Med anledning av propositionen 1975/76:20 om svenskt medlemskap i en finansiell stödfond inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) m.m. och riksbanksfullmäktiges förslag om vissa ändringar i riksbankslagen (förslag 1975/76:5), jämte motioner

Finansutskottets betänkande

FiU 1975/76:11

1975/76:11

med anledning av propositionen 1975/76: 20 om svenskt medlemskap i en finansiell stödfond inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) m.m. och riksbanksfullmäktiges förslag om vissa ändringar i riksbankslagen (förslag 1975/76: 5), jämte motioner Propositionen I

propositionen 1975/76: 20 (finansdepartementet) har regermgen — efter föredragning av statsrådet Sträng — föreslagit riksdagen dels att

1. godkänna att Sverige blir medlem i den finansiella stödfonden inom OECD,

2. bemyndiga riksbanken att lämna lån och ställa garantier till stödfonden samt att i övrigt handha Sverige berörande låne- och andra transaktioner med denna,

dels att antaga i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank,

2. lag om ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

De i propositionen framlagda förslagen till lagändringar är av följande lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrives att 1 och 15 §§ lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 Sveriges riksbank är enligt 9 kap. 12 § regeringsformen myndighet under riksdagen.

15 Riksbanken må upptaga utländsk kredit ävensom bevilja utländsk centralbank och Internationella valutafonden kredit.

1 Senaste lydelse 1974: 569.

’ Senaste lydelse 1962:192.

1 Riksdagen 1975/76. 5 sami. Nr 11

Föreslagen lydelse §*

Sveriges riksbank är enligt 9 kap. 12 § regeringsformen myndighet under riksdagen. Riksbanken står under riksdagens garanti.

§2

Riksbanken må upptaga utländsk kredit ävensom bevilja utländsk centralbank och Internationella valutafonden kredit. Efter riksdagens bestämmande må kredit också beviljas annan inter -

FiU 1975/76:11

2 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nationell finansorganisation vari svenska staten är medlem.

Därjämte må riksbanken hos utländsk bankinrättning insätta penningar samt av sådan bankinrättning såsom insättning mottaga penningar med eller utan räntegottgörelse.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier

Härigenom förordnas att 3 § lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Utan hinder av bestämmelse i annan författning åtnjuta följande internationella organisationer immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige

1. Förenta Nationerna,

2. till Förenta Nationerna anknutna fackorgan,

3. Europarådet,

4. rådet för samarbete på tullområdet,

5. internationella atomenergiorganet,

6. Europeiska frihandelssammanslutningen,

7. organisationen för ekono- 7. organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, miskt samarbete och utveckling,

samt den inom denna organisation upprättade finansiella stödfonden,

8. organisationen för europeisk rymdforskning,

9. den internationella domstolen,

10. den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

11. internationella centralorganet för biläggandet av investeringstvister,

12. Asiatiska utvecklingsbanken,

13. internationella telesatellitorganisationen Intelsat,

14. Afrikanska utvecklingsfonden,

15. internationella oljeskadefonden,

16. den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen,

17. det europeiska centret för medellånga väderprognoser.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt 1973:1204.

1 Senaste lydelse 1975: 61.

FiU 1975/76:11

3 I propositionen framhålls att höjningarna av världsmarknadspriset på olja under 1973 och 1974 medförde stora underskott i så gott som alla de oljeimporterande ländernas bytesbalanser. För att finansiera dessa underskott och motverka risken av protektionistiska åtgärder har särskilda internationella kreditarrangemang vidtagits. Inom den internationella valutafonden (IMF) inrättades sålunda i juni 1974 en s. k. oljefacilitet, vars utlåningskapacitet för 1975 uppgår till ca 6 miljarder dollar. Vidare kom OECD-ländema i april i år överens om att inrätta en särskild stödfond. Regeringen undertecknade denna överenskommelse efter att ha hört utrikesnämnden. Det är detta avtal som nu framläggs för riksdagen för ratificering. Avtalets text är fogad som bilaga till propositionen och återges ej här.

Stödfondens omfattning är betydande. Den skall uppgå till 20 miljarder SDR (särskilda dragningsrätter). Detta motsvarar för närvarande ca 105 miljarder kr. Sveriges kvot uppgår till 300 miljoner SDR, vilket motsvarar drygt 1,5 miljarder kr. Fonden skall fungera under två år. Ett villkor för att en medlem av fonden skall erhålla lån är att landet först tömt ut andra kapitalkällor som står till buds på rimliga villkor. Längsta löptid för lånen är sju år. Insatserna i fonden kan antingen betalas kontant eller göras i form av garantiåtaganden. Med stöd av dessa åtaganden är det sedan meningen att fonden i eget namn skall låna upp medel på internationella eller nationella kapitalmarknader. I detta fall blir det endast om någon låntagare inte skulle fullgöra sina låneförpliktelser gentemot stödfonden i rätt tid som medlemmarnas åtaganden måste infrias med egna medel.

Föredraganden anser att den föreslagna fonden kan fylla en viktig funktion under den period med allvarliga anpassningsproblem som OECD-ländemas ekonomier står inför. Den kan väntas få positiv betydelse för Sveriges betalningsbalansutveckling, även om vi inte själva skulle komma att låna i den. De finansiella åtaganden som medlemskapet innebär bedömer han som godtagbara från valutareservsynpunkt.

Föredraganden förordar att riksbanken bemyndigas att fullgöra alla Sverige berörande transaktioner med den nu aktuella stödfonden. Härför krävs ett tillägg i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank. Enligt 15 § denna lag får riksbanken för närvarande endast lämna kredit till utländsk centralbank och internationella valutafonden. Därför föreslås ett tillägg i lagen så att riksbanken dessutom, enligt beslut av riksdagen, kan lämna kredit till annan internationell finansorganisation, vari Sverige är medlem.

I propositionen understryks att om Sveriges engagemang i fonden skulle leda till förlust och denna förlust skulle komma att uppgå till så betydande belopp att fullmäktige i riksbanken anser att den inte bör belasta banken har fullmäktige, i likhet med vad som gäller i fråga om

FiU 1975/76: 11

det av riksbanken tillskjutna insatskapitalet i världsbanken, att göra framställning om medel för förlustens täckande.

Vidare föreslås en komplettering av 3 § i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier, så att fondavtalets bestämmelser om immunitet och privilegier införlivas med intem svensk rätt.

Föredraganden föreslår slutligen i sammanhanget att det i 1 § riksbankslagen anges att riksbanken står under riksdagens garanti. Att detta ansvar framgår uttryckligen av lag kan visa sig vara av värde vid riksbankens låneengagemang i utlandet.

Motionerna

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts

1975/76: 32 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att avslå propositionen 1975/76: 20,

1975/76: 33 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att avslå propositionen 1975/76: 20.

I motionen 32 framhålls att motiven för den föreslagna OECD-fonden — att genom finansiellt stöd motverka en protektionistisk utveckling hos de industrialiserade länderna — i och för sig är mycket lovvärda. Avtalet om fonden är emellertid utformat så att det ger anledning till mycket allvarliga betänkligheter. Motionärerna vänder sig bl. a. mot att de länder som allra hårdast drabbats av de höjda oljepriserna ställs utanför. Genom att röststyrkan i fonden är proportionell till ländernas kvoter får USA ett för stort inflytande över besluten. Lånevillkoren är så utformade att om Sverige skulle behöva låna i fonden måste vi också acceptera dess förmynderskap, när det gäller vår ekonomiska politik. De fördelar som fonden kan tänkas medföra kan inte uppväga dessa nackdelar. Sverige bör därför enligt motionärernas mening avstå från att deltaga i fonden och i stället inrikta sina ansträngningar på de försök som görs att finna globala lösningar på betalningsbalansproblemen, inte minst med hänsyn till de fattiga ländernas situation.

Argumentationen i motionen 33 går delvis efter samma linjer. Regeringens förslag att Sverige skall ingå som medlem i fonden är att ytterligare binda upp Sverige till den nuvarande ekonomiska världsordningen. Fondens mening är att ett antal i huvudsak rika kapitalistiska stater skall ge varandra inbördes stöd. Den blockerar enligt motionärerna medel — 1 500 milj. kr. — som skulle kunna ges annan användning. Den belastar valutareserven på ett sätt som kan försvåra insatser för de fattiga folken.

FiU 1975/76:11

5 Förslaget

Fullmäktige i riksbanken hemställer (förslag 1975/76: 5) att riksdagen måtte antaga följande förslag till lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank att 14—16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Riksbanken må köpa och sälja Riksbanken må köpa och sälja utländska valutor, som förfalla till utländska valutor. betalning inom ett år.

15 §

Riksbanken må upptaga utländsk kredit ävensom bevilja utländsk centralbank och Internationella valutafonden kredit.

Därjämte må riksbanken hos ut- Därjämte må riksbanken hos utländsk bankinrättning insätta pen- ländsk bankinrättning insätta penningar samt av sådan bankinrätt- ningar. Riksbanken må mottaga

ning såsom insättning mottaga pen- penningar såsom insättning för ut ningar

med eller utan räntegott- ländsk stat eller offentlig myndig görelse.

het eller för mellanstatlig organisa tion

eller för utländsk bankinrättning. Insättning må mottagas med eller utan räntegottgörelse.

16 §

Riksbanken må köpa och sälja:

a. svenska statsobligationer och övriga svenska statspapper;

b. andra svenska obligationer;

c. lätt säljbara utländska statsobligationer och övriga statspapper;

d. andra lätt säljbara utländska d. andra lätt säljbara utländska

obligationer än statsobligationer, obligationer än statsobligationer,

därest de förfalla till betalning in- därest de förfalla till betalning inom ett år. om tre år.

Riksbanken må även förmedla köp och försäljning av obligationer och statspapper, varom ovan sägs.

Därjämte må riksbanken förvärva aktier i banken för internationell betalningsutjämning (Banque des Réglements intemationaux).

FiU 1975/76:11

6 Det är på tre punkter fullmäktige föreslår lagändring.

För det första vill man att riksbankens möjligheter att placera valutareserven skall utvidgas något. Hittills har riksbanken endast haft rätt att förvärva andra utländska obligationer än statsobligationer om dessa förfaller inom ett år. Nu vill fullmäktige att riksbanken skall få rätt att förvärva sådana obligationer med en återstående löptid av upp till tre år. Detta kräver ändring i 16 § riksbankslagen.

För det andra vill fullmäktige att riksbanken skall få ökade möjligheter att köpa och sälja valutor på termin. Den gällande begränsningen av terminsaffärernas löptid till ett år i 14 § riksbankslagen bör därför upphävas.

För det tredje föreslås att bestämmelsen i 15 § andra stycket riksbankslagen bringas i bättre överensstämmelse med den praxis, som redan utvecklats bl. a. i fråga om betalningar av svenskt utvecklingsbistånd. Det bör därför i detta stycke stadgas att riksbanken får motta insättningar inte blott från utländsk bankinrättning utan även från utländsk stat, regering eller offentlig myndighet samt från mellanstatlig organisation.

Utskottet

Avtalet oin OECD:s stödfond

Det ligger i sakens natur att internationella överenskommelser av det slag varom här är fråga som regel har karaktären av en kompromiss mellan skilda intressen. Avtalet om stödfonden är dessutom blott en av de internationella åtgärder som vidtagits för att stärka valutasystemet och motverka risken för att protektionistiska åtgärder i form av tullhöjningar och importrestriktioner vidtas. Andra viktiga element i detta internationella stödprogram är bl. a. valutafondens tidigare omnämnda oljefacilitet, fondens ”Extended Fund Facility” och planerade ”Special Trust Fund”. Dessa senare arrangemang tar framför allt sikte på de icke-oljeproducerande u-ländernas betalningsbalanskris och därav följande behov av internationell finansiell hjälp. Sett från global synpunkt kompletterar dessa åtgärder OECD:s stödfond, som ju i allt väsentligt är avsedd att omfatta rika, högt industrialiserade länder. Det kan nämnas att valutafondens samlade utlåning till u-länder ökade från ca 1 miljard SDR i början av 1974 till ungefär 4 miljarder SDR i september 1975.

Utskottet kan sympatisera med motionärernas önskan att de internationella samarbetsåtgärder, som vidtagits för att möta den senaste tidens betalningsbalanspåfrestningar, skulle ha givits en ännu mer u-landsorienterad inriktning än vad som blivit fallet. Samtidigt vill utskottet emellertid framhålla att de olika överenskommelser som träffats — ofta efter långa och segslitna förhandlingar — totalt sett måste betraktas som viktiga och nödvändiga bidrag till en lösning av de internationella

FiU 1975/76:11

betalningsbalansproblemen. De u-länder som råkat i en särskilt prekär situation har härigenom på olika vägar fått ökade möjligheter till internationell finansiering av sina växande betalningsbalansunderskott. Även stödfonden kan, i den mån den medverkar till att medlemsländerna håller uppe sin import bättre i trängda betalningsbalanslägen, indirekt bidra till en lösning av u-ländernas betalningsbalansproblem. Om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga återstår att se.

Sverige, vars export till över 80 procent går till OECD-området, har för sin del enligt utskottets bedömning ett klart intresse av att medverka i fondsamarbetet.

Med hänvisning till vad sålunda anförts förordar utskottet att riksdagen godkänner att Sverige blir medlem i OECD:s stödfond och vidtar de övriga härför erforderliga åtgärder som föreslås i propositionen. Motionerna 32 och 33 avstyrks.

Riksdagens garanti

I den nya regeringsformen, som trädde i kraft 1974, tog man bort stadgandet om att riksbanken skulle stå under riksdagens garanti. Nu har det visat sig att ett sådant stadgande kan vara av värde vid riksbankens upplåning i utlandet. Föredraganden föreslår därför att det i 1 § riksbankslagen anges att riksbanken står under riksdagens garanti.

Utskottet biträder detta förslag.

Valutareservens placering

Utskottet har intet att erinra mot riksbanksfullmäktiges förslag om en viss utvidgning av riksbankens möjligheter att placera valutareserven och tillstyrker att riksdagen antar det av fullmäktige framlagda förslaget till ändring i 16 § riksbankslagen.

Riksbankens terminsaffärer i valutor

Utskottet tillstyrker fullmäktiges förslag att begränsningen av löptiden för riksbankens valutaaffärer i 14 § riksbankslagen upphävs.

Biståndsbetalningarna

Utskottet, som rent allmänt vill understryka vikten av att riksbankslagens stadganden, tillämpad praxis och rådande förhållanden på det monetära området så långt möjligt stämmer överens, tillstyrker fullmäktiges förslag till ändring av 15 § andra stycket riksbankslagen.

Utskottet har i anslutning till sin hemställan sammanfört de i detta betänkande tillstyrkta ändringarna i riksbankslagen till en enda lagtext.

FiU 1975/76:11

8 Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 20 och förslag 1975/76: 5 samt med avslag på motionerna 1975/76: 32 och 1975/76: 33

1. godkänner att Sverige blir medlem i den finansiella stödfonden inom OECD,

2. bemyndigar riksbanken att lämna lån och ställa garantier till stödfonden samt att i övrigt handha Sverige berörande låneoch andra transaktioner med denna,

3. antar utskottets i bilaga till detta betänkande intagna förslag till lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank,

4. antar vid propositionen 1975/76: 20 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

Stockholm den 11 november 1975

På finansutskottets vägnar

NILS G. ÅSLING

Närvarande: herrar Åsling (c), Ekström (s), Burenstam Linder (m), Kristiansson (c), Franzén (s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s), Söderström (m), Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Hermansson (vpk), Wirtén (fp) och Gadd (s).

Reservation

av herr Hermansson (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det ligger” och på s. 7 slutar med ”33 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag utsätts i motionerna 1975/76: 32 och 1975/76: 33 för en skarp och välgrundad kritik. Fonden binder ytterligare upp Sverige till den nuvarande ekonomiska världsordningen. Den har motiverats med bl. a. höjningarna av oljepriserna, men de länder som hårdast drabbats av oljeprisstegringarna har ställts utanför fonden. Fonden innebär — som motionärerna framhåller — att ett antal i huvudsak rika, kapitalistiska industriländer ger varandra inbördes stöd. USA kommer genom den proportionella röstfördelningen att kunna utöva ett mycket avgörande inflytande.

FiU 1975/76: 11

9 I motionen 32 påpekas också riktigt att om Sverige skulle behöva låna i fonden så innebär det att fondens förmyndarskap när det gäller den ekonomiska politiken måste accepteras. Det heter nämligen i fondens artikel V § 2 att lån beviljas om medlemmens politik är förenlig med fondens i artikel I § 2 angivna ändamål, där det bl. a. allmänt talas om att fonden har till ändamål att uppmuntra medlemmar att ”föra en ändamålsenlig inhemsk och internationell ekonomisk politik, däri inbegripet en passande betalningsbalanspolitik och samarbetsåtgärder ägnade att främja ökad produktion och hushållning med energi”.

I motionen 33 görs det påpekandet att fonden binder upp 1 500 miljoner kronor som skulle kunna ges annan användning.

' Utskottet förordar således att Sverige icke blir medlem i OECD:s stödfond och yrkar med bifall till motionerna 32 och 33 att regeringens proposition 1975/76: 20 avslås i denna del.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 20 och motionerna 1975/76: 32 och 1975/76: 33 samt med bifall till förslag 1975/76: 5

1. avslår regeringens förslag om att Sverige blir medlem i den finansiella stödfonden inom OECD,

2. antar reservantens i bilaga, till detta betänkande intagna förslag till lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank.

FiU 1975/76:11

10 Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrives att 1 och 14—16 §§ lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank skall ha nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag Reservantens förslag

1 §*

Sveriges riksbank är enligt 9 kap. 12 § regeringsformen myndighet under riksdagen. Riksbanken står under riksdagens garanti.

14 §2

Riksbanken må köpa och sälja utländska valutor.

15 §3

Riksbanken må upptaga ut- Riksbanken må upptaga utländsk kredit ävensom bevilja ut- ländsk kredit ävensom bevilja utländsk centralbank och Internatio- ländsk centralbank och Internationella valutafonden kredit. Efter nella valutafonden kredit.

riksdagens bestämmande må kredit också beviljas annan internationell finansorganisation vari svenska staten är medlem.

Därjämte må riksbanken hos utländsk bankinrättning insätta penningar. Riksbanken må mottaga penningar såsom insättning för utländsk stat eller offentlig myndighet eller för mellanstatlig organisation eller för utländsk bankinrättning. Insättning må mottagas med eller utan räntegottgörelse.

16 §4

Riksbanken må köpa och sälja:

a. svenska statsobligationer och övriga svenska statspapper;

b. andra svenska obligationer;

c. lätt säljbara utländska statsobligationer och övriga statspapper;

d. andra lätt säljbara utländska obligationer än statsobligationer, därest de förfalla till betalning inom tre år.

Riksbanken må även förmedla köp och försäljning av obligationer och statspapper, varom ovan sägs.

Därjämte må riksbanken förvärva aktier i banken för internationell betalningsutjämning (Banque des Réglements intemationaux).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1974: 569.

1 Senaste lydelse 1939: 203.

3 Senaste lydelse 1962: 192.

1 Senaste lydelse 1969:197.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97S 750045