Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående multinationella företag
Näringsutskottets betänkande nr 11 år 1974
NU 1974:11
Nr 11
Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående multinationella företag.
Ärendet
I detta betänkande behandlas fem motioner med yrkanden angående de multinationella företagen. Dessa yrkanden gäller bl. a.
ökad restriktivitet i fråga om tillstånd för utlänningar att idka näring i Sverige eller köpa aktier i svenska företag,
utvidgad uppgiftsskyldighet för multinationella företag, obligatorisk registrering i Värdepapperscentralen (VPC) av aktier i utlandsdominerade företag,
särskild enhet inom statens industriverk och särskilda resurser inom utrikesrepresentationen för att följa de multinationella företagens verksamhet,
internationell samverkan för information om och kontroll av multinationella företag.
Motionerna
Yrkanden
Motionerna är följande:
1974:245 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs
A. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att denna visar avsevärt skärpt restriktivitet vid beviljande av utlännings rätt att idka näring i Sverige enligt lagen av den 29 november 1968,
B. att i lagen om aktiebolag av den 14 september 1944 en ny paragraf, 177 a §, införs med följande lydelse:
177 a §. Utländsk medborgare eller utländsk juridisk person får förvärva aktier i svenska aktiebolag endast efter tillstånd av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.
C. att riksdagen som sin mening uttalar att avsevärt skärpt restriktivitet skall visas vid tillståndsgivning för aktieköp till stora utländska kapitalägare,
1974:854 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
1. att den svenska regeringen tar initiativet till upprättande av
a) ett internationellt organ för samråd, ömsesidig information och kontroll av multinationella företag,
b) en internationell konvention rörande internationella monopol och karteller,
1 Riksdagen 1974. 17sami. Nr 11
NU 1974:11
2. att en särskild enhet med uppgift att följa de multinationella företagens verksamhet i Sverige inrättas inom industriverket,
3. att riksdagen föreläggs förslag om utvidgad uppgiftsskyldighet för multinationella företag,
4. att försöksverksamheten med arbetstagarkonsulter i första hand skall användas för att öka de anställdas insyn i de multinationella företagen,
5. att den svenska utlandsrepresentationen i de stora multinationella företagens hemländer ges särskilda resurser för att följa deras verksamhet,
6. att förslag föreläggs 1975 års riksdag rörande beskattningen av de multinationella företagen,
1974:1120 av herr Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga hemställs (4) att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar att Kungl. Maj:t tar initiativ till samverkan med i första hand OECD och EG i fråga om information om och kontroll av multinationella företag,
1974:1487 av herr Fransson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om direktiv för utredningen om utländska övertaganden av svenska företag angående förtursbehandling av obligatorisk registrering i VPC av aktier i utlandsdominerade företag,
1974:1496 av herr Hellström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag i syfte att bygga upp ett samhälleligt informationssystem med uppgiftsskyldighet för multinationella företag som ger möjlighet att bättre bringa dessa företags verksamhet i samklang med samhällets målsättningar.
Motiveringen för yrkandet i motionen 1974:1120 finns i motionen 1974:932 angående riktlinjer för den ekonomiska politiken, m. m., vilken har hänvisats till finansutskottet och delvis behandlats i dess betänkande 1974:1.
Motivering
I motionen 1974:245 erinras om att antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige ökat med mer än 40 procent under åren 1965—1970 och att tillväxttakten i dessa företag i allmänhet är snabbare än i svenskägda företag. Motionärerna anser att nackdelarna av denna utveckling väger tyngre än de fördelar som företrädare för näringslivet hänvisar till. De utlandsägda företagen utgör visserligen fortfarande en rätt begränsad del av den svenska ekonomin, men i vissa branscher har utländskt kapital skaffat sig en dominerande ställning, säger motionärerna och nämner särskilt reklambranschen, databranschen, oljebranschen, livsmedelsbranschen, den elektrotekniska industrin och kreditupplysningsinstituten. Utvecklingen innebär enligt motionärerna att Sverige alltmer införlivas i det internationella kapitalistiska, imperialistiska systemet. De negativa konsekvenserna för svenska arbetare är främst följande. De
NU 1974:11
multinationella företagen kan genom eftersläpande och släpphänta bestämmelser bl. a. i fråga om skatter och tullar minimera sina ekonomiska skyldigheter. Dessa företag driver vidare en hårdhänt rationalisering av arbetsprocessen och söker i vissa fall föra en lönepressande politik. De multinationella bolagens antifackliga verksamhet och medvetna ansträngningar att spela ut arbetare i olika länder mot varandra ställer också den internationella arbetarsolidariteten på svåra prov; härvidlag åberopas erfarenheter från bl. a. Chile, Indokina och Rhodesia. Motionärerna föreslår att de multinationella bolagens rätt att köpa in sig i svenska företag och att nyetablera sig i landet skall begränsas genom skärpt lagstiftning och genom mera restriktiv praxis i fråga om tillståndsgivning. De anser inte att de av dem föreslagna åtgärderna kan anstå i avvaktan på resultat från den arbetsgrupp under statsrådet Lidboms ledning som har till uppgift att följa frågor rörande multinationella företag.
Internationaliseringen av företagens verksamhet medför betydande fördelar men också stora nackdelar, uttalas i motionen 1974:854. Till fördelarna hör att de multinationella företagen bidrar till en snabb internationell ekonomisk och teknisk utveckling. De negativa följderna är, enligt motionärerna, främst utvecklingen mot en ekonomisk maktkoncentration som förstärks av det faktum att huvudparten av alla utländska direktinvesteringar görs av en relativt begränsad grupp av stora företag. Motionärerna påpekar att de multinationella företagens växande ekonomiska maktställning kan få och delvis också redan har fått allvarliga följder dels för konkurrenssituationen på nationella marknader, dels för nationella regeringars möjligheter att föra en självständig politik. Andra problem som följer av svårigheterna att kontrollera de multinationella företagens totala verksamhet är att för ett enskilt land viktiga beslut fattas av moderbolag i annat land, att företagen till sin fördel kan utnyttja skillnader i beskattning mellan olika länder, att ekonomiskpolitiska medel i syfte att rätta till bristande balans i handelsutbytet har ringa effekt på de multinationella företagens internleveranser mellan olika länder och att dessa företag genom sina interna transaktioner ökar instabiliteten i det internationella valutasystemet. De problem som de multinationella företagens verksamhet har fört med sig beror enligt motionärerna knappast på att dessa företag är mindre ansvarsfulla eller mer maktlystna än nationellt inriktade företag. Förklaringen är snarare att deras verksamhet är internationellt orienterad medan lagstiftningen och andra kontrollmekanismer i huvudsak har nationell inriktning. Med hänsyn härtill finner motionärerna det uppenbart att en bättre kontroll över de nationella företagen och deras verksamhet förutsätter ett samarbete mellan nationerna liksom mellan fackföreningsrörelserna i olika länder. De menar vidare att det är nödvändigt att vidta vissa åtgärder på det nationella planet, främst då på skatteområdet. Möjligheterna till insyn i de multinationella företag som är verksamma i Sverige anses böra förstärkas.
1* Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 11
NU 1974:11
4 De senaste årens omfattande debatt om de multinationella företagen har till stor del kännetecknats av bristande saklighet, anförs i den motivering till yrkandet i motionen 1974:1120 som ges i motionen 1974:932. Debatten har huvudsakligen behandlat de negativa aspekterna på den multinationella företagsamheten. Motionärerna framhåller att de multinationella företagens andel av den totala svenska industrisysselsättningen endast är ca 6 % och att svenska företag har närmare 250 000 anställda utomlands medan motsvarande antal för utlandsägda företag i Sverige är 100 000. Mot denna bakgrund vill motionärerna understryka att utlandsetableringar av producerande enheter som regel bidrar till att öka exporten från Sverige. En utlandsinvestering kan inte sällan utgöra en förutsättning för en expansion inom Sverige. Utländska investeringar i Sverige kan få positiva konsekvenser i sysselsättningshänseende bl. a. genom att de tillför landet värdefull know-how. De enskilda länderna kan visserligen genom de multinationella företagens verksamhet få svårare att föra en självständig politik, men det är ytterligt svårt att isolera effekterna av de multinationella företagen såsom sådana från de inskränkningar i den nationella handlingsfriheten som den ökande världshandeln generellt medför, säger motionärerna. De påpekar att svenska åtgärder riktade mot multinationella företag riskerar att framkalla motåtgärder mot svenska företag i utlandet. Detta skulle kunna leda till att svenska företags möjligheter att hävda sig på världsmarknaden försämras. Motionärerna erinrar om det omfattande internationella samarbete som pågår bl. a. inom FN, OECD och EG och uttalar att Sverige som världshandelsnation har allt intresse att ta aktiv del i detta arbete. De anför att om en internationell kartläggning och kontroll av de multinationella företagen skall genomföras — något som de anser vara i vissa hänseenden angeläget - det är viktigt för vårt land att detta sker i sådana former att de positiva effekter för välståndsutvecklingen som dessa företags verksamhet kan medföra inte motverkas.
I motionen 1974:1496 uttalas att det finns behov av ett informationssystem som gör det möjligt att bedöma hela koncerners uppträdande. Motionärerna framhåller att bristen på information om bl. a. prissättning, lönsamhet, sysselsättning, investeringsplaner, etablering och valutatransaktioner såväl för dotterbolag som för hela koncerner kan göra det svårare för samhället att fullfölja beslutade riktlinjer för skatte-, stabiliserings-, sysselsättnings- och regionalpolitik. Vidare kan de fackliga organisationernas möjligheter att bedriva en effektiv verksamhet för att tillgodose de anställdas intressen i olika avseenden väsentligt minskas.
Motionärerna erinrar om det av 1972 års riksdag beslutade systemet för information mellan företag och samhälle. De i och för sig värdefulla uppgifter som kan komma att lämnas genom detta kommer dock, menar de, att beröra endast en begränsad del av de frågor som är aktuella just för de multinationella företagen. Så kommer t. ex. möjligheterna till interntransaktioner inte att bli belysta. Det krävs därför ett mer sammanhållet systematiskt informationssystem som kartlägger såväl
NU 1974:11
utländska företags beteende i Sverige sorn svenska företags i utlandet. Informationssystemet bör ge upplysningar om bl. a. prispolitik, lönsamhet, sysselsättnings- och produktionsplaner samt korta och långa kapitaltransfereringar liksom om företagens lönevillkor och allmänna arbetsvillkor, sociala förmåner och fackliga rättigheter i olika länder. Vidare bör så långt det är möjligt de interna transaktionerna mellan moder- och dotterbolag redovisas. Motionärerna påpekar att ett sådant informationssystem skulle komma att kräva viktiga lagändringar, berörande exempelvis aktiebolagslagen, skattelagstiftningen, valutalagen och sekretesslagen.
De multinationella företagens snabba tillväxt inom svenskt näringsliv utgör enligt motionen 1974:148 7 en källa till oro för stora grupper. Svårigheten att påverka dessa företag med politiska eller fackliga metoder gör att en utveckling mot att en allt större del av svenska löntagare är anställda inom utlandsägda företag måste förhindras, säger motionärerna. De noterar med tillfredsställelse att samhället bl. a. genom att ge ökade resurser för utredning av dessa frågor på allvar har börjat engagera sig för att motverka en utveckling som medför att Sveriges beroende av utlandet okar och att de anställdas möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden minskar.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Utländsk företagsetablering i Sverige och svensk företagsetablering utomlands
En ingående redogörelse för frågan om utländsk företagsetablering i Sverige med en beskrivning av den utländska företagssektorns omfattning, struktur och utveckling under perioden 1965—1970 lämnades i näringsutskottets betänkande 1973:57. Av denna redogörelse framgår bl. a. följande. Antalet företag i Sverige som till minst 25 % ägs från utlandet uppgick år 1970 till ca 800. Antalet sysselsatta i sådana företag ökade under perioden 1965—1970 från 68 000 till 100 000. Företagens andel av den totala svenska industrisysselsättningen var år 1970 ca 6%. De utlandsägda företagen återfinns inom flertalet branscher men framför allt inom verkstadsindustrin, den kemiska industrin och livsmedelsindustrin. Bland investeringsländerna dominerade år 1970 USA med 37 % av de anställda, men EG-länderna sammantagna svarade för 47 %. Sysselsättnings- och omsättningsökningen i den utländska industriföretagssektorn i Sverige har varit något snabbare än i den svenska industriföretagssektorn. Fortfarande gäller dock att den svenska industriföretagssektorn i utlandet är betydligt större än den utländska i Sverige. Antalet anställda i utländska företag i Sverige utgjorde t. ex. endast 1/3 av det totala antalet anställda i svenska industriföretag i utlandet år 1970.
Enligt en undersökning gjord av Industriens utredningsinstitut har antalet sysselsatta i svenska producerande dotterbolag utomlands nära nog fördubblats mellan åren 1960 och 1970; det uppgick sistnämnda år
NU 1974:11
till ca 180 000. Samtidigt har de totala tillgångarna inom dotterbolagen femdubblats till ca 15,6 miljarder kr. år 1970. Denna utveckling har lett till att svensk industri numera är mer internationaliserad än flertalet andra länders.
Frågor om tillstånd till direkta investeringar utomlands prövas inom riksbanken i den mån investeringarna faller under valutaregleringen, vilket regelmässigt är fallet. Enligt de restriktioner som infördesår 1969 medges endast investeringar som bedöms ha en exportfrämjande eller valutasparande effekt. Investeringar i de u-länder som är huvudmottagare av svenskt bistånd ges en prioriterande behandling. Vid beloppsmässigt betydande investeringar och gränsfall avseende andra länder än u-länder hänvisas till finansiering genom minst femårig upplåning i utlandet. Genom beslut av valutastyrelsen i februari 1972 ändrades projekt omfattande mycket stora belopp. I dessa fall bibehålls möjligheten att föreskriva utländsk upplåning på minst tio år.
Riksbanken skall enligt valutalagen endast bedöma investeringsärendena från penningpolitiska synpunkter. Detta innebär att riksbanken normalt saknar möjlighet att motsätta sig investeringar i utlandet när läget i fråga om betalningsbalans och valutareserv utvecklas tillfredsställande.
I en promemoria (Ds I 1974:2), utarbetad inom industridepartementet i samråd med arbetsgruppen med uppgift att följa frågor rörande multinationella företag, har föreslagits nya riktlinjer för prövning av ärenden angående tillstånd för svenska direktinvesteringar utomlands. Förslaget innebär att valutamyndigheten vid sin prövning skall beakta även sysselsättningspolitiska och industripolitiska strävanden.
Internationellt regeringssamarbete rörande multinationella företag
I en översikt över internationellt regeringssamarbete rörande multinationella företag som lämnas i den av industridepartementet utgivna tidskriften Aktuellt i industripolitiken nr 1973:3 nämns bland de organisationer som ägnat de multinationella företagen (MNF) särskild
Tillstånd till direkta investeringar utomlands. Milj. kr.
Investeringar i
försäljnings- produktions- totalt
företag företag
1967 137 740 877
1968 113 560 673
1969 249 1 447 1 696
1970 196 897 1 093
1971 372 883 1 255
1972 518 1 385 1 903
januari-juli 1972 311 507 818
januari-juli 1973 260 681 941
Källa: riksbanken.
NU 1974:11
uppmärksamhet ILO, UNCTAD, ECOSOC inom FN samt EG och OECD. Nedanstående uppgifter är hämtade ur denna översikt.
I ILO har MNF:s effekter på sociala och arbetsmarknadsmässiga förhållanden utretts i framför allt Metal Trades Committee. Resultatet av ett sammanträde av teknisk natur rörande ILO:s aktiviteter i frågor som rör förhållandet mellan MNF och socialpolitik kommer att ligga till grund för ett handlingsprogram för ILO i MNF-frågor.
UNCTAD har behandlat frågor rörande internationella investeringar och MNF i ett flertal resolutioner. Huvudintresset har knutits till tre frågor: överföring av teknologi från utvecklade länder till utvecklingsländer, statens suveräna rätt till sina naturresurser samt restriktiva affärsmetoder som negativt påverkar utvecklingsländernas ekonomi. I maj 1972 tillsattes en särskild ad hoc-grupp med uppgift att identifiera alla konkurrenshämmande åtgärder som negativt påverkar utvecklingsländerna, däribland sådana som hänger samman med MNF:s verksamhet, samt att avge rekommendationer till tänkbara motåtgärder.
På grundval av en i juli 1972 antagen resolution i ECOSOC utsåg FN:s generalsekreterare under våren 1973 ett tjugotal framstående personer med uppgift att studera MNF:s roll i och inverkan på utvecklingen, särskilt i u-länderna, samt dessa företags betydelse för de internationella relationerna. Gruppen fick vidare i uppgift att formulera slutsatser som regeringar kan dra nytta av vid sina policybeslut på detta område samt att lägga fram rekommendationer beträffande tänkbara insatser på det internationella planet. I gruppen ingår från Sverige teknologie dr Tore Browaldh. Gruppen, vars arbete bl. a. grundas på en omfattande rapport från FN-sekretariatet, betitlad ”Multinational Corporations in World Development”, har haft två av tre förutsedda sammanträden vid vilka hearings med i ämnet erfarna företagsledare och experter har hållits. En viss samordning med arbetet i UNCTAD och ILO har vidare ägt rum.
Som ett led i den översyn av EG:s industripolitik som beslöts vid toppmötet i Paris 1972 har man inom kommissionen arbetat fram ett dokument som innehåller grunddragen i en gemensam politik i fråga om MNF. Arbetet har inte varit friktionsfritt. En EG-reglering skulle lätt kunna uppfattas som riktad huvudsakligen mot amerikanska intressen, vilka står för merparten av utländska investeringar inom EG. Bl. a. därför har förslagen i dokumentet riktats mot storföretag i allmänhet.
Det grundläggande syftet med EG:s politik anges vara att återställa balansen mellan berörda parter bl. a. genom att balansera MNF med politiska och fackliga motvikter på det internationella planet. Detta får emellertid inte medföra åtgärder som begränsar eller motverkar MNF:s utveckling, eftersom dessa företag ”otvivelaktigt verkar positivt på ekonomisk utveckling och effektivitet”. Man vill i stället skapa en internationell legal ram som kan tillämpas lika effektivt i gemenskapen som nationell rätt mot domestika företag. Emellertid anses det finnas förfaranden bland MNF som lämpar sig mindre väl för internationell lagstiftning. För dessa skulle ett antal uppföranderegler för företagen
NU 1974:11
kunna utgöra en motvikt. En uppförandekod i fråga om aktieköp i samband med förvärv av företag föreslås i syfte att undvika att budgivare döljer sin identitet bakom någon banks fasad. Kommissionen räknar med att Rådet kommer att fastställa ett arbetsprogram för EG på detta område. I kommissionens förslag prioriteras följande områden: beslut i fråga om framlagda förslag rörande massfriställningar, förhandsanmälan av fusioner, fastställande av förslaget rörande bolagsordning för Europabolag, utfärdande av redan föreslagna direktiv om internationella fusioner, internationellt samarbete beträffande skatteflykt samt publicering av informationer om MNF:s verksamhet.
OECD bedriver sedan ett par år tillbaka ett ambitiöst arbete på detta område. Organisationens olika fackkommittéer har samlat information om internationella investeringar, de multinationella företagens verksamhet samt medlemsländernas attityder och politik i dessa frågor.
År 1971 tillsatte OECD:s generalsekreterare en särskild högnivågrupp under ledning av förre EG-presidenten Jean Rey i syfte att göra en analys av viktigare internationella ekonomiska problem och OECD:s framtida roll. Bland de ämnen som diskuterats i Rey-rapporten återfinns internationella investeringar och multinationella företag. En särskilt inkallad exekutivkommitté på hög nivå har därefter diskuterat Rey-rapportens slutsatser. Resultatet har i fråga om multinationella företag blivit att organisationen skyndsamt skall diskutera utarbetandet av riktlinjer för dessa företags verksamhet. Dessa riktlinjer avses i första hand gälla ökad information rörande företagens verksamhet, denna verksamhets effekter på korta kapitalrörelser, interna transaktioner inom en multinationell företagsgrupp i syfte att undgå nationell lagstiftning och beskattning, effekterna på arbetsmarknad och sociala förhållanden samt effekterna på teknisk forskning och utveckling i enskilda länder. Utkast till riktlinjer har tagits upp till diskussion i konkurrens- och industrikommittéerna.
Det första utåt mera påtagliga resultatet av OECD:s verksamhet på detta område kan komma att bli sådana riktlinjer, men vid sidan härav bedrivs dessutom ett omfattande och komplicerat arbete i syfte att nå fram till överenskommelser mellan regeringarna om en reglering av MNF:s aktiviteter. Vissa resultat av betydelse i detta sammanhang har redan uppnåtts, bl. a. på konkurrensområdet. Nämnas bör också koderna beträffande liberalisering av löpande osynliga transaktioner och kapitalrörelser. Dessa innefattar en förteckning över internationella kapitalöverföringar som medlemsstaterna åtagit sig att under vissa villkor och procedurregler liberalisera.
Gällande rätt m. m.
Enligt 177 § lagen (1944:705) om aktiebolag får, om aktiebreven skall ställas till viss man (vilket enligt 3 § är fallet om inte särskilt medgivande erhållits), i bolagsordningen göras förbehåll om att aktier i bolaget inte får genom teckning eller överlåtelse förvärvas av aktiebolag eller andra samfälligheter eller stiftelser eller av vissa slag av sådana eller av annan än
NU 1974:11
svensk medborgare. Förbehållet kan utformas så att viss del av aktierna (fria aktier) undantas från inskränkningen till skillnad från de övriga (bundna aktier). Närmare bestämmelser rörande fria och bundna aktier finns i 178—187 §§. I övrigt regleras inte utlännings rätt att förvärva aktier i svenskt aktiebolag genom aktiebolagslagen.
Lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. innebär huvudsakligen följande. Utländsk medborgare får förvärva fast egendom eller gruva eller idka gruvdrift bara efter särskilt tillstånd som meddelas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer. Med utländsk medborgare jämställs i lagen utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser. Enligt 2 § första stycket får inte heller svenskt handelsbolag, vari finns bolagsman för vilken denna lags inskränkningar gäller, svenskt aktiebolag vars aktiebrev får ställas till innehavaren eller svensk ekonomisk förening förvärva fast egendom eller gruva eller idka gruvdrift utan tillstånd i varje särskilt fall. Detsamma gäller enligt 2 § andra stycket i fråga om svenskt aktiebolag vars aktiebrev skall ställas till viss man. Sådant bolag kan emellertid undgå tillståndsplikten genom att visst förbehåll, s. k. utlänningsklausul, tas in i bolagsordningen. Klausulen skall gå ut på att utländska rättssubjekt eller tillståndspliktiga svenska rättssubjekt genom teckning eller överlåtelse bara får förvärva en mindre del av bolagets aktier, nämligen vid varje tidpunkt mindre än 20 % av röstetalet för bolagets samtliga aktier och mindre än 40 % av bolagets hela aktiekapital.
Innehåller bolagsordningen — vilket är fallet i det stora flertalet svenskägda aktiebolag, bl. a. över 80 % av börsbolagen — sådan utlänningsklausul eller strängare föreskrifter, får klausulen enligt 2 § tredje stycket inte ändras utan medgivande av Kungl. Majit eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer. Medgivande skall - enligt en lagändring som trädde i kraft i juni 1973 - ej lämnas om det strider mot väsentligt allmänt intresse att bolaget förvärvas av rättssubjekt för vilket de i lagen föreskrivna inskränkningarna i rätten att förvärva fast egendom gäller. Förvärv av aktie som sker i strid mot utlänningsklausul är ogiltigt.
Om någon för vilken inskränkning enligt den nämnda lagen gäller vill förvärva rörelse eller del av rörelse i Sverige från någon som inte berörs av sådan inskränkning krävs enligt 5 a § - som också trädde i kraft i juni 1973 - för att förvärvet skall bli gällande att det godkänns av Kungl. Majit eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer.
Från vissa undantagsbestämmelser i lagen bortses här.
Utlännings och utländskt företags rätt att etablera sig i Sverige regleras genom lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket. Beträffande fysiska personer gäller generellt att utlänning som har bosättningstillstånd i Sverige är likställd med svensk medborgare beträffande rätt att idka näring. Utlänning som ej har bosättningstillstånd får enligt lagens huvudregel idka näring i Sverige endast efter särskilt tillstånd. Vissa näringar, nämligen jordbruk, skogsbruk, fiske, rederirörelse, undervisningsverksamhet samt verksamhet som läkare, tandläkare och veterinär, får dock utövas utan sådant tillstånd.
NU 1974:11
10 Frågor om näringstillstånd prövas av kommerskollegium.
Den nämnda lagen reglerar också utländskt företags näringsverksamhet i Sverige genom filial, dvs. avdelningskontor med självständig förvaltning. Verksamheten får drivas bara efter särskilt tillstånd, och alla filialer registreras i patent- och registreringsverkets särskilda filialregister. Vidare föreskrivs bl. a. att filial skall ledas av en i Sverige bosatt verkställande direktör och ha egen bokföring helt skild från det utländska företagets. Kungl. Maj:t har enligt 31 § möjlighet att medge undantag från det generella kravet på näringstillstånd bl. a. om det är påkallat av hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller till det nordiska ekonomiska samarbetet. Enligt samma paragraf får Kungl. Majit vidare i visst fall medge sådant undantag från bestämmelse i lagen som föranleds av särskilda omständigheter.
Enligt lagen (1968:557) om rätt för utlänning och utländskt företag att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag krävs särskilt tillstånd för engagemang av angiven art. Även denna lag innehåller bestämmelser som ger Kungl. Majit rätt att medge undantag från skyldigheten att söka tillstånd då detta är påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande makt. Tillstånd enligt lagen krävs också — efter lagändring i juni 1973 — för motsvarande engagemang av svensk juridisk person för vilken gäller inskränkning enligt den ovan berörda lagen (1916:1 56).
Bestämmelser om Värdepapperscentralen (VPC) finns i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering.
Vissa utredningar m. m.
Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37) skall enligt tilläggsdirektiv, meddelande år 1972, genomföra en undersökning av konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk politik av de internationella företagens växande betydelse.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört år 1974.
Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag (ordförande: landshövding Per Eckerberg) har enligt sina direktiv att företa en översyn av lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. 1 direktiven ges bl. a. följande riktlinjer för utredningsarbetet.
De problem som utlandsägda företag ger upphov till kan i princip angripas på två olika sätt. Man kan skapa möjligheter för samhället att ingripa mot icke önskvärda utländska etableringar med stöd av exempelvis koncessionslagstiftning. Man kan också inrikta sig på att hindra eller dämpa negativa effekter av ett utländskt företags etablering genom att utöva skärpt kontroll över utlandsägda företags skötsel. Båda dessa metoder bör övervägas.
En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att någon radikal omläggning av vår hittillsvarande allmänna politik i fråga om utländska investeringar inte är aktuell. Vad som bör eftersträvas är en ordning som
NU 1974:11
ger möjligheter att inom ramen för våra internationella förpliktelser hindra en utländsk investering när väsentliga allmänna intressen talar emot att investeringen kommer till stånd. Övervakning och kontroll av utlandsägda företags verksamhet bör likaledes vara inriktad på att skapa betingelser för ingripanden när väsentliga allmänna intressen gör det påkallat att företaget ändrar sin politik i ett eller annat hänseende.
Utredningen skall försöka bota de brister som för närvarande finns i fråga om tillgång till utredningsmaterial som ger en bild av hur multinationella företag faktiskt agerar i olika sammanhang och vilka verkningar deras agerande har. Utredningens uppgift är i första hand att få fram instrument som sätter samhället i stånd att utöva kontroll över dels utländska uppköp av svenska företag, dels utlandsägda företags verksamhet i vårt land. I direktiven sägs att behovet av sådana instrument betingas redan av att det finns risker för att allmänna intressen träds för när och är alltså inte beroende av att det kan påvisas att riskerna materialiserats. Det är utredningens uppgift att överväga vilka legala instrument samhället bör utrustas med för att kunna förebygga eller motverka dessa risker.
Ett befintligt instrument som behöver förstärkas är, uttalas det i direktiven, kontrollen enligt 1916 års lag av utländska uppköp av svenska företag. Olika vägar för en sådan förstärkning anges. En lösning kan vara att utvidga systemet med bundna och fria aktier. Aktiebolag som inte har utlänningsklausul skulle exempelvis kunna förbjudas att driva rörelse här i landet utan särskilt tillstånd. Systemet skulle kunna kompletteras med regler om att utländska rättssubjekt skulle kunna förvärva bundna aktier efter tillstånd i det särskilda fallet.
Det är av stor betydelse att det allmänna i god tid får kännedom om planerade etableringar, anförs det vidare. Visst informationsmaterial inkommer redan nu i samband med den kontroll av utländska direktinvesteringar i Sverige som sker inom ramen för valutaregleringen. Detta informationsmaterial har emellertid hittills inte använts för andra ändamål än valutapolitiska. De sakkunniga bör undersöka i vad mån sådant material framdeles skulle kunna göras tillgängligt även inom ramen för den nu aktuella kontrollen.
I fråga om större aktiebolag gäller för närvarande att möjligheterna att få insyn i ägarförhållandena i praktiken är ganska begränsade, vilket bl. a. sammanhänger med att aktieägare inte är skyldiga att registrera sitt aktieinnehav i den offentliga aktieboken. De sakkunniga bör pröva om en obligatorisk tillämpning av det nya systemet, i varje fall beträffande större aktiebolag, kan bidra till förbättrad information rörande det utländska inflytandet i svenskt näringsliv.
De sakkunniga bör överväga i vad mån ändring beträffande kontrollen rörande aktiebolag kan medföra behov av ändringar i lagen (1968:555) om rätt för utlänning eller utländskt företag att idka näring här i riket och lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i rätten att sluta svenskt handelsbolag m. m. (ändrad senast 1973:308).
Det finns behov av att kunna kontrollera även utländska företag som redan är etablerade i Sverige. Ett sätt att åstadkomma en kontroll över
NU 1974:11
företag som i framtiden övertar svenska företag är att knyta särskilda villkor till själva tillståndet till övertagande. Ett koncessionssystem av denna typ finns sedan lång tid bl. a. i Norge. Enligt norsk lag kan en koncession åt ett utländskt rättssubjekt tidsbegränsas och förses med villkor av olika slag. De sakkunniga bör undersöka om en ordning liknande den norska kan vara lämplig för våra förhållanden.
Med ledning av erfarenheter från bl. a. Canada skall de sakkunniga undersöka om ett system av ”good-behaviourregler”, dvs. riktlinjer utanför lagstiftningen för utlandskontrollerade företags uppträdande i den svenska samhällsmiljön, bör utarbetas, antingen som ett alternativ till ett koncessionssystem eller som ett komplement till ett sådant system. Syftet med systemet bör vara att förmå utlandskontrollerade företag att utöva sin verksamhet på ett sätt som är förenligt med i vårt land allmänt erkända normer. Det anförs att ett good-behavioursystem i första hand torde böra byggas på frivillighet och samverkan mellan myndigheter och företag men att det allmänna ytterst måste ha möjlighet att ingripa om ett utländskt företag genom att bryta mot riktlinjerna åsidosätter väsentliga svenska intressen.
I direktiven erinras om att under senare tid vidtagits åtgärder för att stärka de anställdas inflytande i företagen. Våren 1973 började sålunda systemet med styrelserepresentation för de anställda att tillämpas. Ytterligare förstärkningar av de anställdas inflytande inom företagen kan förväntas. Denna utveckling har betydelse även när det gäller att kontrollera hur utlandsdominerade företag sköts. De sakkunniga bör ägna särskild uppmärksamhet åt denna aspekt på problemet.
Direktiven tar huvudsakligen upp frågor som har att göra med utländsk etablering och utlandsägda företags skötsel. Det framhålls dock att det är givet att likartade problem ibland kan inträda också till följd av åtgärder som vidtas av svenska företag med utländska dotterföretag. I den mån problemen är identiska och det är nödvändigt för att undvika en opåkallad diskriminering gentemot utländska företag bör utredningen vara oförhindrad att föreslå åtgärder som går utanför den i dessa direktiv primärt angivna ramen.
Vid tillkomsten av 1916 års lag gällde det att i första hand inrikta skyddet på landets naturtillgångar. Samhället har emellertid sedan dess genomgått stora förändringar. 1 dag har den svenska industrin andra tillgångar — teknik, know-how, dyrbara maskiner, patent och varumärken — som vid sidan av naturtillgångarna framstår som särskilt skyddsvärda. Tiden sägs nu vara mogen att lösa upp det lagtekniska sambandet mellan skydd för fast egendom och skydd mot utländska övertaganden av svenska företag. De sakkunniga bör vid utformningen av sina förslag kunna utgå från att i framtiden bör finnas dels en lagstiftning som innehåller bestämmelser om kontroll av uppköp från utländsk sida av mark och naturtillgångar, dels en särskild lagstiftning som tar sikte på kontroll av utländsk etablering och utlandsägda företags skötsel.
Riksdagen beslöt år 1970 på förslag av bevillningsutskottet (BeU 1970:53) att hos Kungl. Maj:t begära utredning angående de multinatio -
NU 1974:11
nella företagens beskattning. Någon utredning av detta slag har ännu ej tillsatts. Chefen för finansdepartementet har som svar på en enkel fråga (RD 1972:42 s. 9) varför så inte skett meddelat att detta beskattningsproblem för närvarande undersöks både inom OECD:s skattekommitté och på gemensam nordisk bas och att med hänsyn till frågans komplicerade natur erfarenheter från dessa undersökningar bedömts böra avvaktas innan en speciell svensk utredning tillsätts.
Chefen för industridepartementet tillsatte våren 1973 en arbetsgrupp med uppgift att följa frågor rörande multinationella företag (MNF). Gruppens ordförande är statsrådet Lidbom, och de övriga medlemmarna är statssekreterarna i justitie-, finans-, handels-, arbetsmarknads- och industridepartementen, biträdande kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet och vice riksbankschefen.
I direktiven till arbetsgruppen framhålls att expansionen av MNF under 1960-talet aktualiserat en rad problemställningar. Vidare påpekas att ett stort antal utredningar och studier både här hemma och utomlands påbörjats för att belysa olika aspekter rörande MNF och deras verksamhet. Med hänsyn härtill samt till att problemen kring MNF är många och svåra sägs det vara angeläget att gruppen samordnar de statliga aktiviteterna på MNF-området.
Beträffande gruppens mera konkreta arbetsuppgifter sägs i direktiven att gruppen skall sammanställa faktamaterial och analyser av MNFproblematiken. Utifrån en sådan sammanställning skall gruppen — tillsammans med bl. a. näringslivet och arbetsmarknadens parter — definiera de problemområden som från svensk synpunkt är angelägna att belysa. De luckor i informationsunderlaget som kan väntas uppenbara sig vid denna probleminventering skall avhjälpas bl. a. genom förbättringar av den statistiska basinformationen om såväl utländska företag i Sverige som svenska i utlandet.
Mot bakgrund av probleminventeringen skall gruppen slutligen göra en utvärdering av existerande lagstiftning och kontrollinstrument samt initiera förslag till erforderliga ändringar och kompletteringar. Probleminventeringen skall emellertid också syfta till att belysa de MNF-problem som måste lösas genom internationellt samarbete, och en av gruppens uppgifter blir därför att medverka vid utarbetandet av riktlinjer för det svenska agerandet i internationella sammanhang på MNF-området.
Gruppens arbete skall enligt direktiven betraktas som långsiktigt. En viss samordning av olika aktiviteter på MNF-området har kommit till stånd. Sålunda har kontaktmän utsetts inom de organisationer inom näringslivet och på arbetsmarknaden som bedriver egen verksamhet på området. Organisationerna är Sveriges industriförbund, SAF, LO, Svenska metallindustriarbetareförbundet, TCO och Svenska industritjänstemannaförbundet. Gruppen har deltagit i utformningen av den tidigare nämnda kartläggning av de löpande betalningarna som koncentrationsutredningen skall utföra. Arbetsgruppen har vidare deltagit i utarbetandet av direktiven till översynen av 1916 års lag och själv gjort översyn av det gällande prövningssystemet för svenska investeringar utomlands. På det
NU 1974:11
internationella planet har gruppen börjat fungera som koordinerande organ för det svenska agerandet i MNF-frågor.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid 1973 års riksdag behandlade näringsutskottet (NU 1973:57) en motion med i huvudsak samma yrkanden som nu förs fram i motionen 1974:245. Motionen togs upp i samband med propositionen 1973:72, vari föreslogs ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till att utskottet tillstyrkt lagförslaget som skulle innebära en väsentlig skärpning av samhällets kontroll av utländska etableringar. Vidare erinrade utskottet om att en total översyn av lagen aviserats. Enligt en reservation av vänsterpartiet kommunisternas representant borde Kungl. Maj:t föranstalta om åtgärder enligt motionärernas förslag. Riksdagen avslog motionen.
I samma betänkande behandlades även ett motionsyrkande om att regeringen skulle ta initiativet till ett internationellt organ för samråd och ömsesidig information om samt kontroll av multinationella företag. Utskottet förklarade sig dela motionärernas uppfattning att en internationell samverkan erfordras för att de multinationella företagens aktiviteter skall kunna kontrolleras. Utskottet erinrade om det internationella samarbete som pågår och anförde att det inte ansåg det vara erforderligt att riksdagen hemställde om regeringsinitiativ för att tillskapa ett särskilt organ för en sådan verksamhet. Utskottet avstyrkte alltså motionsyrkandet, som också avslogs av riksdagen. Av folkpartiets representanter avgavs en reservation till förmån för motionsyrkandet.
Chefen för industridepartementet statsrådet Johansson besvarade den 19 mars 1974 en interpellation av herr Lorentzon (vpk) angående förslag till åtgärder som förhindrar försäljning av företag till utländska multinationella företag. Statsrådet anförde bl. a. följande:
Aktieägarnas rätt att fritt förfoga över sina aktier i ett företag ifrågasätts — med vissa speciella undantag — inte i lagstiftningen. Att aktier fritt kan köpas respektive säljas är - så länge det rör sig om mindre poster — enligt min uppfattning en riktig princip. När köp respektive försäljning avser större poster, exempelvis vid överlåtelse av företag, måste man emellertid ställa sig mera tveksam. I ett sådant fall är det inte enbart aktieägarnas intressen som berörs utan också många gånger de anställdas. En företagsöverlåtelse medför inte sällan förändringar i företagets verksamhet så att de anställdas situation påverkas. Därför är jag av den principiella uppfattningen att styrelsen i det företag som köps upp, och därigenom också de anställdas representanter i denna styrelse — även om det inte föreligger någon laglig skyldighet — bör informeras och beredas tillfälle att yttra sig över en överlåtelse innan den går i verkställighet. Om de anställdas representanter ställs utanför en sådan diskussion, strider det klart mot andan i lagen om styrelserepresentation för de anställda.
Styrelsens arbete och uppgifter regleras inte särskilt detaljerat i aktiebolagslagen. Med hänsyn härtill skulle man kunna diskutera en
NU 1974:11
ändring av aktiebolagslagen för att få fram en obligatorisk styrelsebehandling av företagsöverlåtelser. En ändring begränsad enbart till detta skulle emellertid medföra vissa praktiska problem. För att öka de anställdas och även samhällets inflytande vid företagsöverlåtelser bör man enligt min mening i stället pröva andra vägar. En sådan väg är någon form av övervakning eller kontroll av fusioner i kombination med anmälan från köpare och säljare i samband med en överlåtelse. Frågan om införande av en dylik övervakning och kontroll utreds för närvarande inom justitiedepartementet. Med en sådan ordning skulle såväl de anställda som samhället få tillfälle att i förväg syna de villkor på vilka en överlåtelse skall ske från sina respektive utgångspunkter.
Vad jag hittills sagt gäller generellt om företagsöverlåtelser. När det gäller förvärv som görs av utlänning eller utländskt företag har vi redan betydande kontrollmöjligheter. Det stora flertalet svenska aktiebolag (ca 80 procent) har nämligen i sin bolagsordning ett s. k. utlänningsförbehåll, som inte får tas bort utan tillstånd av Kungl. Maj:t. Därigenom har vi möjlighet att förhindra att företag, vars fortvaro i svensk ägo är önskvärd från samhälleliga synpunkter, säljs till utländska intressen. Den nuvarande lagstiftningen är emellertid inte tillfredsställande till följd av att en rad företag, som nämnts, saknar utlänningsförbehåll i bolagsordningen.
Samtidigt besvarades en interpellation av herr Olof Johansson i Stockholm (c) om vilka principer som enligt statsrådets mening borde vara vägledande vid användningen av näringspolitiska åtgärder för att minska beroendet av utlandsdominerade multinationella företag i allmänhet på områden av stor betydelse för sysselsättning, produktion och försörjning. Statsrådet uttalade att det i vissa fall, exempelvis när det gäller att införa ny eller bättre teknik, får accepteras att utländska multinationella företag går in som intressenter även i större svenska företag. Principen bör då, sade han, vara att samhället skaffar sig sådan insyn i och kontroll över dessa företags verksamhet att så långt det är möjligt garantier skapas för att företagen inte agerar mot de anställdas och samhällets intressen. Detta gällde exempelvis i frågor som rör det fackliga arbetet, i prisfrågor och i skattehänseende. Statsrådet erinrade om att utredningen (In 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag har till uppgift även att finna former för en sådan övervakning och kontroll av de utlandsägda företagens verksamhet här i landet och anförde att det i vissa fall kan vara befogat att samhället skaffar sig den nödvändiga insynen genom en representant i styrelsen.
Utskottet
De multinationella företagens utveckling har medfört en rad problem av såväl politisk som ekonomisk natur. Gemensamt för förslagen i de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande är önskemålet att få till stånd en ökad kontroll från de enskilda staternas sida över de multinationella företagens verksamhet.
Motionerna 1974:854, 1974:1487 och 1974:1496 går ut från en likartad syn på de multinationella företagens verksamhet och behovet av att bygga ut samhällets möjligheter att kontrollera dem. I motionen
NU 1974.11
1974:854 hemställs att riksdagen skall föreläggas förslag om vidgad uppgiftsskyldighet för multinationella företag. Motionärerna önskar vidare att en särskild enhet med uppgift att följa de multinationella företagens verksamhet i Sverige skall inrättas inom statens industriverk och att förslag skall föreläggas 1975 års riksdag rörande beskattningen av de multinationella företagen. De förordar att ett ökat internationellt samarbete på området kommer till stånd både mellan regeringarna och inom fackföreningsrörelsen. 1 detta syfte föreslås i motionen att den svenska regeringen skall ta initiativ till upprättande dels av ett internationellt organ för samråd, ömsesidig information och kontroll av multinationella företag, dels en internationell konvention rörande internationella monopol och karteller. I motionen 1974:1496 hemställs om utredning och förslag i syfte att bygga upp ett samhälleligt informationssystem med uppgiftsskyldighet för multinationella företag som ger möjlighet att bringa dessa företags verksamhet i bättre samklang med samhällets mål. Yrkandet i motionen 1974:1487 går ut på att utredningen om utländska övertaganden av svenska företag med förtur skall behandla frågan om obligatorisk registrering i Värdepapperscentralen (VPC) av aktier i utlandsdominerade företag.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna och som också chefen för industridepartementet uttalat i sitt ovan refererade interpellationssvar, nämligen att samhället bör skaffa sig sådan insyn i och kontroll över dessa företags verksamhet att så långt det är möjligt garantier skapas för att företagen inte agerar mot de anställdas och samhällets intressen. Som framgår av redovisningen i det föregående behandlas problem som sammanhänger med de multinationella företagens verksamhet inom flera utredningar. I direktiven till dessa utredningar tas vissa av de här berörda frågorna upp. Utskottet ansluter sig i det stora hela till de synpunkter och förslag som förs fram i de nu nämnda motionerna och finner det angeläget att de särskilt beaktas i det pågående utredningsarbetet. Av detaljförslagen i motionen 1974:854 torde dock det som gäller försöksverksamhet med arbetstagarkonsulter för närvarande sakna aktualitet och det som gäller förstärkning av utrikesrepresentationens resurser kunna lämnas åsido för att prövas i annat sammanhang. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till Kungl. Maj:t instämmer i utskottets önskemål rörande utredningsarbetet i fråga om multinationella företag.
I motionen 1974:1120 föreslås att Kungl. Maj:t skall ta initiativ till samverkan med i första hand OECD och EG i fråga om information och kontroll av multinationella företag. Utgångspunkten för detta yrkande är att en internationell kartläggning och kontroll av de multinationella företagen i vissa hänseenden kan vara angelägen men måste genomföras i sådana former att den inte motverkar de positiva effekter för välståndsutvecklingen som dessa företags verksamhet kan medföra.
Inom flera internationella organisationer pågår för närvarande — som framgår av den ovan lämnade redogörelsen — ett nära samarbete om olika aspekter av de multinationella företagens verksamhet. I detta samarbete
NU 1974:11
är dels regeringarna, dels fackliga organisationer i olika länder engagerade. Sverige deltar aktivt i samarbetet. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att göra det i motionen önskade uttalandet till Kungl. Maj:t.
Olika konkreta åtgärder i syfte att omedelbart begränsa de multinationella företagens möjligheter att utvidga sin verksamhet i Sverige framförs i motionen 1974:245. Det gäller dels en ändring i aktiebolagslagen (1944:705) varigenom utlännings möjlighet att förvärva aktie i svenskt aktiebolag i samtliga fall blir beroende av att särskilt tillstånd erhålls, dels uttalanden om skärpt restriktivitet vid prövning av ansökningar om tillstånd enligt lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket och enligt lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. Förslagen överensstämmer med motionsyrkanden som fördes fram förra året i samband med propositionen 1973:72 om ändringar i de båda sistnämnda lagarna. Utskottet (NU 1973:57) avstyrkte dessa yrkanden med hänvisning till att de i propositionen föreslagna lagändringarna innebar en väsentlig skärpning av samhällets kontroll av utländska etableringar och till att en total översyn av lagen hade aviserats.
Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag är nu i färd med denna översyn. Utskottet anser att utredningens förslag bör avvaktas och avstyrker därför motionen 1974:245.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen i anledning av motionerna 1974:854, 1974: 1487 och 1974:1496 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om inriktningen av utredningsarbetet rörande multinationella företag,
2. att riksdagen avslår motionen 1974:1120 såvitt den gäller initiativ rörande internationell kontroll av multinationella företag (punkten 4),
3. att riksdagen avslår motionen 1974:245 om åtgärder mot ökat utländskt inflytande över svenska företag.
Stockholm den 26 mars 1974
På näringsutskottets vägnar
C. G. REGNÉLL
Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk) och Sivert Andersson i Stockholm (s).
NU 1974:11
18 Reservationer
1. beträffande initiativ rörande internationell kontroll av multinationella företag (utskottets hemställan under 2) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Inom flera” och slutar på s. 17 med ”Kungl. Maj:t” bort ha följande lydelse:
1 detta sammanhang vill utskottet påpeka att frågan om de multinationella företagen berör inte endast utländska företags verksamhet i Sverige utan även svenska företags verksamhet utomlands. Sådan förekommer i stor omfattning. Det är, som motionärerna framhåller, angeläget att Sverige inte genom dogmatiska nationella politiska strävanden förhindrar den internationella integration som utgör en förutsättning för vårt välstånd. Ett omfattande internationellt samarbete rörande de multinationella företagen äger rum inom olika internationella organisationer. Det ligger i Sveriges intresse som världshandelsnation att i största möjliga utsträckning ta aktiv del i detta arbete. Utskottet anser därför att Kungl. Maj:t bör ta initiativ till ett närmare samarbete med i första hand OECD och EG i fråga om de multinationella företagens arbetsvillkor. Det här berörda yrkandet i motionen 1974:1120 tillstyrks alltså av utskottet.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1120 punkten 4 hos Kungl. Maj:t anhåller om initiativ till samverkan med OECD, EG och andra internationella organisationer i fråga om information om och kontroll av multinationella företag,
2. beträffande åtgärder mot utländskt inflytande över svenska företag (utskottets hemställan under 3) av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser
dels att det stycke på s. 17 i utskottets yttrande som börjar med ”Utredningen (Ju 1973:17) om” och slutar med ”motionen 1974:245” bort ha följande lydelse:
De utlandsägda företagens verksamhet i Sverige har vuxit snabbt under senare år, och inom vissa branscher har utländskt kapital skaffat sig en dominerande ställning. Utvecklingen har medfört en rad negativa konsekvenser för de svenska löntagarna. De multinationella företagens alltmer ökande makt, deras alltmer politiskt präglade sätt att agera och de små ländernas alltmer påtagliga beroende av dessa storföretag gör det nödvändigt att vidta konkreta åtgärder för att begränsa deras verksamhet. Det är inte längre möjligt att skjuta undan problemen till pågående utredningar. De lagändringar som riksdagen antog år 1973 är endast marginella och innebär inte ett verkligt hinder för utländskt kapital att tillvälla sig makt i Sverige. Ytterligare åtgärder måste, såsom påyrkas i motionen 1974:245, vidtas utan dröjsmål. En skärpt restriktivitet bör tillämpas vid prövning av ansökningar från utlänningar och utländska
L
NU 1974:11
företag om tillstånd enligt de båda nyssnämnda lagarna att idka näring i Sverige och förvärva aktier i svenska aktiebolag. Aktiebolagslagen bör också ändras så att tillstånd generellt erfordras för sådana aktieförvärv. Regeringen bör omgående förelägga riksdagen förslag beträffande här angivna åtgärder.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen i anledning av motionen 1974:245 som sin mening ger till känna vad utskottet anfört angående åtgärder mot utländskt inflytande över svenska företag.
GOTAB 74 7317 S Stockholm 1974