Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner beträffande vissa informationsfrågor rörande beskattningen

Skatteutskottets betänkande nr 45 år 1974

SkU 1974:45

Nr 45

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner beträffande vissa informationsfrågor rörande beskattningen.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1974:603 av herrar Gadd (s) och Ekström (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begären informationsverksamhet rörande skatternas användning - såväl de statliga skatterna som de kommunala

- som direkt anknyter till den enskilde medborgarens påförda skatt;

1974:1204 av herr förste vice talmannen Bengtson (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit uttalar att enhetliga och för skattebetalarna lättförståeliga tidsbestämmelser beträffande skatten skall utfärdas.

Frågornas tidigare behandling m. m.

Information om skatternas användning (motion 1974:603)

Skattestrafflagutredningen förordade i betänkandet Skattebrotten (SOU 1969:42) en breddad informations- och upplysningsverksamhet på skatteområdet. Målet för en sådan verksamhet skulle enligt utredningens mening vara att ge en allmän insikt om beskattningens funktion, ändamål och fördelning. I anslutning härtill bör man presentera den verksamhet inom den offentliga sektorn som beskattningen möjliggör. Härigenom erhåller informationen och upplysningen en positiv inriktning. Metoderna för sådan information och upplysning måste, för att följa med i den snabba utveckling som äger rum, omprövas tid efter annan. Effekten blir - menade utredningen

- beroende av att man uppställer lämpliga mål för verksamheten och väljer de riktiga arbetssätten.

I den på betänkandet grundade propositionen (1971:10) föreslogs inga konkreta åtgärder på informationsområdet. Utredningens förslag har emellertid i viss mån blivit beaktade genom de väsentligt ökade anslag för informationsverksamhet som ställts till riksskatteverkets (RSV:s) disposition.

I den här behandlade motionen hänvisar motionärerna till motionen 1972:105 och skatteutskottets betänkande (SkU 1972:42) med anledning härav. Utskottet anförde därvid följande:

Förslaget i motionen går ut på att debetsedeln för slutlig skatt med hjälp av datorer skall förses med uppgifter om vad den skattskyldige kan

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 45

SkU 1974:45

anses ha erlagt i skatt för vissa olika ändamål, t. ex. tre statliga och tre kommunala. Syftet med åtgärden är främst att ge en individuellt anpassad information, som kan förväntas vara av större intresse för den enskilde än den mera allmänna information som skattebetalarna får del av i januari, då statsverkspropositionen presenteras i massmedia.

Skatteutskottet delar motionärernas uppfattning att det är en angelägen uppgift att upplysa skattebetalarna om vad de får för sina pengar. Den bästa möjligheten att på längre sikt motverka talet om skattetrötthet torde vara att öka upplysningen om skatternas användning. Enligt utskottets mening bör därför alla uppslag om förbättrad information på detta område noga övervägas.

Utskottet har under hand erfarit att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden på sin tid prövade ett snarlikt förslag om information rörande skatternas användning men att nämnden då inte fann skäl att förorda denna metod med hänsyn bl. a. till risker för att informationen kunde bli missvisande.

En svårighet ligger givetvis i att välja ut vilka utgiftsposter i den statliga eller kommunala budgeten, som skall redovisas, och vilken tid redovisningen skall avse. För budgetåret 1972/73 utgör exempelvis anslagen under utbildningsdepartementet ca 10 miljarder kr., vilket motsvarar ca 17 % av de totala utgifterna på drygt 59 miljarder kr. En skattskyldig med en till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst av 23 000 kr. och en statlig inkomstskatt av 2 960 kr. skulle enligt denna beräkning kunna få besked om att han med sin inkomstskatt kunde beräknas ha bidragit till undervisningskostnaderna -som är den näst socialutgifterna tyngsta utgiftsposten i statsbudgeten - med ca 500 kr.

Man kan naturligtvis göra beräkningarna på ett flertal olika sätt och från olika utgångspunkter, men man bör enligt utskottets mening därvid också framhålla att de indirekta skatterna och avgifterna sammanlagt väger tyngre än inkomstskatten, som endast svarar för 39 % av statsbudgetens inkomster. Svårigheterna att få fram riktiga uppgifter på den statliga sidan bör inte överdrivas, men det torde vara mera komplicerat att på den kommunala sektorn få fram fullt jämförbara värden med hänsyn bl. a. till de skillnader i fråga om finansieringsmetoder som föreligger mellan olika kommuner. Här måste också effekterna av skatteutjämningsbidragen och andra bidrag till kommunerna beaktas. Utskottet har med dessa synpunkter endast velat antyda vissa av de svårigheter som föreligger om man på ett tillfredsställande sätt vill räkna ut den erlagda inkomstskattens andel av det allmännas utgifter av olika slag. Utan att ta närmare ställning till frågan anser utskottet mot bakgrund av dessa svårigheter att förslaget i vart fall inte bör genomföras utan en föregående försöksverksamhet i mindre skala med en uppföljande undersökning beträffande de skattskyldigas bedömning av värdet av en så detaljerad information.

Informationsverksamhet på skatteområdet är en av de centrala uppgifterna för riksskatteverket. Utskottet anser sig därför kunna förutsätta att riksskatteverket prövar värdet av motionärernas uppslag mot bakgrund bl. a. av dess tekniska och ekonomiska konsekvenser och med hänsyn till möjligheterna att på annat sätt tillgodose syftet med motionen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionen 1972:105.

Riksdagen avslog motionen enligt utskottets hemställan.

RSV har enligt uppgift inte prövat motionärernas förslag på annat sätt

SkU 1974:45

än att - som framgår av motionen - en av motionärerna informerats om att verket anser att en informationsverksamhet av angivet slag bör initieras av statsmakterna.

Lättförståeliga tidsbestämmelser pä blanketterna för självdeklaration (motion 1974:1204)

Bestämmelserna om hemmavarande barn samt om hur skattskyldig som ingått äktenskap under beskattningsåret skall taxeras är meddelade i 65 s kommunalskattelagen (1928:370) som lyder:

65 > Fråga, huruvida skattskyldig haft barn eller icke eller om barn är att räkna såsom hemmavarande eller icke, liksom ock fråga om barns ålder skall bedömas efter förhållandena den 1 november året näst före taxeringsåret. Med barn avses jämväl styvbarn och fosterbarn. Barn, som bor hos sina föräldrar, skall, såvitt avser föräldrarnas rätt till avdrag enligt 46 5 2 mom. första stycket vid 3) och 46 K 3 morn., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser som avse gift skattskyldig skola i fråga om makar, som levt tillsammans, tillämpas jämväl under det beskattningsår, varunder make avlidit. Skattskyldig vars make avlidit före den 1 juli året näst före taxeringsåret är dock berättigad till avdrag enligt 46 5 3 mom. fjärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större delen av beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft barn.

I upplysningarna till deklarationsblankett 1 1974 ges under punkt 22 följande information i förevarande frågor:

Förvärvsavdrag medges endast den som haft A-inkomst av tjänst dvs. annan inkomst av tjänst än periodiskt understöd eller A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Avdrag medges följande kategorierskattskyldiga med i tablån angivna belopp.

Med barn avses även styvbarn, adoptivbarn och fosterbarn.

De för gifta gällande reglerna tillämpas ej för det beskattningsår äktenskap ingåtts. Med makar likställs de som lever tillsammans utan att vara gifta men som tidigare varit gifta med varandra eller som har - eller har haft - gemensamt barn, fött före 1973.

Förvärvsavdrag medges endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdraget därtill förslår.

Om någon är berättigad till förvärvsavdrag enligt flera alternativ eller om båda makarna är berättigade till förvärvsavdrag får det sammanlagda avdraget inte överstiga det högsta belopp som kan ifrågakomma enligt något av de aktuella alternativen.

SkU 1974:45

4 Kategori

Inkomst av tjänst

Inkomst av jordbruks- fastighet

Inkomst av rörelse

1 Makar med hemmavarande 25 96 av in- barn fött 2.11.1957-1.11.1973, kornsten (efter som båda haft A-inkomst. Av- avdrag för kost- draget (år göras av den make nader); högst som haft den lägsta A-inkomsten 2 000 kr

1 000 kr

25 96 av netto- intäkten; högst 2 000 ki

2 Gift med hemmavarande barn fött 2.11.1957-1.11.1973, och med A-inkomst av jordbruk eller rörelse. Avdrag lår göras om maken utfört arbete i verksam- heten

= värdet av makens ar- betsinsats; högst 1 000 kr

= värdet av makens ar- betsinsats; högst 1 000 kr

3 Ogift man eller kvinna (var- med jämställs änka, änkling, frånskild eller gift person som inte levt tillsammans med sin make) med hemmavarande barn fött 2.11.1957-1.11.1973

25 96 av in- komsten (efter avdrag för kost- nader);

högst 2 000 kr

25 % av nettoin- täkten; högst 2 000 kr

25 96 av nettoin- täkten; högst 2 000 kr

Utskottet

De två motioner utskottet behandlar i detta betänkande syftar båda till att ge de skattskyldiga bättre information, men de frågor motionärerna tar upp har i övrigt ingenting gemensamt.

I motionen 1974:603 förordas en informationsverksamhet rörande skatternas användning som direkt anknyter till den påförda skatten. Motionärerna har närmare utvecklat sina synpunkter på frågan i en motion till 1972 års riksdag. Förslaget går ut på att debetsedeln för slutlig skatt skall förses med uppgifter om hur den debiterade skatten fördelar sig på olika ändamål, lämpligen tre statliga och tre kommunala ändamål. Genom datorer skall varje skattskyldig få reda på med vilket belopp han kan anses ha bidragit till exempelvis de statliga försvarsutgifterna eller de kommunala sjukvårdskostnaderna.

Då utskottet behandlade frågan 1972 ställde utskottet sig positivt till förslaget men framhöll samtidigt vissa svårigheter, bl. a. i fråga om beräkningen av kommunala utgiftsposter. Utskottet förutsatte att riksskatteverket, RSV, skulle pröva förslaget. Som framgår av motionen har motionärerna senare informerats av RSV att verket anser att en informationsverksamhet av angivet slag bör initieras av statsmakterna. Med anledning härav begärs i motionen en riksdagsskrivelse angående den föreslagna informationsverksamheten.

Utskottet ställer sig nu liksom vid frågans tidigare behandling positivt till tanken på en vidgad och mera detaljerad information om skatternas användning men vill samtidigt uttala visst tvivel om att den föreslagna

SkU 1974:45

metoden verkligen kommer att ge en rättvisande bild av skatternas fördelning. Till svårigheterna hör förutom tidigare antydda beräkningssvårigheter på det kommunala området också den indirekta beskattningens ökande del av statens totala inkomster liksom även det förhållandet att större delen av statens inkomster används för transfereringar i form av barnbidrag, bostadstillägg m. m. Att under sådana förhållanden informera den familj som erhåller mera i form av statliga bidrag än vad den betalat i statlig skatt om att den bidragit till försvarskostnaderna med ett visst belopp utan att samtidigt tala om med vilka belopp familjen betalat mervärdeskatt och annan indirekt skatt skulle kunna betraktas som en missvisande information. Det kan även diskuteras om inte en sådan ofullständig information mera skulle ge anledning till missnöje och irritation än att klargöra skatternas egentliga användning. Utskottet befarar också att den individuella informationen skulle kunna leda till att de skattskyldiga (Iren felaktig totalsyn på beskattningen, där man lätt tappar bort den bärande principen att skatten beräknas utgå efter förmåga och att fördelningen av de gemensamma inkomsterna inte har något direkt samband med varje skattebetalares enskilda bidrag. Med hänsyn till dessa invändningar anser utskottet det lämpligare att en information om skatternas användning i stället utformas som en mera allsidig men lättfattlig orientering. Riksrevisionsverket publicerar årligen en skrift benämnd Statens finanser, som f. n. går ut i liten upplaga och betingar ett förhållandevis högt pris, men som på ett pedagogiskt sätt belyser statsutgifternas fördelning. Enligt utskottets uppfattning skulle ett koncentrat av denna publikation och några enkla räkneexempel kanske ge en bättre och riktigare bild av skatternas användning än den individuella information som motionärerna i första hand har tänkt sig.

Utskottet vill på intet sätt förringa värdet av motionärernas förslag, som i vissa fall säkert skulle mötas av intresse från de skattskyldigas sida. Med hänsyn till att en information av angivet slag måste bli så knapphändig att den skulle kunna vilseleda de grupper som kanske har det största behovet därav anser utskottet sig inte f. n. kunna tillstyrka förslaget. Utskottet förväntar emellertid att de närmast berörda myndigheterna i samverkan försöker finna lösningar som kan tillgodose det informationsbehov som motionärerna pekat på. Med det anförda anser utskottet motionen 1974:603 besvarad.

I motionen 1974:1204 hävdar motionärerna att utformningen av blanketten för självdeklaration kan förorsaka vissa missförstånd när det gäller att bedöma huruvida skattskyldig haft barn eller ej och om barnet skall räknas som hemmavarande eller icke. Enligt motionärerna föreligger också svårigheter att bedöma hur snart efter äktenskapets ingående makar har rätt att utnyttja det gemensamma extra avdraget på 800 kr. från inkomst av kapital. Motionärerna yrkar att skattebestämmelserna skall göras så likformiga i fråga om dylika tidsangivelser att missförstånd inte kan uppkomma.

SkU 1974:45

6 De olika tidsgränser som gäller i de av motionärerna åberopade fallen har tillkommit för att tillgodose rimliga kontroll- och rättvisekrav. Det skulle föra för långt att i detalj redovisa de faktiska omständigheter som ligger bakom utformningen, men utskottet finner dessa förhållanden tala emot en ändring på de grunder motionärerna anfört. Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen kan inte heller de upplysningar till deklarationsblanketten som lämnas i de avsedda fallen betecknas som särskilt komplicerade. Utskottet finner alltså inte anledning att förorda några ändringar med anledning av motionen, men utskottet vill dock uttala sin uppskattning av motionärernas strävan efter förenklingar och förbättrad information till de skattskyldiga. Såvitt utskottet kunnat finna har RSV gjort och gör betydande ansträngningar i denna riktning, vilket även kommit till synes i deklarationsutformningen. Utskottet anser därför att det finns goda förutsättningar för en successiv förbättring på blankett- och informationsområdena. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:1204.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1974:603

2. motionen 1974:1204.

Stockholm den 1 oktober 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson* (s). Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Mundebo* (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s). Nilsson i Trobro (m). Stadling (s). Olsson i Järvsö (c), Westberg i Hofors (s) och fru Normark (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 74 7971 S Stockholm 1974