Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:98 med förslag till förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, m. m. jämte motioner

Skatteutskottets betänkande nr 38 år 1974

SkU 1974:38

Nr 38

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:98 med förslag till förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, m. m. jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:98 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623),

6. förordning om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601),

7. förordning om ändring i förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon,

8. förordning om upphävande av förordningen (1970:171) om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag,

9. förordning om ändring i tullförordningen (1973:979).

I propositionen föreslås att de år 1970 beslutade provisoriska reglerna om lättnader i kapitalbeskattningen för mindre och medelstora företag slopas och ersätts med nya värderingsregler i fråga om vissa tillgångar nedlagda i företag. Förslaget innebär i princip att lager och inventarier vid förmögenhets- och arvsbeskattningen får tas upp till det värde som kunnat godtas vid inkomstbeskattningen. Vidare föreslås att medel insatta på skogskonto eller avsatta i s. k. eldsvåde- eller fartygsfonder får redovisas med till hälften jämkade belopp. Skattepliktsgränserna vid förmögenhetsbeskattningen föreslås uppräknade till 200 000 kr. för fysiska personer och 15 000 kr. för vissa juridiska personer.

De för förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen gemensamma kapital iseringstabel lema föreslås ersatta av förenklade tabeller, konstruerade med utgångspunkt i mera aktuella prognoser beträffande dödlighetsutvecklingen.

I syfte att hindra skatteflykt föreslås ett par smärre justeringar av gåvobeskattningen.

Slutligen föreslås att kungahusets skatte- och tullförmåner slopas.

De nya reglerna föreslås träda i kraft omedelbart och skall i fråga om förmögenhetsskatten tillämpas första gången vid 1975 års taxering. I

1 Riksdagen 1974. 6 sam!. Nr 38

SkU 1974:38

fråga om kungahuset avses de nya arvsskattereglerna tillämpas omedelbart under det att inkomst- och förmögenhetsskattereglerna tillämpas fr. o. m. 1976 års taxering. Övriga skatte- och tullförmåner avskaffas fr. o. m. den 1 januari 1975.

Författningsförslagen 1 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Härigenom

förordnas i fråga om förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt dels

att den vid förordningen fogade tabellen IV skall upphöra att gälla, dels att 1, 2, 4 och 5 SS, 6 8 1 morn., 9 och 10 KS och 11 § 1 och 2 mom. samt punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 3 och 4 ij§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att de vid förordningen fogade tabellerna I—III skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 5’

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna förordning givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig förmögenhetsskatt stadgas i taxeringsförordningen.

Vid taxeringen till förmögenhetsskatt skola bestämmelserna i 3 och 4 SS, 64 S 2 mom. och 65 S kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning. Beskattningsår är dock alltid det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret. I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna förordning meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid taxeringen till förmögenhetsskatt, skola likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse.

1 Senaste lydelse 1973:1102.

Vid taxeringen till förmögenhetsskatt skola bestämmelserna i 3 och 4 S§, 64 S 2 mom. och 65 S kommunalskattelagen äga motsvarande tilllämpning. I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna förordning meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid taxeringen till förmögenhetsskatt, skola likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse.

SkU 1974:38

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 8

Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges nedan i 3 § 1 mom. angivna tillgångar, i den mån samma värde överstiger kapitalvärdet av hans skulder.

Skattepliktig förmögenhet beräknas med hänsyn till förhållandena vid utgången av beskattningsåret och med iakttagande av bestämmelserna i denna förordning.

Värdesättning av tillgångar, som i 3 ,sv I mom. omförmälas. skall ske med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång och med iakttagande av här nedan meddelade bestämmelser.

Fastighet upptages till det taxeringsvärde. som vid nämnda tidpunkt var för densamma gällande. Var sådant värde då ej åsatt eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan under taxeringsperioden påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten till det taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver densamma åsatt. Finnas sådana tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 8 jordabalken, skola dessa upptagas särskilt. Bestämmelserna i fjärde stycket om värdesättning av lösegendom äga därvid mot -

Fastighet upptages till taxeringsvärdet vid beskattningsårets utgång. Var sådant värde då ej åsatt eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan under taxeringsperioden påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten till det taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver densamma åsatt. Finnas sådana tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 8 jordabalken, skola dessa upptagas särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesättning av lös egendom äga därvid motsvarande tillämpning.

svarande tillämpning.

Tomträtt eller vattenfalIsrätt skall upptagas till det värde, som rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse,skall värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är nedlagd.

1 Senaste lydelse 1973:1102.

SkU 1974:38

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret upplupen men ej förfallen ränta.

Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp, som efter en räntefot av fern procent utgör fordringens förhandenvarande värde enligt vid denna förordning fogad tabell I. Osäker fordran upptages till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös ford -

Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp, som utgör fordringens förhandenvarande värde enligt vid denna förordning fogad tabell I. Osäker fordran upptages till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.

rån upptages icke.

Värdepapper, som noteras å inländsk eller utländsk börs, upptages till det noterade värdet, såframt antagas kan, att detta motsvarar vad som må hava varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden.

Annan för evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller förmån än frälseränta uppskattas till tjugo gånger det belopp, vartill den uppgått under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta,avkomst eller förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskattningsåret, och en räntefot av fern för hundra om året enligt de vid denna förordning fogade tabellerna II, III och IV.

Rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabellerna III och IV. såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.

Kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskattningsåret, enligt de vid denna förordning fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.

Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation allenast delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett värde

SkU 1974:38

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen därest föreningen trätt i likvidation.

Övrig lösegendom upptages till det värde,som den kan anses hava betingat vid försäljning under normala förhållanden.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §3

Vid förmögenhetsberäkningen skola den skallskyldiges skulder upplagas till sill kapitalvärde, sådan! della var vid beskattningsårets utgång.

Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken be- Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så talningsskyldighet ännu ej inträtt, så

ock annan villkorlig skuld får ej av- ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej dragas vid beräkningen, liksom ej

heller vid beskattningsårets utgång heller vid beskattningsårets utgång

oreglerade hushållsskulder och där- oreglerade hushållsskulder och därmed jämförliga skulder. med jämförliga skulder. Avdrag med givesför

värdel av sådan avsättning till garantifond för vilken avdrag medgivits vid inkomsttaxeringen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedan nämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund av taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock tillkommande skatt, varå den skattskvldige erhållit debetsedel under förstnämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

3 Senaste lydelse 1973:1115.

I

SkU 1974:38 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1 mom.4 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattningsårets utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro här i riket bosatta, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i 10 § 1 mom. förordningen som statlig inkomstskatt omförmälda familjestiftelser:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier, dock att skattskyldighet föreligger för sådana aktier, som äro nedlagda i rörelse här i riket.

Medlem av konungahuset är fr [kallad från utgörande av skatt för förmögenhet.

För skattskyldiga, om vilka i 18 $ förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.

4 Senaste lydelse 1973:507.

SkU 1974:38

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 S5

Statlig förmögenhetsskatt skall utgå i förhållande till den på nedan angivet sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten.

Såsom beskattningsbar förmögenhet upptages den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet vid beskattningsårets utgång.

Såsom beskattningsbar förmögenhet upptages, utom i fall som avses i tredje stycket här nedan, den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet vid beskattningsårets utgång.

Om förmögenhet i huvudsak är att hänföra till företag, tillämpas förordningen (1970:171) om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag.

Beskattningsbar förmögenhet utfores i fulla hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

10 8*

Fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag eller i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse skall icke utgöra statlig förmögenhetsskatt, därest den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 150000 kronor.

Ej heller föreligger skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt för juridisk person som avses i 6 § 1 mom.

b) denna förordning, därest den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 5 000 kronor.

Fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag eller i 10 § 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse skall icke utgöra statlig förmögenhetsskatt, därest den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 200000 kronor.

Ej heller föreligger skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt för juridisk person som avses i 6 $ 1 mom.

b) denna förordning, därest den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 15 000 kronor.

II

Nuvarande lydelse

1 morn.7 Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag samt i 10 8 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra:

5 Senaste lydelse 1970:170.

6 Senaste lydelse 1970:170.

7 Senaste lydelse 1970:170.

SkU 1974:38

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 250 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 150 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

250 000 men icke 400 000 kr.: 1 000 kr. för 250 000 kr. och 1,5 % av återstoden;

400 000 ” ” 1000 000 ”: 3250 " ” 400 000 ” ”2 %” ” ;

1 000 000 kr. : 15 250 « ” 1 000 000 ” - 2,5 % ” » .

2 m o m . Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som avses i 6 § 1 mom. b) denna förordning, utgöra:

en och en halv promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor, dock lägst en krona.

Föreslagen lydelse

1 m o m . Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag samt 10 S 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 250 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 200000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

250 000 men icke 400 000 kr.: 500 kr. för 250 000 kr. och 1,5 % av återstoden;

400 000 ” ” 1000 000 ”: 2 750 " ” 400 000 ” ”2 %” ” ;

1 000 000 kr. : 14 750 " ” 1 000 000 ” ” 2,5 % ” « .

2 m o m . Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som avses i 6 ii 1 mom. b) denna förordning, utgöra:

en och en halv promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 15 000 kronor, dock lägst en krona.

Anvisningar till 3 och 4 §§

Nuvarande lydelse

2.8 Såsom affärsbruk i rörelse får anses gälla, att tillgångar, som äro avsedda till stadigvarande bruk i rörelsen, upptagas till anskaffningsvärdet, därå årliga avskrivningar göras för utrangering. slitning och annan värdeminskning. Emellertid förekommer understundom, att avskrivningar ä till 6

Senaste lydelse 1951:791.

Föreslagen lydelse

2. Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller icke räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde av förmögenheten tagas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår sorn före

SkU 1974:38

9 Nuvarande lydelse

gångar till stadigvarande bruk i rörelse icke verkställas eller göras i större omfattning än som varit av förhållandena påkallad. Härtill skall hänsyn tagas vid värdesättningen av tillgångarna, så att vederbörliga avskrivningar alltid beräknas men tillika hållas inom skäliga belopp.

Lager av råämnen eller varor värderas såsom helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i detalj.

Den omständigheten, att vid inkomstberäkning viss värdesättning varom ovan sagts blivit godkänd, medför ej att denna skall anses bindande järnvä!för förmögenhetsberäkningen.

Ifråga om värdesättning av tillgångar inom jordbruk med binäringar samt skogsbruk gäller, att djur sättas till sitt värde i allmänna marknaden samt att vid värdesättning av övriga lagertillgångar ävensom maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda tillgångar samma förfärande följes, som ovan är för rörelse angivet.

3. Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är o v i s s t, antingen i den mening -

Föreslagen lydelse

den / mars taxeringsåret gått till ända närmast intill utgången av beskattningsåret. Detta värde skall emellertid rättas med belopp som den skattskyldige satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av honom innehavd förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret före beskattningsåret. skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas med uttag som skett intill beskattningsårets utgång. Utgår räkenskapsåret efter beskattningsåret, skall värdet minskas med insättningar och ökas med uttag som skett efter utgången av beskattningsåret.

För inventarier, som äro avsedda för stadigvarande bruk i förvärvskällan, liksom för lager upptages det värde som taxeringsåret kunnat godtagas vid inkomsttaxeringen avseende förvärvskällan. Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av förvärvskällan icke sättas lägre än sextio procent av det värde sorn framkommer vid en värdering där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller utrangering och lägret värderats som helhet utan hänsyn till på räknelig vinst vid försäljning i detalj. Hänsyn skall därvid tagas till in k urans men icke till s. k. latent skatteskuld.

3. Medel, sorn innestå pä skogskonto. upptagas till halva värdet. Av medel. som avsatts till investeringsfond för förlorade inventarier eller lagertillgångar eller till fond som avser avyttrat järtyg. får sorn skuld upptagas halva beloppet.

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst, antingen i den meningen

SkU 1974:38

10 Nuvarande lydelse

en att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda tilldragelsen kommer att inträfTa, eller i den meningen att det visserligen är säkert, a 11 tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 4j).

Föreslagen lydelse

att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är säkert, a 11 tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 !;)•

Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om 6 8 första gången vid 1976 års taxering och i övrigt vid 1975 års taxering. Äldre bestämmelser gäller såvitt avser 6 S vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år och i övrigt vid 1974 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1974 eller tidigare år.

SkU 1974:38

11 Nuvarande lydelse Tabell I

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en efter förloppet av nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld å 100 kronor, därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen.

Föreslagen lydelse

Tabell I

utvisande kapitalvärdet av en efter förloppet av nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld på 100 kronor, varpå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen. Tiden avrundas nedåt till helt antal år.

Antal år Kapitalvärde

2— 4

5— 6

7— 9

10—13

14—18

19—24

25—32

33—46

47—

0 Antal år 1

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

95,24

28,12

8,31

2,45

90,70

26,78

7,91

2,34

86,38

25,51

7,53

2,22

82,27

24,29

7,17

2,12

78,35

23,14

6,83

2,02

74,62

22,04

6,51

1,92

71,07

20,99

6,20

1,83

67,68

19,99

5,90

1,74

64,46

19,04

5,62

1,66

61,39

18,13

5,35

1,58

58,47

17,27

5,10

1,51

55,68

16,44

4,86

1,43

53,03

15,66

4,62

1,37

50,51

14,91

4,40

1,30

48,10

14,20

4,19

1,24

45,81

13,53

3,99

1,18

43,63

12,88

3,80

1,12

41,55

12,27

3,62

1,07

39,57

11,69

3,45

1,02

37,69

11,13

3,29

0,97

35,89

10,60

3,13

0,92

34,18

10,09

2,98

0,88

32,56

9,61

2,84

0,84

31,01

9,16

2,70

0,80

29,53

8,72

2,58

0,76

SkU 1974:38

12 Nuvarande lydelse Tabell II

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en under nedanstående antal år utgående, vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta (avkomst, förmån) å 1 krona.

Antal år

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

0,95

14,38

18,34

19,51

1,86

14,64

18,42

19,53

2,72

14,90

18,49

19,56

3,55

15,14

18,57

19,58

4,33

15,37

18,63

19,60

5,08

15,59

18,70

19,62

5,79

15,80

18,76

19,63

6,46

16,00

18,82

19,65

7,11

16,19

18,88

19,67

7,72

16,37

18,93

19,68

8,31

16,55

18,98

19,70

8,86

16,71

19,03

19,71

9,39

16,87

19,08

19,73

9,90

17,02

19,12

19,74

10,38

17,16

19,16

19,75

10,84

17,29

19,20

19,76

11,27

17,42

19,24

19,78

11,69

17,55

19,28

19,79

12,09

17,66

19,31

19,80

12,46

17,77

19,34

19,81

12,82

17,88

19,37

19,82

13,16

17,98

19,40

19,82

13,49

18,08

19,43

19,83

13,80

18,17

19,46

19,84

14,09

18,26

19,48

19,85

Utgår beloppet i stället vid början av varje år.erhålles kapitalvärdet genom att öka närmast föregående tal med I.

Föreslagen lydelse

Tabell II

utvisande kapitalvärdet av en under nedanstående antal år utgående ränta (avkomst, förmån) på 1 krona. Tiden avrundas nedåt till helt antal år.

Antal år

Kapitalvärde

-4

hela det sammanlagda räntebeloppet

7— 8

10—11

12—13

14—15

16—17

18—20

21—23

24—26

27—30

31—35

36—42

43—53

54—75

76—

20 Skall ränta börja först efter visst antal år, beräknas kapitalvärde vid ifrågavarande tidpunkt enligt denna tabell, varefter detta värde omräknas till aktuellt kapitalvärde med användning av Tabell I.

SkU 1974:38

13 Nuvarande lydelse Tabell III

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller annan förmån, som vid slutet av varje år under en persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av 1 krona.

Alder

Kapital-

värde

Ålder

Kapital-

värde

Ålder

Kapital-

värde

Alder

Kapital-

värde

15,76

15,76

9,85

1,85

17,24

15,65

9,56

1,72

17,52

15,53

9,27

1,59

17,60

15,41

8,96

1,48

17,63

15,27

8,67

1,35

17,62

15,13

8,36

1,25

17,60

14,99

8,05

1,17

17,56

14,84

7,73

1,12

17,51

14,69

7,43

1,03

17,45

14,53

7,11

0,90

17,38

14,36

6,80

0,81

17,31

14,20

6,48

0,69

17,23

14,02

6,17

0,55

17,14

13,85

5,86

0,40

17,05

13,66

5,55

0,23

16,95

13,47

5,25

16,86

13,27

4,95

16,77

13,07

4,66

16,69

12,86

4,38

16,62

12,64

4,11

16,55

12,41

3,85

16,49

12,18

3,60

16,43

11,95

3,35

16,37

11,71

3,12

16,30

11,46

2,89

16,22

11,21

2,69

16,14

10,96

2,50

16,05

10,69

2,32

15,96

10,41

2,14

15,86

10,13

1,98

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0,25. Utgår den vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0,375. Utgår den vid början av varje år, ökas det med I.

Föreslagen lydelse

Tabell III

utvisande kapitalvärdet av en livsvarig livränta på 1 krona om året. Uppnådd ålder avrundas nedåt till helt antal år.

Ålder

Kapitalvärde

0—

14—

27—

35—

41 —

47—

51—

55—

59—

62—

10 ÖS-

eS—

72—

75—

78—

82—

86—

90—

96—103

104—

0 SkU 1974:38

2 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

dels att 29 § och 55 7 mom. samt den vid förordningen fogade tabellen IV skall upphöra att gälla, dels att 23, 39, 43 och 56 SS samt de vid förordningen fogade tabellerna 1—lil skall ha nedan angivna lydelse, dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen (1970:174) om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 S’

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av 20 S tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Aktie, obligation eller därmed jämförlig värdehandling uppskattas, där värdehandlingen noteras å inländsk eller utländsk börs, till det noterade värdet eller, om detta icke motsvarar vad som varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden, till pris, som vid dylik försäljning kan påräknas. Sådan värdehandling, som icke noteras å börs, uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas till sitt ka- C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å pitalbelopp jämte upplupen ränta å

tid, som avses i 21 (j. Är fordringen tid, som avses i 21 5. Är fordringen

ej förfallen och skall ränta därå ej ej förfallen och skall ränta därå ej

beräknas förtiden före förfallodagen, beräknas förtiden före förfallodagen,

uppskattas fordringen till belopp, uppskattas fordringen till belopp,

som efter en räntefot av fern procent som utgör dess värde vid nämnda

utgör dess värde vid nämnda tid en- tid enligt den vid denna förordning

ligt den vid denna förordning fogade fogade tabellen I.

tabellen 1.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

' Senaste lydelse 1964:310.

SkU 1974:38

15 Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Medel, som innestå på skogskonto, upptagas till halva värdet. A v medel, som avsatts till investeringsfond för förlorade inventarier eller lagertillgångar eller till fond som avser avyttrat fartyg, färsom skuld upptagas halva beloppet.

D. Förevärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som ut- avkomst eller annan förmån, som ut -

går under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar och en räntefot av fern procent enligt de vid denna förordning fogade tabellerna II, III och IV. Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabellerna III och IV, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt

går under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid denna förordning fogade tabellerna II och III. Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell lil, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

SkU 1974:38

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar, utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke beräknas efter denna grund, bestämmer Konungen eller den myndighet Konungen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

Inventarier, som äro avsedda för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, liksom lager upptagas till det värde som kunnat godtagas vid inkomstberäkning enligt kommunalskattelagen (1928:370). Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av förvärvskällan icke sättas lägre än sextio procent av det värde sorn framkommer vid en värdering där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller utrangering och lägret värderats som helhet utan hänsyn till på räknelig vinst vid försäljning i detalj. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans men icke till s. k. latent skatteskuld.

39 8*

Skattefrihet åtnjutes Skattefrihet åtnjutes

a) för gåva av möbler, husgeråd a) för gåva av möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro av- och andra lösören, som äro avsedda

sedda för gåvotagarens eller hans fa- för gåvotagarens eller hans familjs

miljs personliga bruk; personliga bruk och vars värde för

samme mottagare under ett och samma kalenderår icke överstiger 10 000 kronor.

b) för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gåvotagarens skattepliktiga inkomst;

c) för vad make vid bodelning, som förrättats av annan anledning än makes död, erhållit utöver honom enligt lag tillkommande andel i boet, i den mån värdet av vad maken bekommit icke överstiger värdet av hans giftorättsgods

2 Senaste lydelse 1973:1117.

SkU 1974:38

17 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller, om äldre giftermålsbalken är tillämplig, värdet av samfälld egendom, som av honom i boet vid äktenskapets ingående eller därefter införts;

d) för annan än under a), b) och

c) omförmäld gåva, i den mån värdet av gåvan eller, om gåvotagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses, det sammanlagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 2 000 kronor.

d) för annan än under a), b) och

c) omförmäld fullbordad gåva, i den mån värdet av gåvan eller, om gåvotagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses, det sammanlagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 2 000 kronor.

43g3

Vid beskattning av gåva skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6 — 9, 12, 19, 21 och 30 gg, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 § 2 och 3 morn., 14, 20, 22-27 gg, 28 $ med undantag av vad i andra och fjärde styckena stadgas, ävensom 32 g; och skall därvid den i 32 g 0 förekommande hänvisningen till 19 § i stället gälla 41 g samt 28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Vid beskattning av gåva skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6 — 9,12,19, 21 och 30 gg, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 g 2 och 3 morn., 14, 20, 22 ,W. 23 I med undantag av F andra stycket, 24-21 gg, 28 g med undantag av vad i andra och fjärde styckena stadgas, ävensom 32 g; och skall därvid den i 32 g 0 förekommande hänvisningen till 19 g i stället gälla 41 g samt 28 g första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

56 g4

Avlider den, som förvärvat egendom genom arv, testamente eller gåva, inom ett år från det skattskyldighet inträtt, eftergives skatten.

1 fråga om den, som på livstid bekommit egendom med sådan rätt, som avses i 8 g andra stycket, eller på livstid erhållit nyttjanderätt, rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, sker vidare eftergift av skatt sålunda:

a) då anstånd med skattens erläggande beviljats och den skattskyldige avlider inom fem år från skattskyldighetens inträde, eftergives vad av skatten icke förfallit till betalning vid dödstillfället; dock må ej i fall, då enligt anståndsbeslutet skatten uppdelats på flera inbetalningar än tio, eftergift ske för större del av skatten än som skulle hava eftergivits, därest antalet inbetalningar utgjort tio;

3 Senaste lydelse 1970:174.

4 Senaste lydelse 1970:174.

2 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 38

SkU 1974:38

18 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) då anstånd med skattens erläggande icke beviljats och den skattskyldige avlider inom fem år från skattskyldighetens inträde, eftergives så stor del av skatten, som, därest anstånd medgivits och skatten därvid uppdelats på sju lika inbetalningar, icke skulle varit till betalning förfallen vid dödstillfället.

Fråga om eftergift av fastställd skatt upptages efter därom skriftligen gjord framställning av den underrätt eller länsstyrelse, som meddelat beslut i skatteärendet.

/ fråga om eftergift i vissa fall av arvsskatt för den som erhållit rätt till företag eller de! däri stadgas i 29 f

2. Även om skattskyldighet inträtt efter den 31 december 1970 tillämpas 28 § i dess lydelse enligt förordningen (1952:246) angående ändrad lydelse av 28 och 38 §§ förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt vid beräkning av skatt för dels arvslott eller testamentslott, om arvlåtare eller testator avlidit före den 1 januari 1959, dock ej när fråga är om förvärv efter den som på livstid innehaft egendomen med i 8 $ första stycket avsedd rätt, dels gåva, som fullbordats före den 1 januari 1959, dels egendom, som medlem av konungahuset förvärvat från annan medlem därav, dels fideikommiss, som instiftats för obegränsad tid.

2. Även om skattskyldighet inträtt efter den 31 december 1970 tillämpas 28 $ i dess lydelse enligt förordningen (1952:246) angående ändrad lydel - se av 28 och 38 förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt vid beräkning av skatt för dels arvslott eller testamentslott, om arvlåtare eller testator avlidit före den 1 januari 1959, dock ej när fråga är om förvärv efter den som på livstid innehaft egendomen med i 8 § första stycket avsedd rätt, dels gåva, som fullbordats före den 1 januari 1959, dels fideikommiss, som instiftats för obegränsad tid.

Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande, om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

SkU 1974:38

19 Nuvarande lydelse Tabell I

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en efter förloppet av nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld å 100 kronor, därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen.

Antal år

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

Antal år

Kapital-

värde

95,24

28,12

8,31

2,45

90,70

26,78

7,91

2,34

86,38

25,51

7,53

2,22

82,27

24,29

7,17

2,12

78,35

23,14

6,83

2,02

74,62

22,04

6,51

1,92

71,07

20,99

6,20

1,83

67,68

19,99

5,90

1,74

64,46

19,04

5,62

1,66

61,39

18,13

5,35

1,58

58,47

17,27

5,10

1,51

55,68

16,44

4,86

1,43

53,03

15,66

4,62

1,37

50,51

14,91

4,40

1,30

48,10

14,20

4,19

1,24

45,81

13,53

3,99

1,18

43,63

12,88

3,80

1,12

41,55

12,27

3,62

1,07

39,57

11,69

3,45

1,02

37,69

11,13

3,29

0,97

35,89

10,60

3,13

0,92

34,18

10,09

2,98

0,88

32,56

9,61

2,84

0,84

31,01

9,16

2,70

0,80

29,53

8,72

2,58

0,76

Föreslagen lydelse

Tabell I

utvisande kapitalvärdet av en efter förloppet av nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld på 100 kronor, varpå ränta ej skall beräknas för tiden före forfallodagen. Tiden avrundas nedåt till helt antal år.

Antal år

Kapitalvärde

2— 4

5— 6

7— 9

10—13

14—18

19—24

25—32

33—46

47—

0 SkU 1974:38

20 Nuvarande lydelse Tabell II

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en under nedanstående antal år utgående, vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta (avkomst, förmån) å 1 krona.

in . U , U. , l_

•CÖ ort ort — ort

c

<

Kapital

värde

C

<

Kapital

värde

B

<

Kapital

värde

c

<

Kapital

värde

0,95

14,38

18,34

19,51

1,86

14,64

18,42

19,53

2,72

14,90

18,49

19,56

3,55

15,14

18,57

19,58

4,33

15,37

18,63

19,60

5,08

15,59

18,70

19,62

5,79

15,80

18,76

19,63

6,46

16,00

18,82

19,65

7,11

16,19

18,88

19,67

7,72

16,37

18,93

19,68

8,31

16,55

18,98

19,70

8,86

16,71

19,03

19,71

9,39

16,87

19,08

19,73

9,90

17,02

19,12

19,74

10,38

17,16

19,16

19,75

10,84

17,29

19,20

19,76

11,27

17,42

19,24

19,78

11,69

17,55

19,28

19,79

12,09

17,66

19,31

19,80

12,46

17,77

19,34

19,81

12,82

17,88

19,37

19,82

13,16

17,98

19,40

19,82

13,49

18,08

19,43

19,83

13,80

18,17

19,46

19,84

14,09

18,26

19,48

19,85

Utgår beloppet i stället vid början av varje år, erhålles kapitalvärdet genom alt öka närmast föregående tal med 1.

Föreslagen lydelse

Tabell II

utvisande kapitalvärdet av en under nedanstående antal år utgående ränta (avkomst, förmån) på I krona. Tiden avrundas nedåt till helt antal år.

Antal år

Kapitalvärde

-4

hela det sammanlagda räntebeloppet

7— 8

10—11

12—13

14—15

16—17

18—20

21—23

24—26

27—30

31—35

36—42

43—53

54—75

76—

20 Skall ränta börja först efter visst antal år, beräknas kapitalvärde vid ifrågavarande tidpunkt enligt denna tabell, varefter detta värde omräknas till aktuellt kapitalvärde med användning av Tabell I.

SkU 1974:38

21 Nuvarande lydelse Tabell III

ulvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller annan förmån, som vid slutet av varje år under en persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av 1 krona.

Alder

Kapital-

värde

Alder

Kapital-

värde

Alder

Kapital-

värde

Alder

Kapital

värde

15,76

15,76

9,85

1,85

17,24

15,65

9,56

1,72

17,52

15,53

9,27

1,59

17,60

15,41

8,96

1,48

17,63

15,27

8,67

1,35

17,62

15,13

8,36

1,25

17,60

14,99

8,05

1,17

17,56

14,84

7,73

1,12

17,51

14,69

7,43

1,03

17,45

14,53

7,11

0,90

17,38

14,36

6,80

0,81

17,31

14,20

6,48

0,69

17,23

14,02

6,17

0,55

17,14

13,85

5,86

0,40

17,05

13,66

5,55

0,23

16,95

13,47

5,25

16,86

13,27

4,95

16,77

13,07

4,66

16,69

12,86

4,38

16,62

12,64

4,11

16,55

12,41

3,85

16,49

12,18

3,60

16,43

11,95

3,35

16,37

11,71

3,12

16,30

11,46

2,89

16,22

11,21

2,69

16,14

10,96

2,50

16,05

10,69

2,32

15,96

10,41

2,14

15,86

10,13

1,98

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0,25. Utgår den vid slutet av varje kvartal, ökas det nied 0,375. Utgår den vid början av varje år, ökas det med I.

Föreslagen lydelse

Tabell III

utvisande kapitalvärdet av en livsvarig livränta på 1 krona om året. Uppnådd ålder avrundas nedåt till helt antal år.

Ålder

Kapitalvärde

0— 13

14— 26

27— 34

35— 40

41— 46

47— 50

51— 54

55— 58

59— 61

62— 64

65— 67

68— 71

72— 74

75— 77

78— 81

82— 85

86— 89

90— 95

96—103

104—

0 SkU 1974:38

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas att 54 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 §’

Från skattskyldighet fri kal las:

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag och inskränkningar som nedan i denna paragraf sägs:

för utdelning på sådan aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk ekonomisk förening som icke innehaves i kapitalplaceringssyfte;

b) medlem av konungahuset: b) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag sami för av staten anvisat anslag;

för inkomst av kapital;

c) i utlandet bosatt person och utländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma förordning;

d) ägare av sådan fastighet, varom förmäles i 5§ 1 morn.:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande förde i nämnda mom. avsedda ändamål;

e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra kommunal inkomstskatt;

0 understödsföreningar, som bedriva såväl till livförsäkring hänförlig verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet föreligger jämväl för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar ej äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapital understöd å högst 1 000 kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;

h)här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och

' Senaste lydelse 1970:915.

SkU 1974:38

23 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma att vara minst ett år.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driva bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld skattefrihet. Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bankeller annan penningrörelse eller sådan rörelse jämte annan verksamhet, frikallade från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verksamhet till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. Vidare äga aktiebolag, som äro skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta skattefrihet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens försäkringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver byggnadsrörelse, tomtrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter, åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a) för utdelning på aktie eller andel som utgör lagertillgång i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a). Förvaltningsföretag är dock frikallat från skattskyldighet för utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning från sådana bolag och föreningar, som företaget uppburit under beskattningsåret, motsvaras av utdelning som företaget beslutat för samma beskattningsår eller, i fråga om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i sådan svensk ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag, till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas — direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och om bolaget eller föreningen icke visar att dess vinstmedel i skälig omfattning använts för utdelning till delägarna, gäller frikallelse från skattskyldighet enligt första stycket vid a) allenast såvitt avser utdelning å aktier eller andelar, vilka innehavas av bolaget eller föreningen såsom ett led i organisationen av annan verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva dels att bolag eller ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag enligt fjärde stycket men vars verksamhet till icke oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter

SkU 1974:38

24 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende behandlas som förvaltningsföretag. Mot beslut,som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan icke föras.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening aktie i sådant bolag eller andel i sådan förening och är det icke uppenbart att det bolag eller den förening som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till förvärvarens rörelse eller kapitalförvaltning, åtnjutes icke skattefrihet enligt första stycket vid a) för utdelning å aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet funnos hos det utdelande bolaget eller den utdelande föreningen och som icke motsvara tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Att personer, om vilka i 70 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.

SkU 1974:38

4 Förslag till

Förordning om ändring i Förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom

förordnas att 7 ii förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 S’

Från skattskyldighet frikallas: Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset: a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för av staten anvisat anslag;

för inkomst av kapital;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 S första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d)juridisk person som avses i 53 ii 1 mom. första stycket c) kommunalskattelagen: för

all inkomst;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 ii 1 mom. första stycket

d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

Ojuridisk person som avses i 53 ii 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen: för

sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

g) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 ii 1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom. avsedda ändamål;

h)svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar i den omfattning som i 54 ii kommunalskattelagen sägs;

i) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt;

j) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kronor

' Senaste lydelse 1973:506.

SkU 1974:38

26 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig verksamhet; k)

här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;

I) allmänna pensionsfonden:

för sådan inkomst som ej härflutit av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna förordning skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid Oangives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles,äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.

SkU 1974:38

5 Förslag till

Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)

Härigenom förordnas att 22 § 1 mom. taxeringsförordningen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

1 morn.2 Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stadgandet i 3 morn., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1)aktiebolag och ekonomisk förening ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått tillsammanlagt minst 100 kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minst 4 500 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vil- 4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art, som an- kens tillgångar av den art, som an gives

i 3 § 1 mom. förordningen om gives i 3 5 1 mom. förordningen

statlig förmögenhetsskatt, vid be- (1947:577) om statlig förmögenhets skattningsårets

utgång haft ett värde skatt, vid beskattningsårets utgång

överstigande 150000 kronor eller, haft ett värde överstigande 200000

såvitt angår sådan juridisk person kronor eller, såvitt angår sådan ju som

avses i 6 8 1 mom. b) nämnda ridisk person som avses i 6 S 1 mom.

förordning, 5 000 kronor, samt b) nämnda förordning, 15 000 kro nor,

samt

5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)—4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig enligt kommunalskattelagen, förordningen om statlig inkomstskatt eller förordningen om statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt förordningen om statlig förmögenhetsskatt

' Förordningen omtryckt 1971:399.

7 Senaste lydelse 1972:764.

SkU 1974:38

28 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses hava varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborgare och bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke hava varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyldig, som avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skolat gälla för den avlidne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1975 års taxering.

SkU 1974:38

6 Förslag till Förordning om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601)

Härigenom förordnas att 6 8 vägtrafikskatteförordningen (1973:601) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Från skatteplikt undantages

1. fordon, som äges av medlem av konungahuset.

2. fordon, som är inrättat uteslutande för brand väsendet,

3. motorcykel, som är inrättad som invalidfordon och som är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

Konungen Hr under förutsättning av ömsesidighet förordna om undantag från skatteplikt för fordon, som äges av den som är anställd vid främmande lands beskickning eller konsulat i Sverige och som ej är svensk medborgare.

Från skatteplikt undantages

1. fordon, som är inrättat uteslutande för brand väsendet,

2. motorcykel, som är inrättad som invalidfordon och som är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden dessförinnan.

SkU 1974:38

7 Förslag till

Förordning om ändring i Förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

Härigenom förordnas att 1 § förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Ägare av bensindrivet motorfordon, vilket enligt 6 $ första stycket 3 vägtrafikskatteförordningen (1973:601) är undantaget från skatteplikt eller för vilket befrielse från skatteplikt är medgiven enligt 40 $ nämnda förordningar berättigad till bidrag enligt denna förordning.

Föreslagen lydelse 8

Ägare av bensindrivet motorfordon, vilket enligt 6 8 första stycket 2 vägtrafikskatteförordningen (1973:601) är undantaget från skatteplikt eller för vilket befrielse från skatteplikt är medgiven enligt 40 8 nämnda förordning, är berättigad till bidrag enligt denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975.

' Förordningen omtryckt 1973:886. Senaste lydelse av förordningens rubrik 1973:886.

SkU 1974:38

8 Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1970:171) om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag

Härigenom förordnas att förordningen (1970:171) om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag skall upphöra att gälla två veckor efter den dag, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Den upphävda förordningen skall alltjämt tillämpas vid 1974 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1974 eller tidigare år.

SkU 1974:38

9 Förslag till

Förordning om ändring i tullförordningen (1973:979)

Härigenom forordnas att 7 § och övergångsbestämmelserna till tullförordningen (1973:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tullfrihet medges för vara som förtullas för

1. medlem av konungahuset,

2. främmande stats beskickning eller konsulat, beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier,

3. internationell organisation eller person som är knuten till sådan organisation om organisationen eller sådan person är

upptagen i lagen med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier eller i författning som meddelats med stöd av lagen och

berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Föreslagen lydelse 7 §

Tullfrihet medges för vara som förtullas för

1. främmande stats beskickning eller konsulat, beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier,

2. internationell organisation eller person som är knuten till sådan organisation om organisationen eller sådan person är

upptagen i lagen med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier eller i författning som meddelats med stöd av lagen och

berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974, utom såvitt avser 7 § 2 som träder i kraft samtidigt som 2 § lagen om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974, utom såvitt avser 7 § / som träder i kraft samtidigt som 2 § lagen om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

Om upphävande av vissa äldre författningar i samband med ikraftträdandet finns bestämmelser i lagen (1973:982) om upphävande av viss tullagstiftning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975.

SkU 1974:38

33 Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1974:1835 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att skattepliktsgränsen för äkta makars sammanlagda förmögenheter skall uppgå till ett dubbelt så högt belopp som för ensamstående;

1974:1837 av herr Bergqvist (s) vari hemställs

1. att den nuvarande skattepliktsgränsen på 150 000 kr. vid förmögenhetsbeskattning behålles oförändrad för fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag och sådan familjestiftelse som nämns i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, samt

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ytterligare utredning om möjligheterna att i förmögenhetsbeskattningen få med det mervärdefulla privata inre lösöret;

1974:1838 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår de i propositionen 1974:98 framlagda förslagen rörande förändringar i skatte- och tullreglerna för kungahusets medlemmar;

1974:1839 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. avslå förslaget i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt 10 § om höjning av skattepliktsgränserna vid förmögenhetsbeskattning till 200 000 kr. för fysiska personer och 15 000 kr. för juridiska personer, och att sagda paragraf bibehålles i sin nuvarande lydelse, samt

2. att punkten a i 7 S i Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgår;

1974:1840 av herr Hovhammar m. fl. (m, c, fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning för att klarlägga effekterna av 1970 års provisoriska regler,

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamma åtgärder för att anpassa familjeföretagens arvs- och förmögenhetsskatt till en lägre nivå;

1974:1841 av herr Löfgren m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att avdrag enligt bestämmelserna i förordningen (1970:171) om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag även framdeles skall få ske i de fall den skattskyldige så begär, och att detta avdrag skall ske med utgångspunkt från de i tidigare gällande lagstiftning tillämpade förmögenhetsvärderingsprinciperna,

2. att de i propositionen föreslagna värderingsprinciperna även skall tilllämpas vid beräkning av gåvoskatt, samt

3. att företagsskatteberedningen ges i uppdrag att framlägga ett samlat förslag rörande lättnader i beskattningen av familjeföretag;

3 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 38

SkU 1974:38

1974:1842 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att nu gällande regler för värdering av företagsformögenhet tills vidare skall fl tillämpas parallellt med de nya,

2. att de nya värderingsreglerna skall gälla även vid gåvobeskattningen,

3. att för jordbruksfastighet en reducering av förmögenhetsvärdet motsvarande 10 procent av taxeringsvärdet skall medges,

4. att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till sådana justeringar av förmögenhetsskatteskalan så att 1975 års fastighetstaxering ej leder till en skärpning av förmögenhetsbeskattningen;

1974:1843 av herr Åsling (c) vari hemställs

att riksdagen vid behandlingen av prop. 1974:98 beslutar

1. att förordningen om statlig förmögenhetsskatt (1947:577) 11 §, 1 mom. skall ha följande lydelse:

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag samt i 10 5 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt omformäld familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 300000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 200 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 300 000 men icke 400 000: 1 000 kr. för 300 000 kr. och 1,5 % av återstoden; 400 000 men icke 1 000 000 kr.: 2 500 kr. för 400 000 kr. och 2% av återstoden; 1

000 000 kr.: 14500 kr. för 1 000 000 kr. och 2,5% av återstoden;

2. att de i propositionen föreslagna värderingsreglerna för lager och inventarier i rörelse och jordbruksfastighet skall tillämpas såväl vid arvs- och förmögenhetsbeskattningen som vid gåvobeskattningen; samt

3. att hos Kungl. Maj:t anhålla om tilläggsdirektiv till foretagsskatteberedningen beträffande ändrade regler för beskattningen av familjeföretag i syfte att underlätta generationsskiftena i sådana företag i enlighet med vad som har anförts i motionen.

I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta motionerna

1974:13 av herr Helén m. fl. (fp) vari bl. a. hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning i syfte att befria de fria samfunden - innefattande även deras regionala och lokala organisationer - från skyldigheten att erlägga arvsskatt;

1974:190 av herr Helén m. fl. (fp) vari bl. a. hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

SkU 1974:38

35 A. att företagsskatteberedningen ges i uppdrag att

1. lägga fram förslag om åtgärder för att underlätta generationsväxlingarna i mindre och medelstora företag,

2. lägga fram förslag om åtgärder för att underlätta för anställda att bli del- eller ensamägare i sådana företag,

3. se över reglerna för värdering av aktier i familjeföretag vid förmögenhetsbeskattning,

B. att förslag om lättnader i kapitalbeskattningen, byggt på en uppdelning av det beskattningsbara kapitalet i en s. k. aktiv och passiv del, föreläggs riksdagen;

1974:193 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning i syfte att befria de kristna samfunden och deras lokala organisationer från skyldigheten att erlägga arvsskatt;

1974:939 av herr Bohman m. fl. (m) vari bl. a. hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådana ändringar i nuvarande skattelagstiftning gällande mindre och medelstora företag att generationsväxlingarna underlättas;

1974:948 av herr Magnusson i Borås (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag till omedelbara och omfattande sänkningar av kapitalskatterna för framför allt substansvärderade familjeföretag föreläggs vårriksdagen;

1974:961 av fru Troedsson (m) vari hemställs

att riksdagen beslutar att - för att uppnå större rättvisa mellan ensamstående och gifta vid förmögenhetsbeskattningen - öka det skattefria grundbeloppet för makar med eller utan hemmavarande omyndiga barn till 300 000 kr.;

1974:1108 av herr Kristiansson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående de problem angående markförvärv och förmögenhetsredovisning som redovisas i motionen;

1974:1201 av herr Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om översyn av värderingsreglerna för fåmansbolagens förmögenhetsbeskattning, syftande till att mer realistiska värden, grundade på företagens avkastning, lägges till grund för beskattning;

1974:1215 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till en skyndsam omläggning av kapitalbeskattningen, i syfte att underlätta generationsskiftena inom familjeföretagen i enlighet med vad som har anförts i motionen;

1974:1245 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om

SkU 1974:38

1. att från samtaxering med föräldrarna undantas sådana förmögenheter som innehas av deras styvbarn och fosterbarn,

2. att åldersgränsen för samtaxering i övrigt mellan barn och föräldrar sänks till 18 år i samband med sänkning av myndighetsåldern;

1974:1248 av herr Träff m. fl. (m, c, fp) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamma åtgärder för att anpassa den diskriminerande arvs- och förmögenhetsskatten på familjeföretag till en lägre, genomsnittlig europeisk nivå.

Övriga yrkanden i motionerna 1974:13, 1974:190 och 1974:939 behandlar utskottet i annat sammanhang.

Utskottet

Propositionen behandlar frågan om särskilda lättnader för familjeföretagen vid kapitalbeskattningen och vissa andra frågor som tagits upp i kapitalskatteberedningens slutbetänkande (SOU 1971:46). Förutom motioner, som väckts med anledning av propositionen, behandlar utskottet i detta sammanhang olika motionsyrkanden angående kapitalbeskattningen från riksdagens början.

Familjeföretagen

Kapitalskatteberedningen, som år 1967 fick i uppdrag att göra en samlad översyn av kapitalbeskattningen, föreslog i ett första delbetänkande (SOU 1969:54) Kapitalbeskattningen bl. a. skattelättnader för mindre och skärpningar för större förmögenheter och arv, samtidigt som beredningen redovisade sin samlade syn på kapitalbeskattningens framtida utformning.

Den kritik förslaget mötte från näringslivet föranledde vid 1970 års omläggning av beskattningen provisoriska regler i avvaktan på beredningens slutbetänkande i syfte att undvika skatteskärpningar för förmögenhet som investerats i små och medelstora familjeföretag och som kunde sägas representera ett arbetande kapital i företaget. Samtidigt fick beredningen i uppdrag att utreda frågan om särregler för familjeföretagen.

Beredningen föreslog i sitt slutbetänkande bl. a. att nuvarande provisoriska regler permanentas med vissa ändringar. Vidare föreslog beredningen att latent skatteskuld skulle beaktas vid värderingen av varulager, inventarier, skogskonto m. fl. fonder och aktier.

I propositionen konstaterar departementschefen att remissutfallet i vad avser beredningens förslag i fråga om skattelättnader för familjeföretagen och avdrag för latent skatteskuld £livit splittrat. Från näringslivshåll har man fört fram krav på lättnader för familjeföretagen utöver vad beredningen föreslagit, medan andra remissorgan kritiserat förslaget och bl. a. framfört

SkU 1974:38

uppfattningen att kapitalbeskattningen bör inordnas i ett större skattemässigt sammanhang vari företagsbeskattningen i sin helhet bör prövas.

Sammanfattningsvis innebär förslaget i propositionen att - vid beräkning av förmögenhetsskatt och arvsskatt - inventarier och lager i jordbruk och rörelse skall få värderas till det värde som kunnat användas vid den skattemässiga inkomstredovisningen. Några kvalificerade regler i övrigt av den typ som f. n. förekommer i provisoriet är enligt departementschefen inte påkallade. Effekterna av förslaget blir olika beroende på hur tillgångarna fördelar sig i företaget. Lättnaderna blir mest påtagliga i de fall den huvudsakliga delen av tillgångarna utgörs av varulager. I syfte att utjämna dessa skillnader, som enligt departementschefen inte helt kan motiveras av olika behov av lättnader i skilda kategorier av företag, föreslås en spärregel så att företagets förmögenhetsvärde i vart fall skall tas upp till lägst 60% av det värde som skulle ha följt,om nuvarande värderingsregler tillämpas. Vid denna jämförelse skall någon hänsyn till s. k. latent skatteskuld inte tas. Beträffande värderingen av icke börsnoterade aktier anför departementschefen att det ankommer på riksskatteverket att meddela nya anvisningar i ämnet.

Departementschefen ansluter sig vidare till kapitalskatteberedningens förslag i fråga om värdering av skogskontomedel m. m. och förordar också i enlighet med beredningens förslag att hänsyn tas till s. k. garantiavsättningar. Beredningens förslag att beakta latent skatteskuld vid aktievärdering bör enligt departementschefen däremot inte föranleda lagstiftning.

Familjeföretagens speciella problem har uppmärksammats i motioner som väckts såväl vid riksdagens början som med anledning av propositionen.

I motionerna framställs yrkanden om utredning eller förslag från Kungl. Majit om mer eller mindre långtgående yrkanden om generella lättnader i kapitalbeskattningen för förmögenheter som nedlagts i sådana företag (1974:190, 1974:1248, 1974:1840, 1974:1841) och om särskilda åtgärder för att underlätta de problem som uppstår för företagen vid generationsväxlingar bl. a. på grund av arvsbeskattningen (1974:190, 1974:939, 1974:948, 1974:1215, 1974:1840, 1974:1843). Beträffande de i propositionen föreslagna skattelättnaderna konstateras i motionerna 1974:1840, 1974:1841 och 1974:1842 att de nya reglerna - även om en direkt jämförelse med nuvarande regler är svår att göra - kommer att medföra oförändrad skatt för vissa grupper och i en del fall skatteskärpningar. Med hänvisning härtill yrkas i den förstnämnda av dessa motioner utredning för alt klarlägga effekterna av 1970 års provisoriska regler och i de båda sistnämnda att de provisoriska reglerna får fortsatt giltighet parallellt med dem som föreslås i propositionen.

I den sistnämnda motionen yrkas dessutom att taxeringsvärdena för jordbruksfastigheter får reduceras med 10% för att minska de olikheter i skattebelastning mellan jordbruk med relativt litet lager och andra företag med stor del av förmögenhetsvärdet i lagertillgångar, som blir följden av de regler som föreslås i propositionen. 1 sammanhanget kan nämnas det i motionen 1974:1108 framställda utredningsyrkandet angående vissa problem som har

4 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 38

SkU 1974:38

sin grund i att fortgående inflation och förmånliga regler bl. a. vid förmögenhetsbeskattningen medfört att jordbruksfastigheter blivit placeringsobjekt för kapitalstarka personer med därav följande prispress uppåt på sådana fastigheter och andra olägenheter för jordbruksnäringen. Vidare anser motionärerna i motionerna 1974:1841, 1974:1842 och 1974:1843 att de i propositionen föreslagna värderingsreglerna bör få omfatta även gåvoskatten. I de vid riksdagens början väckta motionerna 1974:190, 1974:948 och 1974:1201 tar motionärerna upp en speciell värderingsfråga, nämligen substansvärderingen av aktier i fåmansbolag. Motionärerna anser att denna värderingsmetod ofta leder till för höga värden och yrkar en översyn i syfte att erhålla värderingsregler som i större utsträckning än f. n. tar hänsyn till företagets avkastningsförmåga.

De särskilda problem kapitalbeskattningen medför för familjeföretagen har uppmärksammats under en följd av år i riksdagen. Dessa problem har delvis sin grund i att den förmögenhet, som bildats i ett familjeföretag, i allmänhet representerar ett bundet kapital för en eller ett fåtal ägare, och att det kan vara förenat med risker för företagets fortbestånd och utvecklingsförmåga att detta kapital tas i anspråk för att erlägga förmögenhetsskatt eller arvsskatt. Kravet på arvsskatt uppkommer dessutom i en för företaget känslig situation. Därtill kommer att de reserveringar genom nedskrivning av lagertillgångar m. m., som accepteras vid inkomsttaxeringen, medför en latent inkomstskatteskuld. Sådana reserveringar accepteras i princip inte vid kapitalbeskattningen och i allmänhet beaktas inte heller den latenta skatteskulden. Detta förhållande har väckt berättigad kritik, men de ändringsförslag som framförts har avvisats i avvaktan på det nu slutförda utredningsarbetet. De år 1970 införda provisoriska skattelättnaderna för familjeföretagen representerar i viss mån ett undantag från det nu sagda, men dessa bestämmelser har enligt vad som numera framkommit fått mindre betydelse än avsett. Dessa regler har kritiserats även från den utgångspunkten att de gör en principiellt sett omotiverad åtskillnad vid beskattningen mellan s. k. arbetande kapital och annat kapital.

Propositionen innebär inte endast att frågan om den latenta skatteskulden får en enligt utskottets mening tillfredsställande lösning och att 1970 års provisoriska regler upphör att gälla. Som framhålls i propositionen innefattar förslaget också att familjeföretagens speciella förhållanden beaktas genom generella värderingsregler beträffande företagsförmögenheter i form av lager, inventarier m. m. Med hänsyn till att de nya principerna skall tillämpas även beträffande substansvärderingen av aktier i fåmansbolag, får beskattningen en större likformighet än tidigare. De lättnader som uppkommer kan motiveras av samma skäl som föranlett konsolideringsregler vid inkomstbeskattningen. Reglerna medför också förenklingar såväl förde skattskyldiga som för de tillämpande myndigheterna.

Även om förslaget i propositionen - i likhet med vad som gäller vid inkomstbeskattningen - kan medföra inte obetydliga skattelättnader, är des -

SkU 1974:38

sa lättnader enligt utskottets uppfattning inte större än att de från allmänna och företagsekonomiska synpunkter kan försvaras. Utskottet är medvetet om att förslaget i propositionen endast delvis tillgodoser de önskemål om skattelättnader för familjeföretagen, som framförts i olika sammanhang. Även om det bör framhållas att alltför långtgående skattelättnader för dessa företag givetvis inte kan genomföras utan att åsidosätta andra gruppers intressen, instämmer utskottet i att - som framförs i de aktuella motionerna

- frågan om kapitalbeskattningens utformning med hänsyn till familjeföretagen inte kan anses ha fått sin slutgiltiga lösning genom de i propositionen nu föreslagna reglerna. Så är t. ex. företagsbeskattningen under en allmän översyn, och företagsskatteberedningen kommer vid sitt arbete med dessa frågor givetvis att beakta även familjeföretagens skatteförhållanden. De likviditetsproblem förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen innebär för dessa företag torde emellertid endast delvis ligga inom ramen för utredningsuppdraget. Enligt utskottets uppfattning bör beredningen ta upp dessa frågor till allsidig bedömning i sitt större sammanhang. Därvid bör beredningen givetvis även ta ställning till frågan vilka åtgärder som erfordras för att underlätta problemen vid generationsväxlingar i mindre och medelstora företag. Utskottet förordar därför - med bifall till motionerna 1974:1841 och 1974:1843 samt med anledning av motionerna 1974:190, 1974:939, 1974:948, 1974:1201, 1974:1215, 1974:1248, 1974:1840 och 1974:1842, såvitt motionerna berör detta område - att beredningen får tilläggsdirektiv att i sitt utredningsarbete behandla denna och därmed sammanhängande frågor.

Beträffande värderingen av aktier i fåmansbolag kommer riksskatteverket

- som redan nämnts - att utfärda nya anvisningar. Utskottet förutsätter att verket på samma sätt som i sina senaste anvisningar i möjligaste mån beaktar de nu åter framförda yrkandena att företagens avkastningsvärde i möjligaste mån beaktas vid värderingen.

Utskottet har också förståelse för de i motionerna 1974:1841, 1974:1842 och 1974:1843 framställda yrkandena att de i propositionen föreslagna reglerna skall gälla även beträffande gåvobeskattningen. Vissa skäl, bl. a. skatteflyktssynpunkter, talar onekligen för departementschefens uppfattning att ifrågavarande regler inte bör avse gåvor. Å andra sidan innebär hans förslag i denna del att planerade överlåtelser under livstid i viss mån motverkas, även om skäl härtill saknas från skattesynpunkt, eller beläggs med omotiverat hög gåvoskatt. Enligt utskottets uppfattning bör man eftersträva likformighet även på detta område. Möjligheterna till skatteflykt torde kunna begränsas på lämpligt sätt, exempelvis genom att skattelättnader endast medges vid överlåtelse av den skattskyldiges hela förvärvskälla. Eftersom utskottet inte nu är berett att utforma de närmare villkor som bör gälla i detta hänseende förordar utskottet att riksdagen med anledning av motionerna 1974:1841, 1974:1842 och 1974:1843 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till 1974 års höstriksdag beträffande denna fråga.

SkU 1974:38

40 Utskottet kan däremot inte instämma i de i motionerna 1974:1841 och 1974:1842 framförda yrkandena att 1970 års provisoriska regler skall gälla parallellt med de nya reglerna, yrkandet i motionen 1974:1840 om en utredning för att klarlägga effekterna av 1970 års provisoriska regler eller yrkandet i motionen 1974:1842 att taxeringsvärdet för jordbruksfastighet skall reduceras med 10% vid kapitalbeskattningen. Visserligen kan ett slopande av de provisoriska reglerna under vissa omständigheter medföra skatteskärpningar t. ex. för familjeföretag med förhållandevis små varulager. Å andra sidan får taxeringsvärderingsreglerna med den numera lagfästa 75%- regeln anses så försiktiga, att några särskilda skattelättnader f. n. inte bör införas beträffande förmögenhet i form av fastighet, utan företagsskatteberedningens överväganden bör avvaktas innan ställning tas till frågan. Med hänsyn till den kritik som från teoretiska och praktiska utgångspunkter riktats mot de provisoriska reglerna och till den allmänna uppläggningen av de nya skattelättnaderna bör det inte heller komma i fråga att permanenta provisoriet och komplicera lagstiftningen med olika regler som skall gälla parallellt med varandra.

Utredningsyrkandet i motionen 1974:1108, som syftar till att skydda prisutvecklingen på fastighetsmarknaden från prisstörande element, torde komma att beaktas av 1972 års jordbruksutredning och vid den översyn av jordförvärvslagen, som f. n. pågår inom lantbruksstyrelsen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker ovannämnda motioner i nu ifrågavarande delar, i den mån motionerna inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört och föreslagit.

Skattepliktsgränsen och skatteskalor för förmögenhetsskatten

I propositionen föreslår departementschefen med hänsyn till utvecklingen av penningvärdet och den förväntade höjningen av taxeringsvärdena vid 1975 års allmänna fastighetstaxering en uppräkning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsbeskattningen från 150 000 till 200 000 kronor. Samtidigt föreslås att skattepliktsgränsen för vissa juridiska personer, som inte ändrats sedan år 1947, uppräknas från 5 000 till 15 000 kr.

I motionerna 1974:1837 och 1974:1839 yrkas avslag på propositionen i denna del. 1 motionen 1974:1843 yrkas däremot en lättnad också i skatteskalan så till vida att 1 %-skiktet breddas från sin nuvarande högsta gräns 250 000 kr. till 300 000 kr. Motionen 1974:1842 innehåller yrkande om förslag angående ändrad skala så att 1975 års allmänna fastighetstaxering inte medför skärpt skatt.

Som departementschefen anfört i propositionen föreligger inte skäl att nu ta upp frågan om förmögenhetsskattens avvägning och fördelning. 1 likhet med vad som skett inför tidigare års höjningar av taxeringsvärdena i samband med allmänna fastighetstaxeringar bör emellertid förmögenhets -

SkU 1974:38

skatten justeras i sina nedre skikt. Utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna uppräkningen, men vissa skäl talar enligt utskottets uppfattning också för det i motionen 1974:1843 framlagda förslaget att - som en följd av denna uppräkning - den övre gränsen i det lägsta skiktet bör höjas något. En lämplig kompromiss mellan de olika ståndpunkter som föreligger kan vara att höja denna gräns till 275 000 kr.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionerna 1974:1842 och 1974:1843 i vad de innehåller yrkanden om ytterligare lättnader och avslagsyrkandena i motionerna 1974:1837 och 1974:1839 samt tillstyrker den i propositionen föreslagna höjningen av skattepliktsgränsen med ovan angivna ändring i fråga om skatteskalan.

Kungahusets skatte- och tullförmåner

Kungahusets medlemmar åtnjuter sedan gammalt frihet från skatt för anslag som staten anvisat, för inkomst av kapital och för förmögenhet samt tullfrihet och frihet från fordonsskatt och bilaccis. I fråga om arvs- och gåvoskatt gäller en lindrigare skatteskala för kungahusets medlemmar.

I propositionen föreslås att dessa skatte- och tullförmåner avskaffas utom i fråga om det statliga anslaget till hovhållningen. Vid bestämmande av anslagets storlek bör enligt uttalande i propositionen prövas i vad mån kompensation bör lämnas för den ekonomiska försämring för kungahusets medlemmar som blir följden av att skatte- och tullförmånerna avskaffas. Departementschefen påpekar, att syftet med förslaget att avskaffa kungahusets skatte- och tullförmåner inte är att åstadkomma standardförsämring i fråga om de villkor varunder medlemmarna har att fullgöra sina offentliga uppgifter.

1 motionen 1974:1838 yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna åberopar bl. a. att en skärpning av skattereglerna enligt kapitalskatteberedningens bedömande bl. a. skulle få avsevärd betydelse för kungahusets ekonomi och därmed även för dess möjligheter att fullgöra sina offentliga funktioner och att inskränkningarna i förvärvsmöjligheterna för kungahusets medlemmar även kommer i blickpunkten. I motionen 1974:1839 däremot yrkas att även statsanslaget skall beskattas för att kungahuset inte skall behandlas annorlunda än andra skattskyldiga.

Utskottet vill framhålla att det från principiella synpunkter framstått som ett önskemål, att de skattefavörer, som kungahuset åtnjuter och som inte kan motiveras av skattetekniska skäl, slopas. Som framgår av propositionen kommer statschefens möjligheter att utöva sina funktioner givetvis inte att påverkas av ändrade skatteregler, och de skäl som åberopats mot det nu föreliggande förslaget kan därför inte anses bärande. Med hänvisning därtill finner utskottet att ifrågavarande skatteförmåner, som principiellt är omotiverade, bör avskaffas. Att statsanslaget till hovförvaltningen även i fortsättningen bör vara skattefritt sammanhänger med de avsevärda prak -

SkU 1974:38

tiska svårigheter en annan ordning skulle medföra. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionerna 1974:1838 och 1974:1839 i denna del.

Befrielse från arvsskatt för fria trossamfund

En annan fråga, som utskottet behandlar i detta sammanhang, är de fria trossamfundens ställning vid arvs- och gåvobeskattningen.

Svenska kyrkan är i egenskap av statsorgan befriad från såväl arvsskatt som gåvoskatt. Lokalkyrkorna och de fria trossamfunden är skyldiga att erlägga arvsskatt men är i likhet med allmännyttiga stiftelser befriade från gåvoskatt. De omfattas således inte av den fullständiga skattebefrielse som vissa privilegierade institutioner i likhet med staten åtnjuter med hänsyn till sina i särskilt hög grad allmännyttiga ändamål.

I motionerna 1974:13 och 1974:193 yrkas att de fria samfunden, såväl regionalt som lokalt, befrias från skyldigheten att erlägga arvsskatt i likhet med vad som är fallet för Svenska kyrkans huvudorganisation och vissa stiftelser av särskilt samhällsnyttig art.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare tagit ställning till likartade motionsyrkanden och därvid konstaterat att olika regler för arvsbeskattningen råder mellan Svenska kyrkan som centralorgan och de fria trossamfunden till följd av Svenska kyrkans ställning som statsinstitution. Utskottet har vidare framhållit, att utredningsförslaget om förhållandet mellan stat och kyrka kunde ändra de förutsättningar motionsyrkandena bygger på och att frågan om åtgärder med anledning av utredningsresultatet borde inväntas innan ändringar i beskattningsreglerna övervägdes.

Då enligt utskottets uppfattning inget förslag f. n. är att vänta från Kungl. Maj:t i detta ärende har frågan kommit i ett annat läge och olikheterna mellan Svenska kyrkan och de fria trossamfunden kan beräknas kvarstå relativt lång tid framåt.

Det ligger nära till hands att i dagsläget göra jämförelser mellan de fria trossamfunden och övriga ideella organisationer. Såväl trossamfundens som övriga ideella organisationers beskattningsregler är f. n. föremål för översyn inom 1971 års föreningsskatteutredning. Av direktiven för denna utredning framgår inte klart om kapitalskattefrågorna också skall utredas, men utskottet förutsätter att frågor rörande arvsskatter ändå blir föremål för prövning antingen hos utredningen eller hos Kungl. Maj:t när föreningsskatteutredningens resultat föreligger och proposition på grund härav övervägs.

Med anledning av det anförda finner utskottet inte nu skäl föreligga att biträda yrkandet i de föreliggande motionerna 1974:13 och 1974:193 att tillsätta en särskild utredning i frågan och avstyrker således bifall till motionerna.

SkU 1974:38

43 Övriga frågor

Ett av de yrkanden sorn framförs i motionen 1974:1837 avser att fl till stånd en utredning om möjligheterna att 11 med det inre lösöret i kapitalbeskattningen.

Vid förmögenhetsbeskattningen skall enligt gällande regler inte redovisas möbler, husgeråd eller andra inre lösören, som är avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga bruk. Detsamma gäller konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar. Yttre inventarier såsom bilar och båtar är däremot skattepliktiga, och detsamma gäller smycken. En förutsättning är dock att det sammanlagda värdet av dessa tillgångar överstiger I 000 kr.

Kapitalskatteberedningen har vid sin behandling av denna fråga funnit att starka rättviseskäl talar för att förmögenhet som är nedlagd t. ex. i konstsamlingar och dylikt blir förmögenhetsbeskattad. Beredningen har å andra sidan funnit att frågan är svår att bemästra rent tekniskt, eftersom beskattningen bör träffa de av ekonomiska motiv tillkomna samlingarna, medan hemmen - även välutrustade sådana - under alla förhållanden bör lämnas utanför.

Motionärerna anser att de tekniska svårigheter kapitalskatteberedningen åberopat mot förmögenhetsbeskattning av lösa inventarier inte bör överdrivas och anför att det inte bör vara omöjligt att finna en tillfredsställande lösning av detta skatteproblem.

Enligt utskottets uppfattning torde de ökade skatteintäkter, som en ändring på denna punkt kan medföra, inte antas stå i rimlig proportion till de administrativa svårigheter och andra olägenheter som förslaget kan antas innebära. Frågan har nyligen utretts av kapitalskatteberedningen och enligt utskottets mening är problemet inte av sådan vikt att frågan åter bör tas upp till förnyade överväganden. Utskottet avstyrker således motionen 1974:1837 även i denna del.

I motionerna 1974:1835, 1974:961 och 1974:1245 kritiserar motionärerna sambeskattningsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen. I de förstnämnda motionerna yrkas en dubbelt så hög skattepliktsgräns för makar som för ensamstående och i den sistnämnda motionen att från samtaxering undantas förmögenhet som ägs av styvbarn eller fosterbarn. I samma motion yrkas också att åldersgränsen beträffande barn sänks från 20 till 18 år, ett yrkande som riksdagen den 2 maj 1974 tillgodosett i samband med sänkning av myndighetsåldern till 18 år (prop. 1974:44, LU 12).

Beträffande den sistnämnda motionen kan framhållas att fosterbarn år 1970 jämställdes med egna barn i syfte att ge fosterföräldrarna samma förmåner vid beskattningen som andra föräldrar. För det fall att fosterbarnet har förmögenhet medför de nya reglerna givetvis också sambeskattning av förmögenhetsinnehavet med fosterföräldrarnas förmögenhet i enlighet med de allmänna regler som gäller för föräldrar och barn. Utskottet vill emellertid

SkU 1974:38

framhålla, att de år 1970 införda reglerna inte gäller tillfälliga placeringar i fosterhem. Reglerna gäller endast under förutsättning att barnet skall anses hemmavarande hos fosterföräldrarna, och enligt de uttalanden som gjordes i förarbetena till lagstiftningen avser lagstiftningen i första hand barn som vistas hos fosterföräldrar under sådana omständigheter som grundar mantalsskrivning hos fosterföräldrarna.

Även om utskottet är medvetet om att en sambeskattning med fosterbarn endast i sällsynta fall kan anses motiverad, har motionärerna inte påvisat sådana olägenheter att denna begränsade fråga nu bör specialregleras. Ej heller övriga motionsyrkanden på detta område är av sådan karaktär att 1972 års skatteutrednings pågående utredningsarbete med dessa frågor bör föregripas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1974:961, 1974:1245 och 1974:1835.

Mot de förslag i propositionen som utskottet inte behandlat i det föregående har utskottet inte något att erinra.

Vad utskottet ovan förordat beträffande skatteskalan för förmögenhetsbeskattningen föranleder ändring i 11 5 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt. Vidare förordas en jämkning av redaktionell natur beträffande 5 § samma förordning i vad avser garantiavsättningar samt att de i propositionen föreslagna ändringarna i övergångsbestämmelserna till tullförordningen (1973:979) utgår. Sistnämnda förslag föranleds av att den i övergångsbestämmelserna angivna lagen numera trätt i kraft. Slutligen förordas ett tillägg i 22 5 1 mom. arvsskatteförordningen så att lager - oavsett om tillgångarna utgör fast eller lös egendom - så som avsikten torde ha varit kan behandlas efter enhetliga regler.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:98 och motionen 1974:1843 samt med avslag på motionerna 1974:961, 1974:1835,1974:1837 såvitt avser skattepliktsgränserna vid förmögenhetsbeskattningen, 1974:1838 och 1974:1839 antar det vid propositionen fogade förslaget till

1. förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt med de ändringar att 5 (i och 11 i? 1 mom. erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Majtts förslag Utskottetsförslag

5 S

Skuld, som förfallen ränta.

Angående beräkningen motsvarande tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken be- Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så talningsskyldighet ännu ej inträtt, så

ock annan villkorlig skuld får ej av- ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej dragas vid beräkningen, liksom ej

SkU 1974:38

45 K unni. Moj: Is förslag

heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jämförliga skulder. Avdrag medgives för värdet av sådan avsättning till garantifond för vilken avdrag medgivits vid inkomsttaxeringen. Under avdragsgilla

Utskottets förslag

heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jämförliga skulder. Avdrag medgives för värdet av sådan garantiavsättning för vilken avdrag medgives vid inkomsttaxeringen, studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna)

Kungl. Majlis förslag

11S

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag samt 10 S 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra: när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 250000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 200 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

250000 men icke 400 000 kr.: 500 kr. för 250000 kr. och 1,5 % av återstoden;

400 000 men icke I 000 000 kr.: 2 750 kr. för 400 000 kr. och 2 % av återstoden; 1 000 000 kr.: 14 750 kr. för 1 000 000 kr. och 2,5 % av återstoden.

Utskottets förslag

II 8

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag samt i 10 5 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra: när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 275 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 200 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

275 000 men icke 400 000 kr.: 750 kr. för 275 000 kr. och 1,5 % av återstoden;

400 000 men icke 1 000 000 kr.: 2 625 kr. för 400 000 kr. och 2 % av återstoden; 1 000 000 kr.: 14 625 kr. för 1 000 000 kr. och 2,5 % av återstoden.

2. förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt med de tillägg, att ingressen, 22 5 1 mom. och 43 5 erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

SkU 1974:38

46 Kungl. Maj:Is förslag

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt dels att 29 § och 55 5 7 mom. samt den vid förordningen fogade tabellen IV skall upphöra att gälla, dels att 23, 39, 43 och 56 55 samt de vid förordningen fogade tabellerna I—III skall ha nedan angivna lydelse,

dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen (1970:174) om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Gällande lydelse

1 mom. Såsom värde å fast egendom vid tidpunkt, som avses i 215, skall, där ej annat föranledes av vad i 2 mom. stadgas, gälla näst föregående års taxeringsvärde.

Kungl. Maj:ts förslag

Vid beskattning av gåva skall i tilllämpliga delar lända till efterrättelse, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 55, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 5 2 och 3 morn., 14, 20, 22 55, 23 5 med undantag av F andra stycket, 24-27 55, 28 5 med undantag av vad i andra och fjärde styckena stadgas, ävensom 32 5; och skall därvid den i 32 5 0 förekommande hänvisningen till 19 5 i stället

Utskoltels förslag

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt dels att 29 5 och 55 5 7 mom. samt den vid förordningen fogade tabellen IV skall upphöra att gälla, dels att 22 5 I mom. 23, 39, 43 och 56 55 samt de vid förordningen fogade tabellerna I—III skall ha nedan angivna lydelse, dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen (1970:174) om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag 22 5

1 mom. Såsom värde å fast egendom vid tidpunkt, som avses i 21 5, skall, där ej annat föranledes av vad i 2 mom. stadgas, gälla näst föregående års taxeringsvärde.

Fast egendom, som utgör lagertillgång, värderas enligt reglerna i 23 5 F andra stycket.

Utskottets förslag 43 5

Vid beskattning av gåva skall i tilllämpliga delar lända till efterrättelse, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 55, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 5 2 och 3 morn., 14, 20 55, 22 sv med undantag av 1 mom. andra stycket, 23 5 med undantag av F andra stycket, 24-27 55, 28 5 med undantag av vad i andra och fjärde styckena stadgas, ävensom 32 5; och skall därvid den i 32 5 0 förekom -

SkU 1974:38

gälla 41 S samt 28 § forsta och tredje mande hänvisningen till 19 $ i stället

styckena tillämpas som om gåvan gälla 41 $ samt 28 8 första och tredje

utgjorde arv efter givaren. styckena tillämpas som om gåvan

utgjorde arv efter givaren.

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623),

6. förordning om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601),

7. förordning om ändring i förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon,

8. förordning om upphävande av förordningen (1970:171) om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag,

9. förordning om ändring i tullförordningen (1973:979) med den ändringen att den i propositionen föreslagna nya lydelsen av övergångsbestämmelserna till förordningen utgår;

B. att riksdagen med anledning av motionerna 1974:1841, 1974:1842 och 1974:1843 hos Kungl. Maj:t begär förslag till 1974 års höstriksdag i syfte att låta de i propositionen 1974:98 föreslagna lättnaderna i kapitalbeskattningen för förmögenhet i familjeföretag omfatta även beskattningen av gåva av företag;

C. att riksdagen med bifall till motionerna 1974:1841 och 1974:1843 i vad de avser tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) samt med anledning av motionerna 1974:190,1974:939,1974:948,1974:1201,1974:1215,1974:1248, 1974:1840 och 1974:1842 hos Kungl. Maj:t begär att företagsskatteberedningen får tilläggsdirektiv att i sitt större sammanhang utreda möjligheterna till ändringar i kapitalbeskattningen i syfte att underlätta små och medelstora företags problem med avseende på kapitalbeskattningen i samband med generationsväxlingar i företagen;

D. att riksdagen avslår följande motioner i den mån de icke tillgodosetts genom vad utskottet ovan anfört och hemställt, nämligen

1. motionen 1974:13

2. motionen 1974:190

3. motionen 1974:193

4. motionen 1974:939

5. motionen 1974:948

SkU 1974:38

6. motionen 1974:1108

7. motionen 1974:1201

8. motionen 1974:1215

9. motionen 1974:1245

10. motionen 1974:1248

11. motionen 1974:1837 såvitt avser lösöre vid förmögenhetsbeskattningen 12.

motionen 1974:1840

13. motionen 1974:1841

14. motionen 1974:1842

15. motionen 1974:1843.

Stockholm den 16 maj 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Olsson i Järvsö (c), Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herrar Lundgren (s), Hörberg (fp), fru Troedsson (m) och fru Sandéhn

(s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som anser

dels att utskottets yttrande i vad gäller kungahusets skatte- och tullförmåner bort ha följande lydelse:

Kungahusets medlemmar åtnjuter sedan gammalt frihet från skatt för anslag som staten anvisar, för inkomst av kapital och för förmögenhet samt tullfrihet och frihet från fordonsskatt och bilaccis. I fråga om arvs- och gåvoskatt gäller en lindrigare skatteskala för kungahusets medlemmar.

1 propositionen föreslås att dessa skatter och tullförmåner avskaffas utom i fråga om det statliga anslaget till hovhållning. Vid bestämmande av anslagets storlek bör enligt uttalande i propositionen prövas i vad mån kompensation bör lämnas för den ekonomiska försämring för kungahusets medlemmar som blir följden av att skatte- och tullförmånerna avskaffas.

Såsom framhölls i motionen 1974:1838 av herr Bohman m. fl. har frågan om de skattebestämmelser som skall gälla för kungahusets medlemmar behandlats av kapitalskatteberedningen. Denna har funnit att varje skärpning av dessa bestämmelser skulle få avsevärd betydelse för konungahusets ekonomi och därmed även för dess möjligheter att fullgöra sina väsentliga funktioner. Beredningen framhöll: ”Det rör sig här inte i första hand om ett skatteproblem utan om en fråga som hör hemma i andra och större

SkU 1974:38

sammanhang. Frågan har självfallet samband med statschefens ställning i statsrättsligt avseende. Liknande synpunkter torde, ehuru det inte kan beläggas med skrivna motiv, ha inverkat vid statsmakternas ståndpunktstagande år 1947. Vid 1958 års reform avsåg man att så långt som möjligt bibehålla vad som dessförinnan varit gällande.” Sammanfattningsvis föreslog beredningen att ingen förändring av nuvarande regler genomförs. Mot denna uppfattning framfördes under remissbehandlingen så gott som inga invändningar.

Utskottet delar denna av kapitalskatteberedningen och i motionen 1974:1838 framförda uppfattningen. Propositionens förslag om slopande av kungahusets hittillsvarande skatte- och tullförmåner bör därför enligt utskottets uppfattning avslås.

dels att utskottet under punkt A bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1838 avslår Kungl. Maj:ts proposition 1974:98 såvitt avser ändrade regler för kungahusets skatte- och tullförmåner.

Särskilda yttranden

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m):

Avsikten med propositionen 1974:98 var i första hand att åstadkomma lättnader för familjeföretag vid kapitalbeskattningen. Med de ändringar i förhållande till propositionen, som utskottet förordar, innebärande bl. a. en justering av skatteskalorna och att ifrågavarande värderingsregler skall gälla även beträffande gåvobeskattningen, kommer förslaget att leda till en förbättring i förhållande till nuläget. I vissa fall kommer förslaget att medföra icke obetydliga skattelättnader. Verkan av de föreslagna ändringarna är emellertid i vissa fall svåra att överblicka. 1 motionen 1974:1842 av herr Nordgren m. fl. föreslogs, att nu gällande regler under en övergångsperiod skulle få tillämpas parallellt med de nya för att undvika att dessa inte i något fall skall leda till en försämring för de skattskyldiga. När utskottet inte velat acceptera detta tillvägagångssätt är det nödvändigt att utfallet av de nya reglerna noga följs så att ändringar snabbt kan göras för att undvika eventuella negativa effekter.

Utskottet föreslår att företagsskatteberedningen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att ta upp de likviditetsproblem för familjeföretagen som förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen medför. Problemen vid generationsväxling i sådana företag skall också beröras. Det är enligt vår uppfattning utomordentligt angeläget att detta arbete utförs skyndsamt och att en nödvändig reform sålunda inte blir fördröjd. De nuvarande reglerna har i vad gäller denna typ av företag lett till nedläggningar och försäljningar eller sammangåenden med större företag i en omfattning som inte är acceptabel.

I bl. a. motionerna 1974:961 pch 1974:1835 av fru Troedsson m. fl. (m)

SkU 1974:38

berörs frågan om sambeskattning av äkta makar vid förmögenhetsbeskattningen. Förslagen föreslås inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Enligt vår uppfattning är det principiellt felaktigt att sambeskattning skall tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen till skillnad från förhållandena vid inkomst av tjänst. Det är nödvändigt att dessa frågor får en tillfredsställande lösning i samband med en genomgripande reformering av vårt skattesystem.

2. av herr Hörberg (fp).

Utskottets begäran hos Kungl. Maj:t om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen ”att i sitt större sammanhang utreda möjligheterna till ändringar i kapitalbeskattningen i syfte att underlätta små och medelstora företags problem med avseende på kapitalbeskattningen i samband med generationsväxlingar i företagen” utgör ett positivt ställningstagande till en för de anställda och sysselsättningstryggheten i berörda företag väsentlig fråga.

I motion 1974:190 tar folkpartiet upp möjligheten att i dessa sammanhang sprida ägandet till de anställda. En modell som därvid bör prövas är att den statliga skatten vid generationsväxlingar efterskänks och att de anställda som grupp erhåller aktier eller på annat sätt andelar i företaget till samma belopp som skulle betalats i skatt.

Det kunde funnits anledning att i utskottsbetänkandet särskilt fästa uppmärksamheten på denna metod såsom en av många att till löntagarna sprida det hos alltför få medborgare koncentrerade kapitalinnehavet i vårt land.

3. av herr Hörberg (fp):

Den olika skattebehandlingen av testamentariska gåvor till svenska kyrkan och de fria trossamfunden har påtalats av folkpartiet i riksdagen under en följd av år. Det finns många exempel på vilka ojämlika följder, som arvsskatten medför för de fria trossamfundens del vid utövandet av en verksamhet, som är likartad med svenska kyrkans.

Folkpartiets energiska insatser för att få rimligare förhållanden till stånd har med åren vunnit ökad förståelse i riksdagen. En tidigare uppslutning bakom folkpartikravet från centerpartiets och moderata samlingspartiets sida följs i detta betänkande av ett uttalande från utskottsmajoritetens sida att utskottet förutsätter att frågor rörande arvsskatter för såväl fria trossamfund som övriga ideella organisationer blir föremål för prövning antingen av föreningsskatteutredningen eller av Kungl. Maj:t, närden berörda utredningens betänkande inom kort föreligger.

Frågan om arvsskattebefrielse eller -lindring för de fria trossamfunden har genom detta betänkande förts ett litet steg närmare en tillfredsställande lösning.

GOTAB 74 7644 S Stockholm 1974