Bet. 1974:SoU30

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om tillgodoräkning av tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet för läkare och sjuksköterskor vid tjänstårsberäkning för befordran, m. m.

Typ: Betänkande
Datum: 1974-10-16
Källa: data.riksdagen.se

Socialutskottets betänkande nr 30 år 1974

SoU 1974:30

Nr 30

Motionen

I motionen 1974:705 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, s, m, fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande tillgodoräkningen av svenska läkares och sjuksköterskors tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet och beträffande ett uppdrag till socialstyrelsen rörande tjänstedokumentation.

Motionärerna påpekar att rekryteringen av svenska läkare och sjuksköterskor till missionssjukhusen i olika länder möter stora svårigheter på grund av att vederbörande inte utan vidare får tillgodoräkna sig tiden vid ett missionssjukhus vid tjänstårsberäkningen, medan tjänstgöringstider vid tjänstgöring utomlands inom ramen för SIDA:s verksamhet däremot får som regel tillgodoräknas. Motionärerna påpekar vidare att svårigheterna särskilt visar sig när det gäller att rekrytera olika slags specialister.

Motionärerna redogör härefter för vissa bestämmelser i allmänna läkarinstruktionen (1963:341) om tillgodoräkning för läkare av tjänstgöring vid tjänstårsberäkning för befordran samt för uttalanden och beslut av socialstyrelsen om tillgodoräkning i detta hänseende av läkartjänstgöring utomlands.

I motionen framhålls att det är ett rättvisekrav att läkare och sjuksköterskor, som reser ut för att göra en insats vid ett missionssjukhus, får räkna tjänstgöringstiden vid sjukhuset till godo när vederbörande återvänder till Sverige.

Motionärerna anför i fråga om tjänstedokumentation följande.

För att socialstyrelsen eller huvudman, som har att anställa sjuksköterska i Sverige, skall kunna besluta om tillgodoräkning av anställningstid vid visst missionssjukhus, behöver enligt vår mening vederbörande myndighet ha god kännedom om tjänstgöringens art. Eljest är det inte möjligt att avgöra om den är jämförbar med anställning i Sverige. Genom någon form av klassificering av de olika missionssjukhusen bör därför en grund för meritvärdering av tjänstgöring vid sådant sjukhus åstadkommas. Vidare bör en tillfredsställande dokumentation beträffande tjänsternas innehåll komma till stånd. Dokumentationen bör vara enhetligt uppbyggd. Eftersom missionssjukhusen inte ensamma kan skapa ett sådant dokumentationssystem, bör Kungl. Maj .t ge socialstyrelsen i uppdrag att, efter samråd med de missionsorganisationer som så önskar, sammanställa erforderligt material för befattningsdokumentation samt i övrigt medverka till uppbyggnaden av ett dokumentationssystem som är användbart vid tillgodoräkning i Sverige av läkares och sjuksköterskors tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet.

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 30

SoU 1974:30

2 Gällande ordning beträffande meritvärdering för läkare och sjuksköterskor Allmänna

bestämmelser, m. m.

I 28 § regeringsformen är stadgat att vid befordringar avseende skall fästas endast på de sökandes förtjänst och skicklighet men inte på deras börd. Lagrummet avser efter bokstaven endast sådana tjänster som tillsätts av Kungl. Maj:t medelst fullmakt. I praxis iakttas dock stadgandet om förtjänst och skicklighet som enda befordringsgrunder beträffande samtliga av Kungl. Maj:t tillsatta tjänster, oavsett anställningsformen. För tjänster som tillsätts av underordnad statlig myndighet gäller stadgandet inte utan vidare. I praktiken anses dock de underordnade myndigheterna vara bundna av kraven på skicklighet och förtjänst som enda befordringsgrunder.

Beträffande kommunala tjänster skiljer man mellan sådana, där tillsättningen ankommer på statlig myndighet, och övriga. I fråga om de senare äger kommun full frihet vid tillsättningar om inte särskilda författningar innehåller bestämmelser i ämnet. För de förra iakttar Kungl. Majit i full utsträckning 28 § regeringsformen, vilket i konsekvens med förhållandena inom statsförvaltningen också synes böra vara fallet med underordnade myndigheter.

Ill kap 9 § i den i år slutligt antagna nya regeringsformen stadgas att vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Den nya bestämmelsen gäller all statlig tjänstetillsättning. Avseende kan fästas vid andra sakliga grunder än förtjänst och skicklighet. Härmed avses enligt motiven i första hand arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska hänsyn.

Med förtjänst förstås i praxis det antal tjänstår sökanden kan åberopa, medan skickligheten syftar på sökandens utbildning, yrkesskicklighet, karaktärsegenskaper, prestationsförmåga m. m.

Beträffande arten av den tjänstgöring som skall tillgodoräknas vid bedömningen av förtjänst skall hänsyn tas till all verksamhet i statens tjänst. Beträffande statligt reglerade kommunala tjänster torde motsvarande böra gälla all verksamhet i kommunal tjänst.

Vad nu sagts innebär att statlig anställning inom biståndsverksamhet, dvs. SIDA-anställning som biståndsarbetare, alltid skall beaktas vid tillsättning av statlig tjänst och statligt reglerad kommunal tjänst. Annan anställning inom biståndsverksamhet behöver inte beaktas vid bedömningen av sökandes förtjänst. Däremot kan det få betydelse vid bedömningen av skicklighet i den mån tjänstgöringen anses ha betydelse för sökandens kompetens och lämplighet för den befattning, som det är fråga om.

Tillsättning av tjänster för läkare

Enligt sjukvårdslagen (1962:242) - vari bestämmelser meddelats om

SoU 1974:30

skyldighet för landstingskommuner och kommuner som inte tillhör landsting att ombesöija sjukvård och om organisationen m. m. av landstingskommuners och kommuners som inte tillhör landsting sjukvårdsverksamhet — kan följande kategorier läkare finnas, nämligen i läkardistrikt distriktsläkare, biträdande distriktsläkare, extra distriktsläkare, underläkare och konsultläkare samt vid sjukhus (lasarett, sjukstugor och sjukhem) överläkare, sjukstuguläkare, sjukhemsläkare, biträdande överläkare, avdelningsläkare, extra läkare, underläkare och konsultläkare.

Läkare i läkardistrikt och vid sjukhus förordnas enligt sjukvårdslagen av sjukvårdsstyrelsen. När det gäller biträdande distriktsläkare, biträdande överläkare, avdelningsläkare, extra distriktsläkare, extra läkare och underläkare kan förordnande meddelas av direktion för sjukhus efter bemyndigande av sjukvårdsstyrelsen.

Tjänster som distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare skall enligt 23 § i den till sjukvårdslagen anknutna sjukvårdskungörelsen (1972:676) ledigkungöras. Tjänst som nu sagts får emellertid tillsättas utan ledigförklarande med annan innehavare av motsvarande tjänst inom sjukvårdsområdet om sistnämnda tjänst till följd av ändrad organisation blivit övertalig eller om andra särskilda skäl föreligger.

När tjänst som distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare skall tillsättas efter ansökning, skall särskilda sakkunniga enligt 20 § 1 mom. andra stycket och 2 mom. andra stycket sjukvårdskungörelsen på förslag uppföra de fyra med avseende å förtjänst och skicklighet främsta sökandena. De sakkunniga utses av socialstyrelsen för viss tid efter samråd med sjukvårdsstyrelsen. Sjukvårdsstyrelsen eller direktionen har att förordna en av de sökande som uppförts på förslag.

Socialstyrelsen har i januari 1973 — i enlighet med uttalande i ämnet av föredragande departementschefen i prop. 1972:104 med förslag till ändring i sjukvårdslagstiftningen, m. m. (s. 75) — utfärdat ett cirkulär med anvisningar till vägledning för bedömning av de sökandes meriter i samband med tillsättning av vissa läkartjänster (Medicinalförfattningar, MF 1973:33), som riktar sig till de sakkunniga som avses i sjukvårdskungörelsen. I anvisningarna anges bl. a. att vid uppskattningen av ”förtjänsten” hänsyn skall tas endast till fullgjord tjänstårsberättigad tjänstgöringstid och att en förutsättning för att viss tjänstgöringstid skall kunna tillgodoräknas är att den fullgjorts på tjänst, som är förenad med rätt till tjänstår, eller att tjänstgöringen eljest genom särskilt beslut av socialstyrelsen tillagts tjänstårsrätt.

Bestämmelser om läkartjänster och om tillsättning av läkartjänster vid undervisningssjukhus finns dels i kungörelsen (1970:704) om kommunala undervisningssjukhus, dels i de av Kungl. Maj:t fastställda reglementena för karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala.

Enligt kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus skall tjänst som överläkare eller biträdande överläkare vid undervisningssjukhus, som är förenad med tjänst som lärare vid universitet, tillsättas i den ordning

SoU 1974:30

som gäller för lärartjänsten. Vid tillsättningen skall utöver de befordringsgrunder som föreskrivs i universitetsstadgan (1964:461) eller andra bestämmelser som gäller för fjällsten beaktas klinisk skicklighet i det ämne som tjänsten omfattar.

När det gäller tillsättning av andra tjänster som överläkare vid kommunala undervisningssjukhus skall socialstyrelsen upprätta förslag, därvid socialstyrelsen biträds av särskilda sakkunniga som utses av vederbörande medicinska fakultet. De sakkunniga skall pröva behöriga sökandes skicklighet för tjänsten, och vid bedömningen av skickligheten skall hänsyn tas till utbildning, skicklighet i utövningen av läkaryrket och ådagalagd vetenskaplig skicklighet.

Vid tillsättning av annan tjänst som biträdande överläkare än sådan som är förenad med tjänst vid universitet och av tjänst som avdelningsläkare vid kommunala undervisningssjukhus skall särskilda sakkunniga, vilka för viss tid utses av vederbörande medicinska fakultet, uppföra de fyra främsta sökandena på förslag.

Bestämmelserna om tillsättning av läkartjänster vid karolinska sjukhuset och vid akademiska sjukhuset i Uppsala överensstämmer beträffande sakkunnigförfarande och befordningsgrunder i stort med bestämmelserna beträffande kommunala undervisningssjukhus.

Tjänstårsberäkning för läkare

Enligt 9 § 1 mom. första stycket allmänna läkarinstruktionen (1963: 341) får tjänstgöring som läkare i anställning, som avses i sjukvårdslagen och i 14 § hälsovårdsstadgan (stadsläkare), för vinnande av befordran tillgodoräknas som om anställningen innehafts hos staten, dvs. den medför automatiskt rätt till tjänstårsberäkning.

Enligt 9 § 2 mom. äger socialstyrelsen medge att såsom likvärdig med läkartjänstgöring i statens tjänst tillgodoräknas annan efter legitimation fullgjord läkartjänstgöring än som avses i 1 mom. ävensom efter legitimation undergången särskild utbildning i läkaryrket.

Beslut om tjänstårsrätt enligt 9 § 2 mom. allmänna läkarinstruktionen kan vara så avfattat, att all tjänstgöring på den särskilda tjänst beslutet avser för framtiden blir tjänstårsberättigad eller m. a. o. att den ifrågavarande tjänsten genom beslutet i förevarande hänseende blir likställd med sådan tjänst som avses i 9 § 1 mom. Regeln i 9 § 2 mom. kan också tillämpas så att beslutet om tjänstårsrätt kommer att avse av viss läkare fullgjord särskild läkartjänstgöring. Denna tjänstårsrätt blir personlig och gällande sålunda enbart för denne läkare; självfallet kan dock vaije sådant beslut få betydelse som prejudikat.

Enligt 9 § 3 mom. allmänna läkarinstruktionen kan legitimerad läkare efter prövning av socialstyrelsen såsom likvärdig med läkartjänstgöring i statens tjänst tillgodoräkna i det följande angiven tjänstgöring utom riket, som fullgjorts före legitimation, nämligen a) i annat nordiskt land fullgjord tjänstgöring som läkare antingen vid offentligt eller därmed jämförligt enskilt sjukhus i befattning motsvarande sådan som avses i

SoU 1974:30

sjukvårdslagen eller i befattning motsvarande tjänst såsom länsläkare eller stadsläkare, b) i utomnordiskt land fullgjord sjukhustjänstgöring som avses under a). I utomnordiskt land auktoriserad läkare får dock endast tillgodoräkna efter auktorisationen fullgjord tjänstgöring.

När det gäller öppen vård i utlandet har socialstyrelsen gjort ett principuttalande av innebörd att den är beredd att i merithänseende tillgodoräkna vederbörande sådan tjänstgöring som är att hänföra till öppen vård såsom likvärdig med tjänstgöring såsom tjänsteläkare här i landet, dock som regel inte för längre tid än tre år.

Socialstyrelsen har beträffande sluten vård i utvecklingsländer uttalat att den efter prövning i varje särskilt fall kan medge att tjänstgöring som underläkare vid den svensk-etiopiska barnkliniken i Addis Abeba räknas likvärdig med tjänstgöring på underläkartjänst vid barnavdelning på lasarett. Sådan tillgodoräkning har skett i särskilda beslut.

Styrelsen har förklarat sig beredd att tillgodoräkna tjänstgöring som överläkare vid radioterapiavdelningen på Kenyatta National Hospital i Nairobi, Kenya, som likvärdig med överläkartjänst vid radioterapiavdelning på lasarett om vederbörande är behörig till överläkarbefattning. I ett särskilt beslut har även underläkartjänst fått räknas som likvärdig med tjänst i radioterapi i Sverige.

Tjänstgöring vid svenska och norska Rädda barnens lepraaktion i West Lake Region, Bukoba, Tanzania, har i särskilt beslut tillgodoräknats som likvärdig med underläkartjänst vid infektionsklinik, dock med högst sex månader.

Tjänstgöring vid missionssjukhus såsom vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens sjukhus i Nakamte (Etiopien) och Ilembula (Tanzania), vid Örebromissionens sjukhus i Gamboula (Centralafrikanska republiken), vid Svenska kyrkans sjukhus i Mnene (Rhodesia), Ndolage (Tanzania) och Nkonjemi (Zululand) och vid Swedish Mission Hospital i Tiruppatur (Indien) har av socialstyrelsen tillgodoräknats som tjänstår. Med hänsyn till missionssjukhusens struktur bedöms i regel läkaranställning vid sådana sjukhus som likvärdig med tjänstgöring som läkare vid odelat lasarett. På basis av inlämnade tjänstgöringsintyg m. m. har socialstyrelsen i vissa fall medgivit tillgodoräknande inom viss specialitet, exempelvis allmän kirurgi.

I särskilda beslut har tjänstgöring vid undervisningssjukhus i utvecklingsländer tillgodoräknats som likvärdig med tjänstgöring på lasarett i Sverige. Det gäller bl. a. danska Röda korsets undervisningssjukhus i Kinshasa (Kongo) och Haile Selassie-universitetets barnklinik och kirurgiska klinik (Addis Abeba).

Beträffande administration, undervisning och forskning i utvecklingsländer som inte är förenad med tjänstgöring i öppen eller sluten vård har socialstyrelsen generellt uttalat att sådan tjänstgöring under en tid av regelmässigt högst tre år kommer att tillmätas meritvärde även vid sökande av överläkarbefattning i sluten vård. Som exempel kan nämnas överläkartjänsten vid det svensk-etiopiska nutritionsprojektet (Ethiopian Nutrition Institute) som i ett individuellt fall tillgodoräknats som likvärdig med överläkartjänst i pediatrik vid svenskt lasarett i tre år.

SoU 1974:30

6 Tillgodoräkning av tjänstgöring i utlandet som vidareutbildning för läkare

Bestämmelser om allmäntjänstgöring för vinnande av legitimation och om krav för allmänläkarkompetens och för specialistkompetens för läkare har meddelats i kungörelsen (1972:678) med tillämpningsföreskrifter till lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket. Beslut om godkänd allmäntjänstgöring samt bevis om allmänläkar- eller specialistkompetens meddelas av nämnden för läkares vidareutbildning. Nämnden kan som del av allmäntjänstgöring eller som del av tjänstgöring för vinnande av allmänläkar- eller specialistkompetens tillgodoräkna läkartjänstgöring i utlandet. Nämnden har bl. a. uttalat att tjänstgöring vid den svensk-etiopiska barnkliniken i Addis Abeba och barnkliniken vid Kilimandjaro Christian Medical Center i Moshi, Tanzania, får till högst två år tillgodoräknas som likvärdig med tjänstgöring vid barnklinik vid svenskt sjukhus.

Meritvärdering för sjuksköterskor, m. m.

Sjukvårdslagen och sjukvårdskungörelsen innehåller inte några närmare bestämmelser om tjänster för sjuksköterskor och om tillsättning av sådana tjänster. Beträffande annan personal än tjänstemän i sjukhusledningen och läkare är i 23 § sjukvårdslagen föreskrivet att förutom befattningshavare som nu sagts skall för den sjukvårdande verksamheten finnas anställd den personal som erfordras för att god vård skall kunna meddelas. I 36 § sjukvårdskungörelsen är föreskrivet att tjänst som sjuksköterska får tillsättas endast med den som har legitimation samt att detsamma gäller även i fråga om vikarie på sådan tjänst, om socialstyrelsen inte medgett undantag.

Någon motsvarighet till bestämmelserna i allmänna läkarinstruktionen om tjänstårsberäkning för läkare finns inte för sjuksköterskor.

I enlighet med vad som anförts i ett föregående avsnitt om allmänna bestämmelser, m. m. skall vid tillsättning av statliga sjukskötersketjänster antalet tjänstår beaktas vid prövning av de sökandes förtjänst.

Tillgodoräkning av tjänstgöring i utvecklingsländer i löne- och pensionshänseende Tillgodoräkning

för löneklassuppflyttning i anställning som innehas

Enligt gällande allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) tillgodoräknas tjänstledighetstid för löneklassuppflyttning oavsett anledningen till tjänstledighet. Motsvarande gäller enligt kommunala lönebestämmelser.

I Kungl. Maj:ts cirkulär (1968:442) om statsmyndigheternas medverkan vid rekrytering av biståndspersonal anmodas statsmyndigheterna att aktivt medverka till att biståndsverksamheten tillförs kvalificerad

SoU 1974:30

personal. Myndigheterna torde regelmässigt bevilja ansökan om tjänstledighet för SIDA-anställning och för multilateral biståndsverksamhet. Praxis beträffande statstjänstemännens tjänstledighet för anställning inom enskild organisations biståndsverksamhet torde kunna betecknas som liberal.

På den kommunala sidan gäller att primär- och landstingskommunerna av kommunförbunden rekommenderats att bevilja sina tjänstemän tjänstledighet för tjänstgöring i biståndsverksamhet i vilken staten medverkar.

Tillgodoräkning för löneklassplacering i anställning som tillträds

De statliga, primärkommunala och landstingskommunal avlöningsavtalen saknar bestämmelser som särskilt reglerar tillgodoräkning i lönehänseende av anställning inom biståndsverksamheten. Sådan tillgodoräkning torde i praxis vara restriktiv.

För läkare gäller emellertid särskilda regler. Enligt avtal om allmänna bestämmelser för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl. (ABL) får den som tillträder tjänst som underläkare tillgodoräkna bl. a. med tjänstårsrätt förenad annan sjukhustjänstgöring än hos kommun eller staten. Motsvarande gäller för underläkare och biträdande överläkare enligt specialbestämmelser för läkare i det mellan Landstingsförbundet och vederbörande personalorganisationer slutna avtalet om allmänna bestämmelser för tjänstemän (LABT-70).

Tillgodoräkning i pensionshänseende

I SIDA-anställning tillämpas statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) på den som redan är underkastad SPR eller kommunala tjänstepensionsbestämmelser. I statlig eller kommunal tjänst tillgodoräknas SIDA-anställningen som tjänstår för tjänstepension. Enligt kungörelsen (1964:527) om tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende av tid för anställning hos vissa internationella organisationer m. m. kan tjänstledighet för anställning inom viss multilateral biståndsverksamhet tillgodoräknas som kvalifikationstid och tjänstår enligt SPR intill 4 år, som om tjänstledigheten åtnjutits för offentligt uppdrag. Primärkommunerna och landstingkommunerna har av kommunförbunden rekommenderats att tillämpa motsvarande regler för kommunal tjänstepensionering. Kommunerna torde i allmänhet följa denna rekommendation.

Beträffande anställning inom multilateral biståndsverksamhet i annat fall än som avses i nämnda kungörelse eller inom enskild organisations biståndsverksamhet kan Kungl. Maj:t efter framställning i varje särskilt fall medge tillgodoräkning. Kommunal arbetsgivare kan enligt kommunala pensionsbestämmelser lämna motsvarande medgivande om tillgodoräkning för kommunal tjänstepension.

SoU 1974:30

8 Utredningsförslag

Sedan 1968 års riksdag i anledning av motioner i frågan begärt utredning beträffande meritvärdering av anställning inom biståndsverksamhet (SU 1968:165) tillkallades med stöd av ett Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1969 utredningen (Fi 1970:62) om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten i u-länder, m. m.

Utredningen har i december 1973 till slutförande av sitt uppdrag till statsrådet Löfberg överlämnat betänkandet (Ds Fi 1973:16) U-landsuppdragets meritvärde. I betänkandet har förslag framlagts om tillgodoräkning i merit-, löne- och pensionshänseende av anställning inom sådan biståndsverksamhet som sker genom eller med bidrag av svenska staten, om möjlighet till tjänstledighet för sådan anställning och om förbättrad dokumentation av u-landsbefattningarna.

Utredningen har i merithänseende föreslagit att myndighet skall vara skyldig att i största möjliga utsträckning meddela generella beslut om tillgodoräkning av anställning inom sådan biståndsverksamhet som sker genom eller med bidrag av svenska staten.

Utredningen har vidare föreslagit dels att myndighet på begäran av anställd hos myndigheten före utgången av ansökningstid för anställning inom sådan biståndsverksamhet i den mån det är möjligt lämnar besked om ifrågavarande anställnings meritvärde, dels att myndigheten lämnar sådant besked även till annan som begär det.

Utredningen har förutsatt att de kommunala arbetsgivarna tillämpar den ordning som kan bli resultatet av utredningens förslag inom den statligt reglerade sektorn. Utredningen har vidare utgått från att man även inom den enskilda sektorn i tillämpliga delar anpassar sig härtill.

I fråga om tillgodoräkning i lönehänseende har utredningen föreslagit att statens avtalsverk och övriga myndigheter skall före utgången av ansökningstid för anställning inom sådan biståndsverksamhet som sker genom eller med bidrag av svenska staten i den mån det är möjligt lämna besked om hur ifrågavarande anställning tillgodoräknas i lönehänseende.

I fråga om tillgodoräkning i pensionshänseende har utredningen bl. a. föreslagit att tid för anställning inom internationella organisationers biståndsverksamhet m. m. i fortsättningen skall få tillgodoräknas för statlig personalpensionsförmån utan andra inskränkningar än att anställningen måste ha innehafts hos sådan internationell organisation till vilken Sverige är officiellt ansluten och att anställningen inte får vara förenad med rätt till pension eller motsvarande förmån. Vidare har föreslagits bestämmelser om tillgodoräkning i pensionshänseende av tid för anställning hos enskild svensk biståndsorganisation inom biståndsinsats som sker genom eller med bidrag av svenska staten.

Utredningen har funnit att anställning inom den statliga biståndsverksamheten medför ett fullgott pensionsskydd, varför förslag i denna del inte avgetts.

Slutligen har utredningen lämnat visst förslag om statsbidrag till vissa

SoU 1974:30

pensionsavgifter för den sorn är ledig från privat anställning för tjänstgöring som omfattas av de i det föregående redovisade förslagen.

Utredningen har förutsatt att om förslagen i löne- och pensionshänseende genomförs de kommunala arbetsgivarna kommer att tillämpa den ordning som kan bli resultatet av utredningens förslag inom den statligt reglerade sektorn. De kommunala arbetsgivarna har förutsatts därvid utnyttja den förbättrade dokumentation som föreslås.

I fråga om dokumentationen har utredningen påpekat att förbättringar av dokumentationens innehåll bör åstadkommas genom att SIDA framhåller för de u-länder, som tar emot personalbistånd genom SIDA, behovet av mer detaljerade upplysningar än för närvarande om de olika anställningarnas innehåll, att biståndskontorens möjligheter att skaffa information bör utnyttjas ännu mera, m. m.

Vidare har utredningen påpekat att frågan om en dokumentationscentral bör övervägas. En sådan central kan enligt utredningen skapas genom att SIDA successivt bygger ut sin nuvarande dokumentation till att omfatta alla anställningar inom biståndsverksamheten som sker genom eller med bidrag av svenska staten. Dokumentationen bör, framhålls det, vara tillgänglig för alla som anser sig ha behov därav.

Utredningens betänkande har varit föremål för remissbehandling. Fortsatt beredning av ärendet sker för närvarande i Kungl. Maj:ts kansli.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening (SSF).

Yttrandena redovisas i sammandrag och med vissa redaktionella jämkningar i följande sammanställning.

Tillgodoräkning av tjänstgöring vid missionssjukhus för läkare

Socialstyrelsen anför att det generellt kan sägas att styrelsen sedan länge haft en positiv inställning i sin bedömning av meritvärdet av läkaranställning inom biståndsverksamheten, såväl sådan som sker med bidrag från svenska staten som sådan med bidrag från enskilda organisationer, och att styrelsen på ansökan därom i ett relativt stort antal fall prövat rätten till tjänstår för utomlands fullgjord läkartjänstgöring, bl. a. vid olika missionssjukhus. Det påpekas att enligt praxis sker samtidigt med prövningen av tjänstårsrätt även en bedömning av tjänstgöringens värde som klinisk merit, dvs. i vilken omfattning och på vilket sätt aktuell tjänstgöring kan jämställas med tjänstgöring som läkare vid svenskt sjukhus och tillgodoräknas för vinnande av specialistkompetens.

Socialstyrelsen lämnar i yttrandet uppgifter om tjänstgöringar vid missionssjukhus, beträffande vilka styrelsen medgivit tjänstårsrätt. Mis -

SoU 1974:30

sionssjukhusen i fråga har nämnts i ett föregående avsnitt i detta betänkande.

Avslutningsvis anför socialstyrelsen att styrelsen är beredd att för sin del bidra till att underlätta rekryteringen av t. ex. svenska läkare till missionssjukhusen genom att fortsättningsvis tillämpa samma liberala praxis som hittills, när det gäller bedömningen av meritvärdet av fullgjord tjänstgöring vid dessa sjukhus.

Landstingsförbundet åberopar vad Landstingsförbundet anfört i yttrande till finansdepartementet över betänkandet (Ds Fi 1973:16) U-landsuppdragets meritvärde. Detta yttrande är i vad avser meritvärdering mera allmänt hållet. I denna del anförs bl. a. följande.

Som framgått av utredningens direkta kontakter med vissa landsting har dessa ställt sig positiva till att vid meritvärdering beakta anställning inom här avsedd biståndsverksamhet. Något system för meritvärdering (med undantag för läkargruppen) vid t. ex. nyrekrytering och befordran har inte utvecklats inom landstingssektorn, varför förbundet måste ställa sig tveksamt till möjligheten och lämpligheten av att meddela generella beslut om u-landstjänstgöringens meritvärde i exemplifierade avseenden. Landstingsförbundet har emellertid den åsikten att besked om tillgodoräkning av sådan tjänstgöring så långt möjligt skall ges den landstingsanställde som så begär innan vederbörande söker anställning inom biståndsverksamheten.

Landstingsförbundet understryker i yttrandet till utskottet att det måste ankomma på arbetsgivarna, i detta fall landstingen, att i vaije särskilt fall bedöma om tillgodoräkning av tjänstgöringstid m. fl. förmåner, vilka för övrigt till vissa delar regleras genom avtal mellan partema.

Sveriges läkarförbund anför att Läkarförbundet delar de synpunkter på frågan om tillgodoräkning av tjänstgöring vid utländskt missionssjukhus som motionärerna anfört. Läkarförbundet påpekar att frågan torde enligt Läkarförbundets mening kunna överlämnas till finansdepartementet för beaktande i samband med prövningen av de förslag som framförts av utredningen om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten i u-länderna.

Hilgo doräkning av tjänstgöring vid missionssjukhus för sjuksköterskor

Socialstyrelsen anför att för anställning som sjuksköterska finns inga föreskrifter om tjänstårsrätt motsvarande dem som ovan nämnts för läkartjänstgöring utan vid sökande av tjänst som sjuksköterska bedöms den enskilde sökandens meriter från fall till fall med hänsyn till den dokumentation, som vederbörande åberopar. Socialstyrelsen framhåller att all tjänstgöring som sjuksköterska givetvis har sitt meritvärde och att en anställning som sjuksköterska vid ett missionssjukhus i princip är lika meriterande som sådan anställning vid annat sjukhus. Det påpekas emellertid att i det enskilda tillsättningsärendet tjänstgöringens faktiska

SoU 1974:30

meritvärde dock varierar, beroende på den sökta tjänstens karaktär, dess uppgiftsinnehåll och inriktning m. m.

Landstingsförbundet har som redovisats i det föregående uttalat sig mera allmänt i fråga om meritvärdering.

Svensk sjuksköterskeförening (SSF) anför bl. a. följande.

Intresset för U-landsuppdrag har inom sjuksköterskekåren ökat betydligt de senaste åren och därmed behovet av åtgärder, vilka syftar till ett tillgodoräknande av anställning inom biståndsverksamheten.

SSF vill i detta sammanhang påpeka att en återhållande faktor när det gällt engagement i biståndssammanhang har utan tvivel varit den blygsamma värdering av U-landstjänstgöring, då sjuksköterskan efter avslutad utomlandstjänst på nytt sökt en tjänst hemma i Sverige.

I den statliga utredningen har förslag framlagts om tillgodoräkning i merit-, löne- och pensionshänseende av anställning inom sådan biståndsverksamhet, som sker genom eller med bidrag av svenska staten.

SSF:s förhoppning är att bestämmelser för statligt anställda i denna fråga skall komma att bli normgivande för såväl de kommunala huvudmännen som för arbetsgivarna inom den enskilda sektorn. SSF förutsätter att detta förfarande även kommer att underlätta möjligheterna för sjuksköterskor, anställda inom missionens sjukvårdande verksamhet i utlandet, att få tillgodoräkna sådan tjänst som merit vid sökande av anställning i Sverige.

Dokumentation om tjänstgöring vid missionssjukhus

Socialstyrelsen framhåller att bedömningen av meritvärdet av läkaranställning inom biståndsverksamheten försvåras i många fall av att det inte föreligger så tillförlitlig dokumentation beträffande arbetsplats och tjänstgöringsförhållanden att en godtagbar jämförelse kan göras med läkaranställning vid svenskt sjukhus. Socialstyrelsen anför att den är ense med motionärerna om att en förbättring av dokumentationen vore synnerligen önskvärd men att uppgiften att bygga upp ett dokumentationssystem för ifrågavarande ändamål i enlighet med förslaget i motionen dock inte kan anses ankomma på socialstyrelsen, utan ett sådant uppdrag bör i stället överlämnas till SIDA.

Socialstyrelsen hänvisar till förslagen i betänkandet (Fi 1973:16) U-landsuppdragets meritvärde att Kungl. Maj:t uppdrar åt SIDA att överväga frågan om utbyggd dokumentation, när det gäller innehållet i anställningar inom biståndsverksamhet, att en dokumentationscentral skapas inom SIDA genom en successiv utbyggnad av nuvarande dokumentation och att den dokumentation som SIDA förväntas bidraga med skall ställas till de olika arbetsgivarnas förfogande.

Socialstyrelsen framhåller att även uppgifter om missionssjukhusens organisation, personella resurser, arbetsuppgifter m. m. utan svårighet bör kunna inrymmas i ett sådant system och att styrelsen givetvis är villig att i samråd med SIDA och de missionsorganisationer som så önskar medverka med information om de uppgifter, som bör ingå i en dokumentation avseende läkare- och sjuksköterskeanställningar.

SoU 1974:30

12 Socialstyrelsen betonar att det i nuvarande läge ankommer på de olika missionsorganisationerna att vid rekrytering av läkare och sjuksköterskor informera om rådande praxis beträffande meritvärderingen samt att det åvilar den enskilde att svara för den dokumentation som är erforderlig för en korrekt bedömning av fullgjord tjänstgöring.

Landstingsförbundet instämmer i motionärernas påpekande att tillgången på en utökad dokumentation om verksamheten vid bl. a. missionssjukhus väsentligt skulle underlätta arbetsgivarnas ställningstagande till utlandstjänstgöringens värde.

Yttrandet av Sveriges läkarförbund har i sin helhet redovisats under rubriken Tillgodoräkning av tjänstgöring vid missionssjukhus för läkare.

Svensk sjuksköterskeförening (SSF) anför att SSF har i olika sammanhang efterlyst en tillfredställande dokumentation beträffande tjänsternas innehåll inom biståndsverksamheten, då SSF funnit att arbetsgivarna haft svårigheter att meritmässigt rätt bedöma sådan tjänst på grund av de alltför ofullständigt givna betyg, som vederbörande sjuksköterska erhållit efter tjänstetidens slut.

Utskottet

Vid tillsättning av statliga tjänster skall på grund av stadgande i 28 § regeringsformen befordringsgrunderna vara sökandes förtjänst och skicklighet. Med förtjänst avses närmast den erfarenhet, som sökanden förvärvat. Bedömningen sker på grundval av det antal tjänstår som kan åberopas. Begreppet skicklighet syftar på utbildning, yrkesskicklighet, karaktärsegenskaper, prestationsförmåga m. m. Befordringsgrunderna förtjänst och skicklighet gäller i huvudsak även vid tillsättning av kommunala tjänster, där tillsättningen ankommer på statlig myndighet. I fråga om andra kommunala tjänster äger kommunerna full frihet vid tillsättningar om inte särskilda författningar innehåller bestämmelser i ämnet. Sådana bestämmelser finns beträffande tillsättning av bl. a. tjänster som distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare. Enligt bestämmelser i sjukvårdskungörelsen (1972:676) skall vid tillsättning av dessa tjänster särskilda sakkunniga uppföra på förslag de fyra med avseende å förtjänst och skicklighet främsta sökandena. Socialstyrelsen har i särskilda anvisningar, som riktar sig till sakkunniga som nu nämnts, angivit att vid uppskattning av ”förtjänsten” hänsyn skall tas endast till fullgjord tjänstgöringstid på tjänst som är förenad med rätt till tjänstår eller som genom särskilt beslut av socialstyrelsen tillagts tjänstårsrätt. Bestämmelser om tjänstårsberäkning för läkare finns i allmänna läkarinstruktionen (1963:341). Enligt dessa bestämmelser — som är utformade så att de anger i vad mån tjänstgöring hos annan än hos staten får för vinnande av befordran tillgodoräknas som om anställningen innehafts hos staten —

SoU 1974:30

är i huvudsak all kommunal tjänstgöring tjänstårsberättigad. I fråga om annan icke-statlig tjänstgöring äger socialstyrelsen medge tjänstårsrätt. Socialstyrelsen har genom särskilda beslut medgivit läkare tjänstårsrätt för tjänstgöring vid olika missionssjukhus.

För sjuksköterskor finns inte några särskilda bestämmelser om tillgodoräkning av anställningar för tjänstår i och för vinnande av befordran.

Anställning hos SIDA inom biståndsverksamhet utomlands är tjänstårsberättigande, eftersom anställningen är statlig. SIDA-anställning innebär också att tjänstgöringen tillgodoräknas för bl. a. statlig och kommunal tjänstepension. Nu nämnda förmåner är inte förenade med anställning hos missionssjukhus utomlands.

I motionen 1974:705 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, s, m, fp) framhålls bl. a. att det är ett rättvisekrav att läkare och sjuksköterskor som reser ut för att göra en insats vid ett missionssjukhus får räkna tiden till godo när de återvänder till Sverige. Tjänstgöringstiden bör därför få tillgodoräknas vid tjänstårsberäkning för befordran. Motionärerna föreslår också att socialstyrelsen skall få i uppdrag att bygga upp ett dokumentationssystem för användning vid tillgodoräkning av läkares och sjuksköterskors tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet.

Utredningen (Fi 1970:62) om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten i u-länder, m. m. avgav i december 1973 betänkandet (Ds Fi 1973:16) U-landsuppdragets meritvärde. I betänkandet framlades förslag om tillgodoräkning i merit-, löne- och pensionshänseende av anställning inom sådan biståndsverksamhet som sker genom eller med bidrag av svenska staten, om möjlighet till tjänstledighet för sådan anställning och om förbättrad dokumentation av u-landsbefattningar. Beträffande dokumentation av u-landsbefattningar föreslogs att en dokumentationscentral tillskapas genom att SIDA successivt bygger ut sin nuvarande dokumentation till att omfatta alla anställningar inom biståndsverksamheten som sker genom eller med bidrag av svenska staten. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Kungl. Maj :ts kansli.

Socialutskottet delar uppfattningen att det u-landsbistånd som utövas genom verksamheten vid missionssjukhusen är värdefull. Insatserna av personalen är viktiga både då det gäller den sjukvårdande verksamheten och verksamheten för förbättring av hygien och hälsovård. Även erfarenheter som personalen erhåller genom denna utlandstjänstgöring kan uppenbarligen vara av stort värde vid senare tjänstgöring i vårt land. Mot denna bakgrund framstår det som motiverat att en generös praxis tillämpas vid prövning av frågan om läkare eller sjuksköterska i merithänseende skall få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid missionssjukhus. En positiv inställning i denna fråga har också redovisats av socialstyrelsen, som i yttrande över motionen uttalat att styrelsen är beredd att även i fortsättningen liberalt tillgodoräkna tjänstgöring för läkare vid missionssjukhus som tjänstår och att en anställning som sjuksköterska vid ett missionssjukhus i princip är lika meriterande som

Soll 1974:30

sådan anställning vid annat sjukhus. Utskottet anser sig också kunna utgå från att sjukvårdshuvudmännen kommer att ha en positiv inställning i fråga om värderingen i merithänseende av sjuksköterskornas tjänstgöring vid missionssjukhus. Med hänsyn till det anförda är enligt utskottets mening någon riksdagens åtgärd i meritvärderingsfrågan inte erforderlig.

Förutsättning för en riktig bedömning i merithänseende av en anställning vid missionssjukhus är att tillfredsställande dokumentation finns om innehållet i anställningen. Det är därför angeläget att ett system för dokumentation om anställningar vid missionssjukhus finns. Frågan om uppbyggnaden av ett sådant system har mycket nära samband med frågan om tillskapandet av en sådan dokumentationscentral hos SIDA, som i enlighet med det ovan anförda föreslagits av utredningen om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten i u-länder, m. m. Utskottet gör den bedömningen att resultatet av den pågående beredningen av detta förslag bör avvaktas. Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka att riksdagen tar något initiativ i den här aktuella frågan. Motionen avstyrks därför även i denna del.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:705.

Stockholm den 16 oktober 1974

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c)*, Svensson i Kungälv (s)*, Carlshamre (m), Dahlberg (s), Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s)*, Andreasson i Östra Ljungby (c)*, Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s)*, fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), herr Signell (s), fru Wigenfeldt (c) och fru Lagergren (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 74 7901 S Stockholm 1974