Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:169 med förslag till lag om ändring i förordningen (1968:430) om mervärdeskatt jämte motioner

Skatteutskottets betänkande nr 62 år 1974

SkU 1974:62

Nr 62

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:169 med förslag till lag om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974: 169 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt.

I propositionen föreslås att de bestämmelser i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt, som gäller på fastighetsområdet, anpassas till det civilrättsliga fastighetsbegreppet. Vidare föreslås vissa smärre ändringar i fråga om den reducerade mervärdeskatt som utgår på bl. a. byggnadsarbeten och vissa ändringar i gällande besluts- och besvärsregler. Förslagen i sistnämnda delar innebär bl. a. att länsstyrelserna ges viss möjlighet att på eget initiativ meddela slutliga beslut om fastställelse av skatt och att vissa besvärsärenden som hittills prövats av Kungl. Maj:t skall prövas av riksskatteverket.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 62

SkU 1974: 62

Författningsförslaget Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968:430) om mervärdeskatt1 dels

att i 1, 2, 10, 12, 18, 22, 50, 58, 64 h, 76, 76 a och 78 §§ samt anvisningarna till 1 och 2 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 1, 10, 50, 61, 62, 64 h, 65, 70, 74, 75 och 78 §§ samt anvisningarna till 1 och 2 §§ ordet ”förordning” skall, om det avser denna förordning, bytas ut mot ”lag”,

dels att rubriken till förordningen, 7, 14, 24, 25, 36, 47, 51 och 69 §§ samt anvisningarna till 7 och 14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om mervärdeskatt

Nuvarande lydelse2

Föreslagen lydelse

7 §3

Vara är skattepliktig om ej annat följer av 8 §.

Med vara förstås enligt denna förordning materiellt ting som icke utgör mark eller byggnad. Gas, värme och elektrisk kraft anses som vara.

Med vara förstås enligt denna lag materiellt ting som icke är fastighet samt gas, värme och elektrisk kraft. Som fastighet anses även byggnad, ledning, stängsel eller liknande anläggning som för stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Som fastighet anses däremot icke egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör). Som fastighet anses icke heller annan maskin, utrustning eller särskild inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad eller del av byggnad, som är inrättad för annat än bostadsändamål och om den anskaffats för att direkt nyttjas i särskild verksamhet som bedrives på fastigheten. Sådan utrustning för vatten, avlopp, sanitet, värme, elektricitet eller liknande varmed byggnad för bostadsändamål normalt förses anses dock som fastighet om utrustningen enligt 2 kap. 2 § jordabalken hör till byggnad.

1 Förordningen omtryckt 1969: 237.

* Med nuvarande lydelse av 25, 47 och 691 lydelse.

* Senaste lydelse 1973: 928.

i avses i prop. 1974:132 föreslagen

SkU 1974: 62

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Växande skog, odling och annan växtlighet anses som vara vid omsättning utan samband med avyttring av marken.

Med vara likställes vidare rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att taga jord, sten eller annan naturprodukt, rätt till jakt, fiske eller bete och reproduktionsrätt eller annan rätt till fotografisk bild. Även visningsrätt eller annan rätt till kinematografisk film som avser reklam eller information likställes med vara.

(Se vidare anvisningarna.)

14 §

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad eller monteringsfärdigt hus samt vid servering eller rumsuthyming 60 procent av vederlaget inräknat skatt och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet inräknat skatt,

2) vid omsättning av byggnadseller anläggningsentreprenad eller annan tjänst som avser fastighet 60 procent av vederlaget inräknat skatt, om ej annat följer av andra stycket,

3) vid annan omsättning vederlaget inräknat skatt och, vid uttag, saluvärdet inräknat skatt.

Beskattningsvärdet utgör 20 procent av vederlaget inräknat skatt vid omsättning av tjänst som avses i 10 § 5 och för tjänst som avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) fotbollsplan, skolgård, idrottsplats, lekplats eller liknande anläggning.

(Se vidare anvisningarna.)

24 §

Deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av deklarationsskyldigheten, för kontroll av deklaration och för fastställelse av skatt.

Underlaget skall bevaras under Underlaget skall bevaras under sex år efter utgången av det kalen- sju år efter utgången av det kalenderår som underlaget avser. derår som underlaget avser.

Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper gäller särskilda bestämmelser.

It Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 62

2) vid annan omsättning vederlaget inräknat skatt och, vid uttag, saluvärdet inräknat skatt.

Bestämmelserna i första stycket gäller även beträffande byggnadseller anläggningsentreprenad och annan tjänst som avser fastighet. För tjänst som avser yttre vatteneller avloppsledning, väg, gata, bro, spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled och för tjänst enligt 10 § 5 är dock procenttalet endast 20.

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1974: 62

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

Den som granskar deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt får taga del även av självdeklaration eller annan handling, som upprättats till ledning för inkomsttaxeringen.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen äger motsvarande tilllämpning i fråga om rätt att taga del av deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt samt i fråga om förvaring och förstöring av sådan deklaration eller handling.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen (1956: 623) äger motsvarande tillämpning i fråga om rätt att taga del av deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt. Deklarationen skall förvaras hos länsstyrelsen till utgången av sjunde året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända, då deklarationerna, om icke regeringen föreskriver annat, skall förstöras. Vad nu sagts gäller även beträffande andra uppgifter som avlämnats till ledning för fastställelse av skatt samt av myndighet vid skattekontroll upprättade handlingar.

36 §<

Slutligt beslut om fastställelse av skatt skall meddelas, om den skattskyldige begär sådant beslut inom en månad från den dag då han fått del av preliminärt beslut.

Slutligt beslut om fastställelse av skatt skall meddelas, om den skattskyldige begär sådant beslut inom två månader från den dag då han fått del av preliminärt beslut. Föreligger särskilda skäl får slutligt beslut meddelas även om den skattskyldige ej begärt det.

Slutligt beslut skall innehålla uppgift om den skatt som skall betalas, avräknas eller återbetalas.

Har slutligt beslut enligt första stycket icke meddelats och har tre år förflutit efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända, anses skatten fastställd genom slutligt beslut i enlighet med senaste meddelade preliminära beslut eller, om preliminärt beslut icke meddelats, i enlighet med deklaration. Motsvarande gäller när varken deklaration lämnats eller preliminärt beslut meddelats, varvid skatten anses fastställd till noll kronor.

Har slutligt beslut enligt första stycket varken begärts eller meddelats och har tre år förflutit efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända, anses skatten fastställd genom slutligt beslut i enlighet med senaste meddelade preliminära beslut eller, om preliminärt beslut icke meddelats, i enlighet med deklaration. Motsvarande gäller när varken deklaration lämnats eller preliminärt beslut meddelats, varvid skatten anses fast -

* Senaste lydelse 1973: 928.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ställd till noll kronor. Slutligt beslut enligt detta stycke anses dock icke föreligga tidigare än en månad efter det att den skattskyldige fått del av nytt preliminärt beslut.

47 §»

Betalas icke skatt i behörig ordning inom den tid då deklaration för den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas enligt 22 § tredje stycket, utgår restavgift på sålunda icke betalat belopp. Har anstånd med betalning av skatt beslutats enligt 45 §, utgår dock restavgift endast på skattebelopp som betalas sedan anståndstiden gått till ända.

Restavgiften är fyra öre för varje hel krona av den skatt som icke betalats, dock minst tio kronor, öretal som uppkommer vid denna beräkning jämnas till närmast högre hela krontal.

Bestämmelserna i 58 § 2 mom. uppbördslagen om befrielse från restavgift gäller i tillämpliga delar beträffande restavgift för mervärdeskatt.

51 Talan mot slutligt beslut enligt 36 § första stycket eller mot beslut om efterbeskattning föres hos länsskatterätten genom besvär.

Om besvär rörande vite gäller bestämmelserna i 69 §.

69 I fråga om vite enligt denna förordning gäller 123—125 §§ taxeringslagen i tillämpliga delar.

* Senaste lydelse 1972: 82.

• Senaste lydelse 1971: 400.

Bestämmelserna i 58 § 2 mom. uppbördslagen (1953: 272) om befrielse från restavgift gäller i tilllämpliga delar beträffande restavgift för mervärdeskatt. Bestämmelserna i denna lag om beslut om fastställelse av skatt gäller i tillämpliga delar om beslut i fråga om befrielse från restavgift.

§9

Talan mot slutligt beslut enligt 36 § första stycket eller mot beslut att icke meddela slutligt beslut eller mot beslut om efterbeskattning, skattskyldighet, redovisningsskyldighet eller restavgift föres hos länsskatterätten genom besvär.

Mot beslut om skatterevision eller mot länsstyrelses beslut i fråga om registrering eller föreläggande av vite får talan ej föras.

Talan mot länsstyrelses beslut i övrigt enligt denna lag föres hos riksskatteverket genom besvär. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

§

I fråga om vite enligt denna lag gäller 123 och 124 §§ taxeringslagen (1956: 623) i tillämpliga delar.

SkU 1974: 62

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 7 §7

Egendom av sådant slag som avses i 2 kap. 2 § jordabalken anses som fastighet oavsett om den tillförts byggnaden av ägaren eller annan.

Fastighet enligt 4 § kommunalskattelagen utgör icke vara. Vara som inmonterats i fastighet räknas som tillbehör till fastigheten. Inmonteringen anses som arbetsprestation avseende fastighet. Detta gäller oavsett om arbetet utförs åt fastighetens ägare eller annan, exempelvis hyresgäst.

Fast maskin och annat inventarium som hör till byggnad och som enligt punkt 5 av anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen åsättes särskilt maskinvärde (s. k. fast maskin) anses alltid som vara enligt denna förordning. A andra sidan räknas alltid ledning för överföring av elektrisk kraft, värme, gas, vatten eller annan produkt, för teleförbindelse eller för jämförligt ändamål som fastighet när ledningen icke ingår i fast maskin, som är att anse som vara, eller i annat inventarium.

Som fastighet anses även exempelvis linbana för person- eller godsbefordran.

Aktie, obligation, biljett, lottsedel, presentkort och annan jämförlig handling anses som vara endast när handlingen omsättes eller införes som trycksak. Sedel och mynt anses som vara när fråga uppenbarligen är om samlarobjekt.

till 14 §8

I beskattningsvärdet ingår i förekommande fall även annan statlig skatt eller avgift än mervärdeskatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt d& utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall inräknas avbetalningstillägg, finansieringstillägg, ränta och annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet. Utställes i samband med avtalet växel eller annat skuldebrev för betalningen, utgöres det avtalade priset av belopp enligt sådan handling med tillägg av kontant likvid som därutöver erlagts. Detta gäller även om lägre pris anges i faktura eller liknande handling.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får avdrag icke göras för s. k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom

7 Senaste lydelse 1973: 928.

■ Senaste lydelse 1970: 183.

SkU 1974: 62

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som icke skattepliktig omsättning bestämmes beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund.

Vid omsättning av byggnad anses särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 som vederlag för sådan tjänst.

Vid försäljning av byggnad och mark bestämmes det på byggnaden belöpande vederlaget till skillnaden mellan hela vederlaget minskat med särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 och saluvärdet av marken vid försäljningstillfället. Ingår i saluvärdet av marken värde som enligt anvisningarna till 9 § skall anses som omsättning av skattepliktig tjänst, bestämmes beskattningsvärdet härför enligt 14 § andra stycket. Motsvarande gäller vid annan omsättning av byggnad eller mark som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse. Uttages del av byggnad bestämmes beskattningsvärdet till skälig del av beräknat saluvärde för hela byggnaden. Vad nu sagts gäller även i fråga om sådant värde som avses i anvisningarna till 9 §, när mark uttages för att delvis användas för annat ändamål än för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.

Med monteringsfärdigt hus för- Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande stås hus avsett för stadigvarande

bruk, som för uppförande på fast bruk, som för uppförande på fast

grund levereras antingen i form av grund levereras antingen i form av

färdigställda byggnadselement, in- färdigställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av nefattande fullständig sats av

bjälklags-, vägg- och takkonstruk- bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner med tillhörande bekläd- tioner, även med tillhörande benads- och isoleringsmateriel samt klädnads- och isoleringsmaterial,

byggnadssnickerier, eller på mot- samt byggnadssnickerier, eller på

svarande sätt färdigmonterat. motsvarande sätt färdigmonterat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

SkU 1974: 62

1. De nya bestämmelserna i 36 § tillämpas redan från och med den 1 december 1974.

2 De nya bestämmelserna i 51 § tillämpas i fråga om besvär över beslut som meddelats efter utgången av november 1974.

3. I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna på tillhandahållande som sker efter utgången av år 1974.

4. Närmare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas såvitt gäller förtullning av regeringen.

5. Förekommer i lag eller annan författning ordet ”förordning” eller böjningsform därav och avses därmed förordningen om mervärdeskatt skall detta ord vid ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot ”lag” i motsvarande form.

Motionerna

I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta motionerna

1974: 76 av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs

att riksdagen anhåller om översyn av mervärdeskattereglerna vid inbyte av andra begagnade varor än personbilar och motorcyklar i enlighet med vad som anförts i motionen;

1974: 101 av herr Berndtson m. fl. (vpk) vari hemställs

att riksdagen beslutar

A. att 8 § förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt erhåller följande ändrade lydelse:

Från skatteplikt undantages

6) periodiskt medlemsblad annan periodisk publikation som

väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, idrottsligt, försvarsfrämjande eller därmed jämförligt ändamål eller att företräda

7 B. att hos regeringen begära befrielse från mervärdeskatt för periodisk publikation i enlighet med vad som anförts i motionen;

1974: 266 av fru Anér m. fl. (fp) vari hemställs

att riksdagen beslutar att även miljövårdande ändamål skall införas i 8 § 6) mervärdeskatteförordningen som grund för mervärdeskattebefrielse för periodisk publikation;

1974: 365 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs

att riksdagen beslutar att 6 § förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse:

SkU1974: 62

6 §

Redovisningsskyldighet föreligger icke för kalenderår under vilket den skattepliktiga omsättningen ej överstigit 15 000 kronor eller, i fråga om kalenderår under vilket skattepliktig verksamhet påbörjats eller upphört, ett häremot svarande belopp för den tid verksamheten bedrivits. För verksamhet som upphört under samma kalenderår som den påbörjats eller nästföljande kalenderår föreligger icke redovisningsskyldighet om den skattepliktiga omsättningen ej överstiger 15 000 kronor under den tid verksamheten bedrivits.

1974: 373 av fru Swartz (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt att textila konstverk undantas från skatteplikt;

1974: 621 av herr Nordstrandh m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att Svenska sjömansbiblioteket bör befrias från erläggande av moms vid inköp av böcker och förpackningsmaterial;

1974: 630 av herr Träff m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen beslutar att enskilda företag i samband med kommunal upphandling befrias från skatteplikt i fråga om mervärdeskatt i de fall offentliga företag — som konkurrerar eller kan konkurrera vid upphandlingen — är befriade från sådan skatt;

1974: 943 av fru Hambraeus (c) vari hemställs

att riksdagen beslutar att tidningar och tidskrifter, som utges av ideella sammanslutningar för att främja miljövård, skall undantas från mervärdeskatt;

1974: 947 av herr Komstedt (m) vari hemställs

att riksdagen beslutar att mervärdeskatt icke skall utgå på sådana avbetalningstillägg som tas ut i samband med köp av kapitalvaror;

1974: 952 av herr Nordgren m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar sådan ändring i mervärdeskatteförordningen att näringsverksamhet i mervärdeskattehänseende behandlas lika oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal, statlig eller enskild regi;

1974: 1207 av herr Börjesson i Glömminge (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär skyndsam utredning rörande frågan om skyldigheten för stat och kommun att erlägga mervärdeskatt.

Till utskottet har ingivits en skrivelse från Husvagnsbranschens riksförbund angående mervärdeskatten på begagnade husvagnar.

SkU 1974: 62

10 Utskottet

Propositionen

Huvudfrågan i propositionen gäller mervärdeskattereglernas anpassning till det civilrättsliga fastighetsbegreppet, och på denna punkt föreslår departementschefen att bestämmelserna får den av mervärdeskatteutrednmgen förordade utformningen, dock med de modifieringar som riksskatteverkets rättsnämnd ansett erforderliga. I princip innebär de nya reglerna inte någon ändring av det fastighetsbegrepp som nu gäller i mervärdeskatteförordningen. De materiella regler som tas upp till omprövning avser i första hand tillämpningen av reduceringsreglerna. Mervärdeskatteutredningen har ingående prövat frågan huruvida dessa regler, som främst berör byggnadsverksamhet, bör bibehållas eller ersättas med en enhetlig beskattning. Utredningens slutsats är att reglerna bör bibehållas, och departementschefen delar denna uppfattning. Utredningens förslag att låta parkeringsplatser omfattas av 20-procentsregeln föreslås bli något utvidgade i propositionen. Vidare förordas vissa ändringar i besluts- och besvärsreglerna samt i fråga om arkiveringsbestämmelsema.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot propositionen i sak, tillstyrker förslagen men förordar vissa förtydliganden av lagtexten i 14 § och anvisningarna till 7 § samt en konsekvensändring i

36 §.

Med anledning av propositionen har inte väckts några motioner, men utskottet behandlar i detta sammanhang de motioner rörande mervärdeskatten, som väcktes vid riksdagens början och som inte tagits upp i samband med andra frågor.

Skattskyldigheten för stat och kommun

Av de här behandlade motionerna berör tre, nämligen 1974: 630, 1974: 952 och 1974: 1207, en fråga som har förhållandevis nära anknytning till propositionen, nämligen skattskyldigheten för stat och kommun. I syfte att minska den konkurrenssnedvridning som utan tvivel kan uppkomma genom de nu gällande undantagen från skattskyldighet för statlig och kommunal verksamhet har mervärdeskatteutredningen föreslagit att skattskyldighet skall införas för offentlig anläggningsverksamhet som faller inom 20-procentsregelns tillämpningsområde, alltså i huvudsak markarbeten. Med hänsyn till att en del remissinstanser uttalat tvekan beträffande verkningarna av förslaget har departementschefen inte ansett att det bör genomföras nu, utan att ett slutligt ställningstagande får göras sedan vissa av dessa frågor ytterligare belysts.

I motionerna motiveras inte yrkandena om utvidgad skattskyldighet för stat och kommun med att det skulle föreligga konkurrenssnedvridningar i fråga om entreprenader, som avser markarbeten, utan i likhet

SkU1974: 62

med vad som framhållits vid tidigare tillfällen understryker motionärerna främst den olikhet som uppkommer i fråga om den statliga tvätteriverksamhet som sker för landstingens m. fl. räkning och där de privata tvätteriema inte kan konkurrera genom att de — till skillnad från det statliga tvätteriet — är skattskyldiga för sin verksamhet. I motionerna föreslås bl. a. den lösningen att enskilda företag skall bli befriade från skatt i de fall verksamheten sker i konkurrens med offentliga företag som åtnjuter skattebefrielse.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen framhållit att verksamheten i statlig regi kan betraktas som en för den offentliga sektorn gemensam angelägenhet, som kan försvaras från denna synpunkt. Ingen kritik kan riktas mot att ett landsting driver ett eget tvätteri utan att betala skatt. Vad som här har skett är bl. a. att vissa landsting gått samman i en större enhet i fråga om tvätt och därvid etablerat samarbete med staten. Man kan alltså se verksamheten som något som den offentliga sektom bedriver i egen regi. Utskottet är följaktligen inte berett att tillstyrka några ändringar eller utredningar i denna fråga utöver vad som redan ligger i mervärdeskatteutredningens fortsatta uppdrag, där vissa av dessa problem kommer att bli föremål för fortsatta överväganden. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974: 630, 1974: 952 och 1974:1207.

Redovisningsskyldigheten

Redovisningsskyldigheten är en med skattskyldigheten samordnad fråga. Sedan mervärdeskatten infördes har gällt att den som har en årlig skattepliktig omsättning, som inte överstiger 10 000 kr., är befriad från redovisningsskyldighet och följaktligen också från skatt. I motionen 1974: 365 yrkar motionären att denna beloppsgräns med hänsyn till penningvärdeförändringen skall höjas till 15 000 kr.

Enligt utskottets mening kan man vid bedömning av denna fråga inte se enbart på gränsen för omsättningen, utan man bör också ta hänsyn till det skattebelopp, från vilket den skattskyldige härigenom åtnjuter befrielse. Vid mervärdeskattens införande var skattesatsen 10 %, vilket svarar mot ett redovisningsfritt belopp på 1 000 kr. Med nuvarande skattesats på 15 % är motsvarande belopp 1 500 kr. Utskottet är medvetet om att man i det långa loppet och särskilt om inflationstakten skulle visa ökande tendenser inte kan bibehålla redovisningsgränsen oförändrad enbart med hänvisning till en höjd beskattning, men utskottet är inte berett att nu tillstyrka den omedelbara lagstiftning som motionären begär. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1974: 365.

Beskattningen av begagnade varor

Från mervärdeskattens införande har beskattningen av begagnade varor och i synnerhet varor som brukar betecknas som konsumtionskapital -

SkU1974: 62

varor varit förenad med särskilda svårigheter. Den ekonomiskt mest betydelsefulla frågan har gällt de begagnade personbilarna, där olika lösningar prövats. Mervärdeskatteutredningen föreslog tidigare att bilhandeln skulle få avdragsrätt för det pris den betalade för en begagnad bil, oaktat att säljaren i flertalet fall inte är skattskyldig. Härigenom skulle man kunna hindra att skatten på de nya bilarna reduceras genom en övervärdering av de skattefria inbytesbilama. På grund av vissa invändningar från bilbranschen avvisade departementschefen förslaget, men 1973 års skatteutskott uttalade en förhoppning om att utredningen under sitt fortsatta arbete skulle finna mer invändningsfria lösningar på problemet. I detta sammanhang avvisade utskottet också ett motionsyrkande om att andra begagnade kapitalvaror skulle få i princip samma behandling som de begagnade bilarna. Ungefär samma yrkande återkommer nu i motionen 1974: 76.

Att utskottet här berört frågan om de begagnade bilarna beror givetvis på att alla varor som säljs i begagnat skick i princip skapar samma problem som bilarna. Det kan som motionären framhåller gälla TV-apparater och barnvagnar men självfallet också husvagnar och mycket annat. Uppenbarligen är det inte tillfredsställande att de nuvarande reglerna medför att en stor del av försäljningen av begagnade varor till allmänheten sker på sidan om redovisningen och bokföringen. Med hänsyn till att EG-länderna genomgående tillämpar det system med avdragsrätt för inbytesvärdet som mervärdeskatteutredningen föreslog i fråga om personbilarna, synes det utskottet önskvärt att utredningen närmare studerar hur tillämpningen av sådana regler utfallit i praktiken och om så finnes lämpligt återkommer med förslag i frågan. Med det anförda anser utskottet yrkandet i motionen 1974: 76 vara tillgodosett liksom även en framställning till utskottet från husvagnsbranschen i samma fråga.

Undantag för miljötidskrifter

Utskottet har i olika sammanhang uttalat sig mot att införa nya undantag från mervärdebeskattningen och i stället framhållit vikten av att begränsa de redan befintliga undantagen. Att vissa undantag för tidningar, som utges av organisationer, vilka främjar särskilda i förordningen avgivna ändamål, ändå står kvar har närmast sin förklaring i att dessa undantag fanns redan i den allmänna omsättningsskatten och att mervärdeskatten infördes under den förutsättningen att den i stort sett inte skulle medföra några skatteskärpningar. Då frågan om att utvidga frikretsen till att omfatta även tidningar, som utges av organisationer som främjar miljövård, behandlades vid 1973 års riksdag, ansåg utskottet inte att det fanns skäl att vidga ramen för skattebefrielse. När motsvarande yrkanden nu återkommer i motionerna 1974: 101, 1974: 266 och 1974: 943 finner utskottet inte skäl till ändrad ståndpunkt utan avstyrker bifall till dessa motioner.

SkU 1974: 62

13 Undantag för textila konstverk

Även frågan om textila konstverk behandlades av föregående års riksdag i samband med att målningar, teckningar, grafik och skulpturer undantogs från beskattning om de såldes av upphovsmannen eller hans dödsbo.

Utskottet framhöll i detta sammanhang att ett undantag av denna art skulle komplicera den praktiska tillämpningen av mervärdeskattebestämmelserna. Beträffande vissa av de textila konstverken finner utskottet att de nu framförda undantagskraven är fullt förståeliga mot bakgrund av redan medgivna undantag för konst. Det synes emellertid inte finnas någon nu känd definition som skulle göra det möjligt att på ett godtagbart sätt avgränsa textilkonsten från liknande konsthantverksprodukter. Undantag av denna art skulle alltså leda till subtila gränsdragningsproblem, som man enligt utskottets mening såvitt möjligt bör undvika i all skattelagstiftning. Utskottet avstyrker således bifall till yrkandet i motionen 1974: 373 om undantag från beskattningen för textila konstverk.

Sjömansbibliotekets bokinköp

I motionen 1974: 621 begärs undantag från mervärdeskatten för sjömansbibliotekets bokinköp för att ge biblioteket ökade resurser för sådana inköp.

Om det är angeläget att sjömansbibliotekets bokinköp ökar, bör detta enligt utskottets mening ske genom höjda anslag och inte genom befrielse från mervärdeskatt. Utskottet avstyrker bestämt metoden att tillgodose behjärtansvärda ändamål genom undantag från beskattningen och följaktligen också yrkandet i motionen.

Finansieringsbolagens avbetalningstillägg

I motionen 1974: 947 yrkar motionären att mervärdeskatt inte skall utgå på den ränta, som finansieringsbolag debiterar vid belåning av fakturor och avbetalningskontrakt, och jämför därvid med det fallet att köparen lånat pengar i en bank, då skatt inte utgår på räntan.

Man bör enligt utskottets mening i dessa fall hellre göra en jämförelse med det högre pris som i många fall tas ut vid avbetalningsförsäljning och där säljarens räntekostnader alltså är inbyggda i priset och beskattas. Utan att ta någon definitiv ställning till frågan vill utskottet framhålla att mervärdeskatteutredningen under sitt fortsatta arbete torde komma att ta upp olika frågor rörande beskattningsvärdets bestämmande. Det kan förutsättas att utredningen också kommer att beröra här avsedda problem. I avvaktan på denna prövning avstyrker utskottet bifall till motionen 1974: 947.

SkU1974: 62

14 Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 169 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt med de ändringar att 14 och 36 §§ samt anvisningarna till 7 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

14 Beskattningsvärdet utgör

Beskattningsvärdet utgör 20 procent av vederlaget inräknat skatt vid omsättning av tjänst som avses i 10 § 5 och för tjänst som avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) fotbollsplan, skolgård, idrottsplats, lekplats eller liknande anläggning.

36 Slutligt beslut

Slutligt beslut

Har slutligt beslut enligt första stycket varken begärts eller meddelats och har tre år förflutit efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända, anses skatten fastställd genom slutligt beslut i enlighet med senaste meddelade preliminära beslut eller, om preliminärt beslut icke meddelats, i enlighet med deklaration. Motsvarande gäller när varken deklaration lämnats eller preliminärt beslut meddelats, varvid skatten anses fastställd till noll kronor. Slutligt beslut enligt detta stycke anses dock icke föreligga tidigare än en månad efter det att den skattskyldige fått del av nytt preliminärt beslut.

§

inräknat skatt.

Beskattningsvärdet utgör 20 procent av vederlaget inräknat skatt vid omsättning av tjänst som avses i 10 § 5 och för tjänst som avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) mark för idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning.

§

begärt det.

eller återbetalas.

Har slutligt beslut enligt första stycket varken begärts eller meddelats och har tre år förflutit efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända, anses skatten fastställd genom slutligt beslut i enlighet med senaste meddelade preliminära beslut eller, om preliminärt beslut icke meddelats, i enlighet med deklaration. Motsvarande gäller när varken deklaration lämnats eller preliminärt beslut meddelats, varvid skatten anses fastställd till noll kronor. Slutligt beslut enligt detta stycke anses dock icke föreligga tidigare än två månader efter det att den skattskyldige fått del av nytt preliminärt beslut.

SkU 1974: 62

15 Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Anvisningar till 7 §

Egendom av sådant slag som av- Egendom av sådant slag som avses i 2 kap. 2 § jordabalken anses ses i 2 kap. 2 § jordabalken och

som fastighet oavsett om den till- som enligt denna lag anses som

förts byggnaden av ägaren eller fastighet räknas som fastighet även

annan. om byggnaden tillhör annan än

ägaren till jorden eller om den tillförts byggnad av annan än byggnadens ägare.

Aktie, obligation om samlarobjekt.

2. att riksdagen avslår följande motioner

1.

motionen

1974:

2.

motionen

1974:

3.

motionen

1974:

4.

motionen

1974:

5.

motionen

1974:

6.

motionen

1974:

7.

motionen

1974:

8.

motionen

1974:

9.

motionen

1974:

10.

motionen

1974:

11.

motionen

1974:

Stockholm den 4 december 1974

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Mundebo (fp), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Boström (s) och fru Sandéhn (s).

Reservationer

Beträffande undantag för miljötidskrifter

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp), Nilsson i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c), som

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med ”När motsvarande” och slutar med ”dessa motioner.”, bort ha följande lydelse:

SkU 1974: 62

16 Miljövårdsorganisationernas tidskrifter kan i många avseenden jämföras med publikationer, som utges för exempelvis nykterhetsfrämjande och politiska ändamål. Utskottet anser därför att miljötidskrifterna bör jämställas med den grupp av tidskrifter, som är befriade från mervärdeskatt enligt 8 §, punkt 6, i mervärdeskatteförordningen. Även om Kungl. Maj:t redan med stöd av nuvarande bestämmelser i viss utsträckning kan medge skattebefrielse, bör skattebefrielsen enligt utskottets mening komma till direkt uttryck i lagtexten. Utskottet tillstyrker alltså yrkandena i motionerna 1974: 101, 1974: 266 och 1974: 943.

dels ansett att utskottet under punkterna 2.2, 2.3 och 2.8 bort hemställa att riksdagen med anledning av motionerna 1974:101, 1974: 266 och 1974: 943 antar följande:

Förslag till

lag om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt att 8 §, punkt 6, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Från skatteplikt undantages Från skatteplikt undantages

6) periodiskt medlemsblad eller 6) periodiskt medlemsblad eller

periodisk personaltidning, när va- periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles utan vederlag rån tillhandahålles utan vederlag

eller till utgivaren, medlem eller eller till utgivaren, medlem eller

anställd eller införes till landet anställd eller införes till landet

under motsvarande förutsättning- under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation ar, annan periodisk publikation

som väsentligen framstår som or- som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med hu- gan för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för reli- vudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, poli- giöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, idrottsligt eller försvarsfräm- tiskt, miljövårdande, idrottsligt el jande

ändamål eller att företräda ler försvarsfrämjande ändamål elvan/öra eller arbetshindrade med- ler att företräda handikappade

lemmar samt utländsk periodisk eller arbetshindrade medlemmar

publikation av annat slag när pre- samt utländsk periodisk publika numeration

på sådan publikation tion av annat slag när prenumera förmedlas

mellan prenumerant tion på sådan publikation förmed och

utländsk utgivare eller när las mellan prenumerant och ut sådan

publikation inkommer di- ländsk utgivare eller när sådan

rekt till prenumerant, publikation inkommer direkt till

prenumerant,

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Beträffande skattskyldigheten för stat och kommun

2. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp), Nilsson i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c), som

SkU1974: 62

dels ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med ”1 motionerna” och på s. 11 slutar med ”och 1974: 1207.”, bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att såväl mervärdeskatteutredningen som departementschefen är medvetna om att de nuvarande undantagen beträffande skattskyldigheten för stat och kommun kan snedvrida konkurrensen i samband med kommunal upphandling och ekonomiskt samgående mellan stat och kommun. Departementschefen är dock inte beredd att nu genomföra utredningens förslag till modifieringar i fråga om anläggningsarbete med hänsyn till den delade remissopinionen.

Utskottet anser att olägenheterna med de nuvarande reglerna inte beaktats tillräckligt i den föreliggande propositionen. Som framhålls i motionerna 1974: 630, 1974: 952 och 1974: 1207 har undantagen dessutom inte bara betydelse för anläggningsarbeten utan missgynnar också bl. a. privata tvätterier. Utskottet anser det därför angeläget att få till stånd ändringar, som eliminerar de skillnader i mervärdeskatteavseende som råder mellan den offentliga sektorn och den del av näringslivet, som arbetar i konkurrens med denna sektor.

dels ansett att utskottet under punkterna 2.7, 2.10 och 2.11 bort hemställa att

riksdagen med anledning av motionerna 1974: 630, 1974: 952 och 1974: 1207 hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ändringar i mervärdebeskattningen i syfte att eliminera de olikheter beträffande skattskyldigheten som råder mellan den offentliga sektorn och den del av näringslivet som arbetar i konkurrens med denna sektor.

Särskilt yttrande

Beträffande sjömansbibliotekets bokinköp

av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m):

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att det är angeläget att sjömansbiblioteket får ökade resurser för bokinköp. Med hänsyn till de invändningar som kan riktas mot förslaget från skatteteknisk synpunkt kan vi emellertid inte biträda yrkandet i motionen.

HARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740046