Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående luftvård
Jordbruksutskottets betänkande nr 42 år 1974
JoU 1974:42
Nr 42
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående luftvård.
Motionerna
I motionen 1974:319 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär: l.att förberedelser vidtas för ytterligare skärpningar av avgasreningsnormerna för motorfordon, 2. att en utredning görs av förutsättningarna för utnyttjande av gas som motorbränsle, 3. att utvecklingsarbetet på nya motortyper, t. ex. elmotorer och hybridmotorer, stimuleras, 4. att ytterligare åtgärder vidtas i syfte att främja en trafikplanering som tar större hänsyn till miljörisker i form av avgasutsläpp m. m.
I motionen 1974:531 av fru Radesjö m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begären undersökning av luftföroreningar under en längre tidsperiod av Göta älvs dalgång.
Utskottet
I detta betänkande behandlas ett par motioner i frågor angående luftföroreningar.
I motionen 1974:319 berörs olika möjligheter att minska föroreningsutsläppen från motorfordon eller på annat sätt minska störningarna av sådana utsläpp. Motionärerna hävdar att Kungl. Maj:ts beslut om nya avgasnormer fr. o. m. 1976 års bilmodeller är otillräckligt. Motionärernas principiella ståndpunkt är att Sverige bör hålla samma takt som USA i vad gäller reningen av avgasutsläppen. Åtgärder bör vidtas i syfte att stimulera gasdrift av bilar. Ytterligare utvecklingsarbete krävs för att få fram nya miljövänliga motortyper. Trafiken måste planeras så att miljörisker i form av avgasutsläpp minskas. Mot bakgrund av vad som i motionen anförs i dessa frågor ställer motionärerna de inledningsvis angivna yrkandena. I det följande behandlar utskottet de särskilda motionsyrkandena vart för sig.
I vad först gäller frågan om skärpning av avgasreningsnormerna, yrkande 1, får utskottet erinra om att motsvarande spörsmål prövats av riksdagen vid upprepade tillfällen, senast år 1973 (JoU 1973:12) i anledning av ett motionsyrkande. Utskottet har vid sin behandling av motioner i ämnet bl. a. hänvisat till ett av en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet utarbetat förslag till etappvis skärpta regler. Dessa regler anslöt sig till normer som antagits i USA men ansågs inte lämpligen kunna införas i Sverige helt enligt det tidsschema som gäller för USA. De svenska avgasreglerna
1 Riksdagen 1974. 16 sami Nr 42
skärptes, som motionärerna angivit, för personbilar i oktober 1972. Reglerna gällde fr. o. m. 1976 års bilmodeller och beräknades minska avgasutsläppen med ca 65 procent för koloxid, ca 70 procent för kolväten och ca 45 procent för kväveoxider. Förevarande motionsyrkande avser att Sverige tidsmässigt bör närmare ansluta sig till det amerikanska programmet. Utskottet framhöll i sitt betänkande 1973:12 bl. a. att problemet med avgasrening i hög grad var av internationell art. Från svensk sida gjordes försök att lösa frågan i samarbete med andra västeuropeiska stater. Av naturliga skäl mötte dessa försök betydande svårigheter. Den nämnda skärpningen av de svenska reglerna hade genomförts som en självständig åtgärd från svensk sida. Strävandena på det internationella planet fortgick emellertid, och utskottet underströk vikten av att möjligheterna att i sådana sammanhang verka för internationellt gällande skärpningar av avgasreglerna blev väl tillvaratagna från svensk sida. Utskottet förutsatte att så skulle ske och erinrade vidare om att problemen på området kontinuerligt följdes av statens naturvårdsverk, som framlagt ett förslag till kontrollsystem för övervakning av att gällande regler verkligen efterlevdes. Riksdagen lämnade enligt utskottets förslag motionen i förevarande del utan åtgärd.
I anledning av det nu föreliggande motionsyrkandet får utskottet härtill foga följande.
Naturvårdsverkets förenämnda förslag till åtgärder för att förbättra kontrollen av luftförorenande utsläpp har lett till att Kungl. Maj:t uppdragit åt statens trafiksäkerhetsverk att, i samråd med naturvårdsverket och efter givna riktlinjer, träffa avtal med AB Svensk bilprovning om vissa undersökningar rörande kontroll av luftföroreningsutsläpp.
Utskottet vill vidare beträffande förhållandena i USA erinra om att kongressen antagit och presidenten nyligen underskrivit en lag i energibesparande syfte som bl. a. innebär att 1975 års tillfälliga bilemissionsnormer avseende koloxid och kolväten uppskjuts ytterligare två år med möjlighet för biltillverkarna att begära ytterligare ett års anstånd. Införandet av slutliga normer för kväveoxider i avgaser flyttas från år 1976 till år 1978.
Utskottet vill även framhålla att den osäkerhet som oljekrisen medfört beträffande vår framtida försörjning med motorbränsle måste göra det särskilt vanskligt att på grundval av nu föreliggande material förorda en skärpning av reglerna för avgasreningen.
Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte skäl föreslå något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i här berörda fråga. Motionen 1974:319, yrkande 1, bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1974:319, yrkande 2, föreslås en utredning av förutsättningarna för utnyttjande av gas som motorbränsle. Även denna fråga har prövats av förra årets riksdag i anledning av ett motionsyrkande. 1 sitt betänkande (JoU 1973:12) anförde utskottet bl. a. att den tidigare nämnda arbetsgruppen behandlat frågan om användning av gasformiga bränslen. Gruppen bedömde
JoU 1974:42
kostnaderna för en mera omfattande övergång till gasdrift som alltför stora i jämförelse med vad som kunde uppnås vid bibehållen bensindrift. Den framhöll också att den framtida tillgången på lämplig gas var osäker. Utskottet fann inte tillräckliga skäl föreligga för tillsättande av den föreslagna utredningen. Yrkandet föranledde på utskottets förslag inte någon riksdagens åtgärd.
Såvitt utskottet kunnat bedöma har sedan föregående riksdagsbehandling inte inträffat något som talar för ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Det kan i sammanhanget erinras om det arbete som f. n. bedrivs av en särskilt tillsatt statlig delegation för förhandlingar angående import av naturgas. Utskottet finnér motionen 1974:319, yrkande 2, inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
I motionen 1974:319, yrkande 3, föreslås att riksdagen begär att utvecklingsarbetet på nya motortyper, t. ex. elmotorer och hybridmotorer, stimuleras. Utskottet har vid tidigare behandling av ett motsvarande motionsyrkande (JoU 1972:27) bl. a. anfört att de skärpta krav på avgasrening som införts under senare år såväl i Sverige som utomlands, framför allt i USA, och som kunde förväntas komma att ytterligare skärpas medfört att det utvecklingsarbete som bedrivs inom bilindustrin i allt högre grad inriktas på att nå fram till tekniska lösningar som är gynnsamma för miljön. I vårt land lämnas statligt stöd i olika former till projekt som avser utveckling av elmotorn, gasturbinmotorn och den s. k. stirlingmotorn. Enligt utskottets förslag lämnades yrkandet utan åtgärd av riksdagen. Ett liknande yrkande avslogs på samma skäl av 1973 års riksdag (JoU 1973:12).
Utskottet vill i denna fråga ytterligare anföra att utvecklingsarbetet med nya, miljövänliga motortyper, bl. a. stirlingmotorn och elmotorn, kontinuerligt pågår, delvis med statligt stöd. Utskottet får vidare framhålla att utvecklingen på området uppmärksamt följs av styrelsen för teknisk utveckling och andra myndigheter inom vilkas verksamhetsområden hithörande frågor ligger. Utskottet finner inte skäl föreslå något ändrat ställningstagande i ärendet från riksdagens sida och anser således att motionen 1974:319, yrkande 3, bör kunna lämnas utan åtgärd.
I motionen 1974:319, yrkande 4, föreslås ytterligare åtgärder i syfte att stimulera en trafikplanering som tar större hänsyn till miljörisker i form av avgasutsläpp m. m. Motionärerna anför bl. a. att en utbyggd kollektivtrafik kombinerad med en dämpning av privatbilismen kan ge väsentliga fördelar från miljövårdssynpunkt. Även detta spörsmål har prövats vid ett antal riksdagar, senast vid 1973 års riksdag i anledning av ett motionsyrkande.
1 anledning av det nu föreliggande motionsyrkandet får utskottet anföra att planverket i samråd med bostadsstyreisen, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen utarbetat ett förslag, Råd och anvisningar för planering av bostadens grannskap. Förslaget är under fortsatt beredning i bostadsdeparte -
JoU 1974:42
mentet. I vad gäller den principiella utformningen av trafiknät i bostadsbebyggelse anförs i förslaget bl. a. att den bör göras sådan att omgivningen är fri från störningar av buller, luftföroreningar och ljusstörningar. Vidare arbetar sedan en tid planverket med ett undersökningsprojekt, Stadens trafiknät, som bl. a. tar upp med trafiken sammanhängande miljöfrågor, däribland avgasutsläppen.
Det bör i sammanhanget även erinras om att trafikbullerutredningen avgivit ett betänkande (SOU 1974:60) Vägtrafikbuller, vari bl. a. tagits upp frågan om trafikplanering och trafikreglering som medel för motverkande av bullerstörningar. Enligt utskottets mening torde åtgärder som vidtas i nyss angivna syfte även komma att bidra till att motverka olägenheter i form av avgasutsläpp.
Utskottet finner sig i avvaktan på resultatet av bl. a. trafikbullerutredningens förslag inte böra föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen 1974:319, yrkande 4.
1 motionen 1974:531 föreslås en undersökning av luftföroreningar i Göta älvs dalgång. Motionärerna anför bl. a. att dalgången är ett starkt industrialiserat område och att en expansion av industrialiseringen kan förväntas med ökade risker för luftföroreningar. Det framhålls att vissa undersökningar gjorts i södra delen av dalgången. En uppföljning härav bör komma till stånd.
Utskottet har inhämtat att institutet för vatten- och luftvårdsforskning nyligen låtit företaga en undersökning av förekomsten av kvicksilver i luften i älvdalen. Undersökningsresultaten är under bearbetning. Utskottet vill i övrigt framhålla att det ankommer på statens naturvårdsverk, som till sitt förfogande har bl. a. ett anslag till särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet att pröva frågor om statlig medverkan i undersökningar av det slag som anges i motionen. Utskottet finner den i motionen upptagna frågan beaktansvärd men anser det kunna förutsättas att naturvårdsverket och länsstyrelsen som regionalt miljövårdsorgan med uppmärksamhet följer problemen och vidtar de åtgärder som kan befinnas lämpliga med hänsyn till situationen i älvdalen. Utskottet är inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1974:531.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. lämnar motionen 1974:319, yrkandena 1-3, utan åtgärd,
2. lämnar motionen 1974:319, yrkande 4, utan åtgärd,
3. lämnar motionen 1974:531 utan åtgärd.
Stockholm den 6 november 1974
På jordbruksutskottets vägnar UNO HEDSTRÖM
JoU 1974:42
5 Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c)*, Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), fru Anér (fp), herrar Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herr Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Trollhättan (c).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c), fru Anér (fp), herr Wachtmeister i Johannishus (m), fru Fredrikson (c), herr Andersson i Ljung (m) och fru Andersson i Trollhättan (c) som anser att
dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”1 vad” och på s. 3 slutar med "utan åtgärd” bort ha följande lydelse:
I vad gäller frågan om skärpning av avgasreningsnormerna, yrkande 1, vill utskottet framhålla att gjorda forskningsrön på området ger belägg för att bilavgaserna, ensamma eller tillsammans med andra luftföroreningar, innebär allvarliga påfrestningar på människors hälsotillstånd. Vissa skärpningar av avgasreningsnormerna beslutades hösten 1972 och skall gälla fr. o. m. 1976 års bilmodeller. Dessa normer motsvarar de regler som gäller
1 USA fr. .o. m. 1973 års modeller. Enligt utskottets mening måste dock ytterligare åtgärder vidtas för att komma till rätta med förevarande problem. Förberedelser bör därför snarast komma till stånd för ytterligare skärpningar av normerna. För att strävandena på området skall få bästa möjliga praktiska effekt bör de även inriktas på åtgärder av det slag som berörs i yrkandena
2 och 3 i motionen - utnyttjande av gas som motorbränsle och utvecklingsarbete på nya motortyper.
I yrkande 2 i motionen föreslås således en utredning av förutsättningarna för utnyttjande av gas som motorbränsle. Motionärerna framhåller bl. a. att gasbilarna driftekonomiskt är helt jämförbara med bensinbilarna samt att fördelarna med gasdrift är att man helt slipper blyutsläppen och att koloxid- och kväveoxidutsläppen blir många gånger lägre än vid bensindrift. Det synes utskottet uppenbart att användandet av gas som drivmedel för bilar måste innebära väsentligt mindre risker för miljöförorening än användandet av bensin. Utskottet finner därför starka skäl tala för att den av motionärerna begärda utredningen i frågan kommer till stånd.
I yrkande 3 hemställs att utvecklingsarbetet på nya motortyper, t. ex. elmotorer och hybrid motorer, stimuleras. Motionärerna anför bl. a. att elmotorn härvidlag framstått som ett attraktivt alternativ. Olika typer av hybridmotorer och stirlingmotorn kan också i utvecklat skick skapa förutsättningar för ett miljövänligare transportsystem. Ett annat alternativ är ångdrift. De statliga insatserna för utveckling av nya motorer koncentreras, uttalar motionärerna vidare, främst på stirlingmotorn och gasturbinmotorn.
JoU 1974:42
6 När det gäller elbilar torde efter Tjorvens nedläggning någon mera betydande satsning från samhällets sida inte föreligga, frånsett visst forskningsstöd. Motionärerna anser det angeläget med utvecklingsarbete även i vad gäller elbilar.
Såvitt utskottet kan bedöma torde en vidgad användning av motorer av nu nämnda och vissa andra typer kunna medföra betydande fördelar från luftvårdssynpunkt. Utskottet finner därför i likhet med motionärerna angeläget att utvecklingsarbete beträffande stirlingmotorer, gasturbinmotorer, ång- och eldrivna fordon och olika typer av hybridmotorer skall kunna fortgå och intensifieras. Utskottet ansluter sig till motionsförslaget i förevarande del.
Utskottet vill understryka att genomförandet av effektiva skärpningar av normerna för avgasrening torde avsevärt underlättas genom en energisk, målmedveten satsning på lösandet av de i motionen upptagna problemen rörande användningen av gas som motorbränsle och utvecklingen av miljövänliga motortyper.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. i anledning av motionen 1974:319, yrkandena 1-3, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående avgasreningsnormer för bilar, utnyttjande av gas som motorbränsle och utvecklingsarbete på nya motortyper.