Finansutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommunernas ekonomi
Finansutskottets betänkande nr 13 år 1974
FiU 1974:13
Nr 13
Finansutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommunernas ekonomi.
I detta betänkande behandlas motionerna
1974:265 av herr Fälldin m. fl. (c) angående kommunernas ekonomi,
1974:599 av herr Löfgren m. fl. (fp) om utredning rörande en långsiktig ekonomisk planering m. m., i vad avser hemställan under 3,
1974:601 av herrar Turesson (m) och Wachtmeister i Staffanstorp (m) angående skatteutjämningssystemets konstruktion och
1974:1198 av herrar Strömberg (fp) och Nyquist (fp) angående överföringen av kommunalskattemedel till kommunerna.
Motionerna
I motionen 265 hemställs att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t
1. att den kommunalekonomiska utredningen ges i uppdrag att med förtur utarbeta förslag om dels förstärkning av skatteutjämningssystemet, dels kompensation till kommunerna för verkningarna av vissa statliga beslut, i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att skatteutredningen ges uttryckligt uppdrag att beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av sitt blivande förslag,
3. att motionen överlämnas till den kommunalekonomiska utredningen för att beaktas vid fullgörandet av dess utredningsuppdrag.
1 motionen 599 hemställs såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen begär att motionen, i vad den avser mindre detaljstyrande och mer rationella och besparingsvänliga former för statsbidrag till landsting och primärkommuner, av Kungl. Maj:t överlämnas till utredningen om kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner.
I motionen 601 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att utredningen om kommunernas ekonomi erhåller tilläggsdirektiv att, med förtur, diskutera såväl skatteutjämningssystemets konstruktion som frågan om formerna för kompensation till kommunerna för verkningar av statliga beslut.
1 motionen 1198 hemställs att riksdagen måtte besluta sådan ändring av gällande regler för överförande av kommunalskattemedel från skatteverket till kommunerna att det skatteunderlag som på grundval av taxeringen läggs till grund för utbetalning av förskott, ävensom avräkning av kommunalskattemedel, skall uppräknas med 4 procent.
1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 13
FiU 1974:13
2 Utskottet
Den kommunala sektorn har under efterkrigstiden expanderat mycket snabbt och tar för närvarande i anspråk dubbelt så mycket resurser som den statliga sektorn. Följande tablå, som hämtats ur Konjunkturläget Januari 1974 (s. 170), ger en prognos över kommunernas och landstingens inkomster och utgifter under innevarande år.
Som synes svarar kommunalskatten — ca 30 miljarder kr. — för större delen av kommunernas inkomster. Statens bidrag till kommunerna ökar relativt kraftigt i år och uppgår till drygt 15 miljarder kr. eller något mer än hälften av kommunernas skatteintäkter. Av bidragen är ca 4 miljarder allmänna bidrag (skatteutjämningsbidrag, skattebortfallsbidrag m. m.), resten utgörs av specialdestinerade bidrag till lärarlöner, sjukvårdskostnader, barndaghem m. m.
På utgiftssidan är den dominerande posten kommunal konsumtion — ca 38 miljarder kr. Transfereringar, dvs. inkomstöverföringar till hushåll m. fl., uppgår till ca 10 miljarder kr. och realinvesteringar till 9,5 miljarder kr.
För att allsidigt utreda kommunernas ekonomiska situation tillkallades på riksdagens begäran den 30 december 1971 den kommunalekonomiska utredningen. Enligt sina direktiv har utredningen att bedöma den framtida kommunala finansieringssituationen. Härvid skall den bl. a. undersöka för- och nackdelar av en övergång till mer generella former för statsbidragsgivningen, pröva omfattningen av avgiftsfinansiering av kommunala tjänster samt ta upp frågor som har med den kommunala upplåningen att göra. Kommittén bör vidare i samråd med länsberedningen överväga vilka konsekvenser som ändringar i uppgifts- och funktionsfördelningen mellan stat och kommun bör få för kostnadsfördelningen dem emellan.
Enligt tilläggsdirektiv, utfärdade den 28 december 1973, skall vidare utredningen med förtur behandla frågorna om storlek och utformning av
1974 prognos milj. kr.
1. Inkomster
1.1. Skatter
1.2. Statsbidrag
1.3. Övriga inkomster
2. Utgifter
2.1. Transfereringar
2.1.1. Till hushållen
2.1.2. Till socialförsäkring
2.1.3. Till staten
2.1.4. Ofördelat
2.2. Konsumtion
2.3. Realinvestering
57 620 9 930 5 070 1 230 270 3 360 38 210 9 480
57 150 30 050
15 140 11 960
FiU 1974:13
statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet efter år 1974. Utredningen skall också pröva om statsbidrag skall utgå till kommunernas färdtjänst.
De yrkanden som framförs i motionerna 265, 599 och 601 gäller i första hand tre nära sammanhängande frågor: skatteutjämningssystemets konstruktion, formerna för statsbidrag till kommunerna samt kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Yrkandet i motionen 1198 syftar till att åstadkomma en snabbare överföring av kommunalskattemedel från statsverket till kommunerna.
Enligt utskottets mening är samtliga de frågor som nu berörts av den karaktären att de lämpligen bör behandlas inom ramen för den kommunalekonomiska utredningen. Möjligen skulle det kunna hävdas att den i motionen 1198 föreslagna uppräkningen av kommunernas skatteunderlag med 4 procent endast är en teknisk fråga som berör utbetalningsrutinen. Ett genomförande av förslaget skulle emellertid medföra en så kraftig engångsförstärkning av kommunernas inkomster — med ca 1 300 milj. kr. — att detta svårligen kan isoleras från det problemkomplex som kommunalekonomiska utredningen har att behandla.
Med hänvisning till vad sålunda anförts anser utskottet att de nu behandlade yrkandena i motionerna bör överlämnas till den kommunalekonomiska utredningen för beaktande. Utskottet erinrar om att samma förfaringssätt tillämpats i fråga om tidigare motioner i kommunalekonomiska frågor (FiU 1972:23, rskr 139, FiU 1973:21, rskr 165).
Vad slutligen angår yrkandet i motionen 265 att skatteutredningen ges i uppdrag att beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av sina förslag, vill utskottet erinra om att så skett i utredningens nyss avgivna första betänkande (SOU 1974:20). Som framgår av betänkandet (s. 14 och 1 59) har den finansiella effekten för kommunerna av utredningens förslag beräknats bli ett inkomstbortfall (netto) av 660 milj. kr. för år räknat. Utredningen har förutsatt att kommunerna skall kompenseras härför.
Utskottet vill understryka vikten av att framlagda skatteförslags effekt på kommunernas ekonomi belyses på sätt som skett i skatteutredningens betänkande. Då utredningen torde vara inställd på att även i fortsättningen beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av sina förslag synes ett särskilt riksdagens uttalande härom nu inte påkallat. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 265 i denna del.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att motionerna 1974:265, momenten 1 och 3, 1974:599, moment 3, 1974:601 och 1974:1198 överlämnas tillden kommunalekonomiska utredningen för beaktande,
2. att riksdagen avslår motionen 1974:265, moment 2.
Stockholm den 18 april 1974 På finansutskottets vägnar NILS G. ÅSLING
FiU 1974:13
4 Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s), Burenstam Linder (m), Knut Johansson i Stockholm (s), Kristiansson (c), Franzén (s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s), Söderström (m), fru Söder (c), herrar Wirtén (fp), Bergman i Nyköping (s) och Werner i Tyresö (vpk).
GOTAB 74 7377 S Stockholm 1974