Med anledning av motion om tillsättningen av högre tjänster inom statsförvaltningen
InU 1975/76:2
Inrikesutskottets betänkande 1975/76:2
med anledning av motion om tillsättningen av högre tjänster inom statsförvaltningen
I motionen 1975:299 av herr Wennerfors (m) och fru Mogård (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ändrade direktiv, så att även byråchefs- och avdelningschefstjänster tillsätts enligt samma förfarande som övriga tjänster i statsförvaltningen.
Yttrande över motionen har inhämtats från statens personalnämnd (SPN),
Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S),
Centralorganisationen SACO/SR samt Statsanställdas förbund (SF).
Gällande ordning
Den högsta tillsättningsmakten för statlig tjänst tillkommer enligt 11 kapitlet regeringsformen regeringen. I huvudsak har regeringen förbehållit sig rätten att tillsätta tjänster med ledningsfunktioner, dvs. tjänster i lönegrad F 23/24 (förutvarande C 1) och däröver samt chefstjänster i lägre grader.
I övrigt har myndigheterna fått rätten att tillsätta tjänster på egen hand.
Själva förfarandet vid tillsättning av de statliga tjänsterna är sedan gammalt starkt formaliserat. Tjänsterna kungörs till ansökan lediga så att alla får samma möjlighet att komma i fråga. 16 § statstjänstemannalagen stadgas i enlighet härmed som huvudregel att tjänst som myndighet tillsätter skall kungöras ledig till ansökan. Huvudbestämmelser om förfarandet när myndighet tillsätter tjänst finns intagna i statstjänstemannastadgan.
Det allmänna kungörelsekravet görs inte gällande för de högsta chefstjänsterna. Dessa tjänster tillsätts av regeringen utan ansökningsförfarande på förslag av vederbörande departementschef. Regeringen tillsätter i regel även byråchefstjänster och därmed jämförliga chefstjänster utan kungörelseförfarande men vanligen på förslag eller anmälan av myndighetens chef.
År 1966 då beslut fattades om en ny personalorganisation för riksdagen berördes frågan om förfarandet vid tillsättning av nya tjänster. Av det sammansatta konstitutions- och bankoutskottets betänkande 1966:2 framgår att flertalet då aktuella tjänster på dåvarande löneplan C utannonserades efter beslut av talmanskonferensen. Detta förfarande kritiserades i motionen 11:944 med avseende på sådana befattningar, som för framtiden avsågs att inte omfattas av regler om skyldighet att ledigförklara tjänster.
Utskottet förklarade i anledning härav i sitt av riksdagen godkända betänkande: -
1 Riksdagen 1975/76. 18sami. Nr2
InU 1975/76:2
2 Utskottet vill för sin del uttala, att det framstår som högst värdefullt att riksdagen genom utannonseringen får vetskap om vilka aspiranter som står till buds även i fråga om de höga tjänsterna, och att det kan vara av värde att ett motsvarande förfarande tillämpas även i framtiden även om det inte föreskrivs i författningsbestämmelser.
Motionen
I motionen framhålls att de statliga verken i princip har en likartad praxis när det gäller tillsättning av avdelningschefs- och byråchefstjänster, dvs. befattningar närmast under verksledningen (generaldirektör och/eller överdirektör).
Motionärerna pekar vidare på att det genom den under de senaste decennierna kraftiga ökningen av antalet tjänster av här aktuellt slag blivit allt vanligare att kvalificerade tjänster tillsätts utan gängse ansökningsförfarande. Konsekvenserna härav framställs i motionen på följande sätt.
En konsekvens av detta förfaringssätt är att i de flesta fall den krets som i realiteten kommer i fråga begränsas till befattningshavare vid det egna verket, det "egna” departementet samt ett fätal personer från organisationer e. d. som har ofta förekommande kontakter med verket, departementet eller departementschefen. De flesta tjänsterna är emellertid av det slaget att man otvivelaktigt skulle fä ett meritmässigt bredare underlag när det gäller urvalet än vad som nu är fallet. Det nuvarande förfarandet kan icke vara i enlighet med de krav som medborgarna i allmänhet och eventuella sökande i synnerhet har rätt att ställa på en statsförvaltning.
En annan konsekvens är att verkscheferna själva eller departementschefen kan vilja - och ofta synes vilja - styra urvalet på ett sådant sätt att andra intressen än de traditionella när det gäller tillsättandet av tjänster kan komma till uttryck. Detta medför i sin tur risk för att nyckelpersonerna i statsförvaltningen blir lyhörda för departementets synpunkter, för verkschefens åsikter etc. Det kan medföra att de som eftersträvar att fä sådana befattningar inte vill riskera att hamna i dålig dager, exempelvis genom ett självständigt uppträdande.
Avslutningsvis anförs i motionen att reglerna för tillsättning av ett relativt stort antal högre tjänster i statsförvaltningen sålunda skiljer sig från reglerna för tjänstetillsättning i allmänhet. Man ifrågasätter om icke avfattningen av 2 kap. 1 § regeringsformen lägger hinder i vägen för tjänstetillsättningen genom ett så formlöst system som det s. k. anmälningsförfarandet utgör.
Remissyttranden
SPN och SACO/SR förordar ett mer öppet anställningsförfarande samt hänvisar till den eventuella avtalsreglering av frågan som arbetsrättskommitténs förslag om demokrati på arbetsplatsen (SOU 1975:1) kan föranleda inom statsförvaltningen.
SACO/SR uttalar sig för att nuvarande bestämmelser och principer för
InU 1975/76:2
tillsättningsförfarandet blir föremål för utredning, lämpligen genom en arbetsgrupp med företrädare för bl. a. de statsanställdas organisationer.
Även TCO-S och SF hänvisar till de lagar som kan väntas bli resultatet av den nämnda utredningens arbete. I avvaktan på att ställning tas till dessa problem förordar de båda organisationerna att motionen avslås.
SPN anser i sitt yttrande att det syfte - ett öppnare rekryteringsförfarande vid tillsättning av chefstjänster - som motionärerna eftersträvar bör stödjas av huvudsakligen två principiella skäl. För det första bör samhällsnyttan och myndigheternas effektivitet främjas om urvalet till högre tjänster inom statsförvaltningen sker på ett så stort underlag som möjligt, vilket kan ske genom att flera personer ges möjlighet att söka eller anmäla intresse för de aktuella tjänsterna. För det andra är det angeläget med ett mer öppet rekryteringsförfarande mot bakgrund av förändrade värderingar på arbetsmarknaden beträffande personaladministrationens innehåll och utformning. Som exempel härpå nämns bl. a. kraven på större inflytande för de anställda i anställningsfrågor. SPN anser det rimligt att också statsförvaltningen omfattas av denna utveckling, bl. a. genom att de anställda ges möjlighet att medverka i ärendeberedning och anmäla intresse för aktuella tjänster. Detta personalpolitiska mål måste dock, enligt SPN, vägas mot de krav samhällsintressena och den politiska demokratin ställer.
Med ”ett öppnare rekryteringsförfarande” avser SPN att dessa rekryteringsärenden bereds inom respektive myndighet på i princip samma sätt som vid rekrytering till andra tjänster där beslutanderätten ligger på myndigheten.
Enligt SPN:s bedömning ger nuvarande regelsystem möjlighet att tillämpa ett öppnare förfarande i den utsträckning regeringen - som tillsätter tjänsterna - så finner lämpligt. SPN anser vidare att, i den mån längre gående förändringar blir aktuella, frågan bör behandlas i anslutning till den eventuella lagstiftning och avtalsutformning som arbetsrättskommitténs förslag om demokrati på arbetsplatsen kan föranleda inom statsförvaltningen.
Utskottet
Tjänster i statsförvaltningen som byråchef eller högre tillsätts av regeringen utan föregående ansökningsförfarande, medan övriga tjänster kungörs till ansökan lediga. Regler härom återfinns i statstjänstemannalagen och statstjänstemannastadgan.
! motionen yrkas att reglerna skall ändras så att tillsättande av tjänst som byråchef eller avdelningschef skall föregås av ansökningsförfarande. Motionärerna menar att en sådan ordning skulle ge ett bredare urval för den beslutande i tillsättningsärende.
Enligt utskottets uppfattning finns det skäl som talar för ett öppnare tillsättningsförfarande än det som f. n. tillämpas för den typ av tjänster som berörs i motionen.
InU 1975/76:2
4 Frågor som rör tillsättning av tjänster faller inom det område beträffande vilket det diskuteras ett vidgat inflytande för de anställda i statsförvaltningen. Arbetsrättskommittén har för sin del lagt fram förslag som syftar till att möjliggöra ett ökat personalinflytande i fråga om tillsättning av statliga tjänster. Kommitténs förslag bereds f. n. i regeringens kansli. Med hänvisning härtill och till vad i övrigt anförts anser sig utskottet inte böra föreslå någon åtgärd på grund av motionen.
Utskottet hemställer
att motionen 1975:299 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 oktober 1975
På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON
Nä/rarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i Kalmar (s). Gustafsson i Säffle (c), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Strindberg (m), Ekinge (fp), Andréasson i Falkenberg (s) och Hallgren (vpk).
GOTAB 75 10040 S Slockholm 1975