Inrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:1 gjorda framställningar om anslag till regional utveckling m. m. jämte motioner

Inrikesutskottets betänkande nr 7 år 1974 InU 1974:7

Nr 7

Inrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen 1974:1 gjorda framställningar om anslag till regional utveckling m. m. jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Majit har i propositionen 1974:1 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet) under avsnitten E Regional utveckling punkterna E 1 och E 2 (s. 177-188) samt Fonden för låneunderstöd, punkten V:9 (s. 196—

197) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar av grunderna för regionalpolitisk! stöd som förordats i propositionen att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1974,

2. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 188 419 000 kr.,

3. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

4. medge att statsgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr. under budgetåret 1974/75,

5. till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 265 000 000 kr.

Motionerna Behandlas i

utsk. yttr.s.

1974:89 av herr Björk i Gävle m. fl. (c), vari hemställs 14

1. att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att Gästrikland förs till det allmänna stödområdet,

2. att riksdagen — om yrkandet under 1 avslås — hos Kungl. Majit hemställer att Ockelbo kommunblock förs till det allmänna stödområdet.

1974:135 av herr Jonasson (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att 14 den inre stödområdesgränsen justeras så att Hagfors, Munkfors och Sunne kommuner innefattas i detta område.

1974:181 av herr Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen delger 18 Kungl. Majit vad i motionen anförts beträffande den framtida regionala planeringen enligt den s. k. bandlandskapsmodellen samt åtgärder för främjandet av näringsutvecklingen i Södermanland.

1974:183 av herr Westberg i Ljusdal (fp), vari hemställs

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär förslag om 14 Gästriklands inordnande i allmänna stödområdet,

utsk. hemst. p.

1 Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 7

InU 1974:7

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att Gävleborgs län i fråga om regler för statlig upphandling jämställs med övriga Norlandslän,

3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att -försök med

industricentrum påbörjas i Ljusdal så snart som möjligt.

1974:250 av herr Boo m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att Ludvika och Smedjebackens kommunblock skall ingå i det allmänna stödområdet.

1974:341 av herr Lindberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en utredning angående handläggningsförfarande för glesbygdsstöd i syfte att förenkla och effektivisera handläggningen.

1974:556 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågan om lämplig myndighet för lokaliseringsstödet blir föremål för fortsatt utredning samt att förslag med anledning härav föreläggs riksdagen.

1974:557 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs

att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts

om en statlig regionalpolitisk satsning inom Vänerregionen,

att riksdagen uttalar sig för att företag inom hamnkommunerna i Skaraborgs län skall kunna komma i åtnjutande av lokaliseringsstöd.

1974:558 av herr Bohman m. fl. (m), vari i yrkandet 2 hemställs att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts förslag att företag som erhåller utbildningseller lokaliseringsstöd skall reservera minst 40 % av antalet arbetsplatser till vartdera könet.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 i inrikesutskottets betänkande 19743 och beträffande yrkandena 3—5 av utskottet i senare betänkande.

1974:565 av fru Hörnlund m. fl. (s), vari i yrkandena A 1, A 2 och B hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos Kungl. Maj:t

A 1. att samma regler som i proposition 1974:1 bil. 13 föreslås beträffande kvotering vid lokaliseringsstöd skall gälla även vid ianspråktagande av investeringsfondsmedel i samband med driftsutvidgningar,

2. att närmare föreskrifter härom snarast utfärdas,

B om utfärdande av särskilda bestämmelser för hygienutrymmen i industrilokaler i enlighet med vad som föreslås i motionen.

Motionen behandlas beträffande yrkandet C av utskottet i senare betänkande.

1974:568 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att de stödområdesprinciper som nu ligger till grund för samhällets regionalpolitiska insatser snarast möjligt ersätts med regionalpolitiska målsättningsprinciper.

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

16 8

22 InU 1974:7

3 Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1974:572 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m, fp), vari hemställs 14 5, 6

att riksdagen måtte ge Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande fastställande av gränsen för inre stödområdet.

1974:575 av herrar Rämgård (c) och Stjernström (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär

1. att statsbidraget till intensifierad kommunal sysselsättning höjs till 32 34

100 % för godkänt projekt,

2. att direktiv ges till länsarbetsnämnden att de arbetstillfällen som 32 35

uppstår vid de olika objekten inte bara skall tilldelas äldre utan också

yngre personer.

1974:576 av herr Rämgård m. fl. (c, fp), vari hemställs att riksdagen 14 5

hos Kungl. Majit begär att Rättviks kommun införlivas i det inre stödområdet.

1974:880 av herr Fredriksson (s), vari hemställs att riksdagen måtte 14 4

besluta att Ludvika och Smedjebackens kommunblock inlemmas i det allmänna stödområdet.

1974:882 av herr Granstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att Stockholms skärgård i fortsättningen skall ingå i allmänna 14 4

stödområdet,

2. att särskilt glesbygdsstöd skall kunna utgå i Stockholms skärgård. 31 32

1974:883 av herrar Gustafsson i Byske (c) och Johansson i Holmgår- 22 20

den (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om

1. att en översyn av bestämmelserna om flyttningsstöd i enlighet med vad i motionen anförts sker,

2. att en ökad information kommer till stånd om de stödmöjligheter som står till buds vid arbetstagares flyttning till anställning inom allmänna stödområdet.

1974:888 av herr Hjorth m.fl. (s),vari hemställs att riksdagen i 14 4

skrivelse till Kungl. Majit hemställer att Älvkarleby, Tierps och Östhammars kommuner i Uppsala län förs till det allmänna stödområdet.

1974:890 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Turesson (m), vari 23 21

hemställs att riksdagen ger Kungl. Majit till känna vad som ovan anförts

beträffande tilläggsdirektiv till utredningen om statligt lokaliseringspolitiskt stöd i vad avser förläggande av ett industriellt centrum till Moraområdet.

1974:891 av herr Karlsson i Malung m.fl. (s), vari hemställs att 17 9

riksdagen hos Kungl. Majit begär att en genomgripande sysselsättningsplan utarbetas för de västra och norra delarna av Kopparbergs län med särskilt beaktande av möjligheterna att åstadkomma en skogsindustriell utveckling samt förbättrade transportförhållanden.

InU 1974:7

1974:893 av herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c), vari hemställs att riksdagen måtte uttala att det regionalpolitiska stöd inklusive sysselsättningsstöd som gäller för inre stödområdet jämväl skall vara gällande för Gotland.

1974:894 av fru Normark m. fl. (s), vari föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning om hur en ytterligare kontroll och redovisning av lokaliseringsmedel skall ske och om en vidgning av normerna för återbetalning vid t. ex. försäljning eller icke uppfylld sysselsättningseffekt.

1974:899 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att hela Gävleborgs län skall ingå i det allmänna stödområdet.

1974:1138 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande behovet av åtgärder för att främja ett mera allsidigt och breddat utbud av arbetstillfällen inom Karlsborgs kommun.

1974:1140 av herr Danell m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen uttalar att inför framtida lokalisering av nya statliga verk Stockholms läns ytterområdens behov av regionalpolitisk stimulans beaktas.

1974:1142 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. i princip uttalar att regionalpolitiken skall inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv enligt i motionen angivna grunder,

2. godkänner att den fortsatta planeringen av den regionala strukturen och därmed följande resurs- och funktionsfördelning i länen baseras på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna enligt ovan angivna grunder och att denna planering, i avvaktan på en länsdemokratireform, handhas av länsstyrelserna i samarbete med kommuner och landsting,

3. uttalar att länsplanering 1974 och den regionala trafikplaneringen bör inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv,

4. beslutar vidga medelsramen för det regionalpolitiska stödet för femårsperioden 1973/74—1977/78, så att under perioden utöver outnyttjat utrymme från tidigare treårsperiod får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med 3 500 000 000 kr., med den huvudsakliga fördelning som angivits i motionen,

5. ger Kungl. Majit till känna vad i motionen anförts beträffande glesbygdsfrågorna, avseende särskilt

a) att den regionalpolitiska stödverksamheten bör användas i ökad utsträckning för att främja näringslivets tillväxt i glesbygderna,

b) att arbetet för statliga servicegarantier till nödvändiga sekundära serviceorter bör påskyndas,

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

14 5

30 InU 1974:7

5 Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

6. uttalar som riktlinje för myndigheterna och den regionala utvecklingsplaneringen angelägenheten av att samhällets bas- och serviceorganisation och särskilt kommunikationssystemet formas för ett mer decentraliserat samhälle.

1974:1147 av herr Nordgren (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att de delar av Gävleborgs län som i dag ligger utanför allmänna stödområdet tillförs detsamma.

1974:1148 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om att större krav ställs på etablering inom stödområdet när företagen utnyttjar avsatta investeringsfondsmedel.

1974:1151 av herrar Sellgren (fp) och Nordin (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att högsta möjliga lokaliseringsstöd och sysselsättningsstöd skall kunna utgå till de i motionen angivna områdena.

1974:1152 av herrar Stjernström (c) och Gustafsson i Byske (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att anvisa 27 000 000 kronor under punkten E 2. Särskilda stödåtgärder i glesbygder, bil. 13 i statsverkspropositionen,

2. att hemställa hos Kungl. Majit om regler för bidrag till uppsamling av mjölk i glesbygder.

1974:1156 av herr Åkerlind m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att Stockholms läns skärgård och större skärgårdsområden i andra delar av landet hänförs till det allmänna stödområdet.

1974:1538 av herrar Andersson i Nybro (c) och Fransson (c), vari hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag till styrmedel som kan begränsa expansionen i de s. k. primära centra,

2. att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om att en utredning tillsätts i syfte att utarbeta förslag till differentierade lokaliseringsbidrag inom stödområdet, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1974:1539 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c, fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller att uppbyggnad av industricentrum snarast påbörjas i Ljusdalsområdet.

1974:1545 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om föranstaltande av en utvärdering av hur olika politiska åtgärder påverkat den regionala utvecklingen, att läggas till grund för en kommande parlamentarisk utredning om regionalpolitiken.

1974:1546 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos Kungl. Majit begär skyndsam prövning av och förslag till utveckling av företagarföreningarna eller andra organ till regionala lokaliseringspolitiska instrument med bl. a. uppsökande uppgifter för etablering av nya företag i regionalpolitisk! viktiga områden,

25 InU 1974:7

6 Gehandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

2. beslutar att lokaliseringslån skall kunna utgå med högst två tredjedelar av kostnaderna för marknadsintroduktion enligt godkänd plan på sätt som förordats i motionen samt hos Kungl. Maj:t anhåller om utfärdande av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter,

3. beslutar att förstärkt sysselsättningsstöd med 7 000 kr. under vart och ett av de två första åren, 5 000 kr. under tredje året, 3 000 kr. under fjärde året och 2 000 kr. under femte året skall kunna medges i delar av inre stödområdet med svagt näringsliv i enlighet med vad som i motionen anförts samt hos Kungl. Maj:t anhåller om utfärdande av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter,

4. ger Kungl. Maj :t till känna vad som i motionen anförts beträffande sysselsättningsstöd till turistföretag,

5. ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande företagens möjlighet att placera den könsbundna arbetskraften på andra uppgifter än sådana som skapats genom det lokala lokaliseringspolitiska stödet samt angelägenheten av att ta hänsyn till den regionala arbetsmarknaden,

6. till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 260 000 000 kr. varav 125 milj. kr. till lokaliseringsbidrag, 90 milj. kr. till lokaliseringsutbildningsstöd och 40 milj. kr. till sysselsättningsstöd,

7. på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.

1974:1551 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs

A. att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär

1. att arbetet med den av 1972 års riksdag begärda servicegarantin för mindre orter påskyndas och att förslag snarast föreläggs riksdagen,

2. att företag inom service- och turistnäringen jämställs med andra företag som mottagare av regionalpolitisk! stöd,

3. att initialkostnader för marknadsföring inräknas i det underlag på vilket statligt lokaliseringsstöd beräknas,

B. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande utvidgat sysselsättningsstöd.

1974:1553 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari under yrkandet 2 — med hänvisning till motiveringen i motionen 1974:1194 — föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till lag om regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 i inrikesutskottets betänkande 1974:3.

13 InU 1974:7

7 Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1974:1562 av fru Jonäng m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att Gävleborgs läns kommuncentra får del av särskilda insatser för att upprätthålla den servicenivå som riksdagen beslutat om i anledning av propositionen 1972:111,

2. att riksdagen uttalar sig för särskilda regionalpolitiska åtgärder för Ljusdals kommun,

3. att Söderhamn ges kompensation för utebliven lokalisering av mynt- och justeringsverket.

1974:1563 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c, fp), vari hemställs att riksdagen beslutar att Sotenäs kommun skall ingå i det allmänna stödområdet.

1974:1564 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till etablering av ytterligare industricentra inom stödområdet och att Ljusdalsområdets problem därvid särskilt beaktas.

1974:1565 av herr Nordgren m. fl. (m), vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1974:1240 — hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till särskilt glesbygdsprogram för områden som drabbats speciellt hårt av rationaliseringen inom skogs- och jordbruket.

1974:1575 av herr Ångström (fp), vari hemställs att ortsklassificeringen för Storuman ändras så att Stomman klassas som regionalt centrum.

31 Utskottet

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under fem års aktiv lokaliseringspolitik formulerades vid 1970 års riksdag de allmänna målen för regionalpolitiken på följande sätt: Regionalpolitiken skall förena ett effektivare resursutnyttjande på kortare och längre sikt samt ökad ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeografiska utvecklingen. Härigenom skall skapas ökad ekonomisk, social och kulturell jämlikhet mellan människor i skilda regioner. Till detta kommer miljöaspekten som tillför välståndsbegreppet en viktig dimension.

Vid 1972 års höstriksdag slogs fast att denna målsättning skulle gälla även för de kommande årens politik. Det betonades att målen inte kan uppnås en gång för alla. Näringslivets och samhällets fortgående omvandling medför risker för nya regionala balansproblem som fordrar energiska insatser. Strävan bör vara att invånare i alla delar av landet får del av den materiella, sociala och kulturella välfärden. De avgörande faktorerna är därvid tillgången på arbete, social, kommersiell och kulturell service samt god miljö. Inom de olika regionerna bör resurserna

InU 1974:7

koncentreras i den utsträckning det är nödvändigt för att skapa så differentierade arbetsmarknader och sådan servicekvalitet som motsvarar medborgarnas önskemål och behov.

1972 års höstriksdag preciserade regionalpolitikens inriktning genom att dels fastställa ramar för planering av verksamheten i länen för tiden t. o. m. år 1980, dels anta en plan för den regionala strukturen att läggas till grund för planeringen av samhällsutbyggnaden. Planen för utbyggnad av samhällsstrukturen innebär att orter och regioner delats in i fyra huvudgrupper: storstadsområden, primära centra, regionala centra och kommuncentra. Den närmare innebörden framgår av InU 1972:28 s. 32 och 33 samt hemställan punkt 28.

Planeringsramarna för länens verksamhet angavs i befolkningstal.

Ramarna för de olika länen framgår av följande tabell där även angetts de befolkningstal centerpartiet förordar.

Befolkningsramar för planeringen i länen. Invånare i tusental.

Län Folkmängd Folkmängd Folkmängd Av riksdagen Av (c) förordade

1965 1970 1973 godkända be- befolkningsramar

tolkningsramar för 1980 (rikt -

Stockholm

1 370

1 478

1 486

för 1980 1 600-1

värden) 1 550

Uppsala

225-

230 Södermanland

250-

255 Östergötland

390-

400 Jönköping

305-

320 Kronoberg

170-

175 Kalmar

245-

250 Gotland

52-

55 Blekinge

155-

165 Kristianstad

265-

280 Malmöhus

760-

760 Halland

210-

210 Göteborgs och Bohus

760-

760 Älvsborg

410-

415 Skaraborg

260-

275 Värmland

280-

295 Örebro

280-

290 Västmanland

270-

280 Kopparberg

270-

295 Gävleborg

290-

310 Västernorrland

260-

290 Jämtland

125-

140 Västerbotten

230-

250 Norrbotten

250-

260 Riket

7 769

8 092

8 144

8 312-8 675

8 510

Centerpartiet har haft en från riksdagsmajoriteten avvikande uppfattning i frågor om regionalpolitikens allmänna inriktning, ramarna för länens verksamhet och planen för utvecklingen av den regionala strukturen. I motionen 1142 återkommer man från centerpartiets sida i dessa frågor. I motionen hävdas att regionalpolitikens mål bör vara att skapa förutsättningar för en så långt möjligt decentraliserad lokalisering av boplatser och arbetsplatser. Samhällets bas- och serviceorganisation

InU 1974:7

måste därför inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv. I motionen begärs att riksdagen skall göra ett principuttalande av detta slag. Det yrkas vidare att riksdagen skall uttala att länsplanering 1974 och den regionala trafikplaneringen skall inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv. Ett motsvarande yrkande framställs beträffande riktlinjer för myndigheternas handlande och den regionala utvecklingsplaneringen.

När det gäller den regionala strukturen yrkas i motionen att de befolkningstal som centerpartiet angivit skall läggas till grund för planeringen i länen. Även ortsklassificeringen är man kritisk mot och anser att den bör utföras på länsnivå och bygga på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna. Motionärerna anser dessutom att resurserna i för stor utsträckning koncentrerats till primära centra, vilket måste bli till förfång för övriga kommuners möjligheter att överleva.

Länsplanering 1974 pågår nu för fullt. Arbetet bedrivs enligt följande schema. Länsstyrelserna har utarbetat befolknings- och näringslivsprognoser m. m. Stor uppmärksamhet har därvid ägnats åt att kartlägga brister på arbetsmarknaden och i fråga om service. Länsstyrelsernas material kommer under tiden fram till den 1 november i år att behandlas i kommunerna. Avsikten är därvid att få en kritisk granskning av länsstyrelsernas prognoser och förslag till åtgärder för att avhjälpa brister på sysselsättnings- och serviceområdena. Kommunerna skall därvid samråda med bl. a. fackliga organisationer. Under slutet av året och de första månaderna nästa år skall det framkomna materialet bearbetas i länsstyrelserna som utarbetar riktlinjer för handlingsprogram. Kommunerna skall sedan yttra sig över länsstyrelsernas förslag varefter under sommaren 1975 redovisning skall ske till arbetsmarknadsdepartementet. Bearbetning av materialet i departementet skall sammankopplas med sysselsättningsutredningens arbete och långtidsutredningen. Det slutliga resultatet av arbetet kommer därefter att redovisas för riksdagen.

Det pågår sålunda på mycket bred bas ett arbete som kan sägas utgöra en utvärdering av regionalpolitiken kopplat till ett programarbete för politikens framtida inriktning. Utskottet kan för sin del inte finna anledning att förändra inriktningen på detta arbete. Tvärtom vill utskottet med särskild tillfredsställelse notera den ökade uppmärksamhet som sysselsättningsfrågorna skall ägnas. Även av praktiska skäl är det mindre lämpligt att som motionärerna begär nu utfärda centrala direktiv för ett planeringsarbete som redan pågår. Planeringens breda uppläggning ger dessutom möjligheter för kommunala och regionala instanser att, om önskemål finns, föra fram synpunkter och förslag som knyter an till vad som anförs i motionen.

När det gäller de i motionen upptagna frågorna om befolkningsramar och ortsstruktur tillhör dessa de centrala ämnesområdena i den pågående planeringsomgången. Kommunerna skall bl. a. ange de planeringstal för 1980 som ryms inom planeringsnivåerna för länen. Vidare skall föreslås nya planeringstal för län och kommuner för åren 1980 och 1990. Ett annat viktigt inslag blir en analys av ortssystemet, vilket naturligtvis kan

1* Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 7

InU 1974:7

föranleda omprövningar av den nuvarande strukturen. Vad slutligen angår de i motionen föreslagna ändringarna i de övergripande regionalpolitiska målen kan utskottet inte finna att tidpunkten nu är den rätta att fastställa nya mål. Det ter sig naturligt att diskussionen i dessa frågor sker i anslutning till den pågående länsplaneringen, varefter statsmakterna kan ompröva målen.

Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet de förevarande yrkandena i centerpartimotionen 1142.

1 detta sammanhang behandlar utskottet även en annan partimotion från centerpartiet, pämligen 1545. I motionen yrkas att riksdagen skall begära en utvärdering av hur olika politiska åtgärder påverkat den regionala utvecklingen. Motionärerna tänker sig att detta arbete skall läggas till grund för en kommande parlamentarisk utredning om regionalpolitiken. Motionärerna anger följande frågeställningar som exempel på sådant som utvärderingen bör omfatta:

1. Hur har regionalpolitiken för arbetstillfällen i sysselsättningssvaga områden och den geografiska rörlighetspolitiken, separat och i förhållande till varandra, inverkat på den regionala utvecklingen?

2. Vilken effekt har ett selektivt företagsstöd som lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag haft på den regionala utvecklingen i jämförelse med områdesvis generella åtgärder som transportstöd och sysselsättningsstöd?

3. Vad har differentieringen av det regionalpolitiska stödet i fråga om t. ex. förstärkt lokaliseringsbidrag och möjligheter till sysselsättningsstöd betytt för det inre stödområdet i förhållande till stödområdet i övrigt?

4. Hur har användningen av investeringsfonderna påverkat företagslokaliseringen till dels sysselsättningssvaga områden, dels koncentrationsområden? 5.

Hur har skatteutjämningsbidragen inverkat på den regionala utvecklingen? 6.

Vad har den geografiska rörlighetspolitiken betytt dels samhällsekonomiskt, dels socialt och ekonomiskt för de enskilda flyttarna?

7. Vilken betydelse har fördelningen av samhällsfunktioner och resurser, t. ex. i fråga om kommunikationsmöjligheter och bostadsbyggande, haft för den regionala utvecklingen?

8. Vad har centraliseringen med koncentration till storstadsområdena och uttunning av glesbygderna betytt för t. ex. samhällsbyggnads- och socialkostnader, miljö- och trafikförhållanden, inkomstfördelning och jämlikhetsfrågor i övrigt?

9. Hur har centraliseringsutvecklingen motsvarat olika gruppers önskemål? Utredningsarbete

av det slag motionärerna tar upp utförs av expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU). Gruppen publicerar fortlöpande resultatet av sin utredningsverksamhet. Strävan är därvid bl. a. att presentera materialet på ett sätt som gör det användbart i den politiska debatten. ERU har nyligen givit ut ett sammanfattande betänkande över de senaste utredningsresultaten, Orter i regional samverkan (SOU 1974:1). I detta betänkande finns material som belyser åtskilliga av de frågor motionärerna nämner i sin uppräkning. En av frågorna — om den geografiska rörligheten — har dessutom från såväl samhällsekonomiska som sociologiska utgångspunkter behandlats i ett

InU 1974:7

projekt inom ramen för verksamheten i expertgruppen för arbetsmarknadsforskning (EFA). Vid sidan av utredningsarbetet inom ERU och EFA kan man vänta sig att sysselsättningsutredningen kommer att ta fram material som belyser effekterna av regionalpolitiken. Detsamma gäller självfallet det pågående länsplaneringsarbetet.

Enligt utskottets uppfattning bör det vara möjligt att tillgodose önskemål av det slag motionärerna nämner inom ramen för det utredningsarbete som pågår eller planeras. Med hänsyn härtill synes det inte erforderligt med någon åtgärd i anledning av den aktuella motionen.

Stödområdenas omfattning

Regionalpolitiska insatser i form av lokaliseringsstöd och liknande åtgärder kan förekomma över hela landet, men statsmakterna har för att styra huvuddelen av stödet till de från regionalpolitisk synpunkt mest angelägna områdena inrättat ett allmänt stödområde. Det består av Norrland utom Gästrikland, Kopparbergs län utom Ludvika och Smedjebackens kommuner, de västra och norra delarna av Värmland, Dalsland utom ett mindre område i söder, de tre nordligaste kommunerna i Bohuslän samt Öland och Gotland.

För de mest utsatta delarna av det allmänna stödområdet kan förstärkta regionalpolitiska åtgärder sättas in. Det gäller Norrlands inland, de norra och västra delarna av Kopparbergs län samt Torsby kommun i Värmlands län, som tillsammans benämns det inre stödområdet. Stödområdenas exakta gränser är utmärkta på kartan på s. 12. På kartan har dessutom markerats den s. k. grå zonen, dvs. områden utanför det allmänna stödområdet beträffande vilka riksdagen uttalat att särskild hänsyn skall tas vid prövning av regionalpolitisk! stöd.

Frågan om det är lämpligt att styra de regionalpolitiska insatserna genom prioritering av bestämda områden tas upp i motionen 1974:568 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c). Motionärerna anser att metoden är otidsenlig och vill att riksdagen skall uttala sig för att nuvarande stödområdesprinciper ”snarast möjligt ersätts med regionalpolitiska målsättningsprinciper”.

Den av motionärerna aktualiserade frågan diskuterades utförligt i samband med att riksdagen hösten 1972 fastställde det nu gällande regionalpolitiska handlingsprogrammet (InU 1972:28 s. 57). Riksdagen beslöt därvid att bibehålla stödområdena. Till stöd härför anfördes följande argument.

Bristerna i den regionala balansen är fortfarande störst inom det allmänna stödområdet trots förbättringar i den befolkningsmässiga och industriella utvecklingen under senare år. De näringsgeografiska förhållandena medför att problemen är mer svårlösta där än på andra håll. Till detta kommer att den pågående strukturomvandlingen kan medföra ytterligare skärpning av obalansen mellan skogslänen och övriga delar av landet. Om stödområdet avskaffas minskas möjligheterna att styra stödet till områden med de största behoven. Negativa psykologiska konsekven -

gräns för det allmänna stödområdet gräns

för det inre stödområdet

gränsområden beträffande vilka särskild hänsyn skall tas vid prövning av regionalpolitisk! stöd (grå zonen)

InU1974:7

ser och minskat intresse från företagens sida för lokalisering i områden som nu ligger innanför gränsen kan också befaras.

De skäl för att bibehålla metoden med stödområden som ovan redovisats är alltjämt giltiga, och utskottet är därför inte berett föreslå någon principiell ändring i det nuvarande systemet. Utskottet avstyrker således motionen 568.

När det gäller tillämpningen av nuvarande principer vill utskottet anföra följande. Gränsen för det allmänna stödområdet har aldrig varit och är inte avsedd att vara en absolut barriär för regionalpolitiska stödinsatser. Lokaliseringsstöd i form av lån och i viss omfattning utbildningsstöd har alltsedan dessa stödformers tillkomst i inte obetydlig omfattning fördelats till områden utanför det allmänna stödområdet. Punktinsatser görs i orter över hela landet där avsevärda svårigheter förutses eller har uppkommit till följd av industrinedläggningar. Samma sak gäller när särskilda skäl talar för att områden med ensidigt näringsliv eller isolerat läge bör tillföras ytterligare industri. Under årens lopp har med stöd av dessa principer cirka en fjärdedel av lokaliseringsstödet kanaliserats till orter och regioner utanför det allmänna stödområdet. En särskilt stor andel härav har gått till företag som är belägna i gränstrakterna till det allmänna stödområdet. Detta stämmer med den tillämpning av stödbestämmelserna som riksdagen flera gånger uttalat sig för. Vid riksdagsbehandlingen hösten 1972 kom detta till särskilt starkt uttryck genom att statsmakterna pekade ut vissa kommuner, den s. k. grå zonen (se kartan s. 12), inom vilken särskild hänsyn skulle tas vid bedömning av regionalpolitiska insatser.

Det inre stödområdet fick genom fjolårets beslut om regionalpolitikens medel ökad betydelse. Sysselsättningsstödet är helt förbehållet det inre stödområdet. Sådant stöd utgår med sammanlagt 17 500 kr. per årsarbetskraft för den sysselsättningsökning som kvarstår i stödberättigat företag under en treårsperiod. Stödet fördelas med 7 000 kr. första året samt, i den mån sysselsättningsökningen kvarstår, med lika mycket följande året och 3 500 kr. det tredje året. Stödet tillkommer företag som utövar industriell eller industriliknande verksamhet, industriservice samt viss partihandel eller uppdragsverksamhet. Det är generellt och utgår alltså till både nyetablerade och befintliga företag i förhållande till den sysselsättningsökning som kan redovisas vid slutet av ett år.

Förutom sysselsättningsstödet finns vissa andra speciella lokaliseringspolitiska förmåner inom det inre stödområdet. Bidrag eller avskrivningslån som normalt utgår med 35% eller i vissa fall högst 50% för investeringar i byggnader kan i det inre stödområdet beviljas med upp till 65 %. Dessutom kan inom området beviljas avskrivningslån till industriföretag för investeringar i maskiner, arbetsredskap och verktyg. I samband med att lokaliseringsstödet förra året förstärktes i det inre stödområdet uppmärksammades den tröskeleffekt som uppstår i förhållande till företag som är belägna strax utanför gränsen. För att mildra denna effekt uttalade riksdagen att det kunde vara berättigat att vid

InU 1974:7

regionalpolitisk! angelägna etableringar i kommuner strax utanför gränsen samt på Gotland vara generös vid utgivande av lokaliseringsstöd. Detta uttalande avsåg emellertid inte sysselsättningsstödet, som till följd av sin konstruktion helt är förbehållet företag innanför gränsen.

Alltsedan tillkomsten av stödområdena har gränsdragningsfrågorna tilldragit sig stor uppmärksamhet i riksdagen. Även i år har väckts ett stort antal motioner i ämnet. I motionerna 89, 183, 899 och 1147 med företrädare från Gävleborgs län för de fyra största riksdagspartierna som undertecknare yrkas att Gästrikland skall inkluderas i det allmänna stödområdet. Motsvarande yrkande beträffande Ludvika och Smedjebacken återfinns i motionerna 250 av herr Boo m. fl. (c, m, fp) och 880 av herr Fredriksson (s) samt beträffande de tre inom den ”grå zonen” belägna Upplandskommunerna Älvkarleby, Tierp och Östhammar i motionen 888 av herr Hjorth m. fl. (s). Stockholms skärgård bör enligt motionerna 882 av herr Granstedt m. fl. (c) och 1156 av herr Åkerlind m. fl. (m) innefattas i det allmänna stödområdet. Den sistnämnda motionen innehåller samma yrkande även för ”större skärgårdsområden i andra delar av landet”. En kustkommun behandlas också i motionen 1563 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c, fp). I den motionen yrkas att den vid gränsen till allmänna stödområdet belägna kommunen Sotenäs i Bohuslän skall införlivas med det allmänna stödområdet.

För det inre stödområdets del föreligger konkreta yrkanden om utvidgning i fyra motioner. Dessa avser Gotland i motionen 893 av herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c), Hagfors, Munkfors och Sunne kommuner i motionen 135 av herr Jonasson (c), delar av Örnsköldsviks och Kramfors kommuner i motionen 1151 av herrar Sellgren (fp) och Nordin (c) samt Rättviks kommun i motionen 576 av herr Rämgård m. fl. (c, fp). I den sistnämnda motionen åberopas särskilt att den tidigare självständiga kommunen Ore, som låg i det inre stödområdet, hamnat utanför detta genom att kommunen sammanslagits med Rättviks kommun.

Frågor som rör gränsen för det inre stödområdet tas också upp i motionen 572 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m, fp). I den motionen förordas att gränsen till skillnad mot f. n. skall kunna dras genom en kommun under förutsättning att ett sådant förfarande stämmer med den kommunala och regionala planeringen. Som exempel på en kommun där en sådan lösning är lämplig anförs Vännäs. Den tidigare kommunen Bjurholm, som nu ingår i Vännäs, bör enligt motionärerna ligga i det inre stödområdet. Folkpartiets partimotion 1551 har ett liknande syfte som den föregående, nämligen att göra sysselsättningsstödet mer flexibelt. I motionen föreslås att Kungl. Maj:t på försök skall få möjlighet att besluta om sysselsättningsstöd till företag som startar eller utvidgar verksamhet på orter i närheten av gränsen till det inre stödområdet.

1 samband med att riksdagen hösten 1972 och våren 1973 tog ställning till det regionalpolitiska handlingsprogrammet och utformningen av de regionalpolitiska medlen prövades ingående var gränsen för

InU 1974:7

det allmänna stödområdet skulle gå samt riktlinjerna för gränsdragningen för det inre stödområdet. I den sistnämnda frågan har Kungl. Maj:t riksdagens uppdrag att fastställa den exakta gränsen. Inrikesutskottets ställningstaganden i dessa frågor som godkändes av riksdagen var enhälliga. Utskottet framhöll år 1973 att utvecklingen får visa om det blir behov av förändringar under den kommande femårsperioden. Såväl utvidgningar som inskränkningar av det allmänna stödområdet kan därvid tänkas. Resultatet av statsmakternas ställningstagande blev att såväl det allmänna som det inre stödområdet utvidgades i Kopparbergs län samt att den nordligaste kommunen i Värmland, Torsby, togs in i det inre stödområdet.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att årligen ompröva gränserna för områden av den karaktär det här gäller. Utskottet vill därför inte nu föreslå någon ändring av stödområdesgränserna. I samband med utvärderingen av det pågående länsplaneringsarbetet kan det vara naturligt att göra en samlad översyn av stödområdenas utformning. Utskottet är vid detta ställningstagande medvetet om att en del kommuner omedelbart utanför gränsen till det allmänna stödområdet haft en oroande utveckling. De gånga årens erfarenheter visar dock att uppkommande behov av insatser i orter och regioner utanför det allmänna stödområdet kan tillgodoses genom punktinsatser. På det viset bör det vara möjligt att lösa de flesta problem av det slag som aktualiserats av motionerna om det allmänna stödområdet. För gränsområdet — den grå zonen — gäller dessutom riksdagsuttalandena om särskilt hänsynstagande. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av att vad som anförts i den frågan iakttas i den praktiska tillämpningen.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de motionsyrkanden som avser ändring av gränserna för de båda stödområdena. Inte heller vill utskottet förorda att en stödområdesgräns skall kunna dras genom en kommun. Däremot är utskottet berett att föreslå en lösning som i praktiken kan tillgodose åtminstone en del av de önskemål som ligger bakom yrkandena om utvidgning av det inre stödområdet.

I anslutning till önskemålen i trepartimotionen 572 och folkpartimotionen 1551 vill utskottet sålunda föreslå en vidgad användning av sysselsättningsstödet. Utskottet förordar att sysselsättningsstöd skall i samband med annat lokaliseringsstöd kunna utgå till företag i gränsområdet till det inre stödområdet samt på Gotland. Beslut om sådant särskilt sysselsättningsstöd skall fattas av Kungl. Majit. Det särskilda sysselsättningsstödet skall vara en försöksverksamhet som bör starta under nästa budgetår vid tidpunkt som Kungl. Majit bestämmer och pågå minst två år, varefter resultatet bör redovisas för riksdagen. Vad utskottet anfört i denna fråga bör ges Kungl. Majit till känna.

InU 1974:7

16 Åtgärder i vissa regioner och orter

I likhet med tidigare år tas i skilda motioner upp problem som rör speciella delar av landet eller särskilda orter. Allmänt kan om dessa yrkanden sägas att de avser frågor som behandlas i den pågående länsplaneringen. Det gäller exempelvis det av herr Ångström (fp) i motionen 1575 framställda yrkandet att Stomman skall klassificeras som regionalt centrum. Stomman tillhörde de orter om vilka tveksamhet rådde vid riksdagens ställningstagande till ortsklassificeringen hösten 1972 (InU 1972:28 s. 48). Utskottet konstaterade att det med hänsyn till den låga yrkesverksamhetsgraden och den höga arbetslösheten var angeläget att kraftfullt främja en fortsatt utveckling av kommunen med de regionalpolitiska medel som står till buds. Utskottet uteslöt inte att den fortsatta utvecklingen kunde motivera en ändrad ortsbeteckning men hänförde orten till gruppen kommuncentra.

Som tidigare antytts får det pågående länsplaneringsarbetet ge svar på frågan om Stomman skall klassas som regionalt centrum. I avvaktan härpå bör det inte ske någon ändring och motionen avstyrks därför.

Problem som rör Gävleborgs län behandlas i motionerna 1562 av fru Jonäng m. fl. (c) och 183 av herr Westberg i Ljusdal (fp). I den sistnämnda motionen yrkas bl. a. att länet i fråga om reglerna för statlig upphandling skall jämställas med övriga Norlandslän. Motionären torde avse skyldigheten i vissa fall för statliga myndigheter att infordra anbud från Norrlandsföretag samt förtur för sådana företag vid lika anbud. Samma yrkande som nu behandlas framställdes förra året. I ett enhälligt betänkande anförde finansutskottet (1973:27 s. 8) att det var en praktisk lämplighetsfrågä huruvida de åtgärder som exklusivt föreslås vid statlig upphandling från företag i de fyra nordligaste länen skall utsträckas att gälla även för andra områden, t. ex. Gävleborgs län, och att möjligheterna härtill fick prövas av Kungl. Maj:t vid tillämpningen av upphandlingsförfarandet. Enligt inrikesutskottets uppfattning bör det inom ramen för de förra året fastställda upphandlingsreglerna vara möjligt att tillgodose regionalpolitiska intressen av det slag som tas upp i motionen. Reglerna innebär bl. a. att upphandlingsärenden med betydelsefulla regionalpolitiska konsekvenser skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Med hänvisning till det anförda synes motionsyrkandet inte böra föranleda någon åtgärd.

Även en del av de i motionen 1562 upptagna frågorna behandlades av riksdagen förra året. Det gäller dels yrkandet att samtliga kommuncentra i länet skall hänföras till den grupp orter som kan påräkna särskilda åtgärder, dels yrkandet om särskilda åtgärder i Ljusdal. Därutöver yrkas i motionen att Söderhamn skall kompenseras för den uteblivna lokaliseringen av myntverket. I sitt i de aktuella frågorna enhälliga betänkande ansåg utskottet det inte påkallat med någon åtgärd i anledning av motionsyrkandena (InU 1973:7 s. 26). Utskottet uttalade emellertid att utvecklingen inom Gävleborgs län under den gångna delen av 1970-talet kunde vara ägnad att inge oro. Den förstärkning av lokaliseringsstödet som föreslogs borde dock enligt utskottets mening bli till fördel för länet.

InU 1974:7

17 Inte minst gällde detta Ljusdal, som är beläget i det inre stödområdet, för vilket stödinsatserna föreslogs bli väsentligt förstärkta. Utskottet anförde vidare att de södra delarna av länet visserligen inte tillhörde det allmänna stödområdet men att de ingick i den s. k. grå zonen, där en smidig tillämpning av stödbestämmelserna har förutsatts. Slutligen pekade utskottet på att Gävle fått en betydande del av den första etappen av omlokalisering av statlig verksamhet.

Med hänvisning till vad utskottet anförde förra året och det tidigare sagda om den pågående länsplaneringen bör motionen 1562 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Problemen i de norra och västra delarna av Kopparbergs län behandlas i motionen 891 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s). Motionärerna vill att en genomgripande sysselsättningsplan skall utarbetas för dessa delar av länet med särskilt beaktande av möjligheterna att åstadkomma en skogsindustrien utveckling samt förbättrade transportförhållanden.

Utskottet vill för sin del framhålla att i länsplaneringsarbetet sysselsättningsfrågorna ingår som ett centralt parti och att det planeringsarbetet bör kunna tillgodose motionärernas önskemål. När det gäller trafikfrågan vill utskottet därutöver peka på den regionala trafikplaneringen. I anslutning till de i motionen utförligt behandlade skogsfrågorna må slutligen hänvisas till den i år framlagda propositionen nr 61 angående stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige m. m. som torde få betydelse för bl. a. sysselsättningen i de aktuella delarna av Kopparbergs län. Motionen bör med hänsyn till det anförda inte föranleda någon åtgärd.

Frågor som rör Skaraborgs län behandlas i motionerna 557 och 1138, båda undertecknade av de socialdemokratiska ledamöterna från länet. I motionerna går man in på de regionalpolitiska frågorna i Vänerregionen. Motionärerna uttalar sig för en fortsatt statlig satsning för att främja lokalisering av nya industrier till Lidköping, Götene (Hällekis hamn), Mariestad och Gullspång (Otterbäckens hamn). Dessa kommuner föreslås kunna komma i åtnjutande av lokaliseringsstöd. Den andra motionen gäller Karlsborgs kommun. Motionärerna oroar sig för den vikande sysselsättningen i kommunen som kan bli följden av bl. a. tillbakagången av den militära och civilmilitära verksamheten på orten. Staten har enligt deras mening ett särskilt ansvar på grund av sin framträdande ställning som arbetsgivare i Karlsborg och bör därför verka för att näringslivet i orten differentieras så att man får ett mera allsidigt utbud av arbetstillfällen.

Utöver vad som tidigare flera gånger sagts om den pågående länsplaneringen vill utskottet framhålla att i den mån det föreligger behov av regionalpolitiska åtgärder utanför stödområdena det finns möjligheter härtill genom punktvis insatt lokaliseringsstöd. Det är bl. a. med den metoden man får lösa problem av den art som tagits upp i motionerna. Beträffande en av de behandlade orterna, Hällekis, kan också nämnas att Kungl. Maj:t tillsatt en särskild arbetsgrupp som under ledning av landshövdingen i länet skall söka lösa sysselsättningsfrågorna i orten. Med

1** Riksdagen 1974. 18 sami. Nr 7

InU 1974:7

det anförda har utskottet besvarat de båda motionerna 557 och 1138, som inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Olika frågor som rör Södermanlands län avhandlas i motionen 181 av herr Ekinge (fp). Motionären anser att den framtida regionala planeringen i länet skall ske enligt den s. k. bandlandskapsmodellen. Dessutom behandlar han olika frågor som rör utvecklingen i länet. Det gäller sysselsättningen i Eskilstuna, nedläggningen av ett flygförband i Nyköping, industriverkets lokalisering, AB Atomenergis anläggningar i Studsvik samt kommunikationsfrågor.

Frågan om planering efter bandlandskapsprincipen behandlades av utskottet i betänkandet InU 1972:28 s. 49 Utskottet konstaterade då att modellen inte använts i den då slutförda länsplaneringen men att det stod intresserade länsmyndigheter fritt att i nästa planeringsomgång pröva om tekniken är lämplig och framlägga skälen härför med beaktande av de allmänna mål som angetts av statsmakterna. Eftersom det rörde sig om en metodfråga för planeringsmyndigheterna ansåg utskottet att det inte fanns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd.

Utskottet vidhåller denna inställning. När det gäller övriga av motionären upptagna frågor vill utskottet peka på att frågan om industriverkets lokalisering tagits upp i propositionen 1974:47 och att problemen i Eskilstunaområdet behandlas i propositionen 1974:63. Utskottet finner med hänsyn till vad sålunda redovisats inte anledning till något initiativ på grund av motionen.

Frågan om lokalisering av statlig verksamhet i Stockholms län behandlas i motionen 1140 av herr Danell m. fl (m). Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för att vid lokalisering av nyinrättade statliga verk Stockholms läns ytterområdens behov av regionalpolitisk stimulans skall beaktas.

I anslutning till motionsyrkandet vill utskottet erinra om att i propositionen 1974:47 föreslås att statens industriverk skall lokaliseras till Stockholmsområdet men att frågan om till vilken kommun verket bör förläggas skall utredas ytterligare. Inrikesutskottets majoritet har för sin del biträtt propositionen i detta avsnitt (InU 1974:ly). I övrigt hänvisar utskottet i fråga om den framtida lokaliseringen av statlig verksamhet till sitt ställningstagande i betänkandet InU 1973:22 s. 29. Utskottet ville inte peka ut vissa orter eller regioner som mottagare av framtida om- eller nylokaliserad statlig verksamhet utan uttalade att den geografiska placeringen får avgöras då frågan blir aktuell och då med hänsynstagande till bl. a. berörda verksamhets särskilda förutsättningar. Utskottet underströk dock att vid bedömningen regionalpolitiska synpunkter måste tillmätas stor betydelse. I sammanhanget hänvisade utskottet till riksdagsuttalandet år 1971 till förmån för de fyra nordligaste länen. Likaså erinrade utskottet om sitt tidigare uttalande att vid förläggning av statlig verksamhet sydöstra Sverige bör beaktas. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen 1140.

InU 1974:7

19 Regionalpolitiska medel

Som led i strävandena att dämpa storstadsexpansionen antogs på hösten 1970 lag om lokaliseringssamråd (1970:725). Lagen tillämpas sedan april 1971 i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna och innebär att företag som överväger att etablera eller utvidga verksamhet i dessa regioner är underkastade ett samrådsförfarande. En viss skärpning av lagen gjordes förra året. Resultaten av samrådsverksamheten har hittills varit begränsade. Särskilda sakkunniga utreder f. n. om starkare styrmedel i regionalpolitiken kan anses behövliga och lämpliga. De sakkunniga har antagit benämningen utredningen om regionalpolitiska styrmedel (URS).

För att man skall kunna nå en kontrollerad och balanserad ekonomisk utveckling, hävdas i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1553, bör samhälleliga intressen och inte kapitalets spekulation avgöra var, när och vilka industrier som skall startas. Kontroll av alla företagsetableringar är enligt motionärerna ett första steg att begränsa kapitalets makt. De begär därför förslag till lag om regionalpolitisk styrning av företagsetableringar.

Som ovan nämnts utreds behovet av starkare regionalpolitiska styrmedel av URS. De sakkunniga skall bl. a. klargöra om etableringskontroll eller andra restriktiva medel bör införas för att begränsa expansionen i vissa regioner. Med hänvisning härtill och då utskottet inte har anledning att i förevarande sammanhang pröva frågan om en generell etableringskontroll avstyrker utskottet motionen. Den sistnämnda frågan behandlas f. ö. av näringsutskottet i anledning av en motion i ämnet.

Starkare styrmedel efterlyses även i motionen 1538 av herrar Andersson i Nybro (c) och Fransson (c). De anser att behov föreligger av medel för att begränsa expansionen i primära centra. Förslag till sådana åtgärder bör därför utarbetas. Som motivering anför motionärerna att den år 1972 antagna planen för utveckling av den regionala strukturen och avsaknaden av reella styrmedel kommer att förstärka expansionen främst i de primära centra på svagare kommuners bekostnad. De pekar särskilt på att utvecklingen i Norrlandslänen har inneburit en kraftig expansion i primära centra och fortsatt tillbakagång för inlandskommunerna.

Motionärernas önskemål faller inom ramen för det arbete som bedrivs inom URS. Resultatet av det utredningsarbetet bör avvaktas innan man tar ställning till behovet av åtgärder av det slag som motionärerna har förordat. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

De större företagen har möjlighet att göra skattefria avsättningar till investeringsfonder. Dessa får tas i anspråk endast efter medgivande av Kungl. Majit eller AMS. Tanken är att frisläppen av fonderna skall göras under konjunktursvackor för att motverka den nedgång i sysselsättningen som då kan inträffa. Investeringsfonderna är ursprungligen ett konjunkturpolitiskt instrument. Med början under 1960-talet har emellertid fonderna utnyttjats även i regionalpolitisk! syfte. Frisläppen har sålunda ofta betingats av att investeringar kommit till stånd i regioner med

InU 1974:7

sysselsättningsproblem.

I motionen 1148 av herr Nordgren m. fl. (m) tar man upp frågan om användningen av investeringsfonder som regionalpolitiska instrument. Motionärerna anför att det ofta händer att företag får utnyttja en stor andel av frisläppta medel för investeringar i en tätortsregion i utbyte mot att företaget investerar en mindre del inom stödområdet. Motionärerna vill att fonderna på ett effektivare sätt skall utnyttjas för att förbättra situationen i allmänna stödområdet. De föreslår därför att det på företagen skall ställas större krav på etablering inom stödområdet för att använda medel ur investeringsfonderna.

Under konjunkturnedgången de senaste åren har investeringsfonderna i stor utsträckning släppts fria, framför allt för byggnadsinvesteringar. Frisläppen har satts in som medel för att allmänt stimulera den ekonomiska aktiviteten i samhället. Härav följer att fondernas betydelse som regionalpolitisk! instrument minskar i en nedåtgående konjunktur. I ett uppåtgående konjunkturläge är det däremot möjligt att i större eller mindre omfattning låta investeringsfonderna utnyttjas för regionalpolitiskt motiverade investeringar. Utskottet förutsätter att de möjligheter som därvid finns att utnyttja fonderna som regionalpolitisk! medel tas till vara. I övrigt kan anmärkas att styrningseffekter av det slag motionärerna vill ha kan uppnås även med medel av det slag som övervägs i URSs arbete. Slutligen vill utskottet hänvisa till att lagstiftningen om investeringsfonder ses över av företagsskatteberedningen. De förslag om fondernas användning som framställdes i 1970 års länsprogram har överlämnats till beredningen. Med hänsyn till det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Möjlighet att räkna in kostnader för marknadsföring i lokaliseringsstödet aktualiseras i partimotioner av folkpartiet (1551) och centerpartiet (1546). Enligt folkpartimotionen skall initialkostnader för marknadsföringsåtgärder kunna räknas in i det underlag som lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån baseras på. I centerpartimotionen understryks att marknadsföringskostnader normalt bör bekostas av företagets löpande intäkter. I initialskedet, dvs. innan produktionen kommit i gång och intäkter härav kan påräknas, bör stöd kunna ges till marknadsintroduktion. Stöd bör ges i form av lån som täcker upp till två tredjedelar av kostnaderna enligt godkänd plan.

Avsättnings- och marknadsföringsfrågorna har stor betydelse för företagens utveckling. Arbetet med att introducera en ny produkt är ofta förenad med betydande problem och kostnader, framför allt för mindre företag. Risk föreligger att för små resurser avsätts för marknadsundersökningar och introduktionsinsatser för en ny produkt, något som i sin tur kan leda till att den produktionskapacitet som byggs upp med statligt stöd inte kan utnyttjas i beräknad omfattning. Mot angivna bakgrund kan det vara anledning att som föreslås i motionerna överväga möjligheterna att komplettera lokaliseringsstödet med stöd till marknadsföringsåtgärder. Olika lösningar är därvid tänkbara. Motionärerna anvisar delvis olika vägar för att lösa frågan. I folkpartimotionen framhålls också den roll företagareföreningarna kan spela i sammanhanget. Utskottet föreslår

InU 1974:7

att Kungl. Maj:t mot bakgrund av motionsförslagen närmare överväger i vilka former ökat stöd till marknadsföringsåtgärder bör komma till stånd. Förslag till lösning av frågorna bör snarast föreläggas riksdagen, om möjligt redan nästa år. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Majit till känna.

Föregående års riksdagsbeslut om medlen i den regionalpolitiska stödverksamheten innebar bl. a. att den tidigare försöksverksamheten med sysselsättningsstöd permanentades och att stödet förstärktes så att det utgår med 7 000 kr. för vartdera av de första två åren och 3 500 kr. för det tredje året. I partimotionen 1546 föreslår centerpartiet ett förstärkt sysselsättningsstöd att utgå under fem år med 7 000 kr. under de två första åren, 5 000 kr. det tredje året, 3 000 kr. det fjärde året och 2 000 kr. det femte året. Det förstärkta stödet avses utgå efter prövning av AMS i varje särskilt fall och förbehållas delar av inre stödområdet med ett näringsliv som är svagt utvecklat i förhållande till inlandet i övrigt.

Utskottet erinrar om att fjolårets beslut även innebar att sysselsättningsstödet räknat på en treårsperiod höjdes från 12 500 till 17 500 kr. per årsarbetskraft. I samband därmed avslogs ett yrkande från centerpartiet av samma slag som det nu aktuella. Den förhållandevis korta tid, under vilken sysselsättningsstödet har prövats, ger enligt utskottets mening inte tillräckligt underlag för en bedömning av behovet att bygga ut stödet på det sätt motionärerna begär. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

1 detta sammanhang tar utskot-tet upp ett annat motionsyrkande som går ut på ökad differentiering av lokaliseringsstödet. Det gäller den tidigare behandlade motionen 1538 av herrar Andersson i Nybro (c) och Fransson (c), i vilken begärs utredning om differentierade lokaliseringsbidrag inom stödområdet. Utredningskravet skall ses mot bakgrunden av motionärernas uppfattning att inlandskommunerna har små möjligheter att hävda sig i konkurrensen om sysselsättningstillfällena, samtidigt som de befolkningstäta orterna vuxit sig allt starkare. För att komma till rätta härmed är enligt motionärerna en differentiering av stödåtgärderna en tänkbar åtgärd.

Motionärerna har inte konkretiserat sitt utredningskrav i annan mån än att de anser att inlandskommunerna i varje fall bör få ett starkare stöd. Utskottet konstaterar för sin del att indelningen av landet i det inre resp. det allmänna stödområdet, den s. k. grå zonen och landet i övrigt innebär en differentiering av stödinsatserna. Som framhållits tidigare i betänkandet lämnas i det inre stödområdet, dvs. den del av landet som motionärerna vill prioritera, ett på flera sätt väsentligt förstärkt regionalpolitiskt stöd. Därutöver är inlandskommunerna förbehållna det särskilda glesbygdsstödet.

Utskottet är inte berett att tillstyrka en särskild utredning av det slag motionärerna begär. Om det finns behov av och önskemål om ytterligare differentiering av lokaliseringsstödet, torde frågan komma att aktualiseras under länsplaneringsarbetet eller i sysselsättningsutredningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

InU 1974:7

22 Det regionalpolitiska stöd som ges turistanläggningar är underkastat vissa begränsningar. Bl. a. kan sysselsättningsstöd f. n. inte komma i fråga, i centerpartiets och folkpartiets partimotioner 1546 resp. 1551 vänder man sig mot den begränsningen och framhåller att turistnäringen när det gäller denna stödform bör jämställas med andra näringar. Enligt centerpartimotionen bör det ankomma på Kungl. Majit att närmare ange de grunder efter vilka stödet skall utgå. I folkpartimotionen kritiseras att turistnäringen även i andra avseenden behandlas mer restriktivt än andra näringar. Lokaliseringsstöd ges för nyetablering och utbyggnad av turistanläggningar. Enligt motionen bör lån kunna ges till rationaliseringar. Vidare förordas att amorteringstiden för lån förlängs från 15 till 30 år för att nå överensstämmelse med den avskrivningstid som gäller vid beskattningen.

Utskottet är berett att gå motionärerna till mötes på det sättet att sysselsättningsstöd införs i viss omfattning på försök. Kungl. Majit bör få möjlighet att efter prövning i varje särskilt fall bevilja sysselsättningsstöd till turistföretag i det inre stödområdet. I likhet med försöksverksamheten med sysselsättningsstöd till företag utanför gränsen till det inre stödområdet bör den nu aktuella verksamheten starta nästa budgetår vid tidpunkt som Kungl. Majit bestämmer och pågå i minst två år. Därefter bör resultatet av försöksverksamheten redovisas för riksdagen.

Övriga, i folkpartimotionen framförda förslag om förbättrat stöd till turistföretag m. m. är utskottet inte berett att biträda.

Vad utskottet i anledning av de båda motionerna anfört om sysselsättningsstöd till turistföretag bör ges Kungl. Majit till känna.

Flyttningsstöd utgår till arbetstagare och ges i form av respenning, bortavistelsebidrag och starthjälp enligt normerna i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368 senast omtryckt 1972:300). Till skillnad från huvudregeln om arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som förutsättning för flyttningsbidrag kan flyttningsstöd beviljas den som lämnar en stadigvarande anställning för att övergå till en ny. Å andra sidan krävs att arbetstagaren har kvalificerad yrkesutbildning och att han fått den nya anställningen vid nyetablerat eller utvidgat företag inom allmänna stödområdet.

I motionen 883 av herrar Gustafsson i Byske (c) och Johansson i Holmgården (c) begärs dels att kravet på kvalificerad yrkesutbildning slopas, dels att ökad information lämnas om stödmöjligheterna vid arbetstagares flyttning för anställning inom allmänna stödområdet.

Motionsyrkanden med samma innebörd avstyrktes förra året av ett enhälligt inrikesutskott. Riksdagen följde utskottet.

Det aktuella flyttningsstödet har, som motionärerna påpekar, fått ringa omfattning. De gör gällande att tillämpningen är alltför rigorös och att stödet förbehålls personer som kan placeras i nyckelställning i arbetsledande funktioner. Det torde vara en missuppfattning. Som exempel på nyckelmän som f. n. efterfrågas kan nämnas svarvare, svetsare, grovplåtslagare och filare. Självfallet avses arbetstagare med goda yrkeskunskaper. Utskottet anser att det kravet bör behållas och avstyrker

InU 1974:7

på grund härav motionen i denna del. Till följd härav anser sig utskottet inte ha anledning att närmare gå in på yrkandet om en upplysningskampanj om möjligheterna till flyttningsstöd vid återflyttning för anställning i stödområdet, eftersom den föreslagna kampanjen torde förutsätta att reglerna om flyttningsstöd ändras. Som utskottet tidigare år påpekat vid prövning av likartade motionsyrkanden lämnas information om flyttningsstödet av arbetsförmedlingarna, som administrerar stödet. Aktuella lediga platser annonseras varje vecka i tidningen Arbetsmarknaden. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionen i dess helhet.

Industricentra

Efter beslut vid 1972 och 1973 års riksdagar har som led i de regionalpolitiska stödåtgärderna påbörjats en försöksverksamhet med statliga industricentra. Sådana anläggningar är avsedda att lokaliseras till regionala centra i det inre stödområdet. Ansvaret för planering, uppförande och förvaltning av dessa centra har lagts på Stiftelsen Industricentra, som är förlagd till Skellefteå.

Enligt statsmakternas beslut skall industricentra i en första etapp uppföras i Strömsund och Lycksele. Fullt utbyggda skall var och en av anläggningarna omfatta 300 arbetsplatser. Som ett första steg i utbyggnaden har medel anvisats för att uppföra anläggningar om vardera 150 arbetsplatser. Byggnadsarbetena har igångsatts och väntas bli slutförda i år.

Önskemål om att industricentrum snarast uppförs i Ljusdal uttalas i motionerna 183 av herr Westberg i Ljusdal (fp) och 1539 av herr Eriksson i Bäckmora (c, fp). I motionen 1564 begär herr Nordgren m. fl. (m) förslag om etablering av ytterligare industricentra inom stödområdet, varvid Ljusdalsområdets problem bör särskilt beaktas. Herrar Jonsson i Mora (fp) och Turesson (m) önskar i motionen 890 att ett industricentrum skall förläggas till Moraområdet.

Utskottet hade åren 1972 och 1973 att ta ställning till motionsyrkanden om lokalisering av industricentra till en rad olika orter. Förra året gällde det Ljusdal, Mora, Gotland, Kalix, Vilhelmina, Järpen och Sveg. Utskottet uttalade då att den fortsatta utbyggnaden av industricentra får bli beroende av erfarenheterna från den första etappen i Strömsund och Lycksele. Vid de överväganden som måste föregå en utbyggnad av verksamheten förutsatte utskottet att bl. a. de nämnda orterna i det inre stödområdet skulle vara aktuella.

Som framgår av det anförda är den första etappen f. n. i ett uppbyggnadsskede, och det är därför ännu för tidigt att dra några slutsatser av den inledda verksamheten. Planeringen av nya industricentra ankommer på den stiftelse som inrättats för att leda verksamheten. Enligt vad utskottet inhämtat pågår redan ett planeringsarbete med sikte på att ytterligare industricentra skall kunna byggas. Det finns alltså förutsättningar för en utbyggnad av industricentra om erfarenheterna av den

InU 1974:7

inledda försöksverksamheten blir positiva. Motionerna bör med hänvisning till det anförda inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Könskvotering som villkor för lokaliseringsstöd, m. m.

I enlighet med ett förslag som delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor lagt fram föreslås i propositionen att företag för att få lokaliserings- och utbildningsstöd måste förbehålla vartdera könet minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet. Verksamheten föreslås få formen av ett försök som skall pågå under två år. Företagen bör i samband med ansökan om regionalpolitiskt stöd redovisa rekryteringsplaner i avseende på yrkesfördelning och möjligheterna att sysselsätta både män och kvinnor. Länsarbetsnämnderna bör medverka till och kontrollera att rekryteringsplanerna uppfylls. Bestämmelserna bör tillämpas med viss försiktighet i inledningsskedet. Dispens bör kunna ges av Kungl. Majit eller AMS, om förhållandena gör det nödvändigt. Den föreslagna ändringen i grunderna för regionalpolitiskt stöd föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Som skäl för förslaget åberopas att undersysselsättningen i skogslänen är särskilt stor bland kvinnorna. Det regionalpolitiska stödet bör därför utformas så, att det i möjligaste mån bidrar till att förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Departementschefen anser det väsentligt att män och kvinnor får lika rätt till de nya sysselsättningstillfällen som kommer till genom samhällets stöd i form av olika lokaliseringsbidrag.

I moderata samlingspartiets partimotion 558 avvisar man förslaget om kvotering. Motionärerna anser att förslaget inte står i överensstämmelse med syftet med lokaliseringsstödet. De anser också att varje individ skall behandlas likvärdigt oberoende av kön.

Även i centerpartiets partimotion 1546 uttalas viss tveksamhet beträffande de föreslagna kvoteringsreglerna. Motionärerna förordar att reglerna modifieras så att företagen får möjlighet att placera 40 % av de nyanställda männen eller kvinnorna inte bara på nytillkomna utan även på befintliga arbetsplatser. Motionärerna betonar vidare att dispenserna måste bli många om inte den regionala stödverksamheten skall lida avbräck. De anser att kvotering är en tvivelaktig väg att söka skapa jämställdhet men accepterar förslaget med ovan angivna kompletteringar.

Fru Hörnlund m. fl. (s) vill däremot att man skall gå längre än som förordas i propositionen och lägger i motionen 565 fram förslaget att den aktuella försöksverksamheten skall utsträckas till att gälla även vid ianspråktagande av investeringsfondsmedel i samband med driftsutvidgningar. Motionärerna framhåller att de i propositionen föreslagna kvoteringsreglerna kommer att påverka kvinnornas möjligheter att få arbete i huvudsak endast inom stödområdet. Även på många orter utom stödområdet är arbetslösheten bland kvinnor relativt hög, och kvinnorna hänvisas ofta till ett ensidigt yrkesval. Om investeringsfonder tas med i bilden blir det möjligt att påverka utvecklingen i hela landet.

1 samma motion framhålls också att personalutrymmena inom

InU 1974:7

företagen måste disponeras så att en rekrytering av både män och kvinnor är möjlig att genomföra. Som villkor för lokaliseringsstöd och för ianspråktagande av investeringsfondsmedel bör enligt motionärerna föreskrivas att hygienutrymmen skall anordas så, att de ej kan åberopas som hinder mot en mer flexibel anställningspolitik. Motionärerna anser att det bör utarbetas särskilda bestämmelser för hur industrilokalernas hygienutrymmen skall inrättas.

Utskottet har förståelse för att betänkligheter anförs mot förslag om kvotering. Schematiska regler av det slaget på arbetsmarknaden kan vara svåra att hantera på ett praktiskt sätt med hänsyn till de skiftande förhållanden som räder inom skilda branscher och på olika orter. Å andra sidan gäller det att söka utnyttja de praktiska uppslag som finns att förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Förslaget i propositionen kan vara ett sätt att påverka utvecklingen i rätt riktning. Utskottet kan därför ansluta sig till förslaget om försöksverksamhet på det berörda området. 1 likhet med departementschefen förutser utskottet därvid att det kan bli nödvändigt med dispenser i tämligen stor omfattning. Utskottet vill i anslutning till motionen 1546 stryka under vikten av att myndigheterna agerar smidigt i detta hänseende så att den regionalpolitiska verksamheten inte lider förfång.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om ändrade grunder för det regionalpolitiska stödet. Det aktuella yrkandet i motionen 558 avstyrks således. Erfarenheterna av försöksverksamheten får ge vid handen om den bör fortsätta och eventuellt utsträckas till nya områden. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka förslaget i motionen 565 att verksamheten skall gälla även vid ianspråktagande av investeringsfondsmedel. Utskottet vill å andra sidan inte biträda förslaget i motionen 1546 att vid tillämpningen av kvoteringsreglerna hänsyn skall tas även till befintliga arbetsplatser. En sådan regel skulle kunna urholka effekten av verksamheten då den kan leda till att kvinnor i ökad omfattning placeras på områden där de traditionellt dominerar, t. ex. inom kontor eller bespisningsverksamhet.

När det gäller yrkandet i motionen 565 om hygienutrymmen förutsätter utskottet att invändningar om svårigheter på denna punkt normalt inte skall föranleda dispens. Erfarenheterna av försöksverksamheten får visa om det finns anledning att komplettera arbetsmiljölagstiftningens regler i detta avseende. Utskottet förutsätter att frågan uppmärksammas i samband med det pågående reformarbetet på arbetsmiljöns område.

Med det anförda har utskottet besvarat de i förevarande sammanhang upptagna yrkandena i motionerna 565 och 1546 som inte bör föranleda någon åtgärd.

Lokaliseringsstödets administration m. m.

Huvudmannaskapet för den regionalpolitiska stödverksamheten tas upp i en motion. Verksamheten har alltsedan sin tillkomst hanterats på myndighetsplanet av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). I samband med att

InU 1974:7

industriverket skapades prövades frågan om verket borde ta över arbetet med det regionalpolitiska stödet. Förslag i den riktningen hade lagts fram av den bakomliggande utredningen i SOU 1971:69. I propositionen (1973:41) om industriverkets inrättande liksom vid riksdagsbehandlingen (NU 1973:54 s. 26) avvisades emellertid tanken på en förändring i fråga om huvudmannaskapet för stödverksamheten. Frågan återkom i en interpellation (nr 106) vid 1973 års höstriksdag. Även då uttalade departementschefen att någon förändring i handläggningsordningen inte var aktuell.

Herr Andersson i Örebro m. fl. (fp) aktualiserar nu på nytt frågan om huvudmannaskapet. 1 motionen 556 begär de att frågan om lämplig myndighet för lokaliseringsstödet skall bli föremål för fortsatt utredning.

Utskottet kan inte finna att det sedan frågan om huvudmannaskapet prövades förra året tillkommit några skäl som bör föranleda riksdagen att ändra uppfattning. Utskottet avstyrker därför motionen.

Vid förra årets riksdag godkändes delvis nya riktlinjer för uppföljning och bevakning av statens fordringar i företag som beviljats lokaliseringsstöd. Riktlinjerna innebär att länsstyrelserna på försök skall regionalt svara för uppföljning och bevakning med biträde av företagareföreningarna. Centralt samordnas uppföljnings- och bevakningsfrågorna av en expertgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet. Gruppen har också till uppgift att arbeta fram förslag till åtgärder i enskilda uppföljningsärenden.

I motionen 894 av fru Normark m. fl. (s) framhålls att de stora satsningarna på lokaliseringsstöd kräver noggrann uppföljning och bevakning. Motionärerna gör gällande att företag ofta inte ökar sysselsättningen i den utsträckning de ställt i utsikt vid ansökan om lokaliseringsstöd och att det också förekommer att lokaliseringsmedel slussas över till andra företag genom att företag som fått stöd säljs till annat företag. Motionärerna föreslår att det utreds hur en ytterligare kontroll och redovisning av lokaliseringsmedel skall ske och huruvida reglerna om återbetalning bör skärpas t. ex. vid försäljning eller då utlovad sysselsättningseffekt inte har uppnåtts.

Utskottet vill betona att uppföljning och bevakning av stödärendena har stor betydelse redan av den anledningen att det ligger i stödverksamhetens natur att den innebär ett långtgående statligt risktagande. Förluster kan självfallet inte undvikas. Mot den bakgrunden kan det konstateras att antalet rena misslyckanden i lokaliseringsstödsärendena varit relativt litet. I propositionen 1973:50 (s. 55) redovisas att av det stöd som beviljats under perioden den 1 juli 1965—31 december 1972 mindre än 3 procent har utgått till företag som sedermera har gått i konkurs eller avvecklats. En ökning av förlusterna har emellertid kunnat konstateras under de senare åren.

Det finns enligt utskottets uppfattning inga delade meningar om behovet av en effektiv uppföljning och bevakning av stödärendena. Bl. a. gäller det att förhindra att syftet med stödverksamheten träds för när om ett företag som byggts ut med statligt stöd överlåts till annan ägare.

InU 1974:7

27 Enligt motionärerna har den faktiska sysselsättningsökningen i stödföretagen i många fall blivit lägre än vad företagen planerat i samband med stödansökningarna. Med anledning härav kan påpekas att en studie av lokaliseringsstödets effekter nyligen har publicerats i betänkandet Orter i regional samverkan (SOU 1974:1 s. 117—139). Studien gäller perioden den 1 juli 1965—30juni 1973. Enligt denna studie och kompletterande uppgifter som tillställts utskottet och omfattar även andra halvåret 1973 råder allmänt sett en ganska god överensstämmelse mellan faktisk och planerad sysselsättningsökning. Den faktiska ökningen under perioden den 1 juli 1965—31 december 1973 uppgår sålunda till 24 772 mot planerat 26 527. I vissa län, särskilt Gävleborgs och Jämtlands län, överstiger den faktiska ökningen inte oväsentligt den beräknade.

Med hänvisning till att en ändrad och utbyggd organisation för uppföljning och bevakning nyligen börjat sin verksamhet och till vad i övrigt anförts anser utskottet att motionen 894 inte bör föranleda någon åtgärd.

Frågan om företagareföreningarnas roll i den regionalpolitiska stödverksamheten tas upp i centerpartiets partimotion 1546. Enligt motionärerna bör förslag skyndsamt läggas fram om utveckling av företagareföreningarna eller andra organ till regionala lokaliseringspolitiska instrument, med uppgift bl. a. att bedriva uppsökande verksamhet bland personer som kan vara intresserade av att starta nya företag.

Företagareföreningarna är numera knutna till statens industriverk och skall utgöra verkets regionala basorganisation. Föreningarnas resurser för rådgivande och uppsökande verksamhet har därvid förstärkts. Men därutöver har företagareföreningarna viktiga funktioner att fylla genom sin medverkan i det regionalpolitiska stödet och den stödverksamhet som bedrivs vid sidan härav i form av hantverks- och industrilån m. m. Också när det gäller användningen av det särskilda glesbygdsstödet har föreningarnas tjänster tagits i anspråk i växande grad.

Som utskottet ser det kan en del skäl tala för att företagareföreningarna tilldelas ökade uppgifter inom regionalpolitiken. Man kan emellertid inte förändra företagareföreningarnas roll utan att samtidigt beakta de funktioner som länsstyrelserna och länsarbetsnämnderna har att fylla i den regionalpolitiska verksamheten inom länen. Utskottet vill för sin del föreslå att Kungl. Maj:t närmare låter pröva de arbetsuppgifter inom regionalpolitikens ram, som regionalt skall ankomma på de tre organen länsstyrelse, länsarbetsnämnd och företagareförening, liksom samordningen av dessa uppgifter och härmed sammanhängande spörsmål. En fråga av det slaget har utskottet berört tidigare i betänkandet i samband med behandlingen av frågan om stöd till marknadsföringsåtgärder. Vad utskottet anfört i anledning av det aktuella motionsyrkandet bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Anslag till regionalpolitisk! stöd

Vid fjolårets riksdag fastställdes för perioden 1973/74—1977/78 en totalram för det regionalpolitiska stödet om 2 500 milj. kr. Av

InU 1974:7

totalramen avsågs 450 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och 1 550 milj. kr. för lokaliseringslån. För utbildningsstöd beräknades 325 milj. kr. och för sysselsättningsstöd 150 milj. kr.

I centerpartiets partimotion 1142 förordas att totalramen vidgas till 3 500 milj. kr., varav 675 milj. kr. avses för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 2 150 milj. kr. för lokaliseringslån, 400 milj. kr. för utbildningsstöd och 250 milj. kr. för sysselsättningsstöd.

Motsvarande yrkande framställdes förra året av centerpartiet. Utskottet vill liksom i fjol framhålla att en flerårsbudget av det slag det här gäller i viss mån får karaktär av en prognos för de anspråk som kommer att ställas på regionalpolitisk! stöd och att det med hänsyn till den ovisshet i beräkningen som är svår att undvika är mycket möjligt att ramen kan behöva justeras längre fram. Att redan i periodens inledningsskede väsentligt vidga den förra året fastställda ramen kan inte anses påkallat. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Vad härefter gäller anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 beräknas under anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ett belopp av 188 419 000 kr., varav 90 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 65 milj. kr för utbildningsstöd och 30 milj. kr. för sysselsättningsstöd. Det är samma belopp som beräknats för innevarande budgetår. För infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte tas upp ett formellt belopp om 1 000 kr. Enligt propositionen har hittills inga sådana garantier behövt infrias. Återstående ca 3,4 milj. kr. utgör förvaltningskostnader.

Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringsslån föreslås uppfört med 265 (+15) milj. kr.

I partimotionen 1546 föreslår centerpartiet att bidragsanslaget uppförs med 260 milj. kr., varav 125 milj. kr. beräknas för lokaliseringsbidrag, 90 milj. kr. till utbildningsstöd och 40 milj. kr. till sysselsättningsstöd. Anslaget till lokaliseringslån bör enligt motionen uppföras med 300 milj. kr.

Yrkandena om anslagsuppräkningar hänger samman med centerpartiets i motionen 1142 framställda krav om vidgning av totalramen för det regionalpolitiska stödet och med kravet på införande av ett utvidgat sysselsättningsstöd. Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i dessa frågor avstyrker utskottet de av centerpartiet föreslagna anslagsuppräkningarna och föreslår att de aktuella anslagen förs upp med i propositionen beräknade belopp.

För statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital bör för .nästa budgetår i enlighet med propositionens förslag fastställas en ram om 25 milj. kr.

Glesbygdsfrågor

1 samband med behandlingen på hösten 1972 av riktlinjerna för regionalpolitiken framhölls från riksdagens sida att förslag till olika former av s e r v i c e i glesbygder bör utformas på ett sådant sätt att de

InU 1974:7

innebär en rejäl garanti för att orter i glesbygder kommer att fortleva (InU 1972:28, s. 37, rskr 1972:347).

Vid 1973 års riksdag fattades beslut om åtgärder för att skapa ökad sysselsättning i glesbygder. På grundval av separata förslag beslöts dessutom om stöd till kommersiell service, om social omvårdnad och om skolor i glesbygd.

I partimotionen 1551 återkommer folkpartiet med ett tidigare framfört yrkande att arbetet på den av riksdagen begärda servicegarantin påskyndas och att konkreta förslag härom snarast föreläggs riksdagen. Om kommunerna kan utgå från att de får statligt stöd för att upprätthålla visst slag av service, skulle det komma att främja deras serviceplanering. Servicegarantin avses få formen av generella bestämmelser som anger de omständigheter under vilka statligt stöd kan utgå till kommunerna. Även i centerpartiets partimotion 1142 understryks att arbetet med statliga servicegarantier bör påskyndas. Garantin bör enligt den motionen ta sikte på serviceförsörjningen i s. k. sekundära serviceorter.

Serviceförsörjningen i glesbygderna kräver en ingående planering, framför allt ute i kommunerna. Krympande befolkningsunderlag i de mindre tätorterna i glesbygder medför svårigheter att där bevara offentlig och kommersiell service. Servicefrågorna är därför en viktig del av pågående arbete med länsplanering 1974. Den lokala trafikförsörjningen, som har strategisk betydelse i sammanhanget, behandlas i den parallellt bedrivna regionala trafikplaneringen.

Sysselsättnings- och serviceproblemen i glesbygderna spänner över en rad olika verksamhetsfält. Sedan glesbygdsutredningen numera slutfört sitt uppdrag, förs dess arbete vidare av en interdepartemental arbetsgrupp inom kanslihuset. Försöksverksamhet bedrivs f. n. med glesbygdsmedel i syfte att finna praktiska och organisatoriskt lämpliga lösningar av servicefrågan. Glesbygdsfrågornas betydelse motiverar enligt utskottets uppfattning att den nämnda arbetsgruppen breddas genom att till densamma knyts en parlamentariskt sammansatt referensgrupp.

Till referensgruppens uppgifter skall höra att delta i arbetet på större principiella frågor. Gruppen skall också kunna begära utredningar och initiera nya åtgärder för att komma till rätta med glesbygdsproblemen. I det syftet kan det vara lämpligt att göra försök med organisatoriska grepp av nytt och okonventionellt slag. En arbetsuppgift är det i motionerna aktualiserade problemet hur man skall kunna lösa serviceproblemen i vissa orter i de större glesbygdskommunerna (s. k. kommundelscentra). Möjligheterna att garantera att en tillfredsställande service upprätthålls på orter av angivet slag är förenade med åtskilliga komplikationer. Det får inte hindra att man söker finna former som i praktiken är en servicegaranti.

Utskottet vill slutligen understryka att det fortsatta arbetet med servicefrågorna bör bedrivas snabbt. Den förstärkta arbetsgruppen för glesbygdsfrågor bör, om så befinns lämpligt, lägga fram delförslag.

1 den mån utredningsarbetet kommer in på åtgärder i bestämda orter måste självfallet en samordning med länsplanering 1974 komma till stånd.

InU 1974:7

30 Vad utskottet anfört i anslutning till de aktuella motionsyrkandena om det fortsatta arbetet med serviceförsörjningen i glesbygd bör ges Kungl. Majit till känna.

Utskottet tar härefter upp olika frågor om åtgärder för att skapa sysselsättning i glesbygder.

För ändamålet har innevarande budgetår anvisats ett anslag om 25 milj. kr. Av anslaget är ett belopp om 5 milj. kr. beräknat för stöd till hemarbete, som huvudsakligen utgörs av hemslöjd och legoarbeten för industrier. Ett belopp om 1 milj. kr. står till förfogande för företagareföreningarna för råd och service till småföretag i glesbygder. Det skall gälla speciella projekt med syfte att främja företagsamhet i glesbygder. För bidrag till kommunala sysselsättningsinsatser (s. k. IKS-stöd) används 9 milj. kr. Slutligen har 10 milj. kr. beräknats för vägarbeten i Vindelådalen.

I propositionen beräknas för nästa budgetår ett anslag av samma storlek och med oförändrad fördelning på de nämnda ändamålen. Till frågan om medelsberäkningen och vissa andra därmed sammanhängande spörsmål återkommer utskottet i det följande.

För att främja näringslivets tillväxt i glesbygderna bör den regionalpolitiska stödverksamheten användas i ökad utsträckning, hävdar centerpartiet i motionen 1142. Det yrkas att ett uttalande av detta slag ges Kungl. Maj:t till känna. Som grund för yrkandet framhålls att det är nödvändigt att skapa ett bärande näringsliv som underlag för sysselsättning och service i glesbygder. I sammanhanget pekar man på småföretagens betydelse i detta hänseende samt på deltidsjordbruken, som i glesbygdsområdena kan kombineras med sysselsättning i t. ex. industri, service- eller turistnäringen, och framhåller att den snabba nedgången i jord- och skogsbrukets sysselsättningsmöjligheter är en huvudorsak till problemen i stora glesbygdsområden. I motionen 1565 av herr Nordgren m. fl. (m) begärs förslag till särskilt glesbygdsprogram för områden som drabbats speciellt hårt av rationaliseringen inom jord- och skogsbruket.

Som utskottet tidigare framhållit intar sysselsättningsfrågorna en central roll i länsplanering 1974. Ett programarbete av det slag som efterlyses i motionen 1565 pågår sålunda. I övrigt bör med anledning av de båda motionsyrkandena erinras om dels de särskilda medel för speciella projekt för att stödja företagsamhet i glesbygderna som står till företagareföreningarnas förfogande, dels vad utskottet tidigare i betänkandet uttalat om dessa föreningars roll i regionalpolitiken. I vad gäller frågan om deltidsjordbruk bör påpekas att ett yrkande i samma riktning framställts i motionen 1100. På förslag av jordbruksutskottet (JoU 1974:6) har riksdagen beslutat hemställa att den motionen överlämnas till 1972 års jordbruksutredning.

Utskottet förutsätter vidare att sysselsättningsfrågorna blir ett av de områden som den ovan behandlade glesbygdsgruppen skall bevaka.

Med hänvisning till det anförda synes det inte erforderligt med något initiativ i anledning av de aktuella yrkandena i motionerna 1142 och 1565.

InU 1974:7

31 Med hänsyn till de speciella problem för sysselsättning och service som föreligger i Stockholms skärgård föreslås i motionen 882 av herr Granstedt m. fl. (c) att stödåtgärder sorn finansieras med glesbygdsanslaget skall kunna sättas in där.

De särskilda problemen i Stockholms skärgård har belysts i en brett upplagd utredning, som nyligen slutförts av länsstyrelsen i Stockholms län. Med utredningen som bakgrund har länsstyrelsen i april i år gjort en framställning till Kungl. Maj:t om olika stödåtgärder i Stockholms skärgård, vari också innefattas frågan om glesbygdsstöd. Eftersom den av motionärerna väckta frågan härigenom redan har aktualiserats i Kungl. Maj:ts kansli, finner utskottet inte påkallat med något initiativ från riksdagens sida i anledning av motionen. Densamma bör alltså inte föranleda någon åtgärd.

Som förut nämnts bekostas från anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder bl. a. stöd till hemarbete. Det gäller en försöksverksamhet med syfte att ge sysselsättning åt äldre, lokalt bunden arbetskraft i skogslänen. Arbetena utgörs huvudsakligen av hemslöjd och legoarbeten för industriföretag. Stödet till hemarbete uppges i propositionen ha resulterat i arbete för ett par tusen personer på hel- eller deltid.

När det gäller stödet till hemarbete tas i propositionen upp vissa problem som uppstått vid gränsdragningen mellan detta stöd till hemarbete och olika former av regionalpolitiskt stöd. Gränsdragningsproblemet aktualiseras när exempelvis verksamhet för hemarbete utvecklas till industriell verksamhet. Som allmän princip uttalas i propositionen att glesbygdsstöd inte skall beviljas verksamhet, till vilken lokaliseringsstöd och/eller sysselsättningsstöd kan utgå. Det förhållandet att en verksamhet tillerkänts glesbygdsstöd bör emellertid inte hindra att sysselsättningsstöd senare beviljas om förutsättningar härför föreligger. Av tekniska skäl får det enligt propositionen accepteras att stöd övergångsvis utgår i båda formerna för samma period, dvs. under ett år.

Utskottet anser sig i princip kunna godta vad i propositionen anförts om där berörda samordningsfrågor men förutsätter att de praktiska konsekvenserna av den nya tillämpningen följs inom glesbygdsgruppen.

Bidraget till hemarbete administreras numera av statens industriverk. Det är avsett att täcka merkostnader som uppstår till följd av att arbetet bedrivs som hemarbete. Det är fråga om kostnader för exempelvis instruktion och annan kortare utbildning, transporter mellan beställaren och hemarbetaren och för arbetsverktyg och annan mindre kostsam teknisk utrustning för hemarbetet. I motionen 341 av herr Lindberg m. fl. (s) anförs att stödet till täckande av merkostnaderna tidigare fått bestämmas till viss andel av utbetalad arbetslön, ett förfarande som bl. a. medfört låga handläggningskostnader. Industriverket har enligt motionärerna i meddelade anvisningar krävt att merkostnaderna verifieras. Detta anses ha medfört väsentligt ökade handläggningskostnader. Med hänvisning härtill begär motionärerna en utredning med syfte att förenkla och effektivisera handläggningen av glesbygdsstödet.

Utskottet kan allmänt instämma i motionens syfte. I förevarande

InU 1974:7

liksom i annan bidragsverksamhet bör självfallet eftersträvas att verksamheten bedrivs effektivt och till så låga administrationskostnader som möjligt. Samtidigt framstår det som ett rimligt krav att om bidrag skall täcka vissa merkostnader sådana kostnader på lämpligt sätt blir styrkta. Enligt vad utskottet inhämtat är industriverket i färd med en utvärdering av hemarbetsverksamheten. Utskottet förutsätter att verket tar upp problem av det slag motionärerna har berört och att resultatet av utvärderingen redovisas för riksdagen. På grund härav och med hänvisning till vad i övrigt anförts anser utskottet att motionens utredningskrav inte bör föranleda någon åtgärd.

Det förut nämnda IKS-stödet utgår till vissa inlandskommuner. För varje separat arbetsobjekt utgör bidraget 75 procent av det godkända bidragsunderlaget. I underlaget räknas in lönekostnader inkl. sociala kostnader, materialkostnader och kommunens administrationskostnader. Bidrag till varje enskild intressent får uppgå till högst 15 000 kr. för varje objekt.

I propositionen uttalas om de arbeten som kommer till med IKS-stöd att äldre personer i ökad utsträckning bör få tillgång till arbetstillfällena.

I motionen 575 av herrar Rämgård (c) och Stjernström (c) begärs ändring av bidragsreglerna så att bidrag utgår med 100 procent för godkänt projekt, därför att det visat sig att enskilda personer inte har möjlighet att svara för sin andel av kostnaden med nuvarande regler. Förslaget innebär enligt motionärerna en återgång till tidigare regler. Vidare anser motionärerna det vara en riktig åtgärd att stimulera att alla oavsett ålder får sysselsättning genom IKS. De föreslår därför att länsarbetsnämnderna får direktiv om att arbetstillfällena skall tilldelas inte bara äldre utan även yngre personer.

Vid starten av IKS-verksamheten utgick bidrag med 100 procent till lönekostnaderna. De bidragsregler som nu gäller underställdes fjolårets riksdag och lämnades då utan erinran. Som framgår av vad tidigare sagts innebär de nya reglerna en sänkning av den procentuella bidragsandelen. Å andra sidan täcks kostnader som tidigare inte varit bidragsgilla. Härigenom blir den nya ordningen till fördel i vissa fall, till nackdel i andra. På grund av den korta tid som förflutit sedan de nya reglerna trädde i kraft är det vanskligt att bedöma om för- eller nackdelar överväger. Utskottet håller inte för osannolikt att erfarenheterna av verksamheten under ytterligare någon tid kan ge vid handen att en modifiering av bidragsreglerna kan behöva göras. Att följa verksamheten på detta område bör ankomma på den tidigare nämnda glesbygdsgruppen. I avvaktan på ytterligare erfarenheter bör de sedan den 1 juli 1973 gällande reglerna om bidragsandelen bestå. Motionsyrkandet bör sålunda inte föranleda någon åtgärd.

Beträffande ålderssammansättningen bland dem som bereds sysselsättning genom IKS-stödet kan påpekas att det f. n. saknas uttryckliga regler härom — detta i motsats till det förut behandlade stödet till hemarbete som är förbehållet äldre personer. Genom IKS-stödet har också sysselsatts en inte ringa andel yngre personer.

InU 1974:7

33 Som redovisas i propositionen bedrevs IKS-arbeten under år 1973 i sex kommuner. Därjämte beviljades fem kommuner medel för objektinventeringar. Arbeten kommer därför sannolikt att bedrivas i elva kommuner i år. Intresse för sysselsättningsinsatser av detta slag har därjämte anmälts av ytterligare ett antal kommuner. Någon anslagsuppräkning med anledning härav görs emellertid inte i propositionen.

Propositionens och motionärernas förslag får ses mot bakgrunden av bl. a. den begränsade tillgången på medel. Det kan anmärkas att inte heller motionärerna har begärt någon anslagsuppräkning till följd av sitt förslag. Även tillgången på lämpliga arbetsobjekt får antas vara begränsad. Angivna begränsningar talar för att man, som propositionen föreslår, bör prioritera de äldres sysselsättning. Det gäller här personer som med en realistisk bedömning kan antas ha små utsikter att nu eller framdeles få lämplig kompletterande sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden i den ort de är bundna till. Å andra sidan ser utskottet propositionens förslag som en allmän riktpunkt. Yngre personer kommer sålunda inte heller i fortsättningen att vara utestängda från IKS-arbeten. Det sagda innebär att utskottet ställer sig bakom propositionens uttalanden på denna punkt i följd varav utskottet inte kan biträda motionsförslaget.

I motionen 1152 av herrar Stjernström (c) och Gustafsson i Byske (c) föreslås införande av särskilt statsbidrag för merkostnader för uppsamling av mjölk i glesbygder. Bidrag avses utgå till berörda mejeriföretag i norra Sverige för merkostnader för att behålla mjölklinjer i glesare ytterområden men även till enskilda producenter för extraordinära kostnader för att transportera mjölk från gården till uppsamlingsplats vid körlinje. Motionärerna beräknar kostnaderna för det föreslagna bidraget till 2 milj. kr. och föreslår att anslaget räknas upp med samma belopp.

Till stöd för yrkandet har motionärerna även anfört att det jordbrukspolitiskt motiverade särskilda mjölkpristillägg som utgår i norra Sverige inte helt kompenserar aktualiserade merkostnader. Utskottet vill med anledning härav erinra om att 1972 års jordbruksutredning på initiativ av utskottet (InU 1972:28 s. 53) fått i uppdrag att ta upp frågan om ett regionalpolitisk! jordbruksstöd. Utskottet förutsätter att motionärernas förslag prövas i det sammanhanget. Den pågående regionala trafikplaneringen kan också få betydelse för det aktuella transportproblemet. Utskottet är för sin del inte berett att föreslå att man utan närmare utredning inför transportbidrag av det slag som föreslås. Till följd härav är det inte aktuellt att, som föreslås i motionen, företa en uppräkning av förevarande anslag. Utskottet biträder sålunda propositionens medelsberäkning.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen avslår motionen 1974:1142, yrkandena 1, 2, 3 och 6,

2. beträffande utvärdering av regionalpolitiken att motionen 1974:1545 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

InU 1974:7

3. beträffande stödområdena som styrinstrument att riksdagen avslår motionen 1974:568,

4. beträffande allmänna stödområdets omfattning att riksdagen avslår motionerna 1974:89, 1974:183, yrkandet 1, 1974:250, 1974:880, 1974:882, yrkandet 1, 1974:888, 1974:899, 1974:1147, 1974:1156 och 1974:1563,

5. beträffande inre stödområdets omfattning att riksdagen avslår motionerna 1974:135, 1974:572, 1974:576, 1974:893 och 1974:1151,

6. beträffande sysselsättningsstöd till företag utanför inre stödområdet att riksdagen i anledning av motionerna 1974:572 och 1974:1551, yrkandet B, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande klassificering av Stomman som regionalt centrum att riksdagen avslår motionen 1974:1575,

8. beträffande regionalpolitiska insatser i Gävleborgs län m. m. att motionerna 1974:183, yrkandet 2, och 1974:1562 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande sysselsättningsplan för delar av Kopparbergs län att motionen 1974:891 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande regionalpolitiska insatser i Skaraborgs län att motionerna 1974:557 och 1974:1138 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande regionalpolitiska insatser i Södermanlands län att motionen 1974:181 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande statlig verksamhet i Stockholms läns ytterområden att riksdagen avslår motionen 1974:1140,

13. beträffande regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar att riksdagen avslår motionen 1974:1553, yrkandet 2,

14. beträffande förslag till styrmedel för att begränsa expansionen i primära centra att riksdagen avslår motionen 1974:1538, yrkandet 1,

15. beträffande användningen av investeringsfonder i regional■politiskt syfte att motionen 1974:1148 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

16. beträffande stöd till marknadsföringsåtgärder att riksdagen i anledning av motionerna 1974:1546, yrkandet 2, och 1974:1551, yrkandet A 3, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande förstärkt sysselsättningsstöd att riksdagen avslår motionen 1974:1546, yrkandet 3,

18. beträffande utredning om differentierade lokaliseringsbidrag att riksdagen avslår motionen 1974:1538, yrkandet 2,

19. beträffande sysselsättningsstöd till turistföretag att riksdagen i anledning av motionerna 1974:1546, yrkandet 4, och

InU 1974:7

1974:1551, yrkandet A 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande ändrade grunder för flyttningsstöd, m. m. att riksdagen avslår motionen 1974:883,

21. beträffande industricentra att motionerna 1974:183, yrkandet 3, 1974:890, 1974:1539 och 1974:1564 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

22. beträffande könskvotering som villkor för regionalpolitiskt stöd, m. m. att riksdagen

dels med avslag på motionen 1974:558, yrkandet 2, godkänner i propositionen förordade ändringar av grunderna för regionalpolitiskt stöd, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1974,

dels lämnar motionen 1974:565, yrkandena A och B, samt motionen 1974:1546, yrkandet 5, utan åtgärd,

23. beträffande huvudmannaskapet för den regionalpolitiska stödverksamheten att riksdagen avslår motionen 1974:556,

24. beträffande uppföljning och bevakning av stödärenden att motionen 1974:894 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

25. beträffande företagareföreningarnas uppgifter inom regionalpolitiken, m. m. att riksdagen i anledning av motionen 1974:1546, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande ramar för det regionalpolitiska stödet att riksdagen avslår motionen 1974:1142, yrkandet 4,

27. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionen 1974:1546, yrkandet 6, för budgetåret 1974/75 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av 188 419 000 kr.,

28. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionen 1974:1546, yrkandet 7, för budgetåret 1974/75 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag av 265 000 000 kr.,

29. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag medger att statsgaranti för län i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,

30. beträffande serviceförsörjningen i glesbygd att riksdagen i anledning av motionerna 1974:1142, yrkandet 5 b), och 1974:1551, yrkandet A 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

31. beträffande främjande av näringslivets tillväxt i glesbygder, m. m. att motionerna 1974:1142, yrkandet 5 a), och 1974:1565 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

32. beträffande glesbygdsstöd i Stockholms skärgård att motionen 1974:882, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

InU 1974:7

33. beträffande utredning om handläggningen av glesbygdsstödet till hemarbete att motionen 1974:341 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

34. beträffande ändring av grunderna för bidrag till IKS-arbeten att motionen 1974:575, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande ålderssammansättningen bland sysselsatta i IKSarbeten att riksdagen avslår motionen 1974:575, yrkandet 2,

36. beträffande införande av statsbidrag till uppsamling av mjölk i glesbygder att riksdagen avslår motionen 1974:1152, yrkandet 2,

37. att riksdagen med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1974:1152, yrkandet 1, för budgetåret 1974/75 anvisar till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Stockholm den 25 april 1974

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), herrar Oskarson (m)1, Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Andréasson i Falkenberg (s) och Ulander (s).

1 Vid behandlingen av det avsnitt som omfattas av punkt 22 i hemställan har fru af Ugglas (m) deltagit i stället för herr Oskarson.

Reservationer

1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (punkt 1)

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c) och Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Mot bakgrund” och slutar på s. 10 med ”centerpartimotionen 1142” bort ha följande lydelse:

Det är ett viktigt och avgörande led i välfärdspolitiken att människor i olika landsdelar och bebyggelsetyper har likvärdiga levnadsbetingelser. Detta gäller såväl sysselsättnings- och inkomstmöjligheter som möjligheter till utbildning och vård, kultur- och fritidsaktiviteter och annan service. För att förverkliga denna målsättning måste centraliseringsutvecklingen brytas och strävandena inriktas på ett så långt möjligt decentraliserat samhälle.

InU 1974:7

37 Centraliseringspolitiken har motiverats med att den skulle främja näringslivets expansion och därmed vårt lands ekonomiska framåtskridande. Inom denna ram har lokaliseringspolitiken betraktats som ett medel att hålla befolkningsomflyttningen i takt med utbyggnadsmöjligheterna i koncentrationsområdena. Befolkningsströmmarnas förändring under olika konjunkturskeden visar att samhällets infrastruktur fortfarande är inriktad på en successiv centralisering av bebyggelsen. Ansträngningarna för ett decentraliserat samhälle måste därför sättas in snabbt och med stor kraft.

Centraliseringspolitiken var särskilt uttalad under 1960-talet. 1970 års regionalpolitiska proposition (1970:75) innebar en viss fördjupning av målsättningen genom uttalandet att regionalpolitiken skulle syfta till bättre jämlikhet i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende mellan människor i skilda regioner. Detta mål förklarades innefatta också ett ansvar för att strukturomvandlingen och den ekonomiska tillväxten sker på ett sådant sätt att de enskilda människornas trygghet värnas. I riksdagsbeslutet erinrades vidare om att den ökade insikten om miljöns betydelse har tillfört välståndsbegreppet ytterligare en viktig dimension.

I 1972 års regionalpolitiska beslut framhålls att regionalpolitiken måste vidareutvecklas till en välfärdspolitik för alla delar av landet. Hela samhällsverksamheten måste engageras i strävan att åstadkomma större jämlikhet mellan människor i olika regioner. Det framhölls att insatser för att förbättra miljön i hög grad är ägnade att öka välfärden och att en spridd ortsstruktur är att föredra från miljösynpunkt framför de stora befolkningskoncentrationerna.

Med utgångspunkt i de allmänna målsättningarna antog emellertid 1972 års riksdag befolkningsramar, vilka ligger till grund för pågående länsplanering, med ett sådant innehåll att centraliseringsutvecklingen i stort sett kan fortsätta. Riksdagen var inte enig om en sådan uppfattning. Centerpartiet redovisade då alternativa befolkningsramar med inriktning för att centraliseringsutvecklingen skulle kunna brytas under 1970-talet.

Ramarna för planeringen i länen enligt de olika alternativen framgår av tabellen på s. 38 (invånare i tusental).

I centerpartiets partimotion 1142 krävs att regionalpolitiken nu inriktas på ett decentraliserat samhälle. Samhällets bas- och serviceorganisation måste inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv. Länsplanering 1974 och den regionala trafikplaneringen skall inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv. Motionärerna inrymmer i sina krav att den regionala utvecklingsplaneringen inriktas efter de av centerpartiet angivna målsättningarna enligt ovan. Ortsklassificeringen bör utföras på länsnivå och bygga på en regionalpolitisk funktionsbestämning av orterna.

Enligt utskottets mening är en decentralistisk målsättning för regionalpolitiken bättre förenlig med framåtsyftande ekonomiska, sociala, jämlikhetspolitiska och miljömässiga målsättningar än vad de riktlinjer planeringen nu inriktas efter är. De uttunnade glesbygderna har ett otillräckligt underlag för nödvändig service. I storstadsmiljöerna är det

InU1974:7 Län

Folkmängd

Folkmängd

Folkmängd

Av riksdagen

38 Av (c) fc

godkända be-

befolkni

Stockholm

1 370

1 478

1 486

folkningsramar för 1980

1 600-1 675

för 198C värden)

1 550

Uppsala

225- 235

230 Södermanland

250- 260

255 Östergötland

390- 410

400 Jönköping

305- 320

320 Kronoberg

170- 180

175 Kalmar

245- 255

250 Gotland

52- 55

55 Blekinge

155- 165

165 Kristianstad

265- 275

280 Malmöhus

760- 790

760 Halland

210- 220

210 Göteborgs och Bohus

760- 790

760 Älvsborg

410- 430

415 Skaraborg

260- 270

275 Värmland

280- 290

örebro

280- 290

290 Västmanland

270- 280

280 Kopparberg

270- 280

295 Gävleborg

290- 300

310 Västernorrland

260- 270

290 Jämtland

125- 135

140 Västerbotten

230- 240

250 Norrbotten

250- 260

260 Riket

7 769

8 092

8 144

8 312-8 675

8 510

svårt att skapa tillfredsställande fysiska och psykiska livsmiljöer.

Regionalpolitiken måste inriktas på att livskraftiga regioner och tätorter skapas och upprätthålls över hela landet. En allsidig yrkesstruktur med balans mellan olika sysselsättningar i alla landsdelar måste eftersträvas. Det är ett grundkrav att en så långt möjligt differentierad arbetsmarknad skall vara tillgänglig i alla regioner.

Frågan om utvecklandet av den regionala ortsstrukturen är av central betydelse för regionalpolitiken. En koncentration av de regionalpolitiska insatserna till i första hand primära centra men i viss mån också till regionala centra medverkar till en koncentration inom länen. En utgångspunkt för 1962 års kommunreform var att de nya kommunerna skulle fungera som lämpliga enheter från t. ex. arbetsmarknads-, service-, och kommunikationssynpunkt. De nya kommunerna skulle vara grunden för en stabiliserad befolkningsmässig och ekonomisk utveckling.

Den regionala strukturen bör formas av människorna inom regionen. Den regionala utvecklingsplaneringen, inkluderande utvecklande av ortsstruktur, är en viktig uppgift för länsdemokratin. I avvaktan på en länsdemokratireform bör länsstyrelserna få möjlighet att genomföra aktuell planering med större självständighet än tidigare och med nära kontakt med landsting och kommuner.

Som utskottet ovan framhållit är en decentralistisk bebyggelseutveckling en förutsättning för en positiv välfärdsutveckling. Mot denna bakgrund måste det anses välmotiverat att regionalpolitiken inriktas på decentralisering av bebyggelse och näringsliv och att pågående plane -

InU 1974:7

ringsarbete inriktas för denna målsättning. Vad utskottet anfört i anledning av motionen 1142 bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen med bifall till motionen 1974:1142, yrkandena 1, 2, 3 och 6, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

2. Utvärdering av regionalpolitiken (punkt 2)

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c) och Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”1 detta” och slutar på s. 11 med ”aktuella motionen” bort ha följande lydelse:

I detta sammanhang vill utskottet också framhålla vikten av att all samhällsverksamhet underordnas de övergripande regionalpolitiska målsättningarna. Som framhålls i centerpartiets partimotion 1545 synkroniseras uppenbarligen inte de politiska insatserna på skilda fält för en bestämd regionalpolitisk målsättning. En rad problemkomplex bör belysas för att utifrån ett helhetligt synsätt beskriva olika insatsers funktion från regionala utgångspunkter.

I motionen 1545 anges exempel på frågeställningar som en sådan samlad utvärdering bör omfatta. Utskottet är medvetet om att en utvärdering av regionalpolitiken sker inom främst ERU och EFA. För att ett heltäckande och allsidigt underlag för de framtida regionalpolitiska besluten skall finnas tillgängligt finner emellertid utskottet det vara nödvändigt att, som förordas i motionen, hos Kungl. Maj:t anhålla om föranstaltande av en utvärdering av hur olika politiska åtgärder påverkat den regionala utvecklingen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utvärdering av regionalpolitiken att riksdagen med bifall till motionen 1974:1545 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.

3. Regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar (punkt 13) av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”För att” och slutar med ”i ämnet” bort ha följande lydelse:

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1553 begärs förslag till lag om regionalpolitisk styrning av företagsetableringar. Utskottet delar motionärernas uppfattning att samhälleliga intressen och inte kapitalets spekulation skall avgöra var, när och vilka industrier som skall startas.

InU 1974:7

40 Kontroll av alla företagsetableringar är, som de framhåller, ett första steg att begränsa kapitalets makt. De resultat som kan komma fram av arbetet inom URS kan till följd av utredningsdirektivens snäva inriktning endast bli marginella. Väsentligt starkare medel behövs. Samhällelig styrning av investeringsbesluten är ett betydelsefullt steg på vägen mot regional balans. Samtidigt blir det möjligt att avveckla de företagssubventioner som i dag är en av grundvalarna för regionalpolitiken. Med biträdande av motionärernas förslag vill utskottet sålunda förorda att lagstiftning med av dem angiven inriktning utan dröjsmål förbereds och föreläggs riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar att riksdagen med bifall till motionen 1974:1553, yrkandet 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

4. Förstärkt sysselsättningsstöd m. m. (punkt 17)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Mora (fp) och Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det är mycket som talar för att de regionalpolitiska medlen i ökad omfattning får en direkt sysselsättningsstimulerande karaktär. Utskottet har därför en positiv inställning till förslag som innebär en utveckling av det nuvarande sysselsättningsstödet. Det framgår bl. a. av vad tidigare i betänkandet anförts om sysselsättningsstöd till företag i gränsområdet till det inre stödområdet och på Gotland.

Det generella sysselsättningsstödet är knutet till företag i det inre stödområdet. Problemen i detta vidsträckta område varierar emellertid i svårighetsgrad, och på grund härav kan det vara berättigat att som föreslås i centerpartimotionen 1546 differentiera stödet. Liksom det på vissa orter finns möjlighet att ge särskilt kraftigt lokaliseringsstöd för att stimulera företagsetablering bör det finnas möjligheter att på sådana platser ge ett förstärkt sysselsättningsstöd. Utskottet vill därför förorda att nästa budgetår startas en försöksverksamhet med förstärkt sysselsättningsstöd av det slag som föreslås i motionen. Ett sådant stöd skulle i inledningsskedet kunna omfatta exempelvis kommunerna i Tornedalen, Jokkmokk, Sorsele, Stomman, Åsele, Berg, Änge, Ljusdal, Älvdalen och Torsby. Kungl. Maj:t bör få möjlighet att dels förordna att det förstärkta sysselsättningsstödet skall utgå generellt i vissa kommuner, dels för särskilda fall i andra kommuner bestämma att sysselsättningsstöd skall utgå vid nyetablering eller utvidgning av befintlig verksamhet. Vilka kommuner som skall väljas bör alltså bestämmas av Kungl. Maj:t. Den ovan gjorda uppräkningen bör därvid tjäna som vägledning.

InU 1974:7

41 Med den föreslagna konstruktionen blir det bl. a. möjligt att i kommuner med en förhållandevis stark centralort lämna särskilt stöd till företag för etablering i mindre orter inom kommunen, givetvis under förutsättning att det står i överensstämmelse med den kommunala planeringen. Vad utskottet anfört i anledning av den ovannämnda motionen bör ges Kungl. Maj :t till känna.

Utskottets ställningstagande ligger i linje med yrkandet 2 i motionen 1538 av herrar Andersson i Nybro (c) och Fransson (c) angående utredning om differentierade lokaliseringsbidrag. F. n. synes det inte påkallat med en utredning av det slag som begärs.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande förstärkt sysselsättningsstöd att riksdagen i anledning av motionen 1974:1546, yrkandet 3, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.

5. Könskvotering som villkor för regionalpolitisk! stöd, m. m. (punkt

22)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början slå fast att den vägledande principen bör vara att vaije individ oavsett kön skall erhålla likvärdig behandling utifrån de krav som ifrågakommande arbetsuppgifter ställer. Från denna utgångspunkt gäller det att ta till vara de förslag till konkreta åtgärder som kommer fram för att förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden. En viss urskillning är dock på sin plats även i detta sammanhang. Kvinnorna är inte betjänta av förslag som inte går att hantera i den praktiska tillämpningen. Kvoteringsförslaget med sin schematiska uppläggning har vid remissbehandlingen mött åtskilliga invändningar, och departementschefen erkänner själv att dispenserna kan komma att bli många och omfattande. Det innebär att man inte kan veta på förhand om kvotering blir regel eller undantag. Både praktiska och principiella skäl talar alltså mot den föreslagna ordningen. Utskottet avstyrker därför propositionens förslag om ett kvoteringssystem.

Enligt utskottets mening kan man nå propositionens syfte med det alternativa förslag som har lagts fram av AMS och f. ö. också arbetats in som en del av propositionsförslaget. AMS:s förslag, som mer i detalj redovisas i propositionen på s. 53, går ut på att företagen i samband med ansökningar om lokaliseringsstöd lägger fram rekryteringsplaner, som efter förhandlingar med länsarbetsnämnden fastställs och blir styrande för personalrekryteringen. Utskottet förordar att en ordning av det slaget prövas försöksvis under en tvåårsperiod. En redogörelse för verksamheten bör senare lämnas riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Den ändrade inriktning av försöksverksamheten som utskottet för -

InU1974:7

ordat torde i huvudsak tillgodose de synpunkter och förslag som redovisas i motionen 1546. Den motionen torde alltså inte böra föranleda någon åtgärd.

I vad sedan gäller motionen 565 följer av utskottets ställningstagande att utskottet inte kan biträda förslaget om att kvoteringssystemet skall utsträckas att gälla även vid ianspråktagande av medel ur investeringsfond. Behovet av lämpligt disponerade personalutrymmen är ett av de spörsmål som kan klaras upp vid förhandlingarna mellan länsarbetsnämnd och företag. Självfallet får praktiska svårigheter av det slaget inte lägga hinder i vägen för en önskad breddning av rekryteringsurvalet. I övrigt förutsätter utskottet att i motionen berörda frågor om personalutrymmenas beskaffenhet uppmärksammas i samband med pågående reformarbete på arbetsmiljöns område. Utskottet föreslår att motionen i aktuella delar inte föranleder någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande könskvotering som villkor för regionalpolitiskt stöd, m. m. att riksdagen

dels med bifall till motionen 1974:558, yrkandet 2, avslår propositionens förslag, såvitt avser kvotering som villkor för lokaliseringsstöd,

dels i anledning av motionen 1974:558, yrkandet 2, samt propositionens förslag i övrigt som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om rekryteringsplaner m. m. i samband med beviljande av lokaliseringsstöd,

dels lämnar motionerna 1974:565, yrkandena A och B, samt 1974:1546, yrkandet 5, utan åtgärd.

6. Ramar för det regionalpolitiska stödet (punkt 26)

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c) och Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Motsvarande yrkande” och slutar med ”därför motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i detta betänkande uttalat sig för att regionalpolitiken förstärks och används konsekvent för en mer decentraliserad lokalisering av näringsliv och bebyggelse. Om det skall bli möjligt att nå målen för regionalpolitiken måste totalramen vidgas. Utskottet biträder det i motionen 1142 föreslagna beloppet.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande ramar för det regionalpolitiska stödet att riksdagen med bifall till motionen 1974:1 142, yrkandet 4, bestämmer att under budgetåren 1973/74—1977/78 får, utöver outnyttjat utrymme av beslutsramar för närmast föregående

InU 1974:7

treårsperiod, beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med sammanlagt 3 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som angivits i motionen.

7. Anslag till regionalpolitisk! stöd (punkterna 27 och 28)

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Gustafsson i Säffle (c) och Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets, yttrande på s. 28 som börjar med ”Yrkandena om” och slutar med ”beräknade belopp” bort ha följande lydelse:

I konsekvens med ställningstagandet för en vidgad totalram för det regionalpolitiska stödet bör både bidrags- och låneanslaget räknas upp i förhållande till propositionens förslag. På grund härav tillstyrker utskottet de aktuella motionsförslagen.

dels att utskottets hemställan under 27 och 28 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen i anledning av propositionens förslag samt med bifall till motionen 1974:1546, yrkandet 6, för budgetåret 1974/75 anvisar tili Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av 260 000 000 kr.,

28. att riksdagen i anledning av propositionens förslag samt med bifall till motionen 1974:1546, yrkandet 7, för budgetåret 1974/75 anvisar till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Regionalpolitikens uppläggning

av herr Lorentzon (vpk):

Den regionalpolitik som sedan lång tid förs här i landet är i väsentliga delar fotad på gåvor och subventioner till kapitalet. De förslag som övriga utskottsledamöter ställt sig bakom i detta betänkande kommer att än mer öka denna givmildhet. Metoder av det slaget är inte bara principiellt förkastliga, de vilar också på en fåfäng tro att man med deras hjälp skall komma någon vart med de allvarliga regionala obalansproblemen i landet.

Det parti jag företräder har nu och tidigare i konkreta termer angivit mål och metoder för en regionalpolitik med reellt innehåll och i folkflertalets intresse. Den reservation jag fogat till detta betänkande är ett uttryck för vår viljeinriktning. I övrigt har jag avstått från att reservera mig mot de föreliggande förslagen, vilket alltså inte innebär att jag biträder de åsikter utskottet förfäktar. Med detta yttrande har jag sålunda velat markera min principiella uppfattning.

InU 1974:7

2. Anslag till sysselsättningsstöd (punkt 27)

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp):

1 det föregående har vi förordat ett förstärkt sysselsättningsstöd. Den kostnadsökning som kan uppstå till följd härav synes med hänsyn till anslagets karaktär och vad utskottet anfört om möjligheterna att vidga totalramen för den pågående femårsperioden inte böra föranleda att anslaget räknas upp nu.

3. Glesbygdsstöd i Stockholms skärgård (punkt 32)

av herr Granstedt (c):

Den skärgårdsutredning som har genomförts av länsstyrelsen i Stockholms län visar tydligt den alarmerande situation som Stockholms skärgård befinner sig i. Kraftfulla åtgärder, bl. a. på sysselsättningsområdet, är nödvändiga om inte en nästan fullständig avfolkning på sikt skall bli oundviklig. Ansvaret för att de nödvändiga åtgärderna snabbt kommer till stånd måste vila på de berörda kommunerna, på landstinget och på staten. Statens ansvar måste bl. a. gälla att tillse att de regionalpolitiska instrument som står till förfogande sätts in för att skapa nya sysselsättningstillfällen åt skärgårdens befolkning.

Under det att motionen 882 behandlades i inrikesutskottet aktualiserade länsstyrelsen i Stockholms län skärgårdens problem hos Kungl. Maj:t. Utskottet finner det därför inte påkallat med något initiativ från riksdagens sida i anledning av motionen. Jag har inget att erinra mot utskottets bedömning och förutsätter därmed att Kungl. Maj:t kommer att vidta erforderliga åtgärder och bl. a. besluta om att glesbygdsstöd skall utgå i skärgården. Jag vill i detta sammanhang också peka på vad utskottet på annat ställe i betänkandet uttalat om möjligheterna att låta andra former av regionalpolitisk! stöd utgå också utanför allmänna stödområdet.

InU 1974:7

45 Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionsförteckning 1

Utskottet 7

Regionalpolitikens allmänna inriktning 7

Stödområdenas omfattning 11

Åtgärder i vissa regioner och orter 16

Regionalpolitiska medel 19

Industricentra 23

Könskvotering som villkor för lokaliseringsstöd, m. m 24

Lokaliseringsstödets administration m. m 25

Anslag till regionalpolitisk stöd 27

Glesbygdsfrågor 28

Utskottets hemställan 33

Reservationer 36

1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (c) 36

2. Utvärdering av regionalpolitiken (c) 39

3. Regionalpolitisk styrning av alla företagsetableringar (vpk) .. 39

4. Förstärkt sysselsättningsstöd m. m. (c, fp) 40

5. Könskvotering som villkor för regionalpolitisk stöd, m. m.

(m) 41

6. Ramar för det regionalpolitiska stödet (c) 42

7. Anslag till regionalpolitisk stöd (c) 43

Särskilda yttranden 43

1. Regionalpolitikens uppläggning (vpk) 43

2. Anslag till sysselsättningsstöd (fp) 44

3. Glesbygdsstöd i Stockholms skärgård (1 c) 44

GOTAB 74 7390 S Stockholm 1974