 20 år för konupplysningsverksamheten att verksamheten inte griper för djupt in kurser, 10 år för betalningsinställelser, i hans Med här- egna inkasseringsuppdrag som ej lett till privatliv. utgångspunkt ifrån har utredningen i närmast föregåen- betalning och offentliga betalningsanmärkde avsnitt föreslagit vissa begränsningar i ningar mot »storskojare», 5 år för andra om de olika av information offentliga betalningsanmärkningar och 2 år fråga typer som kan komma till användning i kredit- för egna inkasseringsuppdrag som lett till upplysningsverksamheten. betalning. Samma motiv kan åberopas till stöd för Ett tillgodoseende av skyddet för personvissa begränsningar i fråga om information lig integritet kräver betydligt kortare gall-

80 SOU 1972: 79

ringsfrister än som för närvarande tillämpas ciper som ger rimlig säkerhet. Av betydelse hos en stor del av kreditupplysningsföreta- i detta hänseende är bl.a. att kreditupplysgen. Utredningen föreslår att en generell ningsföretag och andra serviceorgan tillämtreårsgräns bör gälla för gallringen, och par effektiva rättelserutiner och principer motsvarande begränsning avses gälla vid som möjliggör identifiering av betryggande insamlingen av information. Undantag bör kreditsökanden. dock göras för kvalificerade betalningsan- En fråga av särskild i detta betydelse märkningar av offentlig karaktär (uppgif- sammanhang är principerna för urval av ter om konkursbeslut, misslyckad förrätt- kreditinformation. Ett lämpligt val av inning för utmätning eller för återtagande av formationstyper skapar grundläggande föravbetalningsgods o.d.), där fristen bör vara utsättningar för korrekt information, varifem år. I övrigt finns det inte anledning igenom behovet av kontroll minskar. I detatt variera gallringen och insamlingen efter ta hänseende kan information från offentinformationens natur. För att möjliggöra liga källor ha ett visst företräde genom att en rationell uppläggning av gallringen bör sådan information ofta underkastas särskilt tidsgränserna tre respektive fem år räknas noggrann kontroll hos myndigheterna. Det från utgången av det år då den registre- är emellertid också av vikt att informatiorade omständigheten inträffade eller ifråga nen är rättvisande, ett problem som särom skatter då uppgiften blev allmänt till- skilt aktualiseras vid information om betalgänglig. ningsanmärkningar, t.ex. uppgifter om in- De föreslagna tidsbegränsningarna i kre- kasseringsåtgärder mot den enskilde. ditinformationen torde få högst måttliga Det problem som uppkommer vid ankonsekvenser för kreditskyddet. Här kan i vändningen av information om betalningsallt väsentligt hänvisas till vad utredningen anmärkningar rör inte så mycket de lämanfört på sid. 80 om konsekvenserna av be- nade uppgifternas om riktighet; påståendet gränsningar i informationstyperna. Tidsbe- att den enskilde t.ex. blivit föremål för en gränsningarna möjliggör för övrigt ett bättre ansökan om betalningsföreläggande skall rationellt handhavande och utnyttjande av normalt inte behöva sättas i fråga om uppkreditupplysningsarkiven än för närvarande, giften härstammar från domstolen. Problevilket kommer kreditgivarna tillgodo. met gäller i stället om de lämnade uppgifterna är rättvisande i den bemärkelsen att betalningsanmärkningen är materiellt berättigad. Endast under den grundläggan- 10. l .4 Oriktig information de förutsättningen kan betalningsanmärk- Den enskildes intresse av att informatio- ningen bli ett indicium på den enskildes nen om honom är korrekt har behandlats betalningsförmåga. i avsnitt 9.1 med hänsyn till kreditupplys- I används nuläget betalningsanmärkningsverksamhetens betydelse för den en- ningar i form av betalningsföreläggandebeskildes möjligheter att få kredit. Det är vis, lagsökningsutslag, restförd tredskodom, emellertid även från integritetssynpunkt vä- skatt, utmätningsförrättning, förrättning sentligt att oriktig information inte sprids för återtagande av avbetalningsgods o.d. om den enskilde. Betalningsanmärkningar av nu exemplifie- Den enskildes krav på korrekt informa- rad art grundar sig på en rättslig prövtion kompliceras av att informationens kva- ning, som ger rimlig säkerhet för att belitet måste ställas i relation till bl.a. det talningsanmärkningen är materiellt berättii pris kreditgivaren är villig att betala för gad. kreditupplysningen. Den enskilde kan alltså I kreditupplysningsverksamheten används inte kräva ett fullständigt mot orik- emellertid även skydd vissa uppgifter om betaltig information. Ett minimikrav bör dock ningsförsummelse, som inte blivit föremål vara att verksamheten arbetar efter prin- för rättslig prövning. Hit hör uppgifter om

SOU 1972: 79 81

att den enskilde av en tidigare kreditgivare bestrids emellertid i genomsnitt cirka 8 % avstängts från vidare kredit på grund av av ansökningarna. Denna andel är högre betalningsförsummelse (sk. kreditspärr), att i de större tätorterna. han blivit föremål för inkasseringsåtgärd, Utredningen har också närmare studerat eller att en borgenär sökt betalningsföre- ett antal ansökningar avseende deras förläggande, lagsökning e.d. mot honom. Upp- delning på företag respektive privatpersogifter om kreditspärrar och inkasseringsåt- ner. Det visade sig härvid att ett mindre gärder används tämligen allmänt i kredit- antal företag ådrog sig en stor andel av Användningen av ansökningarna utan att för den skull bli upplysningsverksamheten. ansökningsuppgifter (ansökan om betal- föremål för bevis eller utslag. Denna iaktningsföreläggande o.d.) är däremot begrän- tagelse stämmer väl med de erfarenheter sad till ett par kreditupplysningsföretag, som utredningen fått del av från kreditgisom systematiskt samlar in sådana uppgif- vare och kreditupplysningsföretag. Utredter. ningen har därför inte funnit skäl att före- Användningen av ansökningsuppgifter är slå begränsning i användningen av ansökomdiskuterad av kreditgivare och i kredit- ningsuppgifter om företag. Utredningen vill upplysningsbranschen. Vissa hävdar att dock erinra om de risker som allmänt liguppgifterna är alltför osäkra genom att det ger i användningen av uppgifter, vars baki många fall döljer sig tvistiga ärenden grund inte är klarlagd. bakom dem, och att det rent prin- Utredningen har däremot inte kunnat få cipiellt är mindre tilltalande att så att såga bekräftelse på att ansökningsuppgifter om döma någon ohörd. Andra framhåller att privatpersoner behövs i kreditupplysningsen enda ansökan visserligen utgör en svag verksamheten. Det syns till exempel inte bedömningsgrund men att tveksamheten föreligga sådana frekvenser av ansökningar bortfaller då ansökningar förekommer i att man på den grunden kan göra en acstörre mängd mot den omfrågade. Frekven- ceptabel bedömning innan bevis eller utslag sen av ansökningar har, menar man, av- meddelas. Vid avvägningen mot de väsentgörande betydelse. liga skyddssynpunkter som tidigare berörts En särskilt omdiskuterad fråga är värdet ställer sig utredningen därför awisande till av ansökningsuppgifter med tanke på att användningen av ansökningsuppgifter om ansökningarna inom relativt kort tid of- privatpersoner. tast följs av bevis eller utslag. De som an- Vad som sagts om ansökningar gäller i vänder ansökningar framhåller att många allt väsentligt även uppgifter om inkassekredittagare försöker förlänga sin kredit ringsåtgärder. Det kan visserligen inträffa genom att fördröja betalningen till ansök- att en enskild person blir föremål för ett ningsstadiet, varigenom de undgår registre- flertal inkasseringsåtgärder på kort tid, vilring i kreditupplysningsverksamheten för ket möjligen skulle kunna åberopas som bevis eller utslag. skäl för att tillåta användning av så- Utredningen har i detta sammanhang ge- dana uppgifter. Detta uppvägs emellertid nomfört en undersökning vid landets tings- av den större osäkerhet som måste anses rätter avseende ansökningar om lagsökning vidlåda inkassouppgifter. Denna osäkerhet och betalningsföreläggande 1969 (se bila- beror bl.a. på att uppgifterna härrör från ga ). Av undersökningen framgår att i ge- ett skede som ligger före ansökningsskedet. nomsnitt cirka 70 % av ansökningarna le- Den enskilde har här inte fullt tillfredsder till bevis och utslag. Andelen är mar- ställande möjligheter att försvara sig. Ankant mindre i de större tätorterna. I lag- vändningen av inkasseringsuppgifter i kresökningsmålen är i stort sett den återståen- ditupplysningsverksamheten, bl.a. genom de delen avskrivningsfall där betalning er- publicering, skapar ett särskilt tryck på den lagts eller överenskommelse uppnåtts på enskilde att betala en påstådd skuld även annat sätt. I betalningsföreläggandemålen i ett tveksamt fall. Utredningen ställer sig

82 SOU 1972: 79

därför avvisande till användningen av in- nan betalningsanmärkning är materiellt kasseringsuppgifter om privatpersoner. Sam- oberättigad -- kan det givetvis inte komma ma bedömning måste göras beträffande i fråga att utövaren måste göra en fullstänuppgifter om kreditspärrar, särskilt som dig utredning. Är invändningen ogrundad, uppgift härom endast utgör ett ensidigt på- får undersökningens omfattning anpassas stående från kreditgivaren. därefter. alltså -- såvitt an- Rättelse av fel måste göras även hos den Utredningen föreslår om privatpersoner - som under senare tid - i allmänhet under går kreditupplysning att om det senaste halvåret _ fått uppgift betalningsförsummelse ej kreditupplysbör få lämnas i andra fall än då försum- ning om den registrerade, innehållande den melsen antingen blivit fastslagen genom oriktiga eller missvisande uppgiften. Den verkställbart avgörande av domstol eller registrerade måste självfallet underrättas myndighet, eller föranlett förrättning för om utgången i ärendet. Rättelse bör i föreåtertagande av avbetalningsgods eller jäm- kommande fall göras även hos den varifrån förlig myndighetsåtgärd. Om försummelsen den felaktiga uppgiften hämtats. följts av växelprotest, betalningsinställelse, Kan det anmälda förhållandet inte utrekonkursansökan eller ackord bör dock upp- das med rimlig grad av säkerhet, måste gift få lämnas härom. särskild anmärkning härom göras i samma Betalningsföreläggande- och lagsöknings- ordning som gäller för rättelse. Detta kan processerna är för närvarande föremål för bli fallet framförallt då påståendet går ut översyn. I en inom justitiedepartementet på att information är missvisande, t.ex. att upprättad promemoria angående summarisk en betalningsanmärkning är materiellt obebetalningsprocess (Ds Ju 1972: 20) föreslås rättigad. bl.a. att de båda processformerna slås samman till ett enhetligt summariskt förfarande, och att handläggningen härav flyttas 10. 1.5 Utförlig information från underrätt till kronofogdemyndighet. De föreslagna ändringarna inverkar emel- Ett integritetsproblem som accentuerats lertid inte på de principiella överväganden genom ADB-teknikens utveckling är möjoch ställningstaganden som utredningen ligheterna att sammanställa en stor mängd gjort i dessa frågor. uppgifter om den enskilde. Även om upp- Tidigare har poängterats vikten av att gifterna var för sig inte är av ömtålig kaman i kreditupplysningsverksamheten till- raktär, kan den helhetsbild som de ger i lämpar effektiva rättelserutiner. Påstår nå- kombination med varandra upplevas som gon att uppgift är oriktig eller missvisande, ett besvärande intrång i privatlivet. En måste det därför åligga den som driver så- omfattande sammanställning av uppgifter dan verksamhet att utreda förhållandet och kan hos den enskilde skapa en oroande rätta föreliggande fel. känsla av att vara bevakad även i privat- Här åsyftas främst det fall att en re- livets enskildheter. Bakom den enskildes gistrerad person gör gällande att informa- oro för inträngande sammanställningar ligtion om honom är oriktig eller missvisan- ger också risken för att helhetsbilden av de, Påstående om felaktighet i informa- honom blir missvisande. tionen kan emellertid också komma från Den mängdproblematik som här berörts kreditgivare och andra utomstående. I så- aktualiseras i hög grad i kreditupplysningsdana fall har verksamhetens utövare skyl- verksamheten genom att denna särskilt indighet att utreda förhållandet. Utredningens riktar sig på att göra sammanställningar omfattning får anpassas efter informatio- av information. Kravet på att informationens vikt och andra omständigheter. Avser nen skall vara relevant för kreditprövning invändningen att informationen är missvi- samt tids- och kostnadsaspekter sätter dock sande - t.ex. att en växelprotest eller an- en gräns för kreditupplysningarnas omfatt-

SOU 1972: 79 83

ning. Ser man till utvecklingstendenserna, vidare att förfrågningar görs hos dem som finns det emellertid särskild anledning att tidigare lämnat kredit till den enskilde. Såuppmärksamma mängdproblematiken. Ut- dana förfrågningar syftar framförallt till vecklingen går klart i riktning mot ökad att få en belysning av dennes betalnings- ADB-användning i kreditupplysningsverk- vanor och ekonomiska förhållanden i övsamheten parallellt med att stora informa- rigt. Det förekommer också att fastighetstionssystem med ADB-teknik byggs upp på ägare, fastighetsförvaltare eller fastighetssåväl den offentliga som den enskilda sek- skötare tillfrågas angående den enskildes torn. Det är därför nödvändigt att be- skötsel av hyresbetalningar. gränsa möjligheterna att göra mera om- Förfrågningar av detta slag uppfattas lätt fattande sammanställningar av informa- av den enskilde som ett otillbörligt intrång tion i kreditupplysningsverksamheten. Det i hans privatliv. Det som framförallt oroar är därvid att märka att en viss begränsning är risken för att ömtålig information om av dessa möjligheter kommer till stånd re- honom skall komma fram vid kontakterna dan genom utredningens förslag i andra med sagesmännen. Härtill kommer att de hänseenden, t.ex. beträffande gallring. yttre betingelserna för att informationen Frågan om vilken effekt sammanställ- skall bli korrekt är mindre tillfredsställanningar av information har från integritets- de. Informationen inhämtas normalt per tesynpunkt är så komplicerad och beroende lefon och i regel utan något ansvar för av utvecklingen på informationsområdet att uppgiftslämnaren. Uppgifterna kan avse någon detaljreglering inte kan föreslås i bl.a. den enskildes anseende och skötsamdetta sammanhang. Generellt bör emeller- het samt annan subjektivt präglad informatid gälla att kreditupplysningsverksamheten tion. inte får otillbörligen inkräkta på den en- Förfrågningsförfarandet är enligt utredskildes privatliv genom alltför utförliga kre- ningens mening inte tillfredsställande från ditupplysningar. integritetssynpunkt. Det kan sättas i fråga om förfrågningar hos enskilda sagesmän överhuvudtaget bör accepteras i en fram- 10.l.6 Metoder för insamling tida kreditupplysningsverksamhet. De före- Insamlingen av uppgifter från den of- slagna begränsningarna i fråga om ansökfentliga sektorn genomförs i huvudsak ningsuppgifter m.m. enligt avsnitt 10.1.4 i två former, dels genom de tidigare be- minskar för övrigt motiven för att bibeskrivna ombudsorganisationerna (sid. 40), hålla förfrågningsförfarandet. Vissa skäl tadels genom direkta förfrågningar hos myn- lar dock för att förfarandet bör bibehåldigheter i de enskilda fallen. Några be- las men i högst begränsad omfattning. Detgränsningar i dessa hänseenden kan enligt ta gäller främst förfrågningar hos den enutredningens mening inte komma ifråga skildes arbetsgivare rörande aktuell arbetsmed hänsyn till offentlighetsprincipen. Här inkomst och anställningens varaktighet. Tillfår man utgå från att sekretesslagstiftning- förlitliga uppgifter härom är värdefulla för en ger tillräckligt skydd för den enskildes kreditgivarens ställningstagande och kan för privatliv. närvarande knappast erhållas på annat sätt I kreditupplysningsverksamheten är det än genom förfrågningar och kontroller hos vanligt att förfrågningar görs även hos arbetsgivaren. enskilda sagesmän. Särskilt vanliga är Utredningen föreslår alltså att möjligheförfrågningar hos arbetsgivare i syfte att terna att använda information som samfå upplysning framförallt om den enskil- lats in genom förfrågningar hos enskildes aktuella arbetsinkomst och anställ- da sagesmän begränsas till att avse inforningens varaktighet eller för att kontrollera mation från den enskildes arbetsgivare röde uppgifter som denne själv lämnat i dessa rande anställningens varaktighet och inoch andra hänseenden. Det förekommer komstens storlek.

84 SOU 1972: 79

10. 1.7 Begränsningar i insamling och lagring 10.2 Legitimitetskontroll De begränsningar i kreditinformationen som De integritetsproblem som föreligger i kreutredningen hittills föreslagit avser i första ditupplysningsverksamheten kan inte lösas hand utlämnandet av information. Skälet enbart genom de begränsningar i informahärtill är att riskerna för otillbörligt in- tionen som utredningen föreslagit i avsnitt trång i den personliga integriteten aktua- 10.1. Även om en kreditupplysning inte inliseras i särskilt hög grad då information nehåller sådan ömtålig information som avom den enskilde sprids till utomstående. ses med begränsningarna, kan den leda till Insamlingen och lagringen har tidigare otillbörligt intrång i personlig integritet om berörts i ett par speciella hänseenden (av- den kommer i orätta händer. Det är därför snitt lO.1.3 om gallring och l0.l.6 om in- av vikt att man i kreditupplysningsverksamlingsmetoder) men är av intresse även samheten utövar en viss kontroll över att från allmänna utgångspunkter. beställaren har ett legitimt behov av kre- Ett förbud mot utlämnande av viss in- ditupplysningen (legitimitetskontroll). formation - t.ex. om brottsliguppgifter het - hindrar inte kreditupplysningsföre- 10.2. l Legitima ändamål tag och andra serviceorgan att insamla och lagra sådan information. Syftet härmed Legitimitetskontrollen är i första hand en kan vara att lägga informationen till grund fråga om vilka ändamål som skall anses för råd eller värdeomdömen om den en- legitima för erhållande av kreditupplysning skilde (av- eller tillstyrkan, skötsamhet, på- om den enskilde. Att kreditupplysning lämlitlighet m.m.) utan att uppgifterna lämnas nas ut om beställaren har behov av upput. Om lagringen av sådan information lysningen för kreditprövning eller kreditbeförbjuds, minskar visserligen intresset att vakning ligger i sakens natur. Det problem samla in informationen, men man kan inte som här uppkommer är emellertid om krebortse från möjligheten att informationen ditupplysning bör få lämnas ut för andra i ett sådant läge insamlas för att ligga till ändamål. grund för råd eller värdeomdömen endast I nuläget förekommer det att kredituppi det särskilda fallet, dvs. utan att lagras. lysning lämnas för speciella ändamål, t.ex. Redan insamlingen och lagringen av så- för prövning av den som söker anställning dan information som bedömts som olämp- eller hyreslägenhet. Bianvändningen synes lig från integritetssynpunkt kan av den en- emellertid vara av begränsad omfattning. skilde upplevas som besvärande eller oroan- Enligt utredningens mening bör kreditde. Här är att märka att åtskilliga privat- upplysning få lämnas för andra ändamål personer registreras i kreditupplysningsre- än kreditprövning och kreditbevakning engistren för informationsberedskapens skull dast under förutsättning att godtagbara utan att vara aktuella i kreditgivningssam- skäl kan åberopas. Principiellt bör krävas manhang, vilket kräver speciellt hänsynsta- att det föreligger eller förbereds ett avtal gande. En reglering som endast riktar in eller annat rättsförhållande mellan partersig på utlämnande av information är alltså na som nödvändiggör en riskbedömning av otillräcklig från integritetssynpunkt. ekonomisk art. Så kan fallet vara t.ex. i Utredningen föreslår därför att sådana borgens-, anställnings- och hyressammanuppgifter som enligt utredningens tidigare hang. Saknas anknytning till ett rättsförställningstaganden inte får lämnas ut ej hållande mellan parterna, bör däremot stor heller skall få insamlas eller lagras för an- restriktivitet iakttas. Självklart bör kreditvändning i kreditupplysningsverksamheten, upplysning vägras om det framkommer att och att råd eller värdeomdömen inte får beställaren av ren nyfikenhet vill ha uppgrundas på sådana uppgifter. gifter om en granne eller annan privatperson.

SOU 1972: 79 85

En kreditupplysning för speciellt ända- en beställare som företaget inte tidigare mål måste utformas efter samma principer haft kontakt med. som gäller för vanliga kreditupplysningar. Utredningen föreslår därför att kredit- Även här gäller alltså de begränsningar i upplysning inte skall få lämnas ut, om det informationen som föreslagits i avsnitt 10.1 finns anledning anta att den kommer att (ömtåliga informationstyper m.m.). användas för obehörigt ändamål (se när- Utredningen föreslår att kreditupplysning mast föregående avsnitt). om en privatperson skall få lämnas ut endast om beställaren på grund av ingånget l0.2.3 Kreditupplysningens användning eller ifrågasatt kreditavtal eller på annan godtagbar grund har behov av kreditupp- I samband med legitimitetskontrollen bör lysningen. behandlas en närliggande fråga som också är av betydelse från integritetssynpunkt. En kreditupplysning som erhållits i behörig 102.2 Kontrollens omfattning ordning bör inte få användas eller handhas I närmast föregående avsnitt har angetts de så att den enskilde lider skada eller olägenfall där ett legitimt behov av kreditupplys- het. Denne har ett naturligt anspråk på ning kan anses föreligga. Kvar står frågan att kreditgivaren behandlar den erhållna i vilken omfattning kreditupplysningsföre- kreditupplysningen med omsorg och vartag och andra serviceorgan måste kontrol- samhet. I detta hänseende kan anmärkas lera beställarens uppgifter om ändamålet att kreditupplysningsformulären ofta har en med kreditupplysningen. klausul med huvudsakligt innehåll att läm- I nuläget gör kreditupplysningsföretagen nade uppgifter är konfidentiella och endast en viss kontroll av att beställaren har ett avsedda för abonnentens interna bruk, att legitimt behov av kreditupplysningen. Kon- kreditupplysningsföretaget helt fritar sig trollens närmare utformning varierar. Vissa från ansvar vid indiskretion eller eventuellt företag presumerar att beställaren har ett missbruk av uppgifterna, samt att upplyslegitimt behov av upplysningen. En sådan ningen ej får överlåtas. presumtion är särskilt vanlig då det gäller Det problem som här berörts accentueras beställare som tecknat abonnemangskon- i fråga om sådana kreditgivare som i särtrakt med kreditupplysningsföretaget. I de skilt stor omfattning beställer kreditupplysmera sällan förekommande fall då kredit- ning. De inhämtade kreditupplysningarna upplysningsföretaget tar kontakt med den lagras ofta och kan leda till ganska omfatenskilde för att få vissa upplysningar av tande interna registerbildningar. denne, får företaget samtidigt möjlighet att Kreditupplysningsföretag och andra serkontrollera beställarens behörighet. viceorgan har begränsade möjligheter att Ett strängt krav på kontroll kan av påverka och kontrollera kreditgivarens anpraktiska skäl inte uppställas. Om kredit- vändning och handhavande av kredituppupplysningsföretaget skulle tvingas att un- lysningen. Man bör dock kunna kräva att derkasta varje beställning en ingående pröv- serviceorganen i sin mån medverkar till ning skulle verksamhetens effektivitet be- skyddet för den enskilde genom att regeltänkligt reduceras. Det som kan krävas mässigt i sina avtal med beställarna inta är - förutom god kännedom om vilka en klausul av ungefärligen det innehåll som ändamål som är legitima - att man I övrigt får den enskilde begör nyss nämnts. den kontroll av beställarens uppgifter som redas skydd genom en särskild reglering påkallas av omständigheterna i det särskil- av kreditgivamas befattning med kreditinda fallet. Här kan skillnaden mellan fasta formation, en fråga som närmare kommer och tillfälliga kunder vara av betydelse. Det att behandlas i kap. 15. finns anledning att iaktta särskild försiktighet vid utlämnande av kreditupplysning till

86 SOU 1972: 79

dem som driver personupplysningsverksaml0.2.4 Förbud mot kreditupplysning m.m. het. Ett mot obehöriga be- Ett förbud mot kreditupplysning kan unfullständigt skydd ställningar och obehörig användning av der vissa omständigheter leda till skada ellämnade - i och för ler olägenhet för kreditgivaren, t.ex. i fall kreditupplysningar be- då den enskilde - efter att ha fått kredit sig önskvärt med hänsyn till frågornas från - förut- - i syfte att tydelse integritetssynpunkt utnyttjar förbudsmöjligheten sätter att den enskilde får ett avgörande undandra sig kreditbevakning. Det bör däröver vem som skall få kredit- för finnas vissa möjligheter att utan hinder inflytande om honom. har av förbudet lämna kreditupplysning om den upplysning Utredningen därför att låta utlämnandet av enskilde. Av registertekniska skäl bör anövervägt bli beroende av att den mält förbud inte kunna hävas när som kreditupplysning enskilde lämnat särskilt helst utan bör gälla under en minsta tid av medgivande härtill, i varje fall då kreditupplysningen har ett förslagsvis två år. mera kvalificerat innehåll. Ett krav på med- Utredningen föreslår i detta sammanhang också en regel om tystnadsplikt av innebörd givande går emellertid inte att praktiskt förena med verksamhetens effektivitet. Särskilt att den som är eller varit verksam inom inom avbetalningshandeln är det vanligt att kreditupplysningsverksamhet inte får obehöbeställarna måste ha omedelbar rigen yppa vad han i verksamheten erfarit telefonupplysning om den enskilde. Härtill kommer om annans förhållanden. att den ökande användningen av formuläravtal vid personkrediter lätt leder till att ett 10.3 Insyn i kreditupplysningsverksamlzeten krav på medgivande till kreditupplysning skulle komma att framstå som en formali- I nuläget har den enskilde begränsade möjtet utan reell valmöjlighet för den enskilde. ligheter att få insyn i kreditupplysningsverk- Utredningen har därför inte ansett sig kun- samheten i de angelägenheter som rör hona föreslå krav nom. Han kontaktas i allmänhet inte av på sådant medgivande. Man kan emellertid inte bortse från att kreditupplysningsföretaget för att lämna det finns enskilda som av olika skäl önskar uppgifter i anledning av en beställning på stå helt utanför kreditupplysningsverksam- kreditupplysning. Han saknar i regel prakheten. Anledningen härtill kan vara att den tisk möjlighet att få besked om de uppgifenskilde uppfattar registreringen i verksam- ter som finns i kreditupplysningsregistren, heten som särskilt besvärande från integri- och han får mera sällan kännedom om att tetssynpunkt, att han vill ha garanti för kreditupplysning lämnats. Det förekommer att kreditupplysning inte lämnas ut till obe- dock kreditupplysningsföretag som har en hörig person eller användes på olämpligt öppnare attityd i dessa hänseenden. sätt osv. Enligt utredningens mening är Orsaken till att den enskilde i så begrändet otillfredsställande att den enskilde i sad omfattning får möjlighet till insyn torsådana fall skall behöva förekomma i kre- de ytterst vara att kreditupplysningsföretag Utredningen och andra serviceorgan vill förhindra irritaditupplysningsverksamheten. föreslår därför att den enskilde skall få tioner i förhållandet mellan kreditgivaren rätt att förbjuda all kreditupplysning om och kreditsökanden. Begäran om kreditupphonom. Ett sådant förbud får den verkan lysning grundar sig på det naturliga föratt kreditupplysning inte får lämnas om hållandet att kreditgivaren måste ha underden enskilde, att lagrad information om lag för sitt ställningstagande men uppfattas honom utgallras samt att ny information ibland som ett misstroende, vilket kan irriinte får insamlas så länge förbudet gäller. tera kundförhållandet. Anmälan om förbud skall göras till ett tillsynsorgan som vidarebefordrar förbudet till

SOU 1972: 79 87

10.3.l Behov av insyn ligga. Framförallt är att märka att råd bara

Behovet ges i kreditupplysningen. Sammanfattningsav insyn har belysts i avsnitt 9.1 vis har alltså kopia av kreditupplysningen såvitt angår insynens betydelse för den envissa företräden framför registerbesked. skildes möjligheter att få kredit. Där har Att den enskilde skall ha rätt att få koframhållits att en rätt till insyn från denna pia av lämnad kreditupplysning ser utredutgångspunkt framstår som i hög grad önskvärd. ningen som en naturlig uppföljning av rät-

ten till registerbesked. En annan fråga är Enligt utredningens mening föreligger det om han skall få kopian utan avgift. En även från integritetssynpunkt ett behov av skyldighet för kreditupplysningsföretag och insyn i kreditupplysningsverksamheten. En andra serviceorgan att i alla lägen ge den rätt härtill skapar allmänt sett en tryggenskilde kopia utan avgift skulle ekonohetskänsla som ytterst gagnar även kreditmiskt betunga verksamheten i en utsträckgivarna och verksamhetens utövare. Insynsrätt ning som inte är rimlig, bl.a. med hänsyn ger möjlighet att kontrollera att de till att en stor mängd som för verksamheten kreditupplysningar principer gäller t.ex. är av tämligen enkel natur. Enligt utrediakttas, i fråga om begränsningar i ningens mening bör skyldighet att lämna informationen. Särskilt viktig är insynsrätkopia utan avgift endast gälla fall där meten med hänsyn till att legitimitetskontrolra väsentliga kredit- eller integritetsintreslen inte utesluter risk för obehöriga besen sätts på spel för den enskilde. En rimställningar. lig avvägning är att skyldigheten avser en-

dast sådan kreditupplysning som innehåller 10.3.2 Insynens utformning uppgift om betalningsförsummelse eller så- En insynsrätt bör i första hand ge den en- dant råd eller omdöme som inte är klart

skilde möjlighet att ta del av de uppgifter tillstyrkande. En så begränsad skyldighet om honom som finns hos kredit- kan inte - efter lagrade de beräkningar utredoch andra upplysningsföretag serviceorgan ningen gjort antas leda till någon mera

(registerbesked). För att registerbesked skall betydande ekonomisk belastning på verk-

kunna fylla en funktion även för legitimi- samheten. I andra fall bör en skälig avgift

tetskontrollen måste beskedet också utvisa få uttas för kopian.

vem som erhållit kreditupplysning om den innefattar Utredningens förslag att kopia enskilde under den senaste tiden, förslags- som måste lämnas utan avgift skall expevis det senaste året. En skälig bör dieras automatiskt. avgift I övrigt måste den en-

utgå för registerbeskedet. skilde göra särskild begäran om att få ko- Frågan om den enskilde dessutom skall pia. Begäran kan göras för särskilt fall eller

ha rätt att erhålla kopia av kreditupplys- förhandsvis. av Kopia kreditupplysning ning som lämnats om honom kräver när- skall innehålla uppgift om vem som beställt

mare överväganden. denna. Härigenom får den enskilde möjlig-

Kopia av kreditupplysningen har den för- het att kontrollera beställarens behörighet.

delen framför registerbesked att den visar Rätten att få kopia på särskild begäran vilket som kreditgivaren fått i det måste till underlag begränsas att avse kreditupplysaktuella ärendet. Ett registerbesked där- ning som lämnats under den senaste tiden,

emot visar registrets innehåll vid en viss förslagsvis under de senaste tre månaderna.

tidpunkt, och under tiden fram till en En mer omfattande skyldighet att bevara

kreditupplysning kan registerinnehållet ha kopior skulle onödigt betunga kreditupplysförändrats genom gallring, aktualiseringar ningsverksamheten.

och kompletteringar. Förfrågningar hos den

enskildes arbetsgivare görs sålunda i regel 10.4 Dispensmöjligheter först då beställning på kreditupplysning in-

kommer. Även andra skillnader kan före- De regler som utredningen hittills föresla-

88 SOU 1972: 79

git är avsedda att gälla i princip all yrkes- 10.5 Rättsligt skydd för personlig integritet mässig kreditupplysningsverksamhet om privatpersoner (kreditupplysningspublikatio- Den enskildes möjligheter att i rättslig ordnerna behandlas först i kapitel 12). För- ning reagera mot integritetsintrång i krehållandena i verksamheten växlar emel- ditupplysningsverksamheten är i nuläget lertid i så hög grad att en strikt till- principiellt beroende av om förfarandet fallämpning av de föreslagna reglerna i vis- ler under de allmänna bestämmelserna om sa situationer kan leda till icke önskvärda förtal i 5 kap. 1 § brottsbalken: »Den konsekvenser. Det bör därför finnas möjlig- som utpekar någon såsom brottslig eller het att i undantagsfall avvika från regle- klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest ringen. I ett särskilt fall har denna möjlig- lämnar uppgift som är ägnad att utsätta het uttryckligen berörts i det föregående, denne för andras missaktning, dömes för nämligen såvitt angår rätten att undantags- förtal till böter». Straffet för grovt förtal vis lämna kreditupplysning utan hinder av är böter eller fängelse i högst två år (5 att den enskilde meddelat förbud häremot kap. 2 §). Förutom straff kan komma i (sid. 87). Det kan emellertid uppkomma fråga skadestånd för förtal. behov av undantag även i andra hänseen- Förtalsregeln har en högst begränsad beden. Som exempel kan nämnas de särskil- tydelse som skydd för den personliga inda svårigheter som kan uppstå då en bank tegriteten i kreditupplysningssammanhang. lämnar kreditupplysningar. Bankens ställ- Regeln torde i princip inte kunna tillämpas ning som kreditgivare kan ge känne- på sådana situationer som avses i avsnitten dom om kreditsökandens förhållanden till om gallring, utförlig information, metoder banken (hans sätt att sköta sina kreditför- för insamling och legitimitetskontroll. I bindelser med banken m.m.) som denna in- dessa situationer torde alltså den enskilde te kan bortse från vid utfärdandet av kre- för närvarande sakna rättsligt skydd. ditupplysning om honom. I vissa fall kan Förtalsregeln kan däremot i och för sig aktualiseras en konflikt med de regler som bli tillämplig vid användning av ömtåliga utredningen föreslagit, bl.a. förbudet mot informationstyper samt ansökningsuppgifter användning av uppgift om betalningsför- o.d. (avsnitten l0.l.2 och l0.l.4). Det är summelse som inte fastslagits i rättslig ord- emellertid att märka att förtalsregeln inte ning (sid. 82 ff.). Även hos kreditupplys- bereder skydd mot sådant förtal som visningsföretagen kan det undantagsvis inträffa serligen medför ekonomiska skadeverkningatt det uppkommer behov av sådan informa- ar för den enskilde men som inte innetion som inte får användas enligt utred- fattar angrepp mot hans personliga heder, ningens tidigare ställningstaganden, t.ex. s.k. ekonomiskt förtal (jfr användningen av uppgift om sjukdomar och intima familje- ansökningsuppgifter o.d.). förhållanden. Förtal är i och för sig straffbart oavsett Ansvaret för undantag från regleringen om beskyllningen var sann eller inte. För bör med hänsyn till frågornas betydelse straffbarhet förutsätts bl.a. att fråga är bäras av ett särskilt tillsynsorgan med rätt om uttalanden med en viss bestämdhet, ej att meddela dispens från de föreslagna reg- blott om värdeomdömen. lerna. Tillsynsorganets ställning och upp- Förtalsregelns tillämpning på kredituppgifter behandlas senare i betänkandet. Ut- lysningsverksamheten begränsas ytterligare redningen vill starkt poängtera att dispens- av en bestämmelse om intressekollision i prövningen måste ske efter restriktiva nor- 5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken: mer. Dispensgivningen kan vara generell »Var han skyldig att uttala sig eller var eller individuell och bör kunna förenas det eljest med hänsyn till omständigheterna med särskilda villkor. försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej

SOU 1972: 79 89

dömas till ansvar». Denna regel om an- dan ej uppkommit genom oaktsamhet. svarsfrihet torde principiellt åsyfta bl.a. Utredningen föreslår vidare att utövare kreditupplysningsverksamheten, där alltså av kreditupplysningsverksamhet skall vara verksamhetens betydelse för kreditgivningen skyldiga att ersätta skada som tillfogats eni samhället i vissa fall anses väga över hän- skild person genom att oriktig uppgift lämsynen till den enskilde. Intressekollisionen nats om denne. Skadeståndsskyldighet skall mellan kreditupplysningsverksamhetens ef- dock inte föreligga om utövaren kan visa fektivitet och hänsynen till den enskildes att tillbörlig omsorg och varsamhet iaktintegritetsskydd har behandlats bl.a. i rätts- tagits. fallet NJA 1962: s. 31. Vid bestämmande av ersättning för ska- Förtalsregelns praktiska betydelse i kre- da genom otillbörligt intrång eller lämnanditupplysningssammanhang minskas också i de av oriktig uppgift skall hänsyn tagas viss mån genom att brottet i princip inte även till lidande som åsamkats den enskilde får åtalas av annan än målsäganden själv. och andra sådana omständigheter av annan Endast i undantagsfall får åklagare väcka än rent ekonomisk betydelse. åtal för sådant brott (5 kap. 5 § brottsbalken).

Redogörelsen ovan visar att det rättsliga skyddet för den personliga integriteten i kreditupplysningsverksamheten är mycket ofullständigt i nuläget. Det behövs enligt utredningens mening en speciell reglering av kreditupplysningsföretagens och de andra serviceorganens skadeståndsansvar gentemot den enskilde i stället för den allmänna reglering som för närvarande finns. Vid utformningen av de speciella skadeståndsreglerna för kreditupplysningsverksamheten måste skillnad göras mellan å ena sidan skada som vållas den enskilde genom otillbörligt intrång i den personliga integriteten och å andra sidan skada som vållas genom att oriktig uppgift om honom lämnas ut. I fråga om integritetsintrång måste eftersträvas ett strängt ansvar med hänsyn till frågornas betydelse för den enskilde. Ansvaret för skada på grund av oriktig uppgift måste däremot utformas med speciellt hänsynstagande till svårigheterna att ha en absolut kontroll över varje uppgift vid hanteringen av så betydande informationsmängder som i kreditupplysningsverksamheten. Utredningen föreslår att den som driver yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet skall vara skyldig att ersätta skada som tillfogats enskild person genom otillbörligt intrång i dennes personliga integritet. Ersättningsskyldighet föreligger även om ska-

90 SOU 1972: 79

-

ll om

Kreditupplysning företag utredningens

ställningstaganden

Kreditgivningen till företag i form av va- måste alltså ställas höga krav på kreditupprukredit, lån för investeringar m.m. är av lysningsverksamhetens sakkunskap, erfagrundläggande betydelse för det ekonomis- renhet och branschkännedom. För att verkka framåtskridandet. Samhället har därför samheten skall kunna fylla dessa krav på starkt intresse av att den yrkesmässiga kre- effektivitet måste den få ett brett utrymme ditupplysningsverksamheten ger kreditgivar- för sitt handlande i förhållande till kreditna det stöd som krävs för en sund utveck- sökanden. ling av kreditgivningen. Kreditgivning till företag är väsensskild 11.1 Kreditupplysning och företagets från kreditgivning till privatpersoner. Det kreditintresse rör sig här ofta om stora och långvariga krediter. Vidare har man att ta hänsyn till Det kreditsökande företaget är för sina svåröverskådliga konjunkturförlopp i olika möjligheter att få kredit och därmed ofta branscher och marknadens förändringar på för fortsättandet av näringsverksamheten längre sikt. svårigheterna accentueras ge- beroende av en korrekt och rättvis behandnom de begränsade möjligheterna att få ling i kreditupplysningsverksamheten. En betryggande realsäkerhet. rätt till insyn i verksamheten ger möj- Bedömningen av ett företags kreditvär- lighet att kontrollera att så sker, men indighet kan vara komplicerad och vansklig synens främsta värde ligger i kreditsökanmed hänsyn till de många faktorer som dens möjligheter att korrigera felaktigheter inverkar på bedömningen av företagets lik- och komplettera informationen antingen hos viditet, soliditet och lönsamhet. Här bör kreditupplysningsföretaget eller i varje fall särskilt framhållas svårigheterna att bedö- direkt hos kreditgivaren. Möjligheten till ma företagsledarens kvalifikationer. En rim- komplettering av informationen är särskilt ligt säker bedömning kräver tillgång till värdefull med hänsyn till att informationsganska omfattande information. Beroende behovet är stort och endast i begränsad av kreditgivarens egna resurser kan infor- utsträckning kan tillgodoses genom offentmation i viss utsträckning inhämtas ge- liga redovisningshandlingar enligt aktiebonom hans egen försorg men i övrigt är lagslagen och liknande lagstiftning (balans- *treditgivaren hänvisad till att anlita kredit- räkningar o.d.). För enskilda firmor före- Jpplysningsverksamheten. Regelmässigt blir ligger över huvud ingen skyldighet att of- Jetta nödvändigt i fråga om betalningsan- fentliggöra redovisningen. märkningar o.d. En rätt till insyn för kreditsökanden kan Från samhällets och kreditgivarens sida alltså ge fördelar från kvalitetssynpunkt och

SOU 1972: 79 91

ligger därför i linje med kreditgivarens in- ta hänsyn till företagarens person. Därför tressen i kreditupplysningsverksamheten. In- kan han inte få samma skydd för den persynsrättens närmare utformning behandlas sonliga integriteten som när det gäller prisenare i detta kapitel. vatpersoner. Utgångspunkten för utred- Det bör i detta sammanhang framhållas ningens värderingar skiljer sig alltså väsentatt det under senare tid från vissa håll ligt från motsvarande frågeställningar vid väckts krav på ett allmänt skydd för före- kreditupplysning om enskilda personer som tagens ekonomiska intressen i samband inte driver näringsverksamhet. med användning av information om före- Om man som jämförelse tar de betagen. Utredningen har emellertid inte fun- gränsningar i kreditinformationen om nit anledning att här särskilt behandla privatpersoner som utredningen tidigare andra frågor än sådana som sammanhäng- föreslagit, måste man fastslå att endast beer med företagets intresse av att få kredit gränsningarna i fråga om ömtåliga inforoch det krav på insyn i kreditupplysnings- mationstyper (avsnitt 10.1.2) kan komma verksamheten som detta leder till. De and- under diskussion såvitt angår företagare. ra ekonomiskt betonade intressen som fö- Beträffande information om ansökningar i retagen kan ha i kreditupplysningsverksam- betalningsföreläggandemål m.m. bör framheten - t.ex. intresset av skydd för yrkes- hållas att det erfarenhetsmässigt förekomhemlighet och andra förhållanden av kon- mer att en företagare i ett trängt ekofidentiell natur - har inte föranlett ut- nomiskt bestrider sådana krav enläge redningen att föreslå några speciella regler. bart i syfte att förhala betalningen. Detta Utredningen förutsätter att kreditupplys- förfarande är långtifrån vanligt men synes ningsverksamheten i dessa hänseenden dock förekomma i en sådan utsträckning handlar efter god kreditupplysningssed. Ut- att utredningen inte ansett sig kunna föreredningen återkommer också i ett senare slå några särskilda begränsningar i användsammanhang till frågor som rör tillämp- ningen av sådan information om företaganingen av en kreditupplysningslagstiftning re. Hithörande frågor har närmare belysts och behandlar därvid bl.a. möjligheten att på sid. 82. Förfrågningar hos tidigare lelåta ett tillsynsorgan styra tillämpningen i verantörer och andra kreditgivare (jämför vissa hänseenden. avsnitt 10.1.6) är enligt utredningens mening nödvändiga när det gäller att belysa f öretagarens betalningsvanor. 11.2 Skydd för personlig integritet Beträffande uppgifter om brottslighet m.m. Frågan om skydd för personlig integritet enligt avsnitt 10.l.2 är det utredningens vid kreditupplysning om företag aktualise- uppfattning att sådan information inte helras till en början beträffande enskilda per- ler bör få användas beträffande företagare. soner som driver näring (företagare). Kre- Dispens från denna regel bör dock kunna ditupplysningar om enskilda firmor inne- ges, t.ex. vid gäldenärsbrott enligt 11 kap. håller regelmässigt uppgifter om företaga- brottsbalken eller i fråga om utbildningsrens ekonomiska och andra personliga för- uppgifter. hållanden. Utredningen har inte funnit att det vid Förutsättningarna för att bereda företa- företagsupplysning föreligger ett så utpräggaren ett skydd för personlig integritet är lat behov av legitimitetskontroll att specielmycket begränsade med hänsyn till de la regler härom erfordras. Utredningen höga krav på effektivitet som från sam- förutsätter emellertid att kreditupplysningshällets och kreditgivarens sida måste stäl- företag och andra serviceorgan såsom för las på företagsupplysningsverksamheten. närvarande från fall till fall prövar om ut- Kreditgivning och riskbedömning beror i så lämnandet av en kreditupplysning är förenhög grad på företagarens skicklighet att ligt med god kreditupplysningssed. det är nödvändigt att vid kreditgivningen Frågan om skydd för personlig integritet

92 SOU 1972: 79

i företagsupplysningssammanhang berör in- hos kreditupplysningsföretag och andra serte bara företagare utan även en grupp en- viceorgan (registerbesked). Det saknas emelskilda personer som har intim anknyt- lertid anledning att begränsa insynsrätten ning till en näringsverksamhet och som till att endast avse registerbesked. Under därför med ett gemensamt begrepp kan förutsättning att skälig avgift erläggs bör betecknas som företag närstående personer. företaget och företagaren också ha rätt att Det gäller här personer med väsentligt på begäran få kopia av lämnad kredituppekonomiskt intresse i företagets verksamhet lysning. Enligt utredningens mening bör (aktieägare i en- och fåmansbolag, deläga- det inte föreligga något hinder mot att re i handelsbolag m.fl.) eller med ledande beställningen av kopia görs i den formen ställning inom företaget (styrelseledamöter, att man på förhand anmäler önskan att få verkställande direktör m.fl.). Företagsupp- kopia i händelse av kommande beställning lysningar innehåller ofta uppgifter om före- från kreditgivarhåll. Vad här sagts gäller i tagets intressenter och ledning (ekonomisk motsvarande mån delägare och andra föställning och duglighet). Man märker i retag närstående personer. Beträffande rekreditgivarkretsar ett stigande intresse för gisterbeskedets och kopians närmare inneuppgifter i dessa hänseenden. håll samt tidsbegränsningar hänvisas till Enligt utredningens mening bör dessa sid. 88w89. närstående personer i kreditupplysningshänseende likställas med företagare, om 11.4 Rättsligt skydd deras delägarskap eller ställning är så markant att uppgifter om deras egna förhål- Beträffande det rättsliga skyddet i nuläget landen behövs för att företagets kreditvär- såvitt angår företagsupplysningsverksamhet dighet (likviditet, soliditet och lönsamhet) kan hänvisas till den redogörelse för förskall kunna belysas. Med hänsyn till de som lämnats i avsnitt 10.5. Det talsreglerna verkningar detta får för delägaren eller fö- bör tilläggas att reglerna inte är avsedda retagsledaren finns det anledning att i den att skydda juridiska personer. praktiska tillämpningen dra en snäv gräns Utredningen föreslår att den som driver i detta hänseende. yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet Vad som tidigare sagts i detta avsnitt skall vara att ersätta skada som skyldig om företagare gäller alltså i motsvarande tillfogats företagare eller delägare och anmån de företag närstående personerna. nan företag närstående person genom otillbörligt intrång i dennes personliga integritet. Ersättningsskyldighet föreligger även 11.3 Rätt till insyn om skadan ej uppkommit genom oaktsam- En rätt till insyn i företagsupplysningsverk- het. samheten är enligt utredningens mening be- Utredningen föreslår vidare att utövare tingad redan av det kreditintresse som fö- av kreditupplysningsverksamhet skall vara retaget har i verksamheten (avsnitt 11.1). skyldig att ersätta skada som tillfogats juri- Såvitt angår företagare och företag när- disk person, företagare eller företag närstående personer tillkommer som ytterligare stående person genom att oriktig uppgift argument för en insynsrätt det skydd mot lämnats om denne. Skadeständsskyldighet otillbörligt intrång i personlig integritet som skall dock inte föreligga om utövaren kan följer av utredningens ställningstagande i visa att tillbörlig omsorg och varsamhet avsnitt 11.2. iakttagits. Utredningen föreslår därför att företag Vid bestämmande av ersättning för skaoch företagare får rätt till insyn, i första da genom otillbörligt intrång eller lämnanhand genom rätt att mot skälig avgift få de av oriktig uppgift skall hänsyn tagas besked om innehållet i de uppgifter om fö- även till lidande som åsamkats företagaren retaget eller företagaren som finns lagrade eller den närstående och andra sådana om-

SOU 1972: 79 93

av annan än rent ekonomisk komst av rörelse. Väsentligt är att framständigheter hålla att verksamheten - för att falla unbetydelse. der - måste drivas företagarebegreppet yrkesmässigt. l 1.5 Gränsdragningsfrågor och Gränsdragningen mellan företagare i frågan andra enskilda personer kan vålla vissa pro- Utredningens ställningstaganden innebär blem i den praktiska tillämpningen, och om skydd för personlig integritet detta gäller i viss mån även begreppet föbetydande skillnader i skyddets utformning mellan å ena sidan företagare och å andra retag närstående personer (sid. 93). Utredningen behandlar i senare sammanhang besidan privatpersoner. av vikt hovet av tillämpningsföreskrifter. Allmänt Det är därför att gränsdragningen mellan dessa båda kategorier av enskil- kan erinras om att beställarens uppgifter da sker med beaktande av de grundsatser om ändamålet med den sökta kreditupplysoch ningen (för varukredit osv.) kan ge god ledsom ligger bakom skyddets utformning en så klar ning för gränsdragningen i det enskilda falenligt principer som möjliggör let. I tveksamma fall har verksamhetens gränsdragning som möjligt. Gränsdragningen aktualiseras utövare möjlighet att kontakta den omfråså ofta i kreditupplysningsverksamheten - inte bara vid utlämnan- gade för kontroll i detta hänseende. Om en enskild person felaktigt hänförs det av kreditupplysning utan även vid upp- - till kretsen företagare eller företag närståläggandet av informationsberedskapen och andra serviceor- ende personer, kan detta leda till otillbörligt att upplysningsföretag gan måste få arbeta efter så enkla och klara integritetsintrång. principer som möjligt. Utformningen av integritetsskyddet för företagaren har skett med utgångspunkt från de särskilda krav som måste ställas på den som yrkesmässigt driver rörelse. Under rörelsebegreppet faller även sådan verksamhet som drivs för jordbruk, skogsbruk och fiske. Undantag bör dock göras för vissa mindre sådana verksamheter där speciella förhållanden råder. Som företai kreditupplysningssammanhang bör gare sålunda inte anses den som driver jordbruk, skogsbruk eller fiske utan hjälp av fast anställd arbetskraft. I övrigt bör gränsdragningen kunna ske med utgångspunkt från de handelsregister som förs hos länsstyrelserna eller särskilda registerförare. Handelsregistren har enligt vad utredningen erfarit vissa brister för närvarande i fråga om aktualisering av m.m., men betydelsefulla änduppgifterna ringar i lagen angående handelsregister, firma och prokura har gjorts på senare tid (SFS 1972: 223). Andra registreringsformer kan tjäna till ledning vid gränsdragningen. Här kan nämnas registreringen för skyldighet att erlägga mervärdeskatt och registreringen för in-

12 Särskilda rörande

frågor kreditupplysnings-

publikationer

En redogörelse för kreditupplysningspubli- dana som endast är avsedda för kontorskationerna har lämnats i kap. 3. Redogö- bruk (rotaprint, multigraf o.d.). relsen visar att det förekommer ett flertal Frågan om reglering av tryckta kreditpublikationer med typisk inriktning på kre- upplysningspublikationer är ytterst beroenditupplysningsverksamhet: Svensk Handels- de av om de omfattas av tryckfrihetsbetidning Justitia, Svensk Köpmannatidning, greppet. I 86 § regeringsformen anges Spärrkatalogen, »listor» osv. Flera av tryckfrihetens innebörd sålunda: »Med publikationerna har karaktären av tryckt tryckfrihet förstås varje svensk mans rätskrift och därigenom aktualiseras frågan tighet att, utan några av den offentliga om tryckfrihetsförordningen utgör hinder makten i förväg lagda hinder, utgiva skrifför reglering av sådana publikationer. Är ter, att sedermera endast inför domlaglig så fallet, måste en reglering av dessa publi- stol kunna tilltalas för deras innehåll, och kationer föregås av en ändring i tryckfri- att icke i annat fall kunna därför straffas, hetsförordningen, vilken är av grundlags än om detta innehåll strider mot tydlig natur. lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning. Alla allmänna handlingar må ovillkorligen genom trycket kunna utgivas, där ej i tryckfrihetsförord- 12.1 Förhållandet till tryckfrihetsförordningen annorlunda stadgas». I anslutning ningen härtill stadgas i l kap. 1 § TF: »I över- Inledningsvis bör framhållas att tryckfri- ensstämmelse med de i regeringsformen hetsförordningen (TF) endast avser tryckt fastställda grunderna för en allmän tryckskrift, varmed förstås skrift som framställts frihet och till säkerställande av ett fritt i tryckpress. En reglering av kreditupplys- meningsutbyte och en allsidig upplysning ningspublikationer som framställts på an- skall det stå varje svensk medborgare fritt nat sätt -- t.ex. genom maskinskrift, sten- att, med iakttagande av de bestämmelser cilering, hektografering, duplicering, ljusko- som äro i denna förordning meddelade till eller fotografering - kommer allt- rätt och allmän piering skydd för enskild säkerhet, så inte i konflikt med TF. Med de mo- i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikderna tryckningsmetoder som utvecklats på ter, offentliggöra allmänna handlingar samt senare tid blir dock denna begränsning i meddela uppgifter och underrättelser i vad TF:s tillämpning av mindre Till ämne som helst. -- Det skall ock stå enbetydelse. tryck hänföres bl.a. tryck som framställts var fritt att, i alla de fall då ej annat är i genom offsetpress, även genom mindre så- denna förordning föreskrivet, meddela upp-

SOU 1972: 79 95

gifter och underrättelser i vad ämne som Om meddelande som lämnas i tryckt skrift är lagstridigt i annat hänseende än såsom ett överhelst för offentliggörande i tryckt skrift till skridande av gränserna för yttrandefriheten, dess författare eller utgivare eller, om för finns däremot enligt gängse uppfattning inte skriften finnes särskild redaktion, till dennågot hinder mot att ingripa däremot med stöd na eller till företag för yrkesmässig för- av bestämmelser i allmän lag. Sålunda anses medling av nyheter till periodiska skriften» en gärning kunna bestraffas som bedrägeri eller svindleri även om den har begåtts genom med- För att belysa lagstiftarens syn på tryckdelande i tryckt skrift. I rättspraxis har meddefriheten och begränsningar i denna redo- i utlande i tryckt skrift om vinstnummer visas här några uttalanden som gjorts i ti- ländskt lotteri ansetts kunna föranleda ansvar digare lagstiftningssammanhang rörande re- för brott mot lotteriförordningen (NJA 1961 klam i tryckt skrift. Denna fråga har upp- s. 715). Det är förenat med uppenbara svårigheter märksammats under förarbetena till 1931 att dra en klar gräns mellan gärningar som års lag om illojal konkurrens (prop. 1931: skall exklusivt bedömas enligt tryckfrihetsför- 175, s. 45 och 57) och till nu gällande ordningens regler och gärningar vilka visserlitryckfrihetsförordning (SOU 1947: 60 s. 119 gen har begåtts genom tryckt skrift men ändå faller utanför det av tryckfrihetsförordningen och prop. 1948:230 s. 172). Av de uttareglerade området. Detta manar till försiktighet landen som då gjordes framgår att sådana när det blir fråga om att vidga möjligheterna meddelanden (illojal reklam) som avsågs i att med stöd av allmän lag ingripa mot gärden numera upphävda 1 § lagen om illo- ningar som har begåtts genom meddelande i tryckt skrift. jal konkurrens inte hör till tryckfrihetsom- Vid tidigare överväganden rörande lagstiftrådet. Grunden härtill är att den grundningen mot illojal konkurrens har de tryckfrilagfästa tryckfriheten har till uppgift att hetsrättsliga aspekterna ägnats stor uppmärksäkerställa ett fritt meningsutbyte och en samhet. Under förarbetena till 1919 års lag i allsidig (jfr l kap. 1 § TF), ämnet synes man ha utgått från en mycket vidupplysning sträckt tolkning av tryckfrihetsförordningen, medan det i bestämmelsen om illojal revilket ledde till att lagen inte kom att innehålla klam avsedda förfarandet var brottsligt i någon bestämmelse alls rörande reklam och annat avseende än som ett överskridande liknande framställningar. I 1931 års lag införav yttrandefrihetens gränser. des emellertid regler härom, vilka utan inom räckvidd be- skränkning har ansetts tillämpliga även på med- Frågan tryckfrihetens delanden i tryckt skrift. Jag anser mig kunna handlades även vid tillkomsten av lagen om utgå från att 1931 års lag inte i något avseenotillbörlig marknadsföring (SOU 1966:71). de strider mot tryckfriheten. För denna stånd- I samband med behandlingen av marknads- punkt har jag stöd i bl.a. uttalanden i samband rådets rätt att meddela förbud med tillkomsten av den nu gällande tryckfrigenerella hetsförordningen. Härav följer att regler som mot otillbörlig marknadsföring yttrade demöjliggör ingripande mot sådana förfaranden partementschefen bl.a. följande (prop. som straffbeläggs i gällande lag mot illojal kon- 1970: 57, s. 65-67): kurrens inte möter några betänkligheter från tryckfrihetsrättslig synpunkt, medan man bör Det är uppenbarligen av utomordentligt stor vara försiktig med att sträcka ut möjligheterna vikt att lagen inte tillämpas på ett sådant sätt att ingripa till andra slag av handlingar. att den kommer i konflikt med tryckfrihetsrät- Grunden för att ingripande mot reklam i tens principer. Enligt 1 kap. 3 § tryckfrihetsför- tryckt skrift har ansetts kunna ske utan stöd i ordningen, vilken har grundlags karaktär, får tryckfrihetsförordningen får ses däri att det missbruk av tryekfriheten inte föranleda straff här är fråga om åtgärder av utpräglat komeller skadeståndsskyldighet i andra fall än dem mersiell natur, som inte avser nyhetsförmedsom anges i förordningen. Denna regel måste lingen eller åsiktsbildningen i samhället. Beanses innebära att stöd i förordningen krävs stämmelsen om reklam i 1931 års lag innehåläven för att man skall kunna meddela vitesför- ler en rad rekvisit som markerar att vad som bud mot handlingar som ligger inom det i för- regleras där är rent kommersiella förfaranden. ordningen behandlade området. Sålunda krävs för att en uppgift skall vara Av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen fram- straffbar att den avser uppgiftslämnarens afgår att tryckfriheten såsom den garanteras av färsverksamhet eller däri utbjudna varor eller förordningen har till syfte att säkerställa ett prestationer, att den är ägnad att framkalla fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. uppfattningen om ett fördelaktigt anbud samt

96 SOU 1972: 79

att handlingssättet står i uppenbar strid med ringar eller påverka dess allmänna beteende i god affärssed. viss riktning. Det har diskuterats om det är Mot utredningens förslag att vidga möjlighe- möjligt att utan direkt stöd i tryckfrihetsförordterna till ingripande att omfatta inte bara orik- ningen meddela förbud mot att reklam över tiga utan också vilseledande framställningar sy- huvud taget bedrivs för vissa slag av varor, nes mig några invändningar inte kunna riktas vars bruk av sociala eller liknande skäl inte bör från tryckfrihetsrättslig synpunkt. Även en ut- uppmuntras, såsom tobaksvaror och alkoholvidgning till framställningar som avser annan haltiga drycker. Jag anser mig inte ha anlednäringsidkares verksamhet eller där tillhanda- ning att gå in på denna fråga här. Den nu akhållna varor och tjänster synes mig kunna god- tuella lagstiftningen skall nämligen över huvud tas. Uppgifter av detta slag torde få anses vara taget inte medge ingripanden som grundas på av sådan rent kommersiell natur att de inte åt- att de marknadsförda varorna anses skadliga njuter skydd enligt tryckfrihetsförordningen. eller på annat sätt olämpliga och att deras Annorlunda förhåller det sig med sådana upp- spridning därför bör motverkas. gifter om annan näringsidkare som saknar direkt samband med dennes näringsverksamhet, Här kan erinras om att en offentlig ut-

exempelvis upplysningar om hans ras, religion, redning (massmedieutredningen) tillsatts politiska åskådning eller personliga förhållan- 1970 med att utreda om uppdrag frågan den. Det är särskilt mot utredningens förslag enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriatt upplysningar om sådana för näringsverksamheten ovidkommande förhållan- heten i massmedier m.m. Denna utredning i princip den skall kunna bli föremål för ingripande, har bl.a. att överväga förbud mot reklam som remisskritiken har riktat sig. för alkoholhaltiga drycker, tobak m.m. Ut- Enligt min mening har kritiken mot utredredningen har framlagt delbetänkande om ningens förslag i detta hänseende åtskilligt fog tryckfriheten och reklamen (SOU 1972: 49). för sig. Meddelanden av detta slag är typiskt sett av sådan art som tryckfriheten avser att värna och vilkas straffbarhet alltså skall bedö- De uttalanden som redovisats ovan visar

mas enligt tryckfrihetsförordningens regler. Ut- att lagstiftaren iakttar stor restriktivitet i redningen hävdar för sin del att det väsentliga om fråga begränsning av tryckfrihetsomför om en viss framställning skall bedömas enrådet. Den syn på reklam i tryckt skrift ligt dessa regler eller inte är framställningens som kommit till uttryck i lagen om otilländamål. När en framställning används som konkurrenshandling skulle den därför enligt ut- börlig marknadsföring kan enligt utredningredningens mening falla utanför tryckfrihets- ens mening inte överföras på tryckta kreområdet. Jag kan inte helt dela detta betrak- Dessa måste ditupplysningspublikationer. telsesätt. För att en framställning skall kunna anses falla inom det av tryckfrihetsförordanses vara av sådan rent kommersiell art att den faller utanför tryckfrihetsområdet torde ningen skyddade området. det inte vara tillräckligt att den faktiskt har En reglering av tryckta kreditupplyslämnats i rent kommersiellt syfte. En sådan förutsätter ningspublikationer alltså ändring princip skulle kunna leda till avsevärda ini tryckfrihetsförordningen. Behovet av en skränkningar i den yttrandefrihet som tryckfrisådan ändring får ses mot bakgrund av hetsförordningen avser att garantera. Utredningen torde f.ö. inte heller själv vilja driva den reglering som utredningen tidigare fun-

denna linje till sin spets, eftersom dess förslag nit erforderlig i fråga om de andra kreditockså ställer upp det rekvisitet att framställupplysningsformema (individuell kredituppningen skall vara ägnad att påverka efterfrågan lysning och kreditbevakningsservice). En regpå eller utbudet av vara eller annan nyttighet. För egen del vill jag, med hänsyn till vad jag lering som endast omfattar de sistnämn-

tidigare sagt om vikten av att undvika en rätts- da formerna av kreditupplysning kan betillämpning som kan te sig tvivelaktig från faras leda till att behovet av kreditupptryckfrihetsrättslig synpunkt, förorda att ingrilysningsservice i allt större utsträckning tillpande mot reklam i tryckt skrift begränsas till sådana framställningar som har rent kommer- godoses genom oreglerad publikationsverksamhet med de ökade risker -- framförallt siella förhållanden till föremål, dvs. avser en näringsidkares affärsverksamhet eller där till- för den personliga - som fölintegriteten handahållna varor och tjänster. Generalklausujer därav. Utredningen vill därför starkt len bör inte kunna användas för att ingripa poängtera att även tryckta publikationer mot reklam i tryckt skrift vilken är inriktad på vissa allmänna värde- måste omfattas av regleringen för att utatt bibringa allmänheten

SOU 1972: 79 97

redningens förslag skall få eftersträvad ef- kreditupplysning även bör gälla för publifekt. kationer. En Iegitimitetskontroll är svår att genomföra i fråga om tryckta publikationer, och utredningen har därför inte ansett sig 12.2 Reglering av tryckta publikationer kunna föreslå särskilda regler i detta hän- För tillgodoseende av kreditsökandens in- seende. tressen i kreditupplysningsverksamheten har Insynsrätten har i tidigare sammanhang i tidigare sammanhang utformats vissa all- utformats som en rätt till registerbesked och männa frågeställningar som rör b1.a. be- rätt till kopia av lämnad kreditupplysning. gränsningar i kreditinformationen, legitimi- Det går emellertid inte att utan vidare tetskontroll och insyn i verksamheten. Sam- överföra dessa former av insyn på tryckta ma frågeställningar måste anläggas även publikationer. Det kan rimligen inte kompå den kreditupplysningsverksamhet som ma i fråga att föreskriva för den skyldighet sker i form av tryckt skrift. ställningsta- som ansvarar för en tryckt publikation att gandena måste emellertid präglas av största särskilt underrätta alla dem som upptas i möjliga hänsynstagande till tryckfriheten. publikationen, t.ex. för betalningsanmärk- Av särskild betydelse är vilken informa- ningar av olika slag. En motsvarighet till tion som bör få ingå i en tryckt kreditupp- rätten att få registerbesked på särskild belysningspublikation. En naturlig utgångs- gäran ligger i så fall närmare till hands. punkt är här att de begränsningar i kredit- En sådan rått skulle emellertid leda till att informationen som utredningen funnit er- den för publikationen ansvarige måste lägforderliga i tidigare sammanhang bör gälla ga upp ett register enbart för detta ändaäven publikationerna. I en kreditupplys- mål över alla dem som förekommer i publiningspublikation rörande privatpersoner bör kationen, vilket kan bli ekonomiskt betungalltså inte få tas in information som omfat- ande. Utredningen har därför inte ansett i . tas av de föreslagna reglerna i avsnitten sig kunna föreslå några särskilda former l a å lO.l.2-lO.1.7 och an- s (brottmålsuppgifter av insyn i publikationsverksamheten. Insy- i nan ömtålig information, uppgifter om äld- nen får i stället utövas av ett särskilt tillre förhållanden, uppgifter om ansökningar synsorgan som förutsätts få tillgång till i betalningsföreläggandemål, inkasseringsåt- publikationen. gärder och kreditspärrar m.m.). Motsvaran- Effektiva rättelserutiner är av särde gäller de begränsningar som funnits er- skilt stor betydelse med hänsyn till pubforderliga vid kreditupplysning rörande fö- likationemas stora spridning. Ett speciellt retagare och företag närstående personer problem i detta sammanhang är identifie- (uppgifter om brottslighet m.m. enligt av- ringen av personer med vanligt förekomsnitt 11.2). mande namn och i viss mån också identi- Utredningen har övervägt ytterligare be- fieringen av firmor och firmainnehavare, gränsningar i den information som bör få ett problem som torde komma att bestå förekomma i kreditupplysningspublikatio- intill dess person- respektive företagsnumner, i första hand sådana publikationer som mer mera allmänt kommer i bruk. En typ rör privatpersoner. Anledningen härtill är av fel som också förekommer är sådana anframförallt svårigheterna att få en betryg- sökningar om betalningsföreläggande, växgande kontroll över den publicerade infor- elprotester 0.d. som tillkommit av misstag. mationens användning. Med den spridning Rättelse av sådana och andra fel nåste i som publikationerna har föreligger risk för princip ske genom tydlig dementi i publikaatt den enskilde onödigtvis kommer att lida tionen. Påstår någon att en uppgift i publiskada eller olägenhet. Utredningen har kationen är oriktig eller missvisande, måste emellertid stannat för att samma reglering det åligga den för publikationen ansvarige som i detta hänseende gäller för individuell att utan dröjsmål utreda förhållandet och

98 SOU 1972: 79

rätta föreliggande fel (se sid. 83). ningen skulle ge reglerna en begränsad ef- Beträffande dispensmöjligheter hänvisas fekt. Enligt utredningens mening måste en till utredningens tidigare ställningstaganden, reglering av de speciella förhållanden som bl.a. iavsnitt 10.4. råder vid kreditupplysning i publikations- Beträffande rättsskyddet i nuläget kan form ske genom att de tryckta publikatiohänvisas 10.5 om nerna undantas för särskild i en till vad som sagts i avsnitt reglering förtal. Har förtalsbrott begåtts genom ut- kreditupplysningslag. givande av tryckt skrift gäller särskilda be- Utredningen föreslår därför att det i 1 bestämmelserna för kap. tryckfrihetsförordningen införs en ny gränsningar enligt och rättegången i tryckfri- paragraf (9 §) av följande lydelse: »Utan tryckfrihetsbrott hetsmål (7 och 12 kap. tryckfrihetsförord- hinder av denna förordning må i lag medföreslår ut- delas särskilda bestämmelser beträffande ningen). I fråga om skadestånd redningen regler som svarar mot reglerna yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet, i avsnitten 10.5 och 11.4. bedriven genom tryckt skrift». De avsedda bestämmelsernas innehåll framgår i allt vätill reglering av utredningens i Utredningens förslag av tryck- sentligt ställningstaganden ta avviker avsnitt 12.2. Härtill kommer behovet av kreditupplysningspublikationer inte i någon mera betydande grad från de regler om tillsyn genom ett särskilt tillsynsför urval av information som till- organ, ett behov som accentueras genom principer lämpas redan i nuläget. Vad som främst att utredningen i fråga om tryckta publikaär att förhindra att tioner inte ansett sig kunna föreslå särskilåsyftas med regleringen beträffande da regler om insynsrätt för den enskilde. publikationsverksamheten priutvecklas rikt- om tillsyn behandlas senare i bevatpersoner i integritetsfarlig Frågor ning, ett förhållande som är särskilt betänk- tänkandet. ligt med hänsyn till publikationernas sprid- Avgörande för regleringens omfattning är ning och de stora svårigheterna att kon- den närmare innebörden i begreppet yrkesan- Denna trollera den publicerade informationens mässig kreditupplysningsverksamhet. vändning. fråga behandlas i ett senare sammanhang. För att i största möjliga utsträckning Utredningen vill dock redan här framhålla verkningama av ingreppet i tryck- att den föreslagna regleringen endast avser begränsa friheten finns det anledning att göra en sådana publikationer som utges i kreditbedömning av de tryckta publika- upplysande syfte. Det är av stor vikt att speciell tionerna i samband med utredningens se- regleringen inte träffar tryckt skrift som nare behandling av frågan om den yrkes- utges i mera allmänt informerande syfte. or- Utanför regleringen faller sålunda bl.a. såmässiga kreditupplysningsverksamhetens dana tillfälliga meddelanden om inträffade ganisation. konkurser o.d. som brukar förekomma i dagstidningar. För att garantera den fria 12.3 Ändring i tryckfrihetsförordningen spridningen av allmän information för har övervägt olika tekniska åsiktsbildningen i samhället, finns det skäl Utredningen för en materiell reglering av de att ställa särskilda krav på sammansättlösningar tryckta kreditupplysningspublikationerna i ningen av det organ som krävs för tillsyn enlighet med utredningens förslag i avsnitt över den yrkesmässiga kreditupplysnings- 12.2. Utredningen har bl.a. prövat möjlig- verksamheten. heten att anknyta regleringen till bestämmelserna om tryckfrihetsbrott i 7 kap. 12.4 Reglering av icke tryckta publikatiotryckfrihetsförordningen. En sådan anknyt- ner ning är emellertid inte förenlig med innehållet i de materiella regler som föreslås I nuläget förekommer kreditupplysningsoch anknyt- som inte har karaktären av skola gälla för publikationerna, publikationer

SOU 1972: 79 99

tryckt skrift, tex. stencilerade »listor» över betalningsanmärkningar. En reglering av sådana publikationer kommer alltså inte i konflikt med tryckfrihetsförordningen. Det finns därför enligt utredningens mening inte anledning att beträffande sådan kreditupplysningsverksamhet föreslå annan reglering än den som föreslagits i kap. 10 och ll. Skillnaderna i förhållande till annan kreditupplysningsverksamhet är inte större än att de kan beaktas inom ramen för ett dispensförfarande.

100 SOU 1972: 79

13 Utländskt över kreditupplysningsföretagen inflytande

om utländskt över kre- kan ge i den enskildes ekonomiska och Frågan inflytande i Sverige har upp- andra personliga förhållanden. Denna inditupplysningsföretagen märksammats i första hand de fö- skulle, menar man, kunna leda till genom syn retagsköp som gjorts av Dun & Bradstreet, integritetskränkningar och otillbörlig påver-

lnc., New York. Den amerikanska koncer- kan. Konkreta exempel härpå är inte kända nen förvärvade 1967 Kreditinformation AB av utredningen. Här kan dock sägas att Stockholms samt 1969 oron för den enskildes möjligheter att över- (inkl. Inkassobyrå) Soliditet AB (inkl. AB Kreditkontroll), För- blicka den egna situationen och styra den Hermes (inkl. Kredit- egna utvecklingen är särskilt uttalad avvaltningsaktiebolaget AB och Kreditdata samt Ex- seende personupplysningsverksamhet. Som register AB) portföreningens dåvarande upplysningsbyrå. exempel på tänkbar otillbörlig påverkan Verksamheten har i huvudsak samordnats har framförts att man med hjälp av registren skulle kunna sortera fram under Soliditet i fråga om företagsupplys- personer och under i fråga om som kan vara av intresse för främmande ning Kreditregister Om man räknar med den underrättelsetjänst och som samtidigt bepersonupplysning. i finner sig i en så brydsam ekonomisk situasammanlagda kreditupplysningsservicen Sverige från kreditupplysningsföretag, ban- tion att de är mottagliga för påtryckningar. ker och torde Farhågorna har förstärkts av medvetanföretagareorganisationer, koncernens marknadsandel det om den senare tidens tekniska utveckuppgå till drygt 35%. Dun & Bradstreet är ling. Det finns goda förutsättningar för om- Moderbolaget i alla Världsdelar med ett stort läggning till ADB i större skala i kreditrepresenterat Eftersom det antal företag. I Europa är företaget repre- upplysningsföretagens register. förutom i Sverige, i ett tiotal olika är ovisst vad denna effektiva behandling senterat, länder - Frank- av information kan leda till, finns det en bl.a. Danmark, England, rike, Schweiz och Västtyskland. Koncernen allmän osäkerhetskänsla. är i första hand verksam på företagsupp- Följderna av ett utländskt inflytande lysningens område men tillhandahåller ock- över kreditupplysningsregister med företagsinformation har inte uppmärksammats i liså personupplysningar. ka hög grad. Möjligen kan detta förklaras med att handeln till sin natur är interna- 13.1 Den allmänna debatten tionellt präglad och att informationsutbytet beträffande utländskt mellan länderna har fått relativt bestämda Farhågorna inflytande över kreditupplysningsföretagen gäller former. främst de möjligheter till insyn registren

SOU 1972: 79 l0l

det. Sådan information aktualiseras främst 13.2 Skillnader mellan företags- och när det gäller konsumtionskrediter och personupplysning dessa har nationell karaktär. Något stör- Utbytet av företagsinformation mellan Sve- re internationellt behov av personinforma-

rige och andra länder har stor omfattning. tion torde därför inte är föreligga. Typiskt Informationen behövs för att handelsutby- bl.a. att den ovan nämnda organisationen tet skall kunna Leveranser kan Intercredit endast riktar fungera. in sig på sådan ininte göras utan kännedom om kundens formation som rör Det finns såleföretag. ekonomiska stabilitet. Kreditupplysningsfö- des en markant skillnad mellan kredituppretagens information har således betydelse lysningsföretagens förmedling av företags-

för handeln i sin helhet. respektive det internapersonuppgifter på Uppgifter om i vilken utsträckning kre- tionella planet.

ditupplysningsföretagen lämnar företagsupp-

lysningar till utlandet föreligger inte. Sven-

ska Bankföreningen gjorde emellertid 1966 13.3 Utredningens överväganden

en beräkning över omfattningen av affärs- Frågan om utländskt inflytande över krebankernas hela upplysningsverksamhet. Den ditupplysningsföretagen har aktualiserats upptar 59.000 upplysningar till utländska främst genom att Dun & Bradstreet köpt banker och 2.000 upplysningar till utländsde två största svenska kreditupplysningsföka företag, institutioner m.m. Tillsammans retagen och därmed blivit ägare till en motsvarar detta cirka 14 % av affärsbanbetydlig andel av branschen. Samtidigt har kernas totala upplysningsverksamhet utanutvecklingen av personregistreringen och för den egna banken nämnda år. Siffrorna användningen av ADB på den offentliga torde till den helt övervägande delen avse och privata sektorn väckt oro och blivit företagsupplysningar och man räknar med föremål för debatt. Den frågeställning som en ökande mängd företagsupplysningar till aktualiseras mot denna bakgrund är om utlandet. Samma utveckling torde gälla för ett utländskt inflytande över kreditupplyskreditupplysningsföretagen med tanke på ningsföretagen kan medföra risker för den den internationella handelns expansion. enskildes personliga integritet eller eljest Även på andra sätt gör sig den internakräva förebyggande åtgärder. Bl.a. kräver tionella handelns utveckling gällande på säkerhetsfrågorna beaktande. Vid en jämkreditupplysningsområdet. Det ökade behoförelse mellan företags- och personupplysvet av information mellan länderna återningsverksamhet visar det sig att avsevärda speglas i ett intensivare samarbete mellan skillnader föreligger i de allmänna förutkreditupplysningsföretagen. För närvarande sättningarna. planeras exempelvis en europeisk kredit- - Intercredit skyddsorganisation i syfte att få till stånd ett centralt upplysningsreöver l 3.3. l Företagsupplysning gister konkurser, ackord, övriga insolvensfall samt »sken- och svinde1firmor». Uppgifter om har under tid företag lång Initiativ har också tagits till en organisa- förmedlats till och från vilket är utlandet, tion som bygger på samarbete med kredit- en av de behov den internationella följd upplysningsföretag i olika europeiska län- handeln för med område har sig. På detta der (FECRO, dvs. Federation of European formerna för förmedlingen och frågan om

Credit Reporting Organisations). Här bör informationens innehåll sedan länge pröäven erinras om vad som tidigare sagts vats i näringslivet. om utländskt in- Frågan om de multinationella företagens tillväxt över flytande företagsupplysningsverksampå kreditupplysningsområdet (sid. 56). heten får ses mot bakgrund av utredningens

Information om privatpersoner förmedlas tidigare ställningstaganden i fråga om skyd-

inte i någon större utsträckning till utlan- det för personlig integritet i denna verk-

102 SOU 1972: 79

samhet 11). Utredningens ställnings- ditupplysningsföretagens verksamhet. Denna (kap. har påverkats av det höga krav verksamhet har visserligen en anknytning taganden på information som måste ställas beträffan- till bankerna men i än högre grad till den och andra enskilda som ligger utanför bankomde företagare personer kreditgivning som engagerat sig i en näringsverksamhet. rådet. Detta till Mot den som ovan tecknats leder enligt utredningens mening bakgrund om personlig inte kan och med anledning av de förslag utredatt frågor integritet tillmätas någon särskild betydelse vid be- ningen framlägger om begränsningar och av frågan om utländskt infly- kontroll av verksamheten har utredningen dömningen tande över inte kunnat finna några bärande skäl att företagsupplysningsverksamheten. föreslå förbud mot utländskt inflytande över vad avser I frågan om det utländska inflytandets kreditupplysningsföretagen betydelse från säkerhetssynpunkt har ut- företagsupplysningsverksamhet. redningen haft tillfälle att höra företrädare för olika säkerhetsfunktioner. Därvid fram- 13.3.2 Personupplysning kom inte några konkreta exempel på att företagsupplysningsverksamhet använts på Personupplysningsverksamheten skiljer sig ett från skadligt sätt. markant från företagsupplysningsverksamsäkerhetssynpunkt Här bör dessutom nämnas att säkerhets- heten. Förmedlingen av personuppgifter har funktioner finns inom ringa eller ingen betydelse för den interuppbyggda näringsbl.a. Industrins under nationella handeln. Verksamheten är knulivet, försvarsbyrå Säkerhets- ten till konsumtionskreditema och dessa Svenska Arbetsgivareföreningen. vid denna har utpräglat nationell karaktär. frågor följs byrå med stor uppmärksamhet. Frågan om vilka risker som kan före- Företagsupplysningsverksamheten har ge- ligga för den enskildes personliga integrinom sin särskilt starka till han- tet vid ett utländskt inflytande över kreanknytning deln fått en viss internationell Ett skall ses mot bakprägel. ditupplysningsföretagen härav är att man inom EEC föror- grund av de ovanligt stora möjligheterutslag för kreditupplysnings- na till insamling av personuppgifter. Med dat fri etableringsrätt företag. Här bör även erinras om de sam- den för vårt land unika offentlighetsprin- Inter- torde få om ens något annat land arbetsorgan som tidigare nämnts cipen och FECRO. Det har också möjligheter. Därmed är incredit pekats ge motsvarande på de ekonomiska resurser och den »know te sagt att dessa möjligheter utnyttjas på how» som kan tillföras ett otillbörligt sätt i nuläget, men förhålföretagsupplysningsverksamheten genom utländskt enga- landet är av stor betydelse vid bedömning- Vad här sagts talar för att man en av de risker som kan tänkas föreligga gemang. inte utan starka skäl bör ingripa i utveck- med ett utländskt inflytande. Informationen mot en internationalisering av före- består dessutom till stor del av uppgifter lingen som den enskilde själv lämnat för att bl.a. tagsupplysningsverksamheten. en rationell förvaltning av sam- En del av kreditupplysningsverksamheten möjliggöra bedrivs i banksektorn. Detta förhållande hället. I lämnandet av sådana uppgifter lighar åberopats som skäl till att skydda verk- ger ett förtroende från den enskildes sida, samheten mot utländskt inflytande. Bakom vilket också måste beaktas. Kreditupplysligger samma synsätt som gäller för banker- ningsföretagen bygger sin uppgiftsinsamling na vars verksamhet är förbehållen svenska på de möjligheter offentlighetsprincipen intressen. Denna har tillkommit i ger. Denna princip är emellertid av så reglering och motiven betydelse för vårt samhällsden tidiga banklagstiftningen grundläggande grundar sig på förhållanden som starkt för- skick att några genomgripande förändringar ändrats. De kan därför inte anses så star- sannolikt inte kommer att bli aktuella. Förockså för kre- delarna med en offentlighetsprincip måste ka att de gör sig gällande

SOU 1972: 79 103

anses vara så stora att evenetuella nackdelar formation underlättar självfallet möijlighei stället bör angripas i de särskilda fallen. terna att genom olika bearbetningar sorte- Utgångspunkten är alltså att kreditupp- ra ut personer som är intressanta tför en lysningsföretagen även för framtiden korn- verksamhet som riktar sig mot landets sämer att vara i besittning av stora infor- kerhet. Riskerna består således i första mationsmängder avseende privatpersoner. hand däri att register med kreditintforma- Informationen insamlas och aktualiseras tion kan utgöra en öppning för en från fortlöpande av dessa företag. Från integri- säkerhetssynpunkt icke önskad verksamhet. tetssynpunkt kan detta förhållande vara Utredningen har genom sin hearing ned betänkligt på flera sätt. Visserligen förmed- företrädare för militära och civila säkerlar kreditupplysningsföretagen inte hetsfunktioner erfarit att annågra visserligen nämnvärda mängder av personuppgifter till vändning av kreditupplysningar om privatutlandet för närvarande, eftersom det inte personer i främmande underrättelseverkfinns något större behov härav. Med ett samhet inte kunnat hittills. Man beläggas utländskt inflytande över företagen kan kunde emellertid inte bortse från riskerna emellertid andra intressen göra sig starkt i en framtida utveckling som medför delgällande. Den information kreditupplys- vis nya förhållanden. Här har bl.a. kreditningsföretagen förvaltar kan användas för upplysningsföretagens goda förutsättningar fler ändamål än kreditbedömning. Här skall för omläggning till ADB stor betydelse. till en början säkerhetsfrågorna beröras. Efter en samlad bedömning av de risker Med en stor mängd uppgifter om en- som kan vara förenade med ett utländskt skilda personer torde det vara möjligt att, inflytande över personupplysningsverksamsärskilt med hjälp av ADB, göra bestämda heten föreslår utredningen att ett sådant inurval som kan vara av intresse för främ- flytande skall Den främsta anförbjudas. mande underrättelsetjänst. ledningen härtill är de risker som är för- Kreditupplysningsföretagens uppgifter berör väsentligen knippade med att kreditupplysningsföretasådana förhållanden som har med den en- gen har resurser till en hela landet omfatskildes ekonomiska situation att skaffa. Ge- tande personregistrering med fortlöpande nom dessa uppgifter och genom viss mer av registren. aktualisering Ett kreditupplyspersonligt färgad information kan emeller- ningsföretag kan därför vara ett effektivt tid den enskildes förhållanden återspeglas i instrument för den som vill använda större relativt hög grad. De hittills föreslagna reg- informationsmängder om enskilda även i lerna syftar till att begränsa denna effekt andra syften än kreditupplysning. med tanke på skyddet för den enskildes Utredningen föreslår att personupplyspersonliga integritet. Med utländskt infly- ningsverksamhet skall få drivas endast av tande över kreditupplysningsföretagen ökar svensk medborgare eller svensk juridisk emellertid risken för att den stora infor- person. Sådan verksamhet bör inte till nåmationsmängd det här är fråga om kan gon del få ägas av utländska intressen eller komma utanför landets kontroll. I ett på annat sätt »- genom företagsledningens sådant läge finns inga hinder för bear- sammansättning, beroende av utländsk krebetningar t.ex. i det bestämda att dit eller - stå under utsyftet eljest väsentligt sortera fram vissa personer som kan vara ländskt inflytande. känsliga för påtryckningar. Från säkerhets- Utredningens förslag aktualiserar frågan synpunkt torde det därför vara väsentligt om gränsdragning mellan och företagare att vidta åtgärder som minskar eller om privatpersoner. I denna del hänvisas till vad möjligt förhindrar möjligheterna för ut- som tidigare sagts i avsnitt 11.5. ländska intressen att systematiskt insamla och lagra personinformation. Fri tillgång för utländska intressen till register över svenska medborgare innehållande kreditin-

104 SOU 1972: 79

14 framtida

Kreditupplysningsverksamhetens

m.m.

organisation

Utredningens tidigare överväganden beträf- la reglering som utredningen tidigare förefande den yrkesmässiga kreditupplysnings- slagit. verksamheten har lett till förslag till en ma- - I kap. 10 har utredningen såvitt angår teriell som innefattar reglering handlingsreg- kreditupplysning om privatpersoner föler, regler om insyn och skadestånd samt reslagit åtskilliga regler som syftar till att förbud mot utländskt inflytande över per- i olika hänseenden förbättra den enskildes sonupplysningsverksamheten (kap. 10-13). ställning i kreditupplysningsverksamheten. Enligt direktiven har utredningen att också Utredningen har föreslagit regler som skydta ställning till kreditupplysningsverksamhe- dar den enskilde mot användning av infortens framtida organisation. mation som är ömtålig, oriktig eller miss- Direktiven anvisar i första hand två alter- visande. Utredningens förslag går också ut nativ för reglering av organisationen, näm- på begränsningar i möjligheten att göra förligen ett monopolsystem och ett konces- frågningar hos hyresvärdar och andra ensionssystem. Monopolsystemet innebär att skilda i den omfrågades omgivning. Utredstaten eller ett av staten helt eller delvis ningen föreslår vidare förbättringar i legitifår ensamrätt att driva kredit- mitetskontrollen - för den ägt företag bl.a. möjlighet upplysningsverksamhet. I koncessionssyste- enskilde att förbjuda kreditupplysning om met bibehålls däremot rätten för enskilda honom. Genom rätten till registerbesked och att utöva verksamheten, men denna rätt kopia av lämnad kreditupplysning får den blir beroende av offentlig myndighets till- enskilde en i princip obegränsad rätt till instånd (koncession) och verksamheten ställs syn i verksamheten. Det rättsliga skyddet för under viss tillsyn. den enskilde förstärks genom särskilda regl anslutning till monopol- och konces- ler om rätt till skadestånd. Den föreslagna sionsfrågorna behandlas avslutningsvis i det- regleringen syftar i första hand till att ge ta kapitel frågor om kreditupplysningslag- den enskilde ett rimligt skydd för den perstiftningens tillämpningsområde och kon- sonliga integriteten men gagnar ytterst även troll över kreditupplysningsregister. kreditgivaren i viktiga hänseenden. I kap. 11 föreslås motsvarande regler för kreditupplysning om företag, må vara att dessa regler på grund av de särskilda förhållan- 14.1 Utgångspunkten den som råder i detta sammanhang utfor- Frågan om reglering av den yrkesmässiga mats annorlunda. kreditupplysningsverksamhetens organisa- De föreslagna reglerna innebär högst betion bör ses mot bakgrund av den materiel- tydande förbättringar av kreditsökandens

SOU 1972: 79 105

ställning i förhållande till nuläget, och det ras med utgångspunkt från de värderingar kan därför synas som om någon ytterliga- som utredningen gjort i tidigare sammanre reglering inte erfordras. Det är emeller- hang. En reglering av organisationen skall tid att märka att utredningen måst utforma således syfta till att verksamheten på ett efsina förslag till handlingsregler så att de fektivt sätt fyller sin kreditskyddande funkkan anpassas efter utvecklingen på kredit- tion med beaktande av de särskilda intresgivnings- och informationsområdena. Vissa sen -- bl.a. skyddet för personlig integritet frågor har därför lämnats åt den praktiska -- som kreditsökanden har i verksamheten. tillämpningen, t.ex. frågor om ytterligare Här - liksom vid utformningen av den ma- begränsningar i informationstyperna, be- teriella regleringen blir det således ytgränsningar i fråga om informationens ut- terst fråga om en avvägning mellan de olika förlighet samt bestämningen av begreppen intressena i verksamheten. Frågeställningen »företagare» och företag »närstående» per- blir vilken Organisationsform som bäst tillsoner. För att ge de föreslagna reglerna en godoser en sådan intresseavvägning. viss elasticitet har utredningen vidare fun- Organisationsfrågan kan emellertid inte nit det nödvändigt att ge möjlighet till avgöras enbart med utgångspunkt från de dispens från dessa i viss omfattning. krav som ställs på verksamheten från kre- Härtill kommer allmänt sett ett behov av ditskydds- och integritetssynpunkt. Ställatt kontrollera att reglerna för verksamhe- ningstagandet till organisationen måste ten iakttas. En effektiv tillsyn över verk- grunda sig på en samlad bedömning av alla samheten ser utredningen som en väsentlig de faktorer som är av betydelse i samförutsättning för att den föreslagna mate- manhanget. Hänsyn måste alltså också tas riella regleringen skall kunna ge ett gott till allmänna lämplighetssynpunkter, och resultat. Även genomförandet av utredning- även det föreslagna förbudet mot utländskt ens förslag till förbud mot utländskt infly- inflytande över personupplysningsverksamtande över personupplysningsverksamheten heten måste komma in i bilden. kräver särskild tillsyn. En viss kontroll över verksamheten kan komma till stånd genom 14.2 Frivillig reglering de föreslagna reglerna om rätt till insyn för den enskilde genom registerbesked och En reglering av kreditupplysningsverksamkopia av lämnad kreditupplysning. Denna hetens organisation kan ske på olika sätt. kontrollmöjlighet är i och för sig mycket I första hand har nämnts monopol- och värdefull men inte tillräcklig med hänsyn koncessionsalternativen. Innan dessa betill arten och vikten av de frågor som ak- handlas bör dock prövas möjligheten till en tualiseras i kreditupplysningsverksamheten. frivillig reglering av verksamheten, t.ex. ge- Det behov av tillämpningsföreskrifter, dis- nom ett frivilligt auktorisationsförfarande. pensmöjligheter och kontroll som alltså fö- Frivillig auktorisation innebär att kreditreligger tillgodoses på ett naturligt sätt ge- upplysningsföretag och andra serviceorgan nom att även kreditupplysningsverksamhe- får möjlighet att underkasta sig en lämptens organisation blir föremål för reglering lighetsprövning av något offentligt eller eni lämplig form. skilt organ. Till skillnad från koncessions- I kap. 8 har utredningen redovisat de in- systemet föreligger det alltså här ingen tressen som gör sig gällande i den yrkes- skyldighet att genomgå sådan lämplighetsmässiga kreditupplysningsverksamheten. In- prövning. tresseförhållandena har påverkat utform- Frivillig auktorisation förekommer i åtningen av den materiella reglering som ut- skilliga sammanhang. Länsstyrelserna får redningen föreslagit, och det är naturligt att sålunda meddela auktorisation åt enskilda de måste påverka även valet av organisa- bevakningsföretag (SFS 1951: 640), och hantionsform för verksamheten. delskamrarna ger auktorisation bl.a. för Valet av Organisationsform bör alltså gö- marknadsundersökningsföretag. Auktorisa-

106 SOU 1972: 79

tion genom intagning av medlem i bransch- konkurrensen företagarna emellan genom förening förekommer t.ex. hos Svenska Re- att endast de som erhållit särskilt tillstånd sebyrâföreningen, och det är i sådana sam- (koncession) får utöva den verksamhet som manhang ganska vanligt att föreningen har avses med lagstiftningen. allmänna regler för medlemmarnas verk- Som exempel på koncessionslagstiftning samhet. från ett område som - i likhet med kre- En av - rör kreditreglering kreditupplysningsverk- ditupplysningsverksamheten samheten - totalt - i samhället kan nämnas eller partiellt genom givningen lagen ett frivilligt auktorisationsförfarande skulle om bankrörelse. Enligt denna lag får bankdrivas - förutom av Sveriges riksmöjligen vara tillräcklig om frågan bedöms rörelse enbart från effektivitetssynpunkt. Det finns bank - endast av bankaktiebolag som fått anledning anta att auktoriserade kreditupp- tillstånd därtill av Kungl. Majzt (oktroj). lysningsföretag skulle få ett visst företräde I sin typiska form kännetecknas ett konframför de oauktoriserade, och kreditgivar- cessionssystem av att verksamhetens utövare na hair vissa möjligheter att avtalsvägen på- måste underkasta sig en lämplighetsprövverka kvaliteten på det kreditskydd som ning av ett offentligt organ, i vissa samverksamheten tillhandahåller. Frivilligalter- manhang Kungl. Majzt och i andra fall en nativet ger däremot inte tillfredsställande myndighet. I prövningen ingår i vissa fall säkerhet för att även kreditsökandens in- även en bedömning huruvida den tillämnatressen blir beaktade. Framförallt är att de verksamheten är behövlig och i övrigt märka att alternativet inte hindrar olämp- samhällsnyttig. Verksamheten ställs vidare lig etablering i branschen. Möjligheterna att under offentlig tillsyn, i regel genom en utöva en fortlöpande kontroll över oauktori- myndighet. Tillsynsorganet anförtros ofta serade kreditupplysningsföretag skulle också ytterligare arbetsuppgifter, t.ex. att meddela bli otillfredsställande. Alternativet har även tillämpningsföreskrifter för verksamheten. i övrigt sådana begränsningar med utgångs- För att kunna bedöma koncessionssystepunkt från kreditsökandens intressen att mets värde redovisar utredningen i detta det inte kan läggas till grund för en regle- avsnitt en modell där huvuddragen för ett ring av verksamhetens organisation. Här koncessionssystem för kreditupplysningskan också erinras om att det föreslagna för- verksamhet anges. budet mot utländskt inflytande över personupp1ys.ningsverksamheten i praktiken torde 14.3.1 Lämplighetsprövning kräva offentlig kontroll över etableringen av kreaditupplysningsföretag och andra ser- Ett koncessionssystem ger till en början viceorgan. möjlighet att allsidigt pröva utövarens En tillfredsställande reglering av organi- lämplighet att driva kreditupplysningsverksationen kan alltså enligt utredningens me- samhet. En grundläggande förutsättning ning inte komma till stånd genom frivillig bör här vara att den avsedda verksamheten auktorisation, och inte heller i övrigt finns kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt det något godtagbart alternativ till konces- och omdömesgillt sätt. Även andra faktorer sions- och monopolsystemen. måste beaktas: att sökanden är myndig och ej försatt i konkurs, att han gjort sig känd för laglydnad osv. Värdet av en sådan 14.3 Koncession lämplighetsprövning skall inte överskattas, Koncessionslagstiftning används i samman- men den ger dock möjlighet att utestänga hang där viktiga samhällsintressen ansetts olämpliga utövare från att driva kredituppmotivera en begränsning i den princip om lysningsverksamhet och den har också en näringsfrihet som vår lagstiftning bygger på. preventiv effekt. Prövningen gagnar inte Sett från företagaresynpunkt innebär kon- bara effektivitets- och integritetsintressena cessionslagstiftning begränsning i den fria utan ger också möjlighet att pröva om det

SOU 1972: 79 107

föreligger hinder för koncession med hän- hovsprövning gör sig särskilt gällande vid syn till det föreslagna förbudet mot ut- kreditupplysning om privatpersoner. ländskt inflytande över personupplysningsverksamheten. Med hänsyn till prövningens 14.3.3 Kontinuerlig tillsyn betydelse förutsätts här att den utövas av Kungl. Maj:t. Tillstånd bör få förenas med Ett koncessionssystem ger goda möjligheter villkor. till en fortlöpande kontroll av att de koncessionerade företagen fortfarande svarar mot kraven på sakkunskap m.m. och att de iakttar de regler som gäller för verk- 143.2 Behovsprövning samheten. En sådan kontroll är nödvändig Ett koncessionssystem innebär en begräns- bl.a. med hänsyn till att tillståndsprövningning av antalet kreditupplysningsföretag och en inte kan ge full säkerhet i dessa hänandra serviceorgan. Hur långt begränsning- seenden. en skall gå är en fråga om koncessionsreg- Det förutsätts här att den fortlöpande lernas närmare utformning. Genom en regel tillsynen utövas av ett offentligt organ. Tillom att antalet företag skall anpassas efter synsorganet förstärker och kompletterar i kreditgivarnas behov - må vara att beho- viktiga hänseenden den enskildes egen invet inte kan mätas med exakthet - kan Genom att tillsynsorganet åläggs synsrätt. antalet på sikt starkt begränsas. Genom en att uppta klagomål från allmänheten rösträng behovsprövning minskar skillnaden i rande verksamhetens bedrivande, får denna förhållande till monopolsystemet. insynsrätt en särskild tyngd. I sammanhang En begränsning av antalet kreditupplys- där den enskildes insyn är av ingen eller - av att ningsföretag och andra serviceorgan är från ringa betydelse t.ex. kontrollen olika synpunkter önskvärd i ett konces- förbudet mot utländskt inflytande iakttas Det finns anta att - en mera självstänsionssystem. anledning fyller tillsynsorganet en koncentration av verksamheten skulle dig kontrollfunktion. Det bör emellertid erfrämja effektiviteten jämfört med nuläget, inras om att kontrollens effekt är beroende som ger en splittrad bild av verksamhetens av att antalet företag i görligaste mån bestruktur. En koncentration skulle bl.a. möj- gränsas. liggöra ökad användning av ADB-tekniken. En begränsning av antalet företag ligger 14.3.4 Tillämpningsföreskrifter och också i linje med kravet på en effektiv dispensgivning tillsyn över verksamheten. Tillsynen blir effektivare om den begränsas till ett litet an- Tillsynsorganet kan åläggas ytterligare artal företag. Denna aspekt är av särskild be- betsuppgifter utöver kontrollfunktionen. I tydelse för kreditsökanden. Hans direkta in- tidigare sammanhang har framhållits att synsmöjligheter förbättras betydligt om an- vissa frågor måste lämnas åt den praktiska talet företag begränsas. Här bör särskilt tillämpningen för att möjliggöra en anpassnämnas att värdet av hans rätt att få regis- ning efter utvecklingen på kreditgivningsterbesked ekonomiskt sett - eftersom be- och informationsområdena. I och för sig är skeden är avgiftsbelagda - är beroende av det tänkbart att låta de koncessionerade föatt han inte behöver infordra besked från retagen själva lösa dessa tillämpningsfrågor ett stort antal företag. med ledning av de allmänna principer som En begränsning av antalet företag ger ligger till grund för lagstiftningen. Det är alltså betydelsefulla vinster. En behovspröv- emellertid här fråga om en kompletterande ning efter restriktiva normer bör därför materiell normbildning av stor betydelse för ingå i koncessionssystemet. Prövningen be- allmänheten, och även för kreditupplysningshöver inte få några menliga verkningar företagen själva måste det vara av stort värfrån konkurrensbegränsningssynpunkt. Be- de att inte behöva ta hela ansvaret för de

108 SOU 1972: 79

ställningstaganden som här krävs. Det är steras i en kreditupplysningsverksamhet. därför naturligt att det organ som utövar Återkallelsemöjligheten är därför ett eftillsyn över verksamheten även anförtros fektivt påtryckningsmedel. Denna möjlighet uppgiften att ge erforderliga tillämpnings- får framförallt en preventiv effekt. Redan föreskrifter. Härigenom kan reglerna för underhandsåtgärder från kreditupplysningsverksamheten på ett smidigt sätt anpassas nämndens sida kommer sannolikt att visa efter utvecklingen. På motsvarande sätt för- sig tillräckliga. Nämnden bör ha möjlighet håller det sig med de dispensmöjligheter som att förelägga vite. utredningen tidigare föreslagit. Även sådana Här bör också erinras om vikten av att frågor bör avgöras av tillsynsorganet. koncessionen tidsbegränsas, förslagsvis till högst fem år. En förutsättning för förlängning av tillståndet efter koncessionstidens 14.3.5 Tillsynsorganets sammansättning utgång bör givetvis vara att verksamheten De kontroll-, tillämpnings- och dispensupp- skötts väl. Även tidsbegränsningen av tillgifter som enligt den tidigare redogörelsen ståndet får alltså en preventiv effekt. bör ankomma på det offentliga tillsynsorganet är av sådan art och vikt att särskilda 14.3.7 Sammanfattning krav måste ställas på dess sammansättning. T illsynsorganet bör enligt utredningens me- Ett koncessionssystem av den modell som i ning ha karaktären av en fristående nämnd huvuddrag skisserats ovan är väl förenligt kreditupplysningsnämnd »- som genom med de principiella utgångspunkter som bör ett starkt parlamentariskt inslag ger garan- vara bestämmande för valet av organisatier för att den företräder en bred med- tionsform enligt avsnitt 14.1. borgaropinion. Koncessionssystemet förstärker och kom- En kreditupplysningsnämnd kan anför- pletterar i viktiga hänseenden den matetros även andra uppgifter än de ovan riella reglering som utredningen tidigare fönämnda. Naturligt är t.ex. att nämndens reslagit. Framförallt tillgodoses de kontroll-, sakkunskap anlitas i samband med Kungl. tillämpnings- och dispensbehov som förelig- Majzts prövning av ansökan om koncession ger i verksamheten. En koncessionsregleså att nämnden får tillfälle att yttra sig. ring tar också i en väl avvägd form hän- Det bör vidare ankomma att -på nämnden syn till de intressen i synnerhet effektibevaka vitets- och integritetsintressena - som gör utvecklingen på kreditupplysningsområdet och i förekommande fall göra an- sig gällande i kreditupplysningsverksamhemälan om behov av ändring i kreditupplys- ten. Detta gäller i första hand kredituppningslagstiftningen. lysning om företag men är i allt väsentligt tillämpligt även på kreditupplysning om privatpersoner. Ett koncessionssystem kan 143.6 Sanktionsmöjlighcter alltså tillämpas på kreditupplysningsverk- Utredningen har i tidigare sammanhang fö- samheten i dess helhet. reslagit regler om skadeståndsskyldighet i händelse av otillbörligt integritetsintrång el- 14.4 Monopol ler utlämnande av oriktig information. Skadeståndsskyldigheten kompletteras i ett kon- Den ensamrätt till viss verksamhet som utcessionssystem med mera speciella sanktio- märker ett monopolsystem innebär ett bener. Om ett kreditupplysningsföretag all- tydligt kraftigare ingrepp i näringsfrihevarligt missköter verksamheten, bör det i ten än koncession och medför också att sista hand finnas möjlighet för Kungl. Maj:t möjligheterna till konkurrens helt bortatt återkalla tillståndet. En sådan sanktion faller. Monopollagstiftning tillämpas därär mycket kännbar för utövaren bl.a. med för med stor försiktighet. För närvarande hänsyn till de ofta stora belopp som inve- gäller monopol på handeln med rusdrycker

SOU 1972: 79 109

enligt rusdrycksförsäljningsförordningen, fallet måste ligga i linje med verksamhetens och enligt lagen den 27 maj 1970 om detalj- allmänna målsättning och de avvägningar handel med läkemedel (SFS 1970: 205) får mellan kreditskydd och integritetsskydd sådan handel drivas endast av staten eller som ligger till grund för denna. Ett ensiav juridisk person i vilken staten äger ett digt betonande av något särintresse i verkbestämmande inflytande. samheten kan alltså inte komma i fråga. Det bör också betonas att ett inflytande för staten för med sig ett ansvar inte bara 14.4.1 Huvuddragen i ett monopolsystem för verksamhetens principiella uppläggning Vissa likheter föreligger mellan koncessions- utan även för detaljerna i verksamheten. och monopolaltemativen. Till grund för ett Kreditupplysningsverksamheten är till sin monopolsystem måste ligga samma mate- natur sådan att den lätt kan leda till konriella reglering som i koncessionsfallet, dvs. flikter med de enskilda intressenterna (kreoch kreditsökande). Här är särde handlings-, insyns- och skadeståndsregler ditgivare samt förbud mot utländskt inflytande som skilt att märka ansvaret för att de upputredningen tidigare föreslagit. Det måste gifter, råd och omdömen som lämnas i vidare förutsättas att det även vid mono- verksamheten är korrekta och rättvisande. med Ansvaret i dessa hänseenden accentueras pol finns en kreditupplysningsnämnd den parlamentariska sammansättning och i ett monopolsystem genom att statlig med de huvudsakliga arbetsuppgifter som information och rådgivning ofta får en skisserats för koncessionsalternativet. Det särskild tyngd. Vidare kan tillämpningen av inte kom- - t.ex. gränskan enligt utredningens mening reglerna om integritetsskydd ma i fråga att monopolföretaget självt sva- dragningen mellan tillåten och förbjuden rar för information - till konfliktsituade viktiga kontroll-, tillämpnings- ge upphov och dispensfrågorna. Dessa funktioner mås- tioner som primärt gäller monopolföretate åvila ett organ utanför monopolföre- get men som ytterst kan gå ut över staten med hänsyn till dess inflytande över företaget. Skillnaderna i förhållande till koncession tagets verksamhet. överhuvud är kredituppligger i att staten får ett inflytande över lysningsverksamheten till sin natur sådan att verksamheten som sådan och att denna den i ett monopolsystem skapar ett särskilt koncentreras till ett enda företag. Av in- ansvar för staten. tresse är vilka verkningar detta får i hän- Vid behandlingen av koncessionssystemet för ställnings- har framhållits att en koncentration av seenden som är av betydelse tagandet till verksamhetens organisation. kreditupplysningsverksamheten sannolikt Statens en bör- skulle främja verksamhetens effektivitet i inflytande yttrar sig till jan genom att Kungl. Majzt bestämmer vil- jämförelse med nuläget och bl.a. möjliggöra ket företag som får driva kreditupplysnings- ökad användning av ADB-tekniken. Detta verksamhet; här bortses tills vidare från torde i och för sig gälla även en monopolatt låta en statlig situation, där verksamheten koncentreras till möjligheten myndighet svara för verksamheten. I äganderättshän- ett enda företag. Det kan emellertid inte sätt till- utan vidare antas att effektivitetsvinsterna seende eller på annat betryggande försäkrar staten ett bestämman- står i direkt proportion till minskningen av sig vidare de inflytande över monopolföretagets led- antalet kreditupplysningsföretag. och därmed över verksamhetens be- Det ligger i sakens natur att en konning drivande. Härigenom kan bl.a. utländskt centration av verksamheten till ett enda inflytande över verksamheten helt förebyg- företag underlättar kontrollen för såväl den gas. enskilde som för kreditupplysningsnämnden. ger staten möjligheter att För den enskildes del kan särskilt pekas Inflytandet i olika hänseenden. Det på att registerbesked behöver inhämtas enstyra verksamheten är emellertid att märka att styrningen själv- dast från ett enda företag, vilket ir för-

110 SOU 1972: 79

delaktigt b1.a. med hänsyn till den avgift är dock att monopolet utövas av ett för som uttas för registerbesked. Kreditupplys- ändamålet särskilt bildat statligt företag. Alningsnämnden a sin sida kan anslå sina ternativet att låta monopolet utövas av en resurser för kontroll av monopolföretaget. statlig myndighet (myndighetsmonopol) är enligt utredningens mening inte förenligt med personupplysningsverksamhetens natur l4.4.2 Monopolsystemets närmare och de krav som måste ställas på sådan utformning verksamhet. Värdet av ett monopolsystem kan inte be- Utredningen har prövat olika möjlighedömas enbart med ledning av de huvud- ter att nyansera utformningen av ett modrag som redovisats ovan. Systemets spe- nopolsystem för personupplysningsverksamciella karaktär gör det nödvändigt att när- heten, b1.a. möjligheten av en faktacentral mare pröva hur monopolsystemet bör ut- som har monopol på att tillhandahålla informas. En naturlig utgångspunkt är där- formation från offentliga, eventuellt även vid frågan om monopolsystemet bör avse från enskilda källor. Utformningen av sysåväl kreditupplysning om företag som kre- stemet måste emellertid ytterst bestämmas ditupplysning om privatpersoner. av kreditgivarnas servicebehov, givetvis un- Utredningen har i kap. 11 gjort speciel- der förutsättning att detta behov inte komla bedömningar beträffande kreditupplys- mer i konflikt med den materiella reglening om företag (företagsupplysningsverk- ringen. Kreditgivarna har behov av service samhet). Bedömningama går sammanfatt- inte bara i fråga om information från ofningsvis ut på att effektivitetsintresset här fentliga och enskilda källor utan även i frågör sig gällande med särskild styrka och ga om rådgivning enligt de bedömningar att utrymmet för integritetsskydd i motsva- som utredningen gjort i tidigare sammanrande mån minskas. Denna avvägning har hang. Ett monopolalternativ för personuppresulterat i förslag till integritetsskyddsreg- lysning bör alltså utformas så att det kan ge ler som i åtskilliga hänseenden avviker från service i dessa hänseenden. den föreslagna regleringen av kreditupplysning om privatpersoner. 14.5 Utredningens ställningstaganden Den särskilda synen på kreditupplysning om företag måste slå igenom även i or- Utredningens ställningstagande i fråga om ganisationshänseende. Att företagsupplys- företagsupplysningsverksamhetens organisaningsverksamheten skall bli föremål för i tion innebär att denna form av kredituppvart fall en koncessionsreglering följer av lysning bör regleras genom koncession. utredningens tidigare ställningstaganden i I fråga om personupplysningsverksamheorganisationsfrågan. Det finns däremot inte ten har utredningen att väga två alternaskäl att driva samhällsinflytandet över före- tiv mot varandra: koncession eller ett stattagsupplysningsverk-samheten så långt att ligt monopolföretag. staten själv tar över verksamheten genom Koncessionsalternativet ger enligt utredmonopol. Från de principiella utgångspunk- ningens mening en mycket god lösning på ter som bör vara bestämmande för valet av de problem som kvarstår i personupplys- Organisationsform (avsnitt 14.1) är en kon- ningsverksamheten efter en materiell reglecessionsreglering enligt utredningens mening ring av denna. Framförallt tillgodoser konfullt tillräcklig och lämplig såvitt angår före- cessionssystemet behovet av en effektiv kontagsupplysningsverksamhet. troll över verksamheten och behovet av Frågan om monopol kan alltså begrän- tillämpningsföreskrifter och dispensgivning sas till kreditupplysningsverksamhet om pri- löses på ett betryggande och smidigt sätt vatpersoner (personupplysningsverksamhet). genom den betydelsefulla roll som en kre- En förutsättning för att ett sådant mono- ditupplysningsnämnd kan spela i ett konpol överhuvud skall kunna komma i fråga cessionssystem. Ett sådant system återspeg-

SOU 1972: 79 lll

lar också väl de intresseavvägningar som få drivas endast efter tillstånd av Kungl. ligger till grund för den föreslagna lagstift- Majzt. Koncessionssystemets närmare inneningen. håll framgår av den beskrivning som gjorts Ett monopolsystem har vissa fördelar, i avsnitt 14.3. särskilt från kontrollsynpunkt. Dessa förde- Som tidigare framhâllits beträffande krelar bör emellertid inte överskattas. Även i ditupplysningspublikationer bör verkningarett koncessionssystem är det väl sörjt för en na av de i avsnitt 12.2 föreslagna ingreppen effektiv kontroll av verksamheten. Den en- i tryckfriheten i största möjliga utsträckning skilde har en i princip oinskränkt rätt att begränsas. I detta syfte föreslår utredningen få registerbesked och kopia av lämnad kre- att koncessionsregleringen inte skall omfatta ditupplysning. Vidare arbetar verksamheten sådan yrkesmässig kreditupplysningsverkunder kontroll av kreditgivarna, en kon- samhet som sker genom tryckt skrift, på viltroll som kommer även den enskilde till ken tryckfrihetsförordningen är tillämplig. godo. Koncessionssystemet innebär att per- Sådan kreditupplysningsverksamhet bör inte sonupplysningsverksamhet inte får bedrivas vara föremål för den förprövning som kaav andra än dem som vid koncessionspröv- rakteriserar koncessionssystemet och som ningen befunnits ha grundläggande förut- kommer i konflikt med censurförbudet i l sättningar att driva verksamheten på ett kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Undantasakkunnigt och omdömesgillt sätt. Antalet get från koncessionsregleringen gäller därpersonupplysningsföretag förutsätts bli be- emot inte sådana kreditupplysningspublikagränsat genom en restriktiv behovspröv- tioner som faller utanför tryckfrihetsförordning. Vidare blir verksamheten föremål för ningen, t.ex. de stencilerade »listor» över en kontinuerlig tillsyn av kreditupplysnings- betalningsanmärkningar som förekommer i nämnden. Slutligen bör framhållas att nuläget. sanktionerna i ett koncessionssystem bl.a. att återkalla koncessionen möjligheten i 14.6 Kreditupplysningslagstiftningens måste ge en god preventiv effekt. : tillämpningsområde å Ett koncessionssystem uppbyggt efter desi sa principer ger enligt utredningens me- Utredningens förslag om materiell reglering ä ning en så hög grad av säkerhet för reg- och krav på koncession för yrkesmässig krelernas efterlevnad som rimligen kan efter- ditupplysningsverksamhet kräver närmare strävas. Från denna utgångspunkt är mo- behandling i ett par hänseenden. Kredituppnopolsystemets fördelar i kontrollhänseende lysningsverksamheten måste avgränsas från inte av någon avgörande betydelse. För- vissa närliggande verksamhetsområden, och delarna måste för övrigt vägas mot de be- det måste bestämmas under vilka förutsätttänkligheter som i allmänhet kan resas mot ningar verksamheten skall anses som yrkesmonopol. Härtill kommer att personupplys- mässig. Det finns vidare anledning pröva om ningsverksamheten till sin natur är sådan vissa former av yrkesmässig kreditupplysatt den mindre väl lämpar sig för statlig ningsverksamhet bör undantas från kreditverksamhet. upplysningslagstiftningens tillämpningsom- Monopolalternativet ger alltså inte några råde. sådana fördelar som kan motivera det mycket kraftiga samhällsingripande som 14.6.1 Begreppet kreditupplysningsmonopol innebär. En koncessionsreglering verksamhet av personupplysningsverksamheten är enligt utredningens mening fullt tillräcklig och Med kreditupplysningsverksamhet avser utlämplig. redningen lämnande av uppgift, omdöme Utredningen föreslår alltså att yrkesmäs- eller råd till ledning för bedömning av an- - rörande sig kreditupplysningsverksamhet nans kreditvärdighet eller vederhäftighet i - skall såväl privatpersoner som företag övrigt i ekonomiskt hänseende. Verksamhet

112 SOU 1972: 79

av denna art omfattas alltså av lagstiftning- vidd, t.ex. i företagareorganisationernas en under förutsättning att verksamheten regi. En sådan utveckling skulle leda till drivs yrkesmässigt. att den föreslagna kreditupplysningslagstift- Utanför lagstiftningen faller verksamhe- ningen förlorade mycket av sitt värde. Enter som tillhandahåller information för and- ligt utredningens mening bör därför lagra ändamål än det nyss angivna, t.ex. verk- stiftningen gälla även kreditupplysningssamheten hos de speciella företag som utför verksamhet som visserligen drivs utan förs.k. personaltester. Sådana tester är i allmän- värvssyfte men i sådan mera betydande het inte inriktade på ekonomisk riskbedöm- omfattning att den måste anses som yrkesning utan avser att pröva en arbetstagares mässig. De skillnader i speciella hänseenpersonliga lämplighet för viss anställning, den som kan föreligga mellan kredituppmå vara att även här ekonomiska faktorer lysningsföretag och andra former av kreytterst ditupplysningsverksamhet är inte större än spelar in. Utanför tillämpningsområdet faller även att de i regel kan beaktas inom ramen för sådana verksamheter som visserligen avser en kreditupplysningslagstiftning. Här kan kreditinformation men som saknar den för särskilt pekas på de möjligheter till dispens för- från reglerna som utredningen tidigare fö» kreditupplysningsverksamhet typiska medlingsfaktorn. Hit hör framförallt den reslagit. omfattande verksamhet som många kreditgi- Med yrkesmässig kreditupplysningsverkvare bedriver i syfte att samla in och lagra samhet avser utredningen alltså sådan verkkreditinformation för enbart internt bruk. samhet som drivs i förvärvssyfte eller el- Verksamhet av denna art kommer att ägnas jest i mera betydande omfattning. Förvärvssärskild uppmärksamhet i nästföljande ka- syftet förutsätter viss specialisering och ompitel. fattning. Kreditupplysningsverksamhet av begränsad omfattning som i ett enskilt ärende kan förekomma t.ex. på advokat- och 14.6.2 Begreppet yrkesmässig verksamhet omfattas däremot inte av revisionsbyråer Utredningens ställningstaganden i fråga om lagstiftningen. den yrkesmässiga kreditupplysningsverksamheten har skett med utgångspunkt från den 14.6.3 Undantag från lagens tillämpningsverksamhet som drivs i förvärvssyfte, framområde förallt av kreditupplysningsföretagen. Kreditupplysningsverksamhet drivs i viss I fråga om bankernas kreditupplysningsutsträckning även utan något förvärvssyfte. verksamhet föreligger speciella förhållanden Framförallt kan nämnas den service som som talar för visst undantag från lagstiftvissa branschföreningar och andra företa- ningen. gareorganisationer lämnar sina medlemmar. Bakgrunden är här att bankerna redan Kreditupplysning lämnas här ofta utan av- är föremål för särskild reglering i lagen gift eller till självkostnadspris. Behovet av om bankrörelse och lagen om sparbanker. reglering gör sig gällande även beträffande Bildandet av en bank kräver prövning av sådan verksamhet, om den drivs i mera be- Kungl. Majzt såvitt angår affärsbanker och tydande omfattning. Behovet bör framför- av bankinspektionen såvitt angår sparbanallt ses mot bakgrund av de integritetsintres- ker. Bankerna står också under kontinuersen som kreditsökanden och den registrera- lig tillsyn av bankinspektionen. För verkde har i verksamheten. Man kan för övrigt samheten gäller särskilda regler om bankinte bortse - innebärande att enskildas förhålfrån att en reglering begrän- sekretess, sad till kreditupplysningsverksamhet i för- landen till bank inte får yppas i oträngt - skulle kunna leda till att verk- mål (192 om bankrörelse och värvssyfte § lagen samheten i ökad utsträckning flyttades över 98 § lagen om sparbanker). till verksamheter utom regleringens räck- Med hänsyn till den reglering och till-

SOU 1972: 79 113

syn som redan finner utred- samhet föreligger som nyss nämnts. Bankinspektionen ningen att kreditupplysningslagstiftningen bör självfallet utöva sin tillsyn över denna inte bör omfatta sådan yrkesmässig kredit- verksamhet i nära samråd med kredituppupplysningsverksamhet av bank som helt lysningsnämnden. hänför sig till bankinspektionens tillsyns- För yrkesmässig kreditupplysningsverkområde, dvs. fall där även mottagaren av samhet till tjänst för kreditgivare utanför kreditupplysning är föremål för tillsyn. bankinspektionens tillsynsområde måste Inom detta område kan bankinspektionen banker och andra bankinstitut söka koncesutöva fullt tillräcklig kontroll även från sion i enlighet med utredningens huvudförkreditupplysningssynpunkt. slag. Enligt vad utredningen erfarit skall Under bankinspektionens tillsyn faller i bankernas planerade upplysningscentral första hand bankinstituten, dvs. affärsban- (UC) kunna ge yrkesmässig kreditupplysker, sparbanker, postbanken och jordbruks- ningsservice även åt kreditgivare utanför kasserörelsen. Hit hör också kreditaktiebo- detta tillsynsområde. Blir så fallet, krävs lagen, t.ex. AB Industrikredit, AB Före- koncession för verksamheten. tagskredit och de bostadsfinansierande kre- Utredningen vill slutligen i detta sammanditinstituten AB Bofa och Sparbankernas hang erinra om att yrkesmässig kreditupp- Intecknings AB (SPINTAB). Bankinspektio- av bankinstitut - obelysningsverksamhet nens tillsyn omfattar även vissa andra spe- roende av om verksamheten omfattas av ciella organ (Stadshypoteksinstitutionen eller ej kreditupplysningslagstiftningen m.m.). Tillsynsområdet täcker inte formellt måste ses mot bakgrund av reglerna om bankernas dotterbolag (t.ex. Säljfinans AB, banksekretess. vill framhålla Utredningen Factoring Service AB och Sparleasing att ett överförande av banksekretessbelagd AB), men bankinspektionen har - enligt information till banker »närstående» förevad utredningen erfarit - tillfredsställande tag skulle vara tvivelaktigt med hänsyn till reella möjligheter att kontrollera även dot- banksekretessen. terbolagens verksamhet. Under förutsätt- Beträffande lagstiftningens räckvidd i inning att så sker bör det enligt utredningens ternationellt hänseende finns det inte anledmening inte föreligga något hinder mot att ning att láta lagen omfatta kreditupplysi förevarande hänseende jämställa dotterbo- som avser eller ningsverksamhet personer lagen med sådana företag som direkt faller företag med hemvist i utlandet. inom tillsynsområdet. Helt utanför detta område faller däremot vissa banker »när- 14.7 Kontroll över kreditupplysningsregister stående» företag som inte har karaktären av dotterbolag, t.ex. Köpkort AB och Kund- Ett register som används i yrkesmässig krekredit AB. ditupplysningsverksamhet är i allmänhet av Utredningen föreslår alltså att yrkesmäs- sådan omfattning och sådant innehåll att sig kreditupplysningsverksamhet av affärs- det inte utan vidare bör få överlåtas eller på eller sparbank till tjänst för andra bankinsti- annat sätt överföras till vem som helst. Särtut, kreditaktiebolag och andra verksamhe- skilt från integritetssynpunkt finns det behov ter som står under tillsyn av bankinspektio- av kontroll över sådana åtgärder. Även nen inte skall omfattas av den föreslagna säkerhetsaspekter av den art som berörts vid kreditupplysningslagstiftningen. Samma un- behandlingen av frågan om utländskt inflydantag bör gälla kreditupplysningsverksam- tande över kreditupplysningsföretagen (kap. het av de andra bankinstituten, vilka är fö- 13) talar för en kontroll. remål för särskild reglering svarande mot därför Utredningen föreslår att register den som gäller för bankerna. som används i kreditupplysningsverksamhet Utredningen förutsätter att den materiella skall få överlåtas eller på annat sätt överreglering som tidigare föreslagits skall ligga föras till annan endast efter medgivande av till grund för sådan kreditupplysningsverk- kreditupplysningsnämnden.

114 SOU 1972: 79

Regeln avser även överlåtelse som inte är frivillig. Här kan erinras om en under senare tid gjord exekutiv försäljning av ett kreditupplysningsregister vars innehavare försatts i konkurs. Regeln gäller alla former av överförande av register till annan, sålunda även tillfälliga upplåtelsen Den åsyftar hela eller väsentliga delar av register. Kreditupplysningsnämndens medgivande kan förenas med villkor.

SOU 1972: 79 115

15 Kreditgivarnas register m.m.

En reglering av den yrkesmässiga kredit- skäl. Uppgifter av detta slag ligger ofta bakupplysningsverksamheten berör inte all han- om den mer allmänt utformade och stantering av kreditinformation. Till yrkesmäs- dardiserade information som kreditupplyssig kreditupplysningsverksamhet kan endast ningsbranschen tillhandahåller. De uppgifter hänföras sådan verksamhet som har service- om betalningsanmärkningar som ingår i prägel, dvs. kreditupplysningsföretagens kreditupplysningarna fungerar här i många och kreditupplysningspublikationernas verk- fall som Vägvisare till de kompletterande samhet samt bankernas, branschföreningars uppgifter som kan erhållas i den direkta och andra företagareorganisationers särskilt kontakten mellan olika kreditgivare. Sådana inrättade kreditupplysningsservice. Till den kompletterande uppgifter är ofta nödvänyrkesmässiga kreditupplysningsverksamhe- diga vid ansökan om större kredit. Uppgiften kan däremot inte föras förmedling av terna kan ibland vara av relativt känslig uppgifter mellan kreditgivare, mellan kredit- natur eftersom de närmare omständigheterkortsföretag och de företag som anslutit na kring olika betalningssvårigheter berörs. sig till systemet eller mellan de företag I de fall ett företag eller en koncern som diskonterar kontrakt för avbetal- lämnar större mängder av konto- eller avningshandeln och dessa företags återförsäl- betalningskrediter byggs interna krcditfunkjare. Det gäller i sådana fall förmedling av tioner upp på ett sätt som i många avseenkreditinformation genom samarbete mellan den påminner om kreditupplysningsföretaföretag som har affärsförbindelser med var- gens. andra eller mellan företag inom en koncern, under samma ägare osv. 15.2 Samarbetet mellan bankerna och Kreditregister AB 15.1 Förmedling av uppgifter mellan Tidigare har i korthet berörts förmedlingkreditgivare en av kreditinformation mellan bankerna I kreditgivarnas egen information ingår över Kreditregister (sid. 49). Här aktualiseuppgifter om trög betalning och inkasse- ras till en början frågan om hur bestämmelringsåtgärder i den mån kreditgivarna själ- serna om banksekretess skall tolkas vid förva ombesörjer indrivning av fordringarna. medling av uppgifter mellan bankerna över Vidare förekommer uppgifter t.ex. i sam- huvud taget. Professor Nial har behandlat band med ändrade amorteringsplaner för denna fråga i sin undersökning om bankgivna krediter. Det kan gälla sjukdom, ar- sekretessen (se not 1 på sid. 48) och därvid betslöshet eller inkomstbortfall av andra yttrat:

116 SOU 1972: 79

Till annan bank torde vissa uppgifter som många gånger något stöd huruvida ett visst förberör kunds förhållande till den uppgiftsläm- farande är förenligt med bestämmelserna om nande banken kunna lämnas. Om en kund gjort banksekretess. Vid bedömningen av om ett eller annat otillbörligt yppande av enskildas förhållanden till bank sig skyldig till kriminellt förfarande mot banken, måste banken rimligt- skall anses lämnat i oträngt mål eller ej får vis kunna varna andra banker för kunden, och naturligtvis en sammanvägning ske av de syndenne kan anses ha genom sitt beteende förver- punkter som talar för respektive emot ett utlämkat sin på avtalsförhållandet grundade rätt till nande. Uppenbart är att en dylik avvägning sekretess i detta avseende. Någon allmän rätt inte så sällan kan vara vansklig att göra. Det att lämna upplysningar till annan bank - så- är därför svårt att i mera gränsbetonade fall på som i Norge - finns dock ej, även om den ett auktoritativt sätt uttala sig om innebörden omständigheten att alla banker är bundna av av gällande rätt i vad avser banksekretessen. tystnadsplikten kan vara en omständighet att Även om sålunda vissa svårigheter föreligger beakta även när det gäller att avgöra huruvida att i alla situationer fastslå gränsen mellan tillen viss uppgift lämnats i oträngt mål eller ej. låtet och otillåtet på förevarande område, har innebörden av banksekretessreglerna i åtskilliga hänseenden under årens lopp preciserats genom Med tanke på det inte helt klara rätts- har utbildats. att en tämligen fast bankpraxis läge som sålunda enligt detta uttalande fö- Sålunda anses bankinstituten oförhindrade att av på förfrågan lämna soliditetsupplysningar om religger redan beträffande förmedlingen sina kunder både till andra banker och till uppgifter direkt mellan bankerna har samutanför banksektorn stående företag, organisaarbetet mellan bankerna över Kreditregister tioner och privatpersoner. Som bekant innehålspeciellt intresse. Utredningen har i denna ler dylika upplysningar alltid en del informafrån Bankinspektio- tion av offentlig natur eller uppgifter som är fråga begärt yttrande nen. Denna har i skrivelse allmänt kända och därför inte kan falla under den 12 januari banksekretessen. Oftast innehåller emellertid so- 1971 anfört: liditetsupplysningarna också ett mer eller mindre utförligt kreditomdöme om den omfrågade. Kreditupplysningsutredningen har hemställt Ett sådant kreditomdöme grundas inte sällan om bankinspektionens uttalande huruvida det på hur vederbörande skött sina åtaganden gentsamarbete som förekommer mellan å ena sidan emot det uppgiftslämnande bankinstitutet och Kreditregister AB och å andra sidan vissa af- vad detta eljest erfarit om kunden i sin rörelmed gällande se. Att lämnande av soliditetsupplysningar trots färs- och sparbanker är förenligt Med anledning av ut- sistnämnda förhållande inte anses strida mot regler om banksekretess. redningens förfrågan har inspektionen gått ut banksekretessen torde till övervägande del vara motiverat av önskemålet att i samhället skall med en enkät till samtliga affärs- och sparbanker för att utröna dels vilka bankinstitut som finnas en effektiv kreditupplysningsverksamhet. samarbetar med Kreditregister AB, dels omfatt- En dylik verksamhet underlättar ju fördelningpå vissa en av tillgängliga kreditresurser och minskar ningen och den närmare utformningen behovet av marginaler för täckande av riskerna avgörande punkter av detta samarbete. Inspektionen får härmed överlämna ett exemplar av vid kreditgivningen. Att banker på detta sätt sitt beträffande Kreditregister lämnar soliditetsupplysningar om sina kunder frågeformulär AB, berörda affärs- och sparbankers svar samt har gammal hävd och är också en internatioen inom inspektionen upprättad förteckning nell företeelse. över dessa. Intressant i föreliggande sammanhang är viom banksekretess har funnits dare att konstatera att bankinstituten anses Stadganden kunna, utan att överskrida gällande sekretessmycket länge inom svenskt bankväsende. Redan innan man fick en särskild banklagstiftning på regler, varna varandra för kunder som gjort 1870-talet var bestämmelser av detta slag in- sig skyldiga till eller på goda grunder förvänbolagsordningar. Nu- tas begå straffbar handling gentemot bank. I tagna i vissa bankinstituts varande utformning av reglerna - att enskildas sådana fall torde nog ofta föreligga inte blott förhållanden till bank ej må i oträngt mål yp- en rätt utan även en på sedvana grundad skylpas - infördes i banklagstiftningen år 1911 och dighet att varna andra bankinstitut. Exempel i sparbankslagstiftningen år 1923. På grund av på underrättelseskyldighet av detta slag finns den knapphändiga och tämligen vaga formule- inom checkrörelsen. ringen ger själva ordalydelsen i banksekretess- Mot ovanstående bakgrund framstår det samarbete vissa affärs- och sparbanker har med reglerna ofta inte någon mera bestämd vägledning i det enskilda fallet. Inte heller lagförar- Kreditregister AB inte såsom något i och för betena eller den mycket begränsade rättspraxis sig uppseendeväckande. Det aktuella samarbetet som finns område lämnar innebär ju att bankinstituten beträffande en på ifrågavarande

SOU 1972: 79 117

viss kundkategori - - via Kreprivatpersoner ligt medgivande lämnats - rättsenligheten av ditregister AB lämnar uppgifter av i huvudsak informationen till Kreditregister AB inte synes samma slag som dem bankerna själva tager kunna ifrågasättas. med i sina soliditetsupplysningar. Emellertid Även om alltså inspektionen inte funnit ankan inte bortses ifrån att de med Kreditreledning att ingripa mot de affärs- och sparbangister AB samarbetande bankinstituten här går ker som samarbetar med Kreditregister AB, vill längre när det gäller att informera utomstående ämbetsverket avslutningsvis betona att myndigom kunder än vad eljest är brukligt. I motsats heten härmed inte tagit ställning till frågan till soliditetsupplysningar i allmänhet innehål- om eventuella reformbehov på ifrågavarande ler nämligen den information som lämnas via område. Så t.ex. är det inte en för inspektio- Kreditregister AB uppgifter om konkreta bank- nen främmande tanke att den verksamhet Kreaffärer. Betydelsen av denna skiljaktighet synes ditregister AB bedriver från integritetsskyddsdock inte böra tillmätas alltför stor vikt efter- synpunkt kan ha så stor betydelse att rörelsom -- vilket ovan redan påpekats -- kreditom- sen borde ställas under någon fonn av kontroll dömet i en vanlig soliditetsupplysning från från det allmännas sida. Ämbetsverket vill bank inte sällan grundas på den omfrågades emellertid inte i detta sammanhang närmare mellanhavande med det uppgiftslämnande gå in härpå då det ju i första hand ankommer bankinstitutet. Redan de ordinära kreditupplys- på kreditupplysningsutredningen att inom raningar bankerna lämnar kan därför många men för sitt uppdrag att verkställa en allmän gånger sägas åtminstone i viss mån återspegla utredning om kreditupplysningsverksamhetens enskildas förhållanden till bank. former och framtida organisation taga ställning Väsentligt i sammanhanget enligt inspektio- till bl.a. detta spörsmål. nens uppfattning är vidare att samarbetet med Kreditregister AB - enligt vad flertalet affärs- Samarbetet mellan bankerna och Kreditoch sparbanker uppgivit i sina svar på ämbetsverkets ovannämnda register bygger på en medgivandeklausul i enkät - synes medföra en effektivisering av personkreditgivningen. Särskilt de kreditansökningar som bankerna använ-

inom storstockholmsområdet, där såsom den der för konsumtionskrediter. I det exempel statliga affärsbanken påpekat invånarnas perpå sådan ansökan som intagits på sid. 29 sonliga och ekonomiska förhållanden ofta är har klausulen följande utformning: »Jag otillräckligt kända av kreditgivarna, har samarhar icke något att erinra mot att upplysbetet med Kreditregister AB framhållits vara av värde. Mot av de erfarenheter ning om krediten lämnas till Kreditregister bakgrund som gjorts inom checkrörelsen förefaller det AB». Klausulen är intagen ovanför den inte osannolikt att utan en effektiv kredituppplats som lämnats för kreditsökandens unlysningsverksamhet riskerna vid beviljande av derskrift. personkrediter skulle öka högst avsevärt. En kunde leda till Utredningen anser att det är mindre dylik utveckling naturligtvis dels ökade svårigheter att erhålla krediter av lämpligt att på ovan angivna sätt förbinda denna typ, dels högre kreditkostnader. ett medgivande med en kreditansökan om Av skäl som ovan anförts kan vad som frampersonlån. I den situation en kreditsökande kommit om samarbetet mellan vissa affärs- och befinner sig vid ansökningstillfället får en sparbanker å ena, samt Kreditregister AB å sådan klausul mer karaktären andra sidan enligt inspektionens mening knap- av ett villkor. past med fog påstås stå i strid med reglerna Man kan här ifrågasätta om det föreligger om att enskildas förhållanden till bank ej må i någon reell valmöjlighet för kreditsökanden. oträngt mål yppas. I konsekvens härmed har icke för att Enligt utredningens mening bör inte medgiinspektionen vidtagit åtgärder vandeklausuler av detta slag tillämpas i desbringa detta samarbete till upphörande. Under senare år har inspektionen så mycket mindre sa fall. Enligt vad utredningen inhämtat haft anledning därtill som denna komplicerade kommer bankföreningen att rekommendera fråga varit föremål för prövning av kreditupp- bankerna att låta medgivandeklausulen utgå lysningsutredningen. ur formulären för ansökningar om person- Med sagda inställning till frågan om förenligheten med banksekretessen av samarbetet lân och motsvarande lån och att sedermera

med Kreditregister AB har inspektionen inte lägga över rapporteringen av dessa lån till funnit erforderligt att penetrera spörsmålet om den planerade Utredupplysningscentralen. betydelsen av att vederbörande kund medgivit ningen finner därför ej anledning till vidare att bolaget informeras om den aktuella krediten. uttalande i detta ärende. Så mycket vill inspektionen emellertid uttala som att - om i det enskilda fallet ett uttryck-

118 SOU 1972: 79

let företag av skiftande slag ansluta sig till 15.3 Konto- och kreditkortsföretagens ett kreditkortssystem. Från den synpunkten hantering av kreditinformation sprids således kreditinformationen över ett Flera större företag erbjuder kortfristiga större område än vid kontokortsföretagen. krediter i form av konto till visst belopp Flertalet av konto- och kreditkortsföretasom vanligen månadsvis. Systemet gen har landsomfattande verksamhet. regleras förutsätter att kunden har ett kontokort som uppvisas vid inköp av varor i de fö- 15.4 Hantering av uppgifter vid diskonteretag som är anslutna. Inköpen bokförs ring av avbetalningskontrakt därefter på en central avdelning som också debiterar kunden och tar emot den vanli- Kreditupplysningsbranschens service har betalningen. Ett av de stör- stor betydelse för avbetalningshandeln. De gen månadsvisa re bensinbolagen har på detta sätt cirka flesta kreditbesluten torde kunna fattas med 200.000 anslutna kontokunder i ett centralt hjälp av enbart de grundläggande uppgifter register. som erhålls från kreditupplysningsbran- Det är ofrånkomligt att en större mängd schen. Här tillkommer emellertid den spridkreditinformation kommer att lagras i ett ning av kreditinformation som följer av av ovan nämnda slag. Dels erhålls att avbetalningskontrakten vanligen dissystem uppgifter i samband med ansökningen om konteras. Det innebär att ett större företag, dels erhålls uppgifter vid be- ofta tillverkaren av en vara, övertar konkontokredit, av krediten. I det senare fallet traktet och därmed bevakningen av kredivakningen märks om trög betalning men ten samt eventuellt inkasseringsarbete. Avuppgifter även känsligare information i samband med betalningssäljaren kommer här i besittning missbruk av kontokorten. av den information som krävs för bedömgrövre En del av den information som är knu- ning av krediten medan diskonteringsföreten till ett kontokortssystem måste nödvän- taget erhåller den information som följer förmedlas mellan den kreditberedan- av bevakning och eventuell inkassering. I digtvis de avdelningen och försäljningsställena. vissa fall anlitar dock diskonteringsföreta- Dessa är ofta filialer till företaget som get ett kreditupplysningsföretag för bevakt.ex. i de större varuhuskedjorna. Vid ben- ningen och ett inkasseringsföretag för inemellertid informationen kasseringen. Därigenom handlägger diskonsinbolagen går som är fri- endast de ärenden som till återförsäljarna i princip teringsföretaget stående som förmed- s.a.s. går utanför den mer rutinbetonade företag. De uppgifter las mer systematiskt gäller kontokort som hanteringen. spärrats av olika skäl. över sådana kort upprättas spärrlistor som distribueras till fi- 15.5 Utredningens överväganden lialer och återförsäljare men också till övrioch till kreditupplysnings- Av ovan angivna exempel framgår att åtga bensinbolag branschen. Vid sidan av denna information skillig kreditinformation om såväl privatpermed kontakt mellan den soner som hanteras vid sidan av är det nödvändigt företag kreditberedande avdelningen och filialer el- verksamheten i kreditupplysningsbranschen. ler återförsäljare i mer speciella fall. Mot bakgrund härav och av vad som tidi- Beträffande kreditkortsföretagen gäller i gare sagts om integritets- och kreditskyddssamma förhållanden som för kon- betydelse finns det anledprincip synpunkternas Kreditkorten kan emeller- ning att överväga om och i vilken mån tokortsföretagen. som amorte- av kreditinformation utanför tid utnyttjas för en viss kredit hanteringen ras på längre sikt efter vissa regler. Kredit- kreditupplysningsbranschen bör regleras. Det inte heller på sam- är därvid naturligt att ta utredningens förkortsföretagen anknyter ma sätt till egna filialer eller återförsäl- slag avseende den yrkesmässiga kredituppjare inom en viss bransch. Här kan i stäl- lysningsverksamheten till utgångspunkt.

SOU 1972: 79 119

De föreslagna reglerna avseende yrkes- lysningsnämnden bör därför även få rätt mässig kreditupplysningsverksamhet bygger att meddela föreskrifter och förbud vid såbl.a. på den grundläggande tanken att käns- dan hantering av kreditinformation som liglig information inte skall spridas onödigtvis ger utanför kreditupplysningsbranschen. Visamt att den information som kommer till dare bör nämnden få rätt att vid behov föanvändning skall vara rättvisande. Denna relägga vite. grundläggande syn bör enligt utredningens mening vara vägledande för all hantering av kreditinformation. Därmed skulle väsentliga integritets- och kreditskyddsintressen kunna tryggas. Vid en av genomgång de intressen som gör sig gällande vid yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet har det emellertid också ansetts angeläget att den som registrerats får insyn i verksamheten genom registerbesked och kopia av upplysningar. Vidare har utredningen föreslagit att tillstånd skall krävas för den som vill bedriva yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet. Reglerna i dessa speciella hänseenden kan dock inte överföras på kreditgivarnas egen hantering av kreditinformation. Informationsflödet mellan olika verksamheter eller internt bygger så på skiftande förutsättningar, organisationer och former att enhetliga regler inte låter sig utformas. Detta förhållande påverkar dock inte det generella kravet på omsorgsfull hantering av kreditinformationen. Bakom detta krav ligger, som tidigare nämnts, såväl integritets- som kreditskyddsintressen. Utredningen anser därför att kreditupplysningsnämndens befogenheter under vissa förutsättningar skall gälla hantering av kreditinformation även i annan verksamhet än i kreditupplysningsverksamheten. Förutsättningarna är främst att verksamheten har sådan omfattning och är utformad på sådant sätt att vissa likheter föreligger med den yrkesmässiga kreditupplysningsverksamheten. I andra fall kan tänkas att en anmälan till kreditupplysningsnämnden påkallar dess ingripande. Med en generell för kredittillsynsrätt upplysningsnämnden tillgodoses det väsentliga intresset av insyn i informationshanteringen. Med tanke på den föreslagna nämndens starka parlamentariska torde inslag tillsynsrätten kunna utövas på ett sätt som tillgodoser alla berörda intressen. Kreditupp-

SOU 1972: 79

16 Organisationsfrågor

m.m.

16.1 Kreditupplysningsnämndens uppgifter 3. utredningar med anledning av klagomål från allmänheten I kapitel 14 har föreslagits att en tillsyns- - - 4. övriga myndighetsuppgifter. myndighet kreditupplysningsnämnden skall inrättas. Nämnden skall utöva tillsyn Den närmare innebörden härav behandlas över den yrkesmässiga kreditupplysningsnedan vid beskrivningen av arbetsuppgifterverksamheten. I kapitel 15 har nämnden na för kreditupplysningsnämndens kansli. vidare föreslagits få vissa arbetsuppgifter rörande den allmänna hanteringen av kreditinformationen. 16.2 Nämndens organisation Enligt förslaget skall kreditupplysningsnämnden yttra sig över ansökningar om Utredningens förslag om inrättande av en tillstånd att få bedriva kreditupplysnings- kreditupplysningsnämnd markerar ett behov verksamhet samt tillse att verksamheten be- av att ha ett särskilt organ för de uppdrivs i enlighet med den föreslagna kredit- gifter som följer av den nya lagen. Dessa upplysningslagstiftningen och andra före- uppgifter följer i sin tur av önskemålet att skrifter som kan komma att utfärdas. få ett långtgående samhällsinflytande över Nämnden skall också ta upp klagomål från kreditupplysningsverksamheten. allmänheten rörande lagstiftningens tillämp- Utredningen har inte funnit att tillsyn ning. och andra uppgifter bör uppdras åt annan Viktiga uppgifter för nämnden är vidare myndighet. Det är bl.a. av vikt att ärenatt utfärda tillämpningsföreskrifter, meddela den om tillstånd att bedriva kreditupplysdispenser samt bevaka utvecklingen på kre- ningsverksamhet handläggs av en myndigditupplysningsområdet och vid behov före- het som uppfattas som självständig och slå ändringar i lagstiftningen. Nämnden bör opartisk. Nämnden skall enligt förslaget bl.a. också bli remissinstans i kreditupplysnings- företräda det allmänna gentemot de förefrågor. Enligt avsnitt 14.7 har nämnden att tag som erhåller koncession att bedriva pröva frågor om överlåtelse av kreditupp- kreditupplysningsverksamhet. I denna upplysningsregister. gift ingår att tillse att verksamheten inte Kreditupplysningsnämndens uppgifter kan inkräktar på enskildas personliga integritet sammanfattas i fyra punkter: mer än som oundgängligen är motiverat. Det sätt på vilket kreditupplysningsverkl. beredning av tillståndsärenden samheten griper in i enskildas ekonomi gör 2. tillsynsuppgifter att stora krav kommer att ställas på denna

SOU 1972: 79 121

del av nämndens uppgifter. Härtill kommer Detta kommer att fullgöras genom prövverksamhetens anknytning till offentlighets- ning av ansökningar, registrering av anprincipen och i viss mån också till tryckfri- mälningar och tillsyn över ADB-register heten genom den reglering som föreslagits med personuppgifter. Datainspektionen skall beträffande tryckta kreditupplysningspubli- dessutom fungera som en klagomur dit allkationer. Betydelsen av de frågor som den mänheten kan vända sig med klagomål och föreslagna nämnden skall handlägga moti- förfrågningar rörande användningen av verar enligt utredningens mening ett sär- automatisk databehandling för personregisskilt organ. ter. Samtidigt är det uppenbart att nämn- Utredningen har som nämnts föreslagit dens verksamhet räknad i antal tjänster att kreditupplysningsnämnden ges en själveller totala kostnader kommer att bli rela- ständig ställning med egen styrelse. tivt liten. Utredningen har därför övervägt Nämndens kansli föreslås knutet till olika organisationsformer där ett särskilt datainspektionens kansli varigenom dub- -- - ad- belarbete kan undvikas om administorgan kreditupplysningsnämnden ifråga ministrativt knyts till befintliga eller före- rativa funktioner av olika slag. En anknytslagna organisationer med vilka stark an- ning till datainspektionen i detta hänseende knytning finns. är naturlig med hänsyn till de stora lik- Med hänsyn till de uppgifter som före- heterna mellan kreditupplysningsnämndens slagits för den nya nämnden har det varit och datainspektionens arbetsuppgifter. Liknaturligt att i första hand undersöka en som OSK:s förslag till damlag bl.a. vill förnärmare anknytning till bankinspektionen hindra otillbörligt intrång i den personliga eller den av offentlighets- och sekretess- integriteten genom förande av personregislagstiftningskommittén (OSK) föreslagna da- ter med hjälp av ADB är det en grundtainspektionen. Utredningen har även över- läggande regel i den här föreslagna kreditvägt lösningar bl.a. med anknytning till upplysningslagen att kreditupplysningsverkkommerskollegiet och det nya konsument- samhet skall bedrivas så att den inte otillverket. börligen inkräktar på den enskildes privat- Bankinspektionen skall enligt sin instruk- liv. Utredningen betonar också liksom OSK tion främst utöva tillsyn över affärsbanker, vikten av att tillsynsorganet kan utreda klasparbanker, jordbrukskassor m.fl. organ. In- gomål från allmänheten. I detta sammanspektionen är organiserad i tre avdelningar hang bör anmärkas att de erfarenheter samt två byråer utifrån de funktioner som som verksamheten hos kreditupplysningsåvilar bankinspektionen. Tillsynen över kre- nämnden ger, i framtiden kan föranleda en ditgivningen åvilar således en kreditavdel- omprövning av nämndens organisation. ning för hela tillsynsområdet, utöver bank- Vare sig kreditupplysningsnämnden knyts väsendet även kreditaktiebolag, hypoteks- närmare till datainspektionen eller bankinföreningarna m.fl. Huvudparten av de regler spektionen kommer ett flertal ärenden att rörande bankverksamhet m.m. som bank- kräva samråd med båda organisationerna. inspektionen övervakar har ursprungligen För att ett bankinstitut skall få bedriva kregivits i insättarnas intressen främst för att ditupplysningsverksamhet för annat än banktrygga dem mot förluster och därigenom internt bruk (se avsnitt 14.6.3) krävs tillskapa och bevara ett starkt förtroende för stånd enligt kreditupplysningslagen men fråbankinstituten från allmänhetens sida. gan rör naturligtvis samtidigt bankinspek- Datainspektionen, som av OSK föreslås tionen. Om denna verksamhet avses bli driinrättad från den 1 juli 1973, föreslås få ven med hjälp av ADB är därmed också uppgifter likartade de som angivits ovan datainspektionen intressent. Det anförda för kreditupplysningsnämnden. Huvudupp- exemplet visar att sambanden är starka gifterna är att pröva om ADB-register in- mellan såväl kreditupplysningsnämnden och nehållande personinformation får föras. bankinspektionen som kreditupplysnings-

122 SOU 1972: 79

nämnden och datainspektionen. Utredning- de förslag att omfatta i huvudsak följande

en har emellertid stannat för att föreslå områden.

en gemensam administration för kreditupp-

lysningsnämnden och datainspektionen. När

därför nedan talas om kreditupplysnings- 16.4.1 Beredning av tillstândsärenden

nämndens kansli avses de kanslifunktioner Tillstånd att driva kreditupplysningsverksom krävs för uppgifter som tillkommer till samhet skall ställas till Kungl. Maj:t och följd av förslaget om tillsyn av kredituppinges till kreditupplysningsnämnden. Efter lysningsverksamheten. Administrativt förutberedning skall nämnden med eget yttrande sätts detta kansli samordnat med datainöverlämna ärendet till Kungl. Maj:t för bespektionens kansli. Detta innebär att i det slut. gemensamma kansliet skall finnas en ansva- Nulägesbeskrivningen av kreditupplysrig handläggare av kreditupplysningsärenningsverksamheten visar att verksamheten den och tillika föredragande i kreditupplystill antalet företag är relativt begränsad. ningsnämnden. Den lagstiftning som nu föreslås utgår från

att antalet företag som kommer att söka

16.3 Styrelse m.m. och erhålla tillstånd att bedriva kreditupp-

lysningsverksamhet blir ringa utanför bank- Kreditupplysningsnämnden bör bestå av sektorn. nio ledamöter med fem ersättare. Samman- Omfattningen av arbetet med tillståndssättningen skall ge garantier för att nämnärenden bör efter en första omgång krafden företräder en bred medborgaropinion tigt minska. Under den första tiden av genom att flertalet ledamöter har nära konnämndens verksamhet bör man räkna med takt med den allmänna opinionen genom att behandlingen av ansökningar prioriteras. arbete i riksdagen, folkrörelserna etc. Ut- Samtidigt är det väsentligt att så snart som redningen föreslår att ordförande, fem lemöjligt få en väl fungerande arbetsrutin damöter och de fem ersättarna utses med som kan användas även efter det första inibeaktande av detta. För att uppnå den tialskedet av nämndens verksamhet. samordning som erfordras till följd av de

samband som belysts ovan bör i styrelsen

också ingå chefen för bankinspektionen 16.4.2 Tillsynsuppgifter samt ordföranden i datainspektionen. I sty-

relsen föreslås slutligen ingå den tjänsteman Ansvaret för den tillsyn som följer av den

som förordnas att i nämnden föredra de föreslagna lagstiftningen bör läggas på

ärenden som skall avgöras där. nämnden i enlighet med vad som anförts

Utredningen föreslår att samtliga leda- tidigare. Tills vidare bör det betraktas som

möter utses av Kungl. Maj:t för en tid av en öppen fråga hur dessa uppgifter närma-

fyra år. re skall utföras. Man kan förutse ett starkt

För mera rutinbetonade ärenden bör ett behov av samordning med de tillsynsupp-

arbetsutskott kunna inrättas bestående av gifter som redan finns för bankinspektio-

ordföranden och två andra ledamöter. Även nen och de som föreslås för datainspektio-

delegering till ordföranden eller tjänsteman nen. En förutsättning för en fungerande

inom nämnden bör kunna förekomma en- tillsynsverksamhet är självfallet att kredit-

ligt närmare bestämmelser i instruktionen upplysningsnämnden får rätt att inspektera

för kreditupplysningsnämnden. sådan verksamhet som faller under kredit-

upplysningslagen och därvid ta del av samt-

liga handlingar som rör verksamheten. Till- 16.4 Kansliets arbetsuppgifter synen gäller även sådan hantering av kre-

Arbetsuppgifterna för kreditupplysnings- ditinformation som inte kräver tillstånd en-

nämndens kansli kommer enligt föreliggan- ligt den föreslagna lagen.

SOU 1972: 79 123

16.4.3 Utredningar med anledning av re del av en tjänst. För inspektioner, resor

klagomål från allmänheten och rapportskrivning kan beräknas en hel

tjänst. För informationsuppgifter och be- Det syns befogat att redan från början avhandling av klagomål från allmänheten har sätta resurser för en verksamhet som di- OSK för sin del räknat med en halv till en rekt riktas till allmänheten. Omfattningen tjänst. Kreditupplysningsnämnden bör räkav denna är självfallet svår att beräkna. na med ca en kvarts tjänst. För övriga myn- En stor del av arbetsuppgifterna inom dighetsuppgifter är bedömningen av persodetta område kan förutses bli utredningar nalbehovet inte mindre svår. För dessa med anledning av påståenden om felaktiga inklusive planering och samordning av verkregisteruppgifter. I lagförslaget finns en samheten inom nämnden - bör avsättas ca särskild regel om rättelserutiner. En annan en halv tjänst. Sammantaget innebär detta typ av ärenden kommer att gälla anmälatt de arbetsuppgifter som kan förutses för ningar från enskilda att få stå utanför varkreditupplysningsnämnden bör kunna klaras je form av kreditupplysningsverksamhet. av tvâ handläggande tjänstemän och ett bi- Om innehållet i en sådan anmälan skall träde under förutsättning att administrativa kreditupplysningsnämnden informera de föfunktioner av typen telefonist, expeditionsretag som erhållit tillstånd att bedriva pervakt m.m. kan tillhandahållas av datainsonupplysningsverksamhet. spektionen. Till uppgiften hör dock inte enbart ut-

redningar så att säga på förekommen an-

ledning. Kreditupplysningsnämnden bör ock- 16.5 Genomförande

så aktivt informera allmänheten på lämp- Den av utredningen föreslagna lagstiftningligt sätt om den verksamhet som förekomen bör om möjligt träda i kraft samtidigt mer inom branschen, om regler för allmed vissa delar av den av OSK föreslagna mänhetens insyn i och inflytande över datalagen (den 1 juli 1973). Detta gäller verksamheten samt om nämndens uppgifter. dock inte beträffande tryckta kreditupplys-

ningspublikationer. Utredningens förslag i

denna del kräver nämligen ändring av 16.4.4 Övriga myndighetsuppgifter tryckfrihetsförordningen. Bland dessa uppgifter märks framförallt Kreditupplysningsnämnden bör av prak-

att utfärda anvisningar, föreskrifter och tiska skäl inrättas i god tid före den tid-

förbud som är nödvändiga för tillämp- punkt då lagen om kreditupplysning skall

ningen av kreditupplysningslagen. Nämnden träda i kraft.

skall löpande bevaka utvecklingen och vid

behov föreslå ändring i lagen i den mån 16.6 Tillämpningskungörelse och irzstruknämnden inte själv äger utfärda föreskrifter. tion Vid meddelande av föreskrift eller förbud

äger nämnden rätt att förelägga vite. Den föreslagna kreditupplysningslagen krä-

Nämnden kan vidare medge undantag från ver närmare föreskrifter i vissa hänseenden.

vissa bestämmelser i lagen. Till övriga myn- Sådana bör meddelas i en tillämpningskun-

dighetsuppgifter hör också att avge remiss- görelse av Kungl. Majrt på förslag av eller

yttranden i frågor som rör verksamheten. efter hörande av kreditupplysningsnämnden.

Det bör här erinras om att nämnden en-

Det är synnerligen vanskligt att förutse ligt utredningens tidigare förslag förutsätts

nämndens behov av personal. Beträffande få meddela vissa föreskrifter för kreditupp-

de huvudgrupper av ärenden som beskrivits lysningsverksamhetens bedrivande. Motsva--

ovan kan sägas att behandlingen av till- rande gäller dispensgivning. Kungl. Maj:t

ståndsärenden efter en första omgång bör bör vidare meddela instruktion för nämn-

bli mycket liten och endast kräva en mind- den.

124 SOU 1972: 79

16.7 Kostnader den som gäller för bankinspektionen, där t.ex. bankaktiebolagen lämnar bidrag efter Som framgått ovan föreligger många anvisst för samtliga bankbolag lika förhållanknytningar med andra organ. Intill dess att de till sammanlagda beloppet av bankboladessa samband närmare klarlagts genom gets eget kapital och skulder. praktiska erfarenheter bör tills vidare anvisas medel för kreditupplysningsnämnden, som förutsätts täcka såväl arvoden till nämndens ledamöter och personal som expenser, lokal- och andra kostnader. En del av dessa medel bör kunna användas för tillfälligt anställd personal. Svårigheten att bedöma nämndens personalbehov är betydande. I de kostnadsuppskattningar som görs nedan har i enlighet med föregående avsnitt räknats med två handläggande tjänstemän (motsvarande en avdelningschef och en byrådirektör) samt ett biträde förutom delar av tjänster som blir gemensamma med datainspektionen. Utredningen beräknar kostnaderna för kreditupplysningsnämnden till 500.000 kronor för ett budgetår enligt följande (1972 års kostnadsläge):

- löner och sammanträdesarvoden 300.000 - anställd 50.000 tillfälligt personal - lokalkostnader expenser, resor, m.m. 150.000 Summa kronor 500.000

Kostnaderna för tillfälligt anställd personal bör bortfalla efter ca ett års verksamhet då tillräckliga erfarenheter bör ha vunnits för att ge nämnden mer permanent karaktär samtidigt som initialarbetet med tillståndsärenden bör vara klart.

16.8 Intäkter

Utredningen föreslår att kostnaderna för kreditupplysningsnämnden bestrids av de företag som erhåller koncession. Dessa företag bör årligen lämna bidrag till nämndens verksamhet efter regler som bestäms senare. Den modell som således förordas är

SOU 1972: 79 125

Reservation

Utredningen har enligt givna direktiv att kombination med det faktum att ett enda granska den kommersiella kreditupplys- företag ger större möjligheter till ett samningsverksamheten utifrån tre aspekter: ordnat utvecklingsarbete skulle göra samskyddet för den personliga integriteten, hällsmonopolet mera slagkraftigt ur effektiverksamhetens rationella bedrivande samt vitetssynpunkt. Detta trots att konkurrenden utländska dominansen inom branschen. sens stora styrka ofta anses ligga i dess för- I likhet med majoriteten inom utredning- måga att driva fram kostnadssänkningar en har vi i valet mellan monopol och kon- och nya metoder. cession förordat det senare alternativet, Vad slutligen gäller de farhågor som uttrots att ett samhällsägt monopol i vissa av- ländsk dominans väcker inom en så känsseenden har klara fördelar. Det är således lig bransch som kreditupplysningsbranschvår uppfattning att skyddet för den person- en så hade dessa på ett smidigt sätt kunliga integriteten lättast kan garanteras inom nat elimineras genom införandet av ett ett samhällsmonopols ram. Kontrollen av samhällsägt monopol. verksamheten både från myndigheter, all- När vi trots de ovan angivna skälen för män opinion och enskilda personer behöver ett samhällsmonopol har stannat för koninriktas mot endast ett företag. Genom att cessionsalternativet, så har detta sin grund konkurrensen inom branschen elimineras i både praktiska och psykologiska faktorer. blir frestelsen till övertramp och kringgåen- För det första kan man konstatera att utde av givna föreskrifter också väsentligt redningen har lyckats bli enig om att föremindre. Slutligen kan man också anta att slå en skyddslagstiftning på kreditupplyskänsligheten för integritetsskyddskrav som ningsområdet som innebär långtgående krav förs fram i den allmänna debatten blir på kreditupplysningsföretagen och ger goda större inom ett samhällsföretag än inom möjligheter för den enskilde medborgaren privata kreditupplysningsföretag. att hävda sin rätt till ett fredat privatliv. När det gäller effektivitetsaspekten så Ett annat förhållande som talar till fördel har vi den uppfattningen att icke obetyd- för koncessionsalternativet framför ett moliga kostnadssänkningar kan göras genom nopol är av mera psykologisk natur. Kreatt sammanföra insamling, lagring, bear- ditupplysningar och kreditomdömen om föbetning och försäljning av kreditupplys- retag och enskilda från ett samhällsägt moningsuppgifter till ett enda företag. Nu exi- nopolföretag skulle kanske lätt kunna uppsterande dubbelarbete, främst när det gäl- fattas som »statsgaranterade» och i alla ler insamling och lagring av information, avseenden »sanna och riktiga» Risken skulle på så sätt kunna undvikas. Detta i för att ett sådant betraktelsesätt skulle

126 SOU 1972: 79

kunna vinna insteg måste betraktas som bl.a. varit de farhågor som har uttalats i en klar nackdel ur såväl integritetsskydds- den allmänna debatten samt de risker från som kreditvärderingssynpunkt. För dem säkerhetssynpunkt som i ett långsiktigt persom värnar om den personliga integriteten inte kan uteslutas. Vi delar utredspektiv måste det vara särskilt viktigt att ett okri- att utländsk ningsmajoritetens uppfattning tiskt accepterande av vad som står i kredit- verksamhet inte bör få bedrivas på ett så upplysningar inte blir en dominerande atti- känsligt område som personupplysningar. tyd hos den enskilde medborgaren och den Men dessutom anser vi att förbudet mot utsom använder sig av kreditinformation. ländsk verksamhet bör utsträckas till att Vi vill slutligen också peka på de prak- omfatta kreditupplysningsverksamheten i tiska problem att avgränsa kreditupplys- dess helhet. ningsverksamheten som i hög grad skulle Utredningsmajoriteten föreslår alltså att accentueras om ett rättsligt avgränsat sam- utländska skall ha kreditupplysningsföretag hällsmonopol infördes. Det är inte bara av- rätt att bedriva kreditupplysningsverksamgränsningen gentemot bankernas interna het när det gäller svensk juridisk person, kreditinformationsverksamhet som innebär svenska företagare samt också beträffande problem. Också den upplysningsverksamhet personer som har ett nära samband med som i större eller mindre omfattning be- Huvudmotiven för utföretagsverksamhet. drivs av köpmanna- och branschorganisaredningsmajoritetens ställningstagande på tioner till sina medlemmar liksom den in- denna punkt ha varit dels den tilltycks formation som lämnas av advokatkontor tagande av affärsförintemationaliseringen och revisionsbyråer är mycket svår att en- bindelsema och dels uppfattningen att sätydigt hänföra till ett samhällsmonopol. Det kerhetsriskerna inte skulle kunna vara nåär otvivelaktigt så att dessa besvärliga av- got problem vid den avgränsning som har gränsningsproblem lättast löses inom ramen gjorts. Till detta är för det första att säga för ett koncessionssystem, där den konatt intemationaliseringen av affärsförbindeltrollerande kan kreditupplysningsnämnden serna knappast är något argument som är ta ställning allteftersom frågeställningarna relevant. Det ökade antal företags- och per-

uppkommer. sonupplysningar som behövs för den allt Enligt vår uppfattning ger alltså konces- större utrikeshandeln kan lika väl furneras sionsalternativet med den utformning det av svenska och kreditupplysningsföretag här fått ett gott skydd för den enskildes banker. Det är alltså inte att nödvändigt personliga integritet i kreditupplysningssam- för detta ändamål ha utländska kredituppmanhang. Vi utgår också ifrån att utveck- lysningsföretag som opererar i Sverige. lingen kommer att innebära en fortgående Att dra en gräns mellan personupplyskoncentration inom branschen och att konningar och företagsupplysningar med häncession kommer att ges till ett ytterst be- rätten för utländska intressen att syn till gränsat antal företag. Detta är till fördel etablera sig i Sverige innebär sätt på fler ur integritetsskyddssynpunkt eftersom kon- en otillfredsställande lösning. Utskottsmajotrollen av verksamheten underlättas om en- riteten tvingas till att inom ramen för kadast ett fåtal företag existerar inom tegorin också hän- »företagsupplysningam branschen. På en väsentlig punkt vill vi föra inträngande information om enskilda dock anmäla reservation mot den utformföretagare och företagen närstående personing som koncessionsalternativet har fått. ner. Detta innebär att det i företagsupplys- Det gäller den utländska verksamheten inom ningsregistren kommer att finnas uppgifter kreditupplysningsbranschen. Utredningens om en mängd enskilda personer, som enmajoritet föreslår här att utländska intres- ligt majoritetens principiella inresonemang sen inte skall få äga eller driva företag som te borde finnas där på grund av bl.a. säägnar sig åt personupplysningsverksamhet. kerhetsrisker som man inte kan bortse Motiven för detta ställningstagande har från. Dessutom finns det anledning att på-

SOU 1972: 79 127

minna om att utredningen beträffande des- inledningsvis redovisat varför ett monopol de restriktioner område kan innebära vissa praksa personer inte föreslagit på detta av uppgifter som gäller tiska och andra problem. Ett minimikrav angående insamling för den verksamhet som klassificerats som bör dock vara att en verksamhet som i så Rent utsträckning härrör från svenska personupplysningsverksamhet. prak- betydande tiskt kommer därtill det faktum att det tor- offentliga källor, som kreditupplysningsverksamheten gör i sin helhet, skall förbede bli svårt att i företagsupplysningsregistren skilja på »tillåtna» och »otillåtna» personer. hållas svenska företag. Det finns ett nära samband mellan kre- Sammanfattningsvis vill vi slå fast att vi och bankverksam- icke kan biträda majoritetens förslag som ditupplysningsverksamhet het på så sätt att båda dessa branscher in- innebär att för ett stort antal svenska medoch bearbetar som driver företag eller innehar lesamlar, lagrar ingående upp- borgare om och enskilda dande funktioner inom svenskt näringsliv gifter företag personer. Det är alltså att banker- känslig och inträngande informaingen tillfällighet ytterligt na är såväl en stor köpare som en bety- tion kommer att lagras i de på den svendande ska marknaden etablerade utländska kreditsäljare av kreditupplysningar. Enligt för ut- register. Förbudet svensk lagstiftning är det förbjudet upplysningsföretagens ländsk eller utländsk mot utländsk verksamhet bör därför utmedborgare juridisk i svenska banker. Det sträckas till att omfatta kreditupplysningsperson att äga aktier av utredningsmajoritetens skrivning verksamheten i dess helhet. framgår på sidan 103 att man anser banklagstift- Kurt H ugosson Lennart Pettersson ningen föråldrad på denna punkt och detta har uppenbarligen influerat på majoritetens uppfattning att endast förbjuda utländskt inflytande när det gäller s.k. personupplysningar. Vi anser för vår del att några skäl inte föreligger att liberalisera banklagstiftningen i detta avseende och i konsekvens med detta menar vi att kreditupplysningsverksamheten i sin helhet bör hållas fri från utländska intressen. Vi vill också peka på det faktum att en del av de upplysningar kreditbetydande upplysningsföretagen insamlar om enskilda personer och företag härrör från offentliga myndigheter. Detta förhållande bör också beaktas när man diskuterar förfoganderätten över dessa uppgifter. Det är här frågan om information som enskilda personer och företag lämnar för helt andra uppgifter än

kreditupplysningsändamål, men som genom

den för vårt land unika och mycket omfattande offentlighetsprincipen också i betydande utsträckning blir tillgänglig för bl.a. kommersiella kreditupplysningsföretag. Rent principiellt talar detta förhållande för att kommersiell verksamhet inte någon privat borde få bedrivas med dessa uppgifter utan att kreditupplysningsverksamhet borde vara förbehållet ett samhällsägt monopol. Vi har

SOU 1972: 79

Särskilt

yttrande

Jag ser mig föranlåten att anmäla en avvikande mening vad gäller utredningens förslag om att förbjuda företag med utländskt inflytande att ägna sig åt kreditupplysningsverksamhet rörande privatpersoner. En sådan föga tidsenlig diskriminering borde förutsätta mycket välgrundade farhågor för att det utländska inflytandet kan leda till missbruk till skada för den enskilde. Utredningen har icke företett någon saklig grund för sådana farhågor. Inte heller har utredningen kunnat påvisa något exempel utomlands, där ingripanden av den här arten ansetts påkallade. Behovet av kontroll till skydd för den enskilde anser jag fullt ut tillgodosett redan genom utredningens förslag att inrätta en nämnd med rätt till fullständig insyn och med vidsträckt befogenhet att stävja missbruk. Sven Å vall

SOU 1972: 79 129

Bilaga 1969 års

ansökningar om betalningsföreläggande

och lagsökning

Sammanfattning och kommentar Uppgifter om utslag och bevis måste be-

traktas som värdefull kreditinformation. Användningen av ansökningsuppgifter om Uppgifter om ansökningar som inte leder betalningsföreläggande (bf) och lagsökning till sådana avgöranden utgör däremot infor- (ls) har föranlett diskussion på olika håll mation som kan tolkas på i huvudsak två eftersom uppgifterna av många anses vara sätt. Antingen döljer sig bakom dessa upposäkra. Frågan har betydelse för utredninggifter sådana gäldenärer som förlänger sin ens ställningstaganden varför en enkät rikkredittid men undviker betalningsanmärktats till landets tingsrätter avseende 1969 ning genom att göra upp i godo, eller så dölårs ansökningar. Enkäten avser att ge en jer uppgifterna obefogade eller tvistiga forduppfattning om i vilken mån ansökningarna ringar. Därmed kan ett visst »riskmått» säleder till bevis respektive utslag. beträffande gas föreligga ansökningarna. Svar har erhållits från samtliga tingsrätter Domstolsenkäten ger emellertid ingen som vid halvårsskiftet 1970 uppgick till 137 uppfattning om hur ansökningarna fördelar st. Svar från två tingsrätter har emellertid sig på företag respektive privatpersoner och bortfallit då fullständiga uppgifter inte kunom dessa två grupper skiljer sig från varde lämnas i samband med sammanslagning. andra i något avseende. Här har utred- 1969 års bf- och ls-ansökningar uppgår ningen på andra sätt inhämtat information till 188.256 st. och fördelar sig så att 74,4 % och synpunkter som ger stöd åt uppfattutgör bf-ansökningar. Denna fördelning är ningen att ett mindre antal företag ådrar sig representativ för utvecklingen under ett tioett flertal ansökningar som inte leder till betal år. Det totala antalet ansökningar under vis eller utslag. Dessa företag kan vid andenna tid har varit cirka 200.000 per år. vändning av ansökningsuppgifter avslöjas Beträffande bf-ansökningarna bör nämsom kreditrisker. Under förutsättning att en nas att 70 % ledde till bevis, 22 % avkreditbedömning bygger på uppgifter om skrevs och 8 % föranledde bestridande. frekvensen av ansökningar kan man på det- Motsvarande siffror för ls-ansökningarna är ta speciella område således motivera anatt 73 % ledde till utslag, 25 % avskrevs vändningen av sådana uppgifter. Bedömoch 0,6 % hänsköts till rättegång. Återningen blir emellertid den motsatta när det stående del utgör bortfall. I princip var regäller ansökningsuppgifter som rör privatsultatet således det samma för båda ansökpersoner, eftersom dessa - såvitt utredningstyperna. Det större bevisvärde ett ningen kunnat finna inte ådrar sig flera skriftligt fordringsbevis har slår dock igeansökningar utan att bevis eller utslag mednom i lagsökningsfallen. delas.

130 SOU 1972: 79

l Den rättsliga handläggningen av bf- och inom viss tid. Om gäldenären kan anföra

ls-ansökningar godtagbara skäl, hänskiuter domstolen målet till rättegång. I annat fall meddelas ut- 1.1 Bf-ansökningar slag, vilket ger borgenären möjlighet att exe- En ansökan om bf kan göras när skriftligt kutivt få ut sin fordran. Även i ls-mål har fordringsbevis ej föreligger, t.ex. när ford- gäldenären möjlighet att ansöka om återringen grundar sig på faktura eller räkning. vinning. Beträffande avskrivning gäller i hu- Förfarandet bygger på tanken att den på- vudsak samma regler som vid handläggning stådda gäldenären efter delgivning kan skyd- av bf-mål.

da sig genom att bestrida ansökan om han anser den felaktig. Om så inte sker utfärdas 2 Domstolsenkätens syfte bevis om betalningsföreläggande och borge- Värdet av att använda ansökningsuppgifter nären kan därmed anmäla ärendet till kroför kreditupplysningsändamål är omdiskutenofogdemyndighet för att på exekutiv väg få ut sin fordran. Bevis kan utfärdas rat av såväl kreditgivare som i kreditupplyspartiellt ningsbranschen. För närvarande publiceras i fall där ansökan bestrids till en del. sådana uppgifter av Svensk Köpmannatid- Om gäldenären bestrider ansökan har ning och ingår som en del av informationen borgenären att ta ställning till om målet skall till Ett sådant i ett par av de större kreditupplysningsförehänskjutas rättegång. tagens service. Motståndarna till sådan anhänskjutande innebär att ett vanligt tvistevändning anser att uppgifterna är alltför målsförfarande inleds vid domstolen. Hemosäkra eftersom de i många fall kan dölja ställer inte borgenären om hänskjutande av målet tvistiga ärenden. Det anses principiellt ocktill rättegång inom viss tid, förfaller så mindre tilltalande att så att säga döma ansökan. Ansökan kan avskrivas av olika skäl och någon ohörd. Mot detta anförs att uppgifter om ett flertal ansökningar mot samma krei olika skeden av handläggningen. Om gäldenären sin skuld och vill betala till dittagare kan avslöja en utveckling mot inmedger solvens. Här nämns särskilt sådana fall där borgenären innan bevis utfärdas, kan ansökan avskrivas återkal- kredittagaren söker förlänga sin kredittid gegenom att borgenären nom att betala först när hot om domstolens lar denna. Återkallelse kan också ske efter bestridande - avgörande föreligger. t.ex. om borgenären inte är Utredningens domstolsenkät ingår som ett övertygad om riktigheten i sin fordran och led i insamlingen av bedömningsunderlag i finner för gott att uppge sina krav. Avskrivfrågan om ansökningsuppgifter bör få anning kan avse hela målet eller del därav. vändas i kreditupplysningsverksamheten. Handläggningen av bf-mål bygger på ett Enkätens syfte är att ge en uppfattning om förenklat rättegångsförfarande. Om gäldei vilken mån ansökningarna inte leder till nären inte åtnöjs med utfärdat bevis utan tror tillföra saken sådana fakta bevis och utslag. Den andelen kan i princip sig kunna som ändrar domstolens beslut vid en mer in- sägas vara ett mått på ansökningsuppgifternas tillförlitlighet. Vidare berörs i samband gående behandling, kan han begära återvinmed resultaten hur ansökningsuppgifterna i ning mot beviset. Det innebär att ett tvistemålsförfarande inleds. olika fall kan betraktas från de prognossynpunkter som gör sig gällande i samband

med kreditbedömning. 1.2 Ls-ansökningar

En ansökan om ls förutsätter i första hand 3 Genomförandet att den grundas på ett skriftligt fordringsbevis i form av underskriven beställningsse- Domstolsenkäten berör 1969 års bf- och lsdel, växel, kontrakt e.dyl. Även här delges ansökningar. Frågorna gäller antalet inkomgäldenären som får möjlighet att yttra sig na ansökningar nämnda år, hur många som

SOU 1972: 79 131

lett till bevis och utslag, hur många som av- ning, vilket ger hög andel ls-ansökningar. skrivits osv. Ett frågeformulär utsändes till Mest uttalat är detta förhållande vid tingssamtliga tingsrätter den 10.6.70 (137 st.). rätten i Eskilstuna där bf-andelen 1969 ut- Frågorna i formuläret kunde i princip be- gör endast 48,6 %. svaras med ledning av tingsrätternas dagböcker för bf- respektive ls-mål. Svarsfristen 5 I 969 års ansökningar om bf utgick den 2.7.70. Svar har inkommit från samtliga tingsrät- 5.1 Förhållandet mellan utfärdade bevis, ter. I två fall har dock i samband med om- avskrivning och bestridanden organisation inte tillräckligt utförliga uppgifter kunnat lämnas. Svaren avser därmed 70% av bf-ansökningarna ledde till bevis, åtgärder som vidtagits av 135 domstolar före 22 % avskrevs och 8 % föranledde bestrihalvårsskiftet 1970. Andelen vid denna tid- dande. Två femtedelar av de ansökningar punkt ännu ej handlagda mål från 1969 var som bestreds blev hänskjutna till rättegång. av så ringa omfattning att den inte i nämn- Resterande tre femtedelar i denna grupp värd grad påverkar undersökningsresultaten. förföll. I absoluta tal innebär detta att av cirka 140.000 bf-ansökningar bevisades” 98.000, drygt 31.000 avskrevs och drygt 11.000 be- 4 Undersökningsresultat och utvecklingsstreds. Av dessa 11.000 bestridda ansöktendenser ningar hänsköts 4.500 till rättegång under Tre fjärdedelar av ansökningarna år 1969 det att 6.500 förföll. avser bf. En sådan fördelning har i princip varit rådande under senare år. Följande siff- 5.2 Utfärdade bevis ror gäller för den senaste tioårsperioden. (Källa: Statistiska Centralbyrån): Undersökningen visar att andelen bevis i princip sjunker vid stigande antal ansökningar per domstol. Vid de tre domstolar Hela antalet bf- Bf Ls som hade mindre än 250 bf-ansökningar är År och ls-ansökningar % % bevisandelen 77,0 %. Motsvarande siffra vid den största domstolen - Stockholms tings-

188.256. Avvikelsen är alltså utan betydelse för 250- 499 20 8.060 6.076 75,4 resultaten. 500- 749 37 22.945 17.016 2 74,2 Enligt preliminär uppgift från Statistiska 750- 999 31 27.044 20.009 74,0 Centralbyrån. 1000-1249 22 25.031 18.137 72,5 1250-1499 12 17.037 12.308 72,2 1500-1749 2 3.421 2.419 70,7 Av 1969 års ansökningar är bf-andelen mer 1750-1999 2 3.901 2.951 75,6 2000-2249 2 4.291 3.053 71,1 än 70 % vid 120 av landets tingsrätter. En- Södertörn 1 2.698 1.840 68,2 dast en tiondel av tingsrätterna redovisar så- Malmö 1 5.019 3.155 62,9 ledes en mindre andel. Dessa domstolar Göteborg 1 6.530 3.894 59,6 i flertalet fall sedan Stockholm 1 13.445 7.301 54,3 handlägger hyresmâl månad S:a 135 140.106 98.686 70,4 januari 1969 enligt särskild författ-

132 SOU 1972: 79

0/0

80,0-

70,0-

60,0*

,UML

50,0-

Antal O\O\O\G\O\O\C\O\G\

Ãigêfiâågiflââ? ansökn.

= å å o 4:

s

lililiggr

E få ä

aåaêammå

5 O O 33 -tv-twtt\l W 2 0 ü Fig. A. Andel bf-bevis - 1969 års ansökningar.

Normalt torde utfärdade bevis omfatta de Avskrivna i ansökan framställda kraven. För kreditbe- (inkl. av- - D oms o ar t l dömning kan uppgifter om bevis alltså an- vlsa e) d med ansökn.- Antal Sza ansökn. ses tillfredsställande. talet domst. igruppen n % Ett exempel på att utfärdade bevis i vissa fall är mindre prognosvärda utgörs emeller- - 249 3 684 126 18,4 tid av återvinningsfallen. 61 domstolar har 250- 499 20 8.060 1.656 20,5 500- 749 37 22.945 4.760 20,7 angivit förekomst av âtervinningsfall till i 750- 999 31 27.044 5.577 20,6 genomsnitt 0,4 %. I återvinningsfallen om- 1000-1249 22 25.031 5.226 20,9 prövas bevisen, vilket gör att just sådana 1250-1499 12 17.037 3.788 22,2 1500-1749 2 3.421 803 23,5 bevis måste betraktas som osäkra från pro- 1750-1999 2 3.901 739 18,9 gnossynpunkt. 2000-2249 2 4.291 891 20,8 bevis kan förmodas ha kommit till Södertörn 1 2.698 615 22,8 Några Malmö 1 5.019 1.417 28,3 stånd därför att gäldenären funnit ett tviste- Göteborg 1 6.530 1.761 27,8 målsförfarande medföra större nackdelar än Stockholm 1 13.445 4.353 32,3 de fördelar en eventuellt vinnande dom kan Sza 135 140.106 31.712 22,6 ge. Slutligen finns det fall där gäldenären inte rätt förstått förfarandet i bf-mål 06h därför underlåtit att bestrida. Sådana fall Avskrivning utan att gäldenären bestritt aktualiserar behovet av information om be- ansökan torde normalt komma till stånd

talningsföreläggandeprocessen. därför att uppgörelse sker i godo. I den mån uppgörelserna ansluter till de i ansökningarna framställda kraven kan man anse att 5.3 Avskrivna mål (inkl. avvisade) denna del av avskrivningsfallen har samma 22,6 % (=31.712) bf-ansökningar avskrevs prognosvärde som bevisfallen. Det är emeli genomsnitt för landet. Avskrivningsande- lertid mycket svårt att konstatera hur stor

len varierar enligt följande (se även fig. B andel av avskrivningsmâlen som bygger på på följande sida): godouppgörelse och framförallt är det svårt

SOU 1972: 79 133

%

40,0-

30,0-

20,0-_

E

10,0

ä axoxaxoxoxcxoxaxox Antal

fåâFiââiåfiâå ansökn.

E

?1?|F4UÄN:° :O E, §6

i

Agáééååé

5 s å

amp Runs eu ö

å u-nv-cv-nvdo] E O rn Fig. B. Avskrivna bf-m a I 1969 års ansökningar.

%

- 15,0

- 10,0

5,0 -

u. cxcxoscucxcxoxcxox Antal

Ãâåâåâfiâlå c ansökn.

m g

:o 3 å |l|||| |I ä; ° E få ä 38389» 9.8 eu Nmhommho §8 ?5 g u-uv-tu-uu-:çq V) 2 LD :n Fig. C. Bestridda bf-mâl - 1969 ârs ansökningar.

att fastställa i vad mån dessa uppgörelser 5.4 Bestridda bf-ansökningar ansluter till kraven i ansökan. Det finns skäl anta att parterna i många fall kompro- 7,9 % av bf-ansökningarna bestreds (= missar. 11.064 ansökn.). Malmö tingsrätt har hand- Resultaten för avskrivning inkluderar lagt den största procentuella andelen beäven avvisningsfallen. Om ansökan är for- stridda bf-ansökningar, nämligen 11,9 %. mellt felaktig eller ställd till fel domstol kan Motsvarande siffra för de tre minsta domden avvisas. De 63 domstolar som uppgivit stolarna är i genomsnitt 4,8%. Följande förekomst av avvisning anger den till i ge- fördelning har erhållits avseende bestridda nomsnitt 0,8 %. bf-ansökningar (se även fig. C ovan):

134 SOU 1972: 79

%

- 6,0

:WWJJHHL

l

3 ä 3 ä å 8 3? 8: å* N v :x ax N v h m N ansökn. v-A -4 .-4 .-4 hl E :O

Stockholm

I | I l 1:

o: ,i 01

Goteborg

In N In :x 8 ln ê nn N §4, In :x rn å -å

;o v- -4 .-4 -4 N Vi

Fig. D. Hänskjutna bf-mål - 1969 års ansökningar.

Bestridda ansökningar delar sig på sådana Bestridda Domstolar ansökn. som hänskjuts till rättegång och sådana som med ansökn.- Antal S:a ansökn. förfaller efter bestridande. talet domst. i gruppen n %

- 249 3 684 33 4,8 250- 499 20 8.060 465 5,8 5.5 Bf-ansökningar som hänskjutits 500- 749 37 22.945 1.675 7,3 750- 31 till rättegång 999 27.044 2.007 7,4 1000-1249 22 25.031 1.870 7,5 3,2 % av bf-ansökningarna hänsköts till rät- 1250-1499 12 17.037 1.210 7,1 1500-1749 2 3.421 241 7,0 tegång, vilket utgör två femtedelar av de 1750-1999 2 3.901 239 6,1 fallen. Andelen

1.450 10,8

S:a 135 140.106 11.064 7,9

Hänskjutna Domstolar mål Gäldenär i bf-mâl är inte skyldig att mo- S:a ansökn. med ansökn.- Antal tivera sitt bestridande. Detta förhållande un- talet domst. igruppen n %

derlättar s.k. »okynnesbestridande», där gäldenären är medveten om sin skuld men för- - 249 3 684 9 1,3 250- 499 20 8.060 173 2,1 dröjer proceduren på grund av bristande 500- 749 37 22.945 655 2,9 likviditet eller andra skäl. Normalt torde 750- 999 31 27.044 768 2,8 skälet för bestridande dock vara att gäldenä- 1000-1249 22 25.031 733 2,9 1250-1499 12 17.037 509 3,0 ren inte delar borgenärens uppfattning om 1500-1749 2 3.421 106 3,1 skuldens existens eller storlek. I praktiken 1750-1999 2 3.901 94 2,4 2000-2249 2 4.291 186 4,3 föreligger ofta betydande svårigheter att på

Stockholm 1 13.445 729 5,4 ligger, vilket ju är avgörande från prognos- S:a 135 140.106 4.514 3,2 synpunkt.

SOU 1972: 79 i-Å b) UI

O/ø

8,0-

6,0-

4,0-

2,0-

l I O\ Antal

vâäâââââ$

NvxxaxmvhoxN ;_- ansökn.

Stockholm

áááåágéé

Göteborg

O a)

Malmö

lâgigoåirn§o §8 vu-v-*-(\| V) Fig. E. Förfallna bf-mål - 1969 års ansökningar.

Från prognossynpunkt är de hänskjutna En orsak till att ett bestritt bf-mål förfalbf-ansökningarna högst diskutabla. Mot gäl- ler kan givetvis vara att gäldenären beräkdenärens bestridande står här borgenärens nas inte kunna svara ens för borgenärens hemställan om tvistemålsförfarande. Det är rättegångskostnader efter hänskjutande. Det först med tvistemålsdomen man i efter- torde dock vara vanligt att borgenären låter hand kan få veta vilket prognosvärde ansö- målet förfalla av det skälet att han har otillkan hade. räcklig grund eller bevisning för sin påstådda fordran. 5.6 Förfallna bf-ansökningar Resultaten avseende förfallna ansökningar omfattar också sådana som återkallats av 4,7 % av bf-ansökningarna förföll eller återborgenären först efter bestridande. Dessa kallades efter bestridande. Andelen utgör fall bedöms erfarenhetsmässigt som mycket tre femtedelar av de bestridda ansökningarfå. na. Följande fördelning har erhållits (se även fig. E ovan): 5.7 Återvinningsfallen

Domstolar Förfallna mål 61 domstolar har förekomst av __ uppgivit med ansökn.- Antal Sza ansokn. ----;/: återvinningsfall med i genomsnitt 0,4%. talet domst. igruppen Frågan härom i enkäten har besvarats en- - 249 3 684 24 dast om uppgiften kunnat åtkommas utan 3,5 250- 499 20 8.060 292 3,6 större olägenhet. Siffran 0,4 % kan emeller- 500- 749 37 22.945 1.020 4,4 tid antagas vara representativ för samtliga 750- 999 31 27.044 1.239 4,6 1000-1249 22 25.031 1.137 4,5 tingsrätten 1250-1499 12 17.037 701 4,1 1500-1749 2 3.421 135 3,9 1750-1999 2 3.901 145 6 1969 års ansökningar om ls 3,7 2000-2249 2 4.291 224 5,2 6.1 Förhållandet mellan utslag och Södertörn 1 2.698 124 4,6 Malmö 1 5.019 354 7,1 avskrivning Göteborg 1 6.530 434 6,6 Stockholm 1 13.445 721 5,4 resulterade i ut- 73,2 % av ls-ansökningarna Sza 135 140.106 6.550 4,7 slag. 24,8% avskrevs (inkl. avvisade) och

136 SOU 1972: 79

av resterande två procent hänsköts 0,6 % till exempel i fall då gäldenären upptäckt fel i rättegång. Fördelning av resterande fall (1,4 köpt gods men har svårt att i ls-målet visa %) kunde inte bestämmas vid undersök- sannolika skäl för sin ståndpunkt. ningstillfället. I samband härmed bör återvinningsmöj- I absoluta tal innebär detta att av 48.150 beröras. 77 domstolar har besvarat ligheten ls-ansökningar resulterade 35.253 i utslag, om återvinning frågan och genomsnittspro- 11.944 avskrevs (inkl. och 296 avvisade) centen för dessa är 0,8 %. Siffran kan antahänsköts till rättegång. gas vara representativ för samtliga tingsrätter. Återvinningsprocenten i ls-mål är så- 6.2 Meddelade ledes högre än i bf-mål. Orsaken härtill måsutslag te rimligen vara att gäldenär i ls-mål har Undersökningen visar att andelen utslag i svårt att få målet hänskjutet. princip sjunker vid stigande antal ansökningar per domstol. Förhållandet är emellertid inte så uttalat som i bf-undersökning- 6.3 Avskrivna ls-mål (inkl. avvisade) en. De nio domstolar som hade mindre än 100 ls-ansökningar fick utslagsprocenten 24,8 % av ls-målen (=11.944) avskrevs. 73,9. Motsvarande siffra för den största Häri ingår de ls-mål som avvisats. De utgör domstolen - rådhusrätten i Stockholm mindre än 1 %. Följande har erfördelning (5.185 ls-ansökningar) är 59,8. Följande hållits (se även fig. G på följande sida): fördelning har :erhållits (se även fig. F på följande sida):

Antal av-

31,6 Stockholm 1 5.185 3.099 59,8 Stockholm 1 5.185 1.840 33,5 S:a 135 48.150 35.253 73,2 S:a 135 48.150 11.944 24,8

Normalt har utslagen gott prognosvärde. Normalt avskrivs ls-mål av att Det finns dock anledning erinra om att det på grund tillmäts stor vikt uppgörelse träffats. Här finns det skäl anta skriftliga fordringsbeviset vid rättens ställningstagande. Gäldenären att kompromisslösningar inte är ovanliga. måste Därför måste som avskrivs visa godtagbara skäl för att kunna ls-ansökningar åstadkomma hänskjutande till rättegång. anses vara osäkra från prognossynpunkt. Dessa stränga krav för hänskjutande kan i vissa fall innebära att utslag meddelas till

SOU 1972: 79 137

%

._

- 80,0

70,0

60,0

- 50,0

. A i i f I u, 4,, E Antal *E § e? 75 ansökn . n .E å) :o c

.o a, m 2 54

° i

l

.M 7;; E. 3 .E :u: ä 3 :o é å å å å 1- å å å oo ä .4 m 2 o v2 - 1969 års ansökningar. Fig. F. Utslag i ls-mål

%

40,0

30,0

20,0

m, m, Antal bo ._. E .. -- q m g: H

aaaaaaaaa o Q4 .g .u :s . .O O o ansokn.

L_ m J: :o o .D 54

.ä ,§4 .a E u V* ä? *-* ved i: KU v) N :o 8 .E ,_,

88888§8 ...Nmvtn zxoo -O .I u.: E 0 v;

Fig. G. Avskrivna ls-mål - 1969 års ansökningar.

6.4 Hänskjutna ls-mål 6.5 Återvinningsfallen

av Beträffande erinras om I genomsnitt för landet hänsköts 0,6 % återvinningsfallen till rättegång. Siffran åter- vad som anförts under 6.2. ls-ansökningarna speglar den vikt som tillmäts det skriftliga fordringsbeviset. I bf-mål fordras inte något sådant och där är hänskjutandeandelen mer än fem gånger så stor. Från prognossynpunkt måste de 1s-ansökningar som resulterar i hänskjutande till rättegång bedömas som osäkra.

138 SOU 1972: 79

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

. Ämbetsansvaret ll. Ju. 65. Barnavårdsmannafrágen. Ju. Svensk möbelindustri. l. 66. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och förslag. U. . Personal för tyg- och intendenturförvaltning. Fö. 67. Ny kulturpolitik. Del 2. Sammanfattning. U. Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. 68. Värnpliktsförmåner. Fö. CKR. (Centrala körkortsregistret) K. 69. Värnpliktigas ekonomiska och sociala situation. Reklam l. Beskattning av reklamen. U. Bilaga 5 till UFV betänkande Värnpliktsför- Reklam II. Beskrivning och analys. U. månar. Fö. . Reklam III. ställningstaganden och förslag. U. 70. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform (Utkommer senare.) Del 1. Allmän motivering. Ju. . Reklam lV. Reklamens bestämningsfaktorer. U. 71. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. (Utkommer senare.) Del 2. Lagtext och specialmotivering. Ju. . Godsbefordran till sjöss. Ju. . Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. . Förenklad löntagarbeskattning. Fi. Del 3. Expartutredningen. Ju. . Skadestånd IV. Ju. . Ersättning för vissa obefogade frlhetsinskränk-

_maadddd

. Kommersiell service i glesbygder. ln. ningar. Ju. . Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. . Arbetskraften inom byggnadsverksamheten. ln. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. . Skyddat arbete. Bilagor. ln. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. (Följd- . Unga lagövertrådare. Ju. författningar) Ju. . Låginkomstproblemet. ln. .x . Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riks- . Företagsservice för utveckling av mindre och dagen i pressen. Ju. medelstora företag. l .a oo . Norge och den norska exilregeringen under . Kreditupplysning ochdntegritet. Ju. andra världskriget. Ju. -n CO . Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. . Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. U. . Svävariartslag. K. . Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. Ju. . Hogre utbildning _ regional rekrytering och samhällsekonomiska kalkyler. U. . Vägfraktavtalet ll. Ju. . Naturgas i Sverige. l. . Förskolan 1. S. . Förskolan 2. S. . Konsumentköplag. Ju. Konsumentupplysning om försäkringar. H. . Bostadsanpassningsbidrag. ln. . Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. . samlingsstyre eller majoritetsstyre?

êommunalt

. Förhandlingsrätt för pensionärer. ln. Familiestöd. S. Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. Jo. . Samhälle och trossamfund. slutbetänkande. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 1--19. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U . Abortfrågan. Remissyttranden. Ju. . Konkurrens i bostadsbyggandet. ln. Familj och äktenskap l. Ju. . Vägtrafikbeskattningen. Fi. . Utnyttjande och skydd av havet. l. . Reformerad skatteutjämning. Fi. . Kulturminnesvård. U. . Landskapsvård genom täktsamverkan. Ju. . Data och integritet. Ju. . Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. Tryckfriheten och reklamen. Ju. Skyddsrum. Fö. . Sjölagens befraktningskapitel. Ju. . Rapport angáende kommunal information m.m. C. . Handräckningstjänst i försvaret. Fö. . Skyddat arbete. ln. . Decentralisering av statlig verksamhet ›- ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. Fi. . Glesbygder och glesbygdspolitik. ln. . Ledningsrättslag. Ju. . Koncession för pipelines. K. . Att välja framtid. Ju. . Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m.m. S. . Försök med bibliotek. Litteraturutredningens biblioteksstudier. U . Offentligt stöd till de politiska partierna. Ju. . Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna pensionsfonden. Fi. . Kriminalvård. Ju.

SOU 1972: 79 139

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Ämbetsansvaret II. [1] Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av re- Godsbefordran till sjöss. [10] klamen. [6] 2. Reklam ll. Beskrivning och analys. Skadestånd lV. [12] [7] 3. Reklam lll. ställningstaganden och förslag. Revision av vattenlagen. Del 2. [14] [8] (Utkommer senare.) 4. Reklam IV. Reklamens Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform › Ny riks- bestämningsfaktorer. [9] (Utkommer senare.) dagsordning. [15] 2. Ny regeringsform - Ny riksdags- Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomineringsför- utbildningen. [19] farande vid riksdagsval - Riksdagen i pressen. [17] 1968 års Iitteraturutredning. 1. Läs- och bokvanor i 4. Norge och den norska exilregeringen under andra fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvärldskriget. [18] vanestudier. [20] 2. Försök med bibliotek. Littera- Domstolsväsendet lV. Skiliedomstol. [22] turutredningens biblioteksstudier. [61] Högre utbildning - regional rekrytering och sam- Vägfraktavtalet II. [24] Konsumentköplag. [28] hällsekonomiska kalkyler. [23] Abortfrágan. Remissyttranden. [39] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle Familj och äktenskap I. [41] och trossamfund. slutbetänkande. [36] 2. Samhälle Landskapsvárd genom täktsamverkan. [46] och trossamfund. Bilaga 1-19. [37] 3. Samhälle Data och integritet. [47] och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds Tryckfriheten och reklamen. [49] ekonomi. [38] Sjölagens befraktningskapitel. [51] Kulturminnesvård. [45 Ledningsrättslag. [57] Kulturrådet. 1. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och Att välja framtid. [59] förslag. [66] 2. Ny kulturpolitik. Del 2. Samman- Offentligt stöd till de politiska partierna. [62] fattning. [67] Kriminalvård. [64] Barnavârdsmannafrâgan. [65] Trafikmálskommittén. 1. Rätten till ratten. Förslag till Jordbruksdepartementet körkortsreform. Del 1. Allmän motivering. [70] Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [31] Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Del 2. 3. Rätten till Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. [35] Lagtaxt och specialmotivering. [71] ratten. Förslag till körkortsreform. Del 3. Expertutredningen. [72] Handelsdepartementet för vissa obefogade frihetsinskränkningar.

lgzräiilttning 7 Konsumentupplysning om försäkringar. [29]

Unga Iagöverträdare Il. [76] Kreditupplysning och integritet. [79] Inrikesdepartementet

Försvarsdepartementet Kommersiell service i glesbygder. [13] Bostadsanpassningsbidrag. [30] Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] 1970 års försvarsutredning. 1. Säkerhets- och för- Konkurrens i bostadsbyggandet. [40] svarspolitiken. [4] 2. Riksdagen och försvarspla- Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen. neringen. [48] arbete. [54] 2. Skyddat arbete. Bilagor.

Skyddsrum. [50] bsszlkyddat

Handräckningstiänst i försvaret. [53] Glesbygder och glesbygdspolitik. [56] Utredningen rörande systemet för förmåner åt värn- Arbetskralten inom byggnadsverksamheten. [74] pliktiga m.fI. (UFV) 1. Värnpliktsförmäner. [68] 2. Láginkomstproblemet. [77] Värnpliktigas ekonomiska och sociala situation. Bilaga 5 till UFV betänkande Värnpliktsförmånar. [69] Civi ldepartementet

Socialdepartementet Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32] Rapport angáende kommunal information m.m. [52] 1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] 2. Förskolan 2. [27] Familjestöd. [34] Industridepartementet Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m.m. [60] Svensk möbelindustri. [2] Naturgas i Sverige. [25] Utnyttjande och skydd av havet. [43] Kommunikationsdepartementet Företagsservice för utveckling av mindre och medelstora företag. [78] CKR. (Centrala körkortsregistret) [5] Svâvarfartslag. [21] Koncession för pipelines. [58]

Finansdepartementet Förenklad löntagarbeskattning. [11] Vägtrafikbeskattningen. [42] Reformerad skatteutjämning. [44] Decentralisering i statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. [55] Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna pensionsfonden. [63]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredni arnas nummer i den kronologiska förteckningen.

140 SOU 1972: 79