Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:164 med förslag till lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973:601), m. m. jämte motioner
Skatteutskottets betänkande nr 59 år 1974
SkU 1974: 59
Nr 59
Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:164 med förslag till lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601), m. m. jämte motioner.
Propositionen
I propositionen 1974: 164 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att
dels anta vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601)
2. lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall,
3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),
4. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
dels godkänna vad i propositionen förordats om införande av kilometerskatt för släpvagnar och om bestridande av kostnaderna för kilometerräknarapparatur.
Enligt beslut av 1970 års riksdag inleddes år 1971 en reform i fem etapper av den årliga fordonsskatten. Den första och den andra etappen genomfördes år 1971 resp. 1973. I propositionen föreslås, att tredje etappen genomförs med verkan från den 1 januari 1975. Förslaget berör, i likhet med föregående etapper, endast fordon med en totalvikt över 3 ton. Det innebär inom ramen för ett oförändrat totalt skatteuttag en omfördelning av skatten som betyder skattesänkningar för flertalet bussar och bensindrivna lastbilar samt för lättare brännoljedrivna lastbilar. För tyngre brännoljedrivna lastbilar och för släpvagnar innebär förslaget i allmänhet högre skatt.
I propositionen föreslås vidare, att kilometerskatten för brännoljedrivna personbilar höjs så att den kommer i nivå med bensinskatten för likvärdiga bensindrivna personbilar. I samband därmed föreslås också att den körsträcka som tillryggaläggs utomlands med brännoljedriven personbil i princip får avräknas vid beräkning av kilometerskatten. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den dag regeringen förordnar.
Vidare föreslås i propositionen, att beslut fattas om att kilometcrskatt införs den 1 juni 1976 för släpvagnar, som dras av brännoljedrivna motorfordon och har en totalvikt över 3 ton.
I propositionen föreslås också vissa i huvudsak tekniska ändringar i vägtrafikskatteförordningen (1973:601), bl. a. i anledning av att den nya regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1975.
1 Riksdagen 1974. 6 sand. Nr 59
SkU 1974: 59
2 Slutligen föreslås i propositionen att kompensation för skatt på bensin till jordbrukets traktorer och skördetröskor regleras i en lag. Med hänsyn till den minskande användningen av bensindrivna traktorer och skördetröskor i jordbruket föreslås en sänkning av kompensationsbeloppen.
F örfatt ningsf örslagen 1 Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601)
Härigenom förordnas i fråga om vägtrafikskatteförordningen (1973: 601)
dels att i 3, 6, 22, 39 och 42 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i 1, 3 och 39 §§ ordet ”förordning” skall, om det avser denna förordning, bytas ut mot ”lag”,
dels att rubriken till förordningen, 9, 12, 14, 16—18, 20, 21, 29, 30, 41 och 43 §§ samt bilaga 1 och 2 till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.
Vägtrafikskattclag
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §
Skatt beräknas för varje fordon för en sammanhängande tid av tolv kalendermånader (skatteår) eller för var och en av fyra delar av helt skatteår (skatteperioder).
Skatt beräknas för varje fordon för en sammanhängande tid av tolv kalendermånader (skatteår).
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer kan förordna att skatt för visst fordon eller viss grupp av fordon i stället skall beräknas för var och en av fyra delar av helt skatteår (skatteperioder).
Är fordon skattepliktigt under endast en del av skatteår eller skatteperiod beräknas skatten för den tid fordonet är skattepliktigt, om ej annat följer av 12 § andra stycket.
Skatteår och skattepcriod fastställes av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.
Skatteår och skatteperiod fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
12 §
Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna förordning. Skatten utgår för skatteperiod med en fjärdedel och för kalendermånad med en tolftedel av skatten för helt år.
Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten utgår för skatteperiod med en fjärdedel och för kalendermånad med en tolftedel av skatten för helt år. Överstiger fordonsskatt och sär -
SkU 1974: 59
3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skild fordonsskatt enligt förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt för ett fordon 1500 kronor för helt år utgår fordonsskatt för skatteperiod.
Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden.
Fordonsskatt erlägges före ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen får medge undantag härifrån för grupp av fordon.
14 §
Skattskyldig i fråga om fordonsskatt är, om ej annat följer av andra eller tredje stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skall betalas.
Skattskyldig i fråga om fordonsskatt är, om ej annat följer av andra eller tredje stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skall betalas eller skulle ha betalats.
I fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på grund av att skatteplikt inträder är den skattskyldig som ägde fordonet när skatteplikten inträdde. I fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på
grund av ändring som avses i 13 § är den skattskyldig som ägde for donet
när registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller senast skolat ske eller, i fråga om ändrad användning av fordon, när användningen ändrades.
I fråga om fordonsskatt som I fråga om fordonsskatt som fastställes genom beslut enligt 23 fastställes genom beslut enligt 24 §
eller 24 § är den skattskyldig som är den skattskyldig som ägde for ägde
fordonet under den tid skat- donet under den tid skatten avser,
ten avser.
16 §
Skattepliktigt fordon får ej brukas, om till betalning förfallen fordonsskatt ej erlagts för det innevarande och det närmast föregående skatteåret. Detta gäller ej i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enlig 24 §. Det gäller ej heller i fråga om skatt som åvilar den som innehaft fordon på grund av avbetalningsköp, om fordonet återtages.
Skattepliktigt fordon får ej brukas, om till betalning förfallen fordonsskatt ej erlagts för det innevarande och det närmast föregående skatteåret. Detta gäller ej i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 §.
17 §
Kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskild,
Kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskild,
SkU 1974: 59
4 Nuvarande lydelse
godkänd räknare för registrering av fordonets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilometerräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad.
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer meddelar föreskrifter om godkännande, montering, plombering, reparation, kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur.
Föreslagen lydelse
godkänd räknare för registrering av fordonets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilometerräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad. Kilometerskatte pliktig personbil
som användes utom riket skall vidare vara försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. Regeringen får medge undantag från skyldighet att förse personbil med sådant märke.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om godkännande, montering, plombering, reparation, kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur samt om marke som avses i första stycket.
18 §
Kilometerskatt utgår för den körsträcka som fordon tillryggalagt under tid, då det varit kilometerskattepliktigt.
Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som anges i bilaga 2 till denna förordning.
Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas även i annat fall, i den mån Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer förordnar därom.
Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som anges i bilaga 2 till denna lag.
Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas även i annat fall, i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar därom. Kilometerskatt erlägges i efterhand för skatteperiod. Regeringen får medge undantag härifrån för grupp av fordon.
20 §
Skattskyldig i fråga om kilometerskatt är, om ej annat följer av andra stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad
under vilken skatten skall betalas.
I fråga om kilometerskatt som fastställes genom beslut enligt 23, 24 eller 25 § är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser.
I fråga om kilometerskatt som fastställes genom beslut enligt 24 eller 25 § är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser. I fråga om kilometer -
SkU 1974: 59
5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skatt för skatteperiod under vilken fordon avregistrerats eller eljest av annan anledning än avställning upphört att vara skattepliktigt är den skattskyldig som då ägde fordonet.
21 §
Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas
1. om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarapparatur, vilka meddelats i denna förordning eller med stöd därav, ej iakttagits,
1. om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarapparatur, vilka meddelats i denna lag eller med stöd därav, ej iakttagits,
2. om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt ej lämnats,
3. om till betalning förfallen kilometerskatt ej erlagts för det innevarande och det närmast föregående skatteåret.
Vad som sägs i första stycket under 3 gäller ej i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §. Det gäller ej heller i fråga om skatt som åvilar den som innehaft fordon på grund av avbetalningsköp, om fordonet återtas.
Vad som sägs i första stycket under 3 gäller ej i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §.
29 §
Skatt och skattetillägg anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.
Skattebelopp under tjugo kronor behöver icke betalas in till staten och återbetalas ej heller.
30 §
I den mån ej annat följer av denna förordning äger 9, 12—15, 22 och 49 §§ lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning1 motsvarande tillämpning i fråga om förfarandet enligt denna förordning. Vad bestämmelserna innehåller om deklaration gäller i stället uppgift, som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för påföring eller fastställelse av skatt.
I den mån ej annat följer av denna lag äger 4, 9, 12—15, 22 och 49 §§ lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning1 motsvarande tillämpning i fråga om förfarandet enligt denna lag. Vad bestämmelserna innehåller om deklaration gäller i stället uppgift, som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för påföring eller fastställelse av skatt.
1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.
lf Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 59
SkU 1974: 59
6 Nuvarande lydelse
41 För fordon som använts utom riket återbetalas fordonsskatt och avräknas kilometerskatt enligt bestämmelser som meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.
43 Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer meddelar föreskrifter om betalning och indrivning av skatt enligt denna förordning samt de föreskrifter som behövs i övrigt för tillämpningen av förordningen.
Föreslagen lydelse
Vad i uppbördslagen (1953: 272)2 stadgas om indrivning, avkortning och avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla fordonsskatt och kilometerskatt. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt som ej erlagts och restavgift som belöper på sådan skatt.
Införsel enligt införsellagen (1968: 621) får äga rum vid indrivning av fordonsskatt, kilometerskatt och restavgift.
§
För fordon som använts utom riket återbetalas fordonsskatt och avräknas kilometerskatt enligt särskilda bestämmelser.
§
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om betalning av skatt enligt denna lag samt de föreskrifter som behövs i övrigt för tillämpningen av lagen.
Denna lag träder i kraft, såvitt avser 17 § och bilaga 2, den dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1975.
Förekommer i lag eller annan författning ordet ”vägtrafikskatteförordning” eller böjningsform därav skall detta vid ikraftträdandet av denna lag bytas mot ”vägtrafikskattelag” i motsvarande form. Vidare skall vid samma tidpunkt ordet ”förordning” i olika böjningsformer som förekommer i lag eller annan författning och som avser vägtrafikskatteförordningen, bytas ut mot ”lag” i motsvarande form.
* Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:132.
SkU 1974: 59
7 Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 601) Fordonsskatt
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, ktonor
kilogram
grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel
utan sidvagn
0- 75
—
76-
2 Annan motorcykel
0-
0 B Personbilar
0- 900
901 —
42 C Bussar
1 Buss som är inrättad
0- 1 600
för drift endast med
1 601- 3 000
bensin eller gasol
3001-
2 Annan buss
0- 1 600
1 601 - 3 000
3 001- 7 000
7 001-10 000
1 693
10 001-30 000
2 783
30 001-
11 959
22 D Lastbilar
1 Lastbil som är inrättad
0- 1 600
för drift endast med
1 601- 3 000
bensin eller gasol
3 001-
2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1 600
1 601- 3 000
3 001- 7 000
7 001-10 000
1 505
10 001-15 000
2 552
15 001-20 000
5 618
20 001-
med tre eller flera
0- 1 600
hjulaxlar
1 601 - 3 000
3 001- 8 000
8 001-12 000
1 844
12 001-18 000
3 182
18 001-27 000
6 254
27 001-
11 881
2.2 utan anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1 600
1 601- 3 000
3 001- 6 000
6 001-10 000
1 282
10 001-14 000
2 541
14 001-17 000
4 579
17 001-20 000
7 227
20 001-
10 037
26 SkU1974: 59
8 Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor
kilogram
grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
med tre eller flera
0- 1 600
hjulaxlar
1 601- 3 000
3 001- 6 000
6 001-11 000
1 248
11 001-15000
2 616
15 001-18 000
4 447
18 001-27 000
6 725
27 001-
13 333
22 E Traktorer och motorredskap
1 Trafiktraktor och regi-
0- 1 300
strerat motorredskap
1 301- 3 000
3 001- 7 000
1 140
7 001-
4 200
2 Traktor klass II
0 - 2 500
2 501-
0 F Släpvagnar
1 Släpvagnar med skatte- vikt högst 3 000 kilogram påhängsvagn
0- 1000
1 001- 3 000
annan släpvagn
0- 1000
1 001- 3 000
2 Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon1
2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
3 001-
med två eller flera
3001-13 000
hjulaxlar
13 001-
1 680
2.2 andra släpvagnar [med en hjulaxel
3 001-
med två hjulaxlar
3001-13 000
13 001-
1 160
med tre eller flera
3001-13 000
hjulaxlar
13 001-
3'Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som drages av kilometer- skattepliktigt fordon eller av trafiktraktor eller registrerat motor- redskap
3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
3 001- 4 500
4 501- 6 000
1 329
6 001- 8 000
1 866
8 001-
2 668
* Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon eller av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 3.
SkU 1974: 59
9 Fordonsslag
Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grundbelopp
tilläggsbelopp för varje helt hund- ratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
med två eller flera
3 001- 4 500
hjulaxlar
4 501- 6 000
1 209
6 001- 8 000
1 604
8 001-10 000
2 142
10 001-14 000
3 367
14 001-18 000
6 041
18 001-19 000
9 313
19 001 -23 000
9 995
23 001 -28 000
12 301
28 001-
14 431
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001- 5 000
5 001- 8 000
1 034
8 001-
1 695
med två hjulaxlar
3 001- 5 000
5 001- 8 000
8 001-11 000
1 436
11 001-14 000
2 543
14 001-17 000
3 991
17001-
5 680
med tre eller flera
hjulaxlar
3 001- 5 000
5 001- 8 000
8 001-11 000
1 327
11 001-14 000
2 159
14 001-17 000
3 188
17 001-20 000
4 485
20 001 -25 000
5 993
25 001-30 000
9 027
30 001-32 000
12 749
32 001-35 000
13 952
35 001-40 000
15 423
40 001-
16 943
16 Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973: 601) Kilometerskatt
Fordonsslag
Skattevikt,
kilogram
Skatt, öre för 10 kilometer
grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hund- ratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil
0- 900
33,5 0
901-
36,5 3,0
2 Buss och lastbil 0—1 600 37,9 0
1 601- 38,3 0,4
SkU1974: 59
2 Förslag till Lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall
Härigenom förordnas följande.
1 § Till den som förbrukat bensin vid användning i jordbruk av bensindriven traktor eller skördetröska eller av skördetröska med bensindriven hjälpmotor utgår kompensation enligt denna lag för skatt enligt förordningen (1961: 372) om bensinskatt.
2 § Fråga om kompensation prövas efter ansökan av riksskatteverket. Beslutad kompensation utbetalas av verket.
3 § Kompensation utgår för kalenderår.
4 § Ansökan om kompensation skall ha kommit in till riksskatteverket inom sex månader efter utgången av det kalenderår ansökan avser. Har ansökan kommit in för sent upptages den icke till prövning.
Ansökan skall vara skriftlig. Uppgift i ansökan lämnas på heder och samvete.
5 § Berättigad till kompensation är den som varit eller bort vara registrerad som ägare till traktor (ägaren) och den som innehaft skördetröska under skördetiden.
Har skördetröska under skördetiden övergått till annan innehavare är den berättigad till kompensation som övertagit tröskan den 15 augusti eller närmast dessförinnan.
6 § Kompensation utgår, när fråga är om traktor, under förutsättning att
1. traktorn under kalenderåret använts vid jordbruksdrift på minst tre hektar åker,
2. traktorn under minst sex månader av den tid ansökan avser varit registrerad som bensindriven och försedd med gummihjul,
3. sökanden innehaft traktorn under minst sex månader av kalenderåret.
7 § Kompensation utgår, när fråga är om skördetröska, under förutsättning att tröskan under skördetiden använts på minst tio hektar åker eller, i fråga om tröska med hjälpmotor, fem hektar åker.
8 § Kompensation utgår med
1. 270 kronor för traktor om sökanden ägt traktorn under hela kalenderåret och traktorn under samma tid varit registrerad på det sätt som avses i 6 § 2,
2. 135 kronor för traktor i annat fall än som avses i 1,
3. 300 kronor för självgående skördetröska,
4. 100 kronor för skördetröska med hjälpmotor.
SkU 1974: 59
9 § Har kompensation utgått med för högt belopp till följd av oriktig uppgift som sökanden lämnat är denne skyldig att återbetala till statsverket vad han erhållit för mycket.
Föreligger särskilda skäl får riksskatteverket medge undantag från skyldighet enligt första stycket.
10 § Talan mot beslut av riksskatteverket enligt denna lag föres hos kammarrätt genom besvär.
11 § Riksskatteverket meddelar närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Därvid skall följande iakttagas.
1. För kalenderåret 1974 skall i stället för de belopp som anges i 8 § gälla
350 kronor i fall som avses i 8 § 1,
175 kronor i fall som avses i 8 § 2,
575 kronor i fall som avses i 8 § 3,
150 kronor i fall som avses i 8 § 4.
2. Har ansökan om kompensation gjorts före den 1 januari 1975 gäller äldre bestämmelser.
3 Förslag till
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)
Härigenom förordnas att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §*
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928: 370), förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, förordningen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt, förordningen (1970: 99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.
2. förordningen (1941: 251) om 2. förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt, förordningen särskild varuskatt, förordningen
(1943: 477) om skatt å vissa päls- (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om varor, förordningen (1948: 85) om
försäljningsskatt, förordningen försäljningsskatt, förordningen
1 Senaste lydelse 1973:605. Med nuvarande lydelse avses den lydelse som föreslagits i prop. 1974:132, 1974:156 och 1974:159.
SkU1974: 59
12 Nuvarande lydelse
(1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt, förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel, förordningen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskatteförordningen (1973: 601), förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt.
Föreslagen lydelse
(1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt, förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel, förordningen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973: 601), förordningen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, förordningen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.
3. lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk försäkring, lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1962: 398) om finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift, lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).
Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
SkU 1974: 59
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Härigenom förordnas att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §l
Förmånsrätt enligt 13 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på
1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen (1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskatteförordningen (1970: 624),
2. skatt enligt förordningen (1959: 507) om allmän varuskatt och förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,
3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt, förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308),
3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt, förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt, förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308),
1 Senaste lydelse 1974:229. Med nuvarande lydelse avses den lydelse som föreslagits i prop. 1974:132, 1974:156 och 1974:159.
SkU 1974: 59
14 Nuvarande lydelse
förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel samt förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
4. skatt enligt förordningen (1922:260) om automobilskatt, kungörelsen (1934:122) om skatt å motorfordon, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet införts, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikomläggningsskatt, kungörelsen (1964:43) om skatt å automobil, som av utomlands bosatt person för tillfälligt brukande i riket här förvärvats, traktorskatteförordningen (1969:
297), vägtrafikskatteförordningen (1973:601) samt förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt,
5. tull samt avgift enligt kungörelsen (1960: 235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av växter och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,
6. avgift enligt lagen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område,
7. avgift, som anges i 1 § första stycket förordningen (1959: 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. samt avgift enligt lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks pensionering och lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, allt i den mån avgift som här avses icke omfattas av 1.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatteeller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Föreslagen lydelse
förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel, förordningen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar samt förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,
4. skatt enligt förordningen (1922:260) om automobilskatt, kungörelsen (1934: 122) om skatt å motorfordon, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet införts, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikomläggningsskatt, kungörelsen (1964: 43) om skatt å automobil, som av utomlands bosatt person för tillfälligt brukande i riket här förvärvats, traktorskatteförordningen (1969: 297), vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt,
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
SkU 1974: 59
15 Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1974:
1962 av herrar Hallenius (c) och Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av prop. 1974:164 beslutar att fastställa kompensation för skatt på bensin till jordbrukets traktorer och skördetröskor till oförändrade belopp;
1974: 1963 av herrar Lothigius (m) och Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
1. att de nya kilometerskatträknarna på släpvagnar som drages av motorfordon inte införes förrän fullständiga garantier föreligger att ifrågavarande mätare fyller alla krav på tillförlitlighet, samt beslutar
2. att kilometerräknare, monteringssats och monteringsarbete bekostas av statsmedel;
1974:1964 av herr Lothigius m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår den föreslagna skattehöjningen för brännoljedrivna personbilar och i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning angående denna beskattning med beaktande av vad i motionen anförts;
1974:1965 av herrar Olsson i Järvsö (c) och Fågelsbo (c) vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av prop. 1974:164 beslutar att kilometerskattens grundbelopp för personbilar skall vara 27 öre för skattevikten 0—900 kg och 29 öre för skattevikten 901 kg och tyngre med ett tilläggsbelopp på 2 öre för varje helt hundratal kg över 901 kg;
1974:1966 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av vägtrafikskatteförordningen att användning av fordon med liten drivmedelsförbrukning och minimalt utsläpp av föroreningar skattemässigt gynnas;
1974: 1967 av herrar Träff (m) och Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att undantaget för på avbetalning försålda återtagna fordon jämlikt 16 § vägtrafikskatteförordningen kvarstår i enlighet med nu gällande bestämmelse.
I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta motionerna
1974:11 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att bestämmelserna om befrielse från automobilskatt för personbil som ägs av höggradigt invalidiserad person utvidgas att omfatta även handikappade personer som inte för sitt förvärvs -
SkU1974: 59
arbete eller sin utbildning behöver fordonet, t. ex. handikappade husmödrar; 1974:
77 av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen begär översyn av bestämmelserna om handikappades rätt till befrielse från fordonsskatt samt om rätten till bidrag till drivmedelsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen;
1974: 622 av herrar Norrby (c) och Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att
riksdagen anhåller om utredning och förslag beträffande stimulans för användning av gengasdrivna motorfordon, exempelvis genom skattelättnader;
1974: 634 av herrar Åkerfeldt (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar sådan ändring i vägtrafikskatteförordningen att gengasdrivet fordon undantas från kilometerskatt;
1974: 1209 av fru Dahl (s) vari hemställs
att riksdagen begär sådan ändring av vägtrafikskatteförordningen (1973: 601), förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall samt förordningen (1960: 603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, att handikappad som enligt bestämmelserna i dessa författningar åtnjutit skatteförmåner under sin arbetsföra period får behålla dem även efter pensioneringen;
1974: 1230 av herr Komstedt m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om sådan ändring i vägtrafikskatteförordningen att dieseldrivna personbilar, som i stor utsträckning används utomlands, undgår dubbelbeskattning.
Utskottet
I propositionen föreslås ett flertal till sina verkningar begränsade ändringar av vägtrafikbeskattningen, vilka har föranlett motioner med skilda yrkanden. Enighet har däremot rått om det i sak mest betydelsefulla förslaget i propositionen, som avser genomförandet av den tredje och hittills mest omfattande etappen i 1970 års skattereform i fråga om den tyngre trafiken. Reformen, som endast berör fordon med en totalvikt över 3 ton, innebär att de tyngre brännoljedrivna lastbilarna och släpvagnarna successivt får högre skatt, medan de lättare fordonen ovan den angivna viktgränsen får en däremot svarande skattelättnad inom ramen för ett oförändrat skatteuttag, allt i överensstämmelse med den s. k. kostnadsansvarighetsprincipen.
Utskottet, som i likhet med departementschefen finner att det inte
SkU 1974: 59
föreligger några hinder för ett planenligt genomförande av den tredje etappen i reformen, tillstyrker propositionen i denna del, vilket också innebär att utskottet godtar de övergångsregler som förordas för att inom systemet med rullande uppbörd av fordonsskatt få en samtidig verkan av reformen för alla berörda fordonskategorier.
I propositionen föreslås vidare att kilometerskatten höjs för brännoljedrivna personbilar och att körsträckor, som tillryggaläggs utomlands med sådan bil, skall få avräknas vid beräkning av kilometerskatten. Därutöver föreslås att principbeslut fattas om införande av kilometerskatt för tyngre släpvagnar fr. o. m. den 1 juni 1976 och att reglerna för betalningsansvaret för vägtrafikskatten ändras i visst avseende samt att bensinskattekompensationen till jordbruket sänks.
I fråga om de brännoljedrivna personbilarna innebär förslaget att den kilometerskatt, som i likhet med bensinskatten är specialdestinerad till vägväsendet, höjs i princip till vad sistnämnda skatt motsvarar för bensindrivna personbilar per kilometer räknat. Däremot höjs inte den särskilda ej specialdestinerade kilometerskatten, vilket medför att de brännoljedrivna personbilarna ändå bibehåller viss förmånsställning vid beskattningen i förhållande till de bensindrivna, en förmånsställning som givetvis förstärks av att brännoljepriset är lägre än priset på bensin. Till stöd för den här föreslagna åtgärden åberopar departementschefen ett uttalande av 1973 års skatteutskott om angelägenheten av en utjämning av skattenivån för personbilar som körs på olika drivmedel. Utskottet var enigt i fråga om detta uttalande och gjorde inte heller något förbehåll i fråga om de icke specialdestinerade skatterna.
I motionerna 1974: 1964, 1974: 1965 resp. 1974: 1966 framställs yrkanden om avslag på förslaget om lägre skattesatser och om ändring av beskattningen till förmån för miljövänliga bilar med liten drivmedelsförbrukning. Till stöd för yrkandena åberopas främst miljöpolitiska synpunkter, men åtgärden motiveras i motionen 1974:1965 också av omsorg om betalningsbalansen, som skulle gynnas av brännoljans i förhållande till besinen lägre pris och högre bränslevärde.
Utskottet vill först erinra om att så länge brännoljan för motordrift beskattades efter den förbrukade kvantiteten måste skattesatsen främst anpassas till den tunga trafikens förbrukning vilket fick till följd att de brännoljedrivna personbilarna fick en avsevärt lägre skattebelastning än de bensindrivna. Ett av de främsta skälen för införande av kilometerskatten var att man därigenom skulle komma ifrån det omfattande skattefusk som förekom i fråga om brännoljeskatten. När man nu med stora ansträngningar genomfört kilometerskattesystemet finns också förutsättningar för att skapa den skatterättvisa mellan olika fordonskategorier som man tidigare eftersträvade men då inte kunde uppnå. Utvecklingen under de senaste åren av försäljningen av brännoljedrivna personbilar visar en markant ökning, som med all sannolikhet har sin främsta
SkU1974: 59
grund i den förmånliga beskattningen. Låter man denna utveckling pågå torde följden bli att statens inkomster för bestridande av vägkostnaderna i motsvarande mån minskar, vilket på sikt måste resultera i skatteskärpningar, om man vill bibehålla och utveckla vägstandarden planenligt. När departementschefen nu förordar att skatteutjämningen begränsas till den del av beskattningen som är specialdestinerad för att enligt kostnadsansvarighetsprincipen bekosta vägväsendet är det enligt utskottets mening inte möjligt att förena detta förslag med miljöpolitiska strävanden. Däremot kan man betrakta de kvarstående skatteförmånerna för de brännoljedrivna personbilarna som förmånliga från miljöpolitisk synpunkt. Utformningen av förslaget medverkar även till en mjuk övergång samtidigt som bilkonsumentema får viss fortsatt valfrihet när det gäller motortyp och drivmedel.
Utskottet har med dessa synpunkter velat framhålla att hur viktiga de miljöpolitiska synpunkterna än kan anses vara, får de inte inkräkta på den vedertagna principen att motorfordonen skall bära sin del av kostnaderna för vägväsendet och vägtrafiken. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974: 1964, 1974: 1965 och 1974: 1966 i vad de avser kilometerskatten på brännoljedrivna personbilar och tillstyrker alltså propositionen i denna del.
I anslutning till behandlingen av denna fråga vill utskottet också i korthet beröra två vid riksdagens början väckta motioner, 1974: 622 och 1974: 634, om skattelättnader resp. skattebefrielse för gengasbilar. Även om dessa yrkanden kanske främst skall ses mot bakgrund av oljekrisen är problemställningen här densamma som i fråga om de dieseldrivna personbilarna. Utskottet, som förutsätter att fortsatt forskning och utveckling av gengasdriften kommer att stödjas av statsmakterna såväl från beredskapssynpunkt som av miljöpolitiska skäl finner med hänvisning till vad ovan anförts i fråga om de brännoljedrivna personbilarna inte skäl tillstyrka bifall till motionerna 1974: 622 och 1974: 634.
En annan fråga rörande de brännoljedrivna personbilarna tas också upp i propositionen, nämligen avräkningen från kilometerskatten av körsträckor utomlands. Också på denna punkt innebär förslaget ett tillmötesgående av önskemål från 1973 års skatteutskott, som förutsatte att frågan härom skulle få sin lösning i samband med att skatteolikheterna mellan bensin- och brännoljedrivna personbilar utjämnades. Utskottet tillstyrker således den föreslagna utformningen av avräkningssystemet. Genom denna åtgärd blir den vid riksdagens början väckta motionen 1974: 1230 helt tillgodosedd.
I propositionen läggs som tidigare nämnts också fram förslag om att riksdagen skall fatta principbeslut om införande av kilometerskatt den 1 juni 1976 för släpvagnar över 3 tons skattevikt, som dras av kilometerskattepliktigt motorfordon. Bakgrunden till förslaget är att utvecklingen av navräknare för sådana släpvagnar nu kommit så långt att le -
SkU 1974: 59
veransavtal har kunnat slutas. Departementschefen förordar att man i princip skall tillämpa samma system som vid införandet av kilometerskatten för motorfordon, vilket bl. a. innebär att fordonsägama skall svara för kostnaderna för navräknarna. För vissa specialtillverkade skyddsanordningar, som blir förhållandevis dyra, skall dock kostnaden bestridas av statsverket.
I motionen 1974: 1963 yrkas att förslaget inte skall genomföras, innan det skapats garantier för navräknarnas tillförlitlighet, samt att staten skall stå för hela kostnaden för navräknarna och deras montering. Motionärerna anser att de dåliga erfarenheterna från införandet av kilometerräknarapparaturen för motorfordon motiverar det framförda garantikravet.
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att problemen i samband med kilometerräknamas införande varit av sådan storleksordning att man nu skulle behöva senarelägga navräknarnas införande i avvaktan på ytterligare undersökningar om deras tillförlitlighet. Enligt utskottets mening bör man mot bakgrund av erfarenheterna från kilometerräknarnas införande kunna genomföra den nu avsedda reformen utan nämnvärda komplikationer för fordonsägarna. När det gäller bestridandet av kostnaderna för navräknarna finner utskottet inte skäl förorda att man här tillämpar andra principer än dem som gäller för räknarna på motorfordon. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1974: 1963 och tillstyrker det föreslagna principbeslutet beträffande navräknare.
En fråga rörande betalningsansvaret för vägtrafikbeskattningen tas också upp i propositionen. För närvarande gäller att fordon, som omfattas av vägtrafikskatteförordningens bestämmelser, inte får användas om skatt ej erlagts. Från denna regel gäller dock bl. a. undantag för det fall fordonet köpts på avbetalning och återtagits av säljaren. Departementschefen förordar att detta undantag skall utgå på grund av att det skapar kontrollsvårigheter.
I motionen 1974: 1967 yrkas avslag på detta förslag. Motionärerna hävdar att ändringen skulle medföra att avbetalningssäljaren får betala köparens skatteskuld samt att säljaren ofta inte ens får täckning för sin varufordran i samband med sådant återtagande.
Enligt vad utskottet erfarit har bestämmelsen medfört betydande svårigheter för länsstyrelserna, som haft att utreda om avbetalningsförsäljning verkligen förelegat. Ett slopande av bestämmelsen medför enligt utskottets bedömning huvudsakligen positiva verkningar. Förslaget får den effekten att ej erlagd skatt måste avräknas från fordonets värde, då fordonet återtas av säljaren vid avbetalningsköp. Detta går givetvis i första hand ut över köparen, som ju rätteligen också skulle ha betalat skatten. Det torde inte vara riktigt att påstå att skatten kommer att drabba säljaren om ändringen genomförs. Om avbetalningskontraktet görs upp så att säljaren alltid har täckning för uppkommande skatte -
SkU1974: 59
skulder blir det köparen, som får betala skatten. Man kan därför också hävda att förslaget bidrar till en sanering av avbetalningshandeln med bilar. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1974: 1967 och tillstyrker den föreslagna författningsändringen.
Med hänsyn till bestämmelserna i den nya regeringsformen föreslås i propositionen att bensinskattekompensationen till jordbruket skall regleras i lag och att riksskatteverket skall överta de uppgifter på detta område som f. n. vilar på statens jordbruksnämnd. I detta sammanhang har även kompensationsbeloppens storlek tagits upp till prövning. Med hänsyn till den minskning av den genomsnittliga bensinförbrukningen för traktorer och skördetröskor som konstaterats under senare tid förordas med utgångspunkt i förbrukningen 1972 viss reducering av restitutionsbeloppen för såväl traktorer som skördetröskor.
I motionen 1974:1962 yrkas att restitutionsbeloppen bibehålls oförändrade med hänsyn till att skördeförhållandena 1972 var förhållandevis gynnsamma och att antalet bensindrivna traktorer och skördetröskor numera är relativt litet. I motionen 1974: 1964 yrkas att särskild hänsyn i förevarande sammanhang skall tas till lantbrukare med endast en traktor, som är bensindriven.
Utskottet vill med anledning härav endast framhålla att beräkningarna inte uteslutande bygger på 1972 års värden utan att förslaget också tar hänsyn till den starkt nedåtgående trend i denna bensinförbrukning som konstaterats sedan förhållandevis lång tid tillbaka I fråga om antalet bensindrivna traktorer och tröskor kan visserligen sägas att det i förhållande till hela beståndet är jämförelsevis litet, men eftersom det dock rör sig om i runt tal 25 000 fordon är restitutionsbeloppens storlek inte en helt oväsentlig fråga. Utskottet tillstyrker således de föreslagna restitutionsbeloppen och avstyrker bifall till motionen 1974: 1962 och motionen 1974: 1964 i vad avser bensinskattekompensationen.
I propositionen föreslås också den ändringen av vägtrafikskatteförordningen att skattebelopp under 20 kr. inte skall behöva betalas in till staten och inte heller återbetalas.
Utskottet har uppmärksammat att förslaget för motorcyklar, lätta personbilar och jordbrukstraktorer i vissa fall kommer att medföra att ingen fordonsskatt men väl s. k. registerhållningsavgift kommer att utgå, nämligen i de fall då skatten på grund av den rullande uppbörden endast omfattar någon månad. Utskottet förordar därför att gränsen sänks till 10 kr., vilket medför att man helt undviker denna effekt i fråga om bilar och traktorer. Vidare föreslår utskottet en komplettering av ikraftträdande bestämmelserna.
Mot förslagen i övrigt i propositionen har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Utskottet behandlar slutligen i detta sammanhang även tre vid riksdagens början väckta motioner rörande handikappades befrielse från
SkU 1974: 59
vägtrafikskatt m. m. I motionen 1974: 11 yrkas att den nuvarande skattebefrielsen skall utsträckas till att omfatta även andra grupper av handikappade än studerande och förvärvsarbetande, exempelvis husmödrar. I huvudsak samma synpunkter framförs i motionen 1974: 77, medan motionären i motionen 1974:1209 vill att den, som erhållit skattebefrielse med anledning av sitt förvärvsarbete, skall få behålla denna förmån som pensionär.
Utskottet har beträffande de handikappades befrielse från vägtrafikskatt m. m. vid upprepade tillfällen uttalat sin anslutning till handikapputredningens förslag att skattebefrielsen bör ersättas med dels en utbyggd färdtjänst, dels direkta bidrag i de fall färdtjänsten inte tillgodoser transportbehovet. Handikapputredningens betänkande har överlämnats till kommunalekonomiska utredningen, som även behandlat frågan om finansieringen av färdtjänsten i betänkandet Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet (SOU 1974: 41). Utredningen gör där den bedömningen att de särskilda behov av förflyttning som undantagsvis inte kan tillgodoses inom färdtjänstens ram ofta är knutna till arbets- och studiesituationer. Mot den bakgrunden finner utredningen inte anledning att föreslå statsbidrag till kommun för anskaffning av motorfordon för handikappade. Utredningen utgår därvid från att bidrag även fortsättningsvis utgår för bilanskaffning inom ramen för det sysselsättningspolitiska stödet. Utredningen finner det olämpligt att statsbidrag till handikappades anskaffning av bil utgår enligt två olika system. Detta blir fallet om särskilt statsbidrag för bilanskaffning skulle införas som komplement till färdtjänsten.
I prop. 1974: 141, där på grundval av utredningens förslag förordas statsbidrag med 35 % av kommunernas bruttokostnader för bl. a. färdtjänst, uttalar departementschefen att han delar utredningens synpunkter i fråga om handikappades bilanskaffning. Frågan om att ersätta skattebefrielsen med individuellt prövade bidrag kommer alltså att bli föremål för fortsatta överväganden, och i avvaktan härpå anser utskottet sig inte böra tillstyrka bifall till motionerna 1974:11, 1974: 77 och 1974: 1209.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. med avslag på motionerna 1974: 1962, 1974: 1964, 1974: 1965 och 1974: 1967 och med anledning av propositionen 1974: 164 och motionen 1974:1230 antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601) med den ändringen att 29 § och ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -
SkU 1974: 59
22 Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag
29 §
Skatt öretal bortfaller.
Skattebelopp under tjugo kronor Skattebelopp under tio kronor behöver icke betalas in till staten behöver icke betalas in till staten
och återbetalas ej heller. och återbetalas ej heller.
Denna lag den 1 januari 1975.
Förekommer i motsvarande form.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
2. lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall,
3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),
4. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.;
2. att riksdagen med avslag på motionen 1974: 1963 godkänner vad i propositionen förordats om införande av kilometerskatt för släpvagnar och om bestridande av kostnaderna för kilometer-räknarapparatur; 3.
att riksdagen avslår följande motioner, nämligen
1. motionen 1974: 11
2. motionen 1974: 77
3. motionen 1974: 622
4. motionen 1974: 634
5. motionen 1974: 1209
6. motionen 1974: 1966.
Stockholm den 3 december 1974
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Carlstein (s), Wikner (s), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro* (m), Olsson i Järvsö (c), Ericson i örebro* (s), Lundgren (s), Hörberg* (fp), Lindkvist* (s), fruar Troedsson (m) och Sandéhn (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
SkU 1974: 59
23 Reservationer
1. Beträffande betalningsansvaret för vägtrafikbeskattningen av herr Nilsson i Trobro (m) och fru Troedsson (m) som anser dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”1 motionen 1974: 1967” och på s. 20 slutar med ”föreslagna författningsändringen” bort ha följande lydelse:
I motionen 1974: 1967 yrkas avslag på detta förslag. Motionärerna framhåller att de sakliga motiven för den gällande undantagsbestämmelsen inte ifrågasatts i propositionen utan att endast tekniskt administrativa svårigheter vid handläggningen åberopas som skäl för ändringen. Motionärerna finner inte dessa bevekelsegrunder övertygande samt hävdar att den angivna ändringen innebär att man överför ett skatteansvar på tredje man på ett inte tillbörligt sätt och att avbctalningssäljaren därigenom löper större risk att inte få sin varufordran täckt vid en återtagning.
Enligt vad utskottet erfarit har den nu gällande bestämmelsen ekonomisk betydelse huvudsakligen för lastbilshandeln. Denna handel är koncentrerad till ett förhållandevis ringa antal företag. Antalet återtagningar är också mycket begränsat. Utskottet finner det därför svårförklarligt att en tillämpning av bestämmelsen kan vålla beskattningsmyndigheterna speciella administrativa svårigheter — särskilt som man numera har tillgång till ett datastyrt registreringssystem. De skäl som motionärerna i övrigt anfört för ett bibehållande av gällande undantagsbestämmelse torde vara just de som motiverat dess tillkomst och utskottet finner dem alltjämt relevanta.
dels att utskottet under 1.1 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1967 avslår den i propositionen föreslagna ändringen av 16 § vägtrafikskatteförordningen (1973: 601).
2. Beträffande kilometerskatten på släpvagnar
av herr Nilsson i Trobro (m) och fru Troedsson (m) som dels anfört följande:
I likhet med motionärerna i motionen 1974: 1963 anser vi att erfarenheterna från installationen av kilometerräknare på dieseldrivna lastbilar visar att det är nödvändigt att det mätarsystem som skall användas fyller de krav som konsumenterna under också hårda villkor måste ställa på ett sådant. Det bör alltså skapas fullgoda garantier för att de enskilda lastbilsägarna inte råkar in i samma situation som vid det första införandet av kilometerskatträknare på bilar. Mot bakgrund av att införandet av kilomcterskatträknarna är ett led i den statliga
SkU1974: 59
skattekontrollen och uppbördssystemet anser vi det självfallet att statsmakterna får stå för såväl kostnaderna för kilometerräknarna som monteringssats och monteringsarbete,
dels ansett att utskottet under 1.1 och 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1974:1963 och med avslag på vad i propositionen förordats om införande av kilometerskatt m. m. beslutar
1. att i propositionen avsedd räknarapparatur inte införs förrän fullständiga garantier föreligger för att apparaturen fyller alla krav på tillförlitlighet,
2. att kilometerräknarapparatur, monteringssats och monteringsarbete bekostas av statsmedel.
3. Beträffande vägtrafikbeskattningens inriktning
av herrar Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c), Hörberg (fp) och fru Troedsson (m) som
dels ansett att utskottets yttrande fr. o. m. den sista meningen på s. 17, som börjar med ”Utvecklingen under” och t. o. m. det stycke som på s. 18 slutar med ”denna del”, bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker därför de yrkanden i motionerna 1974: 1964 och 1974: 1965, som avser avslag på resp. modifiering av propositionens förslag om kilometerskatt på brännoljedrivna personbilar och tillstyrker propositionen i denna del.
Utskottet har dock förståelse för vad som anförts i motionerna 1974: 1964, 1974: 1965 samt 1974: 1966 om behovet av att stimulera användningen av bilar med motorer som har relativt sett låg bränsleförbrukning och liten halt av föroreningar i avgaserna. Den brännoljedrivna dieselmotorn har otvivelaktigt sådana egenskaper. Det är därför angeläget att dess användning ökas. Utskottet anser att detta bl. a. bör ske genom hänsynstagande härtill vid utformningen av beskattningen. En översyn av vägtrafikskatteförordningen bör därför ske i syfte att stimulera användningen av energisnåla och miljövänliga fordon.
dels ansett att utskottet under punkterna 1 och 3.6 bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1966 samt med anledning av motionerna 1974: 1964 och 1974: 1965 hos regeringen begär en översyn av vägtrafikskatteförordningen i syfte att skattemässigt gynna användningen av energisnåla och miljövänliga fordon.
MARCUS »OKTR. STOCKHOLM U74 740016