Finansutskottets betänkande med anledning av framställningen 1974:23 från fullmäktige i riksgäldskontoret med förslag till vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret
Finansutskottets betänkande nr 41 år 1974
FiU 1974:41
Nr 41
Finansutskottets betänkande med anledning av framställningen 1974:23 från fullmäktige i riksgäldskontoret med förslag till vissa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.
Den nya författningen, som riksdagen slutligt antog i våras, börjar — med vissa undantag — att tillämpas den 1 januari 1975. Det ankommer på riksdagen själv att företa de följdändringar som reformen ger anledning till i de författningar som ingår i riksdagens författningssamling. Förberedelsearbete för denna översyn har under hösten pågått inom olika delar av riksdagsförvaltningen och riksdagens verk.
Riksgäldsfullmäktiges framställning
I framställningen 1974:23 lägger fullmäktige i riksgäldskontoret fram förslag till en rad ändringar i det fpr kontoret gällande reglementet. Ändringarna sammanhänger huvudsakligen med grundlagsreformen, men fullmäktige föreslår även vissa ändringar som befunnits motiverade av andra skäl. De föreslår också att några föråldrade bestämmelser utgår ur reglementet. Motiven för de två senare typerna av ändringar framgår av de kommentarer som fogats till de särskilda paragraferna i fullmäktiges förslag.
Fullmäktige framhåller att frågan om sekretess för riksgäldskontorets personal — bortsett från riksgäldsdirektören — för närvarande icke är rättsligt reglerad. Resultatet av offentlighetskommitténs arbete med sekretessfrågorna bör avvaktas innan frågan regleras ytterligare i reglementet.
Fullmäktige understryker att någon mera allmän omarbetning av reglementet inte skett i detta sammanhang, även om en sådan måste anses påkallad med hänsyn till att reglementet i flera avseenden har en ålderdomlig prägel. Skäl talar för att en sådan omarbetning bör ske i annat sammanhang.
Utskottet
Finansutskottet kan i allt väsentligt biträda riksgäldsfullmäktiges förslag till ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.
På en punkt behöver emellertid förslaget enligt utskottets mening kompletteras. Det gäller frågan om utlännings tillträde till tjänst hos riksgäldskontoret.
Av bestämmelserna i 11 kap. 9 § tredje stycket nya regeringsformen
1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 41
FiU 1974:41
2 RF framgår att utlänning i princip är likställd med svensk medborgare i fråga om möjligheterna att erhålla tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun. Redan i RF görs emellertid ett antal undantag från denna grundsats beträffande särskilt betydelsefulla tjänster och uppdrag. RF gör det vidare möjligt att i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag förbehålla även andra offentliga tjänster och uppdrag än de i RF uppräknade åt svenska medborgare.
I den tidigare omnämnda 9 § RF slås också fast att tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse är förbehållen svensk medborgare. Vidare föreskrivs i 9 kap. 2 § nya riksdagsordningen RO att huvudsekreterare hos riksdagsutskott skall vara svensk medborgare.
Frågan om utlännings tillträde till offentlig tjänst tas upp i Kungl. Maj ris prop. 1974:174 med förslag till lag om ändring i statstjänstemannalagen. Föredragande departementschefen framhåller där på s. 78 att tjänsterna i regeringskansliet i betydande utsträckning bör reserveras för svenska medborgare och att han med anledning härav föreslår att regeringen skall få en generell behörighet att besluta om detta. Han framhåller vidare att det torde vara lika angeläget att också de tjänster som finns inrättade i riksdagen i huvudsak förbehålls svenska medborgare. Det kan emellertid självfallet inte ankomma på regeringen att besluta om dessa tjänster, liksom inte heller om tjänsterna i riksdagens verk. 1 den mån riksdagen inte vill reglera frågan om tillträde till dessa tjänster genom generella föreskrifter i lagform kan en lämplig lösning vara att riksdagen genom en särskild lagbestämmelse överlämnar åt riksdagens förvaltningskontor att genom generella föreskrifter eller i särskilda fall ställa upp krav på svenskt medborgarskap för innehav eller utövande av tjänst vid riksdagen eller dess verk.
När det gäller riksgäldskontoret och riksbanken, vilka såväl genom sin storlek som sina speciella arbetsuppgifter intar en särställning i detta sammanhang, bör dessa frågor som konstitutionsutskottet framhåller (KU 1974:65) lämpligen regleras genom en föreskrift i resp. verks reglemente. Härvid bör likformighet med de föreslagna bestämmelserna i statstjänstemannalagens 4 § rörande regeringskansliet eftersträvas.
För riksgäldskontorets del kan detta uppnås genom att fullmäktige ges möjlighet att föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom kontoret. Finansutskottet förordar att förslaget till ändring i reglementet tillföres en särskild paragraf 54 av denna innebörd.
Utöver denna sakliga ändring har utskottet endast företagit vissa formella justeringar i fullmäktiges förslag. I anslutning till riksdagens beslut om lag om riksgäldskontoret (prop. 1974:35, KU 21, rskr 160) har reglementet fr. o. m. den 1 januari 1975 givits lagform. Vidare har förslaget försetts med ingress. Två rubriker som innehöll ordet ”riksstat” har också omformulerats i enlighet med den nya författningens termino -
FiU 1974:41
logi. Ytterligare viss redaktionell omarbetning har skett, framför allt av 2 och 13 §§.
Utskottet föreslår slutligen i detta sammanhang också en saklig ändring i bestämmelserna om arvode till riksgäldsfullmäktige och suppleanter. Med hänsyn till att arvodena till dessa varit oförändrade sedan den 1 januari 1967 anser utskottet en uppjustering motiverad. Denna bör, i överensstämmelse med vad som samtidigt föreslås av konstitutionsutskottet (KU 1974:65) för ett antal andra riksdagsorgan, ske i form av införande av ett särskilt sammanträdesarvode på 100 kronor. Detta förslag har föranlett ändring i 20 och 22 §§ i reglementet för riksgäldskontoret.
U tskottet hemställer
att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning 1974:23 antar det i bilaga intagna förslaget till ändringar i reglementet för riksgäldskontoret (RFS 1970:8).
Stockholm den 3 december 1974
På finansutskottets vägnar NILS G. ÅSLING
Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s), Kristiansson (c), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Söderström (m), Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Hermansson (vpk), Gadd (s), af Ugglas (m), Bergman i Nyköping (s), Elmstedt (c) och Ångström (fp).
1 * Riksdagen 1974. 5 sami Nr 41
FiU 1974:41
4 Bilaga
Förslag till ändringar i reglementet för riksgäldskontoret (RFS 1970:8)
Härigenom förordnas i fråga om reglementet för riksgäldskontoret dels att reglementets rubrik skall lyda ”Lag med reglemente för riksgäldskontoret”,
dels att 1-3, 6, 9, 10, 13, 15-18, 20, 22, 23, 27, 31, 33, 35-37, 39—42, 44, 47, 50 och 53 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 40, 43 och 53 §§ skall lyda ”Riksgäldskontorets befattning med statsinkomsterna m. m.”, ”Riksgäldskontorets befattning med statsutgifterna” och ”Antagande av tjänstemän”,
dels att i reglementet skall införas två nya paragrafer, 1 a och 54 §§, av nedan angiven lydelse,
dels att ur reglementet skall utgå fyra paragrafer, nämligen 7, 11, 14,
och 24 §§.
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1 §
1 Riksgäldskontoret har till föremål: Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen blivit å detta verk anvisade; c)
att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott och behållningar riksdagen tillhanda;
d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; samt
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit, så framt de ej utföras av riksdagens förvaltningskontor.
a) att i enlighet med riksdagens bemyndigande taga upp och förvalta lån till staten;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som av riksdagen blivit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott och behållningar riksdagen tillhanda;
d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; samt
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt av riksdagen erhållit.
FiU 1974:41
2 §
De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen).
Vid likviderande av riksgäldskontoret^ fordringar må ackord utan riksdagens särskilda samtycke icke medgivas.
3 §
Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka jämte suppleanter utses i den ordning, § 70 riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
1 a §
Uppkommer under riksgäldskontorets verksamhet anledning att väcka fråga om författningsändring eller annan åtgärd från statens sida, äga fullmäktige göra framställning i ämnet till riksdagen eller regeringen.
2 §
Till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel få icke användas på annat sätt än riksdagen har bestämt.
Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må efter noggrann prövning i varje särskilt fall fullmäktige bevilja riksgäldskontorets gäldenärer ackord eller eftergift på deras skuld eller biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare om betalning av gäld intill ett högsta belopp i varje särskilt fall av 10 000 kronor. I övrigt får beslut av angivet slag icke fattas utan riksdagens särskilda medgivande.
3 §
Riksgäldskontoret förvaltas av sju av riksdagen valda fullmäktige.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
Fil) 1974:41
6§
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.
Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören, där han ej är fullmäktig.
7 §
Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att han jämlikt § 26 riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
Vad sålunda stadgats åge motsvarande tillämpning i fråga om skyldighet för riksgäldsdirektören att frånträda befattningen såsom riksgäldsdirek tor.
9 §
1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.
Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller förfall i övrigt för denne förordna fullmäktige en tjänsteman i verket, dock att fullmäktige, om särskilda omständigheter så påkalla, må kunna utse en fullmäktig till ersättare.
Vid förfall för såväl riksgälds -
6§
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse rikets grundlagar, riksdagsordningen, lag om riksgäldskontoret, detta reglemente och övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.
Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören, där han ej är fullmäktig.
9 §
1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret. Endast den som är myndig kan vara riksgäldsdirektör. Statsråd får ej vara riksgäldsdirektör.
Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller förfall i övrigt för denne förordna fullmäktige en tjänsteman i verket, dock att fullmäktige, om särskilda omständigheter så
FiU 1974:41
direktören som dennes ersättare äga fullmäktige utse en tillfällig ersättare.
Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige beslutade eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.
Riksgäldsdirektören äger att bevilja tjänstemännen semester eller ledighet för sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheter, i fråga om tjänstemän i lönegrad 19 eller högre på löneplan A, lönegrad på löneplan B eller lönegrad 1 på löneplan C under högst 14 dagar samt beträffande övriga tjänstemän under högst tre månader, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande, beträffande tjänstemän i nyss angivna lönegrader högst intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Personalfrågor av mera principiell innebörd skola dock av riksgäldsdirektören föredragas inför fullmäktige.
Riksgäldsdirektören utövar beträffande vården av riksgäldskontorets värdepapper det uppdrag tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.
påkalla, må kunna utse en fullmäktig till ersättare.
Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige utse en tillfällig ersättare.
Det åligger riksgäldsdirektören att under fullmäktige utöva den omedelbara ledningen av riksgäldskontorets verksamhet. Riksgäldsdirektören föredrar inför fullmäktige de ärenden fullmäktige skola avgöra i den mån föredragningsskyldigheten ej ålägges annan.
Riksgäldsdirektören äger bevilja tjänsteman semester eller ledighet för sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheter under högst tre månader, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande. Personalfrågor av mera principiell innebörd skola dock av riksgäldsdirektören föredragas inför fullmäktige.
Riksgäldsdirektören utövar beträffande vården av riksgäldskontorets värdepapper det uppdrag tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.
2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare ärenden för beredning och handläggning.
Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.
FiU 1974:41
2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare ärenden för beredning och handläggning.
Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.
10 §
Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen och dess finansutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers beslut.
11 §
Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande
ärenden, för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden.
10 §
Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk, få icke av fullmäktige åtlydas eller efterkommas; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen och dess finansutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens finansutskotts beslut.
Vad som i första stycket sägs om fullmäktige gäller även riksgäldsdirektören, där han ej är fullmäktig. Åtal mot riksgäldsdirektören, där han ej är fullmäktig, för brott i utövningen av tjänsten får beslutas endast av finansutskottet eller av fullmäktige.
FiU 1974:41
13 §
Med undantag av de enligt 9 § åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.
14 §
önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden, bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med uppgift om tiden för sin frånvaro.
15 §
Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives anmält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning hindrad att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.
16 §
Vid sammankomsterna skola minst fem fullmäktige vara tillstä -
13 §
Med undantag av de enligt 9 § åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras; fullmäktige dock obetaget att med iakttagande av vad i andra stycket sägs till riksgäldsdirektören överlåta rätten att fatta beslut i ärende av brådskande natur. Sådant bemyndigande för riksgäldsdirektören får avse endast viss tid och bör även i övrigt närmare preciseras. Beslut som med stöd av fullmäktiges bemyndigande fattas av riksgäldsdirektören skall anmälas vid nästa sammankomst med fullmäktige.
Ärende angående upptagande av lån mot obligationer eller andra förbindelser med längre löptid eller andra ärenden av mera allmän vikt och tillsättande av ordinarie och extra ordinarie tjänster får endast avgöras i fullmäktige.
15 §
Är fullmäktig förhindrad att bevista sammankomst bör han tillkännagiva sitt förfall.
16 §
Vid sammankomsterna skola minst fem fullmäktige vara tillstä -
FiU 1974:41
des; dock må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande eller andra ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.
Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.
17 §
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan att av fullmäktige därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infirna.
18 §
Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses.
des; dock må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande eller andra ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.
Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.
17 §
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av regeringens ombud, därest ombudet, utan att av fullmäktige därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.
18 §
Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Som fullmäktiges beslut gäller den mening varom de flesta förena sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses.
FiU 1974:41
20 §
Såsom arvode åtnjuter envar av fullmäktige 8 400 kronor årligen. Därjämte utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 6 300 kronor för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet med 4 800 kronor för år.
22 §
Till suppleant för fullmäktig utgår ett arvode av 1 200 kronor årligen.
Vad som stadgas i 21 § skall även äga tillämpning å suppleant.
23 §
Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för nedan angivna ändamål: för utbetalning av medel, som anvisats å kapitalbudgeten;
för tillhandahållande av de krediter, vilka statliga myndigheter på grund av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret;
för kassaförstärkning åt statsverket, dä sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas; samt
för amortering och konvertering av statslån.
24 §
Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt därom utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande av dessa instituts förbindelser och obliga -
20 §
Varje fullmäktig erhåller arvode med 8 400 kronor för år samt med 100 kronor för varje bevistat sammanträde. Därjämte erhåller fullmäktiges ordförande särskilt arvode med 6 300 kronor för år och den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet särskilt arvode med 4 800 kronor för år.
22 §
Suppleant för fullmäktig erhåller arvode med 1 200 kronor för år samt med 100 kronor för varje bevistat sammanträde.
Vad som stadgas i 21 § skall även äga tillämpning å suppleant.
23 §
Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för nedan angivna ändamål: för utbetalning av medel, som anvisats å kapitalbudgeten;
för tillhandahållande av de krediter, vilka statliga myndigheter på grund av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret;
för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan påkallas för finansiering av driftbudgeten eller eljest av utgifter som grundar sig på riksdagens beslut; samt
för amortering och konvertering av statslån.
FiU 1974:41
tionerna i anledning därav hembjudas riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är riksgäldskontoret berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.
27 §
Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola bestridas av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång till dessa utgifter.
31 §
Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
33 §
Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj.t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande.
Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna lån, ävensom utbetalning av vinster å av riksgälds -
27 §
Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola bestridas av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel icke ställts till verkets förfogande genom anslag på statsbudgeten eller på annat sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång till dessa utgifter.
31 §
Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa regeringens fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning fattas, med anhållan, att regeringen täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
33 §
Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar hos enskilda eller hos staten skola nu eller framdeles göras gällande.
Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna lån, ävensom utbetalning av vinster å av riksgäldskontoret utgivna premieobliga -
FiU 1974:41
kontoret utgivna premieobligationslån, oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.
35 §
Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan genom obligationernas inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken kan, i den utsträckning fullmäktige medgiva, även äga rum mot kontant inbetalning, varvid sökanden antecknas såsom ägare av obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga utfärda bestämmelser rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande.
36 §
Riksgäldskontoret har att förvalta de under dess förvaltning ställda kapitalfonderna i enlighet med de föreskrifter, som meddelas av riksdagen eller av Kungl. Maj.t med riksdagens medgivande.
37 §
Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller å postgirokonto eller på högst två månader utlånas till postbanken, affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden eller placeras i lätt förytterliga valutor.
tionslån, oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit. Fullmäktige äga överlåta beslutanderätten beträffande i detta stycke angivna ärenden på en eller flera tjänstemän inom riksgäldskontoret i den mån preskriptionsbeloppet ej överstiger 2 000 kronor.
35 §
Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan i den utsträckning fullmäktige medgiva genom obligationernas inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken kan, i den utsträckning fullmäktige medgiva, även äga rum mot kontant inbetalning, varvid sökanden antecknas såsom ägare av obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga utfärda bestämmelser rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande.
36 §
Riksgäldskontoret har att förvalta de under dess förvaltning ställda kapitalfonderna i enlighet med de föreskrifter, som meddelas av riksdagen eller av regeringen med riksdagens medgivande.
37 §
Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller å postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor eller utlånas på den svenska kredit marknaden i form av dagslån eller krediter på högst två månader.
FiU 1974:41
39 §
I händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj.t på riksrevisionsverkets anmälan prövat behovet för dess fyllande, tillhandahålla riksrevisionsverket det belopp Kungl. Maj:t för sådant ändamål finnér gott bestämma; dock med skyldighet för riksrevisionsverket att, så snart statsverkets tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
40 §
På statsverkets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda till riksgäldskontoret inflytande inkomster:
räntor å lån från av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder; samt
uppbördsmedel å anslagen under titlarna Riksdagen och dess verk m. m. och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster samt å sådana anslag under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder.
41 §
På riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda till riksgäldskontoret inflytande inkomster:
valutan för upptagna statslån; kapitalmedel, vilka återlevererats till riksgäldskontoret från kapitalfonder, i den mån de icke
39 §
I händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att tillhandahålla riksrevisionsverket erforderliga belopp; dock med skyldighet för riksrevisionsverket att, så snart statsverkets tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
40 §
På statsverkets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda till riksgäldskontoret inflytande inkomster:
räntor å lån från av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder; samt
uppbördsmedel å anslagen under titlarna Riksdagen och dess verk m. m. och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster samt å sådana anslag under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder, ävensom övriga inkomster på driftbudgeten, vilka enligt särskilda beslut skola insättas av riksgäldskontoret.
41 §
På riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda till riksgäldskontoret inflytande inkomster:
valutan för upptagna statslån; kapitalmedel, vilka återlevererats till riksgäldskontoret från kapitalfonder, i den mån de icke
FiU 1974:41
skola tagas till uppbörd å anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar; medel,
vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till riksgäldskontoret.
Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat må däri angivna medel jämlikt 37 § insättas å postgirokonto eller på högst två månader utlånas till postbanken, affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden eller placeras i lätt förytterliga valutor.
42 §
Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster, som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.
44 §
Riksgäldskontoret har att enligt Kungl. Maj.ts disposition och med iakttagande av de av riksdagen meddelade föreskrifter utbetala de medel, som anvisas på kapitalbudgeten.
47 §
Fullmäktige åligger att sörja för att erforderlig revision och kontroll inom riksgäldskontoret utövas i fråga om kontorets medelsoch värdeförvaltning.
50 §
1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en leda -
skola tagas tili uppbörd å anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar; medel,
vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till riksgäldskontoret.
Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat må däri angivna medel jämlikt 37 § insättas å postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor eller utlånas på den svenska kredit marknaden i form av dagslån eller krediter på högst tvä månader.
42 §
Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster, som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i statsbudgeten, skola i övrigt gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.
44 §
Riksgäldskontoret har att enligt regeringens disposition och med iakttagande av de av riksdagen meddelade föreskrifter utbetala de medel, som anvisas på kapitalbudgeten.
47 §
Fullmäktige åligger att sörja för att erforderlig revision och kontroll utövas i fråga om medels- och värdeförvaltningen inom riksgäldskontoret ävensom inom andra riksdagens verk än riksbanken i enlighet med av riksdagen antagna bestämmelser om revision av riksdagsförvaltningen.
50 §
1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en leda -
FiU 1974:41
mot, som skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Därjämte utses av fullmäktige en suppleant för den av fullmäktige utsedde ledamoten. Likaså utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även utse en revisor jämte suppleant för deltagande i den årliga revisionen av styrelsens förvaltning och av hypotekskassans räkenskaper.
3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse en revisor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper.
4. Fullmäktige skola årligen utse en revisor och en suppleant att deltaga i revisionen av Strömsholms nya kanalbolag från den ordinarie bolagsstämman under löpande år till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
mot, som skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Därjämte utses av fullmäktige en suppleant för den av fullmäktige utsedde ledamoten. Likaså utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även utse en revisor jämte suppleant för deltagande i den årliga revisionen av styrelsens förvaltning och av hypotekskassans räkenskaper.
4. Fullmäktige skola årligen utse en revisor och en suppleant att deltaga i revisionen av Strömsholms Kanalaktiebolag från den ordinarie bolagsstämman under löpande år till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
FiU 1974:41
5. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter att deltaga i revisionen av Svenska Tobaks Aktiebolaget för tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
6. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter att deltaga i revisionen av Aktiebolaget Vin- och spritcentralen för tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
7. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter att deltaga i revisionen av Sveriges centrala restaurangaktiebolag för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter att deltaga i revisionen av Nya systemaktiebolaget för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
53 §
Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret tillsättas av fullmäktige; tjänst med lönegradsbeteckningen
5. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter att deltaga i revisionen av Svenska Tobaks Aktiebolaget för tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
6. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter att deltaga i revisionen av Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen för tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
7. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter att deltaga i revisionen av Sveriges allmänna restaurangaktiebolag för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter att deltaga i revisionen av Systembolaget Aktiebolag för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
9. Fullmäktige äga årligen utom sig utse två revisorer och två suppleanter att deltaga i revisionen av Statsföretag aktiebolag för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
53 §
Ordinarie och extra ordinarie tjänstemän i riksgäldskontoret antagas av fullmäktige; tjänst med
FiU 1974:41
18 Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.
lönegradsbeteckningen Fp genom förordnande för högst tre år i sänder. Andra icke-ordinarie tjänstemän må antagas av riksgäldsdirek tören.
54 §
Fullmäktige äga föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksgäldskon toret.
Dessa ändringar i reglementet för riksgäldskontoret träder i kraft den 1 januari 1975.