Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:14 angående studiesocialt stöd jämte motioner

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 19 år 1974

SfU 1974:19

Nr 19

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:14 angående studiesocialt stöd jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Majit i propositionen 1974: 1 (bilaga 10, punkterna H 2 och IV: 5) beräknat medel för nedannämnda ändamål har Kungl. Majit i propositionen 1974: 14 under åberopande av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden den 1 mars 1974 föreslagit riksdagen att

A. antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

B. för budgetåret 1974/75 anvisa

1) under åttonde huvudtiteln till Studiebidrag m. m. ett förslagsanslag av 579 000 000 kr.,

2) under Statens utlåningsfonder till Studiemedelsfonden ett investeringsanslag av 447 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta betänkande endast förslaget till ändring av studiestödslagen. Förslagen i övrigt behandlar utskottet i betänkandet 1974: 20.

I propositionen föreslås flera reformer på det studiesociala området. Förslagen innebär i korthet bl. a. följande.

Studiebidraget inom studiemedelssystemet höjs fr. o. m. den 1 juli 1974 från nuvarande högst ca 1 750 kr. till ca 2 000 kr. per läsår. Reglerna om behovsprövning av studiemedel mot egen och makes förmögenhet ändras och återbetalningsreglerna förbättras. Bl. a. skall den avsedda återbetalningstiden hållas, varigenom den årliga avgiften blir lägre än f. n. Den totala återbetalningsskyldigheten och det årliga återbetalningsbeloppet förändras med ett s. k. regleringstal, vilket är det för den enskilde gynnsammaste talet av konsumentprisutvecklingen eller ett särskilt fastställt garantital på 1,032 enheter. Detta innebär att de återbetalningspliktiga studiemedlen inte kan höjas mer än 3,2 % per år. Trygghetsreglerna i återbetalningssystemet förbättras betydligt. Den gräns där avgift påförs höjs från 2,5 till 3,5 basbelopp och den maximala avgiften fastställs till en lägre andel än f. n. av avgiftsunderlaget, dvs. inkomst och förmögenhet. Reglerna om hänsynstagande till makes inkomst uppmjukas och möjlighet till avskrivning av studiemedel införs vid sjukdom, handikapp e. d. Studielån från allmänna studielåne -

Rik sdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SfU 1974:19

fonden skall under vissa villkor kunna omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel.

Fr. o. m. den 1 juli 1974 höjs det behovsprövade tillägget inom studiehjälpssystemet från högst 90 till högst 110 kr. i månaden och resetilllägget till 75, 95, 125 resp. 145 kr. i månaden för elever som bor på ett avstånd av 6, 15, 25 resp. 35 km från studieorten.

I syfte att på sikt underlätta administrationen av det studiesociala stödet skall åt centrala studiehjälpsnämnden — fr. o. m. den 1 juli 1974 benämnd centrala studiestödsnämnden — uppdras att utreda frågan om ADB-register för studiemedelstagare.

Slutligen skall en särskild sjukförsäkring för studerande med återbetalningspliktiga studiemedel införas fr. o. m. den 1 januari 1975.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är följande.

SfU 1974:19

3 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom förordnas i fråga om studiestödslagen (1973:349), dels att i 1 kap. 4 §, 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 8, 13, 14 och 22 §§ och 4 kap. 5, 11, 26 och 27 §§ ordet ”studiehjälpsnämnden” skall bytas ut mot ”studiestödsnämnden”, dels att nuvarande 3 kap. 13—22 §§ skall betecknas 3 kap. 20—22 och 24—30 §§ och nuvarande 4 kap. 28—33 §§ skall betecknas 4 kap. 36, 38, 39 och 41—43 §§, dels att 3 kap. 5 och 11 §§, nya 3 kap. 22 §, 4 kap. 10, 14, 17, 19, 21 och 24 §§, nya 4 kap. 36 och 41 §§, 5 kap., 6 kap. 2 och 4 §§ samt punkt 6 övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas nitton nya paragrafer, 3 kap. 5 a, 13—19 och 23 §§ och 4 kap. 28—35, 37 och 40 §§ samt närmast före nya 4 kap. 28 § en ny rubrik, allt av nedan angivna lydelse, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 14—16 §§ och 4 kap. 28 och 29 §§ skall sättas närmast före 3 kap. 21 och 22 §§, nya 3 kap. 23 §, 4 kap. 36 § respektive nya 4 kap. 37 §, dels att i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas fem nya punkter, 6 a—6 e, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Studiehjälp utgår för sådan del Studiehjälp utgår för sådan del

av läsår under vilken den stude- av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Närmare rande bedriver studier,

bestämmelser om läsårs längd och Studiehjälp i form av återbetal om

dess fördelning på terminer ningspliktiga studiemedel utgår

meddelas av Konungen eller, efter även för tid under vilken den stu Konungens

bemyndigande, av cen- derande är sjuk enligt vad som an trala

studiehjälpsnämnden. ges i 13—19 §§.

Närmare bestämmelser om läsårs längd och om dess fördelning på terminer meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

5a §

Studiehjälp beviljas efter ansökan, om ej annat följer av bestämmelse som Kungl. Maj: t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t, centrala studiestödsnämnden meddelar -

SfU 1974:19

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

§

Behovsprövat tillägg utgår med högst 90 kronor i månaden.

Behovsprövat tillägg utgår med högst 110 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av Konungen.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av Kungl. Maj:t.

13 §

/ 14—19 §§ ges bestämmelser om återbetalningspliktiga studiemedel för tid under vilken studerande som avses i 12 § på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

1 nämnda paragrafer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier, studietid: den del av en termin under vilken den studerande bedriver studier och den del av terminen under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

A terbetalningspliktiga studiemedel utgår för sjukperiod som infaller under den del av en termin som utgör den studerandes studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under terminen,

2. den studerande under någon del av terminen bedriver sina studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbetalningspliktiga studiemedel dock endast om den studerande ingett ansökan om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan studerande beviljas återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan sjukperiod.

För den första termin under vilken en studerande tillhör en utbildningslinje utgår återbetalningspliktiga studiemedel endast för

14 §

SfU 1974:19

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studier på utbildningslinjen under minst en månad.

15 §

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga studiemedel för större del av två på varandra följande terminer än sex månader endast om särskilda skäl föreligger.

16 §

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den studerande är inskriven.

17 §

Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats återbetalningspliktiga studiemedel för terminen eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

18 §

Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

1. uppsåtligen åsamkat sig sjuk -

SfU 1974:19

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

domen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreligger,

2. underlåter att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna,

3. vägrar att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kassan att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till utlandet utan medgivande av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraf tägande dom ådömts honom,

6. vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares föreskrift,

7. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod.

19 §

Har studerande som beviljats återbetalningspliktiga studiemedel på grund av sjukdom varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller föreligger annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket meddelar, undersöka om skäl föreligger att vidtaga åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse att åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att under -

SfU 1974:19

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

22 §

Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studie- Även i andra fall får studiehjälp hjälp enligt detta kapitel beviljas enligt detta kapitel beviljas för

för studier utom riket enligt be- studier utom riket enligt bestäm stämmelse

som Konungen medde- melse som Kungl. Maj:t meddelar,

lar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §.

Första och andra styckena gäller ej för sjukperiod som avses i 13 §.

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden uppgift om sådan sjukperiod enligt 13 § som godkänts av kassan.

4 kap.

10 §

Studiemedel utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Närmare bestämmelser om läsårs längd och dess fördelning på terminer meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av centrala studiehjälpsnämnden.

Studiemedel utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier.

Studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 28— 36 §§.

Närmare bestämmelser om läsårs längd och dess fördelning på terminer meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

SfU 1974:19

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Har heltids- eller deltidsstuderande vårdnaden om barn som ej fyllt 16 år eller är han skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöjes det belopp som den studerande har rätt till enligt 13 § med barntillägg. Tillägget utgår för varje barn med 25 procent av basbeloppet för ett läsår om nio månader. Vid bestämmande av bamtillägget äger 13 § andra, tredje och fjärde styckena motsvarande tillämpning.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntilllägg, utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om föräldrarna är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att utge underhållsbidrag sorn avses i första stycket, utges dock tillägget alltid till denne. Om synnerliga skäl föreligger, får barntillägg utgå till envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn, utgår dock det nya barntillägget endast om han uppfyller något av följande två villkor, nämligen

1. att i fråga om det senast beviljade barntillägget ha fullgjort den skyldighet som avses i 40 §,

2. att ha medgett att det nya barntillägget får betalas ut till den som har vårdnaden om barnet.

17 Utöver vad som följer av 16 § minskas beloppet enligt 13—15 §§ för heltidsstuderande som har rätt till studiemedel under en termin för nio hela perioder om en halv månad med en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

§

Utöver vad som följer av 16 § minskas beloppet enligt 13—15 §§ för heltidsstuderande som har rätt till studiemedel under en termin för nio hela perioder om en halv månad med

1. en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en femtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

SfU 1974:19

9 Nuvarande lydelse

Om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas beloppet enligt 13—15 §§ dessutom med dels 40 procent av den del av makens inkomst under terminen som överstiger två gånger basbeloppet, dels en femtedel av den del av makens förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av centrala studiehjälpsnämnden.

19 För deltidsstuderande som har rätt till studiemedel under en termin för nio hela perioder om en halv månad minskas det belopp som utgår för terminen enligt 13 —15 §§ med dels två tredjedelar av den del av den studerandes inkomst under terminen som överstiger 125 procent av basbeloppet, dels en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas beloppet enligt 13—15 §§ dessutom med dels 40 procent av den del av makens inkomst under terminen som överstiger 290 procent av basbeloppet, dels en femtedel av den del av makens förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

Föreslagen lydelse

Om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas beloppet enligt 13—15 §§ dessutom med 40 procent av den del av makens inkomst under terminen som överstiger två gånger basbeloppet

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

§

För deltidsstuderande som har rätt till studiemedel under en termin för nio hela perioder om en halv månad minskas det belopp som utgår för terminen enligt 13— 15 §§ med dels två tredjedelar av den del av den studerandes inkomst under terminen som överstiger 125 procent av basbeloppet, dels

1. en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en femtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas beloppet enligt 13—15 §§ dessutom med 40 procent av den del av makens inkomst under terminen som överstiger 290 procent av basbeloppet.

SfU 1974:19

10 Nuvarande lydelse

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av centrala studiehjälpsnämnden.

Föreslagen lydelse

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj.ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

21 §

Som den studerandes inkomst Som den studerandes inkomst för terminen enligt 16, 19 och för terminen enligt 16, 19 och

20 §§ räknas den inkomst som han 20 §§ räknas den inkomst som han

kan antagas komma att åtnjuta kan antagas komma att åtnjuta

under terminen eller, om studie- under terminen eller, om studiemedel vid ett och samma tillfälle medel vid ett och samma tillfälle

skall beviljas för mer än en ter- skall beviljas för mer än en termin, den inkomst som han kan an- min, den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under tagas komma att åtnjuta under

terminerna, delad med antalet ter- terminerna, delad med antalet terminer. Värdet av naturaförmåner miner. Värdet av naturaförmåner

fastställes av Konungen. Studie- fastställes av Kungl. Maj:t. Studiestöd enligt denna lag, doktorand- stöd enligt denna lag, doktorandstipendium, statskommunalt bo- stipendium, statskommunalt bostadstillägg och allmänt barnbi- stadstillägg och allmänt barnbidrag räknas icke som inkomst. drag räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid

beräkning av makes inkomst i fall som anges i 17—20 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Belopp varmed den studerande uppburit återbetalningspliktiga studiemedel får dock ej avräknas såsom skuld.

24 I studiemedel till vilka den studerande har rätt enligt 10 och 12 —23 §§ ingår studiebidrag med följande belopp, nämligen

1. för heltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om en halv månad med minst en adertondel av 140 procent av basbeloppet, 97 kronor 50 öre eller, om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp,

§

I studiemedel till vilka den studerande har rätt enligt 10 och 12 —23 §§ ingår studiebidrag med följande belopp, nämligen

1. för heltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om en halv månad med minst en adertondel av 140 procent av basbeloppet, lil kronor eller, om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så

SfU 1974:19

11 Nuvarande lydelse

så stor del av 97 kronor 50 öre som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 140 procent av basbeloppet,

2. för deltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om en halv månad med minst en adertondel av 70 procent av basbeloppet, 49 kronor eller, om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av 49 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 70 procent av basbeloppet.

Föreslagen lydelse

stor del a vill kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 140 procent av basbeloppet,

2. för deltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om en halv månad med minst en adertondel av 70 procent av basbeloppet, 56 kronor eller, om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av 56 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 70 procent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.

Studiemedel under sjukdom

28 §

I 29—35 §§ ges bestämmelser om studiemedel för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier, studietid: den del av en termin under vilken den studerande bedriver studier och den del av terminen under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

Studiemedel enligt 12—26 §§ utgår för sjukperiod som infaller under den del av en termin som utgör den studerandes studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under terminen,

2. den studerande under någon del av terminen bedriver sina studier.

SfU 1974:19

12 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För den första termin under vilken en studerande tillhör en utbildningslinje utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studier på utbildningslinjen under minst en månad.

Med stöd av första stycket har studerande rätt till studiemedel för större del av två på varandra följande terminer än sex månader endast om särskilda skäl föreligger.

30 §

Studiemedel enligt 12—26 §§ utgår även för sådan sjukperiod som omfattar hela den studerandes stutietid under en termin. Detta gäller dock endast om terminen infaller närmast efter sådan termin under vilken den studerande bedrivit studier för vilka studiehjälp eller studiemedel utgått eller kunnat utgå.

31 §

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studiemedel endast om den studerande ingett ansökan om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande beviljas studiemedel även för sådan sjukperiod.

32 §

Studerande har rätt till studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den studerande är inskriven.

33 §

Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats studiemedel för terminen eller om

SfU 1974:19

13 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

34 §

Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett enligt 33 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

1. uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreligger,

2. underlåter att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna,

3. vägrar att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kassan att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till utlandet utan medgivande av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

6. vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares föreskrift,

7. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller

SfU 1974:19

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vilseledande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om studiemedel för sjukperiod.

Har studerande som beviljats studiemedel på grund av sjukdom varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller föreligger annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket meddelar, undersöka om skäl föreligger att vidtaga åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse att åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om kassans beslut. 1 underrättelsen skall intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

36 §

Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studieme- Även i andra fall får studiemedel enligt detta kapitel beviljas för del enligt detta kapitel beviljas för studier utom riket enligt bestäm- studier utom riket enligt bestämmelser som Konungen meddelar. melser som Kungl. Maj:t meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 § eller 3 kap. 1 §.

Första och andra styckena gäller ej för sjukperiod som avses i 28 §.

SfU 1974:19

15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden uppgift om sådan sjukperiod enligt 28 § som godkänts av kassan.

40 §

Studerande till vilken barntillägg utgått för ett barn enligt 14 § första och andra styckena på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till barnet skall överlämna det belopp som han erhåller i barntillägg till den som har vårdnaden om barnet eller medge att beloppet betalas ut till vårdnadshavaren.

Vid tillämpning av första stycket anses utgående studiemedel i första hand utgöra barntillägg.

§

Studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel samt barntillägg vid tilllämpning av 40 § avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt.

5 kap. Återbetalning av studiemedel1

Huvudsakliga grunder

1 § Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala dessa genom årliga avgifter.

2 § Återbetalningen skall börja under det tredje året efter det för vilket den återbetalningsskyldige senast uppburit studiemedel.

Det år då återbetalningen skall börja benämnes första avgiftsåret.

3 § Återbetalningen fördelas på åren fram till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna tid omfattar mindre än 15 år, på

1 I fråga om nuvarande lydelse av 5 kap. hänvisas till SFS 1973: 349.

41 Studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt.

SfU 1974:19

16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall på kortare tid. Bestämmelser härom finns i andra och tredje styckena.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för det första avgiftsåret uppgår till lägst en tiondel av basbeloppet enligt vad som framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen 1.

23 § andra stycket, jämfört med 16—19 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§.

2. 23 § tredje stycket, jämfört med 16—21 och 24 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än åren fram till och med det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år.

4 § Å terbetalningstiden enligt 3 § förlänges, om

1. med stöd av 44—47 §§ föreskrivits att slutlig avgift ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket,

2. den återbetalningsskyldige för visst år ej erlägger avgift eller del av avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfaller helt eller delvis enligt 66 §.

Förlängningen omfattar det antal år som fordras för debitering av ny avgift i stället för den avgift eller del av avgift som avses i första stycket.

Avgift som enligt andra stycket skulle belöpa på år efter det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år skall dock ej utgå.

5 § Å terbetalningstiden enligt 3 § förkortas, om under denna tid den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp eller om be -

SfU 1974:19

17 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

slut angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet.

Förkortningen avser det antal år i slutet av återbetalningstiden som skulle ha fordrats för debitering av motsvarande avgifter.

6 § Har den återbetalningsskyldige uppburit återbetalningspliktiga studiemedel (nya studiemedel) under år som omfattas av återbetalningstiden för de studiemedel som han tidigare uppburit (äldre studiemedel), fastställes gemensam återbetalningstid för de äldre och de nya studiemedlen.

7 § Återbetalning i fall som avses i 6 § börjar under året närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen.

8 § Återbetalning i fall som avses i 6 § fördelas på åren fram till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna tid omfattar mindre än 15 år, på 15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall på kortare tid. Bestämmelser härom finns i andra—fjärde styckena och i 9 §.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för året närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppgår till lägst en tiondel av basbeloppet.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för året närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppgår till lägst det belopp som skulle ha utgått för samma år, om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen, enligt vad som framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen

2 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SJU 1974:19

18 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. 26 § första stycket, jämfört med 16—21 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,

2. 26 § andra och tredje styckena, jämförda med 16—21 och 29 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,

3. 27 §, jämförd med 16—21 och 29 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§.

Har återbetalningstiden för de äldre studiemedel som avses i 6 § förlängts enligt 4 § första stycket, får den gemensamma återbetalningstiden enligt 6 § ej understiga det antal år som skulle ha gällt, om de nya studiemedlen ej utgått.

9 § Återbetalningstiden i fall som avses i 6 § får ej fördelas på fler år än åren fram till och med det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år.

10 § Den gemensamma återbetalningstiden enligt 6 § kan förlängas och förkortas. Härvid äger 4 och 5 §§ motsvarande tillämpning.

11 § Avlider den återbetalningsskyldige, bortfaller återbetalningsskyldigheten. Dödsboet efter den avlidne skall dock erlägga ej erlagd avgift för år före det under vilket dödsfallet inträffat. Om synnerliga skäl föreligger, får centrala studiestödsnämnden befria dödsboet från skyldighet att erlägga sådan avgift.

12 § Återbetalningsskyldigheten för år som infaller under återbetalningstiden bestämmes på grundval av regleringstal, återbetalningsbelopp, årsbelopp, avgiftsunderlag och avgiftsgräns.

13 § Till fullgörande av återbetalningsskyldigheten skall den äterbetalningsskyldige erlägga preliminär avgift och kvarstående avgift.

1 vissa fall skall den återbetalningsskyldige erlägga tilläggsavgift, påminnelseavgift och extra avgift.

SfU 1974:19

19 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 § 1 detta kapitel förstås med avgiftsår: år som omfattas av

återbetalningstiden enligt 2—11 §§ eller bestämmelse som avses där, basbelopp: det basbelopp som gäller vid ingången av avgiftsåret.

Bestämmande av återbetalningsskyldigheten Regleringst

al

15 § Centrala studiestödsnämnden fastställer i slutet av varje år ett regleringstal för året.

Regleringstalet för ett år skall utgöra det lägsta av följande två tal, nämligen

1. det tal som erhålles om konsumentprisindex för november månad delas med konsumentprisindex för november månad närmast föregående år,

2. det garantital som Kungl. Maj: t särskilt fastställer.

Regleringstalet anges med fyra decimaler. Den fjärde decimalen höjes till närmast högre tal, om den femte decimalen är fem eller högre.

Återbetalningsbelopp under år före det första av g iftsåret

16 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av det år, under vilket den återbetalningsskyldige första gången uppburit återbetalningspliktiga studiemedel, produkten av det uppburna beloppet och ett jämkat regleringstal.

Har den återbetalningsskyldige under året uppburit återbetalningspliktiga studiemedel vid flera tillfällen, skall varje sådant belopp multipliceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet utgöra summan av de belopp som därvid erhålles.

Har under året den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt

SfU 1974:19

20 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

visst belopp eller har beslut angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet, minskas dock återbetalningsbeloppet enligt första eller andra stycket med produkten av sådant belopp och ett jämkat regleringstal. Beröres flera belopp skall varje sådant belopp multipliceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet enligt första eller andra stycket minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

17 § Med jämkat regleringstal i 16 § första och andra styckena avses det tal som erhålles vid beräkning enligt följande formel, nämligen i

+ a(r~1K

där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när den återbetalningsskyldige uppbar återbetalningspliktiga studiemedel och r regleringstalet för året. Månad skall anses motsvara 30 dagar.

18 § Med jämkat regleringstal i 16 § tredje stycket avses det tal som erhålles vid beräkning enligt följande formel, nämligen

l+a(r-D.

där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när den återbetalningsskyldige gjorde den frivilliga återbetalningen eller när beslutet om befrielse enligt 60 § meddelades eller när den återbetalningsskyldige upptar de medel i fråga om vilka beslutet om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelades samt r regleringstalet för året. Månad skall anses motsvara 30 dagar.

19 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av sådant år, vilket infaller efter det år som avses i

SfU 1974:19

21 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 § men före första avgiftsåret, summan av följande två belopp, nämligen

1. produkten av regleringstalet för året och återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år,

2. produkten av ett jämkat regleringstal och de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året.

Har under året beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp, minskas återbetalningsbeloppet enligt första stycket med det belopp som erhålles vid följande beräkning. Det belopp som återkrävts multipliceras med det jämkade regleringstal som beräknades i slutet av det år, för vilket de studiemedel uppburits som omfattas av återkravet. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande sker därefter för varje följande år till och med det år under vilket beslutet om återkrav meddelats. Avser återkravsbeloppet studiemedel som uppburits under mer än ett år, skall detta fördelas på respektive år, varefter varje fördelat belopp skall beräknas på nyss angivet sätt. Återbetalningsbeloppet enligt första stycket skall då minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena samt 17 och 18 §§ motsvarande tillämpning.

Återbetalningsbelopp under avgiftsår

20 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av avgiftsår summan av följande två tal, nämligen

SfU 1974:19

22 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år, minskat med dels summan av de preliminära och kvarstående avgifter som under året debiterats den återbetalningsskyldige, dels belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte sådan förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats under året, och

b) regleringstalet för året,

2. produkten av

a) de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året och

b) ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning.

21 § Har under visst år beslut om debitering av avgift helt eller delvis förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del därav, ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 § första stycket. 1. a) med det belopp som erhålles vid följande beräkning. Det belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fastställts i slutet av det år, för vilket avgiften debiterats den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras sedan i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande sker därefter för varje följande år till och med året närmast före det under vilket be -

SfU 1974:19

23 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

slutet om debitering av avgiften förfallit.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på preliminär eller kvarstående avgift som den återbetalningsskyldige under året återfått enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §.

Å rsbelopp

22 § Årsbelopp beräknas för den återbetalningsskyldige för varje år från och med det första avgiftsåret till och med det år som infaller närmast efter det sista år vid vars utgång den återbetalningsskyldige har ett återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§.

23 § Årsbelopp beräknas för det första avgiftsåret till belopp motsvarande det tal som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång delas med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall fylla högst 36 år, antalet år från och med det första avgiftsåret till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige skall fylla 50 år,

2. för äldre återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall fylla högst 51 år, 15 år,

3. för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med det första avgiftsåret till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.

Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av året närmast före det första avgiftsåret två tiondelar av basbeloppet, beräknas dock årsbeloppet för det första avgiftsåret till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det första avgiftsåret, beräknat enligt första stycket, till lägre belopp än en

SfU 1974:19

24 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet för det första avgiftsåret i stället till en tiondel av basbeloppet.

24 § Årsbelopp för senare av giftsår än det första beräknas för återbetalningsskyldig som ej under något avgiftsår uppburit återbetalningspliktiga studiemedel till produkten av årsbeloppet för närmast föregående avgiftsår och det regleringstal som fastställts i slutet av detta avgiftsår.

Årsbelopp enligt första stycket får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

Har andra stycket tillämpats vid beräkning av årsbelopp och skall årsbelopp senare ånyo beräknas för visst år på grund av samma återbetalningsskyldighet, skall detta årsbelopp beräknas till det årsbelopp som skulle ha beräknats för året, om andra stycket ej tilllämpats och årsbelopp beräknats för varje år. Därvid får årsbeloppet dock aldrig beräknas till högre belopp än återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

25 § För återbetalningsskyldig som under visst avgiftsår (avgiftsår c) uppburit återbetalningspliktiga studiemedel (nya studiemedel), beräknas årsbeloppet för närmast följande år (avgiftsår d) till belopp motsvarande det tal som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsår c delas med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som under avgiftsår d skall fylla högst 36 år, antalet år från och med avgiftsår d till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige skall fylla 50 år,

2. för äldre återbetalningsskyl -

SfU 1974:19

25 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

dig, som under avgiftsår d skall fylla högst 51 år, 15 år,

3. för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med avgiftsår d till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.

Om det för viss återbetalningsskyldig, som avses i första stycket 1 eller 2, med stöd av 44—47 §§ föreskrivits att slutlig avgift för avgiftsår före avgiftsår d ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket, får dock hans årsbelopp för avgiftsår d aldrig bestämmas till högre belopp än det belopp som fordras för att antalet återbetalningsår skall vara minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen. Därvid förutsättes att avgift för varje återstående avgiftsår utgår med belopp som avses i 42 § första stycket.

Andra stycket äger motsvarande tillämpning om den återbetalningsskyldige för avgiftsår före avgiftsår d ej erlagt avgift eller del av avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfallit helt eller delvis enligt 66 §.

26 § Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av det avgiftsår c, som avses i 25 §, två tiondelar av basbeloppet, beräknas dock årsbeloppet för avgiftsår d, till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det avgift sår d, som avses i 25 §, beräknat enligt 25 §, till lägre belopp ån en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet för avgiftsår d i stället till en tiondel av basbeloppet.

Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, får dock bestämmas till högst det belopp som fordras för att antalet återbetalningsår

SfU 1974:19

26 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skall vara minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen.

27 § Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, bestämmes, utan hinder av 25 eller 26 §, alltid till lägst det belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsår d skulle ha beräknats, om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen.

28 § Bestämmelserna i 25—27 §§ äger motsvarande tillämpning, om återbetalningsskyldig under annat år än avgiftsår uppburit nya återbetalningspliktiga studiemedel och återbetalningsbelopp ånyo skall beräknas för tidigare återbetalnings - skyldighet vid utgången av samma år.

29 § För återbetalningsskyldig som efter ingången av det första avgiftsåret uppburit återbetalningspliktiga studiemedel beräknas årsbeloppet för senare avgiftsår än det avgiftsår d, som avses i 25 §, till produkten av årsbeloppet för närmast föregående avgiftsår och det regleringstal som fastställts i slutet av detta avgiftsår.

Årsbeloppet enligt första stycket får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

Vid fastställande av årsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 24 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

A vgiftsunderlag

30 § Avgiftsunderlaget utgör summan av den återbetalningsskyldiges inkomst och den del av hans förmögenhet som överstiger sex basbelopp.

31 § Är den återbetalningsskyldi -

SfU 1974:19

27 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ge gift, inräknas i avgiftsunderlaget dels hälften av den del av makens förmögenhet som överstiger sex basbelopp, dels följande del av makens inkomst, nämligen

1. om inkomsten uppgår till högst 20 000 kronor, 40 procent,

2. om inkomsten överstiger 20 000 kronor, 40 procent ökat med en procentenhet för varje helt tusental kronor i inkomst över 20000 kronor, dock högst 65 procent.

32 § Har den återbetalningsskyldige vid årets ingång vårdnaden om barn som är under tio år, minskas avgiftsunderlaget med ett basbelopp.

Minskning enligt första stycket får dock ej avse större belopp än den del av avgiftsunderlaget som avser den återbetalningsskyldiges inkomst.

Kan på grund av vad som föreskrives i andra stycket gift återbetalningsskyldig ej tillgodogöra sig hela den minskning som anges i första stycket, skall återstående belopp dragas av från makens inkomst.

33 § Avgiftsunderlaget avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor.

34 § Om ej annat följer av andra eller tredje stycket, förstås i 30— 32 §§ med inkomst den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten för avgiftsåret.

1 den mån ogift återbetalningsskyldigs sammanlagda avdrag för underskott på förvärvskälla vid taxeringen överstiger 4 000 kronor, lägges det överskjutande beloppet till den återbetalningsskyldiges taxerade inkomst.

Är den återbetalningsskyldige gift och överstiger makarnas sammanlagda avdrag för underskott på förvärvskälla vid taxeringen

SfU 1974:19

28 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 000 kronor, lägges det överskjutande beloppet till den återbetalningsskyldiges och hans makes taxerade inkomst. Beloppet fördelas därvid mellan makarna i förhållande till storleken av det avdrag som vardera maken tillgodoräknats vid taxeringen.

35 § Med förmögenhet förstås i 30 och 31 §§ skattepliktig förmögenhet enligt förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt vid utgången av året närmast före avgiftsåret.

Av gif t s gräns

36 § Avgiftsgränsen är tre och ett halvt basbelopp.

Avgiftsgränsen avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor.

Preliminär avgift

37 § Preliminär avgift utgår för varje avgiftsår, om ej annat följer av beslut enligt 39, 40 eller 41 §.

38 § Preliminär avgift för ett avgiftsår utgår med det belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.

Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 39—41 §§.

39 § På ansökan av den äterbetalningsskyldige kan medges att preliminär avgift för visst avgiftsår ej skall utgå eller att den skall nedsättas, om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och motsvarande slutliga avgift, beräknad enligt 43—49 §§, därigenom kan antagas uppkomma.

Ansökan enligt första stycket skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden före utgången av avgiftsåret. Om synnerliga skäl föreligger, får ansökan som kommit in senare upptagas till prövning.

SfU 1974:19

29 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

40 § Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga nedsatt på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer att vara fallet under längre tid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan på ansökan av den återbetalningsskyldige medges att preliminär avgift för två eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall nedsättas. Sådant beslut får avse högst tio avgiftsår i sänder.

41 § Sådan preliminär avgift för annat avgiftsår än det sista som ej uppgår till 100 kronor skall ej utgå som preliminär avgift för avgiftsåret.

Slutlig avgift och kvarstående avgift

42 § Slutlig avgift för ett avgiftsår utgår utan särskild prövning med det belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.

Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 43— 49 §§.

43 § Fråga om slutlig avgift för ett avgiftsår prövas särskilt för viss återbetalningsskyldig, om medgivande enligt 39 § lämnats eller om den återbetalningsskyldige begär sådan prövning. För prövningen gäller 44—49 §§.

Ansökan om prövning enligt första stycket skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden före utgången av januari månad andra året efter avgiftsåret.

44 § Slutlig avgift utgår ej för avgiftsår under vilket den återbetalningsskyldiges avgiftsunderlag ej överstiger avgiftsgränsen.

Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall den återbetalningsskyldiges avgiftsunderlag anses överstiga avgiftsgränsen för avgiftsår

SfU 1974:19

30 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

under vilket han icke varit bosatt i riket.

45 § För återbetalningsskyldig som hela avgiftsåret varit bosatt i riket utgår slutlig avgift med högst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som överstiger avgiftsgransen.

46 § Om synnerliga skäl föreligger, kan slutlig avgift för ett avgiftsår nedsättas till lägre belopp än som följer av 42 § första sycket eller 45 §.

47 § Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga nedsatt på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer att vara fallet under längre tid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan medges att slutlig avgift för två eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall nedsättas. Sådant beslut får avse högst tio avgiftsår i sänder.

48 § Vid prövning enligt 43 § avrundas slutlig avgift till samma belopp som motsvarande preliminära avgift, om den slutliga avgiften överstiger eller understiger den preliminära avgiften med mindre än 100 kronor.

49 § Vid prövning enligt 43 § får slutlig avgift för ett avgiftsår icke bestämmas till högre belopp än att summan av denna slutliga avgift och följande två poster uppgår till högst samma belopp som summan av återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsåret och den preliminära avgift som har debiterats den återbetalningsskyldige för avgiftsåret: 1.

den preliminära avgift som debiterats den återbetalningsskyldige för närmast följande avgiftsår,

2. summan av dels belopp som den återbetalningsskyldige återbe -

SfU 1974:19

31 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tält frivilligt under närmast följande avgiftsår jämte förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under samma avgiftsår, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats under samma avgiftsår.

Har den återbetalningsskyldige enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 § återfått belopp som han erlagt i preliminär eller kvarstående avgift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid beräkning av återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsåret, skall detta återbetalningsbelopp ökas med beaktande av det återburna beloppet. Motsvarande gäller i fråga om avgift eller del av avgift i fråga om vilken beslut om debitering förfallit enligt 66 §.

Det belopp i fråga om vilket beslut meddelats om återkrav och som avses i första stycket 2 skall beräknas med motsvarande tilllämpning av bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra stycket äger 21 § motsvarande tillämpning.

50 § Fastställes vid prövning enligt 43 § den slutliga avgiften till högre belopp än motsvarande preliminära avgift, skall den återbetalningsskyldige erlägga det överskjutande beloppet såsom kvarstående avgift.

51 § För kvarstående avgift utgår en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas efter nio öre för varje hel krona, dock minst tio kronor. Tilläggsavgiften avrundas till närmast högre hela krontal. I fråga om tilläggsavgift äger 61 § andra stycket, 62 § andra stycket samt 63, 65 och 66 §§ motsvarande tilllämpning.

SfU 1974:19

32 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser om avgift för återbetalningsskyldig som är bosatt utom riket

52 § Erlägger återbetalningsskyldig som är bosatt utom riket ej avgift inom föreskriven tid, får bestämmas att han genast skall fullgöra hela sin återbetalningsskyldighet genom att utge det belopp som han haft att erlägga, om han genom frivillig återbetalning skolat bringa återbetalningsskyldigheten att omedelbart upphöra.

Frivillig återbetalning

53 § Återbetalningsskyldig har rätt att frivilligt återbetala större belopp än som debiterats honom.

Återbetalning enligt första stycket kan avse

1. hela den återbetalningsskyldighet som den återbetalningsskyldige har utöver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej förfallit enligt 66 §,

2. del av den återbetalningsskyldighet som den återbetalningsskyldige har utöver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej förfallit enligt 66 §.

54 § Vill återbetalningsskyldig fullgöra återbetalning enligt 53 § andra stycket 1, skall detta anses ske på den dag som centrala studiestödsnämnden bestämmer.

55 § Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 före första avgiftsåret skall avse summan av följande två belopp, nämligen

1. produkten av återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år och ett jämkat regleringstal,

2. produkten av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit un -

SfU 1974:19

33 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

der året och ett jämkat regleringstal.

Har under året den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp eller har beslut angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet, minskas dock summan enligt första stycket med produkten av sådant belopp och ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av det belopp som skall erläggas enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje tyckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning. Därvid skall dock det regleringstal gälla som fastställts i slutet av närmast föregående år.

56 § Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under ett avgiftsår skall avse återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång 1.

minskat med dels belopp som debiterats den återbetalningsskyldige till betalning av preliminära och kvarstående avgifter under året, dels belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats under året,

2. ökat med dels avgift eller del av avgift som den återbetalningsskyldige erlagt under tidigare avgiftsår och som han under året återfått enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §, dels avgift eller del av avgift i fråga om vilken beslut om debitering under året förfallit enligt 66 §,

3. ökat med produkten av det belopp varmed återbetalningsplik -

3 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SfU 1974:19

34 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tiga studiemedel utgått under året och ett jämkat regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp som motsvarar förhöjning enligt 57 §.

Vid beräkning enligt första stycket äger följande bestämmelser motsvarande tillämpning, nämligen i fråga om

1. första stycket 1, bestämmelserna i 19 § andra stycket,

2. första stycket 2, bestämmelserna i 21 § och 49 § andra stycket,

3. första stycket 3, bestämmelserna i 16 § andra stycket, 17 § och 55 § sista stycket.

57 § Frivillig återbetalning under avgiftsår tillgodoräknas den återbetalningsskyldige på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen förhöjes med en tiondels procent för varje helt år som vid inbetalningstillfället återstår till utgången av det år, under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år. Förhöjning får dock ej ske med högre belopp än som motsvarar tre och en halv procent.

Har beslut om att debitera den återbetalningsskyldige preliminär avgift eller kvarstående avgift helt eller delvis förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del därav, avräknas dock frivillig betalning i första hand på det obetalda beloppet, sedan detta omräknats enligt tredje stycket. Vid denna avräkning tillgodoräknas ej någon förhöjning enligt första stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket det obetalda beloppet påförts den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det reg -

SfU 1974:19

35 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

leringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsår till och med avgiftsåret närmast före det under vilket den frivilliga återbetalningen sker.

Upphörande av återbetalningsskyldighet 58

§ Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av år före det första avgiftsåret, om något återbetalningsbelopp enligt 16 eller 19 § då ej kvarstår.

Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av annat år under villkor att

1. något återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ då ej kvarstår,

2. den återbetainingsskyldige då erlagt full betalning för alla preliminära och kvarstående avgifter, som debiterats honom i fråga om vilka beslut om debitering ej förfallit helt eller delvis enligt 66 §.

59 § Den återbetainingsskyldige är icke i något fall skyldig att erlägga preliminär eller kvarstående avgift för år efter det under vilket han fyllt 65 år.

I fråga om verkan av att den återbetainingsskyldige avlider gäller 11 §.

60 § Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias frän kvarstående återbetalningsskyldighet.

Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för vuxenutbildning kan i vissa fall befrias från del av återbetalningsskyldigheten enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

SfU 1974:19

36 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse Debitering

61 § Varje avgiftsår debiteras återbetalningsskyldig preliminär avgift med belopp som följer av 38 § första stycket, om ej annat följer av beslut enligt 40 §. Debiteringen förfaller i den mån beslut fattas om att preliminär avgift ej skall utgå eller skall nedsättas enligt 39—41 §§.

Beslut om slutlig avgift för ett avgiftsår enligt 43 § skall fattas snarast möjligt efter det taxering för avgiftsåret verkställts i första instans. Nedsättes den återbetalningsskyldiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst för avgiftsåret, skall beslutet om slutlig avgift omprövas, om den återbetalningsskyldige begär det. Ansökan om prövning skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden inom två månader efter det den återbetalningsskyldige fått del av beslutet om nedsättning. Är den återbetalningsskyldige gift gäller motsvarande, om makens till statlig inkomstskatt taxerade inkomst nedsättes.

Uppbörd

62 § Preliminär avgift skall erläggas under avgiftsåret om avgiften

1. överstiger 200 kronor med en tredjedel senast den 6 juni, en tredjedel senast den 6 september och en tredjedel senast den 6 december,

2. överstiger 100 men icke 200 kronor med hälften senast den 6 juni och hälften senast den 6 september,

3. uppgår till högst 100 kronor i sin helhet senast den 6 juni.

Kvarstående avgift skall erläggas under andra året efter avgiftsåret, med hälften senast den 6 februari och hälften senast den 6 april.

Skall preliminär eller kvarståen -

SfU 1974:19

37 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

de avgift enligt första eller andra stycket fördelas på två eller tre betalningstillfällen, avrundas det belopp som skall erläggas vid annat tillfälle än det sista uppåt till helt krontal. Öresbelopp varmed avrundning skett, skall avräknas vid det sista betalningstillfället.

63 § För återbetalningsskyldig talan mot taxering till statlig inkomstskatt och framstår det som obilligt att han erlägger kvarstående avgift som bestämts på grundval av den icke lagakraftvunna taxeringen, får han efter ansökan beviljas anstånd helt eller delvis med erläggande av avgiften. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Anståndet får avse högst det belopp som betingas av den återbetalningsskyldiges yrkande i fråga om taxeringen.

Anståndet skall gälla till dess två månader förflutit från dagen för beslut i anledning av den återbetalningsskyldiges talan mot taxeringen.

År den återbetalningsskyldige gift, äger första och andra styckena motsvarande tillämpning, om maken för talan mot taxering.

64 § Om preliminär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift ej erlägges inom föreskriven tid, skall påminnelse därom sändas till den återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår påminnelseavgift med belopp som Kungl. Maj:t bestämmer.

65 § Preliminär avgift, kvarstående avgift och belopp som den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalar skall erläggas till myndighet eller penninginrättning enligt de närmare bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar.

66 § Beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift förfaller, i den mån avgif -

SfU 1974:19

38 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ten ej erlagts före utgången av september månad andra året efter avgiftsåret.

Första stycket gäller icke preliminär avgift eller kvarstående avgift för avgiftsår efter det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 63 år eller för de två sista avgiftsåren före det år under vilket han avlidit.

Centrala studiestödsnämnden får för särskilt fall förordna att beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift skall gälla även efter den tidpunkt som avses i första stycket.

67 § Har beslut om debitering av preliminär eller kvarstående avgift förfallit helt eller delvis enligt 66 § på grund av att avgiften eller del därav ej erlagts, skall extra avgift enligt 68—72 §§ erläggas av den återbetalningsskyldige, om han lever efter utgången av det år när han fyller 65 år, och av dödsboet efter den återbetalningsskyldige, om denne avlidit senast det år när han fyller 65 år.

68 § Extra avgift enligt 67 § utgår, om den återbetalningsskyldige alltjämt har ett återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ vid utgången av det år, när han fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit senast under det år när han fyller 65 år, före det år under vilket dödsfallet inträffat.

69 § Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga om vilket beslut om debitering förfallit enligt 66 § multipliceras först med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket beloppet debiterats den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under

SfU 1974:19

39 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje följande avgiftsår till och med året närmast före det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit före det år när han skulle ha fyllt 65 år, avgiftsåret två år före det under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första stycket för visst avgiftsår medräknas ej sådant belopp som på grund av frivillig återbetalning under tidigare avgiftsår avräknats enligt 57 § andra och tredje styckena.

Extra avgift får icke i något fall överstiga återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång.

70 § Extra avgift skall erläggas på tid som centrala studiestödsnämnden bestämmer.

71 § 1 fråga om extra avgift äger 64 och 65 §§ motsvarande tillämpning.

72 § Om synnerliga skäl föreligger, får den som är skyldig att erlägga extra avgift efter ansökan helt eller delvis befrias från skyldigheten att utge avgiften. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden.

73 § Avgiftsbelopp som ej erlagts inom föreskriven tid får uttagas genom utmätning utan föregående dom eller utslag.

Återbäring av av gif t

74 § Överstiger det belopp som den återbetalningsskyldige erlagt såsom preliminär avgift motsvarande slutlig avgift, är den återbetalningsskyldige berättigad att efter ansökan återfå det överskjutande beloppet. Ansökan om återbäring skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden inom två

SfU 1974:19

40 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

månader efter det den återbetalningsskyldige fått underrättelse om beslutet angående den slutliga avgiften.

Nedsättes preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift eller påminnelseavgift som den återbetalningsskyldige erlagt, skall han utan ansökan återfå vad han erlagt för mycket, om ej annat följer av 75 §. Detsamma gäller om sådan avgift ej skall utgå.

Belopp som den återbetalningsskyldige erlagt som preliminär avgift för det år under vilket han avlidit skall utan ansökan återbäras till dödsboet.

75 § Beslut om nedsättning av preliminär avgift enligt 39 eller 40 § föranleder ej att redan erlagt belopp skall återbäras. Detsamma gäller vid beslut enligt 39 eller 40 § om att preliminär avgift ej skall utgå.

Om synnerliga skäl föreligger, är dock den återbetalningsskyldige efter ansökan berättigad att återfå för mycket erlagd preliminär avgift. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden.

76 § Häftar den, som är berättigad att återfå avgift enligt 74 eller 75 §, för preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift eller påminnelseavgift som förfallit till betalning, har han rätt att utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet.

Särskilda bestämmelser

77 § l 78—80 §§ ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 13— 19 §§ eller 4 kap. 28—35 §§.

78 § Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en

SfU 1974:19

41 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

karenstid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79 §.

Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 13 § eller 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

79 § Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller pä grund av Kungl. Maj:ts förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

80 § Får centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande under visst år haft en sjukperiod om minst 15 dagar efter det nämnden beräknat storleken av den studerandes återbetalningsbelopp vid utgången av året, sker erforderlig omräkning av återbetalningsbeloppet först i samband med att storleken av den studerandes återbetalningsbelopp vid utgången av närmast följande år beräknas. Avgift som debiterats på grund av

SfU 1974:19

42 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den första beräkningen återbetalas endast i den mån avgiften överstiger det belopp som den studerande enligt den nya beräkningen skulle ha haft att erlägga för att återbetalningsskyldigheten skall upphöra enligt 58—60 §§.

81 § Bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsskyldig som år gift skall tillämpas endast om äktenskapet ingåtts senast under kalenderåret närmast före det för vilket avgift skall utgå.

82 § Bestämmelse i detta kapitel som gäller återbetalningsskyldig som är gift äger motsvarande tilllämpning på den som utan att vara gift lever tillsammans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han gemensamt har eller har haft barn.

83 § Återbetalningsbelopp, årsbelopp, preliminär avgift, slutlig avgift och extra avgift avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt.

84 § När slutlig avgift fastställts för ett avgiftsår, bortfaller skyldigheten att erlägga sådan obetald del av motsvarande preliminära avgift som överstiger den slutliga avgiften.

A vlider återbetalningsskyldig,

bortfaller skyldigheten att erlägga obetald preliminär avgift för det år under vilket dödsfallet inträffat.

Bestämmelse om obetald preliminär avgift i första eller andra stycket äger motsvarande tillämpning på påminnelseavgift som belöper på den obetalda avgiften.

85 § Belopp som någon är berättigad att återfå enligt 74 eller 75 § men som enligt 76 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts räknas som avbetalning på den obetalda avgiften.

Sådant överskjutande belopp som avses i 74 § första stycket och

SfU 1974:19

43 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som ej återbäres på grund av att den återbetalningsskyldige ej begär det jämställes med slutlig avgift för året. Bestämmelserna i 57 § första stycket äger därvid ej tillämpning.

86 § I fråga om betalning enligt 52 § gäller bestämmelser som meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majus bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

87 § Det åligger återbetalningsskyldig att lämna centrala studiestödsnämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel. I fråga om omyndig åvilar uppgiftsskyldigheten förmyndaren.

De uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden som lämnas i ansökan om befrielse från preliminär avgift eller i annan handling som är avsedd att ligga till grund för bestämmande av avgift skall avges på heder och samvete.

Närmare bestämmelser om uppgiftsskyldigheten meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

88 § Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 79 §.

Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala studiestödsnämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel enligt de bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar.

89 § Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa och centrala studiestödsnämnden sådan uppgift i fråga om viss person som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel.

SfU 1974:19

44 Nuvarande lydelse Föreslagen betydelse

6 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier, äger första stycket motsvarande tillämpning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet.

Avbryter någon sina studier, äger första stycket motsvarande tillämpning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter

avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13 — 19 §§ eller 4 kap. 28—35 §§ ej återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap. som återkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att erlägga ränta.

4 §

Närmare föreskrifter för tilllämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller efter Konungens bemyndigande, av centrala studieh jälpsnämnden.

Närmare föreskrifter för tilllämpningen av denna lag meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden eller riksförsäkringsverket.

6. Bestämmelserna i 22 §, 23 § andra och tredje styckena samt 24 § studiehjälpsreglementet (1964: 402) äger fortfarande tillämpning med avseende på studielån som beviljats enligt studiehjälpsreglementet.

6. Bestämmelserna i 22 §, 23 § andra och tredje styckena samt 24 § studiehjälpsreglementet (1964: 402) äger fortfarande tillämpning med avseende på studielån som beviljats enligt studiehjälpsreglementet, om ej låntagaren begär sådan förändring av återbetalningsvillkoren som avses i andra stycket.

Begär låntagare förändring av återbetalningsvillkoren för studielån enligt studiehjälpsreglementet (1964:402), skall lånet jämte ränta återbetalas som om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel enligt denna lag i dess lydelse en -

SfU 1974:19

45 Nuvarande betydelse

Föreslagen lydelse

ligt lagen (1974:000) om ändring i studiestödslagen samt punkterna 6a—6e.

6 a. För låntagare som ej uppburit återbetalningspliktiga studiemedel före dag som anges i andra stycket gäller följande bestämmelser.

Förändring enligt punkt 6 sker med verkan från och med någon av följande tre förändringsdagar, nämligen den 1 januari 1976, den 1 januari 1977 och den 1 januari 1978.

Ansökan om förändringen skall ges in till centrala studiestödsnämnden senast den 31 augusti närmast före förändringsdagen.

Förändring får ej beviljas, om

1. summan av de amorteringar och de annuiteter enligt 23 § tredje stycket studiehjälpsreglementet (1964:402) (ränteannuiteter) som på förändringsdagen ej ännu förfallit till betalning understiger tre fjärdedelar av basbeloppet vid ingången av året närmast före förändringsdagen,

2. på förändringsdagen återstår mindre än tre amorteringsår för studielånet.

Förändringen omfattar de amorteringar och de ränteannuiteter som på förändringsdagen ej ännu förfallit till betalning. Centrala studiestödsnämnden får besluta att amortering och ränteannuitet som förfallit till betalning på förändringsdagen skall omfattas av förändringen.

Bestämmelse i 5 kap. om första avgiftsåret skall avse det år från och med vilket förändringen sker. Årsbeloppet för detta år beräknas dock till det belopp som skulle ha utgått i amortering och ränteannuitet för året, om förändringen ej skett. Uppbär den återbetalningsskyldige efter förändringsdagen återbetalningspliktiga studie -

SfU 1974:19

46 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

medel beräknas årsbeloppet för närmast följande år enligt 5 kap.

25—28 §§.

6 b. För låntagare som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel, för vilka årsbelopp enligt 5 kap. 22 § skall beräknas för 1976, gäller följande bestämmelser.

Vad som föreskrives i punkt 6 a andra, tredje och femte styckena äger motsvarande tillämpning.

Förändring får ej beviljas, om

1. summan av dels de amorteringar och de annuiteter enligt 23 § tredje stycket studiehjälpsreglementet (1964:402) (ränteannuiteter) som på förändringsdagen ännu ej förfallit till betalning, dels återbetalningsbeloppet enligt 5 kap. vid utgången av närmast föregående år understiger basbeloppet vid ingången av året närmast före förändringsdagen,

2. på förändringsdagen återstår mindre än tre amorteringsår för studielånet och mindre än tre avgiftsår för återbetalning av studiemedlen.

Bestämmelserna i 5 kap. 25— 28 §§ om av gift sår d skall avse det år från och med vilket förändringen sker. Bestämmelserna i samma paragrafer om nya studiemedel skall därvid tillämpas på de amorteringar och de ränteannuiteter som på förändringsdagen ännu ej förfallit till betalning. Årsbeloppet för avgiftsår d får dock icke bestämmas till lägre belopp än det som skulle ha utgått i amortering och ränteannuitet för samma år, om förändringen ej skett.

6 c. För låntagare som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel, för vilka årsbelopp skall beräknas första gången 1977 eller senare år, gäller följande bestämmelser.

Förändringen sker med verkan från och med den 1 januari 1976,

SfU 1974:19

47 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

om årsbelopp första gången skall beräknas för 1977 eller 1978, och i övrigt med verkan från och med den 1 januari två år före det år för vilket årsbelopp första gången skall beräknas enligt 5 kap. 22 §.

Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden senast den 31 augusti 1975, om förändringen skall ske med verkan från och med den 1 januari 1976 och i övrigt senast den 31 augusti året närmast före förändringsdagen.

Vad som föreskrives i punkt 6 a femte stycket och punkt 6 b tredje stycket äger motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 5 kap. 25— 28 §§ om av gift sår d skall avse det år från och med vilket förändringen sker. Bestämmelserna i samma paragrafer om nya studiemedel skall därvid tillämpas på de återbetalningspliktiga studiemedel för vilka årsbelopp skall beräknas första gången 1977 eller senare år. Vidare skall summan av de amorteringar och de ränteannuiteter som på förändringsdagen ännu ej förfallit till betalning motsvara de återbetalningspliktiga studiemedel som enligt dessa paragrafer tidigare uppburits.

6 d. För låntagare som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel men som ej kan begära förändring enligt punkt 6 b eller 6 c med verkan från och med den 1 januari 1976, den 1 januari 1977 respektive den 1 januari 1978 gäller följande bestämmelser.

Vad som föreskrives i punkterna 6 a andra och tredje styckena, fjärde stycket 2 och femte stycket, 6 b tredje stycket 1 samt 6 c femte stycket äger motsvarande tillämpning.

6 e. Närmare bestämmelser om förändring som avses i punkterna 6 a—d meddelas av Kungl. Maj:t

SfU 1974:19

48 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser utbyte av ordet studiehjälpsnämnden mot ordet studiestödsnämnden, 3 kap. 11 §, 4 kap. 14, 17, 19, 21 och 24 §§, ändrad beteckning på 4 kap. 31—33 §§, införande av nya 4 kap. 40 § och ändringen av nya 4 kap. 41 § den 1 juli 1974, såvitt avser 3 kap. 5 §, 4 kap. 10 §, 5 kap. 77—80, 88 och 89 §§ samt 6 kap. 2 och 4 §§, ändrad beteckning på 3 kap. 13—22 §§, ändrad beteckning på 4 kap. 28—30 §§, ändringen av nya 3 kap. 22 §, ändringen av nya 4 kap. 36 §, införande av nya 3 kap. 5 a, 13—19 och 23 §§, införande av nya 4 kap. 28—35 och 37 §§, införande av rubriken före nya 4 kap. 28 §, flyttning av rubriker samt punkterna 6 och 6a—6 e övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1973: 349) den 1 januari 1975 och i övrigt den 1 januari 1976.

2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 14 § tredje stycket om studerande som tidigare erhållit barntillägg gäller endast sådan studerande som erhållit det tidigare bamtillägget enligt beslut som meddelats tidigast den 1 juli 1974.

3. Har i beslut om studiemedel för tid som helt eller delvis infaller under andra halvåret 1974 studiebidraget för sådan tid beräknats enligt 4 kap. 24 § i dess äldre lydelse, har den studerande rätt till särskilt studiebidrag för andra halvåret 1974 med

121 kronor om det förut beviljade studiebidraget för denna tid uppgår till lägst 442 kronor,

63 kronor om det förut beviljade bidraget för denna tid uppgår till högst 441 kronor.

Det särskilda studiebidraget skall avräknas från de återbetalningspliktiga studiemedel som den studerande beviljats för andra halvåret 1974 eller, om sådana medel ej beviljats, utbetalas till den studerande utan återbetalningsskyldighet. Utbetalningen skall ske på sätt och tid som Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, centrala studiestödsnämnden bestämmer.

4. Bestämmelserna i 5 kap. i deras äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser avgiftsåret 1974 eller tidigare avgiftsår, om ej annat följer av punkt 16 nedan.

5. I fråga om avgiftsåret 1975 gäller de nya bestämmelserna i 5 kap.

SfU 1974:19

30—36, 40, 44, 45 och 47 §§, 57 § första stycket samt 60 § i stället för motsvarande äldre bestämmelser. Förhöjning enligt 5 kap. 13 § andra stycket de äldre bestämmelserna eller enligt 5 kap. 57 § första stycket de nya bestämmelserna får ej ske vid sådan frivillig återbetalning under 1975 som görs före det första avgiftsåret.

6. Det basbelopp som avses i 5 kap. 12 § första stycket i dess äldre lydelse skall för 1975 anses utgöra 8 400 kronor. Detsamma skall gälla i fråga om det basbelopp som enligt 5 kap. 23 § första stycket i dess äldre lydelse skall tillämpas vid omvandling av avgift som avser 1975, samt det basbelopp, som enligt 5 kap. 33 § i dess äldre lydelse, avser ingången av 1975.

7. Den i 5 kap. 24 § första stycket i dess äldre lydelse angivna räntan skall utgöra,

a) för återbetalningsskyldig som fått avgiftskvot fastställd enligt 5 kap. 6 eller 7 § de äldre bestämmelserna före 1975 3,2 procent från den 1 juli 1974,

b) för annan återbetalningsskyldig 3,2 procent från den 1 januari 1974.

8. För den för vilken avgiftskvot skall fastställas före 1975 beräknas slutlig avgift för 1975, i stället för enligt 5 kap. 12 § första stycket de äldre bestämmelserna, enligt följande formel, nämligen

(b + c —d + e) X 1,016 a= J >

där a motsvarar avgiften för 1975, b återbetalningsskyldigheten vid utgången av juni 1974 beräknad enligt de grunder som anges i 5 kap. 24 § de äldre bestämmelserna, c för 1974 beviljade återbetalningspliktiga studiemedel, d summan av dels avgifter som debiterats under 1974, dels belopp som betalts frivilligt jämte föreskriven förhöjning under 1974, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats under 1974, e summan av dels de avgifter eller delar av avgifter i fråga om vilka beslut om debitering förfallit under 1974, dels debiterade avgifter eller delar av debiterade avgifter som återburits under 1974 och f antalet kvarstående avgiftsår. Antalet kvarstående avgiftsår beräknas därvid enligt följande formel, nämligen

g — (h — k — 1 + m + n) o ’

där f motsvarar antalet kvarstående återbetalningsår, g summan i basbelopp av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit före utgången av 1974, h summan i basbelopp av de avgifter som den återbetalningsskyldige debiterats före utgången av 1974, k summan i basbelopp av de avgifter eller delar av avgifter i fråga om vilka beslut om debitering förfallit före utgången av 1974, 1 summan i basbelopp av de debiterade avgifter eller delar av debiterade avgifter

4 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SfU 1974:19

som återburits till den återbetalningsskyldige före utgången av 1974, m summan i basbelopp av de belopp i fråga om vilka beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats före utgången av 1974, n summan i basbelopp av de belopp som den återbetalningsskyldige betalt frivilligt jämte föreskriven förhöjning före utgången av 1974 och o den avgiftskvot som senast fastställts för den återbetalningsskyldige före utgången av 1974. Antalet kvarstående avgiftsår avrundas till närmast högre hela tal.

9. För den för vilken avgiftskvot skall fastställas första gången 1975 beräknas slutlig avgift för 1975, i stället för enligt 5 kap. 12 § första stycket de äldre bestämmelserna, enligt följande formel, nämligen

(b —c) X 1,032 a - -{ ,

där a motsvarar avgiften för 1975, b återbetalningsskyldigheten vid utgången av 1974 beräknad enligt de grunder som anges i 5 kap. 24 § de äldre bestämmelserna, c ränta för 1974 som avses i 5 kap. 24 § de äldre bestämmelserna och f det antal år med vilket delning skall ske enligt 5 kap. 6 § de äldre bestämmelserna.

10. Regleringstal enligt 5 kap. 15 § de nya bestämmelserna skall första gången fastställas vid utgången av 1975.

11. För den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för tid före den 1 januari 1976 och för vilken återbetalningsskyldigheten ej upphört före detta datum skall återbetalningsbeloppet enligt 5 kap. i dess nya lydelse vid utgången av 1975 bestämmas enligt följande.

Återbetalningsbeloppet skall utgöra summan av

a) produkten av regleringstalet enligt punkt 10 och det belopp som den återbetalningsskyldige haft att erlägga, om han genom frivillig återbetalning enligt de äldre bestämmelserna velat bringa återbetalningsskyldigheten, utom i vad avser de återbetalningspliktiga studiemedel som han uppburit under 1975, att upphöra helt den 31 december 1975,

b) produkten av ett jämkat regleringstal och det belopp som den återbetalningsskyldige haft att erlägga, om han genom frivillig återbetalning velat bringa återbetalningsskyldigheten i vad den avser de återbetalningspliktiga studiemedel som han uppburit under 1975 att upphöra helt den 31 december 1975.

Vid beräkning enligt andra stycket skall dock ränta enligt 5 kap. 24 § i dess äldre lydelse eller enligt punkt 7 ovan ej beräknas för 1975. Ej heller skall förhöjning ske enligt 5 kap. 13 § andra stycket i dess äldre lydelse. Dessutom skall förutsättas att den återbetalningsskyldige kommer att erlägga belopp som debiterats honom som avgift och i fråga om vilket beslutet om debitering ej förfallit vid utgången av 1975 på grund av att beloppet ej erlagts. Med jämkat regleringstal avses det tal som erhålles om regleringstalet enligt punkt 10 jämkas med motsvarande tillämpning av 5 kap. 17 § i dess nya lydelse.

SfU 1974:19

12. Beräkning enligt punkt 11 av återbetalningsbeloppet vid utgången av 1975 skall göras om, därest beslut om debitering av preliminär eller kvarstående avgift för avgiftsåret 1975 eller tidigare avgiftsår helt eller delvis förfaller efter ingången av 1976 på grund av att avgiften eller del av avgiften ej erlagts. Vid den nya beräkningen skall beslut anses ha förfallit den 31 december 1975.

Även återbetalningsbeloppet vid utgången av 1976 och vid utgången av följande år skall, allt i den mån de beröres, räknas om med utgångspunkt i det återbetalningsbelopp som fastställts enligt första stycket.

Omräkning enligt första och andra styckena skall beaktas vid fastställande av årsbelopp och avgifter först från och med avgiftsåret närmast efter det under vilket beslutet om debitering förfallit.

13. Bestämmelserna i punkt 12 äger motsvarande tillämpning, om den återbetalningsskyldige efter ingången av 1976 enligt 5 kap. 38 § första eller andra stycket i deras äldre lydelse eller 5 kap. 39 § i dess äldre lydelse återfår för mycket erlagd preliminär eller kvarstående avgift eller om beslut fattas efter ingången av 1976 om återkrav enligt 6 kap. 2 § som avser studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under 1975 eller tidigare år.

14. Debiteras efter ingången av 1976 kvarstående avgift för avgiftsåret 1975 eller tidigare avgiftsår, skall beräkningen enligt punkt 11 av återbetalningsbeloppet vid utgången av 1975 och övriga återbetalningsbelopp som beröres göras om. Härvid äger punkt 12 tredje stycket motsvarande tillämpning.

15. Har avgiftskvot fastställts enligt 5 kap. i dess äldre lydelse för en återbetalningsskyldig, bestämmes dennes årsbelopp för 1976 enligt följande formel, nämligen

b

a ~ [c — (d — e — f + g + h)]: k ’ där a motsvarar årsbeloppet för 1976, b återbetalningsbeloppet vid utgången av 1975, c summan i basbelopp av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit, d summan i basbelopp av de avgifter som den återbetalningsskyldige debiterats, e summan i basbelopp av de avgifter eller delar av avgifter i fråga om vilka beslut om debitering förfallit, f summan i basbelopp av de debiterade avgifter eller delar av debiterade avgifter som återburits till den återbetalningsskyldige, g summan i basbelopp av de belopp i fråga om vilka beslut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats, h summan i basbelopp av de belopp som den återbetalningsskyldige betalt frivilligt jämte föreskriven förhöjning och k den avgiftskvot som senast fastställts för den återbetalningsskyldige, allt enligt äldre bestämmelser. Vid beräkningen avrundas [c — (d — e — f + g + h)]: k till närmast högre hela tal.

Årsbeloppet för 1976 skall dock alltid beräknas till lägst en tiondel av det basbelopp, som gäller vid ingången av 1976. Årsbeloppet får ej heller

SfU 1974:19

för den som ej uppburit återbetalningspliktiga studiemedel under 1975 beräknas till högre belopp än som motsvarar produkten av den debiterade preliminära avgiften enligt 5 kap. 25 § de äldre bestämmelserna för 1975 och det regleringstal som fastställes enligt punkt 10.

16. De nya bestämmelserna om extra avgift i 5 kap. 67—72 §§ gäller även sådan preliminär avgift och kvarstående avgift för 1975 eller tidigare avgiftsår, i fråga om vilken avgift beslut om debitering helt eller delvis förfallit enligt 5 kap. 30 § i dess äldre lydelse på grund av att avgiften eller del av avgiften ej erlagts. Den del av det obetalda beloppet som ej erlagts vid utgången av 1975, skall vid bestämmande av extra avgift, vid början av 1976 anses uppgå till det antal kronor som motsvarar produkten av

a) det regleringstal som fastställes enligt punkt 10,

b) det belopp i kronor som utgör produkten av dels ett tal som motsvarar det antal basbelopp som den obetalda avgiften eller den obetalda delen av avgiften avsåg vid utgången av 1975, dels det basbelopp som enligt punkt 6 gällde vid ingången av 1975.

17. Bestämmelserna i nya 4 kap. 30 § gäller för vårterminen 1975 under förutsättning att den studerande under höstterminen 1974 bedrivit studier för villka studiehjälp eller studiemedel utgått eller kunnat utgå.

18. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

SfU 1974:19

53 Motionerna

Med anledning av propositionen väckta motioner:

motionen 1974: 1686 av herrar Lindström (s) och Nilsson i Kristianstad (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en övergångsbestämmelse motsvarande den som gällde för läsåret 1973/74 angående taxerad inkomst vid bedömning av inkomstprövat tillägg skall gälla även för läsåret 1974/75,

motionen 1974: 1699 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att resetillägg enligt studiestödslagen skall utgå med 165 kr. per månad om resan är minst 45 km,

motionen 1974: 1751 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att 25 % av studiemedelsbeloppet skall utgå som bidrag,

2. att tidigare studiemedelstagare som inte erhållit studiebidrag motsvarande 25 % av studiemedelsbeloppet beviljas en avskrivning på studieskulden så att uppburet bidrag jämte avskrivet belopp utgör 25 % av uppburna studiemedel,

3. att makeprövningen vid återbetalning av studiemedel utformas i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att fribeloppet för egen inkomst för heltidsstuderande höjs till 55 % av basbeloppet per termin,

motionen 1974: 1752 av herr Petersson i Gäddvik (m) och fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen

1. fattar principbeslut om fria hemresor för inackorderade elever i gymnasieskolan,

2. hos Kungl. Maj:t begär att bestämmelser utformas så att resorna kan påbörjas snarast möjligt,

motionen 1974:1753 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att fribeloppsgränsen höjs till 55 % av basbeloppet och att reduceringsfaktorn sätts till hälften av den del av inkomsten som överstiger fribeloppet,

2. att det statliga bostadstillägget till barnfamiljer inte räknas som inkomst vid beslut om tilldelning av studiemedel,

3. att förmögenhet definieras som skattepliktig förmögenhet enligt förordningen om statlig förmögenhetsskatt,

4. att barntillägg skall utgå till bägge föräldrarna om dessa inte sammanbor,

5. att studiestödslagen 4 kap. 13 § erhåller sådan lydelse att studiemedel kan utgå för studier utanför ordinarie läsår,

SfU 1974:19

6. att studiemedelssystemets återbetalningsfria del värdesäkras och bibehålls på en i förhållande till propositionens förslag oförändrad nivå,

7. att åldersgränsen för reducering av avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel höjs till 18 år,

8. ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts angående en övergripande utredning av studiefinansieringssystemet liksom beträffande sjukförsäkringens utformning,

motionen 1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär

1. en total översyn av studiemedelssystemet enligt de riktlinjer som angetts i motionen,

2. sådana anordningar som kan ge snabba förbättringar under en övergångsperiod på sätt som beskrivits i motionen,

motionen 1974: 1755 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att höja studiemedlen till 150 % av gällande basbelopp,

2. att hos regeringen hemställa om förslag om en höjning av bidragsdelen av studiemedlen till 25 % av dessa,

3. att bidragsdelen av studiemedlen skall vara knuten till basbeloppet,

4. att hos regeringen hemställa om en plan för ytterligare höjning av bidragsdelens andel av studiemedlen,

5. att göra barntillägget icke återbetalningspliktigt,

6. att bidragsdelen skall utgå till samtliga studerande inom studiemedelssystemet oavsett studieform,

motionen 1974:1756 av herr Wijkman (m) och fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär

1. att den återbetalningsfria delen av studiemedlen fastställs till 25 % av utgående totalbelopp,

2. att bidragsdelen indexregleras,

3. att rätten till studiemedel görs oberoende av makes förmögenhet,

4. att studerande ges rätt till 10 % av studiemedelsbeloppet i form av återbetalningspliktiga studiemedel utan att prövning sker mot makes inkomst,

5. att återbetalningspliktiga studiemedel får avräknas som skuld från förmögenhet vid beviljande av studiemedel,

6. att avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel fastställs oberoende av makes förmögenhet,

7. att en spärregel införs innebärande att, för två makar med återbetalningspliktiga studiemedel, summan av de delar av avgiftsunderlagen som beräknats med hänsyn till makarnas inkomster inte får överstiga deras sammanlagda inkomster.

SfU 1974:19

55 Vid riksdagens början väckta motioner:

motionen 1974: 205 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning rörande införande av studielön, varvid särskilt bör beaktas studielönens betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning,

motionen 1974: 209 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Rask (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att reglerna för erhållande av studielån ändras så att föräldrarnas inkomst och förmögenhet inte får den reducerande effekt som f. n. gäller,

motionen 1974: 210 av herr Wijkman (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar om en höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet till 25 % av studiemedlen och samtidigt uttalar sig för en värdesäkring av bidragsdelen,

2. hos Kungl. Maj:t begär skyndsamt förslag till nya återbetalningsregler för studiemedel innebärande att indexprincipen avskaffas och ersätts med ett annuitetslånesystem till en räntesats om 6 %,

motionen 1974: 682 av herrar Molin (fp) och Nyquist (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en förutsättningslös prövning av det studiesociala stödet på eftergymnasial nivå,

motionen 1974: 683 av herrar Nilsson i Norrköping (s) och Leander (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att kommittén för studiestöd åt vuxna får i uppdrag att pröva frågan om studiesociala förbättringar till de grupper vuxenstuderande som anges i motionen,

motionen 1974: 1294 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att resetillägg enligt studiestödslagen skall utgå med 150 kr. per månad om resan är minst 45 km,

motionen 1974: 1302 (jfr 1974: 1378) av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att 1975 års riksdag föreläggs förslag om studiestöd för vuxenstuderande,

motionen 1974: 1304 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om stöd till brevskolestuderande i enlighet med vad som anförts i motionen,

motionen 1974: 1309 av fru Söder m. fl. (c) vari hemställs bl. a. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för inkomstprövat tillägg inom studiehjälpssystemet till den fastställda beskattningsbara inkomsten endast skall läggas 10 % av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr.

SfU 1974:19

56 Utskottets yttrande

Inledning

Vid 1964 års riksdag fattades beslut om en genomgående förändring av formerna för studiestödet på alla utbildningsnivåer. På grundval av förslag från studiehjälpsutredningen (SOU 1963: 48) och studiesociala utredningen (SOU 1963: 74) skapades två stödformer, studiehjälp vid studier på gymnasial nivå och studiemedel vid studier på i huvudsak eftergymnasial nivå. Bestämmelserna, vilka därefter så gott som årligen ändrats i olika avseenden och numera genom beslut av 1973 års riksdag sammanförts i en studiestödslag och en med stöd av denna utfärdad studiestödskungörelse, innebär bl. a. följande.

Till sådana elever vid gymnasier och därmed jämställda läroanstalter, som fyller högst 19 år det kalenderår då läsåret börjar (s. k. yngre elever), utgår studiehjälp. Denna omfattar — förutom studiekredit — bl. a. studiebidrag om 125 kr. i månaden jämte tillägg. Dessa kan utgå i form av resetillägg om 65—130 kr. i månaden, beroende på färdvägen mellan bostad och skola, inackorderingstillägg om 150 kr. i månaden, inkomstprövat tillägg om högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tilllägg om högst 90 kr. i månaden.

Äldre elever, dvs. elever som fyller lägst 20 år under det kalenderår då läsåret börjar, och elever vid huvudsakligen eftergymnasiala utbildningsvägar erhåller studiemedel. Dessa består av ett studiebidrag om 1 755 kr. per läsår om 9 månader och återbetalningspliktiga studiemedel; studiemedlen är indexreglerade och utgår med maximalt 140 % av basbeloppet per läsår. Studerande som har vårdnaden om eller är skyldig utge underhållsbidrag till barn under 16 år kan dessutom erhålla barntillägg med 25 % av basbeloppet. För dem som studerar på minst halvtid kan deltidsstudiemedel utgå med halva det belopp som gäller för heltidsstuderande. Föreligger synnerliga skäl kan extra studiemedel utgå. Studiemedlen är inkomstprövade och reduceras med hänsyn till den studerandes och hans makes inkomst och förmögenhet över vissa fria bottenbelopp. För annan än nyinskriven studerande sker även en prövning med hänsyn till uppnådda studieresultat.

Studiemedlen är räntefria men skall återbetalas i fast penningvärde. Detta syfte tillgodoser man genom att omräkna de återbetalningspliktiga studiemedel den studerande erhållit under olika terminer till basbelopp. Återbetalningen skall i princip omfatta lika många basbelopp som den studerande erhållit i återbetalningspliktiga studiemedel. Återbetalningarna är alltså indexreglerade. För att inte indexregleringen, trots räntefriheten, skall ge ett ofördelaktigt ekonomiskt resultat för den enskilde i jämförelse med ett konventionellt lån skall en resultatjämförelse ske. En följd härav är att återbetalningstiden kan komma att bli kortare än med en återbetalning enligt indexmetoden.

SfU 1974:19

57 Förslagen i propositionen 1974: 14 bygger, i vad de avser återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet, på förslag av en särskild arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet och finansdepartementet och i övrigt i huvudsak på studiemedelsutredningens betänkande Teknisk översyn av studiemedelssystemet (SOU 1973: 17). Förslagen innebär i korthet bl. a. följande.

Studiebidragsdelen av studiemedlen höjs från 1 755 kr. till ca 2 000 kr. per läsår. Reglerna om behovsprövning mot förmögenhet ändras. Underlaget för prövningen skall i fortsättningen utgöra summan av den egna skattepliktiga förmögenheten och makes skattepliktiga förmögenhet. Fribeloppsgränsen sätts vid sex basbelopp för ensamstående och vid nio basbelopp för sammanboende med barn och gifta.

Återbetalningsreglerna utformas så att den fastställda återbetalningstiden i normalfallen alltid kan hållas och de årliga avgifterna i jämförelse med nuvarande regler får en jämnare periodisering mätt i nominellt värde över hela återbetalningstiden. Reglerna om avgiftsunderlag och avgiftsgräns ändras och möjligheter till befrielse från avgiftsplikt, avskrivning av studiemedel samt till omvandling av studielån till återbetalningspliktiga studiemedel införs i vissa fall. För rätt till studiemedel skall tillämpas ett — i stället för som nu två — poängkrav, nämligen det som gäller vid ingången av tredje terminen.

1973 års riksdag fattade principbeslut om en särskild sjukförsäkring för studerande. I propositionen föreslås nu att en sådan försäkring införs fr. o. m den 1 januari 1975. Försäkringen skall gälla för studerande med återbetalningspliktiga studiemedel och ger befrielse från återbetalningsskyldighet. Denna befrielse uppnås genom att återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukdomstiden efter en karenstid om 14 dagar avräknas från det belopp som återbetalningsskyldigheten avser.

På studiehjälpens område föreslås att det behovsprövade tillägget höjs från högst 90 till högst 110 kr. i månaden och att resetillägget höjs till 75, 95, 125 resp. 145 kr. i månaden för elever som har en färdväg till skolan om 6, 15, 25 resp. 35 km.

Förslagen i propositionen innebär materiella förbättringar av främst återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet. Utskottet anser sig kunna i princip biträda de framlagda förslagen men vill uttala att det hade varit önskvärt att bestämmelserna om återbetalning av studiemedel kunnat erhålla en något enklare utformning. Vill man å andra sidan att dessa bestämmelser skall tillgodose kravet på fullständig rättvisa torde det vara svårt att undvika att författningstexten blir i vissa delar komplicerad och svåröverskådlig. Utskottet förutsätter att man vid den översyn av det studiesociala systemet, som utskottet — enligt vad

SfU 1974:19

som framgår av det följande — anser böra komma till stånd när resultatet av utredningsarbetet inom kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) föreligger, också undersöker om och i vad mån återbetalningsreglerna kan ges en utformning som tillgodoser kravet både på materiell rättvisa och på enkelhet i tillämpningen.

I det följande behandlar utskottet de delar av propositionen vilka föranlett motioner. Utskottet tar till behandling också upp vissa motioner som väckts vid riksdagens början.

Rätten till studiemedel

Studiemedlen är f. n. indexreglerade och utgår per år med högst 140 % av basbeloppet för ett läsår om nio månader. För deltidsstuderande är studiemedlen maximerade till 70 % av samma belopp. I propositionen föreslås ingen ändring i dessa bestämmelser.

I motionen 1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. yrkas att studiemedel skall kunna utgå med 100 % av basbeloppet per termin, medan herr Werner i Tyresö m. fl. i motionen 1974: 1755 yrkar höjning av studiemedelsbeloppet till 150 % av basbeloppet per läsår. Motionen 1974: 1753 av fröken Rogestam m. fl. innehåller ett yrkande av innebörd att studiemedel skall kunna utgå för studier under tid som ligger utanför ordinarie läsår.

Studiemedel kan med nuvarande basbelopp om 8 500 kr. utgå med 11 900 kr. Motionsyrkanden om en uppräkning av studiemedlens maximibelopp avvisades av riksdagen så sent som förra året med motivering bl. a. att man vid bedömning av denna fråga borde ta hänsyn även till andra förmåner som kom de studerande till del. Studiebidraget skall enligt förslaget i propositionen höjas till ca 2 000 kr. per år. Dessutom innebär, som tidigare nämnts, förslaget väsentliga förbättringar av bl. a. återbetalningsreglerna i studiemedelssystemet. På grund av det anförda och då en uppräkning av studiemedlens maximibelopp kan beräknas medföra betydande utgiftsökningar för staten anser utskottet sig inte kunna medverka till en sådan uppräkning. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna 1974: 1754 och 1974: 1755 i nu berörda delar.

Studiemedel utgår som tidigare nämnts för läsår om nio månader. Studiestödslagen bygger i huvudsak på den förutsättningen att den studerande verkligen håller de föreskrivna kursplanerna. Extra studiemedel kan beviljas, exempelvis för nödvändiga studieresor inom Sverige, för kostnader för av studier föranledd dubbel bosättning eller för andra fördyrade levnadskostnader till följd av studierna. Extra studiemedel beviljas däremot i allmänhet inte för sådana kostnader som uppkommer på grund av att studietiden förlängs. Utskottet kan ansluta sig till den i motionen 1974: 1753 uttalade uppfattningen att det knappast är tillfredsställande att de studerande saknar möjlighet att erhålla studie -

SfU 1974:19

medel för examensarbete eller liknande under icke kurstid. Å andra sidan skulle, enligt vad utskottet erfarit, ett införande av den av motionärerna föreslagna ordningen vara förenad med vissa administrativa nackdelar på grund av svårigheten att kontrollera om och i vad mån de studerande använder sommarferierna till studier. Det i motionen aktualiserade spörsmålet har samband med terminsbegreppet. Denna fråga, liksom frågor om studiekontroll, ansökningstid och utbetalningsperioder, skall enligt uttalande av departementschefen tas upp i det fortsatta utredningsarbetet inom CSN. På grund av det anförda anser utskottet sig inte böra medverka till omedelbar lagstiftning i ämnet. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1974: 1753 i denna del.

Studiemedlen består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidraget uppgår f. n. till 1 755 kr. Enligt förslaget i propositionen höjs bidraget fr. o. m. budgetåret 1974/75 till ca 2 000 kr. för ett läsår om nio månader. Det skall utgå med 222 kr. i månaden för heltidsstuderande och lil kr. i månaden för deltidsstuderande. De studiemedelstagare som redan beviljats studiemedel för höstterminen 1974 skall genom en schabloniserad nedskrivning av sina återbetalningspliktiga studiemedel för samma tid kompenseras för den föreslagna höjningen av studiebidraget.

Motionen 1974: 210 av herr Wijkman, 1974: 1751 av herr Helén m. fl. 1974: 1755 av herr Werner i Tyresö m. fl. och 1974: 1756 av herr Wijkman och fru Sundberg innehåller yrkanden om en uppräkning av studiebidraget till 25 % av studiebeloppet och om värdesäkring av bidragsdelen på denna nivå. Enligt motionen 1974: 1751 bör härjämte de studerande, som inte erhållit ett studiebidrag motsvarande 25 % av studiemedelsbeloppet och som varit berättigade till fullt studiestöd, erhålla kompensation genom en ökad avskrivning på studieskulden, medan motionärerna i motionen 1974: 1755 anser att riksdagen hos Kungl. Maj:t bör begära förslag om en plan för ytterligare höjning av bidragsdelens andel av studiemedelsbeloppet. Även motionen 1974: 1753 av fröken Rogestam m. fl. innehåller yrkande om värdesäkring av studiebidragsdelen men på den nivå om 2 000 kr. som föreslås i propositionen.

Studiemedelssystemet bygger på en kombination av bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Bl. a. intresset av en socialt rättvis rekrytering har ansetts tala för att systemet bör innehålla ett visst inslag av bidrag. När studiebidraget infördes i samband med den studiesociala reformen år 1964 fastställdes att det skulle utgå med 1 750 kr., vilket då motsvarade ca 25 % av det totala studiemedelsbeloppet. Genom basbeloppets snabba förändringar under senare år har bidragsdelens andel av studiemedlen successivt minskat och detta har medfört en i motsvarande mån ökad återbetalningsskyldighet för de studerande. I propositionen föreslås en höjning av bidragsdelen till ca 2 000 kr. men även med denna uppräkning kommer — med hänsyn till att

SfU 1974:19

basbeloppet numera utgör 8 500 kr. — bidragets andel av de totala studiemedlen att uppgå till knappt 17 %.

Fastställandet av studiebidragets storlek är givetvis en statsfinansiell fråga som rör konkurrensen om tillgängliga resurser mellan olika angelägna utgiftsändamål. Enligt utskottets mening måste man vid bedömningen av studiebidragets storlek ta hänsyn till andra förmåner som kommer studerande till del. Återbetalningsreglerna är då givetvis av stor betydelse, och härvidlag innebär som tidigare nämnts förslaget i propositionen betydande materiella förbättringar. En uppräkning av bidragsdelen av studiemedlen till 25 % av dessas belopp kan beräknas medföra en utgiftsökning för staten på ca 100 milj. kr. En sådan uppräkning anser utskottet sig inte kunna tillstyrka i ett läge då riksdagen uttalat sig för en prioritering av vuxenutbildningen. Vad särskilt angår frågan om värdesäkring av studiebidragsdelen vill utskottet erinra om att riksdagen alltsedan den studiesociala reformen år 1964 vid flera tillfällen gett uttryck åt den uppfattningen att höjningar av studiebidraget inom studiemedelssystemet och de olika bidragen inom studiehjälpen liksom det allmänna barnbidraget bör vara beroende av särskilda riksdagsbeslut. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna uppfattning men vill samtidigt understryka angelägenheten av att bidragsdelen inom studiemedelssystemet — på samma sätt som förmånerna inom studiehjälpen — i fortsättningen blir föremål för mer regelbundna omprövningar och anpassas till förändringar i penningvärdet. Med det anförda anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna 1974: 210, 1974: 1751, 1974: 1755 och 1974: 1756, samtliga motioner såvitt nu är i fråga. Utskottet förutsätter däremot att vad utskottet anfört med anledning av motionen 1974: 1753 ges Kungl. Maj:t till känna.

Det studiesociala stödet bygger i viss omfattning på behovsprövning. För gifta studerande innebär detta i princip att hänsyn tas till båda makarnas ekonomi. I fråga om studiemedel gäller att medlen reduceras, om den studerande har inkomst överstigande 40 % av basbeloppet per termin, med två tredjedelar av det överskjutande beloppet och, om den studerandes make har inkomst överstigande två gånger basbeloppet, med 40 % av belopp däröver. Makes förmögenhet beaktas vid studiemedelstilldelningen på samma sätt som den studerandes egen, vilket innebär att, i den mån förmögenheten överstiger sex gånger basbeloppet, en femtedel av det överskjutande beloppet anses som inkomst. För deltidsstuderande gäller vid inkomstberäkningen ett fribelopp om 125 % av basbeloppet. Reducering mot egen inkomst och förmögenhet sker på samma sätt som i fråga om heltidsstudier.

Studiemedelsutredningens betänkande innehöll förslag om att fribeloppsgränsen skulle höjas till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår och att reduceringsfaktorn skulle sättas vid hälften av den inkomst som

SfU 1974:19

översteg fribeloppet. Vidare föreslog utredningen, som ansåg det rimligt att makes förmögenhet i mindre grad än den egna påverkade rätten till studiemedel, att underlaget för prövning mot förmögenhet skulle utgöras av summan av den egna skattepliktiga förmögenheten och hälften av makes skattepliktiga förmögenhet. Eftersom behovsprövningen skulle ske mot den skattepliktiga förmögenheten ansåg utredningen att återbetalningspliktiga studiemedel, i likhet med andra skulder, borde få avräknas från den studerandes förmögenhet.

I propositionen föreslås ingen ändring i gällande bestämmelser när det gäller behovsprövning mot egen och makes inkomst. Underlaget för prövning mot förmögenhet skall enligt förslaget utgöras av summan av egen och makes skattepliktiga förmögenhet, medan fribeloppsgränsen satts vid sex basbelopp för ensamstående och nio basbelopp för sammanboende med barn och gifta. I likhet med studiemedelsutredningen anser departementschefen att den skattepliktiga förmögenheten bör ligga till grund för prövningen men med det undantaget att återbetalningspliktiga studiemedel inte skall betraktas som skuld.

I motionerna 1974: 1751 av herr Helén m. fl. och 1974: 1753 av fröken Rogestam m. fl. yrkas att fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst — i enlighet med studiemedelsutredningens förslag — höjs till 55 % av basbeloppet; i sistnämnda motion yrkas också att riksdagen antar den av utredningen föreslagna reduceringsfaktorn. Motionen 1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. innehåller yrkande av innebörd att deltidsstuderande skall få uppbära inkomst med dubbla basbeloppet innan reduktion sker, medan herr Wijkman och fru Sundberg i motionen 1974: 1756 yrkar att studerande skall ha rätt att, utan prövning mot makes inkomst, uppbära 10 % av studiemedelsbeloppet per termin i form av återbetalningspliktiga studiemedel och att rätten till studiemedel skall gälla oberoende av makes förmögenhet. Samma motionärer, liksom motionärerna i motionen 1974: 1753, anser att återbetalningspliktiga studiemedel skall betraktas som skuld vid förmögenhetsberäkningen och alltså frånräknas den behållna förmögenheten.

Fribeloppsgränsen ligger med nu gällande basbelopp om 8 500 kr. vid en årsinkomst motsvarande 6 800 kr. Åtskilliga av de remissinstanser som yttrade sig över studiemedelsutredningens förslag — däribland centrala studiehjälpsnämnden och skolöverstyrelsen — förordade en höjning av fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst till 60 % av basbeloppet. Ett slutligt ställningstagande till dessa frågor bör, med hänsyn till att SVUX kan beräknas redovisa resultatet av sitt arbete redan denna sommar, enligt utskottets mening tills vidare anstå. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till samtliga motionsyrkanden om ändringar i de bestämmelser som reglerar behovsprövningen vid tilldelning av studiemedel.

Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges

SfU 1974:19

tillgångar i den mån detta värde överstiger kapitalvärdet av hans skulder. De återbetalningpliktiga studiemedlen är att anse som en skuld och skall också avräknas när man fastställer taxeringen till statlig förmögenhetsskatt. Det kan med hänsyn härtill göras gällande att uttrycket »skattepliktig förmögenhet» är olyckligt valt som beskrivning av det underlag som skall gälla vid behovsprövning för tilldelning av studiemedel. Utskottet anser däremot att några berättigade invändningar i sak knappast kan riktas mot att man vid denna prövning bortser från skuld som utgörs av återbetalningspliktiga studiemedel. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 1974: 1753 och 1974: 1756 även i nu berörda del.

Barntillägg inom studiemedelssystemet utgår f. n. med 25 % av basbeloppet för ett läsår om nio månader. Rätt till barntillägg föreligger om den studerande har vårdnaden om eller är pliktig att utge underhållsbidrag till barn under 16 år. Även om båda föräldrarna har rätt till barntillägg utgår endast ett tillägg såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om en av föräldrarna är skyldig utge underhållsbidrag skall barntillägget utbetalas till denne.

I propositionen föreslås, i syfte att förhindra ett oberättigat utnyttjande av barntillägg, att underhållsskyldig, som ansöker om barntillägg, skall kunna visa att tidigare uppburet barntillägg kommit det underhållsberättigade barnet till del, innan fortsatt barntillägg kan beviljas. I annat fall skall barntillägg beviljas endast om den studerande medger att barntillägget utbetalas direkt till barnets vårdnadshavare.

Fröken Rogestam m. fl. yrkar i motionen 1974: 1753 att gifta föräldrar, som båda är berättigade till studiemedel, skall ha rätt att uppbära var sitt barntillägg för ett och samma barn i de fall de inte sammanbor. Motionärerna hänvisar härvid till att studiemedelsutredningen i sitt betänkande föreslagit en bestämmelse av sådan innebörd. I motionen 1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. yrkas att barntilläggets maximibelopp skall utgöra 25 % av basbeloppet per termin.

Frågan om rätt för föräldrar som båda studerar att uppbära dubbla barntillägg för ett och samma barn behandlades av riksdagen förra året i samband med behandlingen av propositionen 1973: 63. Riksdagen avvisade då på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1973: 17) ett motionsyrkande i ämnet med hänvisning bl. a. till de kostnadseffekter en bestämmelse av sådan innebörd skulle kunna få. Utskottet anser det rimligt att endast ett tillägg per läsår kan utgå för ett och samma barn. På grund av det anförda och då vad utskottet i det föregående anfört i fråga om uppräkning av de maximibelopp som utgår till de studerande också gäller i fråga om barntilläggen avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974: 1753 och 1974: 1754 i nu berörda delar.

Deltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning kan med nu gäl -

SfU 1974:19

lande bestämmelser erhålla återbetalningspliktiga studiemedel men inte studiebidrag. Deltidsstuderande vid eftergymnasiala utbildningsvägar har emellertid rätt att erhålla också den återbetalningsfria bidragsdelen.

Herr Werner i Tyresö m. fl. yrkar i motionen 1974: 1755 att samtliga studerande inom studiemedelssystemet, oavsett studieform, skall vara berättigade också till bidragsdelen.

Den i motionen aktualiserade frågan är föremål för utredning inom SVUX. Resultatet av denna kommittés arbete väntas föreligga redan denna sommar. Ett ställningstagande till yrkandet i motionen bör därför tills vidare anstå. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 1974: 1755 i denna del.

Vid behovsprövning av studiemedel utgår man f. n. från den inkomst som den studerande kan beräknas åtnjuta under terminen. Studiestöd, doktorandstipendium, allmänt barnbidrag och statskommunalt bostadstillägg räknas därvid inte som inkomst. Det gör däremot det statliga bostadstillägget.

Motionärerna i motionen 1974: 1753 av fröken Rogestam m. fl. menar att inte heller det statliga bostadstillägget bör betraktas som inkomst vid beslut om tilldelning av studiemedel.

Det statliga bostadstillägget utgår till familj med barn under 17 år som helt eller delvis försörjs inom familjen. Tillägget utgår med 75 kr. i månaden för varje barn. Några krav på bostadens storlek och utrustning ställs inte för rätt till statligt bostadstillägg. — Även det statskommunala bostadstillägget utgår till familj med barn som helt eller delvis försörjs inom familjen. Detta tillägg utgår emellertid inte i förhållande till antalet barn utan är i stället anknutet till hyresnivån. Dess syfte är nämligen att ersätta hyreskostnader över en viss gräns.

Enligt utskottets mening finns det vissa skäl som talar för att man vid beräkningen av inkomstunderlaget gör en skillnad mellan de båda formerna av bostadstillägg och utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1974: 1753 i denna del.

Återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen bygger återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet i sin nuvarande utformning på principen att återbetalning skall ske i fast penningvärde. I gengäld är studiemedlen räntefria. För att markera skillnaden i förhållande till konventionella lån kallas återbetalningarna avgifter i stället för amorteringar. Summan av de uppburna återbetalningspliktiga studiemedlen omräknade i antal basbelopp utgör den totala återbetalningsskyldigheten och studiemedelstagaren skall i avgifter erlägga ett lika stort antal basbelopp som han under studietiden uppburit i form av återbetalningspliktiga studiemedel. Den årliga avgiften bestäms enligt den s. k. basbeloppsmetoden på grundval av en kvot (»avgiftskvoten»),

SfU 1974:19

sorn man får fram genom att dela de återbetalningspliktiga studiemedlen, omräknade till basbelopp, med antalet återbetalningsår. Den årliga avgiften i sin tur utgör produkten av avgiftskvoten och det vid årets ingång gällande basbeloppet. För att studiemedelstagaren ett visst år skall vara skyldig att återbetala studiemedel krävs, att hans avgiftsunderlag, som utgör en uppskattning av egen och, i förekommande fall, hälften av makes beskattningsbara inkomst samt viss del av egen och makes förmögenhet, skall överstiga en viss nivå, den s. k. avgiftsgränsen. Även denna uttrycks i basbelopp och utgör f. n. 2,5 basbelopp. Om avgiftsunderlaget endast obetydligt överskrider avgiftsgränsen har studiemedelstagaren rätt att efter ansökan erlägga reducerad avgift.

Slutregleringen av återbetalningsskyldigheten sker genom en jämförelse mellan basbeloppsmetoden och den s. k. jämförelseräntemetoden, som utgör en garanti för att de totala avgifterna under återbetalningstiden inte skall öka med mer än som svarar mot 60 % av statens normalränta. Normalräntan utgör för budgetåret 1974/75 7 % och jämförelseräntan för samma tid alltså 4,2 %.

Det nuvarande återbetalningssystemet har, i kombination med de under senare år allt snabbare höjningarna av basbeloppet, lett till en inte avsedd förkortning av återbetalningstiden och detta i sin tur har medfört att systemet utsatts för stark kritik, bl. a. i motioner till riksdagen.

Enligt propositionen skall den som uppburit studiemedel även i fortsättningen återbetala ett reellt lika stort belopp som han uppburit i återbetalningspliktiga studiemedel. Samtidigt har man velat skapa en garanti för att de årliga avgifterna skall ha en jämnare periodisering mätt i nominellt värde över hela återbetalningstiden. Detta syfte har man velat tillgodose genom att föreslå att den årliga återbetalningsskyldigheten skall uppräknas med ett s. k. regleringstal, som skall motsvara antingen konsumentprisutvecklingen under föregående år eller också ett av Kungl. Maj:t särskilt fastställt garantital. Detta tal har satts till 1,0320 enheter, vilket innebär att de återbetalningspliktiga studiemedlen inte kommer att kunna uppräknas med mer än 3,2 % per år.

Förslaget i propositionen innebär också förändringar i fråga om avgiftsunderlag, avgiftsgräns och studiemedelsavgiftens maximibelopp. Vid återbetalningen gäller f. n. att hänsyn tas till hälften av makes beskattningsbara inkomst och hälften av makes förmögenhet över 6 basbelopp. För den som inte har någon inkomst utgör avgiftsunderlaget ändå ett basbelopp och för den som har vårdnaden om barn under 10 år reduceras avgiftsunderlaget med ett basbelopp. Enligt förslaget tas schablonen om ett basbelopp bort för den som saknar inkomst. Vidare skall hänsyn tas till endast 40 % av makes taxerade inkomst upp till 20 000 kr. Denna procentsats ökar därefter med 1 % för varje ytterligare

SfU 1974:19

1 OOO-tal kr. Hänsyn skall dock aldrig tas till mer än 65 % av makens inkomst. Avgiftsgränsen höjs från nuvarande 2,5 till 3,5 basbelopp och årlig avgift skall erläggas med högst 20 % — i stället för som nu 25 % — av skillnaden mellan avgiftsunderlag och avgiftsgräns.

I motionen 1974:210 av herr Wijkman yrkas att indexprincipen avskaffas och ersätts med ett annuitetslånesystem med en räntesats om 6 %. I flera motioner har man tagit upp frågan om beräkning av avgiftsunderlaget i återbetalningssystemet. I motionen 1974: 1751 av herr Helén m. fl. yrkas sålunda att endast den del av makes avgiftsunderlag som motsvarar makens studiemedelsavgift eller — om maken inte har att erlägga sådan avgift — 65 % av det belopp som överstiger avgiftsgränsen skall ingå i den andre makens avgiftsunderlag. Enligt motionen 1974: 1754 av herr Sörenson m. fl. bör en studerande åtnjuta hel avgiftsbefrielse för år då hans inkomst trots heltidssysselsättning eller till följd av arbetslöshet inte uppgått till 3 basbelopp. Därefter bör en successiv avtrappning ske så att full avgift utgår när inkomsten under året motsvarar 4,5 basbelopp. Herr Wijkman och fru Sundberg yrkar i motionen 1974: 1756 att avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel skall fastställas oberoende av makes förmögenhet. De föreslår vidare en spärregel av innebörd att för två makar, vilka båda har återbetalningspliktiga studiemedel, summan av de delar av avgiftsunderlagen som beräknats med hänsyn till makarnas inkomster inte får överstiga deras sammanlagda inkomst. I motionen 1974: 1753 av fröken Rogestam m. fl. yrkas att för den som har vårdnaden om barn avgiftsunderlaget skall kunna reduceras med ett basbelopp så länge barnet är under 18 år. Motionen 1974: 1755 av herr Werner i Tyresö m. fl. slutligen innehåller yrkande om att barntillägget skall vara icke återbetalningspliktigt.

De årliga studiemedelsavgifterna uppgår i regel till tämligen blygsamma belopp. Av de studiemedelstagare som under 1973 hade att erlägga studiemedelsavgifter betalade 85 % avgifter som understeg 1 500 kr. Av de övriga hade endast ett fåtal avgifter som översteg 2 000 kr.

Kritiken mot återbetalningssystemet i dess nuvarande utformning har främst gällt det förhållandet att de årliga avgifterna ökat kraftigt och att man härigenom kunnat förutse att den avsedda återbetalningstiden inte skulle komma att kunna hållas. Den garantiregel, som finns inbyggd i nuvarande system och som innebär att den studerande aldrig skall behöva betala tillbaka mer än han hade behövt göra om studiemedlen utgjort ett konventionellt lån med viss ränta, kan nämligen tillämpas först i samband med slutregleringen av återbetalningsskyldigheten. Genom det nya systemet kommer de årliga återbetalningarna att kunna räknas upp med ett lägre men aldrig med ett högre belopp än garantitalet. Härigenom kommer den fastställda återbetalningstiden att kunna hållas, förutsatt givetvis att den studerande inte får uppskov

SfU 1974:19

med avgiftsbetalning eller gör frivilliga betalningar. Vidare åstadkommer man en jämnare periodisering av återbetalningarna än som är möjlig med nu gällande bestämmelser. Genom höjningen av avgiftsgränsen och sänkningen av den årliga avgiftens maximibelopp har man enligt utskottets mening skapat tillfredsställande garantier för att skuldbördan kommer att bli så litet betungande för den skuldsatte som möjligt. Utskottet anser således det föreslagna återbetalningssystemet väl avvägt från rättvisesynpunkt och kan inte dela den i motionen 1974:210 framförda uppfattningen att studiemedlen bör ersättas av ett annuitetslån med en 6 %-ig räntesats. En sådan åtgärd skulle nämligen i första hand gynna högre inkomsttagare. Inte heller är utskottet berett att medverka till att man vid fastställandet av avgiftsunderlaget skall helt bortse från makes förmögenhet. Regeln om att avgiftsunderlaget skall fastställas med beaktande av makes ekonomi har tillkommit främst med tanke på gifta kvinnor, som lyft studiemedel men som efter sin utbildning inte förvärvsarbetar. Ett slopande av denna regel skulle enligt utskottets mening ge från rättvisesynpunkt mindre önskvärda effekter och samtidigt medföra minskningar i inbetalningarna och därmed ökade kostnader för statsverket. Utskottet är inte berett att medverka till en uppräkning av den åldersgräns vid vilken rätten till basbeloppsavdrag för vård av eget barn bortfaller. På grund härav och då utskottet inte heller i övrigt anser sig ha anledning att i nuläget förorda någon ändring i de föreslagna reglerna för beräkning av avgiftsunderlag avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974:210, 1974: 1751, 1974: 1753, 1974: 1754 och 1974: 1756, sistnämnda fyra motioner i vad de behandlar frågor om beräkning av avgiftsunderlag vid återbetalning av studiemedel.

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 1974: 1755 om att barntillägget skall göras icke återbetainingspliktigt vill utskottet erinra om att ett yrkande av motsvarande innebörd avvisades av riksdagen förra året på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1973: 17) med motivering att en sådan åtgärd skulle innebära att de studerande i förhållande till andra grupper i samhället skulle gynnas på ett sätt som inte kunde anses motiverat. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna uppfattning och avstyrker därför bifall till motionen 1974: 1755 i denna del.

Övriga yrkanden avseende studiemedelssystemet

Åtskilliga motioner, väckta såväl vid riksdagens början som med anledning av propositionen, innehåller yrkanden om utredning i olika hänseenden av studiemedelssystemet samt förslag till ändringar i och kompletteringar av detsamma. Motionärerna i motionen 1974:205 av herr Hermansson m. fl. anser att frågan om införande av studielön bör utredas med särskilt beaktande av studiemedlens betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Herrar Molin och

SfU 1974:19

67 Nyquist (1974: 682) vill ha en förutsättningslös prövning av det studiesociala stödet på eftergymnasial nivå i syfte att skapa en jämnare social rekrytering, tillförsäkra de studerande ekonomisk trygghet och en rimlig standard under studietiden och ge dem ekonomisk grundtrygghet även därefter. Herrar Nilsson i Norrköping och Leander (1974: 683) anser att SVUX bör få i uppdrag att pröva frågan om studicsociala förbättringar för äldre i kommunala vuxenskolor och folkhögskolor. Fröken Rogestam m. fl. yrkar i motionen 1974: 1753 att studiefinansieringssidan och utformningen av de studerandes sjukförsäkring blir föremål för en övergripande utredning och att man därvid beaktar bl. a. de vuxenstuderandes behov av studiestöd och kravet på förenklingar i det nuvarande systemets komplicerade och detaljerade regler och också undersöker formerna för en sjukförsäkring som omfattar studerande vilka, utan att ha återbetalningspliktiga studiemedel, studerar vid läroanstalter som omfattas av studiefinansieringssystemet. Herr Sörenson m. fl. yrkar i motionen 1974: 1754 att studiemedelssystemet blir föremål för en total översyn. Samma motionärer framställer också krav på cn aktivare fortlöpande rådgivning under studiegången i syfte att förhindra avbruten studiegång, medan fröken Hörlén m. fl. i motionen 1974: 1302 hemställer om förslag till 1975 års riksdag om studiestöd till vuxenutbildningen. I motionen 1974: 1304 av herr Jonsson i Alingsås m. fl., slutligen, begär motionärerna förslag om studiestöd till elever vid brevskolor som inte studerar på heltid.

Det studiesociala systemet tillkom genom beslut av 1964 års riksdag. Bestämmelserna om de skilda stödformerna som efter år 1973 är sammanförda i en studiestödslag och en studiestödskungörclse har, alltsedan de infördes, ändrats och kompletterats så gott som årligen. Förmånerna har härigenom successivt förbättrats. Samtidigt har man i en strävan att åstadkomma så stor materiell rättvisa som möjligt inte kunnat undgå att bestämmelserna blivit delvis komplicerade och svåröverskådliga.

Studiefinansieringen inom vuxenutbildningen utreds f. n. inom SVUX, som väntas framlägga förslag om studiefinansiering inom sådan utbildning redan denna sommar. Enligt vad utskottet erfarit kommer SVUX i sitt arbete också att behandla flera av de frågor som aktualiserats i motionerna. Likväl anser utskottet med hänsyn till att 1964 års studiesociala reform nu varit i kraft i snart 10 år att det studiesociala systemet bör göras till föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning. Vilka frågor som bör omfattas av det kommande utredningsuppdraget anser utskottet det vara för tidigt att ta definitiv ställning till nu, eftersom förslaget från SVUX givetvis kan komma att i hög grad påverka utformningen av studiemedelssystemet i stort. Utskottet vill dock som sin mening uttala att man särskilt bör undersöka om och i vad mån förenklingar i nuvarande system är möjliga att

SfU 1974:19

åstadkomma. Till de övriga frågor som enligt utskottet kan bli aktuella att behandla hör frågor gällande studiemedlens maximibelopp och behovsprövning mot egen och makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelning. Men man bör också pröva andra i förevarande motioner aktualiserade frågor. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna 1974:205, 1974:682, 1974: 683, 1974: 1304, 1974: 1753 och 1974: 1754, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga. Vad särskilt angår yrkandet i motionen 1974: 1302 vill utskottet erinra om att SVUX beräknas lämna ett förslag redan i sommar. Det kan därför inte uteslutas att proposition i ämnet kommer att föreläggas riksdagen redan nästa år.

Yrkandet i motionen 1974: 1754 om en mer aktiv och under studiegången fortlöpande rådgivning i syfte att förhindra avbruten studiegång har nära samband med frågan om studie- och yrkesorientering. Till sådan verksamhet i grundskola och gymnasieskola har riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisat ett förslagsanslag av 43 308 000 kr. Utskottet anser sig därför böra avstyrka detta yrkande i motionen.

Studiehjälp

I propositionen föreslås att det behovsprövade tillägget räknas upp från högst 90 kr. till högst 110 kr. i månaden. Vidare föreslås att resetillägget som f. n. utgår med 65, 85, 110 och 130 kr. för elever som bor 6, 15, 25 resp. 35 km från studieorten höjs till 75, 95, 125 resp. 145 kr.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1974: 1294 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. yrkas i fråga om resetillägget att en ny avståndsklass om 45 km införs. Denna bör enligt yrkande i den med anledning av propositionen väckta motionen 1974: 1699 berättiga till ett resetillägg om 165 kr. Motionärerna anser att man med hänsyn till de allmänna kommunikationernas utveckling bör kunna utsträcka den längsta färdväg mellan bostad och studieort som bör gälla för rätt till resetillägg med 10 km utan att restiden fördenskull avsevärt förlängs.

Enligt utskottets mening finns det skäl som talar för att man inför en ny avståndsklass om 45 km för rätt till resetillägg. Resetillägget i den nya klassen bör i enlighet med yrkandet i motionen 1974: 1699 bestämmas till 165 kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga författningsändringar.

Enligt gällande bestämmelser utgår inte resetillägg till studerande som åtnjuter inackorderingstillägg. Herr Petersson i Gäddvik och fru Sundberg yrkar i motionen 1974: 1752 att riksdagen skall fatta principbeslut av innebörd att inackorderade elever i gymnasieskola skall ha rätt till fria hemresor. De hemställer också att bestämmelser i ämnet skall träda i kraft så snart som möjligt.

Riksdagen uttalade sig såväl 1969 som 1970 för en lösning av frågan om någon form av resebidrag till inackorderade elever. När den i motio -

SfU 1974:19

nen 1974: 1752 aktualiserade frågan återkom vid förra årets riksdag hänvisade socialförsäkringsutskottet (SfU 1973: 17) till att CSN på uppdrag av Kungl. Maj:t utrett i vilka former ett ekonomiskt stöd till hemresor lämpligen borde utgå. Utskottet framhöll att riksdagen, så snart resurserna medgav det, borde föreläggas förslag som gav inackorderade elever möjligheter att i större utsträckning än som skedde besöka sina hem under terminerna. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll emellertid en vid utskottets betänkande fogad reservation av centeroch folkpartiledamöterna i utskottet, enligt vilken riksdagen snarast borde föreläggas förslag till fri hemresa en gång i veckan för inackorderade elever i de fall de gick i den egna g-regionens skola.

Numera har CSN i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 lagt fram förslag om hemreseersättning för yngre studerande i gymnasieskolan m. fl. skolformer att gälla fr. o. m. budgetåret 1975/76. Nämndens förslag innebär att ett system med frikort för hemresor införs. Departementschefen har i årets statsverksproposition förklarat att han anser att hemreseersättning bör utgå till inackorderade elever. Enligt hans mening bör dock ett kompletterande utredningsarbete göras av CSN för att belysa olika alternativa utformningar inom den av riksdagen angivna kostnadsramen.

Utskottet finner det beklagligt att riksdagens beslut från 1973 inte kunnat effektueras snabbare men anser sig med hänsyn till vad som anförts i årets statsverksproposition böra godta att hemreseersättning skall utgå först fr. o. m. budgetåret 1975/76. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974: 1752.

Inom studiehjälpssystemet kan inkomstprövat tillägg utgå med f. n. högst 75 kr. i månaden. Tillägget beräknas med utgångspunkt i ett ekonomiskt underlag för den studerande. I detta underlag skall bl. a. ingå för ogift elev 20 % av den del av den studerandes och hans föräldrars sammanlagda förmögenhet som överstiger 50 000 kr. och för gift elev 20 % av egen och makes förmögenhet över samma belopp.

I motionen 1974: 1309 av fru Söder m. fl. begär motionärerna förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser att endast 10 % av förmögenhet över 50 000 kr. skall ingå i det ekonomiska underlaget vid beräkning av det inkomstprövade tillägget.

1972 års skatteutredning har i ett i mars 1974 publicerat betänkande Förslag till skatteomläggning (SOU 1974:20) föreslagit att bostadstillägg till barnfamiljer och låginkomsttagare utan barn avtrappas efter en enhetlig reduktionsfaktor på 15 % och att inkomstprövningsgränsen höjs med 3 000 kr. till 26 000 kr. om året för barnfamiljer och 21 000 kr. om året för låginkomsttagare utan barn. Departementschefen har i propositionen — med hänvisning till att inkomstgränserna för det inkomstprövade tillägget f. n. är kopplade till de gränser som gäller

SfU 1974:19

för bostadstillägg — framhållit att han får återkomma till frågan om en eventuell förändring av inkomstgränserna för det inkomstprövade tillägget i annat sammanhang. Mot bakgrund härav anser utskottet att ett ställningstagande till yrkandet i motionen tills vidare bör anstå. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974: 1309.

Det inkomstprövade tillägget utgår för studerande som inte har syskon under 17 år med maximibeloppet 75 kr. i månaden t. o. m. en taxerad inkomst för föräldrarna om 23 000 kr. Överstiger den taxerade inkomsten detta belopp reduceras tilläggets storlek.

När nämnda inkomstgräns genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 63) ändrades från 21 000 kr. till 23 000 kr. föreskrevs att man vid beviljande av tillägg för höstterminen 1973 skulle utgå från inkomsten 1971 enligt 1972 års taxering.

I motionen 1974: 1686 av herrar Lindström och Nilsson i Kristianstad hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en motsvarande bestämmelse i fråga om läsåret 1974/75.

Yrkandet i motionen har samband med det förhållandet att det inkomstprövade tillägget är beloppsmässigt knutet till bostadstillägget, som beviljas för kalenderår, medan det inkomstprövade tillägget beviljas för läsår. Motionärerna menar att en studerande som tidigare haft inkomstprövat tillägg kan komma att mista detta eller få minskat tillägg till följd av den allmänna inkomstutvecklingen.

Utskottet anser sig böra biträda yrkandet i motionen och förordar alltså att man vid beviljande av inkomstprövat tillägg för hösten 1974 utgår från 1973 års taxering. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga författningsföreskrifter.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionen 1974: 209 av herrar Westberg i Ljusdal och Rask, vilka anser att man vid beviljande av studielån till yngre elever inte i samma utsträckning som nu bör ta hänsyn till föräldrarnas inkomst och förmögenhet.

Motioner med samma innehåll har vid upprepade tillfällen avvisats av riksdagen. Därvid har åberopats bl. a. (jfr SfU 1973: 17) att det i fråga om yngre elever är berättigat med en viss återhållsamhet vid långivningen och att sådana elever har större möjligheter än äldre elever att få sina utgifter täckta genom de olika tillägg som kan utgå vid sidan av studiebidraget. Utskottet anser att riksdagen saknar anledning frånträda denna uppfattning och avstyrker därför bifall till motionen 1974: 209.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla följande. I enlighet med ett av riksdagen föregående år fattat principbeslut föreslås i propositionen

SfU 1974:19

att en särskild sjukförsäkring införs fr. o. m. den 1 januari 1975. Enligt en särskild spärregel skall den som beviljas studiemedel första gången ha bedrivit studier under en månad innan han omfattas av den föreslagna försäkringen.

Enligt förslaget till författningstext skall för den första terminen under vilken en studerande tillhör en utbildningslinje återbetalningspliktiga studiemedel endast utgå för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studier på utbildningslinjen under minst en månad. Enligt ordalydelsen kommer således ny karenstid att gälla vid byte av utbildningslinje oavsett om den studerande erhållit studiemedel under en längre tid. Förslaget innebär också att vid övergång från exempelvis filosofisk fakultet till lärarhögskola eller, för vuxenstuderande, från gymnasium till universitetsstudier ny karenstid alltid kommer att gälla. Såvitt utskottet kan bedöma har detta inte varit syftet med propositionen. Utskottet föreslår därför en ändring av 3 kap. 14 § och 4 kap. 29 § i lagförslaget.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande studiemedlens ersättande med ett annuitetslån avslår motionen 1974: 210 i motsvarande del;

2. beträffande studiemedlens storlek avslår motionerna 1974: 1754 och 1974: 1755, båda i motsvarande del;

3. beträffande rätten till studiemedel under icke kurstid avslår motionen 1974: 1753 i motsvarande del;

4. beträffande beräkning av studiebidragsdelen av studiemedlen avslår motionerna 1974:210, 1974: 1751, 1974: 1755 och 1974: 1756, samtliga i motsvarande del;

5. beträffande värdesäkring av studiebidragsdelen med anledning av motionen 1974: 1753 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1974:210, 1974:1751, 1974:1755 och 1974:1756, samtliga i motsvarande del, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

6. beträffande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet avslår motionen 1974: 1753 i motsvarande del;

7. beträffande behovsprövning mot egen inkomst vid heltidsstudier avslår motionerna 1974: 1751 och 1974: 1753, båda i motsvarande del;

8. beträffande behovsprövning mot egen inkomst vid deltidsstudier avslår motionen 1974: 1754 i motsvarande del;

9. beträffande behovsprövning mot makes inkomst avslår motionen 1974: 1756 i motsvarande del;

SfU 1974:19

10. beträffande behovsprövning mot makes förmögenhet avslår motionen 1974: 1756 i motsvarande del;

11. beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen avslår motionerna 1974: 1753 och 1974: 1756, båda i motsvarande del;

12. beträffande rätten till barntillägg avslår motionerna 1974: 1753 och 1974: 1754, båda i motsvarande del;

13. beträffande rätten till studiebidrag avslår motionen 1974: 1755 i motsvarande del;

14. beträffande avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel avslår motionerna 1974: 1751, 1974: 1753, 1974: 1754 och 1974: 1756, samtliga i motsvarande del;

15. beträffande återbetalningsplikt för barntillägg avslår motionen 1974: 1755 i motsvarande del;

16. beträffande översyn av det studiesociala systemet med anledning av följande motioner, nämligen

a. 1974:205,

b. 1974:682,

c. 1974:683,

d. 1974: 1304,

e. 1974: 1753, i vad denna innehåller yrkande om en övergripande utredning av studiefinansieringssidan och sjukförsäkringens utformning, och

f. 1974: 1754, i vad denna innehåller yrkande om en total översyn av studiemedelssystemet,

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

17. beträffande studiestöd till vuxenstuderande att riksdagen avslår motionen 1974: 1302;

18. beträffande beräkning av resetillägget inom studiehjälpen med anledning av motionen 1974:1294 och med bifall till motionen 1974:1699 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

19. beträffande resetillägg till inackorderade elever avslår motionen 1974: 1752;

20. beträffande det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tilllägg avslår motionen 1974: 1309;

21. beträffande taxeringsunderlag för inkomstprövat tillägg med bifall till motionen 1974: 1686 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

22. beträffande förutsättningarna för erhållande av återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen avslår motionen 1974: 209;

23. beträffande studierådgivning avslår motionen 1974: 1754 i motsvarande del;

24. med anledning av propositionen 1974: 14 antar det i proposi -

SfU 1974:19

tionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349) med den ändringen att 3 kap. 14 § och 4 kap. 29 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

Kungl. Maj:ts förslag

Utskottets förslag

3 kap.

14 §

Återbetalningspliktiga studiemedel sina studier.

För sjukperiod sådan sjukperiod.

För den första termin under vilken en studerande tillhör en utbildningslinje utgår återbetalningspliktiga studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studier på utbildningslinjen under minst en månad.

För den första termin under vilken en studerande bedriver studier som berättigar till återbetalningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studierna under minst en månad.

Studiemedel enligt ■

4 kap.

29 §

- sina studier.

För den första termin under vilken en studerande tillhör en utbildningslinje utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studier på utbildningslinjen under minst en månad.

För den första termin under vilken en studerande bedriver studier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studierna under minst en månad.

Med stöd skäl föreligger.

Stockholm den 9 maj 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Nilsson i Norrköping (s), fröken Rogestam (c) och herr Hagberg i Borlänge (vpk).

Reservationer

beträffande studiemedlens storlek

6 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 19

SfU 1974:19

1. av herrar Hyllander (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med »Studiemedel kan» och slutar med »berörda delar.» bort ha följande lydelse:

Maximibeloppet för studiemedel har utgjort samma andel av basbeloppet alltsedan den studiesociala reformen år 1964. Det torde inte kunna bestridas att de studerande, trots indexregleringen, fått vidkännas en betydande standardförsämring framför allt under senare år. Priserna på de tunga posterna i de studerandes konsumtion, mat och bostad, torde ha ökat inte oväsenligt snabbare än studiemedlen. Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att de studerande skall vara hänvisade uteslutande till sådana förbättringar av sina ekonomiska förhållanden som följer av förändringar i den allmänna prisnivån. I propositionen föreslås visserligen en mindre uppräkning av studiebidragsdelen inom studiemedlen. Studiebidraget har emellertid varit i princip oförändrat sedan 1964 och kommer efter den enligt utskottets mening blygsamma höjning av bidraget från 1 755 till 1 998 kr. per läsår om 9 månader som föreslås i propositionen att motsvara knappt 17 % av studiemedlen. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen 1974: 1755 om en höjning av studiemedlen till 75 % av basbeloppet per termin. Ett tillgodoseende av yrkandet i motionen 1974: 1754 om en uppräkning av studiemedlen till 100 % av basbeloppet kan enligt vad utskottet inhämtat beräknas medföra ett inkomstbortfall för staten om ca 300 milj. kr. I ett läge då riksdagen uttalat sig för en prioritering av vuxenutbildningen anser utskottet sig böra avstyrka bifall till detta yrkande.

Utskottet förutsätter att förslag av den innebörd som avses i motionen 1974: 1755 föreläggs höstriksdagen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1755 och med avslag på motionen 1974: 1754, båda i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års höstriksdag om sådan ändring av studiestödslagen att studiemedel kan utgå med 75 % av basbeloppet per termin;

beträffande beräkning av studiebidragsdelen av studiemedlen m. m.

2. av herrar Ringaby (m), Hyltander (fp), Fridolfsson (m) och Hagberg i Borlänge (vpk) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 59 med »Studiemedelssystemet bygger» och slutar på s. 60 med »till känna.» bort ha följande lydelse:

Studiebidraget har alltsedan 1964, då den studiesociala reformen an -

SfU 1974:19

togs, varit i princip oförändrat, 1 755 kr. När studiebidraget infördes motsvarade det 25 % av då utgående studiemedel. Genom de snabba basbeloppsförändringarna framför allt under senare år har studiebidragsdelen av studiemedlen blivit allt mindre med en därav följande ökad skuldsättning för de studerande. I samband med den studiesociala reformen år 1964 framhöll vederbörande departementschef att bl. a. intresset av en socialt rättvis rekrytering talade för att det fanns ett inslag av bidrag eller stipendium i studiemedelssystemet. Mot bakgrund av detta uttalande förefaller det utskottet anmärkningsvärt att man under hela den tid studiemedelsreformen varit i kraft inte försökt att ens tillnärmelsevis bibehålla den ursprungliga relationen mellan bidrag och lån i systemet. Den i propositionen föreslagna uppräkningen av studiebidragsdelen till 1 998 kr. per läsår om nio månader innebär att studiebidraget, med nu gällande basbelopp om 8 500 kr., kommer att motsvara knappt 17 % av studiemedelsbeloppet. En sådan uppräkning måste enligt utskottets mening anses alltför blygsam om man vill hålla de studerandes skuldsättning på en rimlig nivå. Utskottet vill särskilt erinra om att vid remissbehandlingen av studiemedelsutredningens förslag åtskilliga remissinstanser gett uttryck åt den uppfattningen att studiebidragsdelen borde uppräknas och värdesäkras. Med det anförda anser utskottet sig böra biträda yrkandena om en uppräkning av studiebidragsdelen till 25 % av studiemedlen och om en värdesäkring av bidraget på denna nivå. I enlighet med yrkandet i motionen 1974: 1751 bör i samband med en sådan uppräkning tidigare studiemedelstagare, som inte erhållit studiebidrag motsvarande 25 % av studiemedelsbeloppet, erhålla kompensation genom en avskrivning på studieskulden. Denna avskrivning bör vara av sådan omfattning att den i förening med uppburet bidrag motsvarar 25 % av uppburna studiemedel. Utskottet förutsätter att författningsändringar av nu angiven innebörd kommer att föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet bort hemställa

a. under 4

att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 210, 1974: 1751, 1974: 1755 och 1974: 1756, samtliga i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till årets riksdag om en uppräkning av studiebidragsdelen av studiemedlen i enlighet med vad utskottet anfört,

b. under 5

att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 210, 1974: 1751, 1974: 1755 och 1974: 1756 samt med avslag på motionen 1974:1753, samtliga i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till årets riksdag om sådan ändring av studiestödslagen, att studiebidragsdelen värdesäkras på en nivå motsvarande 25 % av studiemedlen;

SfU 1974:19

beträffande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet

3. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med »Enligt utskottets» och slutar med »denna del.» bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening saknas anledning att vid bestämmande av det inkomstunderlag som skall gälla vid studiemedelstilldelning göra en skillnad mellan det statskommunala och det statliga bostadstillägget. Det förhållandet att det statliga bostadstillägget räknas som inkomst vid behovsprövningen medför att åtskilliga barnfamiljer f. n. erhåller reducerade studiemedel. Detta kan enligt utskottets mening inte anses tillfredsställande. Någon principiell skillnad mellan de båda formerna av tillägg föreligger inte och man bör därför bortse från båda när man bedömer om rätt till studiemedel skall anses föreligga eller ej. Utskottet förutsätter att riksdagen senare i år föreläggs förslag till författningsändring av innebörd att statligt bostadstillägg inte betraktas som inkomst vid studiemedelstilldelningen.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1753 i motsvarande del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att statligt bostadstillägg inte skall ingå i det inkomstunderlag som ligger till grund för prövning av rätten till studiemedel;

beträffande behov sprövning mot egen inkomst samt makes inkomst och förmögenhet vid heltidstudier

4. av herrar Ringaby (m), Hyltander (fp) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 61 som börjar med »Fribeloppsgränsen ligger» och slutar med »av studiemedel.» bort ha följande lydelse:

Reglerna om behovsprövning mot egen samt makes inkomst och förmögenhet har inte genomgått några mer betydelsefulla ändringar sedan 1964 då nu gällande studiemedelssystem infördes. Under en följd av år har i den studiesociala debatten gjorts gällande att behovsprövningsreglerna i sin nuvarande utformning är alltför rigorösa och att de bör mildras. Studiemedelsutredningen föreslog i sitt betänkande Teknisk översyn av studiemedelssystemet (SOU 1973: 17) att fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst skulle höjas till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår och att reduceringsfaktorn skulle utgöra hälften av den inkomstdel som översteg fribeloppet. Vid remissbehandlingen av detta förslag framförde åtskilliga remissinstanser, där -

SfU 1974:19

ibland CSN och skolöverstyrelsen, önskemål om en höjning av fribeloppsgränsen till 60 % av basbeloppet per termin. Flera av dem gav också uttryck åt den uppfattningen att man borde lindra hänsynstagandet till såväl egen som makes förmögenhet och att en målsättning på sikt borde vara att helt slopa sådant hänsynstagande. Mot bakgrund härav finner utskottet det anmärkningsvärt att departementschefen inte ansett sig böra förorda vare sig någon höjning av fribeloppsgränsen vid inkomstprövningen eller någon lindring i hänsynstagandet till makes förmögenhet. Med det anförda anser utskottet sig böra biträda den i motionerna 1974: 1751 och 1974: 1753 framförda uppfattningen att fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst höjs till 55 % av basbeloppet per termin. Utskottet tillstyrker också bifall till yrkandet i motionen 1974: 1756 att rätten att erhålla studiemedel skall gälla oberoende av om den studerandes make äger förmögenhet eller ej. Likaså bör enligt utskottets mening gift studerande ha rätt att utan reducering mot makes inkomst erhålla 10 % av studiemedelsbeloppet. Utskottet förutsätter att riksdagen så snart som möjligt kommer att föreläggas förslag till författningsändringar av nu angiven innebörd.

dels att utskottet bort hemställa

a. under 7

att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1751 och 1974: 1753, båda i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag om en höjning av fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst vid heltidsstudier till 55 % av basbeloppet per termin;

b. under 9

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1756 i motsvarande del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att gift studerande skall, utan reducering mot makes inkomst, äga rätt uppbära 10 % av studiemedelsbeloppet i återbetalningspliktiga studiemedel;

c. under 10

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1756 i motsvarande del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att behovsprövning vid studiemedelstilldelning kan ske utan hänsynstagande till makes förmögenhet;

beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen

5. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 61 med

SfU 1974:19

»Skattepliktig förmögenhet» och slutar på s. 62 med »berörda del.» bort ha följande lydelse:

Vid behovsprövning mot egen och makes förmögenhet skall man i samband med studiemedelstilldelning liksom vid beräkning av avgiftsunderlag vid återbetalning av studiemedel enligt förslaget i propositionen utgå från den »skattepliktiga förmögenheten». Trots detta görs i propositionen en skillnad mellan studiemedelstilldelning och återbetalning av studiemedel. I förra fallet får nämligen återbetalningspliktiga studiemedel inte avräknas som skuld. Med skattepliktig förmögenhet förstås enligt 2 § förmögenhetsskatteförordningen kapitalvärdet av den skattskyldiges tillgångar i den mån samma värde överstiger kapitalvärdet av hans skulder. Såvitt utskottet kan bedöma saknas anledning att behandla återbetalningspliktiga studiemedel på annat sätt vid studiemedelstilldelning än vid beräkning av det avgiftsunderlag som skall gälla för återbetalningen av sådana medel. I propositionen har inte heller lämnats någon förklaring till varför de återbetalningspliktiga studiemedlen skall vara avdragsgilla i det ena men inte i det andra fallet. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna 1974: 1753 och 1974: 1756 i nu berörda del. Förslag till erforderlig författningsändring bör föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1756 och med anledning av motionen 1974: 1753, båda i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring av förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelning att återbetalningspliktiga studiemedel får avräknas som skuld;

beträffande rätten till barntillägg

6. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med »Frågan om» och slutar med »berörda delar.» bort ha följande lydelse:

Enligt gällande bestämmelser kan endast ett barntillägg utgå för ett och samma barn till föräldrar som båda är berättigade till studiemedel. Denna begränsning måste anses riktig i de fall då föräldrarna sammanbor. Enligt utskottets mening kan begränsningsregeln emellertid leda till resultat som från rättvisesynpunkt är mindre tillfredsställande i de fall då föräldrarna inte sammanbor. Nuvarande regler medför nämligen att en studerande kvinna med barn vars fader är förvärvsarbetande kan erhålla såväl barntillägg som underhållsbidrag. Är barnets fader däremot studerande får hon bara ett barntillägg. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen 1974: 1753 om att dubbelt barn -

SfU 1974:19

tillägg för ett och samma barn skall kunna utgå till föräldrarna i de fall de inte sammanbor. Förslag till erforderlig författningsändring bör föreläggas innevarande års riksdag.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1753 och med avslag på motionen 1974:1754, båda i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att två föräldrar, som inte sammanbor, båda kan erhålla barntillägg för ett och samma barn;

beträffande rätten till studiebidrag

7. av herrar Hyllander (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med »Den i» och slutar med »denna del.» bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det från rättvisesynpunkt otillfredsställande att deltidsstuderande vid eftergymnasiala utbildningsvägar har rätt till såväl studiebidrag som återbetalningspliktiga studiemedel, medan deltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning inte kan erhålla bidragsdelen. Utskottet anser att studiebidrag skall kunna utgå till samtliga studerande inom studiemedelssystemet oavsett studieform. Förslag till författningsändring av nu angiven innebörd kan föreläggas riksdagen utan att resultatet av SVUX arbete avvaktas.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1755 i motsvarande del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års höstriksdag om sådan ändring av studiestödslagen att studiebidrag kan utgå till samtliga studerande oavsett studieform; beträffande

avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel

8. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 65 med »De årliga» och slutar på s. 66 med »av studiemedel.» bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig kunna i princip biträda det i propositionen föreslagna återbetalningssystemet, som i praktiken innebär ett avskaffande av det nuvarande indexsystemet. Garantitalet 1,0320 motsvarar en räntefot på 8 % vid en 60-procentig marginalskatt och bör enligt utskottets mening kunna accepteras. I ett hänseende kan emellertid de nya bestämmelserna komma att slå orimligt hårt. Utskottet tänker härvidlag på de regler som föreslås gälla i fråga om beroendet av makes

SfU 1974:19

inkomst för fastställande av avgiftsunderlag. Man skall nämligen ta hänsyn till 40 % av makens inkomst upp till 20 000 kr. och därefter till ytterligare 1 % för varje tusental som inkomsten överstiger nämnda belopp, dock högst 65 %. Såvitt utskottet kan bedöma måste denna »progression» i vissa fall komma att medföra resultat som från rättvisesynpunkt är klart otillfredsställande. Regeln innebär nämligen att avgiftsunderlaget för två makar, vilka båda har såväl inkomster som återbetalningspliktiga studiemedel, kan komma att ligga väsentligt högre än deras sammanlagda inkomst. Mot bakgrund härav anser utskottet sig böra biträda yrkandet i motionen 1974: 1756 om en särskild spärregel. Denna bör utformas i enlighet med yrkandet i motionen. Utskottet anser sig alltså inte böra medverka till sådana ändringar i fråga om beräkning av avgiftsunderlag som föreslås i motionerna 1974: 1751 och 1974: 1754. Utskottet har i det föregående tillstyrkt bifall till ett i motionen 1974: 1756 framfört yrkande av innebörd att man vid behovsprövning i samband med studiemedelstilldelning skall bortse från makes förmögenhet. Enligt utskottets mening bör i förevarande hänseende samma regler gälla vid tilldelning som vid återbetalning av studiemedel. Avgiftsunderlaget bör alltså fastställas oberoende av makes förmögenhet. Utskottet förutsätter att författningsförslag av nu angiven innebörd föreläggs innevarande års riksdag.

Utskottet är inte berett att medverka till en uppräkning av den åldersgräns vid vilken rätten till basbeloppsavdrag för vård av eget barn bortfaller. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974:1753 i denna del.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1756 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1974:1751, 1974:1753 och 1974:1754, samtliga i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års höstriksdag om sådan ändring av studiestödslagen att

a. för två makar med återbetalningspliktiga studiemedel summan av de delar av avgiftsunderlagen som beräknats med utgångspunkt i makarnas inkomster inte får överstiga deras sammanlagda inkomster,

b. avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel fastställs oberoende av makes förmögenhet;

9. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 65 med »De årliga» och slutar på s. 66 med »av studiemedel.» bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig kunna i princip biträda det i propositionen före -

SfU 1974:19

slagna återbetalningssystemet. Genom att de återbetalningspliktiga studiemedlen kan höjas med högst 3,2 % per år torde garantier ha skapats för en jämn periodisering av återbetalningarna över hela återbetalningstiden. Såvitt utskottet kan bedöma kommer emellertid den föreslagna konstruktionen av makeprövningen vid återbetalning av studiemedel att leda till resultat som från rättvisesynpunkt är klart otillfredsställande. I synnerhet familjer där båda makarna har låga inkomster och båda har studiemedelsskulder kommer att drabbas hårt av det nya återbetalningssystemet. Båda makarnas inkomst skall nämligen ingå i den andra makens avgiftsunderlag. En inkomstökning medför alltså en ökning inte bara av eget utan också av andra makens avgiftsunderlag. Makeprövningen kommer därför att leda till avsevärda marginaleffekter även vid relativt låga inkomster. Enligt utskottets mening bör återbetalningsreglerna vara så utformade att de ger alla samma trygghet, oavsett civilstånd och ekonomiska förhållanden. Utskottet tillstyrker alltså bifall till att återbetalningsreglerna kompletteras med en spärregel av den innebörd som föreslås i motionen 1974: 1751. Utskottet förutsätter att ett författningsförslag av nu angiven innebörd föreläggs innevarande års riksdag. Utskottet har i det föregående tillstyrkt bifall till ett i motionen 1974: 1756 framfört yrkande av innebörd att man vid behovsprövning i samband med studiemedelstilldelning skall bortse från makes förmögenhet. Enligt utskottets mening bör i förevarande hänseende samma regler gälla vid tilldelning som vid återbetalning av studiemedel. Avgiftsunderlaget bör alltså fastställas oberoende av makes förmögenhet. Utskottet förutsätter att författningsförslag av nu angiven innebörd föreläggs innevarande års riksdag Utskottet är inte berett att medverka till en uppräkning av den åldersgräns vid vilken rätten till basbeloppsavdrag för vård av eget barn bortfaller. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974: 1753 i denna del.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1751 och 1974:1756, båda i motsvarande del, samt med avslag på motionerna 1974:1753 och 1974:1754, båda i motsvarande del, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års höstriksdag om sådan ändring av studiestödslagen, att a. vid återbetalning av studiemedel endast 65 % av den del av makes avgiftsunderlag som överstiger hans/hennes studiemedelsavgift eller, om vederbörande saknar studiemedelsavgift, av det belopp som överstiger avgiftsgränsen skall inräknas i andra makens avgiftsunderlag, b. avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel fastställs oberoende av makes förmögenhet;

beträffande återbetalningsplikt för barntillägg

SfU 1974:19

10. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med »Vad slutligen» och slutar med »denna del.» bort ha följande lydelse:

Barntillägget utgör endast 25 % av basbeloppet eller vid nuvarande basbelopp 2 125 kr. Enligt utskottets mening kan det inte anses rimligt att studerande med barn skall åsamkas en högre studieskuld än andra. Utskottet delar alltså den i motionen 1974: 1755 framförda uppfattningen att barntillägget bör vara icke återbetalningspliktigt. Riksdagen bör föreläggas förslag till erforderlig författningsändring redan i höst.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1755 i motsvarande del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag om sådan ändring av studiestödslagen att barntillägget blir icke återbetalningspliktigt;

beträffande studielön

11. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 67 med »Det studiesociala» och slutar på s. 68 med »nästa år.» bort ha följande lydelse:

Studiemedelssystemet tillgodoser i sin nuvarande utformning inte rimliga rättvisekrav. De senast kända undersökningarna utvisar att endast en av tio ungdomar från socialgrupp 3 går till högskoleutbildning mot åtta av tio från socialgrupp 1. Trots att utbildningssektorn på senare år expanderat starkt förefaller utbildning utöver grundskola och gymnasium inte vara tillgänglig för ekonomiskt och i studiehänseende eftersatta grupper. Det väsentligaste syftet med 1964 års studiesociala reform, nämligen att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning, har alltså ännu inte kunnat tillgodoses. Ett verksamt medel att nå det angivna syftet skulle enligt utskottets mening kunna vara att införa studielön. Frågan om och i vad mån en sådan studiefinansieringsform skulle kunna positivt påverka ekonomiskt eftersatta gruppers vilja att studera eller vilken effekt en studielön skulle kunna få på vuxenutbildningen i ett system med återkommande utbildning som inslag har ännu aldrig utretts. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen 1974: 205. Härigenom anser utskottet sig ha tillgodosett även övriga i detta avsnitt behandlade motioner. Vad särskilt angår motionen 1974: 1302 vill utskottet erinra om att SVUX beräknas slutföra sitt arbete redan i sommar. Det kan med hänsyn härtill inte uteslutas att proposition med förslag till studiestöd till vuxna kan föreläggas redan nästa års riksdag.

SfU 1974:19

dels att utskottet under 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 205 samt med anledning av motionerna 1974: 682, 1974: 683, 1974: 1304, 1974: 1753 och 1974: 1754, sistnämnda två motioner i vad de innehåller yrkanden om översyn av studiemedelssystemet m. m., i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning rörande införande av studielön, varvid särskilt bör beaktas studielönens betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning;

beträffande studiestöd till vuxenstuderande

12. av herr Hyltander (fp) sorn anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 68 rad 8 uppifrån med »Vad särskilt» och slutar med »nästa år.» bort ha följande lydelse:

Vad särskilt angår yrkandet i motionen 1974: 1302 vill utskottet understryka angelägenheten av att riksdagen så snart som möjligt föreläggs förslag om studiestöd för vuxenstuderande. Med hänsyn till att SVUX kommer att redovisa resultatet av sitt arbete redan denna sommar bör enligt utskottets mening proposition i ämnet framläggas för 1975 års riksdag.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1302 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till 1975 års riksdag om studiestöd till vuxenstuderande;

beträffande det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg

13. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 69 med »1972 års» och slutar på s. 70 med »motionen 1974: 1309.» bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund inte minst av den fortlöpande penningvärdeförsämringen skäl som talar för en uppräkning av den förmögenhetsgräns som bör lämnas obeaktad vid bedömningen av rätten till inkomstprövat tillägg. I vart fall bör enligt utskottets mening denna rätt bli mindre beroende än nu av förekomsten av förmögenhet. Förmögenheten kan nämligen ofta bestå av svårrealiserbara tillgångar som lämnar ringa eller ingen avkastning. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen 1974: 1309 att man i det ekonomiska underlag som ligger till grund för bedömningen av rätten till inkomstprövat tillägg skall räkna in endast 10 % — i stället för

SfU 1974:19

som nu 20 % — av egen, makes eller föräldrars förmögenhet över 50 000 kr.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1309 i skrivelse till Kungl. Majit begär förslag till sådan ändring av studiestödslagen att vid bedömning av rätten till inkomstprövat tillägg endast 10 % av egen, makes eller föräldrars förmögenhet över 50 000 kr. skall räknas som taxerad inkomst;

beträffande förutsättningarna för erhållande av återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen

14. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med »Motioner med» och slutar med »motionen 1974:209.» bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar flera skäl för att man vid prövningen av yngre elevers rätt till återbetalningspliktiga studiemedel inte tar hänsyn till föräldrars inkomst- och förmögenhetsförhållanden i den omfattning som nu sker. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974: 209 uttalar att rätten att erhålla återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen inte i samma omfattning som f. n. skall vara beroende av föräldrars inkomst- och förmögenhetsförhållanden;

Särskilt yttrande

beträffande behovsprövning mot egen inkomst vid heltidsstudier

av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anför:

Studiemedelsutredningen föreslog i sitt betänkande Teknisk översyn av studiemedelssystemet att fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst skulle höjas från nuvarande 40 % till 55 % av basbeloppet per termin. Utredningen föreslog också en minskning av reduceringsfaktom från % till Yl av den inkomstdel som överstiger fribeloppsgränsen. Utredningens förslag bemöttes mycket positivt vid remissbehandlingen och flera remissinstanser, däribland CSN och skolöverstyrelsen, förordade en ytterligare uppräkning av denna gräns. Även vi anser en höjning av fribeloppsgränsen och en sänkning av reduceringsfaktorn angelägna. Den nu gällande fribeloppsgränsen har alltse -

SfU 1974:19

dan den studiesociala reformen 1964 utgjort samma andel av basbeloppet och har alltså ändrats uteslutande i takt med ändringar i prisnivån. Departementschefen framhåller i propositionen att ett ställningstagande till bl. a. frågorna om fribelopp bör anstå till dess att SVUX lagt fram sitt förslag. Med hänsyn till att SVUX väntas framlägga sitt förslag redan i sommar kan vi ansluta oss till departementschefens uppfattning, men vi vill samtidigt understryka angelägenheten av att riksdagen så snart som möjligt föreläggs förslag om uppräkning av den fribeloppsgräns och sänkning av den reduceringsfaktor som f. n. gäller vid behovsprövning mot egen inkomst i samband med studiemedelstilldelning. Den omständigheten att utskottet föreslår en allsidig och förutsättningslös översyn av det studiesociala systemet och att därvid också frågor om fribeloppsgräns m. m. skall tas upp får inte innebära att justeringar i de av oss angivna hänseendena skjuts på framtiden.

SfU 1974:19

86 Innehållsförteckning

Propositionen 1

Författningsförslaget 3

Motioner 53

väckta med anledning av propositionen 53

väckta vid riksdagens början 55

Utskottet 56

Inledning 56

Rätten till studiemedel 58

Återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet 63

Övriga yrkanden avseende studiemedelssystemet 66

Studiehjälp 68

Utskottets hemställan 71

Reservationer 73

Studiemedlens storlek 73

Beräkning av studiebidragsdelen av studiemedlen m. m. 74

Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet 76

Behovsprövning mot egen inkomst samt makes inkomst och förmögenhet 76

Förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen 77

Rätten till barntillägg 78

Rätten till studiebidrag 79

Avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel 79

Återbetalningsplikt för barntillägg 81

Studielön 82

Studiestöd till vuxenstuderande 83

Det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg 83

Förutsättningarna för erhållande av återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen 84

Särskilt yttrande

84 TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974