Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:129 med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och om lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern, såvitt nu är i fråga, jämte motioner

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 32 år 1974

SfU 1974:32

Nr 32

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:129 med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och om lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern, såvitt nu är i fråga, jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:129 har Kungl. Majit (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

4. lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

5. lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261),

6. lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension.

I den under punkten 1 föreslagna ändringen i lagen om ändring i lagen om allmän försäkring (AFL) ingår också ett förslag till ändring av 18 kap. 20 § nämnda lag. Förslaget i denna del behandlar utskottet i sitt betänkande 1974:38.

Propositionen innehåller förslag om avsevärda förbättringar av folkpensionsförmånerna och om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år. Reformerna för folkpensionärerna omfattar höjningar av folkpensionens grundbelopp, höjda pensionstillskott för dem som saknar ATP eller har låga ATP-belopp, bättre pensionsförmåner för unga invalider och andra förtidspensionärer samt förbättrade handikappersättningar och vårdbidrag inom folkpensioneringen.

Det i propositionen framlagda reformprogrammet skall enligt förslaget träda i kraft under åren 1975 och 1976. Reformkostnaderna uppgår till över 3 miljarder kr. med ungefär lika fördelning på pensionsålderssänkningen och de förbättrade folkpensionsförmånerna. Reformerna skall finansieras genom höjningar av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och en höjd ATP-avgift.

En lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år föreslås träda i kraft den 1 juli 1976. Vid samma tidpunkt skall genomföras ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsgräns vid 65 år. Frågan om den rörliga pensionsåldern behandlas nu med förtur av pensionsålderskommittén i dess fortsatta arbete med sikte 1 Riksdagen 1974. II sami. Nr 32

SfU 1974:32

på en proposition därom till nästa års riksdag. Genom den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen skapas tidsmässigt utrymme för arbetsmarknadens parteratt genomföra de anpassningsförhandlingar beträffande gällande pensionsavtal som måste komma till stånd i samband med sänkningen av den allmänna pensionsåldern och som då också kan samordnas med den viktiga frågan om en rörlig pensionsålder.

De i propositionen föreslagna förbättringarna av folkpensionsförmånerna omfattar i första hand höjningar av folkpensionens grundbelopp den 1 januari 1975. Folkpensionen höjs då från 90 till 95 96 av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 till 155 96 av basbeloppet för pensionärspar. Det betyder vid nuvarande basbelopp en höjning av folkpensionens årsbelopp med 425 kr. för ensam pensionär och med ca 635 kr. för var och en av två makar. Den större höjningen för makar är avsedd att minska skillnaden mellan giftas och ogiftas folkpensionsförmåner.

För dem som saknar ATP eller har låga ATP-belopp skall utgå fortsatta pensionstillskott. 1 enlighet med pensionsålderskommittén föreslås den årliga höjningen av dessa tillskott fr. o. m. den 1 juli 1976 bli 4 96 av basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av två makar i stället för enligt tidigare riksdagsbeslut 3 96. Den garantinivå som pensionstillskotten skall ge höjs successivt från 30 96 till 45 96 av basbeloppet. Pensionstillskottens höjning blir därigenom vid nuvarande basbelopp 340 kr. om året fr. o. m. den 1 juli 1976 och för en femårsperiod därefter.

En fråga som är särskilt angelägen gäller bättre pensionsförmåner för unga invalider. Det förslag härom som läggs fram på grundval av pensionsålderskommitténs betänkande innebär att pensionstillskotten fr. o. m. den 1 juli 1976 fördubblas för förtidspensionärer utan ATP eller med låga ATPbelopp, vilket (år särskild betydelse för dem som invalidiserats i unga år. Pensionstillskottens garantinivå för dessa grupper stiger enligt förslaget successivt till 90 96 av basbeloppet. De får därigenom en kraftig ökning av sina pensionstillskott den 1 juli 1976 och sedan en årlig höjning av pensionstillskotten med 680 kr. under en femårsperiod vid nuvarande basbelopp.

Gynnsammare regler skall enligt förslaget fr. o. m. den 1 juli 1975 gälla för de särskilda folkpensionsförmåner som utgår till handikappade i form av invaliditetsersättning, invaliditetstillägg och vårdbidrag. De nuvarande invaliditetsersättningarna och invaliditetstilläggen sammanförs till en ny förmån med benämningen handikappersättning. Både i fråga om denna förmån och vårdbidraget till föräldrar som vårdar handikappade barn hemma innebär förslaget mildare regler som ger flera handikappade än nu möjlighet att (å ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet. Bl. a. skall döva - liksom redan nu blinda - alltid kunna få handikappersättning. Vårdbidraget höjs den 1 juli 1976 till samma belopp som förtidspensionerna.

Reformkostnaderna uppgår under åren 1975-1977 till följande belopp, beräknade vid ett basbelopp av 9 000 kr.

SfU 1974:32

a) Höjningen av folkpensionens grundbelopp 775 milj. kr. för år 1975.

b) Handikappersättningen och vårdbidraget 50 milj. kr. för år 1975 och 50 milj. kr. för år 1976.

c) Höjningen av pensionstillskotten 70 milj. kr. för år 1976 och 150 milj. kr. för år 1977.

d) De särskilda pensionstillskotten för unga invalider och andra förtidspensionärer 130 milj. kr. för år 1976 och 150 milj. kr. för år 1977.

e) Pensionsålderssänkningen 900 milj. kr. för folkpensioneringen, 100 milj. kr. för folkpensionärernas bostadstillägg och 775 milj. kr. för ATP-delen med i stort sett lika fördelning på åren 1976 och 1977.

Den sammanlagda reformkostnaden under åren 1975-1977 utgör ca 3 150 milj. kr., varav ca 1 775 milj. kr. för sänkningen av pensionsåldern och ca 1 375 milj. kr. för de övriga folkpensionsreformerna.

Kostnadsökningarna för folkpensioneringen fördelar sig med 825 milj. kr. för år 1975 - varav 350 milj. kr. har täckning i nuvarande folkpensionsanslag - 750 milj. kr. för år 1976 och 800 milj. kr. för år 1977. Ökningen av ATP-kostnaderna beräknas till ca 350 milj. kr. för år 1976 och 425 milj. kr. för år 1977.

Pensionsreformerna skall finansieras genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och en höjd ATP-avgift. För att skapa finansiellt utrymme för en kommande skattesänkning föreslås samtidigt en höjning av socialförsäkringsavgiften som innebär att finansieringen av folkpensionerna skattevägen relativt sett kan minskas. Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjs från nuvarande 3,3 96 till 4,2 96 för år 1975 och till 4,7 96 för år 1976 och beräknas för år 1977 bli 5,3 96. ATP-avgiften höjs från 11 96 till 11,75 96 fr. o. m. år 1977.

Förslaget innebär också att riksförsäkringsverket får i uppdrag att i samråd med Försäkringskasseförbundet genomföra särskilda informationsåtgärder vid reformernas ikraftträdande.

De i propositionen framlagda författningsförslagen är följande.

SfU 1974:32

4 Författningsförslag 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring', dels att rubriken till 9 kap. skall ha nedan angivna lydelse, dels att 3 kap. 3 5, 4 kap. 3 5, 6 kap. 1 och 2 55, 1 kap. 1 och 4 55, 8 kap. 1 och 4 55, 9 kap. 1-5 55, 1 1 kap. 1 och 6 55, 12 kap. 1 och 2 55, 13 kap. 1-3 55, 16 kap. 1, 2 och 5 55, 18 kap. 20 5 samt 19 kap. 2 och 4 a 55 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 kap. 2 5, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

3 Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller under månaden närmast före den, varunder han uppnått sextiosju års ålder, åtnjutit sådan pension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i 1 5 andra stycket stadgas uppbära sjukpenning för tid efter den månad, varunder han fyller sextiosju år.

För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för ' Lagen omtryckt 1973:908.

Föreslagen lydelse

kap.

5 Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller under månaden närmast före den, varunder han uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit sådan pension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiofem år eller dessförinnan börjat ånjuta ålderspension enligt denna lag, må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i 1 5 andra stycket stadgas uppbära sjukpenning förtid efter den månad, varunder han fyller sextiofem år.

kap.

35 För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiofem år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå

SfU 1974:32

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

högst trehundrasextiofem dagar, för högst trehundrasextiofem dagar.

Vad nu sagts ager motsvarande till- Vad nu sagts äger motsvarande till lämpning

för tid, varunder den för- lämpning för tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension säkrade åtnjuter hel förtidspension

och skall med sådan tid jämställas och skall med sådan tid jämställas

efterföljande tid, därest förtidspen- efterföljande tid, därest förtidspensionen upphört att utgå med måna- sionen upphört att utgå med månaden näst före den, varunder den för- den näst före den, varunder den försäkrade fyller sextios/u år. säkrade fyller sextiofem år.

Rätt till folkpension i form av å I - derspension tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiosju år.

På särskild framställning av försäkrad utgår ålderspension för tid före den månad, varunder han fyller sextiosju år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tillläggspension enligt 12 kap. 1 S andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ålderspension utgår för tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad, som åtnjuter tilläggspension enligt 12 kap. 1 Sandra stycket, med mindre han tillika gör återkallelse enligt 12 kap. 1 S tredje stycket. Har försäkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning enligt andra stycket må denna framställning icke återkallas.

6 kap.

1 5

Rätt till folkpension i form av å I - derspension tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiofem år.

På särskild framställning av försäkrad utgår ålderspension för tid före den månad, varunder han fyller sextiofem år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tilläggspension enligt 12 kap. 1 5 andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ålderspension utgår för tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad, som åtnjuter tilläggspension enligt 12 kap. 1 5 andra stycket, med mindre han tillika gör återkallelse enligt 12 kap. 1 !t tredje stycket. Har försäkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning enligt andra stycket må denna framställning icke återkallas.

SfU 1974:32

6 Nuvarande lydelse

Ålderspension utgör, där ej annat följer av vad i andra och tredje styckena sägs, för år räknat nittio procent eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 1 $ första stycket, sjuttio procent av basbeloppet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 $ andra eller tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgår dock ålderspension i förra fallet med sjuttiosex och två tredjedels och i senare fallet med åttio procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad, varunder den försäkrade fyller sextiosju år, skall pensionen, där ej annat följer av vad i tredje stycket sägs, minskas med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension eller icke varit berättigad till folkpension.

Om ålderspension upphört efter

Föreslagen lydelse 25

Ålderspension utgör, där ej annat följer av vad i andra och tredje styckena sägs, för år räknat nittiofem procent eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 1 5 första stycket, sjuttiosju och en halv procent av basbeloppet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 5 andra eller tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgår dock ålderspension i förra fallet med åttiotre och en tredjedels och i senare fallet med åttiosexoch en fjärdedels procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad, varunder den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen, där ej annat följer av vad i tredje stycket sägs, minskas med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension eller icke varit berättigad till folkpension.

Om ålderspension upphört efter

SfU 1974:32

7 Nuvarande lydelse

återkallelse enligt 1 ^ tredje stycket, skall senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år. Börjar pensionen åter utgå senare än från och med sistnämnda månad, skall pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken pensionen tidigare utgått.

Föreslagen lydelse

återkallelse enligt 1 5 tredje stycket, skall senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå senare än från och med sistnämnda månad, skall pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken pensionen tidigare utgått.

7 kap.

1 S

Rätt till folkpension i form av Rätt till folkpension i form av förtidspension tillkommer förtidspension tillkommer

försäkrad, som fyllt sexton år och försäkrad, som fyllt sexton år och

som ej åtnjuter ålderspension enligt som ej åtnjuter ålderspension enligt

denna lag, för tid före den månad, denna lag, för tid före den månad,

då han fyller sextiosju år, därest hans då han (y\\cr sextio fem år,därest hans

arbetsförmåga på grund av sjukdom arbetsförmåga på grund av sjukdom

eller annan nedsättning av den fy- eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsför- siska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften mågan är nedsatt med minst hälften

och nedsättningen kan anses varak- och nedsättningen kan anses varaktig. tig.

Rätt till förtidspension tillkommer även försäkrad, som fyllt sextio år och som till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd under fyrahundrafemtio dagar, därest hans möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt arbete är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Rätt till förtidspension enligt vad nu sagts tillkommer försäkrad som uppburit kontant arbetsmarknadsstöd utan hinder av att stödet ej utgått under fyrahundrafemtio dagar, såvida han dessförinnan uttömt sin rätt till stöd.

Kan nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den antagas bliva bestående avsevärd tid, äger den försäkrade rätt till folkpension

SfU 1974:32

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension enligt första stycket gälla beträffande sjukbidrag.

48 Hel förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i andra stycket sägs, för år räknat nittio eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 6 kap. 1 8 första stycket, sjuttio procent av basbeloppet. Åtnjuta båda makarna förtidspension och är pensionen för endera eller båda sådan som i 2 8 andra eller tredje stycket sägs, skall dock vid beräkning av pension hel förtidspension utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till andra maken, sjuttiosex och två tredjedels och, om halv förtidspension utgår till denne, åttio procent av basbeloppet.

Hel förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i andra stycket sägs, för år räknat nittiofem eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 6 kap. 1 8 första stycket, sjuttiosju och en halv procent av basbeloppet. Åtnjuta båda makarna förtidspension och är pensionen för endera eller båda sådan som i 2 8 andra eller tredje stycket sägs, skall dock vid beräkning av pension hel förtidspension utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till andra maken, åttiotre och en tredjedels och, om halv förtidspension utgår till denne, åttiosex oeh en flör -

i dedels procent av basbeloppet.

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 1 8 tredje stycket upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

8 kap. I 8

Rätt till folkpension i form av änkepension tillkommer änka, som ej åtnjuter folkpension i forn av ålderspension, för tid före den månad då hon fyller sextiosju år, därest hon

a) har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under sexton år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan; eller

b) vid makens död fyllt trettiosex

Rätt till folkpension i form av änkepension tillkommer änka, som ej åtnjuter folkpension i form av ålderspension, för tid före den månad då hon fyller sextiofem år, därest hon

a) har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under sexton år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan; eller

b) vid makens död fyllt trettiosex

SfU 1974:32

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

år och varit gift med honom minst år och varit gift med honom minst fem år. fem år.

Upphör rätt till änkepension enligt första stycket a), skall vid bedömmandet av rätt till pension enligt b) anses som om mannen avlidit, då rätten till pension enligt a) upphörde, samt äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.

4 5

Änkepension utgör, där ej annat Änkepension utgör, där ej annat följerav vad nedan sägs, för år räknat följerav vad nedan sägs, för år räknat nittio procent av basbeloppet. nittiofem procent av basbeloppet.

Utgår änkepension med tillämpning av 1 5 första stycket b) och hade den pensionsberättigade ej fyllt femtio år vid mannens död eller vid den tidpunkt, som avses i 1 S andra stycket, minskas pensionen med en femtonde! för varje år, varmed antalet år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid nämnda tidpunkt understiger femtio.

Om änkepension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 1 S tredje stycket upphört att utgå, skall änkepensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

9 kap. Om tilläggsformdner till folk- 9 kap. Om särskilda folkpensions/ör pension

m. m. maner

1 Till ålderspension eller förtidspension utgår barntillägg för varje barn under sexton år till försäkrad eller försäkrads hustru, därest den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Barntillägg enligt vad nu sagts utgives ej till ålderspension, som den försäkrade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller sextiosju år, eller till pension, som tillkommer gift kvinna.

Till ålderspension eller förtidspension utgår barntillägg för varje barn under sexton år till försäkrad eller försäkrads hustru, därest den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Barntillägg enligt vad nu sagts utgives ej till ålderspension, som den försäkrade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller sextiofem år, eller till pension som tillkommer gift kvinna.

Barntillägg till ålderspension eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugufem procent eller, om barnet är berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 tj, tio procent av basbeloppet. Utgår enligt 7 kap. 2 $ andra eller tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgör barntillägget motsvarande andel av barntillägg till hel förtidspension.

Åtnjuter den försäkrade tilläggspension enligt denna lag, minskas honom

SfU 1974:32

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspensionen i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeloppet.

Till ålderspension eller förtidspension utgår i n v a I i d i t e t s t i 11 - lagg, därest den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllt sextiotre år. Invaliditetstillägg skall alltid utgå, därest den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade uppnått sextiotre års ålder.

Ändå att så ej följer av första stycket utgår invaliditetstillägg till förtidspension, som avses i 7 kap. 2 j andra eller tredje stycket, därest den försäkrade utför förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion är i behov av avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet. Med försäkrad som utför förvärvsarbete jämställes försäkrad som bedriver studier, om den försäkrade är berättigad till studiehjälp eller studiemedel för studierna eller endast på grund av bestämmelse om behovsprövning utesluten från sådan Förmån. Invaliditetstillägg enligt detta stycke må vara begränsat till viss tid.

Invaliditetstillägg tillkommer ej försäkrad, som stadigvarande vårdas å anstalt tillhörande staten eller kommun eller landstingskommun eller å enskild anstalt till vars drift statsbidrag

2 S

Rätt till handikappersättning tillkommer försäkrad, sorn fyllt sexton år och som innan han fyllt sextio fem år för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han

a) i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,

b) för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller

c) eljest får vidkännas betydande merutgifter.

Föreligger behov av hjälp antingen i den dagliga livsföringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i ettdera av eller båda dessa avseenden och därjämte merutgifter i anledning av handikappet, grundas bedömning av rätt till handikappersättning på det sammanlagda behovet av stöd.

Vid tillämpning av denna paragraf skall med försäkrad som utför förvärvsarbete likställas studerande som åtnjuter studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller endast på grund av bestämmelse om behovsprövning är utesluten från sådan förmån.

Handikappersättning utgår alltid till försäkrad som är blind, döv eller gravt hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt innan den försäkrade uppnått sextiofem års ålder.

SfU 1974:32

11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

algar eller ock genom anstaltens försorg utom densamma.

Invaliditetstillägg utgör för dr räknat trettio procent av basbeloppet.

Åtnjuter försäkrad som avses i 2 forsta stycket andra punkten eller andra stycket icke pension enligt denna lag, äger han, därest han fyllt sexton dr, rätt till invaliditetsersättning för tid före den månad dd han fyller sextiosju dr.

Invaliditetsersättning mä vara begränsad till viss tid.

Invaliditetsersättning till försäkrad, som avses i 2 | första stycket andra punkten, utgör för är räknat sextio procent av basbeloppet. Invaliditetsersättning i annat fall utgör, allt efter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek, för dr räknat sextio eller trettio procent av basbeloppet.

3 S

Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättning, för dr räknat sextio, fyrtiofem eller trettio procent av basbe-' loppet.

Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikappersättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension och då den försäkrade tillerkännes ålderspension enligt denna lag.

Handikappersättning till försäkrad som är blind utgör för tid före den månad, då ålderspension eller hel förtidspension enligt denna lag börjar utgå, för dr räknat sextio procent av basbeloppet. För tid därefter utgör ersättningen trettio procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

Handikappersättning till försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad utgör trettio procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård.

4 S

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall jämväl beaktas

SfU 1974:32

12 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sådana merit/gifter sorn uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsynsoch vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Vårdbidrag beviljas att utgå tills vidare. Behovet av bidrag skall omprövas vart tredje år, såvida ej skål föreligga för omprövning med kortare mellanrum.

Vårdbidrag utgår med belopp motsvarande hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott.

5 Vid tillämpning av 2 och 3 55 skall såsom blind anses den vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn.

Vad i 2 5 tredje stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande invaliditetsersättning och vårdbidrag. Regeringen äger dock förordna att sådana förmåner skola utgivas för tid dä någon vistas utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg.

Vid tillämpning av 2 och 3 55 skall såsom blind anses den vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.

Vårdas försäkrad i anstaltsom tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten, kommun eller landstingskommun, utgives icke handikappersättning. Detsamma gäller om den försäkrade vårdas utanför anstalten genom dess försorg.

Vad i andra stycket föreskrives äger motsvarande tillämpning beträffande vårdbidrag. Vistas barn utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg utgives vårdbidrag för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal. Skall i sådant fall vårdbidrag utgivas för del av kalendermånad, utgår bidraget, för varje dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste hela krontal.

1 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1974:32

13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

1 S

Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete.

För varje år, varunder någon varit försäkrad enligt 1 kap. 3 -j första eller andra stycket skall för honom enligt vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande inkomst på grundval av hans inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under året. Sådan beräkning skall icke göras för år före det då den försäkrade uppnår sexton års ålder, ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter det då han fyllt sextiofem år eller för tidigare år, varunder han åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag.

För varje år, varunder någon varit försäkrad enligt 1 kap. 3 S första eller andra stycket skall för honom enligt vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande inkomst på grundval av hans inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under året. Sådan beräkning skall icke göras för år före det då den försäkrade uppnår sexton års ålder, ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter det då han fyllt sextiofyra år eller för tidigare år, varunder han åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag.

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. I den mån pensionsgrundande inkomst härrör från inkomst av annat förvärvsarbete må dock pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast såvida tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 i; för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Utan hinderav att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för det år varunder han fyllt sextiofem år eller, där den försäkrade eller efterlevande till honom ansöker om pension enligt denna lag for tid före det är varunder den försäkrade skulle uppnå sextiosju års ålder, för de båda år som närmast föregått det då pension vid bifall till

6 S

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. I den mån pensionsgrundande inkomst härrör från inkomst av annat förvärvsarbete må dock pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast såvida tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 >: för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Utan hinderav att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för de båda år som närmast föregått det då pension vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng skall vidare alltid tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst härrörande från inkomst som avses i 3 S första stycket

d).

SfU 1974:32

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng skall vidare alltid tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst härrörande från inkomst som avses i 3 5 första stycket d).

Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensionspoäng beräknas med två decimaler.

För år, varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 5, skall den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda paragraf skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma år.

12 kap. 1 S

Rätt till tilläggspension i form av ålderspension tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiosju år, under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

På särskild framställning av försäkrad utgår under förutsättning som i första stycket sägs, ålderspension för tid före den månad, varunder han fyller sextiosju år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligt 6 kap.

1 S andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension för tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad, som åtnjuter folkpension enligt 6 kap. 1 >: andra styck -

Rätt till tilläggspension i form av ålderspension tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiofem år, under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

På särskild framställning av försäkrad utgår, under förutsättning som i första stycket sägs, ålderspension för tid före den månad, varunder han fyller sextiofem år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligt 6 kap. 1 5 andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension för tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad, som åtnjuter folkpension enligt 6 kap. 1 Sandra styck -

SfU 1974:32

15 Nuvarande lydelse

et, med mindre han tillika gör återkallelse enligt 6 kap. 1 5 tredje stycket. Har försäkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning enligt andra stycket må denna framställning icke återkallas.

Föreslagen lydelse

et, med mindre han tillika gör återkallelse enligt 6 kap. 1 S tredje stycket. Har försäkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning enligt andra stycket må denna framställning icke återkallas.

Ålderspension utgör, där ej annat följer av andra, tredje och fjärde styckena, för år räknat sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pension skall utgivas, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton år, medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio år, skall hänsyn tagas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal år, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio.

Har undantagande enligt 11 kap. 7 § ägt giltighet för den försäkrade, skall honom tillkommande ålderspension utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna produkten, som svarar mot förhållandet mellan det antal år, dock högst trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade, och talet trettio ökat med ett för varje år, för vilket den försäkrade till följd av undantagandet icke tillgodoräknats pensionspoäng eller gått förlustig mer än en poäng. Ej må med tillämpning av vad nu sagts talet trettio ökas till mer än femtio. Vad i detta stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fall då pensionspoäng jämlikt 11 kap. 6 S första stycket på grund av underlåten avgiftsbetalning icke tillgodoräknats den försäkrade.

Börjar ålderspension utgå tidigare Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad, varun- än från och med den månad, varunder den försäkrade fyller sextiosju år, der den försäkrade fyller sextiofem år,

skall pensionen, där ej annat följer skall pensionen, där ej annat följer

av fjärde stycket, minskas med sex av fjärde stycket, minskas med sex

tiondels procent för varje månad, tiondels procent för varje månad,

som då pensionen börjar utgå åter- som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad var- står till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju under den försäkrade fyller sextio år.

Om pensionen börjar utgå senare fern år. Om pensionen börjar utgå se än

från och med sistnämnda månad, nare än från och med sistnämnda

ökas pensionen med sex tiondels månad, ökas pensionen med sex

SfU 1974:32

16 Nuvarande lydeke

procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension.

Om ålderspension upphört efter återkallelse enligt 12 kap. 1 5 tredje stycket, skall senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år. Börjar pensionen åter utgå efter ingången av den månad varunder den försäkrade fyllt sextiosju år skall pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken pensionen tidigare utgått.

Föreslagen lydelse

tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension.

Om ålderspension upphört efter återkallelse enligt 12 kap. 1 $ tredje stycket, skall senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå efter ingången av den månad varunder den försäkrade fyllt sextiofem år skall pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken pensionen tidigare utgått.

13 kap.

Rätt till tilläggspension i form av förtidspension tillkommer enligt vad nedan sägs försäkrad, som ej åtnjuter ålderspension enligt denna lag, för tid före den månad, då han fyller sextiosju år, därest hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och

Rätt till tilläggspension i form av förtidspension tillkommer enligt vad nedan sägs försäkrad, som ej åtnjuter ålderspension enligt denna lag, för tid före den månad, då han fyller sextiofem år, därest hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften

SfU 1974:32

17 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

nedsättningen kan anses varaktig samt den försäkrade äger tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år, varunder pensionsfallet inträffat. Även om nedsättning av arbetsförmågan som nyss sagts icke föreligger, skall äldre försäkrad under de närmare förutsättningar som angivas i 7 kap. 1 5 andra stycket äga rätt till förtidspension, därest han är varaktigt arbetslös.

och nedsättningen kan anses varaktig samt den försäkrade äger tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år, varunder pensionsfallet inträffat. Även om nedsättning av arbetsförmågan som nyss sagts icke föreligger, skall äldre försäkrad under de närmare förutsättningar som angivas i 7 kap. 1 S andra stycket äga rätt till förtidspension, därest han är varaktigt arbetslös.

Kan nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den antagas bliva bestående avsevärd tid, äger den försäkrade rätt till tilläggspension i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension enligt första stycket första punkten gälla beträffande sjukbidrag.

Vad i 7 kap. 2 och 3 55 stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande förtidspension enligt detta kapitel.

Uppgår den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för pensionsfallet lägst till ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande basbeloppet, eller har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tre av de fyra år, som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffar, skall förtidspension utgå med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla då vid tidpunkten för pensionsfallet sjukpenninggrundande inkomst uppgående till belopp som nu sagts icke fastställts, men skulle ha fastställts, därest den allmänna försäkringskassan haft kännedom om samtliga de förhållanden som skola ligga till grund för fastställandet.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspension, som skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiosju år. Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextiofem års

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspension, som skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiofem år. Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextiofyra

2 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 32

SfU 1974:32

18 Nuvarande lydelse

ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fy ra år som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under samtliga år från och med det då han fyllt sexton år till och med det som närmast föregått pensionfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vil ka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå, om undantagande enligt 11 kap. 7 S ägde giltighet för den försäkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet tillika föranlett, att den försäkrade för något av de fyra närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts utgå, om den försäkrade vid sextiosju års ålder icke kan komma i åtnjutande av ålderspension enligt 12 kap.

Äger den försäkrade icke komma i åtnjutande av förtidspension enligt vad i 2 S stadgas men skulle han hava varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension, därest han uppnått sextiosju års ålder det år då pensionsfallet inträffar, skall hel förtidspension utgå med belopp motsvarande vad den försäkrade i sådant fall skulle hava erhållit i ålderspension, beräknad enligt 12 kap. 2 5 första och andra styckena.

Föreslagen lydelse

års ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under samtliga år från och med det då han fyllt sexton år tili och med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå, om undantagande enligt 11 kap. 7 S ägde giltighet för den försäkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet tillika föranlett, att den försäkrade för något av de fyra närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts utgå, om den försäkrade vid sextiofem års ålder icke kan komma i åtnjutande av ålderspension enligt 12 kap.

5 Äger den försäkrade icke komma

1 åtnjutande av förtidspension enligt vad i 2 5 stadgas men skulle han hava varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension, därest han uppnått sextiofem års ålder det år då pensionsfallet inträffar, skall hel förtidspension utgå med belopp motsvarande vad den försäkrade i sådant fall skulle hava erhållit i ålderspension, beräknad enligt 12 kap.

2 S första och andra styckena.

SfU 1974:32

19 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

2 S

För försäkrad, som är född under något av åren 1911-192 7, skall vid tilllämpning av 11 kap. 1 \v andra stycket pensionsgrundande inkomst beräknas även för det år varunder han fyllt sextiofem år, dock ej för det fall han under nämnda år åtnjutit förtidspension enligt denna lag eller ålderspension enligt 6 kap. 1 \v andra stycket eller 12 kap. 1 andra stycket.

Beräkning av förtidspension skall under förutsättningar som angivas i 13 kap. 2 § för försäkrad som avses i denna paragraf ske under antagande att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng även för det år då han uppnår sextio fem års ålder.

Vid beräkning av ålderspension som avses i 12 kap. 1 f forsla stycket skall, om pensionen därigenom blir större, försäkrad som avses i denna paragraf tillgodoräknas pensionspoäng som om han blivit berättigad till förtidspension enligt 13 kap. 1 t) från och med januari månad det år han uppnår sextiofem års ålder.

16 kap.

1 S3

Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el- Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller till viss tid begränsad invaliditets- ler till viss tid begränsad handikappersättning, må den tid varunder så- ersättning, må den tid varunder så -

3 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1974:32

20 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dan förmån skall utgå förlängas utan dan förmån skall utgå förlängas utan

att ansökan därom gjorts. att ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension, invaliditetstillägg, invaliditetsersättning eller vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Såsom villkor för rätt till förtidspension, invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning må föreskrivas att den försäkrade skall under högst trettio dagar vara intagen å visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare. Vad som sagts nu skall äga motsvarande tilllämpning i fråga om rätt till vårdbidrag. För den försäkrades kostnader i anledning av sådan föreskrift skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

i

Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgå tidigare eller senare, från och med den månad som angives i pensionsansökningen.

Förtidspension, barntillägg, invaliditetstillägg, invaliditetsersättning och vårdbidrag utgå från och med den månad, varunder rätt till förmå -

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Såsom villkor för rätt till förtidspension eller handikappersättning må Föreskrivas att den försäkrade skall under högst trettio dagar vara intagen å visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare. Vad som sagts nu skall äga motsvarande tillämpning i fråga om rätt till vårdbidrag. För den försäkrades kostnader i anledning av sådan föreskrift skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgå tidigare eller senare, från och med den månad som angives i pensionsansökningen.

Förtidspension, barntillägg, handikappersättning och vårdbidrag utgå från och med den månad, varunder rätt till förmånen inträtt. I fall som

4 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1974:32

21 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nen inträtt. I fall som avses i 1 $ and- avses i 1 5 andra stycket utgår dock ra stycket utgår dock förtidspension förtidspension från och med månarrån och med månaden näst efter den näst efter den, då beslutet om den, då beslutet om pension med- pension meddelats, delats.

Familjepension utgår från och med den månad då den försäkrade avlidit eller, om han vid sin död åtnjöt ålderspension eller förtidspension, från och med månaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat.

Pension må ej utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid till försäkrad, vars make uppbär folkpension, skall pensionen så minskas, att det sammanlagda beloppet för båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt 6 kap. 2 $ eller 7 kap. 4 $.

18 kap. 20 S5

Frågor om förtidspension, invaliditetstillägg, invaliditetsersättning och vårdbidrag avgöras i allmän försäkringskassa av en pensionsdelegation, bestående av sju ledamöter. Dessa äro ordföranden i kassans styrelse, som tillika för ordet i delegationen, två av socialstyrelsen utsedda läkare, två av riksförsäkringsverket utsedda ledamöter som skola hava särskild erfarenhet av arbetsförhållanden och två av landstinget eller, om kassans verksamhetsområde utgöres av enbart en kommun, av kommunfullmäktige utsedda ledamöter. Omfattar kassans verksamhetsområde två landstingskommuner eller landstingskommun och kommun, som ej tillhör landstingskommun, skola landstingen eller landstinget och kommunfullmäktige vardera utse en ledamot. Då skäl äro därtill må regeringen utse särskild ordförande i pensionsdelegation.

5 Senaste lydelse 1974:510.

Frågor om förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag avgöras i allmän försäkringskassa av en pensionsdelegation, bestående av sju ledamöter. Dessa äro ordföranden i kassans styrelse,som tillika förordet i delegationen, två av socialstyrelsen utsedda läkare, två av riksförsäkringsverket utsedda ledamöter som skola hava särskild erfarenhet av arbetsförhållanden och två av landstinget eller, om kassans verksamhetsområde utgöres av enbart en kommun, av kommunfullmäktige utsedda ledamöter. Omfattar kassans verksamhetsområde två landstingskommuner eller landstingskommun och kommun, som ej tillhör landstingskommun, skola landstingen eller landstinget och kommunfullmäktige vardera utse en ledamot. Då skäl äro därtill må regeringen utse särskild ordförande i pensionsdelegation.

SfU 1974:32

22 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Suppleant för ordförande, som tillika är ordförande i kassans styrelse, är den för honom utsedde suppleanten i styrelsen, såvida icke regeringen förordnar annorlunda. För annan ordförande, så ock för annan ledamot än ordförande utses en suppleant. Regeringen må dock föreskriva att för envar av de av socialstyrelsen utsedda läkarna skola utses två suppleanter.

I allmän försäkringskassa må med regeringens medgivande finnas flera pensionsdelegationer.

19 kap.

2 §’

Försäkrad, som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa och ej fyllt sextiosju år och ej heller för december månad samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag, skall för nämnda år erlägga sjukförsäkringsavgift under förutsättning att han under året haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 §.

Vid beräkning av avgift enligt första stycket äger 3 § andra och fjärde styckena samt 11 kap. 4 § motsvarande tillämpning.

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 S skall utgå med tre och tre tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 >; första stycket förordningen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som Konungen fastställer med motsvarande tillämpning av 4 5 andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Försäkrad, som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa och ej fyllt sextiofem år och ej heller för december månad samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag, skall för nämnda år erlägga sjukförsäkringsavgift under förutsättning att han under året haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 §.

Vid beräkning av avgift enligt första stycket äger 3 § andra och fjärde styckena samt 11 kap. 4 § motsvarande tillämpning.

4 a >:

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 S skall utgå med fyra och sju tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 S första stycket förordningen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen fastställer med motsvarande tillämpning av 4 S andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

1 Med nuvarande lydelse avses i prop. 1974:132 föreslagen lydelse.

SfU 1974:32

23 Föreslagen lydelse

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser 6 kap. 2 5 forsta stycket, 7 kap. 4 5, 8 kap. 4 5, 18 kap. 20 5 och 19 kap. 4 a 5, den 1 juli 1975 såvitt avser rubriken till 9 kap., 9 kap. 2-5 55 och 16 kap. 1 och 2 55 samt 5 5 andra stycket samt i övrigt den 1 juli 1976.

2. För försäkrad, som fyllt 65 år under tiden den 1 juli 1974-den 30 juni 1976 och som icke åtnjutit ålderspension eller hel förtidspension, räknas de i 3 kap. 3 5 första stycket och 4 kap. 3 5 angivna högsta antalen dagar från och med den 1 juli 1976.

3. Har försäkrad vid utgången av juni månad 1976 åtnjutit pension med minskat belopp på grund av att för honom utgått ålderspension för tid före den månad varunder han fyllt 67 år, skall pension som avses i 6 kap. 2 5 andra eller tredje stycket, 7 kap. 4 5 andra stycket, 8 kap. 4 5 tredje stycket, 12 kap. 2 5 tredje eller fjärde stycket eller 13 kap. 4 5 minskas i enlighet med dessa lagrums lydelse före den 1 juli 1976.

För den som den 1 juli 1976 ej fyllt 67 år skall dock minskning icke ske med högre belopp än som föranledes av det antal månader varunder pension utgått före den 1 juli 1976 ökat med det antal månader som därefter kan återstå till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller dessförinnan återkallar sin framställning om ålderspension.

4. Vid beräkning av ökning av ålderspension enligt 6 kap. 2 5 andra stycket eller 12 kap. 2 5 tredje stycket gäller följande. För försäkrad som den 1 juli 1976 ej fyllt 67 år tages vid ökningens beräkning ej hänsyn till tid före den 1 juli 1976. För försäkrad som före den 1 juli 1976 fyllt 67 år beräknas ökningen med tillämpning av lagrummen i deras äldre lydelse.

5. Avgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 1 eller 3 5 skall för år 1975 utgå med fyra och två tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om avgift som avser tid före den 1 januari 1975 gäller 19 kap. 4a5 i sin äldre lydelse.

6. Är försäkrad enligt beslut som meddelats på grundval av äldre bestämmelser berättigad till invaliditetstillägg, invaliditetsersättning eller vårdbidrag för tid efter den 1 juli 1975 skall förmånen ej minskas eller upphöra med mindre så skulle ha skett om de äldre bestämmelserna alltjämt ägt tillämpning.

7. Förtidspension för försäkrad som är född år 1928 eller senare skall beräknas med tillämpning av 13 kap. 2 5 i dess äldre lydelse om rätt till förmånen föreligger för tid före den 1 juli 1976.

SfU 1974:32

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott

dels att 2, 3 och 7 KS skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a K, av nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Pensionstillskott utgör trettio procent av basbeloppet,om ej annat följerav bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet utgöra

den I juli 1%9-den 30 juni 1970 tre,

den 1 juli 1970-den 30 juni 1971 sex,

den I juli 1971-den 30 juni 1972 nio,

den I juli 1972-den 30 juni 1973 tolv,

den 1 juli 1973-den 30 juni 1974 femton,

den 1 juli 19 74-ilen 30 juni 1975 aderton,

den I juli 1975-den 30 juni 1976 tjugoen,

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977 tjugofyra,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 tjugosju procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension, som börjat utgå tidigare eller

2 K'

Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgör fyrtiofem procent av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet till ålderspension eller änkepension utgöra

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977 tjugofem, den 1 juli 1977-den 30 juni 1978

tjugonio,

den I juli 1978-den 30 juni 1979 trettiotre, den I juli 1979-den 30 juni 1980 trettiosju, den l juli 1980-den 30 juni 1981 fyrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension, som börjat utgå tidigare eller

’ Senaste lydelse 1970:187.

SfU 1974:32

25 Nuvarande lydelse

senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år, utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 5 andra eller tredje stycket lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till förtidspension, som enligt 7 kap. 2 \' andra eller tredje stycket lagen om allmän.rörsäkring utgår med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, utgör motsvarande andel av pensionstillskott som anges i första eller andra stycket. Pensionstillskott till förtidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 1 \v tredje stycket lagen om allmän försäkring upphört att utgå, skall minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

Pensionstillskott till änkepension, som enligt 8 kap. 4 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas i motsvarande mån.

2 a

Pensionstillskott till förtidspension utgör nittio procent av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet till förtidspension utgöra

den I juli 1976-den 30 juni 1977 femtio,

den I juli 1977-den 30 juni 1978 femtioåtta,

Föreslagen lydelse

senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 S andra eller tredje stycket lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

SfU 1974:32

26 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den I juli 1978-den 30 juni 1979 sextiosex, den I juli 1979-den 30 juni 1980 sjuttiofyra, den I juli 1980-den 30 juni 1981 åttiotvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, utgör motsvarande andel av pensionstillskott som anges i första eller andra stycket. Pensionstillskott till förtidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. I \v tredje stycket lagen om allmän försäkring upphört att utgå, skall minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

Pensionstillskott utgår ej i den mån det tillsammans med vad den försäkrade har rätt att uppbära i tillläggspension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade fyUetsextiosju år, trettio procent av basbeloppet,

3 Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgår ej i den mån det tillsammans med vad den försäkrade har rätt att uppbära i tilläggspension i form av ålderspension och änkepension överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, under tiden

den I juli 1976-den 30 juni 1977 trettiofyra,

den I juli 1977-den 30 juni 1978 trettioåtta, den I juli 1978-den 30 juni 1979 fyrtiotvå,

samt från och med den I juli 1979 fyrtiofem procent av basbeloppet;

3 Senaste lydelse 1971:276.

SfU 1974:32

27 Nuvarande lydelse

ålderspension, som börjat utgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år, det belopp som framkommer om trettio procent av basbeloppet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring,

förtidspension trettio procent av basbeloppet eller, om den enligt 7 kap. 2 \v andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension eller enligt 7 kap. 4 j andra stycket samma lag eljest utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om trettio procent av basbeloppet minskas i motsvarande mån, änkepension trettio procent av basbeloppet eller, om den enligt 8 kap. 4 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om trettio procent av basbeloppet minskas i motsvarande mån.

Föreslagen lydelse

ålderspension, som börjat utgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, det belopp som framkommer om ovan nämnda procenttal minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 S andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring; änkepension

ovan för olika tider angivna procenttal eller, om den enligt 8 kap. 4 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om nämnda procenttal minskas i motsvarande mån.

Pensionstillskott till förtidspension utgår ej i den mån det tillsammans med vad den försäkrade har rätt att uppbära i tilläggspension i form av förtidspension eller änkepension överstiger under tiden den I juli 1976-den 30 juni 1977 sextioåtta, den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 sjuttiosex, den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 åttiofyra

samt från och med den I juli 1979 nittio procent av basbeloppet.

Utgår förtidspension enligt 7 kap. 2 f andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension eller utgår förtidspension enligt 7 kap. 4 andra stycket samma lag eljest med minskat belopp, utgör pensionstillskottet det belopp som framkommer om de i föregående stycke nämnda procenttalen minskas i motsvarande mån.

SfU 1974:32

28 Nuvarande lydelse

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

Föreslagen lydelse 1 S

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser 7 S och i övrigt den 1 juli 1976.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före den 1 juli 1976.

3. Har pension minskats eller ökats med tillämpning av punkten 3 eller 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1974:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall pensionstillskott till pensionen minskas eller ökas i motsvarande mån.

SfU 1974:32

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension' dels att i 2, 5 och 17 SJ ordet "Konungen” och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form, dels att I och 3 SJ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Hustrutillägg tillkommer för tid före den månad, då hustrun fyller sextiosju år, hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, därest hustrun fyllt sextio år och själv ej åtnjuter folkpension och makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl äro därtill, må hustrutillägg utgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat följer av vad i 4 S stadgas, för år räknat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott enligt lagen om pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av ålderspension till ogift jämte ett sådant pensionstillskott, ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat utgå från och med den månad varunder den pensionsberättigade fyllt sextiosju år.

Föreslagen lydelse 1 5

Hustrutillägg tillkommer för tid före den månad, då hustrun fyller sextiofem år, hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, därest hustrun fyllt sextio år och själv ej åtnjuter folkpension och makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl äro därtill, må hustrutillägg utgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat följer av vad i 4 J stadgas, för år räknat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott till ålderspension enligt lagen om pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av ålderspension till ogift jämte ett sådant pensionstillskott, ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat utgå från och med den månad varunder den pensionsberättigade fyllt sex tio fem år.

' Lagen omtryckt 1973:909.

SfU 1974:32

30 Nuvarande lydelse

Hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg må ej utgå till ålderspension, som den till sådan pension berättigade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller sextiosju år.

Föreslagen lydelse

Hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg må ej utgå till ålderspension, som den till sådan pension berättigade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller sextiofem år.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2, 5 och 17 SS den 1 januari 1975 och i övrigt den 1 juli 1976.

SfU 1974:32

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring dels att i 2, 3, 5,6, 12, 32, 36, 39, 41, 48, 58 och 59 SS ordet "Konungen” och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,

dels att 16 och 20 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Har olycksfall eller inverkan, som avses i 6 S, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av densamma med minst en tiondel, utgi ves under tiden livränta till den skadade. Medför samma olycksfall eller inverkan ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning skall utgå, äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas på grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst, i förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs, (ersättningsunderiaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast före den, under vilken han fyller sextiosju år, med belopp som för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan: elva tolftedelar av ersättningsunderiaget,

b) vid nedsättning av arbetsförmågan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen svarande del av ersättningsunderiaget, minskad med en tolftedel av detta, och

16 5’

Har olycksfall eller inverkan, som avses i 6 5, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av densamma med minst en tiondel, utgi ves under tiden livränta till den skadade. Medför samma olycksfall eller inverkan ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning skall utgå, äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas på grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst, i förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs, (ersättningsunderiaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast före den, under vilken han fyller sextiofem år, med belopp som för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan: elva tolftedelar av ersättningsunderiaget,

b) vid nedsättning av arbetsförmågan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen svarande del av ersättningsunderiaget, minskad med en tolftedel av detta, och

' Senaste lydelse 1967:916.

SfU 1974:32

32 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget, som svarar mot graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sextiosju år, utgör livräntan tre fjärdedelar av det belopp, vartill livräntan skall beräknas jämlikt första stycket.

c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget, som svarar mot graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sextiofem år, utgör livräntan tre fjärdedelar av det belopp, vartill livräntan skall beräknas jämlikt första stycket.

Vid fastställande av ersättningsunderlaget medräknas årlig arbetsförtjänst, i vad den icke överstiger två gånger basbeloppet vid ingången av det år då skadan inträffade, till hela sitt belopp, i vad den överstiger två men ej tre gånger nämnda basbelopp, till tre fjärdedelar och i vad den överstiger tre gånger nämnda basbelopp, till hälften.

På ansökan av den skadade må På ansökan av den skadade må försäkringsrådet, när skäl därtill prö- försäkringsrådet, när skäl därtill prö -

vas föreligga, besluta att livränta eller del därav eller livränta för viss tid skall utbytas mot ett belopp för en gång, motsvarande högst de utbytta livräntebeloppens kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fastställas av Konungen.

vas föreligga, besluta att livränta eller del därav eller livränta för viss tid skall utbytas mot ett belopp för en gång, motsvarande högst de utbytta livräntebeloppens kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fastställas av regeringen.

Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, så länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för tid till och med månaden närmast före den under vilken änkan fyller sextiosju år, motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej utgå till änkan med mindre hon enligt dom eller avtal var berättigad till underhåll av den avlidne.

20 S’

Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, så länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för tid till och med månaden närmast före den, under vilken änkan fyller sextiofem år, motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej utgå till änkan med mindre hon enligt dom eller avtal var berättigad till underhåll av den avlidne.

2 Senaste lydelse 1967:916.

SfU 1974:32

33 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Var den avlidne ogift, skall livränta efter samma grunder som angivits i första stycket utgå till ogift kvinna, som sedan avsevärd tid sammanlevde med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden, så ock till kvinna, som var trolovad med den avlidne och som hade eller haft barn med honom eller var havande med barn till honom. Har kvinna som nu nämnts varit gift och äger hon åtnjuta underhåll av sin förutvarande man eller,om han är avliden, i egenskap av efterlevande till honom uppbära livränta, pension -annan än folkpension eller tilläggspension -skadestånd eller annan därmed jämförlig ersättning, som skall upphöra att utgå därest hon ingår nytt äktenskap, skall för tid, under vilken hon äger rätt till dylik förmån, henne tillkommande livränta enligt detta stycke minskas med vad som svarar mot värdet av förmånen. Avdrag som nu sagts skall ock ske för vad kvinnan äger uppbära i livränta efter man, med vilken hon tidigare sammanlevat under äktenskapsliknande förhållanden eller varit trolovad.

Rätten till livränta enligt första eller andra stycket upphör, därest den efterlevande avsevärd tid under äktenskapsliknande förhållanden sammanlever med annan.

Efterlämnar den som avlidit änkling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt underhåll, skall livränta tillerkännas honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever ogift samt må förtid till och med månaden närmast föreden, under vilken han fyllersextiosju år, motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet å särskilda tider utgiva bidrag till förutvarande make, äger denne, så länge bidraget skolat utgå, erhålla livränta med belopp, som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och med månaden närmast före den, under vilken den berättigade fyller sextiosju år, motsvara högst en tredjedel och

Efterlämnar den som avlidit änkling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt underhåll, skall livränta tillerkännas honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever ogift samt må för tid till och med månaden närmast föreden, under vilken han fyller sextiofem år, motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet å särskilda tider utgiva bidrag till förutvarande make, äger denne, så länge bidraget skolat utgå, erhålla livränta med belopp, som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och med månaden närmast före den, under vilken den berättigade fyller sextiofem år, motsvara högst en tredjedel och

3 Riksdagen 1974. II sami. Nr 32

SfU 1974:32

34 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för tid därefter högst en fjärdedel av för tid därefter högst en fjärdedel av

den avlidnes årliga arbetsförtjänst. den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Finnas flera livränteberättigade och skulle enligt ovan angivna beräkningsgrunder livräntornas sammanlagda belopp överstiga en tredjedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst, skola livräntorna, så länge anledningen härtill fortfar, nedsättas proportionellt så att de tillhopa uppgå till nyssnämnda andel av den årliga arbetsförtjänsten.

Skall livränta, varom sägs i denna paragraf, utgå så länge livräntetagaren lever ogift och ingår han äktenskap före fyllda sextio år, utgives ett belopp för en gång, motsvarande tre årsbelopp av livräntan, beräknad på grundval av det månadsbelopp vartill livräntan uppgick den månad äktenskapet ingicks eller vartill den skulle ha uppgått nämnda månad utan hänsyn till stadgandena i nästföregående stycke och i 23 5.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2, 3, 5, 6 och 12 55, 16 5 fjärde stycket, 32, 36, 39, 41, 48, 58 och 59 55 den I januari 1975 och i övrigt den 1 juli 1976. De nya bestämmelserna i 16 5 första och andra styckena samt 20 5 äger icke tillämpning i fråga om skada, som inträffat före den 1 juli 1976, och ej heller i fråga om skada, som yppats senare, därest den skadade icke efter lagens ikraftträdande varit utsatt för inverkan av sådan art, som orsakat skadan.

SfU 1974:32

5 Förslag till

Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Härigenom förordnas i fråga om militärersättningsförordningen (1950:261) dels atti 1 5,6 S 1 morn., 14 och 23 bordet ”Konungen” och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form, dels att 6 S 3 mom. och 7 S 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 morn.' Har olycksfallet efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av denna med minst en tiondel, utgives, där ej annat följer av 5 morn., livränta under tiden till den skadade. Medför samma olycksfall ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning skall utgå, äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas på grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst, i förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs, (ersättningsunderlaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast före den, under vilken han fyller sextiosju år, med belopp som för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan: elva tolftedelar av ersättningsunderlaget,

b) vid nedsättning av arbetsförmågan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen svarande del av ersättningsunderlaget, minskad med en tolftedel av detta, och

'Senaste lydelse 1967:918.

6S

3 mom. Har olycksfallet efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av denna med minst en tiondel utgives, där ej annat följer av 5 morn., livränta under tiden till den skadade. Medför samma olycksfall ånyo sjukdom, på grund varav sjukpenning skall utgå, äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas på grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst, i förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs, (ersättningsunderlaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast före den, under vilken han fyller sextiofem år, med belopp som för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan: elva tolftedelar av ersättningsunderlaget,

b) vid nedsättning av arbetsförmågan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen svarande del av ersättningsunderlaget, minskad med en tolftedel av detta, och

SfU 1974:32

36 Nuvarande lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget, som svarar mot graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sextiosju år, utgör livräntan tre fjärdedelar av det belopp, vartill livräntan skall beräknas jämlikt första stycket.

Föreslagen lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättningsunderlaget, som svarar mot graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad, under vilken skadad fyllt sextiofem år, utgör livräntan tre Ijärdedelar av det belopp, vartill livräntan skall beräknas jämlikt första stycket.

Vid fastställande av ersättningsunderlaget medräknas årlig arbetsförtjänst, i vad den icke överstiger två gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 5 lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring vid ingången av det år då skadan inträffade, till hela sitt belopp, i vad den överstiger två men ej tre gånger nämnda basbelopp, till tre fjärdedelar och i vad den överstiger tre gånger nämnda basbelopp, till hälften.

På ansökan av den skadade må På ansökan av den skadade må försäkringsrådet, när skäl därtill prö- försäkringsrådet, när skäl därtill prö -

vas föreligga, besluta att livränta eller del därav eller livränta för viss tid skall utbytas mot ett belopp för en gång, motsvarande högst de utbytta livräntebeloppens kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fastställas av Konungen.

vas föreligga, besluta att livränta eller del därav eller livränta för viss tid skall utbytas mot ett belopp för en gång, motsvarande högst de utbytta livräntebeloppens kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fastställas av regeringen.

2 mom.2 Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, så länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för tid lill och med månaden närmast före den, under vilken änkan fyller sextiosju år, motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej utgå till änkan med

2 m o m . Änka efter den avlidne äger uppbära livränta, så länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för tid till och med månaden närmast före den, under vilken änkan fyller sextiofem år, motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad, skall livränta dock ej utgå till änkan med mindre hon en -

1 Senaste lydelse 1967:918.

SfU 1974:32

37 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mindre hon enligt dom eller avtal ligt dom eller avtal var berättigad till

var berättigad till underhåll av den underhåll av den avlidne,

avlidne.

Var den avlidne ogift, skall livränta efter samma grunder som angivits i första stycket utgå till ogift kvinna, som sedan avsevärd tid sammanlevde med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden, så ock till kvinna, som var trolovad med den avlidne och som hade eller haft barn med honom eller var havande med barn till honom. Har kvinna som nu nämnts varit gift och äger hon åtnjuta underhåll av sin förutvarande man eller, om han är avliden, i egenskap av efterlevande till honom uppbära livränta, pension -annan än folkpension eller tilläggspension -skadestånd ellerannan därmed jämförlig ersättning, som skall upphöra att utgå därest hon ingår nytt äktenskap, skall för tid, under vilken hon äger rätt till dylik förmån, henne tillkommande livränta enligt detta stycke minskas med vad som svarar mot värdet av förmånen. Avdrag som nu sagts skall ock ske för vad kvinnan äger uppbära i livränta efter man, med vilken hon tidigare sammanlevat under äktenskapsliknande förhållanden eller varit trolovad.

Rätten till livränta enligt första eller andra stycket upphör, därest den efterlevande avsevärd tid under äktenskapsliknande förhållanden sammanlever med annan.

Efterlämnar den som avlidit änkling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt underhåll, skall livränta tillerkännas honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever ogift samt må för tid till och med månaden närmast före den, under vilken han fyller sextiosju år, motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet å särskilda tider utgiva bidrag till förutvarande make, äger denne, så länge bidraget skolat utgå, erhålla livränta med belopp, som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och med må -

Efterlämnar den som avlidit änkling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt underhåll, skall livränta tillerkännas honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever ogift samt må förtid till och med månaden närmast före den, under vilken han fyller sextiofem år, motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet å särskilda tider utgiva bidrag till förutvarande make, äger denne, så länge bidraget skolat utgå, erhålla livränta med belopp, som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och med må -

SfU 1974:32

38 Nuvarande lydelse

naden niirmast före den, under vilken den berättigade fyller sextiosju år, motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Föreslagen lydelse

naden närmast före den, under vilken den berättigade fyller sextiofem år, motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Finnas flera livränteberättigade och skulle enligt ovan angivna beräkningsgrunder livräntornas sammanlagda belopp överstiga en tredjedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst, skola livräntorna, så länge anledningen härtill fortfar, nedsättas proportionellt så att de tillhopa uppgå till nyssnämnda andel av den årliga arbetsförtjänsten.

Skall livränta, varom sägs i detta morn., utgå så länge livräntetagaren lever ogift och ingår livräntetagaren äktenskap före fyllda sextio år, utgives ett belopp för en gång, motsvarande tre årsbelopp av livräntan, beräknad utan hänsyn till stadgandena i nästföregående stycke och i 5 mom. här nedan.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 1 5, 6 § 1 mom. och 3 mom. fjärde stycket, 14 och 23 SS den 1 januari 1975 och i övrigt den 1 juli 1976. De nya bestämmelserna i 6 S 3 mom. första och andra styckena samt 7 S 2 mom. äger icke tillämpning i fråga om skada, som inträffat före den 1 juli 1976.

SfU 1974:32

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till Försäkringen för tilläggspension

Härigenom forordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension, att den i 19 kap. 5 $ lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension skall för vart och ett av åren 1977-1979 utgöra elva och tre fjärdedels procent.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

Med anledning av propositionen väckta motioner:

1974:1871 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1974:129 måtte besluta

1. i första hand

att med bifall till propositionens förslag om sänkning av den allmänna

pensionsåldern till 65 år i enlighet med förslaget i motionen 1974:1298

reformen skall träda i kraft den 1 januari 1975,

att förslaget i propositionen om höjd ATP-avgift till 11,75 procent skall

träda i kraft den 1 januari 1975,

i andra hand

därest detta förslag ej vinner riksdagens bifall

att sänkning av den allmänna pensionsåldern skall träda i kraft den 1 januari 1976,

att propositionens förslag om höjning av ATP-avgiften till 11,75 % skall träda i kraft den 1 januari 1976,

2. att inom gruvindustrin sysselsatta arbetare genom lagstiftning måtte tillerkännas en fastställd pensionsålder vid 60 år samt

att hos regeringen hemställa om att utarbeta och för riksdagen framlägga förslag härom,

att hos regeringen jämväl hemställa om skyndsam utredning och förslag om vilka andra grupper av arbetare med tunga, hälsofarliga och pressande arbeten, som likaledes bör komma i åtnjutande av motsvarande lägre pensionering och framlägga förslag härom,

3. att antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott med den ändringen att 2 och 2 a §§ erhåller följande såsom motionärernas förslag betecknade lydelse.

SfU 1974:32

40 Propositionen Motionärernas förslag

2 §

Pensionstillskott till ålders- eller Pensionstillskott till ålderspension

änkepension utgör fyrtiofem procent eller änkepension utgör femtiotvå

av basbeloppet, om ej annat följer procent av basbeloppet, om ej annat

av bestämmelserna nedan i denna foijer av bestämmelserna nedan i

paragraf. denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet till ålderspension pensionstillskott till ålderspension

eller änkepension utgöra eller änkepension utgöra

I juli 1975-30 juni 1976 tjugoåtta 1 juli 1976-30 juni 1977 tjugofem 1 juli 1976-30 juni 1977 trettiotvå

1 juli 1977-30 juni 1978 tjugonio 1 juli 1977-30 juni 1978 trettiosex

1 juli 1978-30 juni 1979 trettiotre 1 juli 1978-30 juni 1979 fyrtio

1 juli 1979-30 juni 1980 trettiosju 1 juli 1979-30 juni 1980 fyrtiofyra

1 juli 1980-30 juni 1981 fyrtioen 1 juli 1980-30 juni 1981 fyrtioåtta

procent av basbeloppet. procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till allmän försäkring.

Pensionstillskott till ålderspension utgått.

Pensionstillskott till motsvarande mån.

2a §

Pensionstillskott till förtidspension utgör nittio procent av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskott till förtidspension utgöra

den 1 juli 1976-30 juni 1977,.femtio,

den 1 juli 1977-30 juni 1978 femtioåtta,

den 1 juli 1978-30 juni \919 sextiosex,

den 1 juli 1979-30 juni 1980 sjuttiofyra,

den 1 juli 1980-30 juni 1981 åttiotvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspensionen utgått.

4. antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att 9 kap. 3 § erhåller följande såsom motionärernas förslag betecknade lydelse.

Pensionstillskott till förtidspension utgör nittioåtta procent av basbeloppet, om ej annat följder av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet till förtidspension utgöra

den 1 juli 1975-30 juni 1976 femtio den 1 juli 1976-30 juni 1977 femtioåtta.

den 1 juli 1977-30 juni 1978 sextiosex,

den 1 juli 1978-30 juni 1979 sjuttiofyra,

den 1 juli 1979-30 juni 1980 åttiotvå,

den 1 juli 1980-30 juni 1981 nittio procent av basbeloppet.

SfU 1974:32

41 Propositionen

Motionärernas förslag,

3 §

Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättning för år räknat sextio, fyrtiofem eller trettio procent av basbeloppet.

Handikappersättning kan

Handikappersättning till försäkrad som är blind utgör för tid före den månad, då ålderspension eller hel förtidspension enligt denna lag börjar utgå, för år räknat sextio procent av basbeloppet. För tid därefter utgör ersättningen trettio procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

Handikappersättning till försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad utgör trettio procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättning för år räknat åttio, sextio eller fyrtio procent av basbeloppet.

denna lag.

Handikappersättning till försäkrad som är blind utgör för tid före den månad, då ålderspension eller hel förtidspension enligt denna lag börjar utgå, för år räknat åttio procent av basbeloppet. För tid därefter utgör ersättningen fyrtio procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

Handikappersättning till försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad utgör fyrtio procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

5. att uttala sig för ytterligare utredning och förslag om målsättning för en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna, så att dessa uppnår lägst 65 procent av genomsnittlig industriarbetarinkomst,

6. att hos regeringen hemställa om skyndsamt framläggande av förslag om dels reviderade inkomstprövningsgränser samt dels införandet av statligt grundbidrag av förslagsvis 500 kr. per bidragsberättigad pensionstagare förbundet med villkor om att tilläggen skall motsvara pensionärens faktiska hyreskostnad,

7. att hos regeringen hemställa om initiativ i syfte att få en översyn av utformningen av gällande författningstext i förenklande riktning, inbegripet frågan om utredning om att förtidspensioneringen reformeras till att bli en självständig och från övriga förmåner åtskild pensionsform,

8. att hos regeringen hemställa om att till 1975 års vårriksdag framlägga förslag om de anslagsuppräkningar, som följer av ett bifall till under punkten 3 i denna motion framställda yrkanden rörande ändring i förslag till ändring i lag rörande pensionstillskott, samt under punkten 4 framställt förslag om normerna för handikappersättning, varvid förslagen i princip bör utformas enligt vad i motionen anförts;

1974:1883 av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen måtte besluta

SfU 1974:32

42 A. att oavkortat vårdbidrag till föräldrar som vårdar handikappade barn beloppsmässigt skall motsvara förtidspension från folkpensioneringen inklusive dubbelt pensionstillskott fr. o. m. den 1 juli 1975 samt

B. att hos Kungl. Majit uttala vad i motionen anförts om införandet av möjligheter till särskilda deklarationsavdrag för föräldrar som uppbär vårdbidrag för vård av handikappade barn;

1974:1884 av herr Fälldin m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1974:129 beslutar

1. att den föreslagna sänkningen av den allmänna pensionsåldern skall träda i kraft den 1 januari 1976,

2. att hos Kungl. Majit anhålla om att förslag till nya övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida uttag av pension skall föreläggas riksdagen i god tid före pensionsålderssänkningens ikraftträdande,

3. att avslå yrkandet om höjning av socialförsäkringsavgiften till den del denna är avsedd att bidra till finansiering av skatteomläggningen,

4. att uttala sig för en översyn av pensionssystemets regler i syfte att åstadkomma ett enklare och för pensionärerna smidigare och rättvisare system med en garanterad minimistandard för alla pensionärer;

1974:1885 av herr Ringaby m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974:129 avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension;

1974:1886 av herr Ringaby m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen med avslag på propositionen 1974:129 i motsvarande del beslutar att avgift till folkpensioneringen skall för år 1975 utgå med tre och sju tiondels procent;

1974:1887 av fru Troedsson m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974:129 hos Kungl. Maj:t begär förslag till vårriksdagen 1975 syftande till att de som uppbär partiell förtidspension skall kunna tillgodoräkna sig pensionspoäng på sina sidoinkomster i kombination med förtidspensionen eller på likvärdigt sätt om detta medför en högre ålderspension för de försäkrade i fråga än de eljest skulle kunna få;

1974:1890 av herr Fälldin m.fl. vari hemställs bl. a. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning beträffande lättnader i företagares och fria yrkesutövares egenavgifter till socialförsäkringarna, i första hand genom införandet av ett avgiftsfritt bottenbelopp.

Av motionen 1974:1871 behandlas i detta betänkande samtliga yrkanden utom det under punkten 6. Motionen i denna del behandlar utskottet i sitt betänkande 1974:33. Yrkandet B i motionen 1974:1883 behandlas av skatteutskottet i dess betänkande SkU 1974:54.

Motionen 1974:1890 behandlas i detta betänkande uteslutande såvitt avser det ovan nämnda yrkandet. Yrkandet i motionen om en begränsning av

SfU 1974:32

arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen behandlar utskottet i sitt betänkande 1974:33. Övriga yrkanden i motionen behandlas av skatteutskottet i dess betänkande 1974:54.

Vid riksdagens början väckta motioner:

1974:63 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen fattar principbeslut om sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år att träda i kraft snarast, dock senast den 1 januari 1976;

1974:81 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen

A. beslutar sig för att genom lagstiftning tillerkänna gruvarbetarna en fastställd pensionsålder vid 60 år, samt att hos regeringen hemställa om att utarbeta och för riksdagen framlägga förslag härom,

B. jämväl hos regeringen hemställer om skyndsam utredning och förslag om vilka andra grupper av arbetare med tunga, hälsofarliga och pressande arbeten, som likaledes bör komma i åtnjutande av motsvarande lägre pensionering, och framlägger förslag härom;

1974:107 av fru Wiklund (c)och herr Nilsson i Tvärålund (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om översyn av lagen om allmän försäkring, syftande till att den som har partiell förtidspension skall kunna tillgodoräknas pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete;

1974:411 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag i syfte att reglerna om kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg ändras så, att tilläggen kan utgå redan från 65 års ålder;

1974:413 av herr Ringaby m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära utredning i syfte att förbättra de vid unga år handikappades ekonomiska situation;

1974:673 av herr Helén m. fl. (fp) var hemställs att riksdagen

1. fattar principbeslut om sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år att träda i kraft snarast, dock senast den 1 januari 1976,

2. uttalar att alla bör ha rätt till rörlig pensionsålder, dvs. att inom vissa ramarsjälva bestämma tidpunkten forsin pensionering,och att alla dessutom bör ha möjlighet att stegvis minska sitt yrkesarbete och fä delpension;

1974:674 av herrar Henmark (fp) och Petersson i Röstånga (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om en utredning rörande kostnader och övriga konsekvenser av att på sikt sänka pensionsåldern till 60 år;

1974:1292 (jfr 1974:1208) av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ett långsiktigt program för förbättring av folkpensionen, innefattande snabbare uppbyggnad av pen -

sionstillskott finansierade med ATP-medel samt pensioner oberoende av civilstånd i enlighet med vad i nämnda motion anförts;

1974:1298 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för sänkt allmän pensionsålder till 65 år fr. o. m. den 1 januari 1975 och hos regeringen hemställer att till innevarande års höstriksdag förslag framläggs till författningstext samt om reformens finansiering;

1974:1310 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att sedan pensionsålderskommittén presenterat sitt betänkande och detta remissbehandlats förslag framläggs om sänkning av den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år, att gälla fr. o. m. den 1 januari 1975,

2. att förslaget även skall innehålla bestämmelser om möjligheter till individuella variationer utan den kraftiga reducering av pensionsbeloppet vid förtida uttag som för närvarande gäller, samt

3. att förslaget därutöver skall inrymma möjligheter till delpension;

Motionen 1974:1292 behandlas i detta betänkande i vad den innehåller yrkande som syftar till jämställdhet i folkpensionshänseende mellan gifta och ogifta. Motionen i övrigt har utskottet behandlat i sitt betänkande 1974:7.

Utskottets yttrande

Inledning

Propositionen innehåller förslag till flera viktiga reformer på den allmänna pensioneringens område. Förutom en sänkning av pensionsåldern från 67 till 65 år den 1 juli 1976 föreslås för dem som redan är pensionärer påtagliga pensionsförbättringar i form av en allmän höjning redan från år 1975 av folkpensionens grundbelopp från 90 96 till 95 96 av basbeloppet för ensamstående och från 140 96 till 155 96 av basbeloppet för gifta. Denna höjning har kombinerats med en fortsatt uppräkning av pensionstillskotten med början den 1 juli 1976. Den årliga höjningen blir 4 96 i stället för som nu 3 96 av basbeloppet, den tid under vilken pensionstillskotten skall fortsätta att stiga förlängs till den 1 juli 1981, och garantinivån höjs successivt från 30 96 till 45 96 av basbeloppet. För förtidspensionärer utan eller med ringa ATP skall fr. o. m. den 1 juli 1976 pensionstillskott utgå med 50 96 av basbeloppet. Dessa höjs därefter med 8 96 per år fram till den 1 juli 1981 då de kommer att utgöra 90 96 av basbeloppet. Av stor betydelse för de handikappade är också de regler som fr. o. m. den 1 juli 1975 föreslås i fråga om invaliditetstillägg, invaliditetsersättning och vårdbidrag. Invaliditetstilllägget och invaliditetsersättningen sammanförs till en ny förmån benämnd handikappersättning. Såväl i fråga om denna ersättning som i fråga om vårdbidraget innebär förslaget mildare regler som ger flera handikappade än nu möjlighet att få ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet.

SfU 1974:32

45 De sammanlagda reformkostnaderna har med utgångspunkt i ett basbelopp om 9 000 kr. beräknats till 3 150 milj. kr. och skall enligt förslaget finansieras genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och av ATP-avgiften.

Till den närmare innebörden av de viktigaste förslagen i propositionen återkommer utskottet i samband med behandlingen av de motioner som väckts med anledning av propositionen och av vissa motioner från riksdagens början, vilka på grund av sitt innehåll ansetts lämpligen böra prövas i förevarande sammanhang.

Utskottet ser förslagen i propositionen som en stor och angelägen pensionsreform. Stora grupper arbetstagare har genom särskilda pensionsanordningar vid sidan av den allmänna pensioneringen redan tillförsäkrats en lägre pensionsålder än 67 år. Detta gäller stats-och kommunaltjänstemän, tjänstemän i privat tjänst och från och med den 1 januari 1975 samtliga arbetare inom SAF-LO-området. Även om den förtidspensionsreform som genomfördes år 1970 med de betydelsefulla ändringar däri som vidtagits 1972 och 1973 i realiteten för många kommit att innebära en kraftigt nedsatt pensionsålder haren generell sänkning av denna ålder från rättvisesynpunkt framstått som angelägen. Frågan om en sådan sänkning har också under senare år aktualiserats i motioner till riksdagen. År 1973 gjorde riksdagen med anledning av sådana motioner ett principuttalande angående pensionsfrågorna för att särskilt markera det behov av ytterligare reformer på pensionsområdet som riksdagen ansåg föreligga. Därvid underströks betydelsen av en så snabb förbättring som möjligt i olika avseenden för dagens folkpensionärer och av förbättrade pensionsvillkor för dem som invalidiserats i unga år. Även en sänkning av pensionsåldern och ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder omfattades av principuttalandet.

Enligt utskottets mening måste det hälsas med stor tillfredsställelse att det nu ansetts möjligt att på grundval av pensionsålderskommitténs betänkande lägga fram förslag som i allt väsentligt kan sägas uppfylla de krav på förbättringar i olika avseenden av pensionssystemet som riksdagen ansett önskvärda. Utskottet anser det särskilt värdefullt att förslaget om pensionsålderssänkning kunnat kombineras med förslag om väsentliga uppräkningar redan fr. o. m. instundande årsskifte av folkpensionens grundförmåner och med betydelsefulla förbättringar av pensionstillskotten inte minst till förtidspensionärer. Genom att folkpensionens grundbelopp höjs med ett större belopp för var och en av makar än för ensamstående tar man också ett betydelsefullt steg mot en önskvärd utjämning av folkpensionsförmånerna mellan gifta och ogifta. Även i denna del tillmötesgår propositionen av riksdagen tidigare uttalade önskemål (jfr SfU 1973:8).

De förslag i propositionen som bygger på riksförsäkringsverkets utredning om förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar finner utskottet också välgrundade. Riksdagen har tidigare (jfr SfU 1972:13) uttalat att en uppmjukning av gällande regler är angelägen. Såvitt utskottet kan bedöma är

SfU 1974:32

de nya bestämmelserna om vårdbidrag och handikappersättning så utformade att de medger ett skäligt hänsynstagande till den handikappades situation i varje särskilt fall. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen. Yrkandena i de med anledning av propositionen väckta motionerna avser, om man undantar reformens ikraftträdande och finansieringsfrågan, i huvudsak endast frågor om marginella ändringar i propositionens förslag. I det följande behandlar utskottet i huvudsak endast motionerna och de delar av propositionen som berörs av yrkandena i dessa. Utskottet tar till behandling också upp två frågor vilka aktualiserats i samband med uppvaktningar inför utskottets presidium av De handikappades riksförbund och Handikappförbundens centralkommitté.

Pensionsåldern

Enligt förslaget i propositionen sänks pensionsåldern den 1 juli 1976 från 67 till 65 år. Detta innebär att pensionen fördem som pensioneras i framtiden skall erbjuda i princip samma förmåner från 65 års ålder som nu utges från 67 års ålder. Som departementschefen framhåller i propositionen är avsikten att vid samma tidpunkt skall genomföras ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsgräns vid 65 år. Frågan om den rörliga pensionsåldern behandlas nu med förtur av pensionsålderskommittén i dess fortsatta arbete med sikte på en proposition härom till nästa års riksdag. I avvaktan på resultatet av pensionsålderskommitténs fortsatta överväganden om en rörlig pensionsålder föreslås ingen ändring i de regler som gäller för förtida uttag. Däremot skall tilläggsförmånerna vid pensionsålderssänkningen följa huvudförmånerna och således anknyta till den nya pensionsåldern. Pensionstillskott skall alltså utgå med normalbelopp till ålderspension som utges från 65 års ålder, och kommunalt bostadstillägg, hustrutillägg och barntillägg till ålderspension skall utges från samma ålder.

De vid riksdagens början väckta motionerna 1974:63 av herr Fälldin m. fl., 1974:673 av herr Helén m. fl. och 1974:1298 av herr Hermansson m. fl. innehåller alla yrkanden om en sänkning av den lagstadgade pensionsåldern till 65 år. Dessa yrkanden liksom det i motionen 1974:411 av herr Magnusson i Nennesholm framställda yrkandet om att reglerna för kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg skall ändras så att tilläggen kan utgå redan från 65 års ålder är i princip tillgodosedda genom propositionen. Utskottet återkommer i ett senare avsnitt av detta betänkande till frågan om ikraftträdandet.

I motionerna 1974:81 och 1974:1871, båda av herr Hermansson m. fl., yrkas riksdagsbeslut av innebörd att gruvarbetare pensioneras från 60 års ålder. Motionärerna vill också ha en skyndsam utredning av frågan vilka andra grupper av arbetare med ”tunga, hälsofarliga och pressande arbeten”

SfU 1974:32

som bör fä pension vid samma ålder. Motionen 1974:674 av herrar Henmark och Petersson i Röstånga innehåller yrkande om utredning om kostnader och övriga konsekvenser av att på sikt sänka pensionsåldern till 60 år. I motionerna 1974:673 av herr Helén m. fl. och 1974:1310 av herr Westberg i Ljusdal framställs yrkanden om ökade möjligheter till rörlig pensionsålder och om rätt till delpension.

Vad forst angår yrkandet om sänkt pensionsålder för gruvarbetare och andra arbetstagare med pressande arbeten vill utskottet erinra om den överenskommelse som i juni 1969 och i september 1970 träffats mellan å ena sidan Svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp, Grängesbergskoncernens gruvförbund och Mellansvenska gruvförbundet samt å andra sidan Svenska gruvindustriarbetareförbundet och som innebär bl. a. att en gruvarbetare på egen eller arbetsgivarens begäran kan gå i pension före 65 års ålder dock tidigast från och med kalendermånaden efter den under vilken han fyller 63 år. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på 1970 års förtidspensionsreform och de ändringar däri som vidtagits 1972 och 1973 och som i realiteten för många innebär en möjlighet att gå i pension redan vid 60 års ålder. Vad särskilt angår frågan om sänkt pensionsålder för vissa yrkeskategorier med pressande arbete kan det - som riksdagen tidigare framhållit (jfr SfU 1973:2) - knappast anses rimligt att i en allmän pensionslagstiftning prioritera hela yrkesgrupper med utgångspunkt i att gruppen har ett hårt eller pressande arbete, eftersom det knappast är sannolikt att påfrestningarna drabbar så generellt att en särskild lagstiftning är motiverad. På grund av det anförda och då det utredningsarbete om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder som nu bedrivs med förtur i pensionsålderskommittén kan komma att ytterligare underlätta pensionering före uppnådd pensionsålder avstyrker utskottet bifall till de berörda yrkandena i motionen 1974:1871 och till motionen 1974:81.

Chefen för socialdepartementet understryker i propositionen att beslutet om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år enligt hans mening gör det angeläget att utan tidsutdräkt finna ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. Sänkningen av pensionsåldern bör - framhåller han - betraktas som en ny utgångspunkt härför. Avsikten är att samtidigt med pensionsålderssänkningens ikraftträdande den 1 juli 1976 genomföra ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. Som förut nämnts behandlas denna fråga nu med förtur av pensionsålderskommittén och med sikte på att proposition i ämnet skall kunna föreläggas 1975 års riksdag. De i motionerna 1974:673 och 1974:1310 aktualiserade frågorna om rörlig pensionsålder, möjligheter till individuella variationer i pensionssystemet och till delpension hänger intimt samman med dessa frågor. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete bör därför dessa motioner inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet är inte heller berett att biträda yrkandet i motionen 1974:674. En generell sänkning av den allmänna pensionsåldern till 60 år förefaller utskottet mindre angelägen mot bakgrund inte minst av de vid -

SfU 1974:32

sträckta möjligheter som numera föreligger att erhålla förtidspension vid denna ålder och till att riksdagen nästa år kommer att få ta ställning till frågan om en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsåldersgräns vid 65 år.

Folkpensionens grundförmåner

Ålderspension inom folkpensioneringen utgör f. n. för en ensam pensionär 90 % av basbeloppet och för två makar som båda är pensionärer tillhopa 140 96 av basbeloppet. Förslaget i propositionen innebär att pensionerna fr. o. m. den 1 januari 1975 höjs för den ensamstående pensionären till 95 % och för två makar till sammanlagt 155 % av basbeloppet. Höjningarna har beräknats medföra en kostnadsökning för statsverket på 775 milj. kr.

Herr Carlshamre m. fl. begär i motionen 1974:1292 förslag till ett långsiktigt program för förbättring av folkpensionen innefattande bl. a. lika pensionsförmåner oberoende av civilstånd. 1 motiveringen för yrkandet, som återfinns i motionen 1974:1208, pekar motionärerna bl. a. på att den lägre pensionen till gifta innebär en form av behovsprövning som eljest inte förekommer i fråga om folkpensionens grundbelopp och på att särbehandlingen av gifta pensionärer också är orättvis, eftersom samboende som inte är gifta uppbär full pension.

Som utskottet tidigare framhållit innebär förslaget i propositionen ett stort och betydelsefullt steg på vägen mot en likabehandling av gifta och ogifta i pensionshänseende. Riksdagen begärde så sent som 1973 i enlighet med utskottets hemställan (SfU 1973:8) en utredning av frågan om lika folkpensionsförmåner oberoende av civilstånd. Genom den nu förordade högre uppräkningen för gifta har man enligt utskottets mening - så långt det med hänsyn till tillgängliga resurser och andra angelägna reformkrav f. n. är möjligt - tillmötesgått kravet på en utjämning av folkpensionsförmånerna mellan gifta och ogifta. Den i propositionen föreslagna höjningen av pensionstillskotten kommer även den att verka i utjämnande riktning eftersom pensionstillskotten utgår med samma belopp oavsett civilstånd.

I motionen 1974:1871 av herr Hermansson m. fl. hemställer motionärerna att riksdagen skall uttala sig för en ytterligare utredning och förslag till riksdagen om målsättning för en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna så att dessa uppgår till lägst 65 % av en genomsnittlig industriarbetarinkomst. Av utskottets tidigare uttalanden framgår att förslagen i propositionen enligt utskottets uppfattning innebär avsevärda förbättringar av folkpensionärernas situation. Den föreslagna höjningen av pensionen uppgår vid nuvarande basbelopp om 8 500 kr. för ensamstående pensionär till 425 kr. och för var och en av två makar till ca 635 kr., vartill kommer den årliga höjningen av pensionstillskotten och den successiva uppflyttningen av garantinivån. I sammanhanget bör också framhållas att Kungl. Maj:t i proposition till detta års riksdag (1974:132) framlagt förslag

SfU 1974:32

om mildare regler för avtrappning av kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg och om extra avdrag vid taxeringen med minst 500 kr. för pensionär vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. Propositionen behandlas i vad den rör förslag till ändringar i lagen om allmän försäkring och i lagen om kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg av socialförsäkringsutskottet i dess betänkande 1974:33 och i övrigt av skatteutskottet (SkU 1974:54).

Utskottet finnér förslagen i propositionen väl avvägda och vill avslutningsvis erinra om att frågan om en standardsäkring av pensionssystemet prövas av pensionsålderskommittén och att kommittén kommer att redovisa resultatet av sina överväganden i denna fråga i ett senare betänkande.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till berörda yrkande i motionen 1974:1871 och till motionen 1974:1292 i vad den behandlas i detta betänkande.

Pensionstillskott

Pensionstillskott utgår f. n. till alla pensionärer som saknar ATP-pension eller har en mindre sådan pension. Det utgör f. n. 18 96 av basbeloppet och skall enligt tidigare riksdagsbeslut öka med 3 96 av basbeloppet varje den 1 juli till dess det den 1 juli 1978 uppgår till 30 96 av basbeloppet. Tillskottet utgår med samma belopp till ensam pensionär som till vardera av två makar. För år 1974 utgår enligt särskilda bestämmelser till alla folkpensionärer ett särskilt pensionstillägg med 3 96 av basbeloppet.

I enlighet med pensionsålderskommitténs betänkande föreslås i propositionen att den årliga höjningen av pensionstillskotten för ensam pensionär och för var och en av två makar fr. o. m. den 1 juli 1976 fastställs till 4 96 av basbeloppet, att den tid under vilken pensionstillskotten skall fortsätta att stiga förlängs till den 1 juli 1981 och att den garantinivå som pensionstillskotten skall ge successivt höjs från 30 96 till 45 96 av basbeloppet. För förtidspensionärer utan eller med låga ATP-belopp föreslås dubbla pensionstillskott eller en successiv uppräkning till maximalt 90 96 av basbeloppet den 1 juli 1981.

Herr Hermansson m. fl. yrkar i motionen 1974:1871 - i syfte att åstadkomma en ytterligare förbättring av pensionärernas situation - att uppräkningen av pensionstillskotten skall påbörjas redan den 1 januari 1975 och att riksdagen under våren 1975 föreläggs förslag till de anslagsuppräkningar som föranleds härav. Enligt motionsförslaget kommer pensionstillskottet till ålderspension den 1 juli 1981 att uppgå till 52 96 av basbeloppet. Vid samma tid kommer förtidspensionärernas tillskott att motsvara 98 96 av basbeloppet. I motionen 1974:413 av herr Ringaby m. fl. begärs en utredning i syfte att förbättra de vid unga år handikappades ekonomiska situation. Motionärerna framhåller att förtidspensionen för många unga invalider som aldrig kommit in i ATP-systemet är begränsad till belopp motsvarande ål 4

Riksdagen 1974. II sami. Nr 32

SfU 1974:32

derspension från folkpensioneringen. Denna pension är endast värdesäkrad, och den handikappades pension följer därför inte den standardutveckling som hans lön skulle ha undergått om han kunnat ha ett förvärvsarbete.

Frågan om ikraftträdande av de olika förslagen i propositionen återkommer utskottet till i ett senare avsnitt av detta betänkande. När det gäller frågan om en höjning av pensionstillskotten utöver vad i propositionen föreslagits vill utskottet understryka att varje pensionär genom förslaget kommer att vara tillförsäkrad en förmån utöver grundpensionen som den 1 juli 1981 motsvarar 45 96 av då gällande basbelopp. I fråga om de unga invaliderna och andra försäkrade med förtidspension innebär förslaget en höjning av pensionstillskotten den 1 juli 1976 med 29 96 av basbeloppet eller - vid nuvarande basbelopp om 8 500 kr. - med 2 465 kr. och därefter med 8 96 av basbeloppet eller 680 kr. per år under en femårsperiod. Den 1 juli 1981 kommer förtidspensionen för dem som saknar eller har låg ATP att motsvara 185 96 av basbeloppet eller med nuvarande basbelopp 16 525 kr. i pension. Det torde enligt utskottets mening knappast kunna bestridas att denna uppräkning av folkpensionens grundförmåner och pensionstillskotten innebär väsentliga förbättringar av pensionärernas ekonomiska situation. De nya bestämmelserna om handikappersättning kommer dessutom att ge flera handikappade än nu möjlighet att få ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till berörda yrkanden i motionen 1974:1871. Motionen 1974:413 får anses besvarad genom vad utskottet anfört.

Rätt för förtidspensionär att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete Rätt

till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete. För varje år, som försäkrad haft sådan inkomst överstigande basbeloppet, skall pensionsgrundande inkomst beräknas för honörn, och denna inkomst läggs sedan till grund för fastställandet av pensionspoäng. Förtidspension inom tilläggspensioneringen beräknas efter två skilda metoder beroende på om invaliditeten inträffat i nära anslutning till tid då den försäkrade varit verksam i förvärvslivet eller senare. 1 förra fallet bygger beräkningen på ett system med antagandepoäng som innebär att pensionen beräknas som om den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng fr. o. m. det år då pensionen började utgå t. o. m. det år då den försäkrade fyller 65 år. Poängen skall som regel ge uttryck förden försäkrades förvärvsförmåga som fullt arbetsför. Föreligger inte förutsättningar för en beräkning med antagandepoäng skall pensionen beräknas på grundval enbart av de poäng och poängår som tillgodoräknats den försäkrade för år före pensionsfallet. För rätt till pension krävs minst tre pensionsår och för rätt till full pension minst 30 poänggivande år. Pensionsgrundande inkomst beräknas bl. a. inte för år under vilket den försäkrade helt eller delvis åtnjuter förtidspension från den allmänna försäkringen.

SfU 1974:32

51 Motionerna 1974:107 av fru Wiklund och herr Nilsson i Tvärålund och 1974:1887 av fru Troedsson innehåller yrkanden av innebörd att försäkrad för år då han uppbär partiell förtidspension skall ha möjlighet att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete.

Den i motionerna aktualiserade frågan behandlades av pensionsförsäkringskommittén i dess betänkande Pensionstillskott m. m., avlämnat i maj 1968 (SOU 1968:21). Kommittén konstaterade att det knappast skulle möta några svårigheter att tillgodoföra dem pensionspoäng som uppbar förtidspension enbart från folkpensioneringen eller från tilläggspensioneringen utan antagandepoäng. När det däremot gällde dem som uppbar förtidspension med sådan beräkning förhöll sig saken annorlunda, eftersom de redan fick så många poäng som de kunde antas ha tjänat in om de varit fullt arbetsföra. En rätt för dem som hade antagandepoäng att ovanpå dessa lägga de poäng de erhöll på grund av sitt förvärvsarbete skulle - menade kommittén - innebära en orimlig överkompensation.

Genom den i propositionen föreslagna höjningen av pensionstillskotten till förtidspensionärer gynnas framför allt sådana försäkrade som har låg eller ingen tilläggspension, dvs. framför allt de för vilka nuvarande poängberäkningsbestämmelser kan sägas vara till nackdel. I övrigt bör den i motionerna aktualiserade frågan enligt utskottets mening ses i sammanhang med frågan om standardsäkringen inom den allmänna pensioneringen. Denna fråga utreds av pensionsålderskommittén. Utskottet förutsätter att kommittén vid fullgörandet av sitt uppdrag kommer att uppmärksamma även den nu berörda frågan. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 1974:107 och 1974:1887, i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet anfört.

Handikappersättning

F. n. kan som komplement till ålders- eller förtidspension i vissa fall utgå invaliditetstillägg med belopp motsvarande 30 % av basbeloppet per år. En förutsättning för rätt till sådant tillägg är att den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan. Hjälpbehovet skall ha uppkommit innan den försäkrade fyllt 63 år. Tillägg utgår alltid om den försäkrade är blind och blindheten inträtt före 63 års ålder. Invaliditetstillägg kan även utgå till försäkrad som uppbär partiell förtidspension om han utför förvärvsarbete och till följd av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet. Med förvärvsarbete jämställs studier om den studerande är berättigad till studiehjälp eller studiemedel eller endast på grund av behovsprövning är utesluten från sådan förmån.

Försäkrad, som fyllt 16 år och som inte åtnjuter pension, äger under

SfU 1974:32

i princip samma förutsättningar som gäller i fråga om förvärvsarbetandes rätt till invaliditetstillägg, uppbära invaliditetsersättning med 60 96 eller 30 96 av basbeloppet per år alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek. Sådan ersättning utgår alltid om den försäkrade är blind och utgör då 60 96 av basbeloppet. Liksom i fråga om invaliditetstillägg jämställs studier med förvärvsarbete.

Förslaget i propositionen innebär att de krav som nu gäller beträffande den försäkrades hjälpbehov mildras och att de merkostnader som orsakas av handikappet skall berättiga till ersättning i större omfattning än f. n. Invaliditetstillägg och invaliditetsersättning sammanförs till en ny förmån med benämningen handikappersättning. Denna kan utgå med 30, 45 eller 60 96 av basbeloppet alltefter omständigheterna i det enskilda fallet. Förmånen tillkommer försäkrad som innan han fyllt 65 år för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han antingen i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller - för att kunna förvärvsarbeta - behöver fortlöpande hjälp av annan eller eljest till följd av handikappet får vidkännas betydande merutgifter. Handikappersättning skall alltid utgå till försäkrad som är blind, döv eller gravt hörselskadad om handikappet inträtt innan den försäkrade fyllt 65 år. Ersättningen till blind utgör för tid före den månad ålderspension eller hel förtidspension börjar utgå 60 96 av basbeloppet per år. Därefter utgår 30 96 av basbeloppet om stödbehovet i det särskilda fallet ej ger anledning till högre ersättning.

I motionen 1974:1871 av herr Hermansson m. fl. yrkas att handikappersättning skall utgå med 80 96, 60 96 eller 40 96 av basbeloppet, allt efter hjälpbehovets omfattning, att ersättning till blind skall utgå med 80 96 respektive 40 96 av basbeloppet och att försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad skall vara berättigad till ersättning med 40 96 av basbeloppet.

Förslaget i propositionen i fråga om handikappersättning innebär såväl en utvidgning av den tidigare rätten till invaliditetstillägg och invaliditetsersättning som en icke obetydlig uppmjukning av de villkor som gäller för rätten att erhålla dessa förmåner. Med hänsyn till de väsentliga förbättringar som förtidspensionärerna erhåller genom uppräkningen av pensionstillskotten och till att en ytterligare höjning av handikappersättningen kan beräknas medföra en icke oväsentlig utgiftsökning för statsverket är utskottet inte berett att medverka till att handikappersättningen skall kunna utgå med högre belopp än enligt propositionen.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen skall enligt förslaget i propositionen en generell rätt till handikappersättning endast föreligga för blinda, döva och gravt hörselskadade. De handikappades riksförbund (DHR) framhåller i en till utskottet ingiven skrivelse att förslaget i propositionen visserligen innebär en klar förbättring för flera grupper av handikappade, eftersom förutom synskadade även de gravt hörselskadade tillförsäkras han -

SfU 1974:32

dikappersättning med minst 30 %. DHR anser emellertid att även de gravt rörelsehindrade bör garanteras en motsvarande förmån. Om så inte sker föreligger enligt DHR:s mening risk för att dessa med den utformning förslaget fått inte kommer att få någon ersättning alls. Rörelseförmågan eller bristen på förmåga att röra sig är svår att mäta. Detsamma gäller - menar DHR - de merutgifter ett handikapp förorsakar. DHR anser därför att riksdagen vid sin behandling av propositionen bör uttala att den som har väsentlig funktionsnedsättning i armar eller ben bör ha rätt till handikappersättning enligt generella grunder utfärdade av riksförsäkringsverket. Förbundet hemställer också att ersättning i särskilt grava fall skall kunna utgå med 80 % av basbeloppet årligen.

Av det föregående framgår att utskottet avvisat tanken på en uppräkning av de procentsatser som skall gälla för beräkning av handikappersättning. När det gäller den andra av förbundet aktualiserade frågan vill utskottet uttala den meningen att just det förhållandet att graden av ett handikapp liksom de merutgifter som ett handikapp skall anses förorsaka är svåra att mäta utgör ett skäl för att inte införa särskilda regler i fråga om rörelsehindrads rätt till handikappersättning. Att en blind eller en gravt hörselskadad verkligen är svårt handikappad och att hans handikapp med nödvändighet föranleder vissa merutgifter ligger i sakens natur. Detsamma kan enligt utskottets mening visserligen sägas också om dem som är gravt rörelsehindrade. Med hänsyn till svårigheterna att genom en författningsmässig reglering bestämma när ett rörelsehinder skall anses så gravt att det bör ge en generell rätt till handikappersättning anser utskottet sig emellertid böra godta förslaget i propositionen att frågan om en rörelsehindrads rätt till handikappersättning bör avgöras efter prövning i varje särskilt fall. De farhågor som DHR uttalat för att en gravt rörelsehindrad kan komma att gå helt miste om ersättning finnér utskottet överdrivna. Det väsentliga syftet med de nya bestämmelserna är att mildra de ofta rigorösa krav som gällande bestämmelser om invaliditetstillägg och invaliditetsersättning uppställer i fråga om den försäkrades hjälpbehov och att man i ökad omfattning skall kunna beakta de merkostnader som orsakas av handikappet. Genom den föreslagna differentieringen av handikappersättningen och genom att prövningen av rätten till sådan ersättning skall grundas på den handikappades sammanlagda behov av stöd har enligt utskottets mening skapats garantier för att man i den praktiska tillämpningen skall kunna tillgodose det syfte man velat uppnå med de nya bestämmelserna även i fråga om rörelsehindrade.

Vårdbidrag

Vårdbidrag inom folkpensioneringen utgår f. n. till förälder som vårdar barn under 16 år, då barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning

5 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 32

SfU 1974:32

är i behov av särskild tillsyn och vård. Vårdbidragets belopp motsvarar hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott. Enligt särskilda bestämmelser utgår s. k. ferievårdbidrag för anstaltsvårdat barn för tid då barnet vistas utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg. Förutsättning härför är f. n. att barnet under minst två veckor i följd vistas utom anstalten.

Förslaget i propositionen innebär att de nu gällande kraven för rätt till vårdbidrag mildras, att vårdbidrag kan ges ut med helt eller halvt belopp och att man vid bedömningen av rätt till bidrag skall kunna ta hänsyn till om barnets handikapp medför andra merkostnader än sådana som är att hänföra till tillsy ns- och vårdbehovet. Förslaget innebär också en väsentlig utvidgning av rätten till ferievårdbidrag. Sådant bidrag skall i fortsättningen i regel kunna utgå för varje dag som barnet vistas utanför anstalten. De nya reglerna för erhållande av vårdbidrag skall träda i kraft den 1 juli 1975.

Utskottet finnér de i propositionen framlagda förslagen väl avvägda och noterar med tillfredsställelse departementschefens uttalande att man vid bedömningen av rätten till bidrag också bör beakta det handikappade barnets behov av träning. Utskottet tillstyrker alltså bifall till propositionen.

De handikappades centralkommitté (HCK) har vid uppvaktning gjort utskottet uppmärksamt på vissa tolkningssvårigheter när det gäller regeln om vårdbidrag i 9 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäkring.

Vårdbidraget är avsett att tillkomma den av barnets föräldrar som till huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen och vården av barnet. Vid den praktiska tillämpningen har uppstått svårigheter att avgöra om vårdbidrag skall utgå eller ej när barn endast tidvis vistas hemma eller under vissa veckodagar vistas utanför föräldrahemmet. Mål av angiven art har förts upp i försäkringsdomstolen inom vilken olika uppfattningar uttalats rörande graden av föräldravård som bör föreligga för att vårdbidrag skall utgå.

Utskottet finner de gränsdragningsproblem som råder beträffande vårdbidragets utgivande mindre tillfredsställande. Det framstår som angeläget att man klart definierar de situationer, i vilka barnet ev. anses ha en sådan vårdanknytning till föräldrarna att vårdbidrag kan utgå. Utskottet anser därför att den av HCK aktualiserade frågan bör bli föremål för översyn. Denna bör enligt utskottets mening lämpligen äga rum inom ramen för familjestödsutredningens arbete. Vad utskottet sålunda anfört borges Kungl. Maj:t till känna.

Som tidigare nämnts innehåller propositionen förslag till väsentliga lättnader i villkoren för att få ferievårdbidrag. De hittillsvarande bestämmelserna om sådant bidrag har gällt enbart stats-, landstings- och kommunägda anstalter samt enskilda anstalter med statsbidrag till driften. Sedan det visat sig att det finns även landstings- och kommununderstödda enskilda anstalter har bestämmelserna enligt förslaget i propositionen vidgats till att gälla även sådana anstalter. Ferievårdbidrag skall alltså enligt förslaget kunna utgå även

SfU 1974:32

för barn som vårdas på enskild anstalt, till vars drift bidrag lämnas av landsting eller kommun. Utskottet, som förutsätter att bestämmelserna blir tilllämpliga vare sig stödet till anstalten har karaktär av ett generellt tillskott eller - som också förekommer - utgår som vårdavgifter, tillstyrker den föreslagna utvidgningen.

Kostnads- och finansieringsfrågor m. m.

Kostnaderna för det i propositionen framlagda reformprogrammet, som skall träda i kraft under åren 1975 och 1976, har som tidigare nämnts beräknats till betydligt över 3 miljarder kr. med ungefär lika fördelning på pensionsålderssänkningen och de förbättrade folkpensionsförmånerna. Finansieringen skall enligt propositionen ske dels genom höjningar av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen, dels genom en höjd ATPavgift.

Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen utgör f. n. 3,3 % av avgiftsunderlaget. Den förslagna höjningen av denna avgift för att täcka kostnaderna för propositionens reformförslag uppgår till sammanlagt 1,5 96 av avgiftsunderlaget och fördelar sig med 0,4 96 på år 1975, 0,5 96 på år 1976 och en beräknad höjning av 0,6 96 på år 1977. För att skapa finansiellt utrymme för den sänkning av inkomstskatten varom förslag framlagts i propositionen 1974:132 föreslås härutöver en höjning av avgiften från år 1975 med 0,5 96. ATP-avgiften har genom riksdagsbeslut år 1973 fastställts att utgå för år 1975 med 10,75 96 och för åren 1976-1979 med 11 96. I propositionen föreslås att avgiften fr. o. m. 1977 höjs till 11,75 96.

I motionerna 1974:1884av herr Fälldin m. fl. och 1974:1886 av herr Ringaby m. fl. yrkas avslag på propositionen i vad den innebär höjning av socialförsäkringsavgiften från år 1975 med den halva procentenhet som är avsedd att täcka en del av kostnaderna för förslagen i propositionen 1974:132. Utskottet har inhämtat skatteutskottets yttrande med anledning av dessa motionsyrkanden. Yttrandet är fogat som bilaga till socialförsäkringsutskottets betänkande 1974:33. Skatteutskottet avstyrker bifall till avslagsyrkandet i motionen. Därvid understryker utskottet att det med hänsyn till det samhällsekonomiska läget är nödvändigt att den i propositionen 1974:132 föreslagna skatte- och avgiftsomläggningen totalfinansieras. Utskottet hänvisar till att löntagarorganisationerna vid överläggningar med regeringen under våren 1974 varit av samma uppfattning. Skatteutskottet har vid sina överväganden av olika tänkbara finansieringsalternativ funnit att den föreslagna uppräkningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen är att föredra.

Socialförsäkringsutskottet ansluter sig till skatteutskottets uppfattning. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1974:1884 i nu berörda del och till motionen 1974:1886.

Som departementschefen framhåller i propositionen är det angeläget att

SfU 1974:32

beslut i finansieringsfrågan fattas samtidigt med beslutet om de föreslagna pensionsreformerna. Utskottet är därför inte heller berett biträda yrkandet i motionen 1974:1885 av herr Ringaby m. fl. om avslag på den i propositionen föreslagna höjningen av ATP-avgiften.

Herr Fälldin m. fl. hemställer i motionen 1974:1890 om en utredning av frågan om lättnader i företagares och fria yrkesutövares egenavgifter till socialförsäkringen i första hand genom ett avgiftsfritt bottenbelopp. Motionärerna framhåller bl. a. att ett lägre avgiftsuttag kan bidra till att begränsa utslagningen av företag och därmed påverka sysselsättningen positivt; påfrestningarna för kommunerna skulle - menar de - bli mindre, och man skulle också skapa ökade förutsättningar för löntagarorganisationerna att fullfölja den solidariska lönepolitiken.

Motionärerna synes med sitt yrkande avse ett system liknande det som i propositionen 1974:132 föreslås i fråga om den allmänna arbetsgivaravgiften. Enligt förslaget i denna proposition skall egenföretagarna beredas en särskild lättnad genom att sådan avgift inte tas ut på de första 10 000 kr. av avgiftsunderlaget. Enligt utskottets mening föreligger emellertid en avgörande skillnad mellan den allmänna arbetsgivaravgiften å ena sidan och socialförsäkringsavgifterna å den andra. Den förra har karaktären av skatt och bör därför kunna användas som ett medel att stimulera företagens bärkraft. Socialförsäkringsavgifterna däremot har tillkommit för att bereda de försäkrade ett grundskydd vid bl. a. sjukdom och ålderdom, ett grundskydd som alla försäkrade måste vara med om att betala. Selektiva åtgärder av den art motionärerna avser skulle innebära att man övervältrade kostnaderna för detta grundskydd på andra försäkrade. Utskottet kan därför inte biträda detta yrkande i motionen.

Ikraftträdandet

Reformförslagen i propositionen är avsedda att träda i kraft under åren 1975 och 1976. Höjningen av folkpensionens grundförmåner sker redan den 1 januari 1975. De nya bestämmelserna om handikappersättning och vårdbidrag skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1975. Pensionsålderssänkningen träder i kraft den 1 juli 1976 och från samma tidpunkt förstärks pensionstillskotten och höjs vårdbidraget till belopp motsvarande den höjda förtidspensionen.

1 motionerna 1974:1298 av herr Hermansson m. fl. och 1974:1310 av herr Westberg i Ljusdal yrkas att sänkningen av pensionsåldern skall träda i kraft den 1 januari 1975. De vid vårriksdagen väckta motionerna 1974:63 av herr Fälldin m. fl. och 1974:673 av herr Helén innehåller båda yrkanden om att pensionsåldern skall sänkas snarast och senast den 1 januari 1976. Herr Hermansson m. fl. yrkar i den med anledning av propositionen väckta motionen 1974:1871 att pensionsålderssänkningen skall träda i kraft i första hand den 1 januari 1975 och i andra hand den 1 januari 1976, medan herr Fälldin m. fl. i den likaledes med anledning av propositionen väckta mo -

SfU 1974:32

tionen 1974:1884 yrkar att pensionsåldern sänks den 1 januari 1976 och att förslag till nya övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida uttag skall föreläggas riksdagen i god tid före ikraftträdandet. Motionen 1974:1871 av herr Hermansson m. fl. innehåller också yrkanden i fråga om ikraftträdandet av pensionstillskottshöjningen och höjningen av ATP-avgiften. Pensionstillskotten bör enligt motionärerna räknas upp med början redan den 1 januari 1975 och ATP-avgiften höjas till 11,75 % i första hand redan fr. o. m. år 1975 och i vart fall fr. o. m. år 1976. 1 motionen 1974:1883 av herr Carlshamre m. fl. slutligen yrkas att vårdbidraget redan den 1 juli 1975 räknas upp till belopp motsvarande förtidspension inklusive dubbla pensionstillskott.

Utskottet har tidigare i detta betänkande som sin mening uttalat att förslagen i propositionen innebär en stor och angelägen pensionsreform. Den är också synnerligen kostnadskrävande. De sammanlagda reformkostnaderna för åren 1975-1977 har beräknats uppgå till 3 150 milj. kr. Härav faller 1 775 milj. kr. på pensionsålderssänkningen och 1 375 milj. kr. på de föreslagna förbättringarna av folkpensionsförmånerna.

Utskottet delar den av departementschefen i propositionen och av samtliga löntagarorganisationer vid remissbehandlingen av pensionsålderskommitténs betänkande uttalade uppfattningen att det är angeläget att skapa tillräckligt tidsutrymme för erforderliga anpassningsförhandlingar beträffande gällande pensionsavtal och att därvid också få till stånd en samordning med ett system som ger ökade möjligheter till rörlig pensionsålder. Utskottet finner därför den i propositionen föreslagna tidpunkten 1 juli 1976 för pensionsålderssänkningens ikraftträdande vara väl avvägd. Finansieringen av de olika förslagen kräver - som framgår av det närmast föregående avsnittet av detta betänkande - icke oväsentliga uppräkningar av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och av ATP-avgiften. I propositionen 1974:132 har lagts fram ett förslag om sänkning av inkomstskatten som vidare kommer att föranleda en väsentlig höjning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen. Ett tidigareläggande av pensionsålderssänkningen skulle kräva ytterligare höjningar av socialförsäkringsavgiften.

Propositionen innehåller förslag om särskilda övergångsregler för dem som begärt förtida uttag och som är födda under åren 1909-1912. Utskottet anser sig därför inte böra medverka till sådana särskilda övergångsbestämmelser som avses i motionen 1974:1884.

Pensionstillskottet är en tilläggsförmån till pensionen. Uppräkningen av detta tillskott bör enligt utskottets mening därför ta sin början samtidigt som pensionsåldern sänks. Eftersom vårdbidraget utgår med belopp motsvarande hel förtidspension inkl. pensionstillskott bör även höjningen av vårdbidraget ske först den 1 juli 1976.

På grund av det anförda och då utskottet inte är berett att förorda ett tidigare ikraftträdande av höjningen av ATP-avgiften än som förordats i propositionen avstyrker utskottet bifall till samtliga nu berörda motionsyrkanden.

SfU 1974:32

övriga yrkanden

I motionerna 1974:1871 av herr Hermansson m. fl. och 1974:1884 av herr Fälldin m. fl. tas också upp två frågor utan direkt anknytning till de i propositionen framlagda förslagen. I motionen 1974:1871 hemställs sålunda om initiativ i syfte att få till stånd en översyn av utformningen av gällande författningstext i förenklande riktning inbegripet förtidspensioneringen som en självständig och från övriga förmåner åtskild pensionsform. Motionen 1974:1884 innehåller ett yrkande om översyn av pensionssystemets regler i syfte att åstadkomma ett enklare och för pensionärerna smidigare och rättvisare system med en garanterad minimistandard.

Ett omfattande och betydelsefullt utredningsarbete pågår f. n. på skilda områden av den allmänna försäkringen. Inom pensionsålderskommittén prövas sålunda frågor om en rörlig pensionsålder och om standardsäkring av folkpensionerna. Riksdagen har tidigare i år (SfU 1974:6) begärt en allsidig och förutsättningslös översyn av deltids- och korttidsanställdas ställning i pensionssystemet och av frågor gällande pensionsrätt för vårdinsatser i hemmet och den äldre arbetskraftens ATP-avgifter. Detta utredningsuppdrag har överlämnats till pensionsålderskommittén, som enligt ett nyligen fattat riksdagsbeslut (jfr SfU 1974:24) också avses utreda frågan om efterlevandepensionens framtida utformning. Inom socialdepartementet pågår f. n. inom socialpolitiska bidragsutredningen en kartläggning av det socialpolitiska bidragssystemet i syfte att klarlägga eventuella brister i avseende på samordningen av olika bidragsformer. Denna beräknas vara slutförd under första halvåret 1975. Utskottet har i sitt betänkande 1974:36 förordat att en parlamentarisk kommitté får i uppdrag att på grundval av det material som framkommer vid denna kartläggning pröva frågan om en sådan samordning.

Det svenska pensionssystemet har byggts upp under en följd av år och vid flera tillfällen ändrats i betydelsefulla avseenden. Att lagstiftningen härigenom kommit att bli ganska omfattande och bestämmelserna i vissa delar detaljerade säger sig självt. En lagstiftning om pension och dess beräkning torde f. ö. med nödvändighet komma att innehålla bestämmelser som för en lekman kan te sig svårtolkade. Utskottet, som knappast anser det möjligt att åstadkomma några mer avsevärda förenklingar i gällande bestämmelser, vill erinra om det omfattande utredningsarbete som pågår i syfte att på olika sätt förbättra pensionssystemet.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till nu berörda motionsyrkanden.

Såväl i propositionen 1974:129 som i propositionen 1974:132 föreslås ändring i 19 kap. 2 § AFL. I sitt förevarande betänkande har utskottet vid sin redovisning av nämnda författningsrum intagit den lydelse av paragrafen som godkänts av utskottet vid behandlingen av propositionen 1974:132 (jfr SFU 1974:33).

SfU 1974:32

59 I propositionen har vidare lagts fram förslag till viss ändring av 18 kap. 20 § AFL. Även i den av utskottet ännu inte behandlade propositionen 1974:167 föreslås en ändring av samma författningsrum. Med hänsyn härtill har utskottet funnit lämpligt att behandla de i propositionerna föreslagna ändringarna av paragrafen i ett sammanhang i sitt betänkande 1974:38.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande generell sänkning av pensionsåldern till 60 år att riksdagen avslår motionen 1974:674;

2. beträffande sänkt pensionsålder för gruvarbetare

att riksdagen avslår motionen 1974:81 (yrkande A)och motionen 1974:1871 (yrkande 2 i motsvarande del);

3. beträffande sänkt pensionsålder för vissa yrkesgrupper

att riksdagen avslår motionen 1974:81 (yrkande B) och motionen 1974:1871 (yrkande 2 i motsvarande del);

4. beträffande rörlig pensionsålder och delpension

att riksdagen avslår motionen 1974:673 (yrkande 2) och motionen 1974:1310 (yrkandena 2 och 3);

5. beträffande hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg att motionen 1974:411 inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

6. beträffande lika folkpensionsförmåner för gifta och ogifta

att riksdagen avslår motionen 1974:1292, i vad den behandlas i detta betänkande;

7. beträffande fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna att

riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkande 5);

Sfi; 1974:32

8. beträffande pensionstillskott till ålderspension eller änkepension att

riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkandena 3 och 8 i motsvarande delar);

9. beträffande pensionstillskott till förtidspension

att riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkandena 3 och 8

1 motsvarande delar);

10. att riksdagen antar den i propositionen föreslagna lydelsen av

2 och 2 a §§ lagen om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott; 11.

beträffande förtidspensionärs rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete

att riksdagen avslår motionerna 1974:107 och 1974:1887 i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet anfört;

12. beträffande förbättringar av de vid unga år handikappades situation att

riksdagen avslår motionen 1974:413 i den mån den inte kan anses besvarad genom vad utskottet anfört;

13. beträffande handikappersättning

att riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkandena 4 och 8, sistnämnda yrkande i motsvarande del);

14. att riksdagen antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 9 kap. 3 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; 15.

beträffande rätten till vårdbidrag i vissa fall

att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

16. beträffande höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen att

riksdagen avslår motionen 1974:1884 (yrkande 3) och motionen 1974:1886;

17. att riksdagen antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 a § och punkten 5 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

SfU 1974:32

18. beträffande lättnader i egenfbretagamas avgifter till socialförsäkringarna att

riksdagen avslår motionen 1974:1890 (yrkande 7);

19. beträffande ATP-avgiften för åren 1975 och 1976

att riksdagen avslår motionen 1974:1871 (yrkande 1 i motsvarande del);

20. beträffande ATP-avgiften för åren 1977-1979

att riksdagen med avslag på motionen 1974:1885 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension;

21. beträffande ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen

att riksdagen avslår

a. motionen 1974:63,

b. motionen 1974:673 (yrkande 1),

c. motionen 1974:1298,

d. motionen 1974:1310 (yrkande 1),

e. motionen 1974:1871 (yrkande 1 i motsvarande del),

f. motionen 1974:1884 (yrkande 1);

22. beträffande särskilda övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida uttag

att riksdagen avslår motionen 1974:1884 (yrkande 2);

23. beträffande ikraftträdandet av höjningen av vårdbidraget att riksdagen avslår motionen 1974:1883 (yrkande A);

24. beträffande författningsförslagen i övrigt

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring - med undantag av 18 kap. 20 § - i den mån lagen inte behandlats under 14 och 17;

b. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott i den mån den inte behandlats under 10;

c. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

d. lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring;

e. lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261);

6 Riksdagen 1974. 11 sami. Nr 32

SfU 1974:32

25. beträffande förenklingar i pensionssystemet, en garanterad minimistandard m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1974:1871 (yrkande 7) och 1974:1884 (yrkande 4).

Stockholm den 21 november 1974

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s). Olsson i Stockholm (vpk). Nilsson i Norrköping (s), fröken Rogestam (c) och herr Gösta Gustafsson i Göteborg (s).

Reservationer

beträffande sänkt pensionsålder för gruvarbetare m. fl. (punkterna 2 och 3 i utskottets hemställan)

1. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Vad först” och slutar med ”motionen 1974:81.” bort ha följande lydelse: Sänkningen av pensionsåldern till 65 år innebär i och för sig en angelägen rättvisereform. För vissa grupper arbetare är emellertid en 65-årig pensionsålder alltför hög. Detta gäller i synnerhet gruvarbetarna, men även företrädare för andra yrkeskategorier, exempelvis stuveri-, byggnads- och skogsarbetare kan ställa berättigade krav på att fl sin lagstadgade pensionsålder sänkt. Det torde knappast kunna bestridas att kraven på en sänkning av pensionsåldern till 60 år för vissa yrkesgrupper stöds av en stark och aktiv opinion. Detta bevisas inte minst därav att man i en rad länder ansett sig böra införa en sådan pensionsålder för bl. a. gruvarbetare. Utskottet anser det angeläget att gruvarbetarna snarast får en lagstadgad pensionsålder om 60 år och att man också utreder frågan vilka andra yrkesgrupper med tunga, hälsofarliga och pressande arbeten som bör komma i åtnjutande av pension vid samma ålder.

dels att utskottet bort hemställa under 2

att riksdagen med bifall till motionerna 1974:81 och 1974:1871, båda i motsvarande del, beslutar att inom gruvindustrin sysselsatta arbetare skall erhålla en lagstadgad sänkning av pen -

SfU 1974:32

sionsåldern till 60 år och att hos regeringen begära förslag om lagstiftning av sådan innebörd;

under 3

att riksdagen med bifall till motionerna 1974:81 och 1974:1871, båda i motsvarande del, hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag om vilka andra grupper av arbetare än gruvarbetare med tunga, hälsofarliga och pressande arbeten som likaledes bör komma i åtnjutande av pension vid 60 års ålder;

beträffande fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånema (punkt 7 i utskottets hemställan)

2. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 48 rad 8 nedifrån med "Av utskottets” och slutar på s. 49 med ”detta betänkande.” bort ha följande lydelse:

Förslagen i propositionen innebär att folkpension inkl. pensionstillskott kommer att motsvara för ensamstående högst 140 96 av basbeloppet och för gifta makar tillhopa 245 96 av basbeloppet. Maximigränsen nås emellertid inte förrän den 1 juli 1981. Med hänsyn härtill och till den fortgående penningvärdeförändringen kan enligt utskottets mening redan nu förutses att de i propositionen föreslagna förbättringarna av folkpensionerna endast kommer att innebära en lösning på kort sikt av folkpensionärernas ekonomiska förhållanden. Av en av pensionärernas riksorganisation (PRO) verkställd utredning framgår att pensionsförmånernas andel av en industriarbetares genomsnittsinkomst (som pensionsförmån har därvid räknats årspension, pensionstillskott och genomsnittligt bostadstillägg) under tioårsperioden 1962-1972 ökat från 26,3 till endast 28,8 96. Även med förslaget i propositionen kommer industriarbetarlönen efter skatt att ligga väsentligt mycket högre än pensionsförmånerna. För att tillgodose PRO:s krav på en pension som uppgår till 65 96 av industriarbetarnas genomsnittsinkomst erfordras antingen ett ytterligare extra pensionstillskott eller en annan motsvarande förbättring av pensionsförmånerna. Med hänvisning till det anförda anser utskottet sig böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionen 1974:1871 om utredning om och förslag till en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmårrerna. Däremot avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:1292, i vad den behandlas i detta betänkande.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1871 i motsvarande del i skrivelse till regeringen uttalar sig för ytterligare utredning och förslag om en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna så att dessa uppgår till 65 96 av en genomsnittlig industriarbetarinkomst;

SfU 1974:32

beträffande pensionstillskott (punkterna 8 och 9 i utskottets hemställan)

3. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”utskottet anfört.” bort ha följande lydelse:

De i propositionen framlagda förslagen innebär i och för sig en icke oväsentlig uppräkning av pensionstillskotten. Enligt utskottets mening bör emellertid beaktas att höjningen av pensionstillskotten enligt förslaget börjar först den 1 juli 1976 och att tillskotten inte kommer att vara fullt utbyggda förrän den 1 juli 1981.

Det kan därför ifrågasättas om den föreslagna höjningen verkligen innebär den förbättring av pensionstillskotten på sikt som måste anses önskvärd. Vad särskilt angår pensionstillskotten till förtidspension vill utskottet erinra om att flera handikapporganisationer vid remissbehandlingen av pensionsålderskommitténs betänkande uttalat att den pensionsnivå som skall utgå fr. o. m. den 1 juli 1981 borde vara möjlig att uppnå redan den 1 juli 1976 då reformen skall träda i kraft.

På grund av det anförda anser utskottet sig böra förorda att uppräkningen av pensionstillskotten börjar redan den 1. juli 1975 och att man då höjer pensionstillskotten från 18 till 28 % av basbeloppet. De bör därefter uppräknas med 4 % årligen så att de den 1 juli 1981 uppgår till 52 % av basbeloppet. I fråga om pensionstillskott till förtidspension förordar utskottet i likhet med propositionens förslag en fördubbling, men redan fr. o. m. den 1 juli 1975, varigenom dessa pensionstillskott den 1 juli 1981 kommer att utgöra 98 % av basbeloppet.

dels att utskottet under 8 och 9 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1871 i motsvarande delar,

a. hos regeringen begär förslag till 1975 års vårriksdag av innebörd att pensionstillskott fr. o. m. den 1 juli 1975 kan utgå med i motionen angivna belopp,

b. hos regeringen begär förslag till 1975 års vårriksdag om de anslagsuppräkningar som föranleds av den sålunda föreslagna höjningen av pensionstillskotten;

beträffande förtidspensionärs rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete (punkt 11 i utskottets hemställan)

4. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Genom den” och slutar med ”utskottet anfört.” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har vid flera tillfällen diskuterat frågan om en förtidspensionärs rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst av förvärvsarbete. Motionsyrkanden i ämnet har avvisats med hänvisning till de synpunkter som

SfU 1974:32

framförts av pensionsforsäkringskommittén i dess förenämnda betänkande. När kommittén avvisade tanken på att införa rätt till poängberäkning för förtidspensionär avsåg, som tidigare nämnts, kommittén främst dem som uppbar förtidspension med antagandepoäng. När det gällde förtidspensionär som uppbar pension utan antagandepoängberäkning konstaterade däremot kommittén att några svårigheter knappast skulle möta att införa ett system med pensionspoäng.

Det torde knappast kunna bestridas att nuvarande bestämmelser kan vara mycket ogynnsamma för dem som åtnjuter förtidspension utan antagandepoäng eller med låga sådana poäng. Utskottet vill också ansluta sig till den i motionerna framförda uppfattningen att den aktuella frågan numera kommit i ett delvis annat läge genom att principerna för beräkning av pensionsgrundande inkomst ändrats genom beslut av 1973 års riksdag. Sådan inkomst innefattar numera - förutom inkomst av förvärvsarbete - även sjukpenning och föräldrapenning m. m. Från rättvisesynpunkt förefaller det utskottet mindre tilltalande att en som är sjuk får tillgodoräkna sig pensionspoäng för den sjukpenning han uppbär, medan en försäkrad med partiell förtidspension - utskottet tänker härvidlag på förtidspension utan eller med låga pensionspoäng - inte har möjlighet att tillgodoräkna sig pensionspoäng ens för faktiskt utfört arbete.

Utskottet, som således finnér de i motionen framförda synpunkterna värda beaktande, vill erinra om att riksdagen i våras på förslag av utskottet i dess betänkande 1974:6 begärt en översyn av bl. a. deltids- och korttidsanställdas ställning i pensionssystemet. Utredningsuppdraget har numera överlämnats till pensionsålderskommittén. Enligt utskottets mening har den i motionerna aktualiserade frågan nära anknytning till frågan hur man bäst skall lösa de deltids- och korttidsanställdas rätt till ATP. Utskottet anser sig därför böra förorda att motionerna 1974:107 och 1974:1887 överlämnas till pensionsålderskommittén.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:107 och 1974:1887 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att motionerna överlämnas till pensionsålderskommittén;

beträffande handikappersättning (punkt 13 i utskottets hemställan)

5. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Förslaget i” och slutar med "till propositionen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det visserligen tillfredsställande att en enhetlig ersättningsform för merkostnader vid handikapp infors i stället för nuvarande invaliditetsersättning eller invaliditetstillägg och att i samband härmed generösare regler för rätten att erhålla ersättning införs. Enligt utskottets mening har man emellertid i propositionen inte tillräckligt beaktat de kost -

SfU 1974:32

nader handikappet medför i synnerhet för de mycket svårt handikappade. En uppräkning av ersättningsnormerna till resp. 80, 60 och 40 procent av basbeloppet utgör såväl en bättre avvägning som en rimlig allmän förbättring. Utskottet biträder därför yrkandet i motionen 1974:1871 i denna del.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1871 i motsvarande del

a. hos regeringen begär förslag till 1975 års vårriksdag av innebörd att handikappersättning kan utgå med 80, 60 resp. 40 % av basbeloppet,

b. hos regeringen begär förslag till 1975 års vårriksdag om de anslagsuppräkningar som föranleds av denna höjning av handikappersättningen; beträffande

höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen (punkt 16 i utskottets hemställan)

6. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i Wennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Socialförsäkringsutskottet ansluter” och slutar med "motionen 1974:1886.” bort ha följande lydelse:

Den höjning av socialförsäkringsavgiften som erfordras för att täcka propositionens reformförslag i vad avser folkpensioneringen har utskottet ingen erinran mot. Däremot kan utskottet inte godta att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen som är avsedd att finansiera folkpensionen höjs med en halv procentenhet för att finansiera den i propositionen 1974:132 föreslagna skatteomläggningen. Utskottet vill hävda principen att försäkringsavgifter enbart skall avse finansiering av de förmåner de nominellt är avsedda för. Skulle den principen ruckas i nämnvärd utsträckning och inkomstskattejusteringar ske med sådana finansieringsmetoder som avses i propositionen kommer skattesystemet att bli än mer improviserat och svåröverskådligt. Vidare inverkar alltför stora höjningar av arbetsgivaravgifterna menligt på såväl sysselsättningen som penningvärdet. Skattereformen bör därför finansieras på annat sätt. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda bifall till motionen 1974:1884 i denna del och till motionen 1974:1886. Förslag till erforderlig författningsändring bör föreläggas 1975 års vårriksdag.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1884 i motsvarande del och motionen 1974:1886 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till riksdagen av innebörd att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen skall utgå fr. o. m. år 1975 med 3,7 % och fr. o. m. år 1976 med 4,2 % av avgiftsunderlaget;

SfU 1974:32

beträffande lättnader i egenföretagarnas avgifter till socialförsäkringarna (punkt 18 i utskottets hemställan)

7. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Motionärerna synes” och slutar med ”i motionen.” bort ha följande lydelse: De i förevarande proposition och i propositionen 1974:132 föreslagna avgiftshöjningarna kommer att medföra avsevärt ökade egenavgifter för företagare och för fria yrkesutövare. Särskilt för dem med mindre inkomster är avgifterna kännbara vilket sammanhänger med att uttag sker utan något avgiftsfritt bottenbelopp. I propositionen 1974:132 läggs fram förslag om att allmän arbetsgivaravgift inte skall tas ut på de första 10 000 kronorna av avgiftsunderlaget. Ett liknande fribelopp vid uttaget av socialförsäkringsavgifterna skulle innebära välbehövliga lättnader i egenavgifterna. Utskottet förordar därför med bifall till berörda yrkande i motionen 1974:1890 att en utredning kommer till stånd för att finna en lösning på den berörda frågan.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1890 i motsvarande del hos Kungl. Maj:t begär utredning av frågan om lättnader i företagares och fria yrkesutövares egenavgifter till socialförsäkringarna, i första hand genom införandet av ett avgiftsfritt bottenbelopp;

beträffande ATP-avgiften för åren 1975 och 1976 (punkt 19 i utskottets hemställan)

8. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som, under åberopande av motiveringen i reservationen 10, anser att utskottet under 19 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1871 i motsvarande del hos regeringen begär förslag snarast till sådan ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension att avgiftsuttaget fr. o. m. år 1975 blir 11,75 96;

beträffande ATP-avgiften för åren 1977-1979 (punkt 20 i utskottets hemställan) 9.

av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 55 med "Sorn departementschefen” och slutar på s. 56 med ”av ATP-avgiften.” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar den föreslagna höjningen av ATP-avgiften för åren 1977-1979 från 11 96 till 11,75 96 skulle detta resultera i en i förhållande till pensionsåtagandena ytterligare betydande övertillväxt av pensionsfon -

SfU 1974:32

den. De i propositionen föreslagna förbättrade pensionsförmånerna kan knappast medföra sådana krav på ökat finansiellt utrymme på ATP-sidan att ett överuttag är motiverat, i synnerhet som den föreslagna höjningen kan förutses få menlig inverkan på sysselsättningen, och konjunkturbedömningen för den närmaste framtiden ger anledning till stor försiktighet. Vidare kan inte det löneutrymme som en ytterligare höjning av ATP-avgiften motsvarar i motsats till vad som gäller den i annat sammanhang föreslagna höjningen av sjukförsäkringsavgiften betraktas som intecknat. Därigenom motverkas den dämpningseffekt på förhandlingarna, vilken utgjort ett av de bärande motiven till förslaget om att lägga över sjukförsäkringsavgifterna på arbetsgivarna. Utskottet delar således av flera skäl motionärernas i motionen 1974:1885 uttalade mening att propositionen inte bör bifallas i denna del.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

att riksdagen med bifall till yrkandet i motionen 1974:1885 avslår propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension;

beträffande ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen (punkt 21 i utskottets hemställan)

10. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionen 1974:1871 framförda uppfattningen att pensionsålderssänkningen bör träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till att den förevarande propositionen lagts så sent att den kunnat behandlas först i höst synes det nu praktiskt svårt för att inte säga omöjligt att låta pensionsålderssänkningen gälla fr. o. m. den 1 januari 1975. Med hänsyn till att sänkningen av pensionsåldern av rättviseskäl bör träda i kraft utan onödigt dröjsmål anser utskottet sig böra förorda att ikraftträdandet sker den 1 mars 1975. Utskottet förutsätter att förslag till erforderliga författningsändringar föreläggs riksdagen i god tid före nämnda dag.

Den omständigheten att utskottet förordar ett tidigareläggande av pensionsålderssänkningen medför att utskottet också anser sig böra biträda yrkandet i motionen 1974:1871 om att ATP-avgiften skall höjas redan fr. o. m. den 1 januari 1975. Även härvidlag förutsätter utskottet att förslag till erforderlig författningsändring snarast föreläggs riksdagen.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:63, 1974:673, 1974:1298, 1974:1310, 1974:1871 och 1974:1884, sistnämnda

SfU 1974:32

fem motioner i motsvarande del, hos regeringen begär förslag till riksdagen om sänkning av den lagstadgade pensionsåldern till 65 år att gälla fr. o. m. den 1 mars 1975;

beträffande ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen m. m. (punkt 21 i utskottets hemställan)

11. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 57 med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda motionsyrkanden." bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare framhållit att pensionsålderssänkningen måste bedömas som en stor och angelägen reform. Enligt utskottets uppfattning bör den också, inte minst av rättviseskäl, träda i kraft så snart som möjligt. Utskottet vill erinra om att pensionsålderskommittén i sitt betänkande Sänkt pensionsålder m. m. (SOU 1974:15) föreslog den 1 januari 1976 som ikraftträdandedag. Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag uttalade riksförsäkringsverket att det från administrativ synpunkt inte mötte något hinder att genomföra pensionsålderssänkningen den dag pensionsålderskommittén föreslagit. Utskottet, som för sin del finnér det naturligare att en reform av förevarande art träder i kraft vid ett årsskifte än vid ett halvårsskifte, kan inte dela den i propositionen framförda uppfattningen att pensionsålderssänkningen enbart på grund av anpassningsforhandlingar skulle behöva skjutas på framtiden. Reformen bör alltså enligt utskottets mening träda i kraft den 1 januari 1976. Förslag till erforderliga författningsändringar bör föreläggas 1975 års vårriksdag.

dets att utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1884 i motsvarande del samt med anledning av motionerna 1974:63, 1974:673, 1974:1298,1974:1310 och 1974:1871, sistnämnda fyra motioner i motsvarande del, beslutar att sänkningen av den allmänna pensionsåldern skall träda i kraft den 1 januari 1976 och i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att förslag till erforderliga författningsändringar föreläggs 1975 års vårriksdag;

beträffande särskilda övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida uttag (punkt 22 i utskottets hemställan)

12. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c). Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Propositionen innehåller” och slutar med ”1974:1884.” bort ha följande lydelse:

SfU 1974:32

70 Propositionen innehåller vissa förslag till övergångsbestämmelser bl. a. i fråga om sådana försäkrade vilka gjort förtida uttag eller skjutit upp sitt uttag. Bestämmelserna avser emellertid uteslutande personer födda under något av åren 1909-1912 och beaktar enligt utskottets mening inte i tillräcklig omfattning de problem som ett förtida uttag innebär för många som sett sig nödsakade att begära förtida uttag innan systemet med förtidspension blev tillräckligt utbyggt under åren 1972 och 1973. Utskottet anser sig därför böra biträda förslaget i motionen 1974.1884 om att frågan om särskilda övergångsregler för dem som begärt förtida uttag tas upp till förnyad prövning av pensionsålderskommittén vid dess överväganden beträffande den rörliga pensionsåldern.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1884 i motsvarande del i skrivelse till Kungl. Majit begär att pensionsålderskommittén får i uppdrag att pröva frågan om särskilda övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida uttag och att förslag till sådana bestämmelser föreläggs riksdagen i god tid före den 1 januari 1976;

beträffande ikraftträdandet av höjningen av vårdbidraget (punkt 23 i utskottets hemställan)

13. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Pensionstillskottet är” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Pensionstillskottet är en tilläggsförmån till pensionen. Uppräkningen av dessa tillskott bör enligt utskottets mening därför ta sin början samtidigt som pensionsåldern sänks. Däremot anser utskottet att uppräkningen av vårdbidraget till förälder som vårdar handikappat barn är så angelägen att detta bidrag redan den 1 juli 1975 bör höjas så att det motsvarar då utgående förtidspension från folkpensioneringen inklusive dubbelt pensionstillskott. Administrativt är detta lätt att genomföra och kostnadsförskjutningen torde bli obetydlig i sammanhanget. Att den berörda kategorin förmånstagare uppnår garantinivån ett år tidigare än övriga, som uppbär förtidspension, kan inte heller anses medföra någon nämnvärd olägenhet. På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1974:1883 men avstyrker bifall till övriga nu berörda motionsyrkanden.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1974:1883 i motsvarande del hos Kungl. Maj:t begär förslag till vårriksdagen 1975 av sådan innebörd att vårdbidrag kan utgå fr. o. m. den 1 juli 1975 med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension

SfU 1974:32

till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen, allt i den omfattning som enligt förslaget i propositionen skall utgå fr. o. m. den 1 juli 1976;

beträffande förenklingar i pensionssystemet, en garanterad minimistandard m. m. (punkt 25 i utskottets hemställan)

14. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Ett omfattande” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Enligt särskild föreskrift i lagen om pensionstillskott gäller f. n. att pensionstillskott inte utgår i den mån tillskottet tillsammans med vad den försäkrade har rätt att uppbära i tilläggspension överstiger vissa procent av basbeloppet. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall, då den försäkrade begärt undantagande från ATP, hänsyn tas till sådan ATP som skulle ha utgått om undantagande inte ägt rum. Genom den angivna regeln är de pensionärer som begärt undantagande från ATP i det närmaste utestängda från den standardförbättring som andra pensionärer är garanterade genom pensionstillskotten. När man fastställer pensionärernas rättigheter och skyldigheter torde man så gott som alltid utgå från att alla har tillgång till åtminstone folkpensionens grundbelopp samt pensionstillskott. Detta innebär att de som begärt undantagande från ATP ofta kan råka i en besvärlig ekonomisk situation. Utskottet anser detta särskilt otillfredsställande i sådana fall, då vederbörande pensionär begärt undantagande från ATP innan pensionstillskotten infördes, och pensionären alltså inte haft möjlighet förutse att han skulle ställas utanför de framtida standardhöjningar som kunde komma att utgå till alla pensionärer utan AfP-pension.

Utskottet vill med det anförda biträda den i motionen 1974:1884 framförda uppfattningen att pensionssystemets regler bör överses i syfte att finna ett för pensionärerna smidigare och rättvisare system med en garanterad minimistandard. Härigenom får också motionen 1974:1871 i nu aktuell del anses i väsentlig mån tillgodosedd.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1884 och med anledning av motionen 1974:1871, båda i motsvarande del, hos Kungl. Maj:t uttalar sig för en översyn av pensionssystemets regler i syfte att åstadkomma ett enklare och för pensionärerna smidigare och rättvisare system med en garanterad minimistandard för alla pensionärer;

SfU 1974:32

15. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Ett omfattande” och slutar med "berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Det svenska pensionssystemet har byggts upp under en följd av år och vid flera tillfällen ändrats i betydelsefulla avseenden. Lagstiftningen har med tiden kommit att bli alltmer heterogen och svåröverskådlig. För den enskilde torde det numera vara mycket svårt att tillgodogöra sig innebörden av de många bestämmelserna. Inte minst torde detta gälla reglerna om beräkning av de olika förmånerna. En tänkbar lösning i strävandena att söka åstadkomma förenklingar i gällande bestämmelser skulle kunna vara att omvandla förtidspensionen till en självständig pensionsform.

Med det anförda anser utskottet sig böra biträda yrkandet i motionen 1974:1871 i nu berörda del. Härigenom får också motionen 1974:1884 anses tillgodosedd i vad den avser frågan om förenklingar i pensionssystemet.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1871 och med anledning av motionen 1974:1884, båda i motsvarande del, hos regeringen begär en översyn av utformningen av gällande författningstext i förenklande riktning omfattande bl. a. prövning av frågan om förtidspension som en självständig och från övriga förmåner åtskild pensionsform.

Särskilda yttranden

1. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anför:

För centern har det alltid varit en förstahandsangelägenhet att arbeta för att den generation som genom sitt arbete lagt grunden till vårt ekonomiska välstånd skall garanteras en trygg ålderdom. Vi har kämpat för bättre villkor för pensionärerna och vi har under de senaste 15 åren drivit frågan om en sänkning av pensionsåldern till 65 år för alla. För oss är det en viktig jämlikhetsåtgärd att ge den halva av svenska folket som oftast haft de tyngsta arbetena och de svåraste förhållandena i övrigt rätt till samma pensionsålder som andra grupper tillförsäkrat sig genom avtal. Som vi framhållit i motionen 1974:1884 ser man i dag allt tydligare hur strukturomvandlingen och höga prestationskrav har resulterat i en utslagning på arbetsmarknaden. Framför allt har den äldre arbetskraften drabbats hårt av detta. Många har tvingats lämna arbetslivet. Andra har för att kunna behålla sin anställning pressat sig till att göra arbetsinsatser som bidragit till fysisk och psykisk nedslitning.

För att åstadkomma en genomgripande förbättring för de äldre måste åtgärder vidtas dels inom arbetslivet, dels i samhällets åtaganden när det gäller exempelvis pensionsförmåner. Arbetsmiljöförbättringar och dämpade prestationskrav bidrar till att underlätta förde äldre att kvarstå i arbetslivet.

SfU 1974:32

73 Det innebär också att fler människor kan behålla god hälsa högre upp i åldrarna. På pensionssidan måste det ses som en förstahandsuppgift att finna ett system som garanterar alla en god levnadsstandard och en rättvis del av standardförbättringarna i samhället. Den allmänna pensionsordningen måste också vara så flexibel att den bidrar till att underlätta den i vissa fall svåra omställningsperioden från yrkesverksamhet till tillvaron som pensionär.

Det borde vara en rätt för alla människor att efter många års arbete kunna gå i pension medan de fortfarande har hälsa och krafter kvar. Detta skulle ge en mycket rikare ålderdom och en möjlighet till personlig utveckling och engagemang på allehanda områden. Nu är många vid pensioneringen alltför nedslitna för att kunna uppleva en meningsfull ålderdom. Pensionsålderssänkningen kommer att förbättra situationen för främst de grupper som haft tunga arbeten. Att även 65 år för många får anses vara en hög pensionsålder framgår dock om man exempelvis ser till det stora antalet personer som förtidspensioneras av hälsoskäl. Vid en internationell jämförelse kan man också konstatera att pensionsåldern i andra länder oftast ligger lägre än 65 år.

Det finns sålunda starka skäl för att gå vidare såväl när det gäller ytterligare sänkning av pensionsåldern som beträffande flexibilitet och standardförbättringar inom den allmänna pensioneringen.

I dag framförs från många håll berättigade krav på att arbetstiden skall förkortas per dag och att semestrarna skall förlängas. Vid en fortsatt standardutveckling i samhället måste vi även inrikta våra ansträngningar på att ytterligare förbättra pensionssystemet. Målet måste vara att människor för att få en meningsfull ålderdom kan få pension vid en ålder då de fortfarande är vitala.

2. av herr Nilsson i Kristianstad (s) som anför:

Förslaget i propositionen innebär att blinda och gravt hörselskadade erhåller en generell rätt till handikappersättning. Ersättningen till blind utgör för tid före den månad då ålderspension eller hel förtidspension börjar utgå 60 % och därefter 30 % av basbeloppet. Den döve eller gravt hörselskadade erhåller 30 % av basbeloppet. I båda fallen gäller att ersättning kan utgå med högre belopp om stödbehovet ger anledning till det.

Enligt min uppfattning hade förslaget i propositionen om en generell rätt till handikappersättning bort omfatta även de gravt rörelsehindrade. Utskottet framhåller att en blind eller gravt hörselskadad verkligen är svårt handikappad och att det ligger i sakens natur att ett sådant handikapp med nödvändighet föranleder vissa merutgifter. Utskottet menar också att detsamma gäller de gravt rörelsehindrade men anser sig - med hänvisning till svårigheterna att genom en författningsmässig reglering avgöra när ett handikapp är så gravt att det bör föranleda en generell rätt till ersättning - böra godta propositionens förslag om att en rörelsehindrads rätt till han -

SfU 1974:32

dikappersättning bör avgöras efter prövning i varje särskilt fall.

Jag anser detta ställningstagande olyckligt. Det torde knappast kunna bestridas att man om en gravt rörelsehindrad med större rätt än när det gäller blinda eller döva kan hävda att handikappet med nödvändighet medför avsevärda merutgifter. Den blinde eller döve kan ofta med någon träning klara den dagliga rutinen på ett sätt som är uteslutet för den gravt rörelsehindrade och han har inte sällan större möjligheter än denne att sköta ett förvärvsarbete. Några mera betydande svårigheter att avgränsa de fall då ett handikapp på grund av dess svårighetsgrad bör berättiga till generell ersättning torde inte heller föreligga.

Med det anförda har jag velat markera min uppfattning att jag anser förslaget i propositionen i berörda hänseende felaktigt. Med hänsyn till att syftet med propositionen i första hand är att mildra de ofta mycket rigorösa krav som nu gällande bestämmelser uppställer för rätt till invaliditetstillägg och invaliditetsersättning har jag ansett mig böra i nuläget avstå från särskilt yrkande. Jag förutsätter emellertid att regeringen med uppmärksamhet följer den praktiska tillämpningen av de nya bestämmelserna om handikappersättning och - där så skulle visa sig nödvändigt - så snart som möjligt lägger fram de förslag till kompletteringar i och ändringar av den nya lagstiftningen som kan bli erforderliga.

SfU 1974:32 75

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Författningsförslagen 4

Motioner

Väckta med anledning av propositionen 39

Väckta vid riksdagens början 43

Utskottets yttrande

Inledning 44

Pensionsåldern 46

Folkpensionens grundförmåner 48

Pensionstillskott 49

Rätt för förtidspensionär att tillgodoräkna sig pensionspoäng för

inkomst av förvärvsarbete 50

Handikappersättning 51

Vårdbidrag 53

Kostnads- och Finansieringsfrågor m. m 55

Ikraftträdandet 56

Utskottets hemställan 59

Reservationer

Sänkt pensionsålder för gruvarbetare m. fl 62

Fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna 63

Pensionstillskott 64

Folkpensionärs rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng för inkomst

av förvärvsarbete 64

Handikappersättning 65

Höjningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen .. 66

Lättnader i egenföretagarnas avgifter till socialförsäkringarna ... 67

ATP-avgiften för 1975 och 1976 67

ATP-avgiften för 1977-1979 67

Ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen 68

Särskilda övergångsbestämmelser för dem som begärt förtida uttag 69

Tidpunkten för ikraftträdandet av vårdbidragshöjningen 70

Förenklingar i pensionssystemet 71

Särskilda yttranden 72

GOTAB 74 8249 S Stockholm 1974