Bet. 1974:NU41

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:110 angående vissa varvsfrågor, propositionen 1974:1 i vad avser anslag till statliga kreditgarantier till varvsindustrin, m. m. samt motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1974-05-16
Källa: data.riksdagen.se

Näringsutskottets betänkande nr 41 år 1974

NU 1974:41

Nr 41

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:110 angående vissa varvsfrågor, propositionen 1974:1 i vad avser anslag till statliga kreditgarantier till varvsindustrin, m. m. samt motioner.

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1974:1 bilaga 15 (industridepartementet) i vad avser statliga kreditgarantier till varvsindustrin, m. m.,

dels propositionen 1974:110 (industridepartementet) angående vissa varvsfrågor,

dels två motioner som väckts i anledning av propositionen 1974:110 och en motion - om förstatligande av varvsindustrin - som väckts under den allmänna motionstiden.

Motionerna redovisas nedan (s. 2).

Propositionen 1974:1 bilaga 15

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1 bilaga 15 under punkten B 12 (s. 51-91) föreslagit riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till svensk varvsindustri till ett sammanlagt belopp av högst 4 500 000 000 kr. avseende kreditgivning till produktion av fartyg under åren 1975-1979.

Kungl. Maj:t har vidare velat inhämta riksdagens yttrande över de industripolitiska riktlinjer beträffande svensk varvsindustri som chefen för industridepartementet angivit i propositionen.

Propositionen 1974:110

1 propositionen 1974:110 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att på de villkor och enligt de grunder chefen för industridepartementet angivit i propositionen 1.

medgiva att av ett till AB Götaverken år 1971 lämnat lån 25 000 000 kr. används för förvärv av aktier i bolaget,

2. medgiva att återstående 50 000 000 kr. av nämnda lån löper utan ränta till utgången av år 1979,

3. medgiva att de av staten förvärvade aktierna i AB Götaverken överlåts till Statsföretag AB,

1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 41

NU 1974:41

4. medgiva att villkoren för återbetalning av statens kapitaltillskott till Uddevallavarvet AB ändras i enlighet med vad departementschefen förordat.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att 25 milj. kr. av statens lån om 75 milj. kr. till AB Götaverken omvandlas till aktiekapital. Vidare föreslås i fråga om Uddevallavarvet AB att 65 milj. kr. avskrivs av de villkorliga kapitaltillskott på sammanlagt 115 milj. kr. som staten lämnade varvet åren 1965 och 1967.

Motionerna

Yrkanden

I anledning av propositionen 1974:110 har väckts följande motioner:

1974:1787 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen avslår propositionen 1974:110 i vad avser ändring av villkoren för återbetalning av kapitaltillskotten till Uddevallavarvet AB,

1974:1830 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen - med bifall i övrigt till förslagen i propositionen 1974:110 - avslår förslaget i punkten 2 om att medgiva att återstående 50 000 000 kr. av åberopade lån löper utan ränta till utgången av år 1979.

Vidare behandlas motionen 1974:1499 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om statens övertagande av den svenska varvsindustrin med inriktning att förslag till sådant övertagande snarast möjligt skall föreläggas riksdagen och att förslaget tillika skall innefatta förslag till ett avgörande inflytande för de inom denna industri anställda.

Motivering

I motionen 1974:1499 framhålls varvsindustrins stora betydelse för svenskt näringsliv och för sysselsättningen inom landet. Utvecklingen inom och framtidsutsikterna för den svenska varvsindustrin är därför spörsmål som angår hela folket, anför motionärerna. De erinrar om att samhällets varvspolitik senast utformades år 1971, då branschen befann sig i en svår kris och statligt ingripande bedömdes som nödvändigt om sysselsättningen inom branschen skulle kunna upprätthållas. Vänsterpartiet kommunisterna ansåg dock att om statlig kreditgaranti skulle ges till den privata varvsindustrin krav borde ställas på att de anställda i berörda företag samt stat och kommun skulle ges ett väsentligt inflytande. Så blev dock inte fallet.

Den omläggning av statsmakternas varvspolitik som föreslås i statsverkspropositionen (prop. 1974:1 bil. 15) innebär enligt motionärerna att staten och därmed lönarbetarna i deras egenskap av skattebetalare får ta på sig en ökad risk till förmån för privatkapitalets profitgivande verksamhet.

NU 1974:41

3 Inom varvsindustrin är, anför motionärerna, det statliga och det privata företagandet sammanblandade. Det finns dock en rollfördelning. Denna innebär att staten skall stå för riskerna och garantera sysselsättning och att det privatägda kapitalet tillförsäkras vinsterna och en avgörande del av makten inom företagen. Motionärerna framhåller att vänsterpartiet kommunisterna inte kan stödja en politik som innebär att denna rollfördelning mellan staten och det privata kapitalet bevaras och utvidgas. De anser att de som tar riskerna också skall ha makten över företagen. Deras krav blir alltså att staten helt skall överta varvsindustrin. Detta övertagande bör förenas med att de anställda i varvsindustrin får verkligt inflytande. Vid den omfattande omställning som nu förutsätts komma att ske på arbetsplatserna är det helt nödvändigt, anför motionärerna, att de anställda får ett verkligt inflytande redan på planeringsstadiet och långt före beslutsfattandet och att genomförandet sker under medverkan och godkännande av dem som verkligen skall arbeta på arbetsplatserna.

Kungl. Maj:ts förslag att av det lån om totalt 75 milj. kr. som år 1971 lämnades AB Götaverken 50 milj. kr. får löpa utan ränta t. o. m. den 31 december 1979 karakteriseras i motionen 1974:1830 som en ny länk i kedjan av favörer till storföretagen. Motionärerna erinrar om vänsterpartiet kommunisternas inställning år 1971 vid rekonstruktionen av Götaverken. Partiet hävdade då att den av Kungl. Majit föreslagna lösningen innebar att Götaverken skänktes bort till en privatkapitalistisk finansgrupp. Förslagen i den nu föreliggande propositionen bör enligt motionärerna bedömas mot denna bakgrund.

I motionen 1974:1787 avvisas Kungl. Maj:ts förslag att staten skall avskriva 65 milj. kr. av det villkorliga kapitaltillskott på 115 milj. kr. som staten lämnat Uddevallavarvet. Inte heller bör, anser motionärerna, räntan på kapitaltillskotten, vilken den 31 januari 1973 uppgick till 57,3 milj. kr., efterskänkas. Motionärerna anger följande skäl för sin ståndpunkt. Kapitaltillskotten har lämnats på vissa villkor. Endast om det finns mycket starka skäl härför borstaten med avsteg från dessa villkor kunna efterskänka fordringar på statliga företag. Motionärerna anser att sådana starka skäl inte föreligger, då Uddevallavarvets resultat nu är positivt. Vidare bör de investeringar som Uddevallavarvet avser att göra bedömas fristående från företagets tidigare ställning. Motionärerna anför att ett efterskänkande av kapitaltillskotten visserligen skulle leda till att staten via Statsföretag får tillbaka insatt kapital men att en sådan åtgärd också skulle försvåra överblicken av resultatet inom Statsföretagsgruppen.

Utskottet

Allmänna riktlinjer för den statliga varvspolitiken har antagits av riksdagen åren 1970 och 1971. En grundläggande del av denna politik är det

1 * Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 41

NU 1974:41

kreditgarantisystem som fick sin nuvarande utformning år 1971 (prop. 1971:117, NU 1971:27). En annan viktig del är strävan att åstadkomma en ökad samverkan mellan staten och varvsföretagen och mellan dessa inbördes. Staten medverkade 1971 till att de fyra storvarven ingick ett konsortialavtal, avsett att stärka företagens individuella konkurrenskraft, lönsamhet och utvecklingsmöjligheter. I syfte att utveckla samarbetet mellan företagen och de fackliga organisationerna har inrättats dels en styrande kommitté, dels en samrådsgrupp.

Utformningen av varvspolitiken kom att i hög grad påverkas av de dåliga konjunkturer för europeisk varvsindustri som rådde under senare delen av 1960-talet. I första hand syftade politiken till att konsolidera varvsindustrin. De svenska varvens ekonomiska läge är nu betydligt gynnsammare. Storvarven räknar i sina långsiktiga bedömningar med en kraftig expansion under den närmaste femårsperioden. Samma bedömning gör den arbetsgrupp inom industridepartementet som har utrett den svenska varvsindustrins utgångsläge mot bakgrund av den snabbt förändrade situationen på sjöfartsoch varvsområdet.

Chefen för industridepartementet uttalar i årets statsverksproposition (prop. 1974:1 bil. 15 s. 84) att den internationella utvecklingen bl. a. på grund av energiförsörjningsläget och valutasituationen är svårbedömbar. Framtidsbedömningen när det gäller efterfrågan på tonnage är positiv, men risk finns för att varven får ett kapacitetsöverskott vid mitten av 1970-talet. Departementschefen anser dock att det finns anledning att ompröva de nu gällande varvspolitiska riktlinjerna. Statsmakterna bör, anförs i propositionen, inom de allmänna ramar som gäller för näringspolitiken vara beredda att medverka till att upprätthålla den svenska varvsindustrins konkurrenskraft även om detta skulle innebära medverkan till kapacitetsexpansion. Branschens storlek bör i princip bestämmas av dess förmåga att av egen kraft bibehålla en sådan ekonomisk och marknadsmässig styrka att de som arbetar i branschen kan erbjudas anställningsvillkor och sysselsätta ngstrygghet i paritet med annan industriell verksamhet. En expansion inom svensk varvsindustri bör ske på ett samordnat sätt. Departementschefen understryker att det är nödvändigt med ett vidgat samarbete dels mellan varvsföretagen, dels mellan staten, företagen och de anställda. De organisatoriska formerna för det samråd som nu förekommer inom ramen för den styrande kommittén och samrådsgruppen bör ses över. Vidare framhålls att ett effektivt samråd förutsätter en gemensam informationsbas. Informationen bör skapa möjligheter att kontinuerligt följa branschens förväntningar och utveckling över en längre tidsperiod och är en nödvändig förutsättning för en rationell planering av industripolitiska åtgärder. Departementschefen poängterar att systemet för kontinuerlig kontakt med och insyn i varvsbranschen inte innebär något avsteg från de allmänna riktlinjer som kännetecknar svensk industripolitik.

Beträffande finansieringen av varvsindustrin konstaterar departements -

NU 1974:41

chefen att en eventuell kapacitetsexpansion inom industrin skulle komma att medföra en ökning av statens ekonomiska åtagande vid oförändrad utformning av garantisystemet. Han framhåller att några statliga stödåtgärder av subventionskaraktär inte kan komma i fråga. Varvsindustrin kan heller inte prioriteras i förhållande till andra industribranscher när det gäller ianspråktagande av den svenska kredit- och kapitalmarknaden. I propositionen uttalas att statens medverkan på det finansiella området i vad avser den svenska varvsindustrin bör ses över. I april 1974 har tillsatts en utredning av varvsfinansieringsfrågor m. m. som kommer att utföra denna översyn.

Utskottet ansluter sig till de riktlinjer för samhällets varvspolitik som dras upp i propositionen. Otvivelaktigt kan vissa risker vara förenade med en utbyggnad av varvskapaciteten. Utskottet anser det dock väsentligt, inte minst med hänsyn till varvsindustrins stora betydelse från sysselsättningssynpunkt, att varvens konkurrenskraft förstärks genom att produktionsapparaten byggs ut. Utskottet vill även understryka betydelsen av den fördjupning och utbyggnad av samarbetet mellan företagen inbördes och mellan dem, staten och de anställda som förutsätts i propositionen. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avvisar det förslag som förs fram i motionen 1974:1499 om en särskild utredning av frågan om statens övertagande av den svenska varvsindustrin.

Utskottet har ingenting att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag att varvsindustrin för femårsperioden 1975-1979 tilldelas en sammanlagd garantiram av 4 500 milj. kr.

I propositionen 1974:110 föreslås att av det lån om 75 milj. kr. som staten år 1971 enligt avtal med Salén rederierna lämnade AB Götaverken 25 milj. kr. skall omvandlas till aktier i Götaverken samt resterande 50 milj. kr. inte betinga någon ränta under tiden t. o. m. den 31 december 1979. Detta förslag kritiseras i motionen 1974:1830. Motionärerna anser - i konsekvens med den principståndpunkt som de deklarerat i den ovan behandlade motionen 1974:1499 - att Kungl. Maj:ts förslag i vad avser ränteeftergiften bör avslås. De har däremot ingen erinran mot att staten förvärvar aktier i Götaverken.

Det redovisas i propositionen att Salénrederierna är beredda att ge Götaverken ett koncernbidrag om 136 milj. kr. under år 1974. Detta skulle göra det möjligt att genomföra en grundlig ekonomisk sanering av företaget som under år 1973 har gått med betydande förlust. Härigenom skulle de anställda inom Götaverkskoncernen få ytterligare tryggade anställningsförhållanden. Koncernbidraget medverkar till att öka värdet av Götaverken, vilket även kommer staten som aktieägare i Götaverken till godo. Med hänsyn till vad här sagts ställer sig utskottet positivt till Kungl. Maj:ts förslag om ränteeftergift. Utskottet tillstyrker alltså propositionen i denna del och avstyrker motionen 1974:1830.

I propositionen 1974:110 föreslås även att återbetalningsskyldigheten för de kapitaltillskott om 115 milj. kr. som staten lämnat Uddevallavarvet re -

NU 1974:41

duceras till 50 milj. kr. Vidare föreslås att kravet på 6% årlig ränta vid återbetalningen, vilken avses ske under fem år fr. o. m. år 1975, helt skall efterges. Yrkandet i motionen 1974:1787 går ut på att dessa förslag rörande ändring av villkoren för återbetalning av de statliga kapitaltillskotten till Uddevallavarvet skall avslås.

Gällande villkor i fråga om återbetalningsskyldighet för kapitaltillskotten har tillkommit med hänsyn till de ägarförhållanden som rådde åren 1965 och 1967, då tillskotten lämnades. Varvet ägs sedan år 1971 av staten genom Statsföretag AB. Det framgår av propositionen att den föreslagna eftergiften av återbetalningsskyldigheten är en förutsättning för att Statsföretag skall kunna medverka i det investeringsprogram som Uddevallavarvet har upprättat. Utskottet har i det föregående anslutit sig till de riktlinjer för statens varvspolitik som departementschefen föreslagit. Enligt dessa riktlinjer kan staten komma att medverka till en kapacitetsökning vid storvarven för att dessa skall kunna upprätthålla sin konkurrenskraft. Utskottet tillstyrker därför propositionen 1974:110 i nu ifrågavarande del. Detta innebäratt utskottet avstyrker motionen 1974:1787.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) godkännerdei propositionen 1974:1 bilaga 15 punkten B Hangivna industripolitiska riktlinjerna beträffande svensk varvsindustri,

b) - med bifall till propositionen 1974:1 bilaga 15 punkten B 12 i övrigt - bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till svensk varvsindustri till ett sammanlagt belopp av högst 4 500 000 000 kr. avseende kreditgivning till produktion av fartyg under åren 1975-1979,

c) avslår motionen 1974:1499 om utredning om förstatligande av varvsindustrin,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:110 punkten

1 medgiver att av det till AB Götaverken år 1971 lämnade

lånet 25 000000 kr. används för förvärv av aktier i bolaget,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:110 punkten

2 och med avslag på motionen 1974:1830 medgeratt återstående 50 000 000 kr. av nämnda lån löper utan ränta till utgången av år 1979,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:110 punkten

3 medger att de av staten förvärvade aktierna i AB Götaverken överlåts till Statsföretag AB,

NU 1974:41

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:110 punkten 4 och med avslag på motionen 1974:1787 medger att villkoren för återbetalning av statens kapitaltillskott till Uddevallavarvet AB ändras i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Stockholm den 16 maj 1974

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Borjesson i Glömminge (c). Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), Wååg (s). Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Sivert Andersson i Stockholm (s), Siegbahn (m), fru Jordan (s) och fru Oskarsson (c).

Reservationer

1. beträffande utredning om förstatligande av varvsindustrin (utskottets hemställan under I, moment c) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”svenska varvsindustrin” bort ha följande lydelse:

Varvsindustrin är en tung sektor inom svensk verkstadsindustri. Den svarar för en väsentlig del av sysselsättningen inom landet. Den svenska varvsindustrins utveckling är därför en fråga av största betydelse för hela samhället.

De riktlinjer för statens varvspolitik som läggs fram i statsverkspropositionen anser sig utskottet f. n. kunna i huvudsak godta. Den omläggning av politiken som följer härav medför bl. a. att de statliga kreditgarantierna till varvsindustrin kommer att utvidgas. Detta innebär att lönarbetarna i sin egenskap av skattebetalare får ta på sig en ökad risk för att stödja varvskapitalets profitgivande verksamhet. Inom varvsindustrin är statligt och privat ägande sammanblandade. En anmärkningsvärd rollfördelning föreligger emellertid. Staten har åtagit sig att svara för riskerna och att garantera sysselsättningen, medan det privata kapitalet har tillförsäkrats vinsterna och en avgörande del av makten inom företagen. Utskottet anser inte att denna rollfördelning mellan staten och privatkapitalet bör bevaras utan delar den uppfattning som förs fram i motionen 1974:1499, nämligen att staten bör överta varvsindustrin i dess helhet. Detta övertagande bör kombineras med ett avgörande inflytande för de anställda i berörda företag. Frågan om ett statligt övertagande av varvsindustrin bör således utredas, och utredningsarbetet bör särskilt inriktas på att de anställda skall få den ställning som utskottet här angivit.

NU 1974:41

dels att utskottet under 1 bort hemställa 1. att riksdagen

a) godkänner de i propositionen 1974:1 bilaga 15 punkten B 12 angivna industripolitiska riktlinjerna beträffande svensk varvsindustri,

c) med bifall till motionen 1974:1499 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning om förstatligande av varvsindustrin i enlighet med vad utskottet anfört,

2. beträffande ränteeftergift på lån till AB Götaverken (utskottets hemställan under 3) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Det redovisas” och slutar med ”motionen 1974:1830” bort ha följande lydelse:

Den föreslagna ränteeftergiften till Götaverken är en uppföljning av tidigare riksdagsbeslut rörande varvsindustrin och innebär sålunda, såsom framhålls i motionen 1974:1830, ytterligare en statlig favör till storföretagen. Utskottet anser sig inte böra medverka till att bevara denna politik. Det kan icke vara skäligt att staten genom specialförmåner till en privat finansgrupp skall betala för att sagda grupp skall visa det ansvar gentemot ett i dess koncern ingående företag som gruppen i vilket fall som helst borde visa. Utskottet vill rent allmänt som sin mening uttala att juridiska konstruktioner av den typ som förekommit i varvssammanhang - och som lett till avsevärda skattevinster för privatintressena och motsvarande förluster för staten - knappast är ägnade att stärka den politiska moralen.

Utskottet avstyrker alltså propositionen 1974:110 i frågavarande del och tillstyrker motionen 1974:1830.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1830 avslår propositionen 1974:110 i vad avser ränteeftergift på lån till AB Götaverken (punkten 3),

3. beträffande villkor för återbetalning av kapitaltillskott till UddevaUavarvet AB (utskottets hemställan under 5) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Gällande

NU 1974:41

villkor” och slutar med ”motionen 1974:1787” bort ha följande lydelse: Goda skäl anförs i motionen för att staten icke bör efterskänka sina kapitaltillskott eller räntan på dessa. Utskottet vill särskilt understryka synpunkten att en sådan åtgärd skulle medföra att möjligheterna att överblicka och bedöma Statsföretagsgruppens resultat skulle komma att försämras. Utskottet anser sig därför inte böra tillstyrka propositionen 1974:110 i nu ifrågavarande del.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1787 avslår propositionen 1974:110 i vad avser villkor för återbetalning av kapitaltillskott till Uddeval lavarvet AB (punkten 5).