Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:141 angående statsbidrag till kommunerna för färdtjänst, hemhjälp och familjedaghem jämte motioner
Socialutskottets betänkande nr 41 år 1974 SoU 1974:41
Nr 41
Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:141 angående statsbidrag till kommunerna för färdtjänst, hemhjälp och familjedaghem jämte motioner.
Propositionen
1 propositionen 1974:141 har Kungl. Majit (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att godkänna av föredragande departementschefen förordade grunder för statsbidrag till kommunal färdtjänst, social hemhjälp och kommunala familjedaghem att gälla fr. o. m. den 1 januari 1975.
1 samband med propositionen har socialutskottet behandlat sju motioner.
I ärendet har inkommit en skrivelse från De handikappades riksförbund (DHR).
I propositionen föreslås att statsbidrag införs till kommunernas färdtjänst för handikappade. Samtidigt läggs fram förslag om nya regler för statsbidragen till kommunernas kostnader för social hemhjälp och familjedaghem. De i propositionen föreslagna reformerna har utarbetats på grundval av ett betänkande från kommunalekonomiska utredningen.
Statsbidrag föreslås utgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader för såväl färdtjänst som social hemhjälp och familjedaghem. Bidragsunderlaget för färdtjänst skall omfatta kostnaderna för av kommun anordnad färdtjänst för handikappade. Det nuvarande bidragsunderlaget för social hemhjälp och familjedaghem utvidgas. För den sociala hemhjälpen skall statsbidrag lämnas inte bara för hemvårdare och hemsamariter utan även för särskilda kostnader som avser hår- och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning samt hemhjälpsledare. För de kommunala familjedaghemmen skall statsbidraget utöver lönekostnaderna omfatta omkostnadsersättning till dagbarnvårdare och föreskrivna hälsokontroller. Nuvarande kvotregel i bidragssystemet för de kommunala familjedaghemmen slopas samtidigt.
De nya bidragsreglerna, som beräknas öka statens årskostnader med 160 milj. kr., föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.
Motionerna
A. Vid riksdagens början väckta motioner
I motionen 1974:163 av fru Troedsson (m) och herr Åkerlind (m) hemställs att riksdagen beslutar
1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 41.
SoU 1974:41
1. att kvotregeln vid beräkningen av statsbidrag till familjedaghemmen avskaffas,
2. att en översyn görs av hur statsbidragen till barndaghem respektive familjedaghem även i övrigt görs neutrala.
I motionen 1974:427 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp) hemställs att riksdagen beslutar
1. att statsbidrag för kommunala familjedaghem i fortsättningen skall utgå med 50 procent av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner åt dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter,
2. om ändrade bestämmelser för statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet, innebärande att nu gällande kvotregel slopas i syfte att stimulera tillkomsten av barntillsynsplatser.
B. I anledning av propositionen väckta motioner
I motionen 1974:1874 av herr Boo m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar godtaga propositionen 1974:141 med den ändringen att statsbidrag för social hemhjälp skall utgå med 40 % av kommunernas bruttokostnader.
I motionen 1974:1875 av fru Fraenkel (fp) hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974:141 beslutar att resor som sker i anslutning till den allmänna förskolan skall inräknas i bidragsunderlaget för färdtjänsten.
I motionen 1974:1876 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en sådan uppföljning av inriktningen av utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen att erforderliga åtgärder snabbt kan vidtas, inom ramen för statsbidragssystemet, om en önskvärd prioritering av daghemsutbyggnaden uteblir.
I motionen 1974:1877 av herr Leuchovius (m) hemställs att riksdagen med bifall till propositionen 1974:141 i övrigt beslutar att även skolresor för handikappade, som inte deltar i vuxenutbildningen, skall medge rätt till statsbidrag, förutsatt att ordinarie skolskjutsfordon inte kan utnyttjas.
I motionen 1974:1878 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974:141 beslutar att även sysselsättningsverksamhet skall ingå i bidragsunderlaget för statsbidrag till social hemhjälp.
Utskottet
I propositionen läggs fram förslag till vissa reformer rörande statsbidrag till kommunerna. Förslagen har utarbetats på grundval av ett betänkande från kommunalekonomiska utredningen.
Det föreslås att statsbidrag införs till kommunernas färdtjänst för handikappade. Vidare föreslås nya regler för statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp och familjedaghem. Enligt propositionen skall
SoU 1974:41
statsbidrag utgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader för såväl färdtjänst som social hemhjälp och familjedaghem. Bidragsunderlaget för färdtjänst skall omfatta kostnaderna för av kommun anordnad färdtjänst för handikappade. Det nuvarande bidragsunderlaget för social hemhjälp och familjedaghem utvidgas. I propositionen föreslås - i likhet med vad som föreslagits i motioner väckta vid riksdagens början - att den s. k. kvotregeln i bidragssystemet för de kommunala familjedaghemmen slopas. Årskostnaderna för staten beräknas som en följd av de nya bidragssystemen öka med 160 milj. kr. om året.
Kommunal färdtjänst
Med färdtjänst avses, enligt den precisering som lämnas i propositionen, en primärkommunal eller landstingskommunal transportservice för handikappade, som har svårt att anlita allmänna kommunikationer eller förflytta sig på egen hand.
Handikapputredningen aktualiserade i betänkandet (SOU 1970:64) Bättre socialtjänst för handikappade frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. I betänkandet betonade utredningen vikten av att goda färdmöjligheter skapas för handikappade. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet ansluter sig också till vad socialministern anför i propositionen om att, som komplettering till de allmänna kommunikationerna, en god färdtjänst är en viktig förutsättning för att förverkliga kravet på integration och normalisering för handikappade.
Utskottet finnér här också skäl att i likhet med socialministern understryka vikten av att färdtjänsten är kvalitativt väl utvecklad. I detta hänseende må erinras om att handikapputredningen framhöll att färdtjänsten skall betjäna alla vilkas handikapp motiverar att de har tillgång till denna särskilda transportservice och inte vara förbehållen endast vissa grupper av handikappade. Färdtjänsten skall fö anlitas efter behov och inte begränsas till vissa färdmål eller vissa tider. Resenärens behov av personlig hjälp vid färden bör tillgodoses och kunna påkallas lätt och utan omgång. Enligt utredningen skall rätt att anlita färdtjänst ha giltighet över hela landet.
Kommunalekonomiska utredningen har - sedan handikapputredningens betänkande överlämnats för prövning - med förtur behandlat bl. a. frågor om statsbidrag till färdtjänsten. Utskottet ansluter sig till förslag i propositionen att statsbidrag till kommunernas och landstingskommunernas färdtjänst skall utgå med 35 % och att bidraget skall beräknas på kommunernas driftkostnader brutto för verksamheten, mberäknat kostnaderna för den arbetsledande personalen. Socialstyrelsen bör utfärda närmare föreskrifter för beräkningen av statsbidraget.
Statsbidraget bör inte förknippas med mera detaljerade föreskrifter som villkor för bidragen. Ett sådant förenklat statsbidragssystem bör som utredningen föreslagit och som socialministern förordat prövas under en för 1
'Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 41
SoU 1974:41
söksperiod som omfattar åren 1975-1977 för att det skall utrönas om reglerna för statsbidrag till kommunerna allmänt kan göras enklare.
Utskottet vill i likhet med socialministern och De handikappades riksförbund starkt understryka angelägenheten av att kommunerna utnyttjar det nya statliga stödet till att bygga ut färdtjänsten och att ge denna en god kvalitet. Det är, som bl. a. socialstyrelsen framhållit, viktigt att det nya bidragssystemet noggrant följs upp och utvärderas under försöksperioden. Enligt vad som anförs i propositionen kommer så också att ske.
I två motioner tas upp frågan om avgränsningen av resor som bör ingå i bidragsunderlaget. Som bakgrund till yrkandena bör nämnas att kommunalekonomiska utredningens undersökningar visar att skolresor i allmänhet ligger utanför den normala färdtjänstverksamheten och i stället ingår som en integrerad del av insatserna på skolans område och att socialministern därför delar utredningens mening att resor som sker i anslutning till den allmänna förskolan, grundskolan och gymnasieskolan inte skall inräknas i bidragsunderlaget för färdtjänsten. Däremot bör kostnaden för handikappades resor till utbildning som sker i samband med den kommunala vuxenutbildningen och andra former av studier för vuxna inräknas i bidragsunderlaget.
I motionen 1974:1875 av fru Fraenkel (fp) förordas att resor som sker i anslutning till den allmänna förskolan skall inräknas i nämnda underlag och i motionen 1974:1877 av herr Leuchovius (m) föreslås att skolresor även för andra än för vuxenstuderande skall vara bidragsgrundande under förutsättning att ordinarie skolskjutsfordon inte kan utnyttjas.
Enligt utskottets mening finns det inte skäl frångå den avgränsning av bidragsunderlaget beträffande skolresor, som föreslagits i propositionen. Utskottet vill framhålla att handikappade i det stora flertalet fall har möjlighet att anlita samma skolskjutsar som övriga barn och att bifall till motionerna därför endast skulle ha en marginell betydelse för den enskilda kommunen samtidigt som ett inräknande av bidragsunderlaget av ifrågavarande resor skulle vara ägnat att medföra en administrativ belastning. Utskottet avstyrker således motionerna och tillstyrker propositionen i motsvarande del. Utskottet vill dock upplysningsvis tillägga att undantagandet av den allmänna förskolan inte hindrar att i bidragsunderlaget kan inräknas resor som handikappade barn företar till och från daghem.
I anslutning till utskottets ställningstagande kan det också vara motiverat att påpeka att frågan huruvida vissa kostnader för transporter av handikappade skall ingå i bidragsunderlaget inte har något samband med frågan i vad mån kommunerna skall bereda handikappade möjlighet att få transport till och från viss undervisning.
Handikapputredningen föreslog att statsbidrag skulle kunna utgå till kommun för anskaffning av bil åt handikappad som komplement till färdtjänsten. Detta förslag har vunnit visst stöd under remissbehandlingen av kommunalekonomiska utredningens betänkande. Som utredningen framhåller
SoU 1974:41
är emellertid de situationer där förflyttningsbehovet inte kan tillgodoses inom färdtjänstens ram ofta knutna till arbets- och studiesituationer. I dessa situationer utgår redan ekonomiskt stöd till handikappade genom de bidrag som lämnas av arbetsmarknadsverket för anskaffning av motorfordon i syfte att underlätta resorna till och från arbete och studier. Mot denna bakgrund har socialministern avstått från att nu framlägga förslag i bilanskaffningsfrågan. Utskottet anser för sin del att den ekonomiska satsning som från statens sida nu bör göras på färdtjänstområdet bör inriktas på åtgärder som har en generell inriktning. Utskottet vill därmed inte utesluta att det kan vara motiverat att när effekterna av det nyinförda statsbidraget utvärderats ånyo överväga huruvida i bidragsunderlaget bör fä ingå även kostnader för bilanskaffning eller om det kan vara lämpligt att på annat sätt stimulera kommunerna att tillhandahålla vissa handikappade egen bil.
Utskottet vill här slutligen - i likhet med vad socialministern gör i propositionen -framhålla betydelsen av att handikappråd finns i kommunerna och länen. Råden ger kommunerna tillgång till handikapporganisationernas sakkunskap och möjligheter att i samarbete med handikapprörelsen utforma en rikt avpassad service för olika grupper handikappade.
Social hemhjälp
Utskottet tillstyrker förslag i propositionen att bidragsunderlaget för den sociala hemhjälpen vidgas till att omfatta vissa nu inte bidragsberättigade områden och beräknas på kommunens bruttokostnader för den sociala hemhjälpen. I bidragsunderlaget bör inräknas kostnader för personal med de särskilda funktionerna hår- och fotvård, badservice och matdistribution samt driftkostnader för snöröjning. Däremot kan utskottet inte tillstyrka att i bidragsunderlaget inräknas kostnader av det slag som förordas i motionen 1974:1878 av herr Westberg i Ljusdal (fp), nämligen kostnader för sysselsättningsverksamhet för pensionärer och handikappade. Motionsyrkandet avstyrks. Med hänsyn till att det, som framhållits av flera remissinstanser, är angeläget att bidragsreglerna får en så enkel utformning som möjligt bör administrationskostnader inte inräknas i bidragsunderlaget. Däremot bör kostnaderna förden arbetsledande personalen, de s. k. hemhjälpsledarna, ingå i bidragsunderlaget eftersom det här gäller insatser som är direkt knutna till hemhjälpsverksamheten. Bidragsunderlaget bör vidare - som socialstyrelsen påpekat och enligt vad som föreslås i propositionen - innefatta kostnader för personalens utbildning samt för jour- och beredskapstjänstgöring. Utskottet ansluter sig även i övrigt till vad socialministern i propositionen förordar rörande bidragsunderlaget.
1 propositionen föreslås i enlighet med ett enhälligt förslag av kommunalekonomiska utredningen att statsbidraget till den sociala hemhjälpsverksamheten -liksom för färdtjänsten och familjedaghemsverksamheten - skall utgöra 35 % av kommunens bruttokostnader.
SoU 1974:41
6 Erinringar mot bidragsnivån framförs i motionen 1974:1874 av herr Boo m. fl. (c). Motionärerna hävdar att - vid jämförelse med år 1974, för vilket år en tillfällig höjning av statsbidragsprocenten från 35 till 50 skedde för bidrag till social hemhjälp och kommunala familjedaghem - de i propositionen framlagda förslagen medför stora inkomstminskningar för många kommuner. Med hänsyn härtill och under hänvisning främst till att den sociala hemhjälpen är bäst utbyggd och därmed mest ekonomiskt betungande för kommunerna yrkar motionärerna att statsbidragsprocenten för den sociala hemhjälpen bestäms till 40.
Utskottet vill framhålla att bidragshöjningarna för 1974 skedde som ett led i en rad ekonomisk-politiska insatser som gjordes i konjunkturstimulerande syfte. Enligt utskottets mening bör därför vid bedömningen av förslagen i propositionen jämförelse i första hand ske med förhållandena år 1973. En sådan jämförelse visar, enligt vad som redovisas i propositionen, att vid ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag kommunerna sammanlagt kommer att tillföras ytterligare 160 milj. kr./år. Det kan visserligen inte bestridas att enstaka kommuner kan komma att bli berättigade till något mindre statsbidrag än under år 1974, men detta torde i så fall främst bero på att kommunerna i fråga inte har en färdtjänst eller har en dåligt utbyggd sådan. Med hänsyn till det anförda och då utskottet fäster stort avseende vid att kommunerna skall stimuleras att bygga ut den sociala servicen i dess helhet och då inte minst färdtjänsten, avstyrker utskottet motionsyrkandet. Propositionen tillstyrks i motsvarande del.
Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen att ändringarna i statsbidragsreglerna bör gälla försöksvis under åren 1975-1977. Det är viktigt att, liksom då det gäller färdtjänsten, erfarenheterna av de föreslagna bidragsreglerna följs upp och utvärderas.
Kommunala familjedaghem
Utskottet biträder förslaget i propositionen att bidragsunderlaget för den kommunala familjedaghemsverksamheten utvidgas genom att kostnaderna för omkostnadsersättning till dagbarnvårdare och föreskrivna hälsokontroller av dagbarnvårdare och dennes familj inräknas i bidragsunderlaget. Statsbidraget bör i enlighet med vad utskottet tidigare förordat beträffande färdtjänst och hemhjälp och i överensstämmelse med propositionens förslag beräknas till 35 % av kommunens bruttokostnader för verksamheten. Utskottet avstyrker därmed ett yrkande i den vid riksdagens början väckta motionen 1974:427 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp), vilket yrkande innebär krav på en högre statsbidragsprocent, som dock skulle beräknas på kommunernas nettokostnader.
I två motioner, som väckts vid riksdagens början, nämligen dels motionen 1974:163 av fru Troedsson (m)och herr Åkerlind (m), dels den ovan nämnda motionen 1974:427, framställs krav på att den s. k. kvotregeln, som i vissa
SoU 1974:41
fall begränsar kommuns rätt till statsbidrag för familjedaghemsverksamheten, skall avskaffas. Regeln innebär att till kommun med mer än 10 000 invånare statsbidrag utgår till den del det sammanlagda antalet inom kommunen ordnade platser i daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem överstiger, för det första 10 000-talet invånare en plats för varje fullt 200-tal invånare och för överskjutande invånarantal en plats för varje fullt 100-tal invånare. Alla i kommunen anordnade daghems- och fritidshemsplatser med statsbidrag - alltså även sådana platser som anordnats av landsting, industrier och föreningar - inräknas i kvotregeln. Statsbidrag utgår således för det antal platser i familjedaghem som överstiger kvoten.
Sedan flera remissinstanser, däribland socialstyrelsen, riksrevisionsverket och Svenska kommunförbundet - i yttranden över kommunalekonomiska utredningens förslag - föreslagit att kvotregeln slopas i samband med att bidragsbestämmelserna nu ändras, har socialministern i propositionen uttalat att det är uppenbart att kvotregeln som styrande instrument för kommunernas utbyggnad av barntillsynen nu får anses ha mindre betydelse. Härtill kommer att en sådan regel inte står i överensstämmelse med de allmänna strävandena att förenkla statsbidragsbestämmelserna. Mot den bakgrunden förordas i propositionen att kvotregeln slopas samtidigt med att de nya statsbidragsbestämmelserna införs den 1 januari 1975. Utskottet biträder förslaget. Härigenom tillgodoses således även de här aktuella motionsyrkandena.
Med utgångspunkt i att kvotregeln slopas tas såväl i motionen 1974:163 av fru Troedsson (m) och herr Åkerlind (m) som i motionen 1974:1876 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) upp frågan om avvägningen mellan utbyggnaden av daghem och utbyggnaden av familjedaghemsverksamheten.
I den förstnämnda motionen preciseras yrkandet på det sättet att en översyn bör göras som skall syfta till att göra statsbidragsgivningen till de båda barntillsynsformerna neutrala. I motionen 1974:1876 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en sådan uppföljning av inriktningen av utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen att inom ramen för statsbidragssystemet erforderliga åtgärder snabbt kan vidtas, om en önskvärd prioritering av daghemsutbyggnaden uteblir.
Utskottet vill erinra om att LO i sitt yttrande över kommunalekonomiska utredningens förslag om ett utvidgat bidragsunderlag framhållit att familjedaghemmen kommer att ha stor betydelse under ett uppbyggnadsskede av den kommunala barnomsorgen men även framdeles för barn som av särskilda skäl inte kan vistas i grupp. LO har därför tillstyrkt förslaget men påpekat att bidragsbestämmelserna inte får vara så utformade att familjedaghemmen av kommunalekonomiska skäl framstår som ett mera attraktivt alternativ än den institutionella verksamheten. I överensstämmelse med vad som anförs i de båda motionerna och i LO:s remissyttrande dr bidragsbestämmelserna på förevarande område inte leda till att daghemsutbyggnaden eftersätts. Enligt utskottets mening måste därför en noggrann
Soll 1974:41
uppföljning av bidragsbestämmelserna ske. Då utskottet utgår från att Kungl. Majit fortlöpande kommer att följa utvecklingen på detta område anser utskottet det inte erforderligt med något riksdagens initiativ i anledning av motionsyrkandena.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande den s. k. kvotregeln med bifall till Kungl. Maj.ts förslag i propositionen 1974:141 samt till motionen 1974:163 och motionen 1974:427, båda motionerna i motsvarande delar, godkänner vad föredragande departementschefen anfört,
2. att riksdagen beträffande statsbidrag till social hemhjälp med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:1874 godkänner vad föredragande departementschefen anfört,
3. att riksdagen beträffande övriga förslag i propositionen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:427 i motsvarande del, motionen 1974:1875, motionen 1974:1877 och motionen 1974:1878 godkänner vad föredragande departementschefen anfört,
4. att riksdagen beträffande utbyggnaden av barntillsynen avslår motionen 1974:163 i motsvarande del och motionen 1974:1876.
Stockholm den 26 november 1974
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s)*, Andreasson i Östra Ljungby (c)*, Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c), herr Alftin (s), fru Troedsson (m), herr Hagberg i Borlänge (vpk)* och fru Fraenkel (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
beträffande statsbidrag till social hemhjälp av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt (c) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att bidragshöjningarna för 1974 skedde som ett led i en rad ekonomisk-politiska insatser som gjordes i konjunkturstimulerande syfte. Uppräkningen av statsbidraget hade synnerligen värdefulla
SoU 1974:41
inslag, dels genom att den gav kommunerna ökade möjligheter att utöka verksamheten på två viktiga hjälp-, kontakt- och tillsynsområden, dels genom att den i dåvarande arbetsmarknadsläge skapade flera sysselsättningstillfällen, särskilt för kvinnor. Det negativa med tidsbegränsade bidrag är att det efter bidragstidens utgång uppstår problem för kommunerna att fortsätta verksamheten i den större ”kappan”. Kommunernas långsiktiga ekonomiska planering rubbas också. Detta framhölls med skärpa från centern vid riksdagsbehandlingen av stimulanspaketet i denna del, varvid vi krävde att det högre bidraget skulle utgå även efter 1974 års utgång. Liknande synpunkter har också framförts av Kommunförbundet som uttalat att, om staten beslutar om reformer på det kommunala området, besluten också bör innefatta ekonomisk kompensation till kommunerna.
Som framhållits i motionen 1974:1874 ger inte propositionens förslag kompensation till kommunerna i sådan utsträckning som krävs för att verksamheten överallt skall kunna bibehållas på 1974 års nivå. Om kommunerna på grund av sitt pressade ekonomiska läge skulle tvingas göra nedskärningar i den sociala hemhjälpsverksamheten drabbar detta mångå människor med stort hjälpbehov. En sådan utveckling är oacceptabel. Med hänsyn till det anförda och då utskottet finner det angeläget att kommunerna ges ekonomiska möjligheter att hålla den sociala servicen på en hög nivå tillstyrker utskottet yrkandet i motionen 1974:1874 att statsbidraget för social hemhjälp skall utgå med 40 % av kommunernas bruttokostnader. Propositionen avstyrks i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande statsbidrag till social hemhjälp i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1974:1874 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,