lagen.nu
Bet. 1975/76:FöU13

Med anledning av propositionen 1975:74 med förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal jämte motioner

Typ
Betänkande
Datum
1975-11-25
Källa
data.riksdagen.se

Försvarsutskottets betänkande

FöU 1975/76:13

1975/76:13

med anledning av propositionen 1975: 74 med förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal jämte motioner

I propositionen 1975: 74 (försvarsdepartementet) har regeringen — efter föredragning av statsrådet Holmqvist — föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal som föredragande statsrådet har förordat i propositionen.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1975/76: 2, 3 och 5.

Propositionen

Inom försvaret är följande personalkategorier att hänföra till medicinalpersonalen, nämligen apotekare, läkare, läkarassistenter (tandläkare) och veterinärer. Det stora flertalet värnpliktiga läkare och läkarassistenter utbildas inom armén. De är avsedda för arméns och flygvapnets behov. Inom armén utbildas också alla apotekare och veterinärer. De fördelas därefter på de olika försvarsgrenarna. Inom marinen utbildas de värnpliktiga läkare och läkarassistenter som flottan och kustartilleriet behöver.

I likhet med vad som gäller för övriga värnpliktiga genomförs utbildningen av den värnpliktiga medicinalpersonal e n i form av grundutbildning och repetitionsutbildning. Grundutbildningen omfattar allmänmilitär utbildning i erforderlig omfattning, befattningsutbildning och militär miljöutbildning under fältmässiga förhållanden. Befattningsutbildningens längd avvägs med hänsyn till den värnpliktiges civila utbildningskompetens. Repetitionsutbildningen fullgörs i form av krigsförbandsövningar och särskilda övningar liksom för övriga värnpliktiga.

Den tid som grundutbildningen tar är för läkare 250 dagar, för läkarassistenter/tandläkare 315 dagar, för apotekare 225 dagar och för veterinärer 345 dagar. Hur utbildningen är upplagd framgår schematiskt av bifogade sammanställning (bilaga), som också visar var utbildningen i dess olika skeden är förlagd. Utbildningsgången är i korthet följande.

Den första tjänstgöringsperioden om 90 dagar — den grundläggande befälsskolan — fullgörs omedelbart efter det att de värnpliktiga har avslutat sina gymnasiestudier. För värnpliktiga som har avlagt vederbörlig kandidatexamen eller uppnått i stort sett motsvarande kompetens anordnas läkarassistentskola, apotekarbefälsskola och veterinärbefälsskola. Efter avlagd fackexamen utbildas de värnpliktiga vid resp.

1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 13

Kartong: S. 1, rad 4 Tillägges: jämte motioner

Föll 1975/76:13

fackskolor. Denna utbildning utgör det väsentligaste inslaget i deras utbildning för kommande krigsbefattningar.

För läkare tillkommer miljöutbildning i läkarassistentbefattning samt en kirurgkurs efter läkarfackskolan. För läkarassistent anordnas tjänstgöring vid civila sjukhus samt förberedande sjukvårdstjänstgöring vid fredsförband. Grundutbildningen avslutas för alla medicinalvärnpliktiga med grundläggande krigsförbandsutbildning.

Den nuvarande utbildningsgången har medfört svårigheter att genomföra en planmässig utbildning av den värnpliktiga medicinalpersonalen. En av orsakerna härtill är den bristande anpassningen till de värnpliktigas civila studier. Den har lett till att antalet värnpliktiga som inte har fullgjort medicinalinriktad grundutbildning har ökat alltmer.

Utbildningssystemet för medicinalvämpliktiga har setts över inom försvarsdepartementet. Resultatet av översynen har redovisats i en promemoria (Ds Fö 1974: 6) med förslag till ändrade bestämmelser för utbildning av värnpliktig medicinalpersonal, m. m.

Enligt departementspromemorian finns det anledning att överväga om man inte skall lägga om hela det nuvarande utbildningssystemet för medicinalvämpliktiga. Ett alternativ som skisseras i promemorian är att låta de medicinalvämpliktiga fullgöra hela sin grundutbildning som värnpliktigt truppbefäl, sjukvårdsbefäl eller sjukvårdssoldater. Den militära miljökunskap och ledarförmåga som de på sådant sätt förvärvar kan göra dem bättre skickade att efter omskolning under repetitionsutbildningstiden fungera som läkare, läkarassistent /tandläkare och apotekare. Den ökande tillgången på värnpliktig medicinalpersonal öppnar också större möjligheter att för krigsorganisationen tillämpa ett utbildningssystem som grundas på behovsberäkningar och urvalsförfarande.

I promemorian förordas ett sådant utbildningssystem för värnpliktiga veterinärer. En utredning av möjligheterna att införa motsvarande utbildningssystem för övrig värnpliktig medicinalpersonal bör enligt promemorian påbörjas utan dröjsmål. I avvaktan därpå föreslås endast vissa ändringar i utbildningens innehåll och omfattning, så att man når en bättre anpassning mellan värnpliktstjänstgöringen och den värnpliktiges civila studier. Detta förutsätter ett väl fungerande system med fasta rutiner för ömsesidig information mellan civila utbildningsmyndigheter och truppregistreringsmyndigheterna under de medicinalvämpliktigas hela grundutbildningstid.

Promemorian har efter remissbehandling legat till grund för de förslag som nu har förelagts riksdagen.

I propositionen föreslås att nuvarande grundutbildning till befattningen veterinär upphör. Rekrytering till sådan befattning avses ske genom att man för över värnpliktig som har fullgjort grundutbildning i militär befattning för befäl och därefter avlagt veterinärexamen.

FöU 1975/76:13

3 För övriga medicinalvärnpliktiga innebär propositionen att de delar av grundutbildningen sorn infaller under pågående terminer utgår. I propositionen föreslås vidare att varje tjänstgöringsperiod skall omfatta högst 60 dagar. I övrigt innebär propositionens förslag att grundutbildningstiden totalt sett blir kortare.

Den i propositionen förordade utbildningsgången (antal dagar) för läkare, läkarassistenter/tandläkare och apotekare framgår av nedanstående sammanställning. Vid en jämförelse med nuläget, som framgår av bilagan till detta betänkande, kan konstateras att den grundläggande befälsskolan ersätts med allmänmilitär utbildning och att läkarassistentskolan kallas sjukvårdsbefälsskola.

Läkare

Läk.-ass.

(tandläkare)

Apotekare

Allmänmilitär utbildning

60 Sj ukvårdsbefälsskola

Apotekarbefälsskola

60 Assistenttjänstgöring på sjukhus

Läkarfackskola

Fackkurs för läkarassistent (tandläkare)

Apotekarfackskola

60 Fredssjukvårdstjänst Tjänstgöring vid sjukhus eller

regional stab

30 Vinterutbildning

15 Antal dagar

225 Viss utbildning utgår eller ersätts med annan utbildning. Sålunda utgår miljöutbildningen i läkarassistentbefattning för läkare och den förberedande sjukvårdstjänstgöringen för läkarassistenter/tandläkare. Kirurgkursen om 15 dagar för läkare under grundutbildningen utgår och ersätts med en kirurgkurs, som under repetitionsutbildningen anordnas för kirurger och anestesiologer samt tandläkare med käkkirurgi som specialitet. Även den grundläggande krigsförbandsutbildningen utgår och ersätts för läkare med 30 dagars utbildning i fredssjukvårdstjänst och för apotekare med 30 dagars utbildning vid sjukhus eller regional stab.

Den ändrade utbildningsgången, som enligt propositionen bör tilllämpas fr. o. m. juni 1976, innebär att det årliga antalet tjänstgöringsdagar för medicinalvärnpliktiga minskas med sammanlagt ca 14 000.

I propositionen erinras om att bestämmelser om värnplikt, som är att anse som en begränsning av individens rörelsefrihet, enligt den nya regeringsformen skall tas in i lag och utformas så detaljerade att de tillämpningsföreskrifter som ansluter till lagen inte tillför regleringen av värnplikten något nytt. F. n. pågår emellertid försök med förkortad grundutbildning. Försöken kommer att utvärderas under hösten 1975 och kan föranleda ändring av de utbildningstider som tillämpas nu.

lf Riksdagen 1975176.10 sami. Nr 13

FöU 1975/76:13

4 Det har därför ansetts böra anstå med den ändring som behöver göras i värnpliktslagen med anledning av den nu föreslagna förkortningen av de medicinalvämpliktigas grundutbildning till dess de pågående försöken har utvärderats.

Ett i departementspromemorian redovisat förslag om att inrätta en för totalförsvaret gemensam krigssjukvårdsskola har inte ansetts böra prövas i detta sammanhang. Föredragande statsrådet erinrar emellertid om att medicinalfackskolan i Solna endast är provisoriskt organiserad. Det är hans avsikt att senare ta ställning till skolorganisationen och skolans framtida lokalisering.

Motionerna

I motionen 1975/76: 2 av herr Takman m. fl. (vpk) hemställer motionärerna, utan att invända mot propositionens förslag beträffande den aktuella utbildningsordningen,

1. att riksdagen måtte besluta att frågan om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal måtte skyndsamt utredas i syfte att ersätta denna särskilda värnplikt med en generell tjänsteplikt i akut-, katastrof- och krigsmedicin,

2. att riksdagen måtte besluta att en utredning görs om att ersätta den militära sjukvårdsorganisationen med en civil organisation för katastrof- och krigsmedicin, som regionalt skulle ha samma huvudmän som övrig hälso- och sjukvård, dvs. landstingen.

I motionen 1975/76: 3 av fru af Ugglas (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att värnpliktsutbildning för medicinalpersonal bör helt inriktas på krigets krav, dvs. krigssjukvård,

2. att riksdagen beslutar att utbildning i militär fredssjukvård ej skall ingå som ett led i obligatorisk värnpliktstjänstgöring för medicinalpersonal,

3. att riksdagen beslutar att krigssjukvårdsutbildning bör ges när den värnpliktige har den största förutsättningen för att tillgodogöra sig utbildningen, dvs. efter avslutad civil grundutbildning.

I motionen 1975/76: 5 av herr Ängström m. fl. (fp, s, c, m) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen begär en utredning om förutsättningarna för att lokalisera en försvarets sjukvårdsskola till Umeå.

Utskottet

Utbildningen av värnpliktig medicinalpersonal sker enligt grunder som godkänts av 1971 års riksdag (prop. 1971: 88, FöU 1971: 14, rskr 1971: 144). För utbildningen gäller föreskrifterna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941: 967). Vidare gäller de provisoriska bestämmelser om värnplikts -

FöU 1975/76:13

utbildningen, som utfärdades den 29 juni 1973 med ändringar den 13 september 1974.

Enligt de provisoriska bestämmelserna skall den som blivit uttagen till civilmilitär befattning fullgöra grundutbildning som omfattar för apotekare 255 dagar, för läkare 250 dagar, för läkarassistent 315 dagar och för veterinär 345 dagar. Utbildningen genomförs i form av grundutbildning och repetitionsutbildning. Hur grundutbildningen är upplagd framgår av sammanställningen som är fogad som bilaga till detta betänkande. Repetitionsutbildningen fullgörs i form av krigsförbandsövningar och särskilda övningar liksom för övriga värnpliktiga.

Eftersom det har visat sig svårt att genomföra en planmässig utbildning av den värnpliktiga medicinalpersonalen har utbildningssystemet för dessa värnpliktiga setts över inom försvarsdepartementet. Resultatet av översynen har redovisats i en promemoria (Ds Fö 1974: 6) med förslag till ändrade bestämmelser för utbildning av värnpliktig medicinalpersonal, m. m.

Departementspromemorian ligger till grund för de förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal som nu förelagts riksdagen och som utskottet i det föregående har redogjort för. Enligt propositionen skall nuvarande grundutbildning till befattningen veterinär upphöra och rekryteringen till sådan befattning i stället ske genom överföring av värnpliktig som har fullgjort grundutbildning i militär befattning för befäl och därefter avlagt veterinärexamen. I fråga om apotekare, läkare och tandläkare föreslås endast att den nuvarande utbildningens innehåll och omfattning ändras så att man når en bättre anpassning mellan värnpliktstjänstgöringen och den värnpliktiges civila studier.

De i propositionen framlagda riktlinjerna för grundutbildning av medicinalvärnpliktiga synes vara väl ägnade att eliminera de svårigheter som hittills förelegat att genomföra en planmässig utbildning av denna personal. Propositionens förslag ligger också helt i linje med utskottets uppfattning när det gäller insatser för att undanröja föreliggande brister i den militära hälso- och sjukvårdsorganisationen. Vid behandlingen av årets budgetproposition erinrade utskottet i betänkandet FöU 1975: 13 om sina tidigare uttalanden angående den betydelse som hälso- och sjukvården har för vårt vämpliktsförsvar och om behovet av en väl fungerande organisation på området. Utskottet anförde ytterligare (s. 37):

Det blir för varje år alltmer angeläget att åtgärder vidtas för att bl. a. komma till rätta med den rådande bristen på läkare inom försvaret. Utskottet har inte något att erinra mot att försvarets sjukvård sätts in i ett större sammanhang men förutsätter att man på ansvarigt håll genom dellösningar och på annat sätt söker motverka konsekvenserna av den fördröjning som redan inträtt.

Det var den gången närmast fråga om förbandssjukvården. De nu föreslagna förändringarna avser utbildningen av medicinalvärnpliktiga och

FöU 1975/76:13

är att betrakta som en dellösning på detta område. Behovet av ändringar i utbildningsgången för de medicinalvärnpliktiga är väl dokumenterat och ifrågasätts inte heller i de motioner som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet övergår härefter till att behandla vissa delfrågor som har aktualiserats genom motionerna.

Motionen 1975/76: 2 av herr Takman m. fl. (vpk) tar upp den i departementspromemorian framförda tanken på en radikal omläggning av det nuvarande utbildningssystemet för medicinalvärnpliktiga. Man anser sig på goda grunder kunna ifrågasätta om denna speciella form av värnpliktsutbildning är nödvändig eller ens önskvärd för att upprätthålla försvarsberedskap på det medicinska området. Det grundläggande felet med krigssjukvården, liksom med företagshälsovården, är enligt motionärerna att den varit och förblivit isolerad från sjukvården i övrigt samtidigt som den öppna och slutna sjukvården — både den kroppsliga och den psykiatriska — har förts in under samma huvudmannaskap (landstingen). På den civila sidan har man — framhåller motionärerna — skapat förutsättningar för en rationell utbyggnad av den öppna vården (distriktsläkarstationer och vårdcentraler) och en rationell samordning av den öppna och den slutna sjukvården inom sjukvårdsdistrikt inom varje landstingsområde.

En radikal omläggning vore enligt motionärerna att samordna den militära sjukvården och sjukvårdsberedskapen med eller rättare sagt inordna den i en organisation, som omfattade alla former av katastrofberedskap och katastrofmedicin. En sådan organisation skulle skapa förutsättningar för snabba insatser vid katastrofer i fred och möjliggöra en snabb omställning till sjukvård under krigsförhållanden. Man skulle också få en katastrofberedskap för snabba internationella insatser. Motionärerna framhåller i detta sammanhang att den kvinnliga mcdicinalpersonalen inte bör hållas utanför en sektor av landets katastrof- och krigssjukvårdsorganisation av det skälet att de inte är värnpliktiga.

Utskottet anser det nödvändigt att man inom den militära krigssjukvårdsorganisationen i ökad omfattning faller tillbaka på och utnyttjar den civila krigssjukvårdens redan etablerade sjukvårdsenheter, främst beredskapssjukhusen. Det är företrädesvis vid dessa enheter som den slutliga behandlingen av svårt krigsskadade kan ske. En förutsättning härför är emellertid att snabba överlevnadsåtgärder med kvalificerad sjukvårdsoch läkarpersonal kan sättas in så långt fram i stridslinjen som möjligt. Möjligheter till sådana snabba åtgärder måste finnas i den militära sjukvårdsorganisationen och det är framför allt för sådana initialåtgärder i fältmässig miljö som den värnpliktiga medicinalpersonalen måste utbildas.

I motionen 1975/76: 3 hävdar fru af Ugglas (m) att dagens vämpliktsutbildning av läkare är alltför hårt fredssjukvårdsanknuten och brister

FöU 1975/76: 13

i utbildning för krigets krav. Motionären anser att utbildning för krigssjukvård bör helt dominera värnpliktstjänstgöringen. Eftersom det måste vara svårt att utbilda unga medicine studerande och kandidater i krigssjukvård med hänsyn till deras bristande allmänmedicinska kunskaper bör man enligt motionären överväga om inte grundutbildningstiden för läkare kunde kortas ner till ett par månaders allmänmilitär och miljömässig utbildning till förmån för förlängd och mer meningsfylld repetitionsutbildning (alternativt senarelagd grundutbildning) efter det att de värnpliktiga avslutat sina grundläggande medicinska studier. Detta skulle — konstaterar motionären — visserligen kollidera med den civila tjänstgöringen och förmodligen vara impopulärt bland sjukvårdshuvudmännen men den successivt ökade tillgången på läkare skulle å andra sidan underlätta en senarelagd värnpliktsutbildning.

En senareläggning av krigssjukvårdsutbildningen enligt motionärens förslag skulle, såvitt man kan se, få till följd att värnpliktstjänstgöringen för de medicinalvärnpliktiga blir förenad med större ekonomiska uppoffringar än om tjänstgöringen som nu huvudsakligen förläggs till sommaruppehållen under studietiden. Betydande svårigheter skulle — som motionären anger — även uppkomma för sjukvårdshuvudmännen. För den militära krigssjukvårdsorganisationen innebär motionärens förslag att tiden för de medicinalvärnpliktigas krigsplacering förkortas med ca tio år.

Utskottet vill också framhålla att den fredssjukvårdstjänst om 30 dagar som föreslås i propositionen närmast är att betrakta som en miljöutbildning. Den blivande läkaren måste nämligen se sin kommande krigsuppgift i ett vidare sammanhang och inte bara begränsad till det strängt fackmässiga. Han bör bl. a. få en inblick i krigsförberedelsearbetet såvitt avser sjukvårdstjänsten. Utskottet delar alltså motionärens mening att läkarutbildningen inte får bli ett led i den militära fredssjukvården. Utskottet vill betona att fredssjukvårdstjänsten om 30 dagar inte får anta formen av tjänstgöring i vakant läkartjänst vid ett fredsförbands sjukvårdsavdelning.

Slutligen skall utskottet något beröra yrkandet i motionen 1975/76: 5 av herr Ångström m. fl. (fp, s, c, m) att regeringen skall låta utreda förutsättningarna för att lokalisera en försvarets sjukvårdsskola till Umeå. Ett liknande yrkande har tidigare förts fram i en motion till 1974 års riksdag. Utskottet förutsatte då i sitt betänkande FöU 1974: 30 (s. 5) att man vid den översyn av den värnpliktiga medicinalpersonalens utbildning, som vid denna tidpunkt ännu pågick, skulle överväga såväl behovet av en permanent sjukvårdsutbildning inom försvaret som frågan om lokaliseringen av denna utbildning.

I den departementspromemoria som nu föreligger finns redovisat ett förslag om att inrätta en för totalförsvaret avsedd krigssjukvårdsskola. Frågan har inte tagits upp i propositionen, beroende på att beredningen

FöU 1975/76: 13

av promemorians förslag i denna del ännu inte är avslutad. Försvarsministern anmäler emellertid i propositionen att han senare har för avsikt att ta ställning till lokaliseringsfrågan och därmed sammanhängande spörsmål.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 3,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 5,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal som föredragande statsrådet har förordat i propositionen 1975: 74.

Stockholm den 25 november 1975

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Glimnér (c), fru Sundström (s), herrar Brännström (s), Pettersson i Örebro (c), Gustavsson i Nässjö (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson i Asarum (s), Gernandt (c), Hedberg (s) och Konradsson (s).

FöU 1975/76:13

9 Bilaga

Nuvarande utbildningsgång för den värnpliktiga medicinalpersonalen

Utbildning

Antal dagar

Lä- Läk. kare ass. (tand- läk.)

Apo- Vete- tekare rinär

Utbildningen förlagd till

Grundläggande befälsskola Armén

90 Olika arméförband

Marinen

Karlskrona örlogsskolor

Läkarassistentskola

Armén

45 Trängförband

Marinen

Marinens sjukvårdsskola

Apotekarbefälsskola

_

i Göteborg Trängförband

Veterinärbefälsskola

90 Trängförband

Miljöutbildning

Krigsorganiserade förb.

Praktik på kirurgisk avd.

Civila sjukhus

Läkarfackskola

Armén

45 Medicinalfackskolan i

Marinen

_

Solna

Marinens sjukvårdsskola

Fackkurs för läkarass. (tandläkare)

Armén

45 Medicinalfackskolan

Marinen

Sjökrigsskolan

Apotekarfackskola

Medicinalfackskolan

Veterinärfackskola

90 Medicinalfackskolan

Kirurgkurs

Förberedande sjukvårds- tjänstgöring

___

- ,

Grundläggande krigsför- bandsutbildning Armén

75 Marinen

Anm.

1. Inom marinen utbildas läkarassistenterna under ca två veckor tillsammans med läkarna vid sjukvårdsskolan.

2. För läkarna inom marinen avslutas utbildningen med två-tre veckors special utbildning i ubåts- och dykerimedicin vid Karlskrona örlogsskolor.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1975 750050