Med anledning av motion om värnpliktsutbildningens meritvärde
FöU 1975/76:10
Försvarsutskottets betänkande 1975/76:10
med anledning av motion om värnpliktsutbildningens meritvärde
I motionen 1975:1171 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Svanström (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag angående värnpliktsutbildningens inordnande i arbetsmarknadspolitiken och utbildningssystemet enligt vad i motionen anförts.
Nuläge
Frågan om det meritvärde som bör tillmätas värnpliktstjänstgöringen i det civila arbetslivet har senast utretts av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning, som i december 1969 lade fram ett betänkande med förslag i ämnet (SOU 1970:12). I betänkandet redovisades förslag till vissa riktlinjer för meritvärdering m. m. De innebar i korthet följande:
Värnpliktsutbildningen inrymmer sakvärden även fördet civila livet. Denna utbildning bör, när det gäller antagning till civil utbildning eller anställning eller befordran i civil tjänst, bedömas med utgångspunkt i detta sakvärde och inte som en av sociala och humanitära skäl betingad kompensation för tidsförlust till följd av värnpliktstjänstgöring. Värnpliktsutbildningen ger samtliga värnpliktiga en för det civila livet värdefull arbetslivserfarenhet - ett s. k. allmänvärde - och innefattar för vissa utbildningslinjer även ledarutbildning eller yrkesutbildning, ofta av betydande civilt meritvärde.
Man bör eftersträva en vidgad samordning av militär och civil utbildning. I vissa fall föreligger formell motsvarighet mellan militär och civil utbildning. För sådana fall bör denna motsvarighet beaktas och införas i intagningsbestämmelserna för den aktuella civila vidareutbildningen. När viss värnpliktsutbildning ger s. k. behörighet i visst eller vissa ämnen skall behörigheten godtas av civil myndighet utan krav på att särskilt prov skall behöva avläggas. När sådan formell motsvarighet inte föreligger bör utbildningens civila sakvärden inordnas under beteckningarna allmänvärde, ledarutbildningsvärde och yrkesutbildningsvärde.
Militära tjänstgöringsbetyg, som utfärdas för civilt bruk, bör ge en utbildningsmyndighet eller arbetsgivare tillräcklig ledning för bedömning av värnpliktstjänstgöringens civila meritvärde. De värnpliktiga bör därför fä ett betyg som till sin uppbyggnad korresponderar med de betyg som används inom det civila samhället. Betyget bör innehålla delbetyg i tjänstbarhet i befattning och i förekommande fall i ledarförmåga samt i yrkesgrenar och ämnen. Plats skall även finnas på betygsblanketten, där övriga för det. värnpliktige meriterande sakuppgifter kan anges. Betyget skall åtföljas av en arbets- och utbildningsbeskrivning och obligatoriskt tilldelas samtliga värnpliktiga.
Reglerna för meritvärdering m. m. av värnpliktsutbildning bör i tillämpliga delar gälla även utbildning som fullgörs i form av vapenfri tjänstgöring. Frivilligutbildning inom försvarsmakten och totalförsvaret bör i nu angivna hänseende likställas med värnpliktstjänstgöring.
1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 10
FöU 1975/76:10
2 Med anledning av betänkandet har överbefälhavaren genom beslut av regeringen den 1 februari 1974 fått i uppdrag att vid förband och skolor inom försvarsmakten fr. o. m. budgetåret 1974/75 föranstalta om en redovisning av värnpliktstjänstgöringens och viss annan frivillig tjänstgörings civila meritvärde i form av tjänstgöringsintyg. För redovisningen, som skall utföras i samråd med värnpliktsverket och arbetsmarknadsstyrelsen, gäller vissa i beslutet lämnade föreskrifter. Det ankommer på överbefälhavaren att i samråd med nämnda myndigheter utfärda de närmare föreskrifter som erfordras.
Enligt samma beslut skall arbetsmarknadsstyrelsen beträffande de vapenfria tjänstepliktiga fr. o. m. budgetåret 1974/75 tillämpa motsvarande förfarande vid utfärdande av intyg och vitsord.
Åt värnpliktsverket uppdrogs samtidigt att i samråd med överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen utarbeta vissa utbildnings- och arbetsbeskrivningar, avseende annan utbildning med väsentliga inslag av civil natur. Det ankommer på arbetsmarknadsstyrelsen att samla alla utbildnings- och arbetsbeskrivningar till en särskild publikation, riktad främst till yrkesvägledande och arbetsförmedlande organ, arbetsgivare och utbildande myndigheter.
Vid antagning av värnpliktig eller vapenfri tjänstepliktig till civil utbildningskall det civila behörighets-och meritvärdet av värnpliktstjänstgöringen resp. den vapenfria tjänstgöringen i princip tillgodoräknas honom. I de fall föreskrifter meddelats om att yrkesverksamhet under viss tid ingår som grund för behörighet för antagning till eftergymnasial utbildning skall tiden för fullgjord värnpliktstjänstgöring och vapenfri tjänst samt utbildning till och tjänstgöring som reservofficer enligt vederbörande utbildningsmyndighets närmare bestämmande jämställas med yrkesverksamhet under motsvarande tid.
De i det föregående nämnda myndigheterna har per den 1 juli 1975 redovisat arbetsläget beträffande utbildnings- och arbetsbeskrivningarna och sina erfarenheter i övrigt av verksamheten.
Motionen
Värnpliktsutbildningen har - påpekas det i motionen 1975:1171 - i vissa avseenden meritvärde, t. ex. i fråga om signalistutbildning, där meriter räknas vid anställning i t. ex. televerket. Det finns emellertid enligt motionärerna starka önskemål om att meritvärdera värnpliktsutbildningen i högre grad än hittills. I de allra flesta fall kan nämligen varken utbildningstiden eller själva utbildningen tillgodoräknas vid civil yrkesverksamhet.
Motionärerna vill få till stånd en verklig meritvärdering av värnpliktsutbildningen, som de anser angelägen från såväl de värnpliktigas som samhällets synpunkt. Härvid bör inte bara speciell utbildning utan även själva utbildningstiden ge meriter för fortsatt civil utbildning eller yrkesverksam -
FöU 1975/76:10
het efter värnplikten. Motionärerna föreslår att det nuvarande poängsystemet ses över och att åtgärder samtidigt vidtas för att inordna värnpliktsutbildningen i den fortsatta civila yrkesutbildningen och arbetsmarknadspolitiken.
Utskottet
Frågan om värnpliktsutbildningens meritvärde har utskottet tidigare behandlat med anledning av en motion till 1974 års riksdag. Yrkandet var den gången att en värnpliktig på begäran skall kunna få skriftligt bevis på den specialutbildning han fått under sin militärtjänstgöring. Den 1 februari 1974, dvs. inte långt efter det att motionen avlämnats, utfärdades - som framgår av det föregående - vissa bestämmelser angående värnpliktstjänstgöringens och viss annan tjänstgörings civila meritvärde m. m. Utskottet kunde med hänvisning härtill konstatera (FöU 1974:29 s. 6)att motionärernas förslag i denna del blivit i allt väsentligt tillgodosett.
I den nu aktuella motionen yrkas att värnpliktsutbildningen skall meritvärderas i högre grad än hittills. Inte bara speciell utbildning utan även själva utbildningstiden bör enligt motionärerna ge meriter för fortsatt civil utbildning eller yrkesverksamhet efter grundutbildningen. De föreskrifter som gäller sedan den 1 februari 1974 innebär emellertid också i detta avseende en förändring i jämförelse med tidigare förhållanden på området.
I en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som för kännedom är fogad till beslutet, erinras bl. a. om att värnpliktsutbildningen för ett stort antal värnpliktiga - skyttesoldater, eldledningsmän, pjäsmän och minörer - har ett dominerande militärt innehåll. Om dessa värnpliktiga uttalas i promemorian (s. 6) följande:
Rättviseskäl talar här för att alla värnpliktiga på något sätt skall kunna tillgodoräkna sig värnpliktstjänstgöringen. Detta gäller särskilt i betraktande av att många värnpliktiga, som av olika skäl befriats från värnpliktens fullgörande, under motsvarande tid genom studier eller yrkesverksamhet kan förskaffa sig meriter. Det ter sig därför angeläget att föreskriva att - såsom i det föregående sagts - värnpliktstjänstgöringen vid den värnpliktiges antagning till utbildning skall anses motsvara yrkesverksamhet under lika lång tid.
Som utskottet har redovisat pågår försöksverksamhet med meritvärdering av värnpliktstjänstgöringen. Värnpliktstjänstgöring och vapenfri tjänst skall i princip jämställas med arbetslivserfarenhet som har vunnits genom anställning. Vissa speciella regler för tillgodoräknandet har dock ansetts motiverade när det gäller antagning till högre studier.
I sitt betänkande Om behörighet och antagning till högskolan föreslog kompetenskommittén (SOU 1974:71 s. 144-145) 15månader som en minimitid för ett tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet. Kommittén föreslog vidare att värnpliktstjänstgöring och vapenfri tjänst inte skall få räknas in i de 15 månaders anställning som krävs för att arbetslivserfarenhet skall tillgodo -
FöU 1975/76:10
räknas. Regeln motiveras med att vissa sökande inte bör vara garanterade att fö en merit som inte står andra sökande - främst kvinnor - till buds. I ett intervall 16-60 månader kommer dock tjänstgöringen att räknas in.
1 propositionen 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. anslöt sig departementschefen till kompetenskommitténs förslag och riksdagen hade ingen erinran (UbU 1975:17, rskr 1975:179).
Med anledning av högskolereformen har tillsatts bl. a. en central organisationskommitté. Denna har som en av sina uppgifter att - med utgångspunkt i vad som har anförts i propositionen 1975:9 och utbildningsutskottets betänkande - utarbeta förslag till bestämmelserom behörighet och urval.
Med hänvisning till pågående försöksverksamhet inom försvaret, riksdagens ställningstagande och det fortsatta arbetet rörande behörighetskrav när det gäller högskolestudier anser utskottet inte att riksdagen bör besluta i enlighet med motionärernas förslag. Motionen bör alltså avslås.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975:1171.
Stockholm den 18 november 1975
På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON
Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström (s), herrar Brännström (s), Gustavsson i Nässjö (s). Gernandt (c), Hedberg (s), Björk i Gävle (c), Andreasson i Östra Ljungby (c). Petersson i Röstånga (fp), Kindbom (c), Svartberg (s) och fru Ekelund (c).
GOTAB 75 10085 S Stockholm 1975