Socialutskottets betänkande i anledning av motioner om vissa handikappfrågor
Socialutskottets betänkande nr 13 år 1974
SoU 1974:13
Nr 13
Socialutskottets betänkande i anledning av motioner om vissa handikappfrågor.
Motionerna
1) I motionen 1974:440 av herr Rask (s) yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att åtgärder vidtas i syfte att skolmyndigheter och andra institutioner uppmärksammar de speciella hänsynstaganden som förekomsten av färgblindhet påkallar.
2) I motionen 1974:701 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning och förslag om åtgärder till stöd för personer med dövhet som handikapp.
Upplysningsverksamhet angående färgblinda personers problem
Motionen
I motionen 1974:440 erinras om att en motion med ett likartat yrkande väckts vid 1973 års riksdag och att socialutskottet vid behandlingen av densamma påpekat att genom statens handikappråd, länshandikappråd och kommunala handikappråd kunde problem för olika grupper handikappade direkt aktualiseras hos eller information därom förmedlas till ansvarig instans samt understrukit angelägenheten av att även problemen för personer som har defekt färgseende eller är färgblinda därvid uppmärksammades. Motionären anför att efter fjolårets riksdagsbehandling har något initiativ dock inte tagits från något håll för att söka undanröja de svårigheter och förtretligheter som färgblinda personer har. Enligt motionären bör därför en första åtgärd vara att Kungl. Maj:t i skrivelser till statliga verk och institutioner ålägger dessa att såväl i sin interna och externa utbildningsverksamhet som i sin produktion av informationsmaterial uppmärksamma de speciella hänsynstaganden som förekomsten av färgblindhet föranleder.
Åtgärder inom skolhälsovården
Inom skolhälsovården undersöks om barnen är färgblinda. Undersökningen görs vanligen då barnen genomgår årskurs 7 i grundskolan. Denna undersökning kan även förekomma beträffande årskurserna 6 och 5 men inte beträffande tidigare årskurser, då barnen i yngre åldrar i allmänhet inte erhållit ett utvecklat färgseende.
1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 13
SoU 1974:13
2 Information om resultaten av undersökningen delges barnen, föräldrarna och lärarna. Det anses på skolhåll vara självklart att när lärare fått vetskap om en defekt i ett barns färgseende barnets särskilda problem i anledning av denna uppmärksammas.
Upplysningsverksamhet angående de handikappades problem genom kommunala handikappråd, länshandikappråd och statens handikappråd
Den med stöd av ett Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1965 tillkallade handikapputredningen (S 1966:38) behandlade i betänkandet (SOU 1970:64) Bättre socialtjänst för handikappade bl. a. frågor om samordning, samverkan och information i handikappfrågor. Handikapputredningen föreslog i detta betänkande att i vaije kommun skulle inrättas ett kommunalt handikappråd (KHR) som ett sam arbetsorgan kommunens myndigheter emellan, mellan dessa och landstinget, statliga myndigheter samt handikapprörelsen. Vidare föreslogs att i vaije län skulle inrättas ett länets handikappråd (LHR) som ett samarbetsorgan mellan landstinget, de statliga regionala myndigheterna, kommunerna och handikapprörelsen. Slutligen föreslogs att statens handikappråd (SHR) skulle ombildas till ett samarbetsorgan, däri — förutom ämbetsverk, vilkas arbete i hög grad gäller handikappade — Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och handikapprörelsen skulle delta.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet rekommenderade i skrivelser våren 1971 primärkommunerna respektive landstingskommunerna att bilda kommunala handikappråd respektive länshandikappråd. Handikapputredningens förslag beträffande statens handikappråd genomfördes genom ett Kungl. Maj:ts beslut i juni 1971 fr. o. m. den 1 juli 1971.
I betänkandet SoU 1973:12 (s. 14—16) har utskottet lämnat en närmare redogörelse för kommunala handikappråd, länshandikappråd och statens handikappråd. Utskottet hänvisar till redogörelsen.
Tidigare riksdagsbehandling
I förenämnda betänkande SoU 1973:12 behandlade utskottet ett motionsyrkande som var likartat med det som framförs i motionen 1974:440. Riksdagen avslog på hemställan av utskottet motionsyrkandet. Utskottet anförde bl. a. följande.
Defekter i färgseendet eller färgblindhet tillhör inte de funktionsnedsättningar eller handikapp som orsakar mera betydande svårigheter i den dagliga livsföringen men kan, som motionärerna påpekar, i vissa sammanhang medföra olägenheter. Det är därför av betydelse att man på olika håll beaktar problemen för personer som inte har normalt färgseende eller är färgblinda och att man inte onödigtvis skapar svårigheter för dem. De insatser som härvid krävs är främst av informationsnatur.
SoU 1974:13
3 Frågor om information på handikappområdet har uppmärksammats på senare år av bl. a. handikapputredningen, och förbättrade förutsättningar för information på handikappområdet har också skapats. Efter förslag av handikapputredningen har sålunda Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet år 1971 rekommenderat sina medlemmar att upprätta länshandikappråd (LHR) och kommunala handikappråd (KHR), på vilka organ det ankommer att jämte andra uppgifter svara för information på handikappområdet. Vidare har, likaledes på förslag av handikapputredningen, statens handikappråd (SHR) ombildats. Handikapprådet, till vilket knutits en referensgrupp med företrädare för handikapporganisationerna, skall effektivera och samordna informationsinsatserna på området.
Statens handikappråd, länshandikappråd och kommunala handikappråd utgör även fora för direkt meningsutbyte mellan myndigheter med uppgifter på handikappområdet och handikapprörelsen, vilket innebär att problem för olika grupper handikappade kan direkt aktualiseras hos eller information därom förmedlas till ansvarig instans. Utskottet vill understryka angelägenheten av att även problemen för personer som har defekt färgseende eller är färgblinda uppmärksammas i den informationsverksamhet m. m. för vilken resurser sålunda tillskapats. Då utskottet har anledning räkna med att så kommer att ske, bör motionen 1973:664 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Åtgärder till stöd för hörselskadade eller döva personer
Motionen
I motionen 1974:701 framhålls att bland alla de mångskiftande åtgärder som krävs för att underlätta för människor med handikapp att leva med i samhället står åtgärder för de döva högt i angelägenhetsgrad.
Motionärerna — som i särskilda motioner vilka remitterats till utbildningsutskottet och kulturutskottet begärt att åtgärder vidtas för en ökad användning av teckenspråket respektive för att TV-program i ökad utsträckning förses med text — framhåller till en början angelägenheten av bättre möjligheter till kommunikation inom olika samhällsområden för de döva genom ökad användning av teckenspråket och utbyggnad av servicen med teckenspråkstolkar.
Motionärerna anför att det emellertid också finns anledning att från samhällets sida se över de dövas situation i stort och att en utredning och kartläggning är påkallad och bör utmynna i en omsorgslag för de döva. Det påpekas att i en sådan utredning bör de döva själva vara representerade genom sin föreningsverksamhet samt att det förhållandet att det redan tagits en del initiativ i syfte att åstadkomma delförbättringar inte minskar behovet av en sådan övergripande kartläggning som den motionärerna eftersträvar.
Vissa åtgärder till stöd för hörselskadade eller döva personer
1 betänkandet SoU 1973:12 (s. 2-6) har utskottet lämnat en närmare redogörelse för åtgärder för att inom barnhälsovården upptäcka hörsel -
SoU 1974:13
skador hos barn, för särskild verksamhet med förskola, skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn, för den särskilda grundskoleverksamheten (specialskolan) för bl. a. hörselskadade barn och för specialundervisning för sådana barn inom den allmänna grundskolan, för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade unga samt för verksamhet med tolkar åt döva m. m. Utskottet hänvisar till redogörelsen.
När det gäller förskoleverksamhet för döva barn får även erinras om att 1973 års höstriksdag antagit riktlinjer för den allmänna förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation och i samband därmed ett förslag till lag om förskoleverksamhet (prop. 1973:136, SoU 1973:30). 1 den allmänna förskola, som med anledning av riksdagens beslut skall införas år 1975 och som i första hand skall stå öppen för alla sexåringar, skall barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, så långt möjligt anvisas plats tidigare än i sexårsåldern, om inte barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.
Handikapputredningen
Handikapputredningen (S 1966:38) som haft att utreda frågor angående omvårdnaden av handikappade är för närvarande inne i en fas av sitt arbete då frågor om hur kulturell verksamhet skall komma de handikappade till del behandlas.
Sedan socialutskottet i det av riksdagen i denna del godkända betänkandet SoU 1973:12 uttalat att utredningsarbete om ekonomiska och andra åtgärder till stöd för flerhandikappade borde komma till stånd har Kungl. Maj:t i maj 1973 överlämnat betänkandet i denna del till handikapputredningen för att prövas vid fullgörandet av handikapputredningens uppdrag.
Tidigare riksdagsbehandling
1 förenämnda betänkande SoU 1973:12 behandlade utskottet ett motionsyrkande som var likartat med det som framförs i motionen 1974:701. Riksdagen avslog på hemställan av utskottet motionsyrkandet. Utskottet anförde bl. a. följande.
Till stöd för hörselskadade och döva personer finns en rad utbildningsoch andra anordningar, vilka bl. a. syftar till att underlätta kommunikationen med omvärlden. I detta avseende må nämnas följande.
För att hörselskador och dövhet skall upptäckas på ett tidigt stadium skall inom barnhälsovården, som omfattar barnen från spädbarnsåldern, göras ett hörselprov med barnen då dessa är 10 månader gamla. Vid 4—5 års ålder skall sedan göras ett särskilt hörselprov av specialtränad personal. Då hörselskada eller dövhet eljest misstänks skall remiss ske till öronspecialist. I år har införts vissa rutiner beträffande födelsemeddelanden från förlossningsavdelningar samt aviseringar från folkbokföringen
SoU 1974:13
m. m. som syftar till att främja en fortlöpande kontakt mellan barnavårdscentralerna och barnen och föräldrarna från det barnen föds till dess de inskrivs vid skola och skolhälsovården tar vid. Förskoleverksamhet innefattande bl. a. hemundervisning finns för hörselskadade och döva barn och kan i princip omfatta barn från ett par månaders ålder upp till skolåldern. Särskilt statsbidrag utgår till denna förskoleverksamhet. Den omfattar numera de flesta förskolebarn. När det gäller de minsta barnen skall en specialutbildad förskollärare eller en hörselvårdskonsulent komma till hemmet för att träna barnet och instruera föräldrarna hur de skall arbeta med barnet. Vid omkring fyra års ålder skall barnet placeras i förskola. Barnstugeutredningen har föreslagit att en allmän förskola införs för samtliga sexåringar men att barn som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga och andra skäl behöver särskilt stöd skall beredas plats i förskola tidigare. Barnstugeutredningens förslag bereds för närvarande i Kungl. Maj:ts kansli. I den mån hörselskadade barn inte kan delta i grundskoleundervisningen inom det allmänna skolväsendet erhåller de en tioårig grundskoleundervisning inom den statliga specialskolan. För hörselskadade som inte kan delta i vanliga klasser i gymnasiala skolor finns gymnasial utbildning, avsedd för gravt hörselskadade från hela riket, i Örebro kommuns gymnasieskola.
De hörselskadade har möjlighet att kostnadsfritt erhålla hörapparater inom ramen för verksamheten med hjälpmedel för handikappade. De som är så gravt hörselskadade att hörapparat inte innebär någon hjälp i kommunikationen med omvärlden har numera möjlighet erhålla tolkhjälp inom ramen för en statsunderstödd försöksverksamhet med tolkar åt döva, för vilken sjukvårdshuvudmännen svarar. Försöksverksamheten avser tolkhjälp i det dagliga livet åt döva, som är beroende av teckenspråket för sin kommunikation med omvärlden, och avser situationer, där den döve inte alls eller blott delvis kan reda sig själv. Statsbidrag ges till de handikappades kulturella verksamhet. Bidrag ges inom ramen härför till olika aktiviteter för döva, bl. a. för tolkar åt döva i samband med föreläsnings- och kursverksamhet. I anslutning härtill kan nämnas att handikapputredningen för närvarande är inne i en fas av sitt arbete då frågor om hur kulturell verksamhet skall komma de handikappade till del behandlas.
I motioner till årets riksdag, som hänvisats till kultur- och utbildningsutskotten och som kommer att behandlas under riksdagens höstsession, har tagits upp frågor om utbildning i teckenspråket för föräldrar till döva barn samt om utbildning i teckenspråket i utbildningen av lärare för döva.
Av den föregående redovisningen framgår att en rad åtgärder vidtagits för att förbättra förutsättningarna för kommunikation mellan de döva och omvärlden. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening inte erforderligt att, som föreslås i motionen 1973:81, en särskild utredning tillsätts om åtgärder till stöd för de döva. Motionen bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen.
Utskottet
I betänkandet behandlas frågor om åtgärder till stöd för färgblinda personer och döva personer.
SoU 1974:13
6 Färgblinda
I motionen 1974:440 av herr Rask begärs att åtgärder vidtas i syfte att skolmyndigheter och andra institutioner uppmärksammar de speciella problem som är förknippade med färgblindhet. Motionärerna anför att initiativ inte tagits från något håll för att söka undanröja de svårigheter och förtretligheter som färgblinda har och att mot denna bakgrund en första åtgärd borde vara att Kungl. Maj:t ålägger statliga verk och institutioner att såväl i sin interna och externa utbildningsverksamhet som i sin produktion av informationsmaterial ta de hänsyn som förekomsten av färgblindhet motiverar.
Utskottet vill erinra om att inom skolhälsovården undersöks om barnen är färgblinda, sedan de nått en sådan ålder att färgseendet har utvecklats, och att det anses självklart att lärarna beaktar de särskilda problem som finns för barn som visat sig ha defekt färgseende eller vara färgblinda. Utskottet vill understryka att det är angeläget att man även utanför skolan hos samhällsorgan av olika slag beaktar problemen för personer som har defekt färgseende eller som är färgblinda. De insatser som härvid krävs är främst av informationsnatur.
Som utskottet närmare redovisade i betänkandet SoU 1973:12 till 1973 års riksdag i anledning av en med motionen 1974:440 likartad motion har frågor om information på handikappområdet uppmärksammats på senare år samt också förbättrade förutsättningar för sådan information skapats genom tillkomsten av statens handikappråd, länshandikappråd och kommunala handikappråd, som fått uppgifter på bl. a. informationsområdet. Dessa organ är även fora för direkt meningsutbyte mellan myndigheter med uppgifter på handikappområdet och handikapprörelsen, vilket innebär att problem för olika grupper handikappade kan direkt aktualiseras hos eller information därom förmedlas till ansvarig instans. Utskottet vill också framhålla, att det framstår som självklart att statliga och kommunala myndigheter i sin verksamhet måste beakta de särskilda svårigheter som kan finnas för personer som inte har normalt färgseende eller som är färgblinda. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1974:440.
Döva
I motionen 1974:701 av herr Hermansson m. fl. framhålls att frågan om åtgärder för att ge de döva bättre möjligheter till kommunikation är särskilt viktiga — sådana frågor tas upp i följdmotioner - men att det därjämte finns anledning att från samhällets sida se över de dövas situation i stort genom en utredning och kartläggning, som bör utmynna i en omsorgslag för de döva.
SoU 1974:13
7 I anledning av en likartad motion till 1973 års riksdag lämnade utskottet i betänkandet SoU 1973:12 en närmare redogörelse för olika åtgärder från samhällets sida till stöd för döva och hörselskadade personer. Dessa åtgärder innebär i korthet följande.
Inom barnhälsovården, som omfattar alla barn från spädbarnsåldern, skall göras ett hörselprov då barnen är ungefär 10 månader gamla för att hörselskador och dövhet skall upptäckas på ett tidigt stadium. Vid 4—5 års ålder skall sedan göras ett särskilt hörselprov av specialtränad personal. Om hörselskada eller dövhet eljest misstänks skall remiss ske till öronspecialist. Det finns en särskild verksamhet med förskola och hemundervisning för döva och hörselskadade barn, vilken kan i princip omfatta barn från ett par månaders ålder upp till skolåldern och till vilken särskilt statsbidrag utgår. När det gäller de minsta barnen skall en specialutbildad förskollärare eller en hörselvårdskonsulent komma till hemmet för att träna barnen och instruera föräldrarna hur de skall arbeta med barnen. Här bör framhållas att i den allmänna förskola för alla sexåringar, som efter beslut av 1973 års riksdag skall införas år 1975, handikappade barn skall kunna beredas plats redan innan de nått sex års ålder. Hörselskadade barn som inte kan delta i grundskoleundervisningen inom det allmänna skolväsendet erhåller en tioårig grundskoleundervisning inom den statliga specialskolan. I Örebro kommuns gymnasieskola finns gymnasial utbildning för gravt hörselskadade från hela riket, vilka inte kan delta i vanliga klasser i gymnasiala skolor.
När det gäller åtgärder för att främja de hörselskadades kommunikation med omvärlden bör framhållas att de hörselskadade har möjlighet att kostnadsfritt erhålla hörapparater inom ramen för verksamheten med hjälpmedel för handikappade och att de, som är så gravt hörselskadade att hörapparat inte innebär någon hjälp, har möjlighet att erhålla tolkhjälp genom en statsunderstödd verksamhet med tolkar åt döva, för vilken sjukvårdshuvudmännen svarar. Statsbidrag ges vidare till de handikappades kulturella verksamhet.
1 detta sammanhang vill utskottet framhålla att handikapputredningen för närvarande är inne i en fas av sitt arbete, där frågor om hur kulturell verksamhet skall komma de handikappade till del behandlas samt att utredningen fått i uppdrag att utreda frågan om ekonomiska och andra åtgärder till stöd för flerhandikappade.
Utskottet vill slutligen understryka att det är angeläget att döva och hörselskadades problem fortlöpande uppmärksammas. Förutsättningarna härför har också förbättrats i och med tillkomsten av statens handikappråd, länshandikappråd och kommunala handikappråd.
Mot bakgrund av de åtgärder som på olika områden vidtas till stöd för döva och hörselskadade och till att de särskilda problemen för döva och
SoU 1974:13
hörselskadade personer med ytterligare handikapp skall behandlas av handikapputredningen påkallar motionen 1974:701 inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
1. beträffande de färgblindas problem att riksdagen avslår motionen 1974:440,
2. beträffande en utredning om åtgärder för de döva att riksdagen avslår motionen 1974:701.
Stockholm den 4 april 1974
På socialutskottets vägnar:
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s)*, Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), fru Wigenfeldt (c), herrar Leuchovius (m), Karlehagen (c) och fru Fraenkel (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
beträffande en utredning om åtgärder för de döva av fru Marklund (vpk) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 7 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 8 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
En råd åtgärder har således vidtagits för att förbättra kommunikationen mellan de döva och omvärlden. Dock är det omvittnat att personer med dövhet inte på samma sätt som andra personer kan tillgodogöra sig den utveckling som skett på olika områden. Mot denna bakgrund bör de dövas situation i stort ses över och samhällets ansvar för de döva bör fastläggas i en omsorgslag för döva. Lagstiftningen bör föregås av en ingående kartläggning och utredning av de dövas situation och i detta utredningsarbete bör representanter för de dövas organisationer ingå.
Utskottet tillstyrker därför motionen 1974:701.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en utredning om åtgärder för de döva att riksdagen med bifall till motionen 1974:701 hos Kungl. Maj:t hemställer om en skyndsam utredning samt förslag om åtgärder till stöd för personer med dövhet som handikapp.
GOTAB 74 7235 S Stockholm 1974