Finansutskottets betänkande med anledning av framställningen 1974:22 från fullmäktige i riksbanken med förslag om riksbankens organisation m. m.

Finansutskottets betänkande nr 40 år 1974

FiU 1974:40

Nr 40

Finansutskottets betänkande med anledning av framställningen 1974:22 från fullmäktige i riksbanken med förslag om riksbankens organisation m. m.

Framställningen

I framställningen 1974:22 hemställer fullmäktige i riksbanken att riksdagen måtte

dels antaga i framställningen föreslagna ändringar i bankoreglementet,

dels fastställa i framställningen föreslagen personalplan från den 1 januari 1976 med rätt för riksbanken att redan dessförinnan besätta i planen upptagna tjänster,

dels medge riksbanken att kontraktsanställa tjänstemän och uppdra åt riksdagens förvaltningskontor att fastställa formerna härför.

Det framlagda förslaget till ändringar i bankoreglementet har följande lydelse:

1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 40

FiU 1974:40

2 Förslag till ändringar i reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning (Bankoreglementet)

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Inledande bestämmelse

1§

2 mom. Riksbanken är skyldig att, när sd påfordras, vid sitt huvudkontor inlösa sina sedlar efter den grund som Konung och riksdag fastställt.

3 mom. Fullmäktige lär medge inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för helt förstörda sedlar.

1§

Lagen om Sveriges riksbank upptar regler i kap. Ill om sedelutgivningen, i kap. IV om bankrörelsen samt i kap. VI om riksbankens styrelse och förvaltning. / detta reglemente ges under motsvarande rubriker kompletterande föreskrifter till lagens regler.

2 §

2 mom. Fullmäktige får medge inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för helt förstörda sedlar.

4 §

Diskontering, lån eller kredit checkräkning får ej utan fullmäktiges medgivande beviljas annan än den som är mantalsskriven eller driver stadigvarande rörelse inom det lånedistrikt som fullmäktige bestämt för varje kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen får dock mot realsäkerhet beviljas lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom får bankinrättningar anlita huvudkontoret i samtliga lönegrenar, även om de icke tillhör dess distrikt.

FiU 1974:40

(Gällande lydelse)

5 §

4 mom. BostadsanskafFningslån för utlämnas till anställningshavare hos riksdagen och dess verk under förutsättningar och på villkor motsvarande dem som i 2 § kungörelsen den 30 juni 1960 (nr 522) angående bostadsanskaffningslån med statlig garanti till anställningshavare i statens tjänst m. m. anges för beviljande av däri avsedda lån.

6 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet gäller följande särskilda bestämmelser.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning för ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, utom såvitt gäller lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, utom såvitt gäller dels vid huvudkontoret avbetalningslån enligt 7 $ dels vid huvudkontoret eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av obligationer som utfärdats av staten, allmänna hypoteksbanken, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun eller som av fullmäktige i belåningshänseende likställs med sådana obligationer.

Till styrelseledamot vid avdelningskontor för vid huvudkontoret utlämnas avbetalningslån enligt 7§.

I övrigt för lån eller kredit i checkräkning beviljas sådan styrelseledamot endast mot pant som prövas i

1 * Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 40

(Föreslagen lydelse)

5 §

4 mom. Bostadsanskaffningslån för utlämnas till anställningshavare hos riksdagen och dess verk under förutsättningar och på villkor motsvarande dem som i 3 och 4 §§ kungörelsen den 25 maj 1973 (nr499) om bostadsanskaffningslån med statlig garanti till statsanställd m. m. anges för beviljande av däri avsedda lån.

6 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet gäller följande särskilda bestämmelser.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning för ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, utom såvitt gäller lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, utom såvitt gäller dels vid huvudkontoret avbetalningslån enligt 5§ dels vid huvudkontoret eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av obligationer som utfärdats av staten, allmänna hypoteksbanken, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun eller som av fullmäktige i belåningshänseende likställs med sådana obligationer.

Till styrelseledamot vid avdelningskontor för vid huvudkontoret utlämnas avbetalningslån enligt 5 §.

I övrigt för lån eller kredit i checkräkning beviljas sådan styrelseledamot endast mot pant som prövas i

FiU 1974:40

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

och för sig innebära fullgod säkerhet, och för sig innebära fullgod säkerhet.

Växel, på vilken annan styrelseleda- Växel, på vilken annan styrelseledamot än direktör är acceptant, tras- mot än direktör är acceptant, trassent eller endossent, får diskonteras sent eller endossent, får diskonteras

i riksbanken endast om växeln är i riksbanken endast om växeln är

grundad på verklig handelsaffär eller grundad på verklig handelsaffär eller

siste endossenten är av Kungl. Maj:t siste endossenten är av Kungl. Maj:t

oktrojerad bankinrättning eller full- oktrojerad bankinrättning eller fullmäktige lämnat tillstånd till diskon- mäktige lämnat tillstånd till diskonteringen. teringen.

Lån eller kredit diskonteras i riksbanken.

Vad i denna stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller om sådan person.

7 §

Fullmäktig i riksbanken, suppleant för fullmäktig, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken får icke såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken.

12 § 10 §

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av Konungen förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av 70 § 5 mom. riksdagsordningen, av riksdagen utsedd suppleant, om fullmäktige eljest ej är beslutföra.

Suppleant får inkallas

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av regeringen förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av 8 kap. 6 § andra stycket riksdagsordningen, av riksdagen utsedd suppleant.

— av vikt förekommer.

7 mom. Fullmäktige äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktigeuppdraget eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten eller ort, där han vistasför fullgörande av offentligt uppdrag, åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag som i andra stycket sägs,

7 mom. För fullmäktig gäller allmänna resereglementet och utlandsresereglementet, dock att såsom tjänstgöringsort får anses varje ort inom landet där fullmäktig befinner sig vid anträdande av tjänsteresa. Fullmäktig hänförs därvid till reseklass A.

FiU 1974:40

(Gällande lydelse)

traktamente samt ersättning i övrigt enligt bestämmelserna i allmänna resereglemente! eller, när fråga är om utrikes resa, utlandsresereglementet. Fullmäktig hänförs därvid till reseklass A.

13 §

I mom. Riksbankens direktion skall enligt fullmäktiges bestämmande förbereda ärenden som skall handläggas av fullmäktige, tillse att fullmäktiges beslut verkställs, utöva tillsyn över göromålen inom banken, besluta om köp och försäljning av utländska valutor, pröva utlåningsärenden samt handha den löpande förvaltningen i övrigt.

Direktionen består av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden, en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig) samt den bankdirektör till vars verksamhetsområde föreliggande ärende hör. Fullmäktige får föreskriva att även annan bankdirektör skall deltaga vid behandlingen av visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Turordning för alternerande tjänstgöring som jourhavande fullmäktig fastställs av fullmäktige.

Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, är ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, när minst tre ledamöter, bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas

(Föreslagen lydelse)

11 9

1 morn. Riksbankens direktion skall enligt fullmäktiges bestämmande förbereda ärenden som skall handläggas av fullmäktige, tillse att fullmäktiges beslut verkställs, utöva tillsyn över göromålen inom banken, samt handha den löpande förvaltningen i övrigt.

2 mom. Direktionen består av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden, en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig), den riksbanksdirektör till vars verksamhetsområde föreliggande ärende hör samt, vid handläggning av fråga, som ej har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva, två personalföreträdare.

Fullmäktige får föreskriva att även annan riksbanksdirektör och biträdande riksbanksdirektör skall deltaga vid behandlingen av visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Turordning för alternerande tjänstgöring som jourhavande fullmäktig fastställs av fullmäktige.

3 mom. Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, är ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, vid handläggning av fråga som har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva, när minst tre ledamöter,

FiU 1974:40

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till fullmäktige, om någon av de när- bland dem deputeraden eller jourha varande

ledamöterna yrkar det. vande fullmäktigen, är närvarande

och, vid handläggning av övriga frågor, när därutöver minst en personalföreträdare är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna yrkar det.

4 mom. Personalföreträdare, som skall vara anställd vid riksbankens huvudkontor, utses av fullmäktige påförslag av arbetstagarorganisation för en tid av högst tre år. Personalföreträdare skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation sorn föreslagit personalföreträdaren begär det. Beträffande jäv för personalföreträdare gäller vad härom stadgas i kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

12 5

Riksbankens lånedelegation skall enligt fullmäktiges bestämmande pröva ärenden rörande utlåning till allmänheten.

Lånedelegationen består av deputeraden, jourhavande fullmäktig, den riksbanksdirektör som leder handläggningen av de arbetsuppgifter som åvilar bankavdelningen och chefen för denna avdelning. För de två sistnämnda ledamöterna skall fullmäktige utse suppleanter.

Deputeraden eller vid förfallför honom jourhavande fullmäktigen är ordförande i lånedelegationen. Beslutförhet kräver närvaro av tre i delegatio -

FiU 1974:40

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nen ingående ledamöter eller suppleanter.

15 8

Uppkommer i riksbankens verksamhet anledning att väcka fråga om författningsändring eller annan åtgärd från statens sida, äger fullmäktige göra framställning i ämnet till riksdagen.

25§

Endast den som är svensk medborgarefår inneha uppdrag som fullmäktig eller ledamot av valutastyrelsen eller som ställföreträdare för dessa. Detsamma gäller tjänst i riksbanken om fullmäktige ej medger annat.

25 8

1 mom. Fullmäktige får fördela förefintliga ordinarie tjänster mellan kontoren på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finner lämpligt.

2 mom. Prövar fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, får fullmäktige låta anstå med tillsättning därav.

26 8

1 mom. Ordinarie tjänst i riksbanken får innehas endast av svensk medborgare.

2 mom. 1 den mån så prövas erforderligt får fullmäktige uppställa särskilda kompetensvillkor för erhållande av viss tjänst i riksbanken.

26 8

Ordinarie tjänst inrättas av riksdagen och icke-ordinarie tjänst av fullmäktige, dock att fråga om inrättande av sådan tjänst i vissa fallskall underställas prövning av riksdagens förvaltningskontor.

27 8

Tjänst i lägst lönegrad F19 tillsätts av fullmäktige och övriga tjänster av direktionen. Tjänst med beteckningen Fp tillsätts med förordnande för högst tre år.

1 * * Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 40

FiU 1974:40

(Gällande lydelse)

27 §

Ordinarie tjänster tillsätts av fullmäktige, tjänster med lönegradsbeteckningen Bp eller Cp genom förordnande för högst tre dr i sänder.

28 §

Extra ordinarie tjänstemän antages av fullmäktige eller, efter fullmäktiges bemyndigande, av direktionen. Andra icke-ordinarie tjänstemän anställs av direktionen.

(Föreslagen lydelse)

29 §

Atal mot vice riksbankschefen eller riksbanksdirektör för annat brott i tjänsten än sådant som begåtts i utövning av riksbankens beslutanderätt enligt valutalagen får beslutas endast av finansutskottet elter av fullmäktige. Detsamma gäller ställföreträdare för riksbanksdirektör och personalföreträdare, då sådan inträtt i direktionen eller då ställföreträdare eljest trätt i direktörens ställe.

Dessa ändringar i bankoreglementet träder i kraft den 1 januari 1975.

FiU 1974:40

9 Utskottet

Huvuddelen av bankofullmäktiges framställning till riksdagen behandlar - som också framgår av rubriken - frågor som rör riksbankens organisation. Dessutom tas i framställningen upp vissa ändringar i bankoreglementet som är föranledda av grundlagsreformen samt av önskemålet att ge de anställda i riksbanken säte och stämma i bankens beslutande organ.

Organisationsfrågor

Den 22 november 1973 beslöt riksbanksfullmäktige att låta utföra en allmän översyn av riksbankens organisation. Översynen planerades och leddes av vice riksbankschefen Hans Lundström. Fyra projektgrupper utredde var sin del av riksbankens organisation. Resultatet redovisades i en rapport till fullmäktige den 26 augusti 1974 (se bilaga till framställningen 1974:22). Fullmäktige har sedan tagit ställning till de delar av rapporten där det enligt deras mening förelegat behov av beslut av riksdagen.

I rapporten konstateras (s. 53) att riksbanken har till uppgift att bereda, besluta och verkställa kredit- och valutapolitiska åtgärder. Det grundläggande syftet är att påverka utvecklingen i enlighet med de allmänna mål som statsmakterna fastställt. Både kreditpolitiken och valutapolitiken måste baseras på ingående studier av utvecklingen i Sverige och utlandet vad gäller såväl valutamarknaden och kreditmarknaden som den reala ekonomin. Kraven härpå kommer sannolikt att ytterligare skärpas i framtiden. Det gäller såväl i fråga om den inhemska kreditpolitikens beslutsunderlag som i fråga om den analys och information som erfordras för riksbankens insatser i samband med internationellt utrednings- och förhandlingsarbete i internationella valutafonden (IMF), OECD och internationella regleringsbanken i Basel (BIS).

Organisationsutredningen föreslog mot denna bakgrund - efter att bl. a. ha jämfört riksbankens nuvarande resurser på detta område med andra centralbankers - en relativt betydande förstärkning av i första hand de ekonomisk-politiska avdelningarna i banken. Utredningens förslag till resursförstärkningar har tre syften. De ökade resurserna bör för det första medge att den nuvarande höga volymen av övertidsarbete reduceras. För det andra bör ett bredare beslutsunderlag kunna framställas för riksbankens ekonomisk-politiska åtgärder. För det tredje anser utredningen att kvaliteten på det material som redan nu utarbetas inom banken bör kunna höjas.

Utredningen har i sammanhanget föreslagit vissa ändringar i riksbankens organisation på avdelningar. Motivet härför är att man velat skapa avdelningar med relativt ensartade arbetsområden och med tillräcklig storlek för att kunna naturligt fungera som administrativa enheter. En ny avdelning, benämnd ekonomiska avdelningen, har föreslagits inrättad och tre avdelningar har föreslagits avskaffade i samband med att deras arbetsuppgifter överförs på andra avdelningar. Det gäller fondavdelningen, kontorscentralen

FiU 1974:40

och juridiska avdelningen. Totalantalet avdelningar skulle därmed bli 8 i stället för som för närvarande 10. (Jfr. Bilaga B och C till fullmäktiges framställning.)

Utskottet ansluter sig i likhet med bankofullmäktige till organisationsöversynens förslag till förändringar i riksbankens avdelningsorganisation. Utskottet har heller intet att erinra mot att uppgiften att pröva ärenden som gäller utlåning till allmänheten överförs från direktionen till en särskild lånedelegation. Direktionen avlastas härigenom ett stort antal ärenden av övervägande rutinmässig natur. Detta bör ge direktionen mer utrymme för dess arbete med mera väsentliga frågor.

Även när det gäller personalförstärkningar accepterar fullmäktige i väsentliga delar organisationsöversynens förslag. Sålunda följer fullmäktige i sitt förslag till personalförteckning för ordinarie tjänstemän till alla delar översynen. Detta innebär att fullmäktige föreslår att 3 ordinarie tjänster med förordnande på viss tid inrättas för biträdande bankdirektörer tillika avdelningschefer. Därutöver föreslås att ordinarie tjänster med förordnande på viss tid inrättas för cheferna för 5 avdelningar och för nuvarande chefen för fondavdelningen (på övergångsstat). Då det för närvarande finns 10 ordinarie tjänster som chef för avdelning, innebär detta på sikt en reduktion av antalet avdelningschefstjänster till 8, vilket överensstämmer med förslaget till ny avdelningsorganisation.

Utskottet biträder i dessa stycken fullmäktiges förslag och tillstyrker att riksdagen fastställer den i bilaga 1 till detta betänkande föreslagna personalförteckningen. Denna bör träda i kraft den 1 januari 1976 med rätt för riksbanken att dessförinnan besätta i planen upptagna tjänster.

I fråga om personalförstärkningar i form av icke ordinarie tjänster har fullmäktige ej varit beredda att nu ta ställning till sådana personalökningar som skulle komma att aktualiseras 1976 eller senare. De föreslår därför att det på de ekonomiska, kreditpolitiska och internationella avdelningarna endast inrättas 12 nya tjänster i stället för de av översynen föreslagna 16. Däremot godtar fullmäktige den föreslagna utbyggnaden av ett nytt organisationskontor med 9 nya befattningar, som skall svara för bl. a. administrativ utveckling och underhåll och drift av ADB-system.

Utskottet är starkt medvetet om att en modern centralbank har ett stort behov av ett adekvat beslutsunderlag för utformning av kredit- och valutapolitiken. Det har därför intet att erinra mot den av fullmäktige förordade personalförstärkningen på de ekonomiska, kreditpolitiska och internationella avdelningarna. När det gäller den föreslagna uppbyggnaden av ett nytt organisationskontor med 9 nya befattningar, har utskottet däremot känt en viss tveksamhet. Erfarenheten visar att personalbehovet i samband med administrativa ADB-installationer i de flesta fall är betydligt större under systemens uppbyggnad och inkörning än vid senare rutinmässig drift. Det kan också tänkas att det skulle löna sig för riksbanken att förlägga delar av den planerade ADB-verksamheten till en utanför banken befintlig dataanläggning, t. ex. Datamaskincentralen för administrativ databehandling

FiU 1974:40

II

(DAFA) eller någon lämplig servicebyrå. Även när det gäller den administrativa utvecklingen kan det vara befogat att anlita utomstående konsulter. Utskottet föreslår att dessa vägar prövas ytterligare innan fullmäktige slutgiltigt tar ställning till antalet tjänster på organisationskontoret.

Vad slutligen angår förslaget att riksbanken skall medges möjlighet att i vissa speciella fall kontraktsanställa tjänstemän tillstyrker utskottet detsamma. Det torde kunna överlämnas åt riksbanken att i samråd med riksdagens förvaltningsstyrelse överväga de lämpliga formerna härför. Därvid bör enligt utskottets mening beaktas att det är angeläget att man på riksdagsområdet så långt möjligt tillämpar samma regler för kontraktsanställning som inom den statliga verksamheten.

Ändringar i bankoreglementet

Fullmäktige framhåller att gällande reglemente - som byggts upp successivt under en mycket lång tidsperiod - i åtskilliga avseenden har en ålderdomlig prägel, varför flera skäl kan tala för en mer fullständig överarbetning av detsamma. Att fullmäktige likväl nu ej framlägger ett sådant förslag sammanhänger med att vissa regelkomplex i reglementet är föremål för utredning.

De förslag till nya eller reviderade bestämmelser i bankoreglementet som fullmäktige föreslår är därför i huvudsak begränsade till sådana ändringar som direkt föranleds av grundlagsreformen med följdförfattningar, en utvidgad förvaltningsdemokrati inom riksbanken och de organisationsförslag som utskottet behandlat i föregående avsnitt. Dock har därjämte vissa felaktigheter rättats till och vissa ej längre tillämpliga stadganden utrensats eller anpassats till nuvarande förhållanden.

Utskottet kan i allt väsentligt biträda riksbanksfullmäktiges förslag till ändringar i bankoreglementet. När det är fråga om de ändringar som sammanhänger med den ändrade organisationen är detta en konsekvens av utskottets tidigare redovisade positiva ställningstagande till fullmäktiges förslag i dessa hänseenden.

Utskottet hälsar också med tillfredsställelse att riksbankspersonalen bereds tillfälle medverka inom ledningen av bankens verksamhet. Den lösning som fullmäktige stannat för - att riksbankens direktion kompletteras med två personalföreträdare vid handläggning av frågor ”sorn ej har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva” - är enligt utskottets bedömning lämpligt utformad och ligger väl i linje med motsvarande bestämmelser för statliga myndigheter. Utskottet tillstyrker därför de i detta sammanhang erforderliga ändringarna av bankoreglementet.

De förslag till följdändringar i bankoreglementet med anledning av grundlagsreformen som fullmäktige lagt fram bör enligt utskottets mening modifieras på två punkter.

Den första punkten gäller stadgandet om fullmäktiges förslagsrätt i 15 §.

FiU 1974:40

12 Utskottet förordar att detta stadgande ges samma utformning som motsvarande bestämmelser i instruktionerna för riksdagens ombudsmän och riksdagens revisorer och i riksgäldsfullmäktiges förslag till ändring av reglementet för riksgäldskontoret. I samtliga dessa tre fall fastslås i anslutning till tilläggsbestämmelsen 3.8.3 i den nya RO att dessa riksdagens verk har rätt att rikta framställning till riksdagen eller regeringen. Även när det gäller riksbanken, som enligt nya RF 9 kap. 12 § första stycket är myndighet under riksdagen, bör denna dubbla förslagsrätt komma till klart uttryck. 1 förslaget till bankoreglemente i bilaga 2 har därför i 15 § ordet ”riksdagen” ersatts med ”riksdagen eller regeringen”.

Den andra punkten gäller frågan om utlännings tillträde till tjänst hos riksbanken.

Av bestämmelserna i 11 kap. 9§ tredje stycket nya RF framgår att utlänning i princip är likställd med svensk medborgare i fråga om möjligheterna att erhålla tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun. Redan i RF görs emellertid ett antal undantag från denna grundsats beträffande särskilt betydelsefulla tjänster och uppdrag. RF gör det vidare möjligt att i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag förbehålla även andra offentliga tjänster och uppdrag än de i RF uppräknade åt svenska medborgare.

I den tidigare omnämnda 9 § RF slås också fast att tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse är förbehållen svensk medborgare. Vidare föreskrivs i 9 kap. 2 § nya RO att huvudsekreterare hos riksdagsutskott skall vara svensk medborgare.

Frågan om utlännings tillträde till offentlig tjänst tas upp i Kungl. Maj:ts prop. 1974:174 med förslag till lag om ändring i statstjänstemannalagen. Föredragande departementschefen framhåller där på s. 78 att tjänsterna i regeringskansliet i betydande utsträckning bör reserveras för svenska medborgare och att han med anledning härav föreslår att regeringen skall få en generell behörighet att besluta om detta. Han framhåller vidare att det torde vara lika angeläget att också de tjänster som finns inrättade i riksdagen i huvudsak förbehålls svenska medborgare. Det kan emellertid självfallet inte ankomma på regeringen att besluta om dessa tjänster, liksom inte heller om tjänsterna i riksdagens verk. 1 den mån riksdagen inte vill reglera frågan om tillträde till dessa tjänster genom generella föreskrifter i lagform kan en lämplig lösning vara att riksdagen genom en särskild lagbestämmelse överlämnar åt riksdagens förvaltningskontor att genom generella föreskrifter eller i särskilda fall ställa upp krav på svenskt medborgarskap för innehav eller utövande av tjänst vid riksdagen eller dess verk.

När det gäller riksbanken och riksgäldskontoret, vilka såväl genom sin storlek som sina speciella arbetsuppgifter intar en särställning i detta sammanhang, bör dessa frågor som konstitutionsutskottet framhåller (KU 1974:65) lämpligen regleras genom en föreskrift i resp. verks reglemente.

FiU 1974:40

13 Härvid bör likformighet med de föreslagna bestämmelserna i statstjänstemannalagens 4 § rörande regeringskansliet eftersträvas.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts bör enligt utskottets uppfattning i 25 § i förslaget till bankoreglemente i bilaga 2 stadgas att fullmäktige äger föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksbanken. Bestämmelsen om krav på svenskt medborgarskap för medlemmar av fullmäktige och valutastyrelsen, som fullmäktige tagit upp i sitt ursprungliga förslag till 25 §, täcks av stadgandena i nya RF 11 kap. 9§ tredje stycket. Bestämmelsen kan därför utgå ur reglementsförslaget.

I övrigt har utskottet endast vidtagit vissa redaktionella justeringar i fullmäktiges förslag till ändringar i bankoreglementet. Sålunda har bl. a. i 10 § 7 mom. sista stycket orden ”då riksdagen håller session” bytts ut mot ”då riksmöte pågår”. Vidare har i 29 § ”brott i tjänsten” i förtydligande syfte ersatts med ”brott i utövningen av tjänsten”.

I anslutning till riksdagens beslut om lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank (prop. 1974:35, KU 21, rskr 160) har reglementet fr. o. m. den 1 januari 1975 givits lagform.

Utskottet föreslår slutligen i detta sammanhang också vissa ändringar

1 bestämmelserna om arvode till bankofullmäktige jämte suppleanter. Med hänsyn till att arvodena till dessa varit oförändrade sedan den 1 januari 1967 anser utskottet en uppjustering motiverad. Denna bör, i överensstämmelse med vad som samtidigt föreslås av konstitutionsutskottet (KU 1974:65) för ett antal andra riksdagsorgan, ske i form av införande av ett särskilt sammanträdesarvode på 100 kronor. Därutöver bör enligt finansutskottets mening ske en viss höjning av suppleanternas årsarvoden - från

2 400 till 4 000 kronor. Denna justering motiveras främst av att fullmäktiges suppleanter under senare år måst öka sina arbetsinsatser för att hålla sig å jour med utvecklingen på det penning- och valutapolitiska området så att de med kort varsel kunnat rycka in vid förfall av ordinarie fullmäktig. Det bör anmärkas att sammanträdesarvode ej föreslås för deputeraden, vilken enligt fullmäktiges bestämmande liksom tidigare kan tillerkännas visst särskilt arvode. Nämnda förslag har inarbetats i 10 § 5 och 6 mom. i förslaget till bankoreglemente i bilaga 2. Samtidigt föreslås att även ledamot i valutastyrelsen förutom nuvarande årsarvode får sammanträdesarvode med 100 kronor. Detta förslag har föranlett ändring i 13 § bankoreglementet.

Bestämmelser om särskilt arvode till fullmäktiges ordförande bör enligt utskottets mening i fortsättningen endast ingå i samma författning som övriga arvodesbestämmelser, dvs. i bankoreglementet. Stadgandet om sådant arvode i 29 § lagen (1937:437) för Sveriges riksbank bör därför upphävas på sätt som framgår av bilaga 3.

FiU 1974:40

14 Hemställan

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av framställningen 1974:22 från fullmäktige i riksbanken

1. fastställer den i bilaga 1 intagna personalförteckningen att gälla från den 1 januari 1976 med rätt för riksbanken att dessförinnan tillsätta i planen upptagna tjänster,

2. medger riksbanken att kontraktsanställa tjänstemän och i samråd med riksdagens förvaltningsstyrelse fastställa formerna härför,

3. antar det i bilaga 2 intagna förslaget till Lag med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet),

4. antar det i bilaga 3 intagna förslaget till Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

5. som sin mening ger fullmäktige i riksbanken till känna vad utskottet i övrigt anfört.

Stockholm den 3 december 1974

På finansutskottets vägnar

NILS G. ÅSLING

Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s), Kristiansson (c), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Jansson (s), Söderström (m), Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Hermansson (vpk), Gadd (s), af Ugglas (m). Bergman i Nyköping (s), Elmstedt (c) och Ångström (fp).

FiU 1974:40

15 Bilaga 1

Personalförteckning

Tjänstemän på ordinarie stat

(Gällande)

(Föreslagen)

1 Riksbankschef Fp 31 1 Riksbankschef

I Vice riksbankschef Fp 30 1 Vice riksbankschef

4 Bankdirektörer Fp 28 4 Riksbanksdirektörer

Fp 31 Fp 30 Fp 28

6 Bankokommissarier Fp 25

(varav 5 stf för

1 Bankokommissarie Fp 24

3 Bankokommissarier Fp 21

bankdir.)

3 Bitr. riksbanksdirektörer Fp 26‘ 6 Bankokommissarier1

‘I förhandlingsöverenskommelse den 14 oktober 1974 mellan riksdagens förvaltningskontor samt berörda personalorganisationer har - under förutsättning av tjänsternas inrättande samt under förbehåll om godkännande av riksdagens förvaltningsstyrelse och riksdagens lönedelegation - tjänsterna som biträdande riksbanksdirektör placerats

i Fp 26.

!I antalet ingår, så länge nuvarande befattningshavare innehar sin befattning, tjänsten som bankokommissarie och chef för nuvarande fondavdelningen.

FiU 1974:40

16 Bilaga 2

Lag

ined reglemente för riksbanken (Bankoreglemente!)

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelse

1 §

Lagen om Sveriges riksbank upptar regler i kap. III om sedelutgivningen,

1 kap. IV om bankrörelsen samt i kap. VI om riksbankens styrelse och förvaltning. I detta reglemente ges under motsvarande rubriker kompletterande föreskrifter till lagens regler.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen

2 §

1 morn. På de sedlar, som riksbanken utger, anbringas genom tryck namnteckningar av fullmäktig eller tjänsteman, två i förening.

2 mom. Fullmäktige får medge inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för helt förstörda sedlar.

3 §

Riksbanken skall ha avdelningskontor i Göteborg och Malmö samt Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Nyköping, Skövde, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund.

4 §

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar som är äldre än lagen om rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart mynt.

5 §

1 mom. Från riksbankens avbetalningslånefond får riksbanken utlämna lån antingen mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld eller pant av värdepapper eller mot statlig kreditgaranti eller såsom bostadsanskaffningslån till anställningshavare hos riksdagen och dess verk.

FiU 1974:40

2 mom. Lån mot säkerhet av borgen eller pant av värdepapper utlämnas med eller utan amorteringsskyldighet enligt följande grunder.

Ränta erläggs var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skall återbetalas genom att minst en sextondedel av det ursprungliga lånebeloppet erläggs var sjätte månad.

På avbetalningslån får, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden icke överskrider åtta år, medges frihet från amortering under högst fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Låntagare får icke häfta i skuld för högre belopp än 25 000 kronor.

3 mom. Lån med statlig kreditgaranti får utlämnas enligt vad därom särskilt stadgas.

4 mom. Bostadsanskaffningslån får utlämnas till anställningshavare hos riksdagen och dess verk under förutsättningar och på villkor motsvarande dem som i 3 och 4 §§ kungörelsen den 25 maj 1973 (nr 499) om bostadsanskaffningslån med statlig garanti till statsanställd m. m. anges för beviljande av däri avsedda lån.

6 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet gäller följande särskilda bestämmelser.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning får ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, utom såvitt gäller lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, utom såvitt gäller dels vid huvudkontoret avbetalningslån enligt 5 § dels vid huvudkontoret eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av obligationer som utfärdats av staten, allmänna hypoteksbanken, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun eller som av fullmäktige i belåningshänseende likställs med sådana obligationer.

Till styrelseledamot vid avdelningskontor får vid huvudkontoret utlämnas avbetalningslån enligt 5 §. I övrigt får lån eller kredit i checkräkning beviljas sådan styrelseledamot endast mot pant som prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, på vilken annan styrelseledamot än direktör är acceptant, trassent eller endossent, får diskonteras i riksbanken endast om växeln är grundad på verklig handelsaffär eller siste endossenten är av regeringen oktrojerad bankinrättning eller fullmäktige lämnat tillstånd till diskonteringen.

Lån eller kredit i checkräkning får ej beviljas med borgen av fullmäktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot vid avdelningskontor och tjänsteman får dock teckna borgen för avbetalningslån

FiU 1974:40

som utlämnas vid huvudkontoret. Växel, på vilken fullmäktig eller tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent, får ej diskonteras i riksbanken.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även suppleant för fullmäktig samt direktionsledamot som ej är fullmäktig. För suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller förening, vari person som omtalas i denna paragraf äger ett väsentligt ekonomiskt intresse såsom delägare eller medlem, gäller vad som stadgas om sådan person.

7 §

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

8 §

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar fastställs av fullmäktige med beaktande av såväl penningställningen som utlåningstiden och de säkerheter som erbjuds. Fullmäktige äger också bestämma avgiften för kredit i checkräkning och medge befrielse från sådan avgift.

9 §

Avgiften för den förvaring av värdepapper och av gods under försegling som omtalas i 24 § lagen för Sveriges riksbank bestäms av fullmäktige. Befrielse från sådan avgift får medges.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

Fullmäktige m. m.

10 §

/ mom. Fullmäktige utser inom sig riksbankschef samt inom eller utom sig en suppleant som med fullmäktigs rätt och ansvar träder i hans ställe vid förfall (vice riksbankschef).

Därjämte utser fullmäktige inom sig en deputerad för tiden intill nästa fullmäktigeval. Är deputeraden under längre tid förhindrad att tjänstgöra, får fullmäktige utse annan fullmäktig att under tiden vara deputerad. Instruktion för deputeraden fastställs av fullmäktige.

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av regeringen förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av 8 kap. 6 §

FiU 1974:40

andra stycket riksdagsordningen, av riksdagen utsedd suppleant.

Suppleant får inkallas även i annat fall, om ärende av vikt förekommer.

3 mom. Om vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är förhindrad att träda i hans ställe får fullmäktige förordna annan av riksdagen vald fullmäktig eller riksbanksdirektör att uppehålla befattningen såsom riksbankschef. Till sådan vikarie utgår ersättning med belopp som fullmäktige bestämmer.

4 mom. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ lagen för Sveriges riksbank icke får utöva sin befattning, skall han genast frånträda den och suppleant inkallas att inträda i hans ställe.

5 mom. Varje fullmäktig erhåller arvode med 15 000 kronor för år. Varje fullmäktig utom deputeraden erhåller dessutom 100 kronor för varje bevistat sammanträde.

Därjämte utgår särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 2 700 kronor för år och till deputeraden efter fullmäktiges bestämmande med högst 14 400 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva sin befattning av annan anledning än uppdrag för riksbankens räkning och inkallas till följd därav suppleant, skall fullmäktigen avstå det arvode som belöper på ledigheten. Fullmäktiges ordförande och deputeraden får dock med bibehållet arvode åtnjuta semester eller annan ledighet under en tid av 45 dagar årligen. Är deputeraden av sjukdom förhindrad att tjänstgöra, får han efter fullmäktiges bestämmande under en tid av högst ett år uppbära halva fullmäktigarvodet och två tredjedelar av arvodet som deputerad.

6 mom. Varje suppleant erhåller arvode med 4 000 kronor för år samt med 100 kronor för vaije bevistat sammanträde.

Under tid då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig äger han i stället åtnjuta arvode efter samma grunder som fullmäktig.

7 mom. För fullmäktig gäller allmänna resereglementet och utlandsresereglementet, dock att såsom tjänsteställe får anses varje ort inom landet där fullmäktig befinner sig vid anträdande av tjänsteresa. Fullmäktig hänförs därvid till reseklass A.

För bevistande av sammanträde eller annan förrättning i Stockholm för riksbankens räkning utgår traktamente icke till deputeraden och under tid, då riksmöte pågår, icke heller till annan fullmäktig eller suppleant som är ledamot av riksdagen.

11 §

1 mom. Riksbankens direktion skall enligt fullmäktiges bestämmande förbereda ärenden som skall handläggas av fullmäktige, tillse att fullmäktiges beslut verkställs, utöva tillsyn över göromålen inom banken, samt handha den löpande förvaltningen i övrigt.

2 mom. Direktionen består av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden, en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig), den riksbanksdirektör till vars verksamhetsområde föreliggande

Fil) 1974:40

ärende hör samt, vid handläggning av fråga, som ej har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva, två personalföreträdare.

Fullmäktige får föreskriva att även annan riksbanksdirektör och biträdande riksbanksdirektör skall deltaga vid behandlingen av visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Turordning för alternerande tjänstgöring som jourhavande fullmäktig fastställs av fullmäktige.

3 mom. Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, är ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, vid handläggning av fråga som har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva, när minst tre ledamöter, bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, är närvarande och, vid handläggning av övriga frågor, när därutöver minst en personalföreträdare är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna yrkar det.

4 mom. Personalföreträdare, som skall vara anställd vid riksbankens huvudkontor, utses av fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation för en tid av högst tre år. Personalföreträdare skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation som föreslagit personalföreträdaren begär det. Beträffande jäv för personalföreträdare gäller vad härom stadgas i kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

12 §

Riksbankens lånedelegation skall enligt fullmäktiges bestämmande pröva ärenden rörande utlåning till allmänheten.

Lånedelegationen består av deputeraden, jourhavande fullmäktig, den riksbanksdirektör som leder handläggningen av de arbetsuppgifter som åvilar bankavdelningen och chefen för denna avdelning. För de två sistnämnda ledamöterna skall fullmäktige utse suppleanter.

Deputeraden eller vid förfall för honom jourhavande fullmäktigen är ordförande i lånedelegationen. Beslutförhet kräver närvaro av tre i delegationen ingående ledamöter eller suppleanter.

13 §*

Till ledamöter i den i 6a § valutalagen nämnda valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en bankdirektör, dels utanför banken tre ledamöter, av vilka en skall representera bankväsendet och två näringslivet i övrigt. För tjänstgöring i ärenden rörande direkta investeringar utomlands skall fullmäktige därjämte utse två ledamöter, som skall representera arbetstagarna. Fullmäktige skall därjämte utse suppleanter för dessa ledamöter.

* FiU 1974:23, rskr 274

FiU 1974:40

21 Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför i ärenden rörande direkta investeringar utomlands, när minst tre av de för prövning av sådana ärenden särskilt utsedda ledamöterna och minst tre av övriga ledamöter är närvarande, samt i övriga ärenden, när minst tre ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Fullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser för valutastyrelsens verksamhet. Därvid lår föreskrivas att ärenden som är av löpande eller expeditionell natur eller eljest innebär tillämpning av fastställda riktlinjer får avgöras på styrelsens vägnar av ordföranden och bankdirektören i förening.

Har på sätt föreskrives i 6 a § tredje stycket valutalagen yrkande framställts om att av valutastyrelsen meddelat beslut skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet underrättas därom snarast möjligt och senast i samband med att han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäktiges handläggning av ärende varmed han tagit befattning i valutastyrelsen.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode, till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands, med 4 000 kronor för år och, till annan ledamot, med 6 000 kronor för år samt till suppleant med 100 kronor för sammanträdesdag. Vid resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller för bankdirektör.

14 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder fullmäktige en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar det. Därvid skall minst fem fullmäktige vara tillstädes; ärenden som bör handläggas skyndsamt får dock avgöras av fyra fullmäktige, därest tre av dem är ense om beslutet.

Framställs under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skall alla närvarande fullmäktige avge sina röster till protokollet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Fullmäktig, som varit hindrad att övervara något fullmäktiges beslut, får ej på denna grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar som beslutet kan föranleda. Sluten omröstning får ske endast vid val till befattning, vartill någon bland fullmäktige kan utses, och skall äga rum i sådant fall när yrkande därom framställs.

Vid fullmäktiges sammanträden bör vice riksbankschefen och övriga direktionsledamöter närvara. I ärende, vari direktionsledamot är föredragande, är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna icke överensstämmer med fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn får utgå endast till följd av beslut som

FiU 1974:40

fattats vid sammankomst med fullmäktige.

2 mom. Fullmäktig, direktionsledamot eller tjänsteman som har att meddela beslut på riksbankens vägnar får ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller får han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan riksbanken och tredje man, om han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat angående avtal skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

3 mom. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma sammanträden skall, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes. Omröstning skall därvid verkställas per capita.

15 §

Uppkommer i riksbankens verksamhet anledning att väcka fråga om författningsändring eller annan åtgärd från statens sida, äger fullmäktige göra framställning i ämnet till riksdagen eller regeringen.

16 §

I skrivelse som fullmäktige avger till riksdagen eller regeringen skall anges närvarande ledamöter samt skiljaktiga meningar.

17 §

Fullmäktige skall varje år före utgången av januari till riksdagen överlämna förslag om disposition av riksbankens vinstmedel.

18 §

Fullmäktige åligger att låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri och pappersbruk ävensom att låta utföra erforderliga besiktningar av riksbankens fastigheter och inventarier.

Varje avdelningskontor skall minst en gång årligen inspekteras av fullmäktig, direktionsledamot eller annan som fullmäktige utser därtill.

19 §

1 mom. Efter noggrann prövning av omständigheterna i varje särskilt fall får fullmäktige bevilja riksbankens gäldenärer ackord eller eftergift på deras skuld eller biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare om betalning av gäld.

Fullmäktige får bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning av skuld till riksbanken och får också uppdraga åt direktionen och styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

2 mom. Fullmäktige får bestämma, att såsom osäkra ansedda fordringar skall föras inom linjen i räkenskaperna.

FiU 1974:40

20 §

Det ankommer på fullmäktige att ombesörja beredskapsplanläggning på bank- och betalningsväsendets område. Fullmäktige skall i erforderlig utsträckning samråda med överstyrelsen för ekonomiskt försvar samt hålla denna myndighet underrättad om beredskapsplanläggningen.

21 §

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret skall fullmäktige i riksbanken för uppsikt och kontroll över Göta kanals vidmakthållande utse dels en person att såsom ledamot på riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över kanalen, dels ett ombud att på de båda verkens vägnar deltaga i revisionen av kanalens räkenskaper. Val av ledamot i direktionen skall företagas varje år och val av ombud i revisionen före dess början.

A vdelningskontorens styrelser 22 §

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå av direktören vid kontoret och ytterligare tre eller fyra ledamöter.

Ordförande och övriga styrelseledamöter samt suppleanter för dem, i den mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år. Fullmäktige får entlediga styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Direktören vid kontoret får icke utses till ordförande eller vice ordförande.

2 mom. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäls förhållandet skyndsamt hos direktionen. I avvaktan på beslut av direktionen förordnar styrelsen om hur göromålen skall uppehållas.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära dels årsarvode och dels särskilt arvode för dag, då han deltar i sammanträde med styrelsen, enligt följande grunder, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande årsarvode med 1 800 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 60 kronor; annan styrelseledamot årsarvode med 1 500 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 50 kronor;

vid övriga kontor: styrelsens ordförande årsarvode med 1 500 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 50 kronor; annan styrelseledamot årsarvode med 1 200 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 40 kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör som ordförande, äger uppbära för ordförande angiven dagersättning.

Suppleant, som inkallas att närvara vid sammanträde, äger uppbära er -

FiU 1974:40

sättning med 75 kronor per sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes förrättning, vari styrelseledamot eller suppleant deltar.

4 mom. Styrelseledamot eller suppleant äger att för resa, som han för fullgörande av sitt uppdrag eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten, åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Han hänförs därvid till reseklass A.

23 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar det, dock minst en gång i veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter är tillstädes. Vid sammanträde skall protokoll föras. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden biträder. För bifall till låneansökan fordras att minst tre ledamöter är ense om beslutet.

2 mom. Styrelseledamot får ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Han får ej heller deltaga i fråga om avtal mellan riksbanken och tredje man, om han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

24 §

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhas av direktören. Det åligger denne att enligt meddelade föreskrifter ha inseende över den vid kontoret anställda personalen, att ordna göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt att föredraga låne- och andra ärenden.

Tjänstemännen

25 §

Fullmäktige äger föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksbanken.

FiU 1974:40

26 §

Ordinarie tjänst inrättas av riksdagen och icke-ordinarie tjänst av fullmäktige, dock att fråga om inrättande av sådan tjänst i vissa fall skall underställas prövning av riksdagens förvaltningsstyrelse.

27 §

Tjänst i lägst lönegrad F 19 tillsätts av fullmäktige och övriga tjänster av direktionen. Tjänst med beteckningen Fp tillsätts med förordnande för högst tre år.

28 §

Göromålen vid riksbankens kontor skall handläggas i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar samt med iakttagande av de föreskrifter i övrigt, som meddelats av fullmäktige eller direktionen.

29 §

Åtal mot vice riksbankschefen eller riksbanksdirektör för annat brott i utövningen av tjänsten än sådant som begåtts i utövning av riksbankens beslutanderätt enligt valutalagen får beslutas endast av finansutskottet eller av fullmäktige. Detsamma gäller ställföreträdare för riksbanksdirektör och personalföreträdare, då sådan inträtt i direktionen eller då ställföreträdare eljest trätt i direktörens ställe.

30 §

Om besvär över vissa beslut inom riksbanken föreskrivs i besvärsstadgan för riksdagen och dess verk.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1975, då bankoreglementet den 15 december 1970 upphör att gälla.

FiU 1974:40

26 Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom förordnas att 29 §' lagen (1934:437) för Sveriges riksbank skall upphöra att gälla vid utgången av år 1974.

'Senaste lydelse 1962:192.