Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:188 med förslag till lag om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m. m. jämte motioner
Skatteutskottets betänkande nr 67 år 1974
SkU 1974:67
Nr 67
Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:188 med förslag till lag om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m. m. jämte motioner.
Propositionen
I propositionen 1974:188 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till
1. lag om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m. m.,
2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).
I propositionen föreslås regler om hur en övergång från mindre aktiebolag till annan företagsform skall behandlas från skattesynpunkt.
De föreslagna reglerna innebär att, om ett aktiebolag med ett aktiekapital understigande 50 000 kr. går i likvidation under tiden den 1 januari 1975-den 31 december 1978 eller tvångsupplöses enligt de civilrättsliga övergångsreglerna, särskilda skattelättnader inträder både vid utskiftningsbeskattningen och inkomstbeskattningen. Ett belopp på 75 000 kr. utöver tillskjutet kapital i bolaget föreslås sålunda vara fritt från utskiftningsskatt för i princip alla bolag, som likvideras eller tvångsupplöses. Vidare innebär propositionens förslag att aktiebolag, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, skall efter upplösningen kunna fortsätta verksamheten i annan företagsform utan inkomstskattekonsekvenser, om tillgångar och skulder överförs till bokförda värden och samma ägarsituation föreligger i aktiebolaget och det nya företaget.
Lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1975.
1 Riksdagen 1914. 6 sami. Nr 67
SkU 1974:67
2 Författ ningsförslagen 1 Förslag till
Lag om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m. m.
Härigenom förordnas som foijer.
1 § Har aktiebolag, vars aktiekapital icke uppgått till 50 000 kronor, trätt
1 likvidation under tiden den 1 januari 1975-den 31 december 1978 eller upplösts enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag, skall denna lag gälla vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt samt till utskiftningsskatt.
2 § Aktiebolag, som avses i 1 §, skall icke erlägga kommunal eller statlig inkomstskatt på grund av att verksamheten övertagits av enskild näringsidkare, handelsbolag eller delägare i enkelt bolag (övertagaren) under förutsättning att
1. aktiebolaget vid övertagandet drivit rörelse, jordbruk eller skogsbruk,
2. övertagaren fortsatt verksamheten i den eller de förvärvskällor som övertagits vid utgången av det beskattningsår under vilket övertagandet
skett,
3. som värde av samtliga vid övertagandet ingående tillgångar och skulder av övertagaren tages upp motsvarande värde av utgående tillgångar och skulder i den balansräkning som aktiebolaget upprättat med anledning av övertagandet,
4. aktiebolaget upprättat bokslut med anledning av övertagandet.
Som förutsättning för skattebefrielse enligt första stycket gäller vidare
att samma person eller personer som den 1 januari 1975 äger eller på därmed jämförligt sätt innehar - och såvitt gäller fåmansbolag direkt eller genom förmedling av annan - aktierna i aktiebolaget vid utgången av det beskattningsår under vilket övertagandet sker äger den från bolaget övertagna verksamheten eller äger eller innehar andelarna i det handelsbolag som övertagit verksamheten. I fråga om fåmansbolag krävs ytterligare att delägare äger eller på angivet sätt innehar ungefärligen lika stor andel vid nämnda båda tillfällen. Skiljaktighet i ägareförhållandena som betingas av arv, testamente eller bodelning utgör icke hinder för skattebefrielse.
3 § Har aktiebolaget gjort avsättning till investeringsfond enligt förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning eller enligt förordningen (1947:174) om investeringsfonder eller till arbetsmiljöfond enligt lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond eller till särskild investeringsfond enligt lagen (1974:000) om avsättning till särskild investeringsfond, skall fonden återföras till beskattning hos aktiebolaget för det beskattningsår under vilket beslutet om likvidation fattats. Fond hos aktiebolag, som
SkU 1974:67
upplöses genom att avföras ur aktiebolagsregistret, skall återföras till beskattning det år för vilket taxering i första instans sker år 1979.1 fråga om medel,som avsatts enligt förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning, gäller 19 § andra stycket denna förordning och i fråga om medel, som avsatts enligt förord ningen (1947:174) om investeringsfonder, gäller 10 § andra stycket sistnämnda förordning. Ränta eller tillägg skall icke utgå vid återföring enligt detta stycke.
Länsstyrelsen skall, på framställning av aktiebolaget eller övertagaren, förordna om återbetalning av vad som återstår på konto i riksbanken av medel, som aktiebolaget inbetalat.
4 § Har aktiebolaget gjort avsättning enligt förordningen (1959:168) om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar, förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m., förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond m. m. eller förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet, lår sådan fond övertagas. Finns garantiförbindelse skall den ändras till att avse övertagaren. Fondens medel anses avsatta hos övertagaren under det år då avsättningen skett hos aktiebolaget. Ränta skall icke utgå vid övertagande enligt denna paragraf.
5 § Vid taxering till utskiftningsskatt enligt förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar av aktiebolag, sorn avses i 1 §, skall från utskiftat belopp utöver tillskjutet belopp avräknas 75 000 kronor.
För aktiebolag som driver rörelse jordbruk eller skogsbruk gäller bestämmelserna i första stycket endast om villkoren för befrielse från inkomstskatt i 2 § är uppfyllda.
6 § Vid beräkning av inkomst av förvärvskälla, vari från aktiebolag övertagen verksamhet avseende rörelse, jordbruk eller skogsbruk ingår, gäller följande.
Utgående lager får av övertagaren upptagas til! samma värde som skulle ha godtagits för aktiebolaget, om verksamheten icke övertagits.
Övertagaren får åtnjuta de värdeminskningsavdrag eller avdrag för substansminskning som skulle ha tillkommit aktiebolaget, om verksamheten icke övertagits. Om aktiebolaget beräknat avdrag för värdeminskning enligt upprättad avskrivningsplan, skall även efter övertagandet avdrag beräknas enligt planen, såvida ej övertagaren åtnjuter eller berättigas att åtnjuta räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdeavskrivning.
I den mån aktiebolaget fått fördela utgifter under flera beskattningsår och avdrag vid övertagandet av verksamheten kvarstår outnyttjat, får övertagaren tillgodoräkna sig resterande avdrag.
Har aktiebolaget enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs -
SkU 1974:67
telse m. m. under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning redovisat pensionsskuld, skall övertagaren upptaga disponibla pensionsmedel som intäkt under det beskattningsår, då övertagandet av verksamheten sker. Intäkten får även fördelas mellan detta beskattningsår och de fyra närmast följande beskattningsåren på det sätt som övertagaren önskar.
Har från aktiebolaget övertagits betalningsansvar för framtida utgifter, för vilka avsättning gjorts i aktiebolagets räkenskaper, skall avsättningen återföras till beskattning hos övertagaren. Därvid prövas frågan om förnyad avsättning enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för aktiebolaget, om detta i stället fortsatt verksamheten.
Utöver i fall som avses i tredje-sjätte styckena skall övertagaren träda i aktiebolagets ställe på så sätt att denne skall redovisa skattepliktig intäkt och avdragsgill kostnad som eljest varit hänförlig till aktiebolaget och lår även åberopa förhållande som avser verksamheten i aktiebolaget och som kan ha haft betydelse för bolagets inkomsttaxering. På aktiebolaget belöpande skatter och avgifter skall medföra rätt till avdrag för övertagaren i den omfattning som skulle ha gällt för aktiebolaget. Därvid skall skatten eller avgiften hänföras till förvärvskälla, som övertagits från aktiebolaget. På motsvarande sätt skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt eller avgift som avser bolaget utgöra skattepliktig intäkt för övertagaren.
7 § Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall ej anses uppkomma genom sådan likvidation eller tvångsupplösning som sägs i 1 §. Avyttrar övertagaren egendom, som övertagits på sätt nyss sagts, skall frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust bedömas som om övertagaren förvärvat egendomen genom det fång varigenom aktiebolaget förvärvat egendomen.
8 § Övertagaren äger samma rätt till förlustavdrag enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst eller för avdrag för underskott enligt 46 § 1 mom. tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370), som skulle ha tillkommit aktiebolaget, om verksamheten icke övertagits. Avdraget får därvid icke överstiga inkomsten av den förvärvskälla vari den från aktiebolaget övertagna verksamheten ingår.
9 § Övertagaren är jämte aktiebolaget betalningsskyldig för sådana aktiebolagets skatter och avgifter som anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
10 § Till deklaration, i vilken övertagen verksamhet första gången redovisas, skall fogas bestyrkt avskrift av aktiebolagets sista balansräkning. Har aktiebolagets bokföring avslutats mot balanskonto som avviker från balansräkningen skall även bifogas bestyrkt avskrift av kontot. Även i övrigt
SkU 1974:67
skall i deklarationen lämnas uppgifter som har eller kan fä betydelse för tillämpningen av denna lag.
I allmän självdeklaration för aktiebolag, vari verksamheten sista gången redovisas, skall uppgifter lämnas om vilka personer som var aktieägare i bolaget den 1 januari 1974, den 1 januari 1975 samt vid utgången av det sista räkenskapsåret.
11 § Har i samband med övertagande av aktiebolagets verksamhet vidtagits åtgärd som kan antas ha skett i syfte att vinna obehörig förmån i beskattningsavseende äga bestämmelserna i denna lag icke tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
SkU 1974:67
2 Förslå;’ till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom förordnas att 4§ taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §'
I län skola finnas lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.
Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kommun. När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sammanföras till ett lokalt taxeringsdistrikt.
För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering inom distriktet, i den mån detta icke ankommer på annan taxeringsnämnd enligt vad nedan i denna paragraf sägs.
I fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden med hänsyn till förvärvskällans art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet, om sådan skattskyldig ej skall hänföras till taxeringsdistrikt som avses i femte stycket.
I län skall finnas ett eller flera sär- I län skall finnas ett eller flera särskilda taxeringsdistrikt, där särskild skilda taxeringsdistrikt, där särskild
taxeringsnämnd verkställer taxering taxeringsnämnd verkställer taxering
av andra skattskyldiga än fysiska av andra skattskyldiga än fysiska
personer, dödsbon och familjestiftel- personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant taxeringsdistrikt ser. Till sådant taxeringsdistrikt
skall, där så kan ske, hänföras även skall, där så kan ske, hänföras även
fysisk person, dödsbo eller familje- fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse som ensam eller tillsam- stiftelse som ensam eller tillsammans med ett fåtal andra skattskyl- mans med ett fåtal andra skattskyldiga äger aktierna i aktiebolag eller diga äger aktierna i aktiebolag eller
andelarna i ekonomisk förening. andelarna i ekonomisk förening samt
delägare i handelsbolag.
Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar årligen i Stockholm en för riket gemensam taxeringsnämnd eller, om det behöves flera sådana taxeringsnämnder att verkställa dels taxering till statlig inkomstskatt och statlig för -
' Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:132. Lagen omtryckt 1971:399. ‘Lydelse enligt prop. 1974:132 och prop. 1974:159. Jfr 1972:764.
SkU 1974:67
mögenhetsskatt av skattskyldiga, som sakna hemortskommun i riket, ävensom av sådana i 17 § lagen om statlig inkomstskatt och 17 § lagen om statlig förmögenhetsskatt omförmälda skattskyldiga, som jämlikt 20 och 39 §§ folkbokföringsförordningen skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels ock taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.
Taxering, som verkställes av en för riket gemensam nämnd, anses äga rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1975 års taxering.
Motionerna
I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta motionerna
1974:939 av herr Bohman m. fl. (m) vari under punkten F hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen innebärande att beredningen uppmanas framlägga förslag till regler som gör det möjligt att medge uppskrivning av aktiekapital med obeskattade medel i enlighet med vad som anförts i motionen 1974:932;
1974:955 av herr Nordgren m. fl. (m, fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ändringar i skattereglerna för enskild firma så att denna företagsform i enlighet med i motionen berörda avseenden skattemässigt jämställs med aktiebolag.
Yrkandena i motionen 1974:939 under punkterna A och B har utskottet behandlat i betänkandet SkU 1974:54, under punkterna C 1-3 och D i betänkandet SkU 1974:47, under punkterna C 4 och C 6 i betänkandet SkU 1974:42, under punkten C 5 i betänkandet SkU 1974:48, under punkten E i betänkandet SkU 1974:57 och under punkten G i betänkandet SkU 1974:38.
Utskottet
Genom beslut vid 1973 års vårriksdag ändrades aktiebolagslagen så att minimigränsen för aktiekapitalet höjdes från 5 000 till 50 000 kr. Ändringen avsåg endast bolag som bildats efter lagstiftningens ikraftträdande den 6 juni 1973. Vid förra årets höstriksdag beslutades dessutom att alla aktiebolag, som bildats före den 6 juni 1973, vid utgången av år 1978 skall ha ett aktiekapital på minst 50000 kr. Aktiebolag, som före sistnämnda tidpunkt inte höjt sitt aktiekapital till minst detta belopp, skall upplösas genom ett
SkU 1974:67
förenklat likvidationsförfarande. De civilrättsliga övergångsreglerna gör det möjligt för rörelsedrivande aktiebolag, som inte genomför erforderlig kapitalhöjning, att efter upplösningen fortsätta i annan företagsform.
Mot bakgrund härav och på grundval av en av företagsskatteberedningen upprättad promemoria (Ds Fi 1974:4) Skattefrågor i samband med avveckling av aktiebolag läggs i propositionen fram förslag om särskilda skattelättnader vid utskiftnings- och inkomstbeskattningen, om aktiebolag med ett aktiekapital understigande 50 000 kr. träder i likvidation under tiden den 1 januari 1975-den 31 december 1978 eller tvångsupplöses enligt de civilrättsliga övergångsreglerna. Förslagen, som syftar till att mindre aktiebolag skall kunna gå över till annan företagsform utan skattekonsekvenser, innebär i huvudsak följande.
Ett belopp på 75 000 kr. utöver tillskjutet kapital skall vara fritt från utskiftningsskatt för i princip alla aktiebolag som likvideras eller tvångsupplöses. För aktiebolag, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, krävs dock att ägarkretsen inte ändras och att samtliga tillgångar och skulder i aktiebolaget efter överlåtelsen tas upp av övertagaren till de värden som i beskattningsavseende gällt för aktiebolaget.
Befrielse från statlig och kommunal inkomstskatt på grund av att bolagets verksamhet övergår i annan företagsform gäller endast om aktiebolaget vid övertagandet drivit rörelse, jordbruk eller skogsbruk och under förutsättning att samtliga tillgångar och skulder i aktiebolaget efter överlåtelsen tas upp av övertagaren till de värden som i beskattningsavseende gäller för aktiebolaget. Dessutom krävs att aktiebolaget upprättat bokslut med anledning av övertagandet och att ägarkretsen den 1 januari 1975 är densamma som vid utgången av det beskattningsår under vilket övertagandet sker. I fråga om fåmansbolag krävs ytterligare att delägarna innehar ungefärligen lika stor andel vid båda tillfällena, om inte skiljaktigheten i ägareförhållandena beror på arv, testamente eller bodelning. Värdering av varulager samt avskrivning av byggnader, maskiner och inventarier får ske på samma sätt som om verksamheten fortsatts i aktiebolaget. Detta gäller även skulder, reserveringar och avsättningar till olika slag av fonder med nedan angivna undantag. Även allmänna skatter och avgifter som belöper på aktiebolaget skall utgöra skattepliktig intäkt eller medföra rätt till avdrag för övertagaren på samma sätt som om företagsformen inte ändrats.
Avsättning till investeringsfond enligt förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning och 1947 års förordning om investeringsfonder eller till arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond skall återföras till beskattning vid taxeringen för aktiebolagets sista räkenskapsår, dock utan 10-procentigt tillägg eller ränta.
Aktiebolagets avsättningar till pensionsskuldkonto får överföras till det nya företaget endast i den mån de avser utfästelser till den personkrets, som anges i 5 § tryggandelagen, och under förutsättning att utfästelserna är knutna till allmän pensionsplan. Om det avsatta beloppet överstiger ka -
SkU 1974:67
pitalvärdet av sådana utfästelser, skall skillnaden återföras till beskattning under en övergångsperiod av högst fem år.
I fråga om såväl rörelsedrivande bolag som förvaltningsbolag skall överföring av fastigheter och värdepapper, som vid avyttring beskattas enligt realisationsvinstreglerna, inte föranleda några skattekonsekvenser. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall således inte uppkomma genom likvidationen eller tvångsupplösningen. Avyttras egendomen vid senare tidpunkt, skall frågan om realisationsvinst resp. realisationsförlust bedömas med hänsyn till aktiebolagets anskaffningsvärde eller anskaffningstidpunkt.
Den rätt till avdrag för förluster i aktiebolagets verksamhet, som skulle ha tillkommit aktiebolaget, får övertas av det nya företaget med den begränsningen att sådant avdrag inte får överstiga inkomsten i den förvärvskälla, i vilken den övertagna verksamheten ingår.
Övertagaren skall jämte aktiebolaget svara för bolagets allmänna skatter och avgifter samt mervärdeskatt och andra indirekta skatter, som belöper på den tidigare verksamheten i aktiebolaget.
Till den deklaration, i vilken den övertagna verksamheten första gången redovisas, skall fogas bestyrkt avskrift av aktiebolagets sista balansräkning. Vidare skall aktiebolaget lämna namnuppgifter rörande aktieägarna.
Lagförslaget innehåller också en skatteflyktsregel av innebörd att de speciella skattelättnaderna inte får åtnjutas, om någon i samband med överlåtelse av aktiebolagets verksamhet vidtagit åtgärd, som kan antas ha skett i syfte att vinna obehörig förmån vid beskattningen.
För att få effektivare kontroll och enhetliga taxeringar skall deklarationer för delägare i samma handelsbolag kunna handläggas i en taxeringsnämnd inom varje län. Ändringen tar inte endast sikte på övergångsfallen utan är avsedd att tillämpas generellt.
De i propositionen föreslagna bestämmelserna överensstämmer med några smärre avvikelser med företagsskatteberedningens förslag, vilket i stort sett fått ett positivt mottagande av remissinstanserna. Utskottet delar uppfattningen att mindre aktiebolag, som på grund av de nya aktiebolagsrättsliga bestämmelserna tvingas att gå över till annan företagsform, i princip skall kunna avvecklas utan beskattningskonsekvenser. Förslaget om ett utskiftningsskattefritt grundbelopp på 75 000 kr. anser utskottet välbetänkt med hänsyn till angelägenheten av att även sådana aktiebolag, som inte driver någon verksamhet, exempelvis vilande bolag och namnbolag, avvecklas. I de fall verksamheten skall fortsätta i annan företagsform kommer kontinuiteten vid beskattningen att bibehållas så långt det är möjligt. På grund av svårigheterna att tillskapa regler, som förutser alla tänkbara situationer vid övergången från aktiebolag till annan företagsform, anser utskottet i likhet med företagsskatteberedningen och departementschefen att en allmän skatteflyktsbestämmelse inte kan undvaras i den nu aktuella, tillfälliga lagstiftningen. Det bör emellertid understrykas att en generell bestämmelse
SkU 1974:67
av ifrågavarande slag, som för övrigt har sin motsvarighet bl. a. i lagen om avsättning till arbetsmiljöfond och den i prop. 1974:177 föreslagna lagen om avsättning till särskild investeringsfond, måste tillämpas med omdöme och försiktighet och endast får användas för att korrigera uppenbara fall av missbruk. Med hänvisning härtill och då utskottet funnit de föreslagna bestämmelserna väl ägnade att tillgodose de med lagstiftningen avsedda syftena, tillstyrker utskottet departementschefens förslag.
I detta sammanhang behandlar utskottet också två vid riksdagens början väckta motioner, som har visst samband med den i propositionen föreslagna lagstiftningen. Sålunda begärs i motionen 1974:939 att företagsskatteberedningen får i uppdrag att lägga fram förslag till regler, som gör det möjligt att medge uppskrivning av aktiekapital med obeskattade medel för att kunna genomföra den föreskrivna höjningen av aktiekapitalet. Enligt motionärernas uttalande är avsikten att medel, som utnyttjas på detta sätt, skall återföras till beskattning efter förslagsvis tio år.
När ett liknande yrkande behandlades av riksdagen förra året framhöll utskottet i yttrande till lagutskottet (SkU 1973:5y), att en företagare, som inte var beredd eller i stånd till den ökade kapitalinsats i företaget, som aktiebolagslagen föreskriver, inte borde tillåtas att använda aktiebolagsformen för sin verksamhet utan borde vara hänvisad till någon annan företagsform, där han personligen svarade för företagets förbindelser. Mot den bakgrunden fanns det enligt utskottets mening inte anledning att tillstyrka några ändringar i skattelagstiftningen eller andra särskilda åtgärder för att underlätta en ökning av aktiekapitalet. Lagutskottet delade i sitt betänkande LU 1973:41 denna uppfattning. Företagsskatteberedningen har i sin ovannämnda promemoria inte heller ansett tillräckliga skäl föreligga att tillskapa särskilda skatteregler för att underlätta en höjning av aktiekapitalet. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till ovannämnda yrkande i motionen 1974:939.
I motionen 1974:955 begärs förslag till ändringar i skattereglerna för enskild firma så att denna företagsform skattemässigt jämställs med aktiebolag. Motionärerna anser att åtgärder för att åstadkomma likställighet mellan olika företagsformer och gynnsammare beskattningsregler för mindre och medelstora företag är angelägna, inte minst mot bakgrund av den föreskrivna höjningen av aktiekapitalet till 50000 kr.
Företagsskatteberedningen behandlar f. n. med förtur frågan om beskattningen av fåmansägda aktiebolag och handelsbolag samt deras ägare. Detta utredningsarbete syftar inte till att skärpa beskattningen av fåmansbolagen utan endast till att åstadkomma en rättvis beskattning av dessa bolag jämfört med andra företagsformer. Utskottet vill också erinra om att riksdagen i våras begärde en skyndsam utredning angående införandet av en särskild bolagsform för mindre företag och att statsrådet Lidbom den 11 oktober i år bemyndigats att tillkalla sakkunniga med uppgift att utreda bl. a. denna fråga. Med hänvisning härtill och till att vissa lättnader i kapitalbeskattningen
SkU 1974:67
av mindre och medelstora företag genomförts i lagstiftning vid årets vårriksdag (prop. 1974:98, SkU 38), avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandet i motionen 1974:955.
Utskottet hemställer att riksdagen
A. med bifall till propositionen 1974:188 antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m. m.,
2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623);
B. avslår
1. motionen 1974:939,
2. motionen 1974:955.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 10 december 1974
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s). Johansson i Jönköping (s), Josefson (c). Carlstein (s), Mundebo (fp). Wikner (s). Sundkvist (c). Stadling (s). Nilsson i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), fru Troedsson (m) och fru Sandéhn (s).
Reservationer
Beträffande uppskrivning av aktiekapital med obeskattade vinstmedel
1. av herr Nilsson i Trobro (m) och fru Troedsson (m) som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med ”När ett” och slutar med "motionen 1974:939”, bort ha följande lydelse:
För många mindre aktiebolag framstår det som naturligt att även efter ändringen av aktiebolagsbestämmelserna fortsätta att driva verksamheten i aktiebolagsform. Förutsättningen härför är att aktiekapitalet höjs till minst 50 000 kr. före utgången av år 1978. Detta innebär att företagen har ca fyra år på sig att bygga upp ett tillräckligt eget kapital för att genomföra höjningen av aktiekapitalet. Om bolaget endast har obetydliga fonderade vinstmedel och ett aktiekapital på 5 000 kr., vilket är vanligt för många mindre företag, innebär detta att bolaget måste skapa reserver på 45 000 kr. i beskattade medel under den aktuella perioden. Med en bolagsbeskatt -
SkU 1974:67
ning på något över 50 96 innebär detta ett extra vinstuttag på ca 23 000 kr. per år. En belastning av denna storlek är betungande för många mindre företag, som har goda förutsättningar att fortsätta verksamheten i aktiebolagsform. Det är därför angeläget att sådana foretag får möjlighet att skriva upp sitt aktiekapital med obeskattade vinstmedel. De medel som utnyttjats på detta sätt bör efter förslagsvis tio år återföras till beskattning.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet yrkandet i motionen 1974:939 att företagsskatteberedningen får i uppdrag att lägga fram förslag till regler, som gör det möjligt för aktiebolag att skriva upp sitt aktiekapital med obeskattade vinstmedel.
dels att utskottet under punkten B 1 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1974:939 hos Kungl. Maj:t anhåller att företagsskatteberedningen får i uppdrag att lägga fram förslag till regler, som gör det möjligt att medge uppskrivning av aktiekapital med obeskattade vinstmedel.
Beträffande beskattningen av enskild firma
2. av herr Nilsson i Trobo (m) och fru Troedsson (m), som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med ”Företagsskatteberedningen behandlar" och på s. 11 slutar med "motionen 1974:955.”, bort ha följande lydelse:
Som framhålles i motionen spelar de mindre och medelstora företagen en betydelsefull roll för vårt näringsliv och vår samhällsekonomi. Det är därför angeläget att dessa företag får gynnsamma konsoliderings- och utvecklingsmöjligheter. Ett villkor härför är att de mindre företagen, som ofta drivs som enskild firma, får samma förutsättningar som aktiebolagen att utöva sin verksamhet. Den nuvarande utformningen av skattelagstiftningen missgynnar emellertid den, som driver sitt företag som enskild firma. Enligt utskottets mening är det därför angeläget, att skattereglerna ändras, så att även dessa företag kommer i åtnjutande av de mer förmånliga regler, som gäller för aktiebolagen, framför allt möjligheten att göra skattefria fondavsättningar men också rätten till avdrag för företagsledarens utbildning och pensionering samt för lön till make, som arbetar i företaget. Även vid förmögenhetsbeskattningen är den, som driver enskild firma, missgynnad. Den beslutade höjningen av aktiekapitalet till 50 000 kr. tvingar många mindre aktiebolag, som inte kan genomföra en erforderlig kapitalhöjning, att gå över till annan företagsform. Inte minst mot bakgrund härav är det enligt utskottets mening angeläget att så snart som möjligt åstadkomma större likställighet i beskattningshänseende mellan olika företagsformer. Med det anförda tillstyrker utskottet utredningsyrkandet i motionen 1974:955.
SkU 1974:67
dels att utskottet under punkten B 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1974:955 hos Kungl. Majit anhåller om förslag till ändringar av beskattningsreglerna för enskild firma så att denna företagsform blir jämställd med aktiebolag.
1 I
GOTAB 74 8417 S Stockholm 1974