Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller Arbetsmarknad m. m. jämte motioner

InU 1975/76: 33

Inrikesutskottets betänkande 1975/76: 33

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller Arbetsmarknad m. m. jämte motioner

1 betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1975/76:100 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet)- efter föredragning av statsråden Bengtsson och Leijon - framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1976/77 till Arbetsmarknad m. m., punkterna B 1-B 8 samt till Arbetsmiljö, punkten C 5. Propositionens förslag redovisas i den löpande framställningen under rubriker som anknyter till propositionens uppställning.

Punkten B 9 behandlas av utskottet i ett senare betänkande och punkterna B 10 och B 11 i betänkandet InU 1975/76:32. Punkterna C 1-C4 har remitterats till socialutskottet och behandlas i betänkandet SoU 1975/76:31.

1 anslutning till propositionen behandlar utskottet nedanstående 51 motioner.

Motionerna

1975/76:191 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för intensifierat bekämpande av ungdomsarbetslösheten som uppdragits i motionen, innebärande

a. att arbetsförmedlingen ges ökade resurser för att kunna göra större insatser för arbetslös ungdom på alla orter där ungdomen har svårt att få arbete,

b. att nya former för varvad utbildning införs som ett medel i de arbetslöshetsbekämpande åtgärderna, innebärande olika kombinationsformer av arbetsmarknadsutbildning-anställning,

c. att beredskapsarbetena för ungdom planeras i former som garanterar anställning efter avslutat beredskapsarbete,

d. att beredskapsarbetena för ungdom i övrigt utformas så att de ger kvalificerad praktik och inte enbart blir former för sysselsättning under begränsade perioder,

e. att all planering som rör arbetslöshetsbekämpande åtgärder för ungdom sker i samråd med de politiska och fackliga ungdomsorganisationerna,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning fastställs till 90 kr. per dag för alla som inte är medlemmar i erkänd arbetslöshetskassa eller är medlemmar men inte uppfyller villkoren för ersättning vilket således betyder att bestämmelsen om dagpenning på 45 kr. per dag för den som inte fyllt 20 år upphävs.

Behandlas utsk. yttr. s.

utsk.

hemst. p.

17, 20

17, 21

17, 22 12

17, 22 12

18, 22 12

1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

1975/76:249 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för att utbilda därtill lämplig arbetslös ungdom för vårdyrkena.

1975/76:282 av fru Göthberg (c) och fru Andersson i Hjärtum (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att statens vägverk får i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadsverket utöka insatserna i fråga om röjningsarbeten vid vägarna i enlighet med vad som framhållits i motionen.

1975/76:387 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1975/76:383 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjt bidrag till anordnande av halvskyddat arbete.

1975/76:437 av herr Henrikson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de bestämmelser som reglerar avstängning från rätt till kontant arbetsmarknadsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:438 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för

1. att arbetsmarknadspolitiken bör ges en ny principiell inriktning i syfte att bereda arbetshandikappade en meningsfull sysselsättning i produktionsföretag enligt i denna motion skisserad riktning och med löne- och anställningsvillkor i enlighet med dem som gäller för öppna marknaden och där de anställda tillförsäkras inflytande över såväl produktionsinriktning som anställnings- och arbetsvillkor,

2. att ett statligt huvudföretag bildas jämte på lämpliga platser i skilda delar av landet lokala produktionsföretag samt att huvudmannaskapet för denna verksamhet blir statligt, förslagvis genom AB Statsföretag.

1975/76:439 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att bidrag från AMS får utgå för det ändamål som aktualiseras i motionen (upprustning av hundgårdar).

1975/76:440 av fru Nordlander m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen, med understrykande av att allt praktikantarbete skall avlönas enligt principen lön efter utfört arbete, hos regeringen hemställer om initiativ till att förhandlingar kommer till stånd mellan vederbörande partsorganisationer rörande lönevillkor m. m. för praktikanter.

1975/76:512 av herr Alftin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande anpassningsgruppernas ställning som remissorgan i samband med pensionsutredningar och försäkringskassans s. k. 90-dagarsgranskning.

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

17, 21 6

18, 23 17

50, 52 59

InU 1975/76:33

3 Behandlas

utsk.

yttr. s.

1975/76:516 av herrar Stridsman (c) och Rämgård (c) vari yrkas att riks- 50, 52 dagen hos regeringen begär en utredning för att komma med förslag rörande de handikappades möjlighet att fl ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

1975/76:517 av fru af Ugglas (m) och herr Oskarson (m) vari yrkas att 40

riksdagen till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 24 972 000 kr.

1975/76:652 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att sysselsättningspolitiken gesen sådan inriktning 17, 19

att alla ungdomar tillförsäkras arbete, utbildning eller praktik,

2. att riksdagen beslutar införa ett bidrag om 10 kr. per timme till ar- 17, 23

betsgivare som anställer och under sex månader utbildar ungdomar under

25 år,

3. att riksdagen beslutar att statsbidragen till kommuner som anordnar 18, 21

särskilda beredskapsarbeten för ungdomar sätts till 75 "« av den totala kostnaden.

4. att riksdagen beslutar att bidragen i punkterna 2 och 3 skall utgå fr. o. m. 21, 23

den 1 januari i år och t. o. m. i första hand utgången av 1976.

6. att riksdagen uttalar att flyttningsbidragen i princip bör täcka de faktiska 29

flyttningskostnaderna.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 5 och 7 i betänkandet InU 1975/76:28.

1975/76:684 av herr Ångström (fp) och fru Fraenkel (fp) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om förslag till höjning av statsbidraget till bil 44 så att full kostnadstäckning uppkommer,

2. hos regeringen anhåller om förslag till ändrade inkomstprövningsregler 44

för statsbidraget till inköp av bil för handikappade så att

a. den övre inkomstgränsen höjs till 50 000 kr. och den lägre i paritet med detta,

b. vid beräkningen av bruttoinkomsten handikappersättningen icke medräknas som inkomst,

3. hos regeringen begär förslag till slopande av bestämmelserna om åter- 44 krav av bidrag till bil.

1975/76:849 av herr Brännström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos 50, 51 regeringen begär en översyn av lagstiftningen om anpassningsgruppernas verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.

utsk.

hemst.

7, 14 24

53 58

1975/76:851 av fröken Engman m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i syfte att effektivisera kommunernas beredskapsplanering, 18, 23 15

InU 1975/76:33

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att den inom ramen för arbetsmarknadsanslaget ytterligare förstärker åtgärder som syftar till att förbättra sysselsättningsläget för ungdom.

1975/76:867 av herr Söderström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att samtliga anslag, som avser drift eller byggande av statliga vägar, skall upptas under kommunikationsdepartementets huvudtitel.

1975/76:889 av fru af Ugglas (m) och herr Danell (m) vari yrkas att riksdagen anhåller att regeringen upprättar en plan för hur antalet praktikplatser skall öka i statlig verksamhet.

1975/76:1514 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, fp) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1975/76:1333 - yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen uppdrar åt arbetsmarknadsstyrelsen att anvisa erforderliga medel för åtgärder enligt vad i motionen anförts.

1975/76:1831 av fru Andersson i Hjärtum (c) och fru Göthberg (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen om en komplettering av cirkuläret angående anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:1832 av herrar Andersson i Lycksele (s)och Nygren (s) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att mottagande av den s. k. 15-kronan inte skall utgöra hinder för att erhålla introduktionsstöd i stödområdet.

1975/76:1834 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om olika åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:1837 av herr Börjesson i Falköping (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana resursförstärkningar för arbetsförmedlingarna att de handikappade - däribland det stora antalet hörselskadade - ges möjligheter till sådana arbetsuppgifter på den öppna arbetsmarknaden som de väl klarar genom lämplig vägledning hos arbetsförmedlingen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att resurser ställs till förfogande, så att tjänstemän vid arbetsförmedlingar kan erhålla erforderlig utbildning för att handlägga hithörande frågor i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:1841 av herr Danell (m) vari yrkas att riksdagen anhåller att regeringen vidtar sådana ändringar i bestämmelserna om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten, att dessa även omfattar nytillträdande på arbetsmarknaden.

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst.

18, 23 15

18, 23 16

50, 52 62

31 28

17, 22

26, 19 19

26, 27 22

18, 22 13

InU 1975/76:33

5 Behandlas

utsk.

yttr. s.

1975/76:1855 av herr Gustavsson i Alvesta (c) vari yrkas att riksdagen 33 beslutar om sådan ändring av nuvarande bestämmelser, att dagpenning och stimulansbidrag kommer att ligga till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.

1975/76:1860 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen 39 beslutar om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

18 §, enligt följande:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

18 § Helt kontant arbetsmarknads- 18 § Helt kontant arbetsmarknadsstöd utgår med 45 kronor för dag och stöd utgår med 75 kronor för dag och

halvt stöd med 23 kronor för dag. halvt stöd med 38 kronor för dag.

1975/76:1863 av herr Hovhammar (m) vari yrkas att riksdagen ger re- 26

geringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkning av arbetsförmedlingarna med handläggare med personlig erfarenhet av såväl arbetslivet som handikappet.

1975/76:1866 av fru Jonäng (c) och herr Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

1. en utredning i syfte att bereda handikappade sysselsättning på den 50, 52 öppna arbetsmarknaden och att därvid även göra en utvärdering av 1973

års lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder,

2. att bidragen vid halvskyddad sysselsättning omprövas enligt AMS för- 47 slag.

1975/76:1867 av fru Karlsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar 47

att hos regeringen begära översyn och förslag om en utveckling av den halvskyddade sysselsättningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:1872 av herr Lindström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos 18, 22

regeringen anhåller att den förutom redan vidtagna åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten även söker få till stånd någon form av ungdomsledarpraktik med utbildningsinslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:1877 av herr Molin m. fl. (fp, c, m) vari yrkas att riksdagen be- 39 slutar att sänka karenstiden för kontant arbetsmarknadsstöd för de studerande till 14 dagar.

1975/76:1878 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riks- 36 dagen beslutar att AMS-medel får användas för registrering och mikrofilmning av värdefulla folkrörelsearkiv.

utsk. hemst. p.

60, 63

38 InU 1975/76:33

1975176:1879 av herr Nilsson i Kristianstad (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att särskilda åtgärder vidtas för att bereda gravt handikappade ungdomar arbete på den öppna arbetsmarknaden.

1975/76:1880 av herr Nilsson i Kristianstad (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av lånereglerna för personer med handikapp för inköp av bil, så att rätten till lån liksom f. n. även skall gälla dem som beviljats bidrag enbart för handikappkompenserande ändringar och anordningar.

1975/76:1882 av herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c) vari yrkas att riksdagen måtte uttala att av de medel arbetsmarknadsstyrelsen disponerar för sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1976/77 ett belopp av 2 milj. kr. avdelas för att användas som statsbidrag med upp till 100 procent för kyrkorestaureringar på Gotland, vilka restaureringar lämpligen bör utföras som beredskapsarbeten för företrädesvis äldre, lokalt bunden arbetskraft.

1975/76:1885 av herr Nordgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ändring av 5 § lagen om anställningsskydd för att bereda vidgad möjiighet till praktikanställning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:1886 av herr Nordgren m. (1. (m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöksverksamheten med arbetslöshetsersättning till företagare bör vidgas enligt vad i motionen anförts.

1975/76:1888 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen beslutar att bidrag till halvskyddade arbetsplatser för budgetåret 1976/77 skall beräknas på hela arbetskraftskostnaden och således utgöra 40 ‘av kontantlön, semesterersättning och sociala kostnader samt att anslaget till halvskyddad sysselsättning höjes med 5 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag till 175 milj. kr.

1975/76:1890 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att motionen överlämnas till familjelagssakkunniga för en översyn som syftar till en likartad definition av begreppet sammanboende.

1975/76:1891 av herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmstedt (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en ändring av bestämmelserna beträffande praktikarbeten för arbetslös ungdom, innebärande att bestämmelserna i fråga även skall omfatta företag inom den privata sektom.

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

50, 52 61

18, 24 18

18, 22 10

1975/76:1895 av fröken Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att medge att handikappad, som är i behov av s. k. invalidbil, äger 44 52

InU 1975/76:33

7 Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

rätt att via arbetsvärden fä låna till sådan, trots att hans inkomst överskrider gränsen för bidrag,

2. att handikappad, som själv kan utnyttja sin invalidbil men som icke kan fortsätta i arbete eller studier och som erhållit bidrag till fordon och till anpassningsåtgärder för detta, befrias från återbetalningsskyldighet.

1975/76:1896 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ansluta sig till det åtgärdsprogram för unga handikappades sysselsättning som presenteras i motionen.

1975/76:1899 av herr Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av arbetsmarknadsutbildningens effektivitet med uppgift att framlägga förslag om de förändringar i dess framtida inriktning som kan bidra till att underlätta för arbetssökande att erhålla varaktig sysselsättning.

1975/76:1904 av herr Werner i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder avsedda att öka möjligheterna till arbetsmarknadsmässig rehabilitering av skyddad arbetskraft.

1975/76:1905 av herr Wirtén (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att anställningsvillkoret vid företagsutbildning borttages.

1975/76:2033 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i avsnittet Näringspolitik i motionen 1975/76:1979 - yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen innebärande att den även skall studera arbetsmarknadspolitiken och göra en utvärdering av vunna erfarenheter och lämna förslag till den framtida inriktningen av AMS:s verksamhet samt särskilt studera de problem som skapats av den växande arbetslösheten bland ungdomar, kvinnor och tjänstemän.

1975/76:2034 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i avsnittet Människan i arbetslivet i motionen 1975/76:1979 - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning tillsättes med uppgift att granska effekterna av de s. k. trygghetslagarna med avseende på möjligheterna för ungdom, kvinnor, handikappade, äldre och s. k. svårplacerad arbetskraft att få arbete på den öppna arbetsmarknaden.

50, 52 61

46, 47 54, 55

49, 53 63

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av utskottet i ett senare betänkande.

InU 1975/76:33

8 Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1975/76:2085 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari - med hänvisning tili motiveringen i motionen 1975/76:2084 - yrkas att riksdagen anvisar till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 15 000 000 kr. utöver regeringens förslag för reaktiveringskurser för sjuksköterskor och utbildning av sjukvårdsbiträden m. fl.

1975/76:2098 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c, m) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1975/76:2097 - yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att AMS i ökad utsträckning inriktar sina sysselsättningsåtgärder för nybyggnad och upprustning av länsvägar i områden som är i särskilt behov av regionalpolitiska insatser.

1975/76:2135 av herr Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära att effekterna av lagen om anställningstrygghet utvärderas i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att i övrigt ansluta sig till punkterna 1, 2, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 13 och 14 i det åtgärdsprogram för på arbetsmarknaden utsatta grupper som presenteras i motionen.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2, punkt 4, av utskottet i ett senare betänkande.

1975/76:2149 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till åtgärder för att förverkliga det tjugopunktsprogram för kamp mot kvinnodiskriminering som redovisas i denna motion, innebärande såvitt här är i fråga

1. att all yrkesorienterande och platsanvisande personal hos AMS (och länsarbetsnämnderna) ges utbildning i kvinnofrågan,

2. att instruktioner som syftar till att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden utarbetas för arbetsförmedlingarna.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 3-7 av utskottet i senare betänkanden.

1975/76:2157 av herr Lorentzon (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för ett åtgärdsprogram i syfte att till Västernorrland förlägga industrier och åstadkomma sysselsättningstillfällen, varvid förutsättes inriktning på framtidsbetonade industrier med insättandet av medel ur AP-fonderna och att åtgärderna bör avse bl. a.

d) att AMS genom beredskapsarbete i Västernorrlands inland skall ekonomiskt svara för väsentlig del av åldringsvården där, i enlighet med i motionen anförda synpunkter.

49, 53 63

9, 10, 17, 18, 19, 22, 26, 49, 51

I, 3,

II, 9, 57

26, 27 22

26, 27 21

40 Motionen behandlas beträffande punkterna a-c av utskottet i ett senare betänkande.

InU 1975/76:33

9 Innan utskottet går in på propositionens förslag och därtill anknutna motionsyrkanden behandlas ett antal motioner som gäller dels arbetsmarknadspolitikens inriktning m. m., dels frågor om ungdomars inträde på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitikens inriktning m. m.

Centerpartiet begär i motionen 2135 att riksdagen skall ansluta sig till ett i motionen presenterat åtgärdsprogram för utsatta grupper på arbetsmarknaden. Programmet omfattar 14 punkter, varav fyra behandlas av andra utskott.

Två av motionens programpunkter gäller arbetsmarknadspolitikens medverkan till att skapa regional balans. Motionärerna framhåller att arbetsmarknadspolitiken tar betydande samhällsresurser i anspråk och därmed i hög grad styr samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadspolitiken bör, anförs det vidare, vara ett medel för att uppnå ett decentraliserat samhälle med full sysselsättning och regional balans i stället för att främja koncentration av näringsliv och bebyggelse. Den förda politiken har inte kunnat skapa likvärdiga livsbetingelser i olika delar av landet. Motionärernas slutsats är att samhällsinsatserna på alla områden måste underordnas målsättningen regional balans och en positiv utveckling i alla regioner. För arbetsmarknadspolitiken innebär det en ny inriktning. Även de år 1972 beslutade regionala befolkningsramarna måste ändras i decentralistisk riktning. Det sagda sammanfattas i programpunkterna 1 och 2 så, att arbetsmarknadspolitiken skall inriktas på att skapa närhet mellan boende, arbete och service resp. att de arbetsmarknadspolitiska stödåtgärderna skall syfta till att skapa regional balans.

Utskottet kan inte dela centerpartiets uppfattning att arbetsmarknadsoch regionalpolitiken inrymmer oförenliga strävanden. Tvärtom kompletterar arbetsmarknadspolitiska åtgärder regionalpolitikens mer långsiktiga mål. Det kan särskilt pekas på att de byggnads- och anläggningsarbeten som utförs som beredskapsarbeten inte bara är avsedda att ge kortfristiga sysselsättningstillfällen utan också tjänar det regionalpolitiska syftet att förbättra de berörda orternas infrastruktur (tillgång till goda vägar, moderna skolbyggnader, vatten- och avloppsnät etc.). Redan av detta skäl avvisar utskottet de aktuella punkterna i centerpartiets åtgärdsprogram. Därtill kommer att motionen bygger på centerpartiets regionalpolitiska grunduppfattning som avvisats av riksdagen. Ett bifall till motionen skulle innebära nya riktlinjer för regionalpolitiken. Bedömningar av det slaget bör anstå till senare i år då riksdagen prövar slutresultatet av länsplanering 1974.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet således att riksdagen ansluter sig till punkterna 1 och 2 i centerpartiets åtgärdsprogram.

InU 1975/76:33

10 I sammanhanget tar utskottet också upp punkten 10 i samma program. Punkten innebär att en god samhällelig konjunkturberedskap ständigt skall upprätthållas för att särskilt trygga sysselsättningen för utsatta grupper på arbetsmarknaden.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna. Ett av målen för den ekonomiska politiken är att hålla sysselsättningen på en hög nivå även i lågkonjunkturer. Planeringen är intensivt inriktad på att nå detta resultat. Hithörande problem uppmärksammas av den pågående sysselsättningsutredningen, som i sitt nyligen avgivna delbetänkande Arbete åt alla (SOU 1975:90) lagt fram synpunkter och förslag i ämnet. Utredningen kommer att ägna planeringsfrågorna fortsatt uppmärksamhet, då de utgör en grundläggande förutsättning för att målen för sysselsättningspolitiken skall uppnås. Mot den angivna bakgrunden saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionen, som för den skull avstyrks även i nu aktuell del.

En utvärdering av arbetsmarknadspolitiken begärs i moderata samlingspartiets motion 2033. Utvärderingen skall mynna ut i förslag till den framtida inriktningen av AMS verksamhet. Särskilt bör studeras de problem som enligt motionärerna skapats av den växande arbetslösheten bland ungdomar, kvinnor och tjänstemän. De anför till stöd för yrkandet att redan den snabba tillväxten av AMS uppgifter och resurstilldelningen till verket gör det angeläget att utvärdera arbetsmarknadspolitiken. Därtill kommer att vissa undersökningar av expertgruppen för utredningsverksamhet på arbetsmarknadsområdet (EFA) och riksdagens revisorer tyder på problem med effektiviteten. Det gäller bl. a. huruvida de arbetsmarknadspolitiska medlen är tillräckliga för att garantera sysselsättning åt nyssnämnda grupper arbetslösa. Enligt motionärerna avser sysselsättningsutredningen inte att göra någon utvärdering av den hittills förda arbetsmarknadspolitikens resultat, ehuru en sådan inriktning av utredningsarbetet förefaller dem naturlig. Riksdagen bör därför begära att utredningen får tilläggsdirektiv av angiven innebörd.

Riksdagens revisorer har de senaste åren som ett av sina granskningsprojekt tagit upp ett ärende kallat Effekten av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Resultatet av de anlitade utredningsmännens arbete har nyligen offentliggjorts i fyra granskningspromemorior (nr 7-10/1975), varav tre helt eller delvis behandlar arbetsmarknadsutbildningen. Med hänvisning till vissa mot utbildningen kritiska uttalanden som görs i de aktuella promemoriorna begärs i motionen 1899 av herr Strindberg m. fl. (m) en skyndsam utredning av arbetsmarknadsutbildningens effektivitet. Motionärerna framhåller att utbildningens effektivitet inte i första hand är en kostnadsfråga utan att det främst gäller att få en utbildning av de arbetssökande som verkligen ger dem tillträde till arbetsmarknaden.

Med anledning av motionerna får utskottet anföra följande.

EFA har särskilt till uppgift att från samhällsekonomiska och sociologiska

InU 1975/76:33

utgångspunkter fortlöpande initiera vetenskapliga projekt för att utvärdera arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 1 EFA:s regi har hittills studerats arbetsförmedlingsverksamheten, geografisk rörlighet, arbetsmarknadsutbildningen och immigrationen. Forskningsresultaten på dessa områden har sammanfattats i betänkandet Att utvärdera arbetsmarknadspolitik (SOU 1974:29). EFA:s utredningsverksamhet är f. n. inriktad på bl. a. beredskapsarbeten och andra sysselsättningsåtgärder. Forskning rörande arbetsmarknadsfrågor bedrivs också av institutet för social forskning. Det åligger institutet särskilt att bedriva forskning som är inriktad på praktisk tillämpning inom social- och arbetsmarknadspolitiken samt på problem med direkt anknytning till sådan politik.

Som tidigare nämnts har riksdagens revisorer tagit initiativ till utredning om effekten av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Arbetsmarknadsutbildningen har setts över av kommittén för översyn av denna utbildning (KAMU), vars betänkande låg till grund för 1975 års proposition om nya riktlinjer för utbildningen. Lagerstödet utvärderas av tre sakkunniga. I propositionen (s. 78) redovisas preliminära resultat av de sakkunnigas arbete. Utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring gör en utvärdering av bl. a. det kontanta arbetsmarknadsstödet. På arbetsvårdsområdet föreligger aktuella betänkanden från två utredningar (Skyddat arbete, SOU 1972:54, resp. Organisation för skyddat arbete, SOU 1975:82), och ytterligare två utredningar är f. n. verksamma på området.

Den ovan gjorda uppräkningen, som inte är fullständig, visar att det bedrivs ett omfattande utvärderings- och översynsarbete på arbetsmarknadspolitikens område. Det kan mot den bakgrunden inte vara påkallat att generellt uppdra åt sysselsättningsutredningen att företa nya vidlyftiga undersökningar av det slag som begärs i motionen 2033. Det får förutsättas att utredningen skaffar sig erforderligt underlag för sina ställningstaganden och föranstaltar om de kompletterande undersökningar den anser sig behöva. Utredningen har exempelvis tagit initiativ till försök med intensifierad arbetsförmedling för unga arbetslösa och genomför tillsammans med AB Volvo en studie om placering av betingat arbetsföra inkluderande ekonomisk utvärdering. I Gävleborgs län planeras en försöksverksamhet med placering av äldre i arbetsmarknadsutbildning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet alltså motionen 2033. Utskottet vill inte heller biträda yrkandet i motionen 1899 om utredning av arbetsmarknadsutbildningens effektivitet. Visst underlag för bedömning av den frågan har tagits fram av utredningsmän som riksdagens revisorer anlitat försitt granskningsprojekt Effekten av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utredningsmännens promemoria remissbehandlas f. n., och därefter kommer revisorerna att ta ställning till frågan. Att i detta läge sätta igång en ny utredning i samma fråga kan inte vara riktigt.

InU1975/76:33

12 Ungdomars inträde på arbetsmarknaden

1 propositionen redovisas de åtgärder mot ungdomsarbetslösheten som vidtagits under hösten 1975. Ytterligare åtgärder förordas i tolv motioner som behandlas i det följande.

Det bör observeras att frågor om kontakten mellan skola och arbetsliv m. m. behandlas även av utbildningsutskottet i anslutning till propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete.

Statistiska uppgifter

Förändringarna i sysselsättning och arbetslöshet bland ungdom under 1970-talet belyses av följande statistiska uppgifter som hämtats från statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU).

Sysselsättning bland ungdom i åldern 16-24 år

1975 Åldersgruppens

storlek1

996 Sysselsatta: Absoluta tal1

665 Samtliga i "<>

66 Män i "o

70 Kvinnor i

1 Årsgenomsnitt i tusental

Som framgår av tabellen sjönk sysselsättningen bland ungdom under lågkonjunkturåren 1971-1972. Nedgången var relativt sett större bland män än bland kvinnor. Därefter har skett en ökning av andelen sysselsatta, så att den år 1975 var betydligt större än 1970. Sysselsättningsökningen är lika stor för kvinnor och män.

I januari 1976 var antalet sysselsatta ungdomar 619 000, vilket är samma tal som för januari 1975.

InU 1975/76:33

13 Arbetslösheten i olika åldersgrupper under 1970-talet åskådliggörs av följande diagram:

1000-tal

Män

Kvinnor

60*

30-

20-

>y

År 70 71 72 73

70 71 72 73 7^ 75

16-19 år

20-2k år

□

25-71*

InU 1975/76:33

14 Ungdomarnas andel av den totala arbetslösheten har under de nämnda åren stigit från 34 till 39 96. Bland ungdomarna är arbetslösheten antalsmässigt ganska jämnt fördelad på åldrarna 16-19 resp. 20-24 år liksom på män och kvinnor åren 1970-1973. Den nedgång i arbetslösheten som skedde de båda följande åren har mer gynnat män än kvinnor. För flickor i åldern 16-19 år är arbetslösheten oförändrad.

Aktuella åtgärder och förslag

Regeringens 25-punktsprogram. Det förslag i 25 punkter till sysselsättningsfrämjande åtgärder inför vintern 1975-1976 som aviserades i regeringsförklaringen den 15 oktober 1975 upptog följande åtgärder för att hjälpa arbetslös ungdom.

Vidgad personalutbildning inom den kommunala och landstingskommunal sektorn i kombination med ersättare som i första hand skall vara under 25 år.

Förstärkning av den redan inledda försöksverksamheten med intensifierad arbetsförmedling för ungdom med ytterligare 75 erfarna förmedlare.

Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) från 35 till 45 kr. per dag (prop. 1975/76:59, InU 1975/76:22).

Vidgade möjligheter för ungdomar under 20 år att få yrkesutbildning vid AMU-centra med användande av vakanta platser. Liksom under år 1975 skall under tiden 1 januari-30 juni 1976 få antas ungdomar för utbildning med en längd av högst tolv månader. Det förutsätts att dessa ungdomar inte kan få lämplig utbildning inom gymnasieskolan och att de varit anmälda som arbetssökande vid arbetsförmedlingen under längre tid. Särskilda utbildningsbidrag utgår.

Höjda statsbidrag (från 33 till 50 96, i vissa fall upptill 70 96) för kommunala beredskapsarbeten för ungdomar. Den 26 februari i år har regeringen beslutat att öka bidragsandelen till 75 "•> för arbeten som bedrivs under tiden den 1 mars-31 december 1976 inom natur- och landskapsvård samt tjänsteoch vårdsektorerna. Det förutsätts att den sammanlagda dagsverkskostnaden uppgår till högst 250 eller i undantagsfall högst 300 kr. Vid utgången av februari i år var 5 300 ungdomar sysselsatta i kommunala arbeten.

Anordnande av fler praktikplatser inom den offentliga sektorn. I slutet av februari i år var 4 000 ungdomar placerade i praktikarbeten anordnade som beredskapsarbeten hos statliga verk.

Ökad rörlighet vid intagningen till värnpliktsutbildning.

Stöd till utbildning i företag med 15 kr. per timme under förutsättning att som ersättare för den personal som utbildas anställs i första hand ungdom under 25 år (prop. 1975/76:25, bil. 9, InU 1975/76:23).

Intensifierat samarbete mellan kommuner, skola och arbetsförmedling för att få till stånd effektivt uppsökande arbete bland ungdom.

Sysselsättningsutredningen framhåller i betänkandet Arbete åt alla att övergången mellan skola och arbetsliv måste underlättas. Skola, arbetsmarknadsmyndigheter och företrädare för arbetslivet måste samverka för att genom uppföljande och uppsökande verksamhet tillförsäkra alla ungdomar

InU 1975/76:33

utbildning, praktik och arbete. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitik bör samordnas på olika sätt så att möjligheter skapas till återkommande utbildning. Alla ungdomar skall efter grundskolan ha rätt till grundläggande yrkesutbildning eller annan fortsatt utbildning av viss omfattning. För att stimulera till sådan utbildning bör denna kunna erbjudas i etapper och/eller som studier på deltid eller fritid. Det studiesociala stödet bör utformas så, att det ger alla ungdomar möjlighet att få välja mellan studier och arbete. Arbetslivet måste medverka med introduktion och inskolning av nyanställda ungdomar.

Sysselsättningsutredningens betänkande remissbehandlas f. n.

För att bl. a. kunna undersöka vilka resultat som kan uppnås med fast organisation för kontinuerlig uppföljning av ungdomar som lämnat skolan har sysselsättningsutredningen tagit initiativ till försök med intensifierad arbetsförmedling som inleddes på fem orter (Södertälje, Halmstad, Karlstad, Söderhamn och Skellefteå). Försöken är i första hand inriktade på ungdomar under 20 år. Arbetsförmedlingarna på försöksorterna har tilldelats personalförstärkningar. Verksamheten följs lokalt av särskilda samarbetsgrupper med representanter för förmedlingen, kommunen, skolan, socialförvaltningen och arbetsmarknades parter.

Sysselsättningsutredningen har den 25 februari i år föreslagit regeringen att den nämnda försöksverksamheten förlängs och utvidgas till fler orter. Samarbetsgrupper av det slag som nu finns på försöksorterna bör enligt utredningen bildas i landets samtliga kommuner. Vidare föreslås ökad användning av utbildningsmöjligheterna vid AMU-centra, ökat stöd till ungdomar som avslutar beredskapsarbete, m. m.

Propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete. För grundskolans del förordas utvidgad försöksverksamhet med uppsökande studie- och yrkesorientering. Verksamheten tar särskilt sikte på ungdomar som inte fullföljer sin utbildning i grundskolan eller gymnasieskolan. Den bedrivs f. n. i ca 50 kommuner. Den praktiska yrkesorienteringen på grundskolans högstadium bör mer än f. n. inriktas på arbetslivsorientering i nära samarbete mellan skola, arbetsförmedling, företag och fackliga organisationer. Den praktiska yrkesorienteringen skall ses över.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA), vars betänkande ligger till grund för propositionen, föreslog att skolan skall följa ungdomarna under två år efter grundskolans slut. I anslutning till det förslaget förordas i propositionen en systematisk uppföljning som bör starta med ungdomar som inte går vidare till gymnasieskolan eller avbryter studierna i gymnasieskolan. Syftet med uppföljningen skall vara att ge alla ungdomar en möjlighet till arbete eller utbildning. Var och en som inte studerar eller har arbete bör sökas upp för personlig kontakt. Därvid skall utrönas om eleven har intresse för arbete eller någon form av utbildning eller om eleven har personliga problem som motiverar speciell hjälp. Verksamheten förutsätter ett nära

InU 1975/76:33

samarbete mellan skolan, den kommunala socialförvaltningen och arbetsförmedlingen. Behovet av en viss rörlighet i organisationen med hänsyn till de lokala förhållandena understryks. I de fall det är aktuellt med arbetsplacering skall det ankomma på skolan att kontakta den lokala arbetsförmedlingen som därefter skall ha ansvaret för att kontinuerlig kontakt hålls med ungdomarna tills arbete har kunnat ordnas. Samma ansvar skall gälla för arbetsförmedlingen om det visar sig att någon form av arbetsmarknadsutbildning är lämplig i det enskilda fallet. Arbetsförmedlingens roll vid uppföljningen ligger enligt propositionen i linje med den av sysselsättningsutredningen initierade försöksverksamheten med intensifierad arbetsförmedling m. m. för ungdom. Den nyss redovisade försöksverksamheten med uppsökande studie- och yrkesorientering bör i fortsättningen i huvudsak bedrivas enligt propositionens riktlinjer för systematisk uppföljning.

Försök med samrådsgrupper för kontakter mellan skola och arbetsliv (SSAgrupperna) har bedrivits i skolöverstyrelsens regi. Med utgångspunkt i förslag av skolöverstyrelsen föreslås i propositionen inrättande av lokala och regionala planeringsråd som skall finnas i varje kommun resp. län med uppgift att systematisera kontakterna mellan skola och arbetsliv. Bl. a. avses planeringsråden vara ett forum för samverkan i praktikfrågor mellan skola, arbetsförmedling, arbetsgivare och fackförening, och de skall också planera och följa den uppsökande studie- och yrkesorientering bland ungdomar som inte fortsätter till gymnasieskolan. Verksamheten föreslås börja läsåret 1977/78. Särskilda bidrag skall utgå till ändamålet.

Gymnasieskolegruppen lade i december 1975 fram en rapport om utbildning m. m. för 16-19-åringar(DsU 1975:18). För ungdomar som klarar sig mindre bra i nuvarande utbildningssystem föreslås bl. a. kortare yrkesinriktade kurser. Rapporten remissbehandlas f. n. Gruppen har initierat en försöksverksamhet i Göteborg, Linköping, Ludvika och Lycksele.

Praktik/rägor på den statliga sektorn behandlades förra året av utskottet (InU 1975:33) med anledning av förslag i bilaga 2 till 1975 års budgetproposition. Utskottet behandlade i det sammanhanget även andra, motionsledes väckta frågor i ämnet. AMS har i juni 1975 tillsammans med skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet till regeringen överlämnat en rapport om praktikfrågor. Sysselsättningsutredningen har i betänkandet Arbete åt alla angett några riktlinjer för arbetet med dessa frågor. Enligt årets budgetproposition (bil. 13 s. 29) kommer praktikfrågor att tas upp i den proposition på grundval av bl. a. sysselsättningsutredningens betänkande som aviserats till våren 1976.

Motioner

I två av de föreliggande motionerna begärs att riksdagen skall ange målinriktningen för samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller ut -

InU 1975/76:33

bildning. Enligt partimotionen 652 från folkpartiet bör riksdagen uttala att sysselsättningspolitiken ges sådan inriktning att alla ungdomar tillförsäkras arbete, utbildning eller praktik. Centerpartiet yrkar som led i sitt arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram i motionen 2135 att riksdagen skall ge sin anslutning till att samhället har skyldighet att ta sig an varje ung människas sysselsättningssituation. Bakgrunden till yrkandena är kvarstående hög arbetslöshet bland ungdom, särskilt i åldersgrupperna 16-19 år. Föratt komma till rätta med problemen efterlyses bl. a. organiserat samarbete mellan skola, sociala myndigheter och arbetsförmedling. Behovet av en uppsökande verksamhet understryks. Centerpartimotionen har en särskild programpunkt härom som innebär att skolstyrelserna skall åläggas ansvara för uppföljningen av elever som lämnar grundskolan eller gymnasieskolan i förtid.

Vänsterpartiet kommunisterna lägger i motionen 191 fram förslag till riktlinjer för intensifierat bekämpande av ungdomsarbetslösheten. Bl. a. förordas ökade resurser lill arbetsförmedlingen. Syftet skall vara att den verksamhet med intensifierad arbetsförmedling för ungdom som bedrivs på vissa orter skall utsträckas till alla distriktskontor och andra större kontor på orter där ungdomar har svårt att få arbete.

I samma motion av vänsterpartiet kommunisterna tar man upp även utbildningsfrågor. Det förordas att nya former av varvad utbildning införs som ett medel i de arbetslöshetsbekämpande åtgärderna, innebärande olika kombinationsformer av arbetsmarknadsutbildning-anställning så att även skoltrötta ungdomar får en chans till utbildning. Herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) föreslår i motionen 249 ökad vårdyrkesutbildning för ungdom inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Därmed skulle enligt motionärerna behovet av vårdpersonal kunna tillgodoses till viss del och för utbildningen lämpad arbetslös ungdom få en meningsfull sysselsättning. Folkpartiet föreslår i motionen 652 att tidigare införda bidrag till företagsutbildning kompletteras med bidrag om 10 kr. per timme till företag som anställer och under sex månader utbildar ungdomar under 25 år. Motionärerna erinrar om att ett liknande bidrag, den s. k. femkronan, utgick under den förra lågkonjunkturen. Det nu föreslagna bidraget förutsätts utgå fr. o. m. den 1 januari 1976 till i första hand utgången av samma år. Tanken att i någon form återinföra den tidigare femkronan väcks också i motionen 1834 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c). I motionen begärs utredning om olika åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Som övriga utredningsuppslag förs fram att lärlingsbidrag bör utgå till alla ungdomar under deras första anställning under ett år, att ATP-avgifter inte tas ut för nybörjararbetskraft och att värnpliktstjänstgöring får fullgöras i omedelbar anslutning till avslutad utbildning, m. m.

Vad sedan beträffar beredskapsarbeten vill vänsterpartiet kommunisterna

1 motionen 191 att sådana arbeten för ungdom skall planeras i former som garanterar anställning efter avslutat arbete och att arbetena i övrigt utformas

2 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

så, att de ger kvalificerad praktik och inte enbart sysselsättning under begränsade perioder. Herr Danell (m) anför i motionen 1841 att aktuella åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, bl. a. i form av olika slag av beredskapsarbeten, framför allt inriktats på ungdomar under 25 år. Långtidsutbildade som i många fall är några år äldre har emellertid samma problem som de yngre, nämligen brist på erfarenhet av arbetslivet. De insatta åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet bör därför enligt motionärens mening omfatta nytillträdande på arbetsmarknaden med bortseende från den nämnda åldersgränsen. 1 motionen 1872 av herr Lindström m. fl. (s) erinras om att ungdomsledarpraktik med arbetslivsorientering anordnades som beredskapsarbeten hos olika ungdomsorganisationer under åren 1972 och 1973. Motionärerna föreslår att liknande verksamhet tas upp på nytt som inslag i bekämpandet av ungdomsarbetslösheten. Folkpartiet yrkar i motionen 652 att statsbidraget till kommunala beredskapsarbeten för ungdomar höjs till 75 "> räknat fr. o. m. den 1 januari i år.

Effektiviserad kommunal beredskapsplanering efterlyses i motionen 851 av fröken Engman m. fl. (s). Det måste, säger motionärerna, finnas en målmedveten inriktning på ett mer differentierat utbud av beredskapsarbeten med speciell inriktning på ungdomen. Vidare framställs i motionen ett allmänt yrkande om förstärkta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget för ungdom. Vid planeringen av arbetslöshetsbekämpande åtgärder för ungdom bör enligt vänsterpartiet kommunisternas motion 191 samråd ske med de politiska och fackliga ungdomsorganisationerna.

Praktikfrågor tas upp i några motioner. Fru af Ugglas (m) och herr Danell (m) begär i motionen 889 en plan för ökat antal praktikplatser i statlig verksamhet med hänvisning till att antalet platser inom statsförvaltningen enligt deras mening är alldeles för lågt jämfört med utbudet inom det enskilda näringslivet. Centerpartiet uttalar sig i motionen 2135 för att ett ökat antal praktikplatser i såväl offentlig som enskild regi bör inrättas. Herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmstedt (c) föreslår i motionen 1891 att reglerna om beredskapsarbete för ungdomar i form av praktikarbeten hos statliga verk och myndigheter som får anordnas till utgången av juni månad i år skall omfatta även företag inom den privata sektorn.

Löne- och andra anställningsvillkor för praktikanter behandlas i motionen 440 av fru Nordlander m. fl. (vpk). Motionärerna är positiva till olika former av praktik men motsätter sig att anställda i reguljärt arbete ersätts med praktikanter till en lön som vida understiger avtalsenlig lön för det arbete som utförs. De anser därför att regeringen bör ta initiativ till förhandlingar mellan partsorganisationerna om lönevillkor m. m. för praktikanter med utgångspunkt i att praktikantarbetet avlönas enligt principen lön efter utfört arbete.

Enligt 5 § lagen om anställningsskydd skall anställning anses gälla tills vidare. Anställning för viss tid medges dock om det gäller bl. a. praktikarbete. Enligt motionen 1885 av herr Nordgren m. fl. (m) klargör inte lagen vad

InU 1975/76:33

som skall anses som praktik. Om detta tolkningsproblem undanröjdes, skulle företagens villighet att anställa ungdomar och ge dem erfarenhet från arbetslivet öka betydligt. Som lösning av problemet tänker sig motionärerna att alla anställningar av ungdom under 25 år skall upp till ett år räknas som praktikanställning. Någon åldersgräns bör dock inte finnas för personer som nyligen avslutat utbildning, exempelvis akademiker eller personer som genomgått arbetsmarknadsutbildning. Med hänvisning härtill yrkas i motionen att regeringen får i uppdrag att utarbeta förslag till ändring av den aktuella lagbestämmelsen.

Utskottet

Arbetslösheten bland ungdom har under hela 1970-talet legat på en betydligt högre nivå än för andra grupper, trots att sysselsättningen relativt sett samtidigt har stigit under senare år. Särskilt stora problem har den yngsta gruppen i åldern 16-19 år. Arbetsmarknaden får årligen ta emot 25 000 ungdomar som slutat grundskolan utan yrkesutbildning eller avbrutit gymnasieutbildning. Dessa grupper har ofta svårt att göra sig gällande. Ungdomarnas arbetslöshet påverkas inte av skiftningar i konjunkturerna på samma sätt som för andra grupper på arbetsmarknaden.

Mot den angivna bakgrunden har kraven på samhällets ansvar att ge de unga möjlighet till arbete eller utbildning rests allt starkare. 1 betänkandet Arbete åt alla har sysselsättningsutredningen uttalat att övergången mellan skola och arbetsliv måste underlättas. Som mål anges att alla ungdomar skall genom uppföljning och uppsökande verksamhet tillförsäkras utbildning, praktik och arbete. För att nå det nålet behövs enligt utredningen en uppsökande och uppföljande verksamhet bland ungdomar som inte fortsätter efter grundskolan med gymnasiestudier eller som avbryter sådana studier. För att få en uppfattning om vilka praktiska problem som möter och vilka resultat som kan nås har på utredningens initiativ startats en försöksverksamhet med intensifierad arbetsförmedling med uppsökande verksamhet på fem orter. Verksamheten har senare ökats med ytterligare ett tiotal orter. Parallellt härmed bedrivs en liknande försöksverksamhet med uppsökande studie- och yrkesorientering i ett antal kommuner.

Med hänvisning till sysselsättningsutredningens uttalande och förslag begärs i folkpartimotionen 652 att sysselsättningspolitiken skall inriktas på att alla ungdomar tillförsäkras arbete, utbildning eller praktik. Centerpartiet formulerar en liknande uppfattning i motionen 2135, nämligen att samhället har skyldighet att ta sig an varje ung människas sysselsättningssituation. Centerpartiet vill i samma motion att skolstyrelserna skall åläggas ansvar för uppföljningen av elever som lämnar grundskolan eller gymnasieskolan i förtid.

Sedan motionerna väcktes har regeringen i propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete lagt fram förslag med syfte att underlätta ungdomarnas

InU 1975/76:33

övergång mellan skola och arbetsliv. Det förordas sålunda en systematisk uppföljning av ungdomar som inte går vidare till gymnasieskolan eller som avbryter studierna i gymnasieskolan. Avsikten med uppföljningen skall vara att ge alla ungdomar en möjlighet till arbete eller utbildning, och verksamheten skall bygga på ett nära samarbete mellan skola, socialförvaltning och arbetsförmedling. I de fall arbetsplaceringar är aktuella, skall arbetsförmedlingen ha ansvar för kontakten med ungdomarna tills arbete har kunnat ordnas. Propositionens förslag överensstämmer på den punkten med den pågående försöksverksamheten med intensifierad arbetsförmedling. Vidare förordas i propositionen en utbyggnad av den uppsökande studie- och yrkesorienteringen. För samverkan mellan skola och arbetsliv inrättas lokala och regionala planeringsråd. Denna samverkan skall bl. a. gälla praktikfrågor, och man skall också planera och följa den uppsökande studieoch yrkesorienteringen.

Med förslagen i propositionen 39 har ett steg tagits mot målet att ge alla ungdomar en möjlighet till utbildning, praktik eller arbete. Utskottet förutsätter att ytterligare åtgärder planeras i anslutning till sysselsättningsutredningens förslag, så att samhällets insatser inriktas även på de arbetslösa ungdomsgrupper som inte omfattas av propositionen. I försöksverksamheten med intensifierad arbetsförmedling söker man f. ö. klarlägga vilka resurser av olika slag som krävs om alla ungdomars rätt till arbete eller utbildning skall kunna tillgodoses. Beträffande de konkreta insatser som i dag görs för att bereda ungdomar sysselsättning hänvisas till den följande framställningen.

Det är självfallet anledning att se positivt på de steg som har tagits, men samtidigt vill utskottet framhålla att fortsatta kraftfulla åtgärder är nödvändiga för att stödja ungdomen vid övergången mellan skola och arbetsliv. Konkreta handlingslinjer måste utformas i samverkan mellan staten, kommunerna och den enskilda sektorn. Den självklara utgångspunkten för det arbetet är samhällets ansvar för att de unga får en meningsfull sysselsättning genom utbildning eller arbete. För att tillgodose dessa mål måste den uppsökande verksamheten byggas ut, så att man når alla ungdomar. Staten måste ta på sig de kostnader som blir aktuella i sammanhanget. För ungdomar som är tveksamma inför sitt yrkesval måste på den offentliga och enskilda sektorn finnas ett rikt utbud av praktikplatser som kan underlätta för dem att välja rätt yrke och utbildningsväg. En inriktning av åtgärderna som nu angivits innebär att samhället tillförsäkrar alla ungdomar möjlighet till arbete, utbildning eller praktik.

Med det anförda har utskottet biträtt de båda aktuella yrkandena i motionerna från centerpartiet och folkpartiet.

Vad utskottet anfört bör gälla som en allmän utgångspunkt i arbetet på att bereda ungdomar meningsfull sysselsättning eller utbildning. Riksdagen bör underrätta regeringen om detta ställningstagande.

Förstärkning av arbetsförmedlingarnas personalresurser för ungdomar begärs

InU 1975/76:33

i vänsterpartiet kommunisternas motion 191. Verksamheten med intensifierad arbetsförmedling bör enligt motionärernas mening utsträckas till alla distriktskontor men även till vissa andra förmedlingskontor. Med anledning av detta yrkande bör påpekas att 100 erfarna arbetsförmedlare har satts in i den nuvarande intensifierade förmedlingsverksamheten. Det betyder att andra kundgrupper hos förmedlingen i motsvarande grad betjänas av arbetsförmedlingsaspiranter. Servicebehovet för andra grupper sätter alltså en praktisk gräns för möjligheterna att öka verksamheten, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I några motioner behandlas utbildningsfrågor. Vänsterpartiet kommunisterna vill i motionen 191 ha nya former av varvad utbildning som kan verka lockande även för skoltrötta elever. Försök med kortare utbildningar inom gymnasieskolans ram för att tillgodose mindre utbildningsbenägna ungdomar prövas f. n. på initiativ av gymnasieskolegruppen, som lagt fram förslag till kortare yrkesinriktade kurser i en promemoria som f. n. remissbehandlas. Att återkommande utbildning skall ligga till grund som princip för den fortsatta planeringen av utbildningssystemet fastslogs av riksdagen förra året (UbU 1975:17). Med hänsyn härtill saknas anledning för riksdagen att göra uttalande av det slag som begärs i motionen, vilken för den skull avstyrks i förevarande del.

I anknytning till yrkandet i motionen 249 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) om initiativ till ökad vårdyrkesutbildning för ungdomar inom arbetsmarknadsutbildningen erinras om att en sådan utbildning redan bedrivs i stor omfattning. Av skäl som utvecklas senare i betänkandet (s. 34) finns hinder av praktisk och organisatorisk art som begränsar möjligheterna att i varje fall på kort sikt snabbt bygga ut utbildningen. Av detta skäl kan utskottet inte biträda motionsyrkandet.

1 två motioner behandlas också frågor om utbildning i företag m. m. Utskottet återkommer till dem i närmast följande avsnitt.

När det gäller beredskapsarbeten för ungdom medgav regeringen i höstas förhöjda bidrag till sådana arbeten som utförs i kommunal regi, och det uppdrogs vidare åt AMS att anordna arbeten i praktiksyfte på den statliga sektorn. Den 26 februari i år beslöt regeringen att bidraget till kommunala beredskapsarbeten för ungdom skulle höjas till 75 96. Beslutet gäller från den 1 mars till utgången av innevarande år. Genom detta beslut har yrkandet i folkpartimotionen 652 om höjt statsbidrag till kommunala arbeten i det väsentliga tillgodosetts.

Vidare meddelade regeringen den 11 mars föreskrifter om enskilt beredskapsarbete hos företag eller organisation. Avsikten är att bereda arbetslösa under 20 år praktik och yrkeserfarenhet. Samråd skall äga rum med vederbörande fackliga organisation. Statsbidrag skall utgå med 75 "n av lönekostnaden, dock med högst åtta kr. per timme, kompletterat med ett bidrag med två kr. per timme för att täcka kostnaderna för inträning i arbetet. Bidrag för utges längst till utgången av år 1976, och verksamheten får omfatta

InU 1975/76:33

högst 10 000 personer. Utskottet utgår från att regeringen höjer detta tal, om arbetsmarknadsläget kräver det. Beslutet innehåller också åläggande för AMS att vidta åtgärder för att de ungdomar som får praktikarbete av detta slag snarast får fast anställning eller yrkesutbildning.

Regeringens beslut innebär att följande motioner blivit i huvudsak tillgodosedda, nämligen 1834 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) om lärlingsbidrag m. m., 1872 av herr Lindström m. fl. (s) om praktikarbete hos ungdomsorganisationer och 1891 av herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmstedt (c) om beredskapsarbeten för ungdom pä den enskilda sektorn. Motionerna behöver sålunda inte föranleda någon åtgärd.

Besluten om beredskapsarbeten som praktik på den statliga sektorn, det förstärkta bidraget till kommunala beredskapsarbeten för ungdom och det nya bidraget på den enskilda sektorn får också anses tillgodose önskemålen i centerpartiets motion 2135 om ökat antal praktikplatser i offentlig och privat regi.

1 vänsterpartiet kommunisternas motion 191 uttalas att beredskapsarbeten för ungdom inte enbart skall vara sysselsättning under begränsade perioder utan ge kvalificerad praktik. Arbetena bör dessutom planeras i former som garanterar anställning efter arbetets avslutande. Planeringen av arbetena liksom av andra arbetslöshetsbekämpande åtgärder bör ske i samråd med de politiska och fackliga ungdomsorganisationerna.

Beredskapsarbeten för ungdomar liksom andra beredskapsarbeten skall givetvis ge meningsfull sysselsättning. Det främsta syftet med de särskilda arbetena för ungdom är att ge arbetslivserfarenhet. Det ligger i beredskapsarbetenas natur att de är tidsbegränsade. Det är inte möjligt att ge en formlig garanti för att beredskapsarbetena följs av en fast anställning, men som framgår av det ovan refererade regeringsbeslutet skall ungdomarna ges arbetsmarknadsmyndigheternas särskilda stöd i det hänseendet. Ett åläggande för arbetsmarknadsverket av liknande slag finns f. ö. i 85 § arbetsmark - nadskungörelsen när det gäller beredskapsarbeten i allmänhet och personer sysselsatta i arkivarbete. Det är utsagt att den nya typen av beredskapsarbeten för ungdom skall anordnas i samråd med den fackliga organisationen. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen i förevarande delar.

Vissa av de aktuella åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten är knutna till åldersgränsen 25 år. Herr Danell (m) anser i motionen 1841 att åtgärderna bör komma i fråga även för långtidsutbildade som saknar arbetslivserfarenhet utan hinder av att de är äldre än 25 år.

Arbetsmarknadsläget för långtidsutbildade har allmänt sett förbättrats det senaste året, och tidigare vidtagna speciella åtgärder för dem har inskränkts eller lagts om. Utskottet förutsätter att arbetsmarknadsmyndigheterna är beredda att vid behov göra insatser för att komma till rätta med problem som från tid till annan kan föreligga för olika grupper långtidsutbildade. Det finns knappast skäl att i dag ta något särskilt initiativ i frågan. Den förevarande motionen bör alltså inte föranleda någon åtgärd.

InU 1975/76:33

23 Det av regeringen inrättade bidraget till beredskapsarbeten för ungdomar på den enskilda sektorn och folkpartiets förslag i motionen 652 om bidrag lill inbildning i företag med 10 kr. i timmen har samma inriktning, nämligen att öka företagens intresse att ta in ungdomar som lärlingar och praktikanter.

I realiteten tillgodoser regeringens beslut de önskemål som ligger bakom motionen. Denna behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

När det gäller yrkandet i motionen 851 av fröken Engman m. fl. (s) om effektiviserad kommunal beredskapsplanering i vad avser sysselsättning åt ungdom bör framhållas att planeringsfrågorna, inte minst på kommunal nivå, ägnas stor uppmärksamhet av sysselsättningsutredningen. Motionärernas önskemål får därmed anses vara beaktade. Vad som anförs i motionen om förstärkta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget för ungdom föranleder - bl. a. mot bakgrunden av de åtgärder som vidtagits sedan motionen väcktes - i övrigt inte något uttalande från utskottets sida.

Utskottet tar härefter upp tre yrkanden om praktikfrågor. Fru af Ugglas (m) och herr Danell (m) begär i motionen 889 en plan för ökat antal praktikplatser i statlig verksamhet. Med anledning av förslag i förra årets budgetproposition (bilaga 2) om åtgärder med syfte att öka tillgången på statliga praktikplatser betonade utskottet (InU 1975:3 s. 16-17) vikten av att myndigheterna på ett effektivt sätt påverkas att verkligen inrätta fler praktikplatser. Utskottet förutsatte att regeringen även i fortsättningen skulle hålla sig väl informerad om resultatet av ansträngningarna att öka möjligheterna till praktik samt att riksdagen skall lämnas en redovisning för utfallet av verksamheten. Utskottet tilläde att om verksamheten inte leder till önskat resultat, bör redovisningen kombineras med förslag om effektivare åtgärder för framtiden. Vad utskottet anfört godkändes av riksdagen och gavs regeringen till känna.

I årets budgetproposition aviseras att praktikfrågor kommer att behandlas i propositionen med anledning av sysselsättningsutredningens betänkande. Det får förutsättas att en första redovisning i enlighet med riksdagens begäran lämnas i samband härmed. Det kan te sig naturligt att redovisningen kompletteras med en plan i någon form. Med hänsyn till riksdagens förra året fattade beslut förutsätter utskottet att så sker utan särskild framställning från riksdagens sida med anledning av motionen.

Löne- och andra anställningsvillkor för praktikanter behandlas i motionen 440 av fru Nordlander m. fl. (vpk). Även förra året väcktes en motion (1975:818) med delvis samma inriktning och med fru Nordlander som första namn. Med anledning av bl. a. den senare motionen förutsatte inrikesutskottet (InU 1975:3 s. 17) att sysselsättningsutredningens arbete med praktikfrågor även kommer att inkludera ekonomiska och liknande frågor som berör villkoren för praktik. Riksdagen beslöt underrätta regeringen om vad utskottet anfört. Med anledning av det i år framställda yrkandet om initiativ från regeringen till förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om lönevillkor m. m. för praktikanter kan nämnas att ett avtal vid det senaste

InU 1975/76:33

årsskiftet slutits mellan statens avtalsverk och de statsanställdas organisationer om beredskapsarbeten i praktiksyfte på den statliga sektorn. På den kommunala och enskilda sektorn åvilar förhandlingsinitiativet parterna själva. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motionen 1885 av herr Nordgren m. fl. yrkas på ändring av 5 \v lagen om anställningsskydd för att öka ungdomarnas möjligheter till praktikanställning. Motionärerna hävdar att trygghetslagstiftningens skydd mot uppsägning gör att företagarna tvekar att anställa ungdomar antingen på prov eller för att enbart ge dem viss tids arbetslivserfarenhet. Visserligen medger anställningsskyddslagen anställning för begränsad tid om det gäller praktikarbete, men det klargörs inte i lagen vad som är att anse som praktik. Motionärerna tänker sig att tolkningsproblemet kan lösas genom att alla anställningar av ungdomar under 25 år under en tid upp till ett år skall räknas som praktikarbete. En motsvarande regel avses gälla för nyutbildade som är äldre än nu sagts.

Utskottet konstaterar att motionärernas syfte delvis tillgodosetts genom det av regeringen nyligen införda statsbidraget till beredskapsarbeten på den enskilda sektorn. De enskilda företagen och organisationerna kan nämligen i denna form ta emot ungdomar utan att bli bundna att ge ungdomarna fast anställning efter arbetets slut. Lagen om anställningsskydd är nämligen inte tillämplig på personer som är sysselsatta i beredskapsarbete. I övrigt hänvisar utskottet till den utvärdering av trygghetslagstiftningens verkningar som bedrivs av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet i samarbete med parterna på arbetsmarknaden och till vad utskottet anför längre fram i betänkandet i denna fråga. Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att förorda den begärda lagändringen som skulle medföra urholkning av anställningsskyddet för ungdomsgruppen i dess helhet.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Arbetsmarknadsverkets budget är indelad i tio program. Av programmen gäller ett åtgärder för flyktingar och ett annat regionalpolitiska stödåtgärder. Dessa program behandlas i andra betänkanden. Övriga åtta program framgår av den följande framställningen.

I en programbudget skall förvaltningskostnaderna belasta varje program. Liksom tidigare särredovisas arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader i ett sammanhang vid sidan av andra yrkanden under programmen. Som framgår av nedanstående sammanställning beräknas kostnaderna för nästa budgetår uppgå till i runt tal 500 milj. kr. Drygt 80 % härav faller på programmet Arbetsmarknadsinformation (arbetsförmedling, yrkesvägledning och arbetsvärd).

InU 1975/76:33

1975/76 1976/77

Beräknad ändring

AMS

Före-

draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

3 740 1 135

4 875

+

+

+

+

250 Utgiftsposter

Vissa lönekostnader

289 331 000

+ 105 365 000

+ 84 569 000

Arvoden till yrkesvalslärare övriga arvoden

206 000 1 440 000

-

+

600 000

Utbildnings- och instruk- tionsverksamhet

3 970000

+

2 930 000

+

2 930 000

Sjukvård

822 000

+

256 000

+

248 000

Lokalkostnader a) Styrelsen

10 027 000

+

3 473 000

+

3 473 000

b) Länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren

48 690 000

+

+

9310000 Reseersättningar

8 766 000

+

1 634 000

+

1 234 000

Expenser

22 133 000

+

7 467 000

+

2 367 000

Automatisk databe- handling m. m. a) Datasystem och terminaler m. m.

9 120 000

1 420 000

2 095 000

b) Rationaliseringsunder- sökningar

225 000

+

225 000

+

125 000

c) Bearbetning av sta- tistiskt material

525 000

+

425 000

+

100 000

d) Arbetsförmedlingsstatistik1

800 000

-

800 000

-

800 000

Postavgifter

550 000

+

150 000

-

Kapitalkostnader

2 150 000

+

850 000

-

398 755 000

+

134 065 000

+ 102 061 000

1 Utgiftsposten Arbetsförmedlingsstatistik redovisas fr. o. m. budgetåret 1976/77 under anslaget Arbetsmarknadsserviee. programmet Arbetsmarknadsinformation.

Sorn anges i sammanställningen föreslås för nästa budgetår mJÖrstärkning av arbetsmarknadsverkets personal med 250 tjänster. Till en del utgör förstärkningen en uppföljning av de förslag i prop. 1975/76:84 som behandlas i betänkandet InU 1975/76:28, nämligen försöksverksamheten i vissa län med lagfäst skyldighet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen, försöksverksamheten med distriktsnämnder vid förmedlingens distriktskontor, utbyggd offentlig förmedlingsverksamhet på kulturområdet samt praktiska prov med ADB-teknik i själva förmedIingsarbetet. I övrigt motiveras förstärkningen med de ökade och nya arbetsuppgifter som ålagts arbetsmarknadsverket bl. a. till följd av successiv ökning av antalet arbetssökande hos förmedlingen och den snabba utvecklingen av verksam -

InU 1975/76:33

heten med anpassningsgrupper i företagen. Resultatet av den verksamheten är i hög grad beroende av arbetsförmedlingens aktiva medverkan.

Arbetsförmedlingsverksamheten och dess inriktning behandlas i fyra motioner. Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram i motionen 2135 innebär i aktuell del att arbetsförmedlingens resurser förstärks. Herr Hovhammar (m) förordar i motionen 1863 att handikappade anställs som handläggare vid arbetsförmedlingarna för att vidga förmedlingarnas bedömning av möjligheterna att placera handikappade på arbetsmarknaden. Det förutsätts att de handikappade som anställs har erfarenheter från arbetsmarknaden. Herr Börjesson i Falköping (c) vill i motionen 1837 att arbetsförmedlingen skall få ökade resurser för att placera handikappade på den öppna marknaden. Motionären framhåller i sammanhanget särskilt de hörselskadades problem. Medel bör vidare enligt motionären ställas till förfogande för utbildning av fölmedlingspersonalen i hithörande frågor.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i partimotionen 2149 som ett led i ett åtgärdsprogram mot diskriminering av kvinnor att all yrkesorienterande och platsanvisande personal får utbildning i kvinnofrågan och att för arbetsförmedlingarna utfärdas instruktioner om att de skall medverka till att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsverket har under 1970-talet förstärkts med 1 000 tjänster, och för nästa budgetår föreslås, som nämnts, en ytterligare förstärkning med 250 tjänster. Utskottet räknar med att verkets personalresurser kommer att byggas ut även i fortsättningen och att denna utbyggnad liksom hittills särskilt kommer att vara motiverad av behovet att stödja utsatta grupper på arbetsmarknaden. Vad gäller utbyggnaden under nästa budgetår tillstyrks propositionens förslag som får anses väl avvägt. De allmänt hållna yrkandena i motionerna 1837 och 2135 om förstärkning av resurserna bör inte föranleda någon åtgärd.

Vad gäller yrkandet i motionen 1863 om anställning av handikappade personer som arbetsförmedlare får erinras om att det åligger arbetsmarknadsverket liksom andra statliga myndigheter att främja anställning av handikappade i den egna verksamheten. Föreskrifter härom har meddelats i cirkuläret 1960:553 (senare omtryckt) om anställning av partiellt arbetsföra i statlig och statsunderstödd verksamhet. En ny författning är aktuell (se s. 52). Om handikappade personer som anställs eller redan är anställda som arbetsförmedlare skall särskilt syssla med arbetsplacering av andra handikappade är en fråga som bör lösas i det enskilda fallet med utgångspunkt i vederbörandes intresseinriktning och personliga förutsättningar. Det bör vidare framhållas att till varje länsarbetsnämnd är knuten en arbetsvårdsdelegation med representation för handikapprörelsen. Delegationerna har till uppgift att tillföra förmedlingsverksamheten information om de handikappades problem och önskemål om arbetsvårdsverksamhetens inriktning. En central arbetsvårdsdelegation är därutöver knuten till AMS. På angivna skäl anser utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att vidta någon

InU 1975/76:33

åtgärd med anledning av motionen.

Med anledning av yrkandet i motionen 2149 om att arbetsförmedlingen skall få särskild instruktion om arbetet på att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden får utskottet anföra följande.

Det ingår i de arbetsmarknadspolitiska riktlinjer, som statsmakterna antog år 1966, att arbetsförmedlingen skall medverka till att rasera könsgränserna på arbetsmarknaden. Även yrkesvägledningen förutsättes aktivt delta i detta arbete. Det är mot den bakgrunden man får se inrättandet av en särskild aktiveringssektion på AMS för planläggning av arbetet på att underlätta arbetsplacering av kvinnor. Länsarbetsnämnderna tillfördes tjänster som aktiveringsinspektörer med samordnande uppgifter, däribland undersökningar av möjligheterna på fältet att avveckla könsbunden rekrytering. På initiativ av jämställdhetsdelegationen tillfördes arbetsförmedlingen år 1974 ytterligare 100 tjänster med uppgift att medverka i rekryteringskampanjer för att bryta traditionella rekryteringsmönster.

Den klara viljeinriktning som statsmakterna gav uttryck åt redan för tio år sedan och därefter har konkretiserats på de sätt som ovan exemplifierats kommer inte formellt till uttryck i arbetsmarknadsverkets instruktion. Denna beskriver verkets uppgifter i mer allmänna termer. Handlingslinjerna när det gäller särskilda grupper på arbetsmarknaden beskrivs i stället i program som fastställs av AMS. Fördelen med programtekniken är att man kan utforma instruktionerna för verkets personal utförligare och mer konkret än som brukar ske i verksinstruktioner av gängse snitt. Exempel på sådana program är det arbetsvårdspolitiska programmet och programmet om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. I fråga om kvinnorna på arbetsmarknaden har AMS tidigare utfärdat särskilda föreskrifter, och ett nytt handlingsprogram är f. n. under utarbetande. Med hänsyn härtill och då arbetsförmedlingens viktiga uppgift att ändra på traditionella rekryteringsmönster getts en fast organisatorisk förankring avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet tar härefter upp de personalutbildningsfrågor som aktualiserats i motionerna 2149 och 1837.

AMS har i sin anslagsframställning framhållit att förmedlingspersonalens kunskaper måste förbättras såväl i fråga om kvinnornas sysselsättningsproblem och möjliga åtgärder för att avhjälpa problemen som när det gäller handikappfrågor och användning av olika rehabiliteringsåtgärder. Mot bl. a. denna bakgrund förordas i propositionen i enlighet med styrelsens förslag en uppräkning av anslagsposten för personalutbildning från 4,0 till 6,9 milj. kr. De aktuella utbildningsfrågorna bör härigenom kunna lösas utan något initiativ från riksdagens sida av det slag som motionärerna tänkt sig.

Utskottet, som i det föregående biträtt den föreslagna personalförstärkningen för nästa budgetår, har inte heller i övrigt någon erinran mot propositionens beräkning av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

InU 1975/76:33

28 Arbetsmarknadsservice

Som framgår av följande sammanställning finansierar anslaget programmet Arbetsmarknadsinformation samt de under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet upptagna delprogrammen Flyttningsbidrag och Inlösen av egnahem m. m.

1974/75

Utgift

1975/76

Anslag

1976/77

Beräknad ändring AMS

Föredraganden

Programmet Arbetsmark-

nadsin/örmation1

359 341 000

379 923 000

+ 153 697 000

+ 122 704 000

Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet

Flyttningsbidrag

60 289 000

87 300 000

+ 9 200 000

+ 6 500 000

Inlösen av egnahem m. m.

1 000 000

500 000

- 500 000

Förvaltningskostnader

877 000

843 000

+ 157 000

+ 157 000

420 508 000

469 066 000

4 162 554 (HM)2

+ 128 861 000

1 Inberäknat förvaltningskostnader.

1 I förekommande fall har höjt lönekostnadspålägg inräknats.

I propositionen föreslås under punkten B 1 (s. 45-55) att riksdagen skall

1. godkänna i propositionen förordade ändringar av grunderna för flyttningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

2. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 597 927 000 kr.

A rbetsmarknadsiti/örmatiott

För nästa budgetår föreslås under programmet ett belopp om 502,6 milj. kr., varav huvuddelen eller 417,6 milj. kr. avser de under närmast föregående avsnitt behandlade förvaltningskostnaderna för arbetsförmedling, yrkesvägledning och arbetsvärd. Av återstående 85 milj. kr. beräknas 42,5 milj. kr. för ADB i förmedlingsarbetet. Kostnadsökningen är ca 26 milj. kr. och hänger samman dels med planenlig utbyggnad av framställningen av platslistor med hjälp av ADB-teknik, dels med genomförandet av förslagen i prop. 1975/76:84 om praktiska prov med ADB i själva förmedlingsarbetet m. m. Vidare beräknas ett oförändrat belopp om 24,2 milj. kr. för psykologiska konsultinsatser. Övriga utgifter under programmet gäller manuell framställning av platslistor, arbetsmarknadspolitisk annonsering m. m.

Utskottet har ingen erinran mot kostnadsberäkningen under programmet.

InU 1975/76:33

29 Yrkesmässig och geografisk rörlighet

Av flyttningsbidragen höjdes starthjälpen den 1 juli 1975 från 1 500 till 2 500 kr. för familjeförsörjare och från 750 till 1 250 kr. för övriga. Samtidigt sänktes grundbeloppet för utrustningsbidrag från 2 000 till 1 000 kr. I propositionen föreslås att starthjälpen höjs med ytterligare 500 kr. för familjeförsörjare och med 250 kr. för övriga. Förslaget tillstyrks.

Sysselsättningsutredningen har i betänkandet Arbete åt alla uttalat att flyttningsbidragen bör höjas så att de täcker de verkliga flyttningskostnaderna, vilket enligt utredningens mening inledningsvis innebär i stort sett en fördubbling av nuvarande bidrag. När det gäller fördelningen av stödet till flyttning på olika typer av bidrag och ersättningar lägger dock utredningen inte fram något detaljerat förslag. I partimotionen 652 från folkpartiet åberopas sysselsättningsutredningens synpunkter och förslag, och det yrkas att riksdagen som grund för en allmän översyn av bidragssystemet skall uttala att flyttningsbidragen i princip bör täcka de faktiska flyttningskostnaderna.

Av budgetpropositionen framgår att en allmän översyn av flyttningsbidragen kommer att göras med utgångspunkt i bl. a. sysselsättningsutredningens synpunkter och förslag. Resultatet av översynen skall redovisas i den proposition på grundval av betänkandet som skall föreläggas riksdagen mot slutet av våren. Riksdagen kommer sålunda att senare under året få tillfälle att pröva principerna för flyttningsbidragens konstruktion. Mot den bakgrunden saknas anledning att göra uttalanden av det slag som begärs i motionen, som alltså avstyrks i den aktuella delen.

F. n. kan respenning utgå i form av resekostnadsersättning och traktamente vid resa för att söka anställning på annan ort inte bara till den arbetssökande utan också till medföljande make (34 § arbetsmarknadskungörelsen). För ungdomar som söker arbete på annan ort än hemorten är det ofta ett stöd att någon av föräldrarna följer med på resan. Det förordas därför i propositionen att även medföljande förälder i sådant fall skall vara berättigad till respenning. Utskottet tillstyrker förslaget.

Ansökan om flyttningsbidrag prövas som regel av länsarbetsnämnd eller, i nämndens ställe, av chef för arbetsförmedlingskontor. För sent inkomna ansökningar skall enligt 56 § arbetsmarknadskungörelsen alltid prövas av AMS. I propositionen biträds ett förslag av styrelsen att ärenden av detta slag skall delegeras till länsarbetsnämnderna. Även utskottet biträder detta förslag.

I detta sammanhang tar utskottet upp yrkandet i motionen 1890 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) om rätt för sammanboende till flyttningsbidrag.

Reglerna om flyttningsbidrag innebär att familjeförsörjare får starthjälp med högre belopp än andra flyttande, och vissa bidrag, såsom bortavistelsebidrag, hyrestillskott och utrustningsbidrag utgår endast till familjeförsörjare. Med familjeförsörjare avses enligt 115 5 första stycket arbetsmarknadskungörelsen den som bor samman med 1) sin make eller 2) eget

InU 1975/76:33

eller makes barn under 16 år eller 3) annan till vars försörjning han under längre tid och i väsentlig mån bidragit och fortfarande bidrar.

Motionärerna anser att begreppet sammanboende inte är klart definierat och påtalar att det tolkas olika av skilda länsarbetsnämnder med följd att inga bidrag utgår till vissa sökande. En översyn av reglerna bör därför ske, så att begreppet närmare klarläggs. I det syftet bör motionen överlämnas till familjelagssakkunniga.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de aktuella reglerna utformas på ett tidsenligt sätt. Som framgått av det ovan anförda har också en enhetlig tillämpning stor betydelse för den enskilde. Utskottet förutsätter att frågan uppmärksammas vid den tidigare nämnda översynen av flyttningsbidragen. Med hänsyn härtill bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Kostnaderna för flyttningsbidrag beräknas till 93,8 (+ 6,5) milj. kr. Utskottet har ingen erinran mot beräkningen eller mot vad som anförts och föreslagits beträffande inlösen av egnahem m. m.

M edelsberäkningen

Anslaget beräknas i propositionen till totalt 597 927 000 kr. Utskottet har i det föregående godtagit medelsberäkningen under de båda programmen. Det i propositionen begärda anslaget bör alltså anvisas.

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

Fr. o. m. den 1 januari 1976 bestrids utgifterna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet från en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond. Fonden finansieras genom medel som dels anvisas under förevarande anslag, dels flyter in som avgifter från arbetsgivare enligt lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen.

Medelsanvisningen under anslaget framgår av följande sammanställning:

1974/75

1975/76

1976/77

Utgift

Anslag

Beräknad ändring

AMS Föredraganden

Arbetsmarknadsutbildning

837 920 000

1 150 000 000

+ 523 000 000 +100 000 000

Förvaltningskostnader

21 943 000'

21 092 000'

+ 3 908 000 + 2 908 000

859 863 000

1 171 092 000

+ 526 908 000 + 102 908 000

'Beräknade förvaltningskostnader.

Regeringen har under punkten B 2 (s. 56-65) föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna i propositionen förordade ändrade grunder för utbildningsbidrag att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

InU 1975/76:33

2. bemyndiga regeringen att fastställa ramar för stöd till företag som av konjunkturpolitiska skäl anordnar utbildning av anställda,

3. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning anvisa ett anslag av 1 274 000 000 kr.

Genom statsmakternas beslut förra året (prop. 1975:45, InU 1975:14, rskr 1975:178) fastställdes nya riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen, att gälla fr. o. m. den 1 januari 1976. Beslutet innebär nya och väsentligt förbättrade ekonomiska villkor för flertalet deltagare i utbildningen. Ramen för bristyrkesutbildningen som står öppen även för icke arbetslösa har vidgats väsentligt, och arbetslösa ungdomar under 20 år har fått ökade möjligheter att genomgå arbetsmarknadsutbildning. De nya riktlinjerna omfattade även kursformer och deltagarnas sociala förhållanden under utbildningen. Finansieringen av utbildningen har lagts om. Tidigare bekostades utbildningen från en post under anslaget B 1 Arbetsmarknadsservice.

Under den första hälften av innevarande budgetår tillämpades övergångsvis tidigare gällande bestämmelser om bl. a. utbildningsbidraget. I propositionen anmäls att regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande den 1 oktober 1975 höjt bidraget för att stimulera arbetssökande att i ökad usträckning utnyttja utbildningsmöjligheterna.

Förra årets beslut om arbetsmarknadsutbildningen gällde även utbildning i företag. Det särskilda bidrag som utgår till företag som utbildar personal i stället för att tillgripa permittering eller uppsägning höjdes från sex till åtta kr. per timme från den 1 januari 1976. Genom beslut i höstas (prop. 1975/76:25, bilaga 9, InU 1975/76:23) höjdes bidraget till 12 kr. under förutsättning att utbildningen har viss angiven omfattning. Samtidigt infördes ett nytt bidrag om 15 kr. i timmen till företag som utbildar personal och i samband därmed som ersättare i första hand anställer ungdomar. Regeringen har för innevarande budgetår bemyndigats att fastställa ramar för omfattningen av företagsutbildning av detta slag. Utskottet tillstyrker att regeringen även nästa budgetår får fastställa dessa ramar med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

Enligt av regeringen meddelade föreskrifter får nyssnämnda bidrag till företag om 15 kr. i timmen inte kombineras med introduktionsstöd som utgår av regionalpolitiska skäl vid nyanställningar i företag. Herrar Andersson i Lycksele (s) och Nygren (s) vänder sig i motionen 1832 mot denna bestämmelse, som enligt deras mening medför att den regionalpolitiska stimulans som introduktionsstödet innebär därmed bortfaller.

Introduktionsstödet syftar liksom annat regionalpolitisk! stöd till att främja en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet. Den aktuella samordningsföreskriften står inte i samklang med denna målsättning. Utskottet anser därför liksom motionärerna att bidraget om 15 kr. per timme och introduktionsstödet skall kunna kombineras. En sådan kombination bör medges generellt i områden som det är särskilt angeläget att stödja av regionalpolitiska skäl. Utskottet tänker i första hand på det

InU 1975/76:33

allmänna stödområdet. Utanför det området får kombinationsmöjligheten prövas för varje särskilt fall, något som överensstämmer med reglerna för introduktionsstödets användning. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

Enligt den tidigare gällande ordningen var det möjligt att bereda handikappad arbetstagare utbildning i företag utan att vederbörande räknades som anställd. Den handikappade erhöll därvid utbildningsbidrag. Enligt de från årsskiftet gällande nya reglerna skall den handikappade alltid anställas och under utbildningstiden uppbära lön av företaget, som i gengäld erhåller visst bidrag per timme. Herr Wirtén (fp) anser i motionen 1905 att anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade bör slopas.

Den under lång tid bedrivna utbildningen i företag av handikappade m. fl. visar att det är lämpligt att kunna anordna sådan utbildning utan att arbetsgivaren i förväg binder sig för att anställa den som skall utbildas. Denna utbildningsform bör därför återinföras. Utskottet vill emellertid understryka att utbildning förenad med anställning normalt är att föredra. Den nu förordade modifieringen är avsedd att tillgripas endast i de fall utbildning i företag annars inte är möjlig och utbildning i annan form inte visar sig ändamålsenlig. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

I förra årets proposition om arbetsmarknadsutbildningen presenterades principförslag om överflyttning av huvudmannaskapet för den yrkesinriktade utbildningen vid kriminalvårdsanstalterna från kriminalvårdsstyrelsen till AMS och skolöverstyrelsen. Ett definitivt förslag kunde emellertid inte läggas fram vid det tillfället, eftersom vissa administrativa och organisatoriska problem inte var lösta. I budgetpropositionen förordas nu att överföringen av huvudmannaskapet kommer till stånd. Överföringen innebär att skolöverstyrelsen i fortsättningen svarar för yrkesutbildningen på anstalterna och arbetsmarknadsverket för prövningen av vilka personer som skall utbildas. Det är avsett att deltagarna under utbildningen skall uppbära speciella, av regeringen fastställda bidrag.

Utskottet har ingen invändning mot det ovan redovisade förslaget om arbetsmarknadsutbildning på kriminalvårdsanstalterna. Inte heller föranleder vad som anförs i propositionen om barntillsyn vid arbetsmarknadsutbildning, lärare och läromedel för invandrare samt undervisning för zigenare något uttalande från utskottets sida.

Den som under arbetsmarknadsutbildning uppbär hel pension eller är kontinuerligt sjukskriven får enbart stimulansbidrag med 10 kr. om dagen. Vid reducerad pension (motsvarande) utgår däremot skillnaden mellan helt utbildningsbidrag och utgående pensionsbelopp. Eftersom fall kan inträffa att den som har hel pension får ett mindre belopp än den som har reducerad pension, biträder utskottet propositionens förslag om att de som uppbär hel pension eller är kontinuerligt sjukskrivna skall likställas med dem som uppbär reducerad pension.

InU 1975/76:33

33 Utbildningsbidrag räknas numera som ATP-grundande inkomst (prop. 1975:97, SfU 1975:15). Däremot räknas inte utbildningsbidrag som sjukpenninggrundande inkomst. Herr Gustavsson i Alvesta (c) anser i motionen 1855 att denna ordning är helt omotiverad och yrkar därför på ändring av gällande bestämmelser, så att utbildningsbidrag kan ligga till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.

Deltagare i arbetsmarknadsutbildning medges att vid sjukdom behålla sitt utbildningsbidrag under sammanlagt 25, i vissa fall 35 dagar, per år. Dessutom har deltagaren rätt att vara hemma för vård av sjukt barn med bibehållet bidrag under tio dagar per år.

Regeringen uppdrog den 26 juni 1975 åt riksförsäkringsverket att utreda frågan om stödet vid sjukdom för den som deltar i arbetsmarknadsutbildning eller bedriver vuxenstudier. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

De nya reglerna för utbildningsbidrag innebär att deltagare som är anslutna till arbetslöshetsförsäkringskassa får bidrag med 90-130 kr. per dag och icke arbetslöshetsförsäkrade med 90 kr. per dag under fem dagar per vecka. För ungdomar under 20 år utgör bidraget 55 kr. om dagen om utbildningen är förlagd till arbetsmarknadsutbildningscenter och eleven är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd eller om eleven är handikappad eller flykting. Till ungdomar som är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa eller har vårdnad om barn utgår samma bidrag som till vuxna. I andra fall utgår studiestöd eller speciella bidrag. I motionen 191 av herr Hermansson m. fl. yrkas -att alla ungdomar under 20 år skall få bidraget på 90 kr.

Fjolårets reformering av utbildningsbidraget innebar att bidraget till ungdomar under 20 år skulle utgå med samma belopp och i samma ordning som det kontanta arbetsmarknadsstödet jämte ett stimulansbidrag om 10 kr. per dag. Det nya utbildningsbidraget utgår sedan den 1 januari i år. Utskottet anser att det inte finns skäl att företa en ingripande ändring i det nya bidragssystemet redan vid dess start och avstyrker därför motionen.

Som förut nämnts finansieras arbetsmarknadsutbildningen sedan den 1 januari i år från en arbetsmarknadsutbildningsfond. Till fonden inflyter en särskild arbetsgivaravgift som beräknats ge fonden en intäkt av 530 milj. kr. 1 övrigt skall fonden finansieras av de medel som anvisas under detta anslag. Vid beräkningen av anslagsbehovet for nästa budgetår utgår propositionen från samma belopp som anvisats för innevarande budgetår eller 1 150 milj. kr., vartill läggs dels 100 milj. kr. motsvarande de ökade skatteintäkter som uppkommer på grund av de höjda utbildningsbidragen, dels 24 milj. kr. för förvaltningskostnader, som innevarande budgetår övergångsvis bestrids från anslaget Arbetsmarknadsservice. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas alltså till 1 274 milj. kr.

Folkpartiet begär i motionen 2085 att anslaget ökas med ytterligare 15 milj. kr. för att anordna fler reaktiveringskurser för sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. Anslagsförstärkningen anses göra det möjligt att utbilda ytter 3

Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

ligare minst 1 500 personer.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen bedrivs en omfattande utbildning av vårdpersonal. Reaktiveringskurser för icke yrkesverksamma sjuksköterskor finns också sedan många år tillbaka. Såvitt känt har utbildningens omfattning inte begränsats av bristande medelstilldelning. Problem föreligger däremot när det gäller tillgången på vårdyrkeslärare och för utbildningen behövliga praktikplatser. Tillgången på sökande till utbildningen är också begränsad. Utskottet har med hänsyn till det sagda inte övertygats om att en anslagshöjning skulle leda till en i och för sig angelägen ökning av tillgången på utbildad sjukvårdspersonal och avstyrker sålunda motionen. På grund härav och då utskottet godtar den i propositionen gjorda medelsberäkningen bör anslaget föras upp med det av regeringen begärda beloppet.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Från anslaget betalas kostnaderna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder utom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad. Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning.

1974/75

Utgift

1975/76

Anslag

1976/77

Beräknad ändring AMS

Föredraganden

Allmänna beredskaps- arbeten

396 518 859

320 000 000

+ 50 000 000

+330000 000

Särskilda beredskaps- arbeten

670 714 521

373 000 000

+ 167 000 000

+ 177 000 000

Industribeställningar

-522 717'

10000 000

-

-

Detaljplaneringsbidrag

18 041 897

20 000 000

+ 5 000 000

+ 5 000 000

Förvaltningskostnader

23 114 831

19 935 000

+ 65 000

- 935 000

1 107 867 391

742 935 000

+222 065 000

+511065 000

1 Återbetalningar av förskotterade medel överstiger utbetalningarna.

Regeringen har under punkten B 3 (s. 65-77) föreslagit riksdagen att

1. medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1976/77 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket, beträffande vilken antingen omständigheterna är sådana att vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte är ekonomiskt lönande, allt under förutsättning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden.

InU 1975/76:33

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 254 000 000 kr. varav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedel.

Beredskapsarbeten

En redovisning för beredskapsarbetenas omfattning och inriktning under de närmast föregående budgetåren lämnas i propositionen på s. 67-71 och s. 74.

För innevarande budgetår har det ursprungligen anvisade beloppet om sammanlagt 693 milj. kr. genom anslag på tilläggsstat 1 förstärkts med sammanlagt 365 milj. kr. Därefter har regeringen med utnyttjande av den av riksdagen lämnade finansfullmakten (FiU 1975:1) ställt ytterligare 310 milj. kr. till förfogande för beredskapsarbeten. AMS disponerar därigenom 1 368 milj. kr. för beredskapsarbeten. Därutöver har på särskilt anslag i tilläggsbudget I anvisats 25 milj. kr. för arbetsmiljöinsatser inom de statliga affärsdrivande verken. I propositionen redovisas även andra åtgärder för att främja sysselsättningen på byggnads- och anläggningssidan.

För budgetåret 1976/77 uppskattas i propositionen medelsbehovet till 650 milj. kr. för allmänna och 550 milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten eller sammanlagt 1 200 milj. kr. Av medlen för särskilda beredskapsarbeten skall 18 milj. kr. ställas till förfogande för att finansiera del av investeringarna för ett fredsförband i Arvidsjaur. För väg- och gatuarbeten beräknas sammanlagt 200 milj. kr. komma att användas.

Herr Söderström (m) kritiserar i motionen 867 uppdelningen av medel för vägbyggande m. m. i ordinarie anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel och beredskapsarbeten på gator och vägar. Enligt motionären leder uppdelningen inte till att fler vägar byggs eller fler människor sysselsätts. Vägbyggen kan inte heller anses sysselsättningsskapande på grund av mekaniseringen av dessa arbeten. Han föreslår därför ett sammanförande av samtliga anslag till drift eller byggande av statliga vägar under kom - munikationsdepartementets huvudtitel.

Frågan om beredskapsarbeten på vägar har behandlats av en arbetsgrupp inom kommittén förden långsiktiga vägplaneringen, vars förslag redovisades för riksdagen i 1975 års budgetproposition, bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) s. 64-65.1 det sammanhanget ifrågasattes inte nuvarande uppdelning av medelstilldelningen för vägbyggen. Riktlinjer angavs för arbetsfördelningen mellan vägverket och AMS vid utförande av beredskapsarbeten på vägar. Anledning föreligger inte för riksdagen att ompröva sitt ställningstagande varför motionen avstyrks.

I sju motioner framhålls speciella projekt som lämpliga beredskapsarbeten.

Med hänvisning till vad som anförs i motionen 2097 yrkas i motionen 2098 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c, m) att beredskapsarbeten på vägar i ökad utsträckning inriktas på länsvägar i områden som är i särskilt behov av re -

InU 1975/76:33

gionalpoliiiska insatser. Av motiveringen i motionen 2097 framgår att motionärerna särskilt tänker på Kalmar län.

Röjning av ungskog och sly utmed vägarna förordas i motionen 282 av fru Göthberg (c) och fru Andersson i Hjärtum (c) för att minska riskerna för kollisioner mellan motorfordon och älg eller rådjur. Herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c) upprepar i motionen 1882 ett tidigare år framfört yrkande om att 2 milj. kr. avsätts för kyrkorestaureringar på Gotland. 1 motionen 1878 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) föreslås att AMS-medel används för registrering och mikrofilmning av folkrörelsearkiv. Enligt motionen 439 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m,c, fp) bör AMS-medel också kunna utgå för upprustning av hundgårdar med hänsyn till behovet av hundar för olika ändamål. Medel för utveckling av primära rekreationsområden kring nedre Dalälven och Mellanljusnan begärs i motionen 1514 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, fp). 1 motionen 2157 om sysselsättningsfrämjande åtgärder i Västernorrland föreslår herr Lorentzon (vpk) att en väsentlig del av åldringsvården i Västernorrland utförs som beredskapsarbeten, i första hand försöksvis i länets inland.

Yrkandet i motionen 1882 om kyrkorestaureringar på Gotland baseras särskilt på kulturminnesvårdande aspekter. Från sysselsättningssynpunkt finns anledning att ha en positiv syn på motionen. Med anledning av beslut av 1974 års riksdag (KrU 15, rskr 248) har en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet inlett en översyn av formerna för medelstilldelningen till vård och bevarande av byggnader och byggnadsmiljöer. Arbetsgruppen skall avlösas av en offentlig utredning som enligt vad utbildningsministern anmält i prop. 1975/76:135 om kulturpolitiken skall tillsättas inom kort. Frågan om formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan härigenom väntas få en allsidig belysning. Då utredningsarbetet bör avvaktas avstyrker utskottet motionen.

Det i motionen 1514 framställda yrkandet om medelsanvisning är fullföljande av en begäran som framställs i motionen 1333 om att en plan för utnyttjande av områdena kring nedre Dalälven och Mellanljusnan för rekreation m. m. skall utarbetas med förtur. Motionen 1333 har på hemställan av kulturutskottet (KrU 1975/76:28) avslagits av riksdagen. Då ändamålet med yrkandet i motionen 1514 därmed förfallit, avstyrks detsamma.

Vad övriga motioner beträffar vill utskottet understryka att beredskapsarbetenas primära syfte är sysselsättningspolitiskt. En första förutsättning för att beredskapsarbete skall komma till stånd är att det på orten finns behov att sysselsätta arbetslösa samt att arbetena lämpar sig för de aktuella arbetssökandena med hänsyn till deras yrkeserfarenhet och andra förutsättningar. Vid val mellan lämpliga objekt måste också beaktas vilket av objekten som från angivna utgångspunkt ger den bästa sysselsättningseffekten. För byggnads- och anläggningsarbeten gäller dessutom att de skall godkännas av länsstyrelsen med hänsyn till regionalpolitiska synpunkter. Om uppkommande sysselsättningsbehov bör tillgodoses på det sätt som

InU 1975/76:33

föreslagits i motionerna får sålunda prövas i varje särskilt fall med hänsynstagande till nu angivna principer. Med det anförda har utskottet besvarat de aktuella motionerna, som inte bör föranleda någon åtgärd.

/ ndusiribeställningar

Medelsbehovet beräknas till oförändrat 10 milj. kr. Utskottet har ingen erinran mot beräkningen.

Detaljplaneringsbidrag

I propositionen anmäls att bidrag till kommunal projektering f. n. utgår med 60 "*> och inom det allmänna stödområdet med 75 "<> av projekteringskostnaderna. Gäller det projektering av lokaler för barnomsorgen utgår bidrag med 75 ”<■ och inom det allmänna stödområdet med 90 "n.

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet för detaljplaneringsbidrag till 25 (+ 5) milj. kr. Utskottet lämnar beräkningen utan erinran.

Normalt lämnas inte bidrag till dispositionsplaner för översiktlig markanvändning. I propositionen anmäls att regeringen på grund av särskilda omständigheter i ärendet beviljat Kiruna kommun bidrag till sådan dispositionsplan avseende den planerade vägen mellan Kiruna och Narvik. Utskottet har ingen invändning häremot.

Medelsberäkningen m. m.

Det totala medelsbehovet under anslaget uppgår till 1 254 milj. kr. Utskottet har tillstyrkt medelsanvisningen under de fyra delprogrammen. Riksdagen bör alltså bevilja det begärda anslaget.

Liksom tidigare i år begärs i propositionen bemyndigande för regeringen att medge att AMS på vissa villkor får avskriva vissa länefordringar inom arbetsmarknadsverket. Utskottet tillstyrker att det begärda bemyndigandet lämnas.

Stöd till lageruppbyggnad

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programmet Sysselsättningsskapande åtgärder ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad.

Regeringen har under punkten B 4 (s. 77-83) föreslagit riksdagen att till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 300 milj. kr.

I propositionen lämnas en redovisning för de beslut som regeringen har fattat under år 1975 om användningen av stödet till lageruppbyggnad. Liksom tidigare utgår bidrag med 20 av företagens lagerökning, dock att lagerökningen skall beräknas efter fasta priser. Möjlighet att få förskott med

InU 1975/76:33

75 "o av bidraget har inforts. Företagen har vidare getts möjlighet till statsgaranti för lånefinansiering av lagerökning i den mån det behövs utöver förskotten (prop. 1975/76:25 bilaga 9, InU 1975/76:23).

I propositionen uppges att fram till mitten av december 1975 ansökningar om lagerstöd hade inkommit från 533 företag med tillsammans 126 000 anställda. Det beräknade värdet av den bidragsberättigade lagerökningen anges till 3,2 miljarder kr.

Vid beviljande av bidrag till lagerstöd eftersträvas att företagen skall avstå från permitteringar och upprätthålla nyanställningar i normal omfattning.

Tillämpningen av det nu aktuella lagerstödet står i huvudsak i överensstämmelse med de förslag som lagts fram av 1974 års lagerstödsutredning. En preliminär rapport från utredningen redovisas i propositionen.

Regeringen har beslutat om en ny stödperiod omfattande kalenderåret 1976 för lagerstöd till företag som inte ansökt om stöd före utgången av år 1975. Den nya stödperioden kommer främst att avse verkstadsföretag.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts och föreslagits i propositionen och tillstyrker sålunda att anslaget förs upp med begärt belopp.

Kontant stöd vid arbetslöshet

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet. Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning:

1974/75

Utgift

1975/76

Anslag

1976/77

Beräknad ändring AMS

Föredraganden

Ersättning till arbetslös-

hetskassor

399 914 000

1 010 300 000

- 248 500 000

-207 900 000

Omställningsbidrag

15 282 000

20 000 000

- 8 000 000

- 8000 000

Kontant arbetsmarknads-

stöd

27 540 000

45 000 000

- 5 000 000

+ 5000 000

Förvaltningskostnader

6 765 000

5 585 000

+ 615 000

+ 415 000

449 500 000

1 080 885 000

- 260 885 000

-210 485 000

Regeringen har under punkten B 5 (s. 84-86) föreslagit riksdagen att till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 870 400 000 kr.

Utgifterna under anslaget styrs framför allt av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per medlem i arbetslöshetskassorna. Detta antal uppskattas till 5,0 av föredragande statsrådet, som på grundval härav beräknar medelsbehovet till 870,4 milj. kr. Häri ingår 20 milj. kr. till särskilt stöd till vissa arbetslöshetskassor.

InU 1975/76:33

39 Från den 1 januari 1976 utgår kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) med ett till 45 kr. per dag (helt stöd) höjt belopp. Beslut härom fattades av riksdagen i december 1975.1 vänsterpartiet kommunisternas motion 1860 yrkas att helt stöd skall utgå med 75 kr. och halvt stöd med 38 kr. per dag.

Samma yrkande framställdes av vänsterpartiet kommunisterna vid riksdagsbehandlingen i höstas. Yrkandet avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att frångå sitt nyligen fattade beslut och avstyrker därför motionen.

Två motioner behandlar de allmänna villkoren för KAS.

Ett av villkoren för rätt till KAS är att sökanden är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete. Enligt 5 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd skall erbjudet arbete anses lämpligt, bl. a. om anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som utgår till den som är anställd enligt kollektivavtal. Finns inte kollektivavtal skall förmånerna vara skäliga i förhållande till de förmåner som vid jämförliga företag utgår till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer. I motionen 437 av herr Henrikson m. fl. (s) påtalas att det har visat sig att vissa grupper erbjudits arbete med en lön som ligger avsevärt under K AS. Sådana arbetserbjudanden måste framstå som svårbegripliga för en arbetssökande. I varje fall borde inte, fortsätter motionärerna, avvisandet av sådant arbete leda till avstängning från rätt till KAS. Med åberopande härav begärs en översyn av reglerna om avstängning från rätt till KAS.

Enligt reglerna för KAS skall nyutbildad vänta tre månader från den dag han eller hon anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen innan KAS kan utgå. 1 motionen 1877 av herr Molin m. fl. (fp, c, m) anses det inte tillfredsställande att vederbörandes försörjning inte är tryggad under så pass lång tid. Motionärerna föreslår därför att väntetiden sänks till 14 dagar.

Nuvarande regler för KAS kan i speciella fall få konsekvenser av det slag som påtalas i motionen 437. Dessa konsekvenser kan knappast anses tillfredsställande. Det ankommer på utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-utredningen) att utvärdera erfarenheterna av KAS. Utskottet utgår från att det i motionen berörda problemet kommer att uppmärksammas av utredningen. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen synes därför inte vara erforderlig.

Även den i motionen 1877 påtalade regeln om tre månaders väntetid tillhör de frågor man kan vänta sig komma att prövas under det nyssnämnda utredningsarbetet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet att reglerna skall ändras nu.

Motionen 1886 av herr Nordgren m. fl. (m, c) tar upp ett spörsmål om utvidgning av rätten till kassaersättning för företagare. Ersätt ni ngsrätten är bl. a. betingad av att rörelsen är avvecklad. En viss grupp åkare har medgivits att på vissa villkor få rätt till ersättning vid avbrott i rörelsen. Motionärerna vill att denna försöksverksamhet skall vidgas att gälla även andra grupper av företagare.

InU 1975/76:33

40 Det i motionen väckta spörsmålet har behandlats av riksdagen senast vid 1975 års riksmöte. Vid det tillfället konstaterade utskottet (InU 1975:10 s. 5)-liksom sker i förevarande motion-att en grupp åkare numera anslutits till försäkringen och på vissa villkor fått rätt till ersättning även vid tillfälligt avbrott i rörelsen. Utskottet fann det värdefullt med en vidare utveckling av försäkringsskyddet efter liknande principer för andra grupper företagare inom ramen för de dispensmöjligheter som AMS har. Utskottet har samma uppfattning i år. Med hänvisning till dessa uttalanden och till att den allmänna frågan om företagares rätt till arbetslöshetsersättning prövas inom ALF-utredningen bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Propositionens medelsberäkning föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Med hänsyn härtill och till ovan redovisade ställningstaganden till de behandlade motionerna bör anslaget föras upp med begärt belopp.

Totalförsvarsverksamhet

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Totalförsvarsverksamhet. Indelningen i delprogram framgår av nedanstående sammanställning.

1974/75

Utgift

1975/76

Anslag

1976/77

Beräknad ändring AMS

Föredraganden

Försvars- och beredskaps-

planering

1 843 000

1 900 000

+ 1 900 000

+ 190 000

Vapenfria tjänstepliktiga

13 851 064

12 145 000

+ 7 855 000

+ 447 000

Förvaltningskostnader

9 354 000

7 975 000

+ 2 025 000

+ 1 405 000

25 048 064

22 020 000

+ 11 780 000

+ 2 042 000

Regeringen har under punkten B 6 (s. 86-89) föreslagit riksdagen att till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 24 062 000 kr.

De medel som anvisas för delprogrammet Försvars- och beredskapsplanering används föratt betala bidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. För nästa budgetår beräknas i propositionen en uppräkning av dessa medel med 10 “o till 2 090 000 kr. Fru af Ugglas (m) och herr Oskarson (m) förordar i motionen 517 en ytterligare uppräkning till 3 milj. kr. och yrkar som följd härav att anslaget höjs till 24 972 000 kr. De hänvisar till att det i propositionen föreslagna beloppet medför en alltför kraftig begränsning av organisationernas utbildning av frivillig personal till totalförsvarets civila delar.

InU 1975/76:33

41 Med hänsyn till att propositionens anslagsberäkning är resultatet av en avvägning mot andra utgiftsändamål inom totalförsvaret, vilka redovisas under skilda huvudtitlar, avstyrker utskottet den i motionen begärda anslagshöjningen och biträder propositionens förslag.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning av utrustning, vars anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vars livslängd överstiger tre år. Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Regeringen har under punkten B 7 (s. 89-92) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

Utskottet har ingen invändning mot medelsberäkningen för nästa budgetår.

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av övriga program med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas så, att samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet består av delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Regeringen har under punkten B 8 (s. 93-95) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

Från anslaget bestrids utgifterna för programmen Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade. Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning över propositionens medelsberäkning.

InU 1975/76:33

1974/75

Utgift

1975/76

Anslag

1976/77

Beräknad ändring AMS

Föredraganden

Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svår- placerade

Arbetsprövning/arbets-

träning

32 953 000

41 160 000

+ 4 540 000

+

540 000

Utbildning av svårplacerade

50 891 000

54 000 000

+ 25 000 000

+

20 000 000

Förvaltningskostnader

3 494 000

3 190 000

+ 610 000

+

310 000

Programmet Sysse/sättnings- skapande åtgärder för svår- placerade

Arbetshjälpmedel åt handikappade

15 971 000

35 995 000

+ 3 005 000

+

5000 Näringshjälp

7 183 000

15 500 000

-

-

6 000 000

Arkivarbete

394 832 000

396 419 000

+ 103 581 000

+ 166 081 000

Halvskyddad sysselsättning

66 288 000

120 000 000

+ 52 000 000

+

50 000 000

Skyddad sysselsättning

123 211 000

137 200 000

+ 18 800 000

+

34 600 000

Hemarbete

1 899 000

2 100 000

+ 800 000

+

400 000

Förvaltningskostnader

12 769 000

10 365 000

+ 1 735 000

+

1 135 000

709 491 000

815 929 000

+ 210 071 000

+ 267 071 000

Regeringen har under punkten C 5 (s. 115-128) föreslagit riksdagen att

1. godkänna förordade ändringar av grunderna för bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade samt för driftbidrag för arbetsträning resp. verkstäder för skyddat arbete, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

2. bemyndiga regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden under budgetåret 1976/77,

3. till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 083 000 000 kr.

Rehabiliterings- och stödåtgärderförsvå/placerade

Nuvarande driftbidrag till arbetsträning föreslås i propositionen höjt från 7 000 till 10 000 kr. för varje fullt antal av 1 200 arbetstimmar, dvs. samma bidrag som f. n. utgår till arbetsprövning. Utskottet biträder förslaget, som bör ses mot bakgrunden av pågående integration av avdelningarna för prövning och träning.

Delprogrammet Utbildning av svärplacerade omfattar dels anpassningskurserna för synskadade, rörelsehindrade m. fl. handikappade vid skolöverstyrelsens arbetsmarknadsutbildningscentra, dels introduktionsutbildning av anställda vid skyddad verkstad. Kostnaderna för verksamheten beräknas stiga med 20 milj. kr. Utskottet har ingen erinran mot denna beräkning eller mot kostnadsberäkningen i övrigt under programmet.

InU 1975/76:33

43 Sysselsättningsskapande åtgärder för svärplaeerade

Som bidragsberättigade arbetshjälpmedel dt handikappade räknas arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen, speciella arbetstekniska hjälpmedel samt bidrag och lån till motorfordon.

Maximibeloppet för bidrag till arbetsbiträde föreslås höjt från 4 200 till

5 000 kr. för person och halvt år. Utskottet tillstyrker förslaget och noterar samtidigt att det är avsett att starta en försökskurs i teckenspråk för arbetsbiträden åt döva.

På förslag av utskottet uttalade sig riksdagen förra året (InU 1975:3, s. 35-36, rskr 1975:52) för en översyn av reglerna för bidrag och lån till motorfordon för handikappade. Syftet med översynen skulle vara att så långt möjligt förenkla och effektivisera det nuvarande bidragssystemet. Översynen har verkställts av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet (Ds A 1975:10).

F. n. utgår bidrag med belopp som motsvarar anskaffningskostnaden, dock högst 17 000 kr. (helt bidrag). Bidraget är inkomstprövat. Helt bidrag utgår till gift eller ensamstående med barn under 18 år om bruttoinkomsten understiger 26 000 kr. Med stigande inkomst reduceras bidraget successivt i inkomstintervaller om 3 000 kr. och bortfaller helt om inkomsten är 38 000 kr. eller högre. Med bruttoinkomst avses den handikappades och hans makes sammanlagda inkomster av arbete, pensions- och försäkringsförmåner m. m. Vissa modifieringar görs för makes inkomst och om den handikappade har barn under 18 år.

För ensamstående handikappad utan hemmavarande barn under 18 år utgår helt bidrag om inkomsten understiger 21 000 kr. Med stigande inkomst trappas bidraget av på samma sätt som för gift handikappad med följd att bidrag inte utgår om inkomsten är 33 000 kr. eller högre.

Vad nu sagts kan exemplifieras med att vid en inkomst av 30 000 kr. utgår bidrag för gift handikappad (eller ensamstående handikappad med hemmavarande barn) med 60 "<> av högst 17 000 kr. och för annan handikappad med 20 "> av samma belopp.

Utöver bidrag till själva bilen utgår särskilt bidrag med normalt högst

6 000 kr. för de ändringar av eller speciella anordningar som behövs för att den handikappade skall kunna använda bilen. Om den handikappade till följd av sina inkomstförhållanden inte är berättigad till helt eller reducerat bidrag till bilköpet kan han ändå få bidrag motsvarande hela kostnaden för aggregat m. m. även om kostnaden överstiger 6 000 kr.

Bidragsgivningen kompletteras med vissa möjligheter till räntefria lån.

I anslutning till den ovannämnda arbetsgruppens förslag förordas i propositionen att den inkomstprövning som företas skall i fortsättningen grundas på enbart sökandens egen inkomst och inte som f. n. också innefatta makes inkomst. Förslaget innebär att nuvarande två skilda inkomstskalor sammanslås till en. Vidare skall i enlighet med arbetsgruppens förslag bidrag

InU 1975/76:33

kunna utgå för hela kostnaden för sådana ändringar av bilen eller särskilda anordningar som krävs för att den handikappade skall kunna använda den, oberoende av om bidrag utgår för själva bilen eller inte.

Därutöver föreslås att maximibeloppet för bidraget höjs från 17 000 till 20 000 kr. samt att inkomstgränsen för helt bidrag för bilen sätts vid 23 000 kr. Bidraget skall som hittills reduceras med stigande inkomst. Inkomstintervallerna vidgas dock till 4 000 kr., och bidrag utgår ej vid inkomst om 39 000 kr. eller högre.

I motion 684 av herr Ångström (fp) och fru Fraenkel (fp) begärs nytt förslag till bidragsbestämmelser. I det nya förslaget bör bidragets maximibelopp ge full kostnadstäckning, så att bidraget täcker kostnaden för inköp av ny bil av lägsta godtagbara standard. Vad inkomstprövningen beträffar bör den övre inkomstgränsen sättas vid 50 000 kr. och den lägre gränsen jämkas uppåt i motsvarande mån. Vid beräkning av bruttoinkomst bör ej - som nu sker - inräknas handikappersättning, eftersom denna beräknats för och används till andra utgifter än investeringar.

Nuvarande möjlighet för handikappad att få kompletterande, räntefritt lån innebär att sådant lån, om det föreligger särskilda skäl, beviljas med belopp motsvarande skillnaden mellan helt bidrag och det beviljade bidraget, oavsett om det senare bidraget är avsett för själva bilen eller för handikappkompenserade ändringar eller anordningar. Under budgetåret 1974/75 beviljades 1 093 bidrag och 367 lån.

I propositionen föreslås den ändrade ordningen för långivningen att lån fortsättningsvis i särskilt angelägna fall får utgå med skillnaden mellan helt bidrag och beviljat reducerat bidrag till själva bilen.

Propositionsförslaget innebär att personer med inkomster över 39 000 kr. helt utestängs från möjlighet till lån. Denna konsekvens av förslaget kritiseras i motionerna 1880 av herr Nilsson i Kristianstad (s) och 1895 av fröken Rogestam (c). Yrkandena i de båda motionerna går ut på att lånemöjligheten liksom f. n. skall gälla även dem som till följd av inkomstprövningen beviljas bidrag enbart för handikappkompenserande ändringar eller anordningar.

Propositionens förslag innebär inte obetydliga förenklingar av nuvarande bidragssystem och totalt sett en avsevärd förbättring av stödet till handikappade fordonsförare. Reformen beräknas medföra en fördubbling av nuvarande utgifter för bidrag och lån. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att ställa sig bakom de ytterligare förbättringar av villkoren för bidrag och lån som föreslås i motionerna. Erfarenheterna av de nya reglerna bör avvaktas. Utskottet utgår från att såväl beloppsmässiga anpassningar till förändringar i pris- och lönenivån som kvalitativa förbättringar kommer att visa sig möjliga även framdeles. Med dessa uttalanden tillstyrker utskottet propositionsförslaget och avstyrker alltså motionerna i förevarande delar.

Motionerna 684 och 1895 tar också upp frågan om dterkrav av beviljai bidrag. Bestämmelser härom saknas i arbetsmarknadskungörelsen men har tillämp -

InU 1975/76:33

ningsvis meddelats av AMS. De av styrelsen utfärdade riktlinjerna innebär i huvudsak att den som under de senaste fem åren fått bidrag till bil för arbetsresor eller för att genomgå yrkesutbildning är skyldig att återbetala bidraget eller del av det om vederbörande upphör att förvärvsarbeta eller avbryter utbildningen.

Fröken Rogestam anför i motionen 1895 att även om återbetalningskraven i regel framställs på ett mjukt och smidigt sätt så kan den handikappade bli hårt drabbad särskilt om kravet framställs i en situation då han är utan arbete. Motionären förordar därför att handikappade som inte kan fortsätta sitt arbete eller sina studier befrias från återbetalningsskyldighet om de kan fortsätta att använda sin bil. I motionen 684 begärs förslag till slopande av återkravsbestämmelserna.

Bidrag ges till bilar som är avsedda för de handikappades personliga bruk. Om den handikappade avlider någon tid efter att ha mottagit bidraget, kommer värdet av detsamma att tillfalla den avlidnes dödsbo. Av detta men också andra skäl bör en principiell återbetalningsskyldighet upprätthållas. Det förekommer emellertid att handikappade på grund av försämrat hälsotillstånd eller av andra oförutsedda händelser tvingas avbryta pågående förvärvsarbete eller utbildning men fortfarande kan använda bilen för att underlätta den dagliga livsföringen. Frågan om återbetalning av bidraget bör i sådana fall prövas i generös anda. Utskottet förutsätter att regeringen vid utformningen av de nya reglerna för bidragsgivningen har sin uppmärksamhet fäst på nu behandlade problem utan särskild framställning från riksdagens sida. Med det anförda får de båda motionerna anses besvarade i aktuella delar.

Riksdagen begärde förra året en utvärdering av näringshjälpen (InU 1975:3 s. 37). En översyn av denna stödform har inletts på hösten 1975 av en särskilt tillkallad utredningsman (direktiv A 1975:02).

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet med hänsyn till gjorda utbetalningar under senare år till 9,5 (- 6,0) milj. kr.

För arkivarbete beräknas ett belopp om 562,5 (+ 166,1) milj. kr. Beloppet är beräknat för att liksom under innevarande budgetår göra det möjligt att sysselsätta ca 15 000 personer.

Anslagsuppräkningen är i allt väsentligt betingad av de löneförbättringar som de personer som sysselsätts i arkivarbete erhållit enligt avtal för åren 1975 och 1976. Riksdagen har av det skälet tidigare i år medgivit att de för innevarande budgetår anvisade medlen förstärks med 152,6 milj. kr. (prop. 1975/76:101 bilaga 8, InU 1975/76:31). Utskottet biträder därför propositionens medelsberäkning i denna del.

Regeringen medgav i början av år 1974 att högst 150 personliga tjänster fick inrättas för personer som under minst fem år varit sysselsatta i arkivarbete vid statlig myndighet eller institution och därvid visat stor duglighet. Under innevarande budgetår får inrättas 300 personliga tjänster, och under nästa budgetår är det enligt propositionen avsett att öka antalet till

InU 1975/76:33

450.

Herr Werner i Malmö (m) föreslår i motionen 1904 ett nytillskott av 500 personliga tjänster för dem som kan åberopa minst tre års tjänstgöring, att ansökan om sådan tjänst får göras alternativt av arbetsgivaren eller av facklig organisation samt att varje länsarbetsnämnd tilldelas en skälig kvot av de personliga tjänsterna. Vidare vill motionären att arkivarbete hos kommunal myndighet samt hos statsunderstödd eller annan allmännyttig institution skall kunna omprövas och samordnas med bidraget till halvskyddad sysselsättning. För att genomföra nu föreslagna reformer bör arbetsförmedlingen enligt motionären få erforderlig personalförstärkning.

Frågor om arkivarbete har på senare år behandlats av flera utredningar, nämligen en arbetsgrupp inom dåvarande inrikesdepartementet, utredningen rörande den skyddade sysselsättningen, organisationskommittén för skyddat arbete och sysselsättningsutredningen. Den sistnämnda utredningen har liksom motionären fört fram tanken på halvskyddad sysselsättning som komplement till arkivarbetarsystemet. Proposition om bl. a. arkivarbetsfrågorna på grundval av det redovisade utredningsmaterialet är avsedd att föreläggas riksdagen i höst. Med hänsyn till det förändrade sakläge som därigenom kan inträda saknas anledning att nu ta något initiativ med anledning av motionen som alltså inte bör föranleda någon åtgärd.

Antalet personer i halvskyddad sysselsättning hade vid utgången av budgetåret 1974/75 stigit till ca 8 500. Det uttalas i propositionen att halvskyddat arbete är den bästa lösningen av sysselsättningsproblemet för många arbetshandikappade. Stora ansträngningar bör därför göras också i fortsättningen för att i denna form ordna anställning på den reguljära arbetsmarknaden av personer som annars skulle vara hänvisade till sysselsättning i särskilda beredskapsarbeten, arkivarbete eller verkstäder för skyddat arbete. Anpassningsgruppernas roll i sammanhanget framhålls i propositionen. Det betonas också att anpassningsgrupperna har som viktig uppgift att medverka vid bevakningen av möjligheterna för arbetstagare i halvskyddad sysselsättning att övergå till anställning i vanlig ordning.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas i propositionen till 170 (+ 50) milj. kr. Beloppet anses medge en ökning av antalet platser till 14 000-15 000.

Bidrag till halvskyddad sysselsättning utgår sedan den I juli 1972 med 40 ‘‘i av kontantlönen inkl. semesterersättning. AMS har i anslagsframställningen föreslagit en ändrad bidragskonstruktion. Enligt förslaget skulle vid nyanställning av handikappad bidrag utgå med 75 av lön och lönebikostnader under de första sex månaderna, med 50 "<> under de följande tolv månaderna och därefter normalt sänkas till 30 av de totala lönekostnaderna. Sistnämnda bidragsandel förutsätts utgå vid överföring i halvskyddad sysselsättning av redan anställda personer.

Motiven till AMS förslag är att nuvarande bidrag visat sig otillräckligt för att åstadkomma den eftersträvade ökningen av verksamheten men också

InU 1975/76:33

att bidragssystemet inte tar hänsyn till att den handikappades arbetsförmåga rimligen förändras efter inträning på den aktuella arbetsuppgiften. Systemet ger vidare liten möjlighet att anpassa bidraget till graden av arbetshandikapp. Ett likartat förslag till bidragskonstruktion har nyligen lagts fram av sysselsättningsutredningen i betänkandet Arbete åt alla (SOU 1975:90). Betänkandet remissbehandlas f. n. 1 propositionen anmäler departementschefen, att det är hans avsikt att återkomma till frågan om ändrad bidragskonstruktion i samband med regeringens ställningstaganden till utredningens övriga förslag.

Förbättrade bidrag till halvskyddat arbete begärs i fem motioner. Fru Karlsson m. fl. (c) yrkar i motionen 1867 på en översyn av bidragssystemet som skall leda fram till höjning och avsevärd differentiering av bidraget. Folkpartiet anser i motionen 387 angeläget att förbättrade bidragsbestämmelser införs snarast och hänvisar till AMS’ och sysselsättningsutredningens förslag. Motionen mynnar ut i yrkande om att riksdagen skall begära förslag till höjt bidrag. Fru Jonäng (c) och herr Granstedt (c) yrkar i motionen 1866 att riksdagen skall begära att bidraget omprövas enligt AMS förslag. Herr Werner i Malmö (m) förordar i den förut behandlade motionen 1904 att bidraget skall utgå med 50 "<> av den totala lönekostnaden för nyanställda handikappade och med 40 "« av samma kostnad vid överföring till halvskyddad sysselsättning av redan anställda. Åtgärder av det slaget bör snarast vidtagas, vilket bör ges regeringen till känna. I avvaktan på en omprövning av bidragssystemet föreslås i motionen 1888 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, m) att bidraget under budgetåret 1976/77 skall utgå med 40 % av den totala lönekostnaden och således även inkludera sociala avgifter. Som följd av förslaget bör enligt motionärerna det i propositionen beräknade beloppet för halvskyddad sysselsättning höjas med ytterligare 5 milj. kr., ev. genom omfördelning inom totalanslagets ram.

Antalet personer i halvskyddad sysselsättning uppgick i januari 1976 till 9 170, en ökning med 7 700 personer sedan januari 1971. Under de två senaste åren har antalet sysselsatta stigit med ca 150 personer per månad.

Enighet råder om att det är önskvärt att kraftigt öka den halvskyddade sysselsättningen. Genom att bereda handikappade sysselsättning på den öppna marknaden avlastar man de olika formerna av skyddad sysselsättning vilket i sin tur ökar sysselsättningsmöjligheterna för handikappade som helt står utanför förvärvslivet. I propositionen markeras denna viljeinriktning genom att, som nämnts, medel beräknas för sysselsättning av 14 000-15 000 personer under nästa budgetår. Om den nivån skall nås måste inträda en väsentligt högre expansionstakt när det gäller att anställa folk i halvskyddad verksamhet.

Frågan blirdå vilka vägar man borgå för att snabbt bygga ut verksamheten. I de föreliggande motionerna har med anknytning tili förslag av AMS och sysselsättningsutredningen förordats förstärkningar av utgående bidrag. Vid bedömningen av den frågan kan konstateras att nuvarande bidrag som kom

InU 1975/76:33

till år 1972 utgår med 40 "u av kontantlönen. Det kan inte bestridas att därefter gjorda höjningar av sociala avgifter m. fl. lönebikostnader delvis har urholkat bidragets värde och därmed dess stimulanseffekt. En brist, som påtalats av AMS och sysseisättningsutredningen, är att bidraget fixerats vid en och samma procentsats och därmed inte är relaterat till vare sig handikappets svårighetsgrad eller den handikappades med tiden upptränade större färdighet i arbetet. Det kan också som anförs i en av motionerna ifrågasättas om det är lämpligt att samma bidrag utgår både för handikappade som nyanställs och för handikappade som redan är anställda på arbetsplatsen.

Stödet till halvskyddad sysselsättning har formen av försöksverksamhet. Det ligger i sådan verksamhets natur att utrymme bör finnas för experiment. Utöver de uppslag som tidigare redovisats skulle utskottet kunna tänka sig försök med bidrag som särskilt i anställningens början ger mycket hög kompensation. Försöken skulle avse bl. a. unga personer med mycket svåra handikapp som, om inte anställning i någon form kan ordnas, blir aktuella för förtidspension.

Utskottet har alltså samma uppfattning som motionärerna att en omprövning bör ske av nuvarande bidragskonstruktion. Utskottet bedömer det som nödvändigt om den i propositionen önskade volymen på verksamheten skall uppnås. Det kan visa sig lämpligt att pröva olika modeller med utnyttjande av den flexibilitet som en försöksverksamhet ger. Mot den bakgrunden är utskottet för dagen inte berett att binda sig för de bidragskonstruktioner som AMS och sysseisättningsutredningen har föreslagit. Remissbehandlingen av utredningens betänkande har avslutats helt nyligen. Den vägen kan ha förts fram nya synpunkter och uppslag. Av detta skäl och då riksdagen senare i år får tillfälle att på nytt överväga frågan i anslutning till den aviserade propositionen med anledning av sysselsättningsutredningens betänkande stannar utskottet vid nu gjorda uttalanden. De aktuella motionerna är därmed besvarade. Vad särskilt gäller yrkandet i motionen 1888 om förhöjt bidrag från den 1 juli i år följer av utskottets ställningstaganden att utskottet inte kan biträda detsamma.

I sammanhanget tar utskottet upp nio motioner som rör allmänna frågor om sysselsättning av handikappade. Bl. a. behandlas anpassningsgruppernas verksamhet. I några motioner begärs utvärdering av trygghetslagstiftningens effekter på sysselsättningen av handikappade och nytillträdande grupper på arbetsmarknaden. Två av motionerna tar upp gravt handikappade ungdomars speciella problem och en motion gäller anställning av handikappade i statlig verksamhet.

Anpassningsgruppernas verksamhet har under år 1975 studerats av en arbetsgrupp inom AMS. Företrädare för parterna på arbetsmarknaden har medverkat. Gruppen avgav en rapport i oktober samma år.

Uppgiften för anpassningsgrupperna är att föreslå åtgärder som dels gör det lättare på arbetsplatserna att nyanställa äldre arbetstagare och personer

InU 1975/76:33

med arbetshinder, dels underlätta för redan anställda äldre och personer med arbetshinder att stanna kvar på arbetsplatser.

AMS arbetsgrupp fann att anpassningsgruppernas arbete till största delen inriktats på åtgärder för redan anställda. Arbetsgruppen rekommenderar därför att arbetsförmedlingens medverkan i anpassningsgrupperna koncentreras på anställningsfrämjande åtgärder. Gruppens förslag kommer att leda till att nya anvisningar utfärdas för anpassningsgrupperna.

Arbetet på att hjälpa äldre och handikappade till nya anställningar skall i första hand ske genom frivilliga överenskommelser. Om sådana överenskommelser inte leder till resultat ger lagen om anställningsfrämjande åtgärder arbetsmarknadsverket befogenhet att meddela anvisningar om åtgärder för att bereda bättre sysselsättningsmöjlligheter åt äldre eller handikappade arbetstagare. Arbetsgivaren kan i samband därmed anmodas att vid nyanställningar öka andelen av nämnda arbetstagare. I sista hand kan tillgripas arbetsförmedlingstvång, dvs. arbetsgivaren får inte anställa andra arbetstagare än dem som arbetsförmedlingen anvisat eller godtagit.

I centerpartiets arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram i motionen 2135 begärs att riksdagen skall verka för att systemet med anpassningsgrupper utvecklas i syfte att underlätta omplacering inom företag och att människor med nedsatt arbetsförmåga tillförsäkras möjlighet att försörja sig genom att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Det framhålls bl. a. att nuvarande syn på den enskilde arbetstagaren grundar sig på ett normalprestationstänkande. Härigenom har arbetsmarknaden delats in i ett A- och ett B-lag, där de handikappades arbetsinsats nedvärderas. Denna inställning måste ändras, och de handikappade räknas in i den ordinarie arbetskraften. Både en utvidgad lagstiftning och - särskilt under ett övergångsskede - ytterligare ekonomiska stimulanser kan behövas.

Därutöver begärs i motionen 2135 en utvärdering av hittillsvarande effekter av lagen om anställningsskydd och lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Utvärderingen bör ske under medverkan av representanter för bl. a. arbetsmarknadens parter, riksdagspartierna och de båda kommunförbunden. Motionärerna tänker sig att den arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet som har till uppgift att studera effekten av trygghetslagstiftningen skall ges en sådan vidare representation och utökade befogenheter. Utgångspunkten för utvärderingskravet är att det för motionärerna framstår som uppenbart att lagstiftningen inte tar hänsyn till sysselsättningen för handikappade och andra nytillträdande grupper på arbetsmarknaden.

1 partimotionen 2034 från moderata samlingspartiet framställs samma yrkande på utredning av effekterna av trygghetslagstiftningen när det gäller möjligheterna för ungdom, kvinnor, handikappade, äldre och s. k. svårplacerad arbetskraft att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. I utredningsarbetet förutsätts delta representanter för de politiska partierna och arbetsmarknadens parter. 1 motionen markeras särskilt trygghetslagarnas konsekvenser för nytillträdande ungdomars och kvinnors möjligheter att få arbete

4 Riksdagen 1975176. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

på den öppna arbetsmarknaden.

En översyn av lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder såvitt gäller anpassningsgruppernas verksamhet begärs i motionen 849 av herr Brännström m. fl. (s). Motionärerna anför att lagen gällt i två år utan att ha någon märkbar effekt för dem som står utanför arbetslivet. Mot den bakgrunden, fortsätter motionärerna, är det svårt att tro att nya direktiv till anpassningsgrupperna åstadkommer någon förändring om inte lagen förändras på något sätt.

Önskemål om utvärdering av trygghetslagstiftningen framställs vidare i motionerna 516 av herrar Stridsman (c) och Rämgård (c) samt 1866 av fru Jonäng (c) och herr Granstedt (c). Utvärderingen avses i båda motionerna vara ett led i ett utredningsarbete som skall syfta till att bereda handikappade sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. I motionen 516 uttalas att ett utredningsarbete med den inriktningen bör bedrivas oberoende av annan pågående utredningsverksamhet med anknytning till de handikappades situation på arbetsmarknaden.

Åtgärder för sysselsättning av ungdomar med svåra handikapp förordas i motionerna 1879 av herr Nilsson i Kristianstad (s) och 1896 av fröken Rogestam m. 11. (c). I båda motionerna uttalas oro över att gravt handikappade ungdomar efter avslutad utbildning erbjuds förtidspension i stället för arbete. För att komma till rätta med denna utveckling föreslår herr Nilsson i Kristianstad individuell arbetsförmedling som innebär att man förhandlar sig fram till arbetsplaceringar inom såväl offentlig som enskild verksamhet.

I motionen 1896 presenteras ett åtgärdsprogram som bl. a. innebär ökade resurser till dels AMS för att garantera arbete och sysselsättning åt de handikappade ungdomar som under kommande år avslutar sin skolgång, dels de yrkesinriktade utbildningarna så att den handikappade kontinuerligt kan pröva sina sysselsättningsmöjligheter, dels uppsökande verksamhet.

1 cirkuläret 1960:553 (omtryckt 1971:552) angående anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet understryks statliga myndigheters ansvar för att bereda handikappade sysselsättning. Enligt vad fru Andersson i Hjärtum (c) och fru Göthberg (c) anför i motionen 1831 är det här endast fråga om ett passivt ansvar för staten, nämligen att även söka anställa handikappade. Det är emellertid nödvändigt att staten gör en aktiv insats, t. ex. genom att myndigheterna tar fram uppgifter som är lämpliga för partiellt arbetsföra. Resurser kan också anvisas för sådant som ligger utanför myndigheternas normala behov. Mot bakgrund av det anförda yrkas att det nyssnämnda cirkuläret kompletteras med en uppmaning till berörda myndigheter och verksamheter att aktivt bereda arbetstillfällen åt partiellt arbetsföra.

En speciell aspekt på verksamheten inom anpassningsgrupperna anläggs i motionen 512 av herr Alftin m. fl. (s). Motionärerna konstaterar att vid utredningar om pension eller sjukbidrag för arbetstagare hörs arbetsgivaren och arbetsförmedlingen. Däremot hörs aldrig den fackliga organisationen

InU 1975/76:33

fastän det bör vara en förstahandsuppgift för den fackliga rörelsen att finna lämpliga arbetsuppgifter för dem som blivit utslitna, sjuka eller skadade. Mot den bakgrunden vill motionärerna att anpassningsgruppema skall vara remissorgan vidpensionsutredningar. Det bör vidare undersökas om inte samma ordning bör gälla vid försäkringskassornas s. k. 90-dagarsgranskning.

De handikappades problem på arbetsmarknaden ägnas stor uppmärksamhet inom arbetsmarknadspolitiken, och avsevärda resurser avsätts för att komma till rätta med problemen. Likväl har som konstateras i motionerna handikappade men också äldre arbetstagare svårigheter att finna sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

När det gäller möjligheterna att förbättra sysselsättningsläget förde berörda grupperna har stora förhoppningar knutits till anpassningsgruppema inom företagen. Vid antagandet av 1973 års lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder underströks från regeringens sida att verksamheten bör understödjas kraftigt, och utskottet anförde för sin del att samarbetet mellan arbetsförmedling, arbetsgivare och de fackliga organisationerna i anpassningsgrupperna bör skapa en ändrad syn på de äldres och handikappades sysselsättningsproblem och leda till konkreta resultat på både enskilda och offentliga arbetsplatser. Centerpartiets önskemål i motionen 2135 om utveckling av systemet med anpassningsgrupper i syfte bl. a. att öka de handikappades möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar ligger i linje med nu återgivna uttalanden men kan inte heller sägas medföra en nyorientering av gruppernas arbete. Motionen bör i den delen inte föranleda någon åtgärd.

Inom AMS har, som nämnts, gjorts en översyn av anpassningsgruppernas arbete. Översynen har mynnat ut i rekommendationer och förslag för att effektivisera arbetet. I motionen 849 tror man inte att nya direktiv till anpassningsgrupperna kommer att öka sysselsättningen för handikappade som står utanför förvärvslivet. Därför krävs en översyn av lagstiftningen.

Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder utgör den rättsliga grunden för anpassningsgruppernas verksamhet. Som utskottet framhöll vid lagens tillkomst kan anpassningsgruppema uppträda med ökad auktoritet tack vare förankringen i lagen och de sanktionsmöjligheter som finns i bakgrunden, om samförståndslösningar inte kan uppnås. Sanktionerna är i och för sig långtgående. Att de hittills inte använts beror bl. a. på att lagstiftningen bygger på att samförståndslösningar i första hand skall prövas. Utskottet noterar att den nämnda arbetsgruppen inom AMS föreslagit att anvisningar utfärdas till länsarbetsnämnderna med preciserade former för nämndernas direkta agerande med utgångspunkt i bestämmelserna i främjandelagen. Med hänsyn till det anförda anser utskottet det inte påkallat att begära en översyn av främjandelagen med det syfte som anges i motionen 849. Denna bör sålunda inte föranleda någon åtgärd.

Beträffande förslaget att anpassningsgruppema skulle yttra sig i förtidspensionsfall vill utskottet anföra följande.

Former för samverkan mellan försäkringskassa och arbetsförmedling vid

InU 1975/76:33

handläggningen av sådana fall finns redan. Det kan vara lämpligt att i det sammanhanget ta upp aktuella fall till diskussion i vederbörande anpassningsgrupp. Något behov att nu formalisera ett sådant förfarande finns emellertid inte. På grund av det anförda bör motionen 512 inte föranleda någon åtgärd.

Sysselsättningsutredningen diskuterar i betänkandet Arbete åt alla från principiella utgångspunkter möjligheterna att öka sysselsättningen för handikappade på den öppna arbetsmarknaden. Som konkret resultat av övervägandena förs fram det tidigare nämnda förslaget till ny konstruktion för stödet till halvskyddad sysselsättning. Men utredningen tar också upp preliminära överväganden kring frågan om införande av avgifts- och bidragssystem samt kvotlagstiftning som led i allmänt verkande stöd för svårplacerade. Utredningen har inte funnit möjligt att i det första betänkandet närmare diskutera nya system som i sina längst gående varianter skulle innebära betydande ingrepp på arbetsmarknaden. Det utlovas en mer ingående diskussion i ämnet i slutbetänkandet.

Med hänsyn till vad ovan anförts om sysselsättningsutredningen, reformarbetet med halvskyddad sysselsättning, främjandelagens användning och anpassningsgruppernas verksamhet avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 516 och 1866 att det nu skall tillsättas en fristående utredning med uppgift att överväga åtgärder för att bereda handikappade ökad sysselsättning på den öppna marknaden.

Vad gäller den i motionerna 1879 och 1896 väckta frågan om sysselsättning åt gravt handikappade ungdomar bör framhållas att en räcka åtgärder står till buds, såsom arbetsprövning, arbetsträning, psykologiska konsultinsatser och särskild anpassningsundervisning för att så långt möjligt kompensera själva handikappet. Dessutom görs långtgående insatser på utbildningsområdet. Vid arbetsplacering finns möjligheter till stöd till olika arbetshjälpmedel inkl. arbetsbiträde. Det kan knappast finnas behov av att vid sidan av detta åtgärdssystem inom arbetsvärden anta ett program av det slag som skisseras i motionen 1896. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i båda motionerna att förtidspension för unga personer måste undvikas i möjligaste mån och att ytterligare stödåtgärder därför kan vara behövliga. Utskottet har i det föregående väckt tanken på ett starkt förbättrat stöd till halvskyddad sysselsättning för nu avsedda fall. Med hänvisning härtill och till vad i övrigt anförts är de två aktuella motionerna besvarade.

I motionen 1831 riktas kritik mot 1960 års cirkulär om anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra i statlig verksamhet. Med fullgörande av ett av regeringen lämnat översynsuppdrag har statens personalnämnd i maj förra året lagt fram förslag till förordning om anställningsfrämjande åtgärder inom statlig och statsunderstödd verksamhet m. m., avsedd att ersätta det tidigare cirkuläret. Utöver författningsförslaget har personalnämnden förordat bl. a. att prognosbedömning vid nyanställning av partiellt arbetsföra enligt nu gällande bestämmelser upphör samt att det särskilda anslaget för

InU 1975/76:33

avlöningar åt partiellt arbetsföra skall få användas även vid nyanställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Personalnämndens förslag har remissbehandlats och ny författning väntas utkomma i vår. Syftet med motionen får därmed anses tillgodosett, och densamma bör inte föranleda någon åtgärd.

Vad slutligen beträffar motionsyrkandena om översyn av trygghetslagstiftningen får utskottet anföra följande.

Som utskottet i tidigare sammanhang framhållit har lagstiftningen om anställningstrygghet långt gående verkningar och stor betydelse för såväl anställda som företag. Lagstiftningen är av ny karaktär här i landet och dess verkningar i olika hänseenden var svårbedömbara vid införandet. En grupp inom arbetsmarknadsdepartementet foijer i nära samarbete med parterna på arbetsmarknaden utvecklingen när det gäller den nya lagstiftningen.

Utskottet har i november 1975 (InU 1975/76:17) uttalat att om det, sedan ytterligare erfarenheter vunnits, anses lämpligt med en mera allmän utvärdering av lagstiftningens verkningar får det förutsättas att den frågan aktualiseras i anslutning till gruppens arbete. Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl föreslå riksdagen att företa någon åtgärd i anledning av motionsönskemålen om utredning på det aktuella området.

Utöver det anförda vill utskottet tillägga följande.

Erfarenheterna av trygghetslagarna måste i huvudsak bedömas som positiva. Det kan emellertid hävdas att en lagstiftning som särskilt tar sikte på att stärka redan anställdas position kan som bieffekt få minskad rörlighet på arbetsmarknaden. Företrädesrätten till lediga arbeten för dem som tidigare varit anställda kan t. ex. orsaka svårigheter för arbetssökande. Att en sådan effekt skulle ha inträtt för kvinnor som är nytillträdande på arbetsmarknaden får emellertid inte stöd i arbetsmarknadsstatistiken. Från januari 1974 - ett halvår innan den nya lagstiftningen trädde i kraft - till januari 1976 har antalet sysselsatta kvinnor ökat med drygt 100 000. Även bland ungdomar finns under samma tid en ökning av sysselsättningen, låt vara att den är begränsad. Med det sagda skall inte döljas att det finns grupper med svårigheter att finna fotfäste på arbetsmarknaden till följd av bristande arbetslivserfarenheter eller andra faktorer. Dessa svårigheter bör mötas med särskilda åtgärder av exempelvis det slag som utskottet diskuterat tidigare i betänkandet, nämligen intensifierad arbetsförmedling med uppföljande verksamhet, speciella beredskapsarbeten för ungdomar, vidgade insatser inom den halvskyddade sysselsättningen, effektiviserad verksamhet inom anpassningsgrupperna.

Verksamhetsformerna för skyddad sysselsättning har setts över av Organisationskommittén för skyddat arbete som redovisat sina förslag i betänkandet Organisation för skyddat arbete (SOU 1975:82). Betänkandet behandlar organisation och huvudmannaskap för verkstäder för skyddat arbete men också för kontorsarbetscentraler för arkivarbete, industriella beredskapsarbeten och hemarbete. Betänkandet remissbehandlas f. n.

InU 1975/76:33

54 I avvaktan på prövningen av frågan om ny organisation för den skyddade sysselsättningen föreslås i propositionen en höjning av driftbidraget till verkstäder för skyddat arbete från 7 000 till 9 000 kr. för varje fullt antal av 1 200 arbetstimmar. Utskottet tillstyrker förslaget liksom beräkningen av medelsbehovet för bidrag till anordning och drift av verkstäderna, 171,8 (+ 34,6) milj. kr. Såsom vidare föreslås i propositionen bör AMS få bevilja anordningsbidrag inom en från 25 till 40 milj. kr. vidgad ram och regeringen bemyndigas att vid behov ytterligare vidga denna ram.

För hemarbete beräknas slutligen i propositionen ett belopp om 2,5 milj. kr.

I vänsterpartiet kommunisternas motion 438 föreslås att riksdagen uttalar sig för en ny principiell inriktning av arbetsmarknadspolitiken i syfte att bereda arbetshandikappade en meningsfull sysselsättning i produktionsföretag med den inriktning som skisseras i motionen. I dessa företag förutsätts löne- och anställningsvillkor överensstämma med vad som gäller för den öppna marknaden. De anställda skall tillförsäkras inflytande över såväl produktionsinriktning som löne-och anställningsvillkor. Vidare föreslås att riksdagen skall uttala sig för bildande av ett statligt huvudföretag och, på lämpliga platser i skilda delar av landet, lokala produktionsföretag under statligt huvudmannaskap, förslagsvis Statsföretag AB.

Som redan nämnts har organisations- och huvudmannaskapsfrågorna när det gäller den skyddade sysselsättningen nyligen utretts, och det aktuella betänkandet är f. n. på remiss. Det är regeringens avsikt att i höst lägga fram en proposition i ämnet. Med hänsyn härtill är det inte lämpligt att ta upp motionens förslag till sakprövning. Remissbehandlingen kan tillföra frågan nya synpunkter och möjlighet finns att föra fram ändringsförslag vid riksdagsbehandlingen. På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen.

Medelsberäkningen

Det totala medelsbehovet under anslaget beräknas i propositionen till 1 083 milj. kr. 1 den mån utskottet inte i det föregående yttrat sig över medelsberäkningen lämnas densamma utan erinran. Medel bör följaktligen anvisas under anslaget i enlighet med propositionens förslag.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning på att skapa regional balans m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2135, yrkandet 2, såvitt angår punkterna 1, 2 och 10,

2. beträffande utvärdering av arbetsmarknadspolitiken m. m. att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1899 och 1975/76:2033,

InU 1975/76:33

3. beträffande samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:652, yrkandet 1, och 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkterna 6 och 8, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för ungdomar att riksdagen avslår motionen 1975/76:191, yrkandet 1 a,

5. beträffande varvad utbildning att riksdagen avslår motionen 1975/76:191, yrkandet 1 b,

6. beträffande ökad värdyrkesutbildning för ungdom att motionen 1975/76:249 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten för ungdom att motionen 1975/76:652, yrkandena 3 och 4 såvitt nu är i fråga, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

8. beträffande lärlingsbidrag m. m. att motionen 1975/76:1834 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande praktikarbete hos ungdomsorganisationer att motionen 1975/76:1872 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande beredskapsarbeten för ungdom pä den enskilda sektorn att motionen 1975/76:1891 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande ökat anta! praktikplatser i offentlig och privat regi att motionen 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkten 9, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande kvalificerad praktik genom beredskapsarbeten för ungdom, m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:191, yrkandena 1 c, d och e,

13. beträffande åtgärder för längtidsutbildade att motionen 1975/76:1841 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

14. beträffande bidrag till utbildning i företag av ungdomar att motionen 1975/76:652, yrkandena 2 och 4 såvitt nu är i fråga, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande effektiviserad kommunal beredskapsplanering m. m. att motionen 1975/76:851 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

16. beträffande plan för ökat antaI statliga praktikplatser att motionen 1975/76:889 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

17. beträffande löne- och anställningsvillkor för praktikanter att riksdagen avslår motionen 1975/76:440,

18. beträffande ändring av 5.\s lagen om anställningsskydd att motionen 1975/76:1885 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

19. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:1837, yrkandet

InU 1975/76:33

1, och 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkten 11, bifaller propositionens förslag,

20. beträffande anställning av handikappade som arbetsförmedlare att motionen 1975/76:1863 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

21. beträffande instruktioner om arbetsförmedlingens arbete på att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden att riksdagen avslår motionen 1975/76:2149, yrkandet 2,

22. beträffande personalutbildning att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1837, yrkandet 2, och 1975/76:2149, yrkandet 1,

23. beträffande höjning av starthjälp m. m. att riksdagen godkänner i propositionen förordade ändringar av grunderna för flyttningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

24. beträffande täckning av faktiska flyttningskostnader att riksdagen avslår motionen 1975/76:652, yrkandet 6,

25. beträffande rätt för sammanboende till flyttningsbidrag att motionen 1975/76:1890 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

26. att riksdagen till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 597 927 000 kr.,

27. beträffande ramar för företagsutbildning att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1976/77 fastställa ramar för stöd till företag som av konjunkturpolitiska skäl anordnar utbildning av anställda,

28. beträffande kombination av introduktionsstöd och bidrag med 15 kr. i timmen till företagsutbildning att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1832 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. beträffande anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1905 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. beträffande utbildningsbidrag som sjukpenninggrundande inkomst att riksdagen avslår motionen 1975/76:1855,

31. beträffande höjt utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade, m. m. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:191, yrkandet 2, godkänner i propositionen förordade ändrade grunder för utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

32. beträffande medelsberäkningen att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionen 1975/76:2085 till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning förbudgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 274 000 000 kr.,

33. beträffande sammanförande av samtliga anslag till vägbyggen under åttonde huvudtiteln att riksdagen avslår motionen 1975/76:867,

34. beträffande kyrkorestaureringar på Gotland att motionen

InU 1975/76:33

1975/76:1882 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande medel till rekreationsområden kring nedre Dalälven och Mellanljusnan att riksdagen avslår motionen 1975/76:1514,

36. beträffande länsvägariregionalpolitiskt viktiga områden att motionen 1975/76:2098 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

37. beträffande röjning av ungskog och sly utmed vägarna att motionen 1975/76:282 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

38. beträffande registrering och mikrofilmning av folkrörelsearkiv att motionen 1975/76:1878 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

39. beträffande upprustning av hundgårdar att motionen 1975/76:439 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

40. beträffande stöd lill åldringsvården i Västernorrland att motionen 1975/76:2157, yrkandet d, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

41. att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen att under budgetåret 1976/77 besluta om avskrivning av vissa lånefordringar enligt regeringens förslag,

42. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 254 000 000 kr., varav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

43. att riksdagen till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.,

44. beträffande höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet att riksdagen avslår motionen 1975/76:1860,

45. beträffande översyn av reglerna om avstängning från rätt till kontant arbetsmarknadsstöd att motionen 1975/76:437 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

46. beträffande sänkning av väntetiden för rätt till kontant arbetsmarknadsstöd an motionen 1975/76:1877 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

47. beträffande kassaersättning till företagare att motionen 1975/76:1886 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

48. att riksdagen till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 870 400 000 kr.,

49. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionen 1975/76:517 till Totalförsvarsverksamliet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 24062 000 kr.,

50. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.,

51. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

InU 1975/76:33

för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

52. beträffande stödet till motorfordon för handikappade

A. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:1895, yrkandet 1, godkänner i propositionen förordade ändringar av grunderna för bidrag och lån till motorfordon för handikappade, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

B. att motionerna 1975/76:684, yrkandena 1 och 2, samt 1975/76:1880 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

53. beträffande återkrav av bidrag till motorfordon för handikappade att motionerna 1975/76:684, yrkandet 3, och 1975/76:1895, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

54. beträffande arkivarbete att motionen 1975/76:1904, i aktuell del, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

55. beträffande principerna för bidrag till halvskyddad sysselsättning att motionerna 1975/76:387, 1975/76:1866, yrkandet 2, 1975/76:1867 och 1975/76:1904, i aktuell del, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

56. beträffande förhöjt bidrag till halvskyddad sysselsättning under budgetåret 1976/77, m. m. att motionen 1975/76:1888 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

57. beträffande inriktningen av anpassningsgruppernas arbete m. m. att motionen 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkterna 13 och 14, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

58. beträffande översyn av lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder att motionen 1975/76:849 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

59. beträffande anpassningsgruppernas funktion som remissorgan vid prövning av förtidspensions/all att motionen 1975/76:512 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

60. beträffande tillsättande av utredning om handikappades sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden att motionerna 1975/76:516 och 1975/76:1866, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

61. beträffande åtgärder för sysselsättning åt gravt handikappad ungdom att motionerna 1975/76:1879 och 1975/76:1896 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

62. beträffande anställning av partiellt arbetsföra inom statlig verksamhet m. m. att motionen 1975/76:1831 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

63. beträffande utvärdering av lagstiftningen om anställningstrygghet att motionerna 1975/76:1866, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, 1975/76:2034, yrkandet 1, och 1975/76:2135, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

64. beträffande sysselsättning åt handikappade i statliga produktions -

InU 1975/76:33

företas m- m- att motionen 1975/76:438 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

65. att riksdagen godkänner i propositionen förordade ändringar av grunderna Jör bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade samt för driftbidrag för arbetsträning resp. verkstäder för skyddat arbete, att tillämpas fr. o.m. den 1 juli 1976, i den mån dessa grunder inte behandlats i föregående punkter,

66. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden under budgetåret 1976/77,

67. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 083 000 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1976

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Nätvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m). Nilsson i Kalmar(s), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c) och Rämgård (c).

Reservationer

1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning på att skapa regional balans m. m.

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Utskottet kan” och på följande sida slutar "aktuell del” bort ha följande lydelse:

En av samhällets främsta uppgifter är att skapa förutsättningar för allas välfärd på ett så långt möjligt likvärdigt sätt. I det ligger möjligheterna till sysselsättning och inkomst, service samt god fysisk och social miljö. För att nå detta regionalpolitiska mål måste koncentrationsprocessen i samhällsutvecklingen brytas. Det måste utvecklas ett nät av livskraftiga tätorter, vilka tillsammans med omgivande bygder ger en god miljö. Det kan endast ske om samhällsinsatserna på alla områden inriktas på regional balans och positiv utveckling i alla regioner. När det gäller arbetsmarknadspolitiken drar utskottet samma slutsats som centerpartiet. Denna politik tar betydande

InU 1975/76:33

samhällsresurser i anspråk, och därmed påverkas samhällsutvecklingen. Obestridligen har arbetsmarknadspolitiken hittills främjat koncentrationsprocessen, och den måste därför ges en ny inriktning. Riksdagen bör slå fast detta genom att ansluta sig till punkterna 1 och 2 i centerpartiets åtgärdsprogram.

I sammanhanget tar utskottet också upp punkten 10 i samma program. Punkten innebär att en god samhällelig konjunkturberedskap ständigt skall upprätthållas för att särskilt trygga sysselsättningen för utsatta grupper på arbetsmarknaden. Skiftningar i konjunkturen påverkar i särskilt hög grad sysselsättningen för grupper med svårigheter på arbetsmarknaden, framför allt hemarbetande kvinnor, ungdomar, handikappade och äldre. Mot den bakgrunden spelar den konjunkturpolitiska beredskapsplaneringen en nyckelroll, och riksdagen bör därför ge sin anslutning också till denna programpunkt i motionen.

Riksdagen bör underrätta regeringen om sina ställningstaganden till de aktuella delarna i motionen 2135.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning på att skapa regional balans m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt angår punkterna 1, 2 och 10, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Utvärdering av arbetsmarknadspolitiken m. m.

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böljar ”EFA har” och på följande sida slutar "vara riktigt” bort ha följande lydelse:

Sysselsättningsutredningen har till uppgift att utarbeta förslag till den framtida sysselsättningspolitiken. I denna intar det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet en central roll. Det förefaller naturligt att utredningen som bakgrund till övervägandena om de långsiktiga problemen på 1980-talets arbetsmarknad systematiskt utvärderar de gångna årens arbetsmarknadspolitiska insatser. Det gäller bl. a. att belysa i vilken omfattning anvisade arbetsmarknadspolitiska medel, exempelvis arbetsmarknadsutbildningen, leder till målet att stärka individernas ställning på arbetsmarknaden. Genom en utvärdering av resultaten av den förda politiken skapas underlag för bedömningar av huruvida de stora resursinsatserna har avvägts på ett ändamålsenligt sätt eller om omfördelning av resurserna bör göras för att trygga sysselsättningen åt utsatta grupper som kvinnor, ungdomar och de tjänstemän som på senare år drabbats av svårlösta arbetslöshetsproblem.

Vid genomförandet av den förordade utvärderingen av arbetsmarknadspolitiken och dess resultat bör sysselsättningsutredningen utnyttja det material som redan tagits fram eller kommer att redovisas av EFA, riksdagens

InU 1975/76:33

revisorer och olika offentliga utredningar på det arbetsmarknadspolitiska fältet. Det skall emellertid vara sysselsättningsutredningens uppgift att systematisera, konkretisera och komplettera detta material så att man får en god överblick vid ställningstagandet till den framtida inriktningen av arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet biträder med det anförda yrkandet i motionen 2033 att sysselsättningsutredningen skall få tilläggsdirektiv av den redovisade innebörden. Ställningstagandet innebär också att syftet med motionen 1899 blivit tillgodosett. Regeringen bör underrättas om utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utvärdering av arbetsmarknadspolitiken m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2033 samt med anledning av motionen 1975/76:1899 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning

av herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s) och herr Nilsson i Kalmar (s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Det är” och slutar ”detta ställningstagande” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill dessutom framhålla att om det skall bli möjligt att uppfylla de starka krav på samhället som reses från alla håll när det gäller att ge ungdomar möjlighet till arbete, praktik eller utbildning, det måste övervägas att ge samhället ökade befogenheter och resurser för att bl. a. skaffa fram erforderligt antal arbets- och utbildningsplatser. Med det anförda har utskottet besvarat de i sammanhanget upptagna yrkandena i motionerna 652 och 2135 som inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning att riksdagen avslår motionerna 1975/76:652, yrkandet 1, och 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkterna 6 och 8.

InU 1975/76:33

4. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar "Med förslagen” och slutar ”detta ställningstagande” bort ha följande lydelse:

Förslagen i propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete bör ge en viss förbättring av ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Ytterligare åtgärder är emellertid nödvändiga. Bl. a. måste insatser göras för de ungdomsgrupper som inte omfattas av propositionen.

Utskottet vill uttala att sysselsättningspolitiken måste ha som mål att trygga allas rätt till ett meningsfullt arbete. För att detta mål skall kunna nås fordrasen grundläggande förändring i nuvarande maktförhållanden inom näringsliv och samhälle. De allmänt hållna yrkandena i motionerna 652 (fp) och 2135 (c) om alla ungdomars rätt till sysselsättning saknar konkretion. Motionerna är dessutom inte realistiska då de inte tar upp de grundläggande förändringar i samhället som är nödvändiga om man skall nå det mål som uppställs. Politikens mål måste vara allas rätt till arbete - inte bara ungdomens. Ungdomen har dock särskilda sysselsättningsproblem och en markerat hög arbetslöshet. För att möta dessa problem måste konkreta åtgärder sättas in - såsom föreslås i motionen 191 från vpk. Till de frågorna återkommer utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning att riksdagen avslår motionerna 1975/76:652, yrkandet 1, och 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkterna 6 och 8.

5. Förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för ungdomar

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Förstärkning av” och på följande sida slutar "därför motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för ungdomar begärs i vänsterpartiet kommunisternas motion 191. Om arbetsförmedlingen skall ha ansvaret för ungdomars inträde på arbetsmarknaden - såsom föreslås i propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete - krävs att förmedlingen också får resurser för att fullgöra den uppgiften. En lämplig väg att gå är då att snabbt bygga ut den försöksverksamhet med intensifierad förmedling för ungdom som inletts vid ett begränsat antal arbetsförmedlingskontor i kombination med lokala samrådsorgan. I första hand bör utbyggnaden avse distriktskontoren men också större lokalkontor bör komma i fråga. Därmed skulle man fylla det tomrum som uppstått till följd av det förhastade ned -

InU 1975/76:33

läggandet av arbetsförmedlingens tidigare ungdomsförmedlingsexpeditioner.

Vad utskottet med tillstyrkande av det aktuella motionsyrkandet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydele:

4. beträffande förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för ungdomar att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:191, yrkandet 1 a, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Varvad utbildning

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”1 några” och slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

I några motioner behandlas utbildningsfrågor. Arbetslösheten drabbar särskilt hårt ungdomar som lämnar skolan utan yrkesutbildning. Å andra sidan är det förståeligt att många ungdomar inte vill fortsätta sin utbildning på grund av erfarenheterna av en alltför splittrad och teoretiskt inriktad skolform. Nya utbildningsformer måste till, och utskottet ansluter sig därför till tanken i vänsterpartiet kommunisternas motion 191 på varvad utbildning som led i de arbetslöshetsbekämpande åtgärderna, innebärande olika kombinationsformer av arbetsmarknadsutbildning-anställning.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av motionen i förevarande del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande varvad utbildning att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:191, yrkandet 1 b, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Beredskapsarbeten för ungdom på den enskilda sektorn

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Vidare meddelade” och på följande sida slutar ”sålunda inte föranleda någon åtgärd" bort ha följande lydelse:

Vidare meddelade regeringen den 11 mars föreskrifter om enskilt beredskapsarbete hos företag eller organisation. Avsikten är att bereda arbetslösa under 20 år praktik och yrkeserfarenhet. Samråd skall äga rum med vederbörande fackliga organisation. Statsbidrag skall utgå med 75 % av lönekostnaden, dock med högst åtta kr. per timme, kompletterat med ett

InU 1975/76:33

bidrag med två kr. per timme för att täcka kostnaderna för inträning i arbetet. Bidrag får utges längst till utgången av år 1976, och verksamheten får omfatta högst 10 000 personer. Beslutet innehåller också åläggande för AMS att vidta åtgärder för att de ungdomar som får praktikarbete av detta slag snarast får fast anställning eller yrkesutbildning.

Utskottet har en positiv inställning till regeringens förslag. Det är vär defullt

att även enskilda företag och organisationer på detta sätt stimuleras att anställa arbetslösa ungdomar. Utskottet vill dock föreslå vissa ändringar i regeringens beslut. För det första finns det inte någon anledning att sätta ett tak vid 10 000 personer. Skulle det bli möjligt att anställa fler praktikanter på den enskilda sektorn bör det inte hindras av en bestämmelse av den typen. För det andra vill utskottet föreslå en viss justering i statsbidragsreglerna för att därigenom ge en bättre stimulans till företag som betalar högre löner. Den konstruktion som regeringen gått in för innebär nämligen att statsbidraget blir relativt mindre ju högre lönen är. Enligt utskottets uppfattning bör statsbidraget bestämmas till 75 96 av kontantlönen. Därutöver bör gälla att minst 10 kr. per timme alltid skall utgå under förutsättning att kontantlönen inte understiger detta belopp. Om så är fallet

skall statsbidraget sättas lika med kontantlönen.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. De principer som här angivits bör vinna tillämpning så snart som möjligt, alltså redan under innevarande budgetår.

Det anförda innebär att utskottet i princip har biträtt motionen 1891 av herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmstedt (c) om beredskapsarbeten för ungdom pä den enskilda sektorn. Regeringens beslut och utskottets ställningstagande innebär vidare ett huvudsakligt tillgodoseende av motionerna 1834 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) om lärlingsbidrag m. m. och 1872 av herr Lindström m. fl. (s) om praktikarbete hos ungdomsorganisationer. Motionerna behöver sålunda inte föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande beredskapsarbeten för ungdom pä den enskilda sektorn att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1891

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Kvalificerad praktik genom beredskapsarbeten för ungdom, m. m.

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Beredskapsarbeten för” och slutar ”förevarande delar” bort ha följande lydelse:

Beredskapsarbeten för ungdomar måste ingå i en långsiktig planering av deras inträde på arbetsmarknaden. Därav följer att arbetena skall ge meningsfull sysselsättning som kvalificerar för kommande yrkesverksamhet. Som sysselsättningsutredningen framhåller i sin nyligen avgivna framställ -

InU 1975/76:33

ning till arbetsmarknadsdepartementet bör tiden i beredskapsarbete användas för fortsatt utredning och aktualisering av olika alternativ. När ett beredskapsarbete slutar skall den unge kunna välja mellan konkreta anställnings- och utbildningsalternativ. Vid planeringen av dessa och andra arbetslöshetsbekämpande åtgärder för ungdom bör tas till vara de politiska och fackliga ungdomsorganisationernas erfarenheter och kunnande. Samrådet med dessa organisationer bör alltså intensifieras. Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom motionen 191 även i nu behandlade delar. Riksdagen bör således ansluta sig till motionens riktlinjer för bekämpande av ungdomsarbetslöshet i vad gäller punkterna 1 c, d och e. Regeringen bör underrättas om riksdagens ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande kvalificerad praktik genom beredskapsarbeten för ungdom, m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:191, yrkandena 1 c, d och e, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Löne- och aaställningsvillkor för praktikanter

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Löne- och” och på följande sida slutar ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Löne- och andra anställningsvillkor för praktikanter behandlas i motionen 440 av fru Nordlander m. fl. (vpk). Det är angeläget att riksdagen slår fast att allt praktikantarbete skall avlönas efter utfört arbete, mot bakgrunden av att praktikanter utnyttjas som billig arbetskraft både på den enskilda och offentliga sektorn. Nyligen har på ett begränsat område, de särskilda beredskapsarbetena i praktiksyfte hos statliga myndigheter, träffats avtal om löner m. m. Detta löser endast en ringa del av problemet. Det övervägande flertalet ungdomar som får sin praktik på annat sätt har samma rätt till avtalsreglerad lön och andra förmåner. I den mån detta inte bevakas av de fackliga organisationerna, bör regeringen ta initiativ till att förhandlingar kommer till stånd på grundval av den ovan angivna principen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande löne- och anställningsvillkor för praktikanter att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:440 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

10. Ändring av 5 § lagen om anställningsskydd

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar "Utskottet konstaterar” och slutar ”dess helhet” bort ha följande lydelse:

Lagen om anställningsskydd har generellt sett varit ett positivt inslag i svenskt arbetsliv. Det hindrar inte att lagen fört med sig vissa problem. Det gäller inte minst för nytillträdande grupper i förvärvslivet såsom ungdomar och kvinnor. I en situation då en arbetsgivare inte säkert kan bedöma arbetskraftsbehovet på längre sikt är han med hänsyn till de förpliktelser som trygghetslagstiftningen innebär självfallet mindre benägen i dag än tidigare att anställa folk. Detta har lett till att bl. a. ungdomar har svårighet att skaffa sig praktisk erfarenhet från arbetslivet och därmed etablera sig på arbetsmarknaden.

Regeringen har erkänt det föreliggande problemet genom att föreslå beredskapsarbeten för ungdomar på bl. a. den enskilda sektorn. Den konstruktionen innebär nämligen att lagen om anställningsskydd sätts ur kraft. Vidare har regeringen förtänksamt nog för den statliga sektorns del infört författningsbestämmelser som innebär möjlighet att anställa folk på prov för högst tre månader. Tidsbegränsade anställningar får också med stöd av författningsbestämmelser inrättas på den statliga sektorn vid bl. a. arbetsanhopning. Den längsta sammanlagda tiden för sådan anställning är bestämd till ett år.

Den ordning som gäller på den statliga sektom ger utrymme för den typ av praktiktjänstgöring som motionen 1885 åsyftar. Enligt utskottets uppfattning är det önskvärt att det förden enskilda sektorn liksom för kommunal och landstingskommunal verksamhet prövas om inte liknande regler bör införas som nu gäller på den statliga sektorn. Den provisoriska lösning som beredskapsarbeten innebär klarar inte problemen i längden och är dessutom inte heltäckande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen begär att regeringen i anslutning till den förevarande motionen av herr Nordgren m. fl. (m) skyndsamt låter utreda frågan om ändring av 5 $ lagen om anställningsskydd i enlighet med vad utskottet anfört. Beträffande formerna för utredningsarbetet hänvisas till reservationen 22.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande ändring av 5 § lagen om anställningsskydd att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1885 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

InU 1975/76:33

11. Instruktioner om arbetsförmedlingens arbete på att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Det ingår” och slutar”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det fastslogs i de arbetsmarknadspolitiska riktlinjer som riksdagen antog redan vid mitten av 1960-talet, att arbetsförmedlingen skall medverka till att rasera könsgränserna på arbetsmarknaden. Även yrkesvägledningen förutsattes aktivt delta i detta arbete. Förmedlingens uppgifter i sammanhanget har getts en organisatorisk förankring. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att statsmakternas viljeinriktning inte återspeglas i arbetsmarknadsverkets instruktion. Då statsmakterria tilldelat arbetsförmedlingen som väsentlig uppgift att medverka till att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden bör detta åläggande också fastställas i en för arbetsmarknadsverket bindande form. Regeringen bör därför snarast komplettera verkets instruktion med bestämmelse av angivet innehåll. De mer detaljmässiga instruktioner som behöver ges förmedlingspersonalen för arbetets bedrivande är närmast en utbildningsfråga, som behandlas i ett följande avsnitt. Vad utskottet anfört med anledning av det aktuella yrkandet i motionen 2149 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande instruktioner om arbetsförmedlingens arbete på att bryta könssegregeringen pä arbetsmarknaden att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2149, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Personalutbildning

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”AMS har” och slutar ”tänkt sig” bort ha följande lydelse:

I årets budgetproposition förordas en jämfört med tidigare år ganska betydande uppräkning av anslagsposten för personalutbildning. Det är angeläget att fastslå att det ökade medelsutrymmet används för att ge platsanvisande och yrkesvägledande personal utbildning i kvinnofrågan. Med hänsyn till att utbildningsbehovet gäller stora personalgrupper är det troligt att utbildningsprogrammet inte kan genomföras redan inom loppet av nästa budgetår. Programmet bör emellertid genomföras så snabbt som det av organisatoriska skäl är möjligt. Detta bör beaktas vid medelsberäkningen för närmast följande budgetår. Vad utskottet anfört med anledning av motionen 2149 bör ges regeringen till känna. Beträffande yrkandet i motionen 1837 kan konstateras att där aktualiserat utbildningsproblem redan är uppmärk -

InU 1975/76:33

sammat av AMS. Yrkandet föranleder därutöver inte vidare yttrande.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande personalutbildning att riksdagen

A. avslår motionen 1975/76:1837, yrkandet 2,

B. med anledning av motionen 1975/76:2149, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Täckning av faktiska flyttningskostnader

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar "Av budgetpropositionen” och slutar ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Det framstår som rimligt att personer som av sysselsättningsskäl nödgas flytta från hemorten får sina faktiska kostnader för flyttningen täckta, särskilt som gjorda utredningar har visat att samhället genom flyttningen gör en vinst som vida överstiger flyttningskostnaderna. Även sysselsättningsutredningen har i princip denna uppfattning. Täckning av de faktiska kostnaderna innebär vidare att flyttningsbidragen i fortsättningen automatiskt anpassas till prisförändringarna. Riksdagen bör därför, såsom föreslås i motionen 652, uttala sin anslutning till den av sysselsättningsutredningen föreslagna principen för flyttningsbidragens konstruktion och därmed ge en fast utgångspunkt för den allmänna översyn av flyttningsbidragen som aviserats i budgetpropositionen. Regeringen bör underrättas om detta ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande täckning av faktiska flyttningskostnader att ri ksdagen med bifall till motionen 1975/76:652, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Kombination av introduktionsstöd och bidrag med 15 kr. i timmen till företagsutbildning

av herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i Kalmar (s) och Lorentzon (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 31 börjar "Introduktionsstödet syftar” och på följande sida slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Introduktionsstödet syftar liksom annat regionalpolitiskt stöd till att främja en samhällsekonomisk och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet. Motionärerna hävdar att den aktuella samordningsföreskriften motverkar detta regionalpolitiska syfte. Utskottet kan inte instämma häri. En sub -

InU 1975/76:33

vention av företagens arbetskraftskostnader med 15 kr. per timme är så pass stor att den ensam bör stimulera företagen tili nyanställningar. På grund härav avstyrker utskottet motionen.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande kombination av introduktionsstöd och bidrag med 15 kr. i timmen till företagsutbildning att riksdagen avslår motionen 1975/76:1832.

15. Anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade

av herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i Kalmar (s) och Lorentzon (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Den under” och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Ett liknande yrkande framställdes vid riksdagsbehandlingen av de nya reglerna (InU 1975:14 s. 16). Utskottet uttalade i det sammanhanget att anställningsvillkoret är förenat med betydande fördelar för de enskilda arbetstagarna samt att man borde avvakta erfarenheterna av den nya ordningen innan man tog ställning till om den behövde modifieras. De nya reglerna blev tillämpliga den 1 januari i år. De erfarenheter man under denna korta tid vunnit är inte tillräckliga för att det skall vara möjligt att ta ställning till om regeln bör omprövas. Utskottet avstyrker därför motionen.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade att riksdagen avslår motionen 1975/76:1905.

16. Höjt utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade, m. m.

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar "Fjolårets reformering” och slutar ”därför motionen” bort har följande lydelse: Utbildningsbidraget börge alla, oavsett ålder, en reell möjlighet att genomgå arbetsmarknadsutbildning. Ekonomiska skäl får inte hindra ungdomar att på detta sätt skaffa sig en utbildning för att underlätta inträdet i arbetslivet. Riksdagen bör därför bifalla motionsyrkandet om att utbildningsbidraget till dem som inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa skall utgå med enhetligt belopp om 90 kr. om dagen.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande höjt utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade, m. m. att riksdagen

dels godkänner i propositionen förordade ändrade grunder för

InU 1975/76:33

utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976, dels bifaller motionen 1975/76:191, yrkandet 2.

17. Höjt anslag till vårdyrkesutbildning, m. m.

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Inom ramen” och slutar "begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Den personliga omsorgen om patienter inom den slutna sjukvården förutsätter kraftfulla åtgärder för att öka tillgången på utbildad vårdpersonal. Nuvarande personalbrist måste i första hand tillgodoses genom utbyggnad av den reguljära vårdyrkesutbildningen. Åtgärder vid sidan härav, som har fördelen att snabbt ge effekt, är att underlätta för tidigare anställda sjuksköterskor att återgå i tjänst liksom att förbättra utbildningsnivån för anställd personal. Detta kan ske inom arbetsmarknadsutbildningens ram genom reaktiveringskurser för icke yrkesverksamma sjuksköterskor och utbildningskurser för undersköterskor och vårdbiträden m. fl. Sådan utbildning förekommer redan, men utbildningskapaciteten bör höjas väsentligt. För ändamålet bör, som föreslås i motionen 2085, anvisas ett belopp av 15 milj. kr. som förstärkning av det i propositionen föreslagna beloppet. I övrigt godtas propositionens medelsberäkning. Anslaget bör alltså föras upp med 1 289 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande medelsberäkningen att riksdagen med anledning av propositionens förslag samt med bifall till motionen 1975/76:2085 till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 289 000 000 kr.

18. Stöd till åldringsvården i Västernorrland

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att utskottets yttrande på s. 36 före sista stycket bort kompletteras med ett avsnitt av följande lydelse:

I fråga om motionen 2157 instämmer utskottet i herr Lorentzons förslag att beredskapsarbeten bör ordnas inom åldringsvården i Västernorrlands läns inland. Såsom utvecklas i motionen talar sociala, arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska skäl för ett sådant arrangemang. En sådan medveten satsning som den föreslagna med beredskapsarbeten inom vårdsektorn inom ett län bör ge ett gott underlag för bedömningar om liknande projekt bör prövas i andra landsdelar. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört i denna fråga.

InU 1975/76:33

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande stöd till åldringsvården i Västernorrland att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2157, yrkandet d, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Samma yrkande” och slutar ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Det kontanta arbetsmarknadsstödet, som utgör 45 kr. per dag under fem dagar i veckan, ligger på en så låg nivå att det inte går att försvara. Det kan inte vara rimligt att en grupp arbetslösa människor av ”statsfinansiella skäl” skall leva på belopp som understiger existensminimum. Utskottet ansluter sig till förslaget i vpk-motionen att bidraget skall höjas till 75 kr. per dag.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1860 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Härigenom föreskrives att 18 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha nedan angiven lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Helt kontant arbetsmarknadsstöd Helt kontant arbetsmarknadsstöd utgår med 45 kronor för dag och utgår med 75 kronor för dag och

halvt stöd med 23 kronor för dag. halvt stöd med 38 kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

20. Stödet till motorfordon för handikappade

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar "Propositionens förslag” och slutar ”förevarande delar” bort ha följande lydelse: Propositionens förslag innebär inte obetydliga förenklingar av nuvarande bidragssystem, och de förbättringar av stödet till handikappade fordonsförare som samtidigt föreslås kan beräknas medföra en fördubbling av nuvarande utgifter för bidrag och lån. Utskottet kan därför godta propositionens förslag i vad avser stödverksamheten under nästa budgetår och avstyrker därmed

InU 1975/76:33

förslaget i motionen 1895 beträffande formerna för långivningen. Den reform som nu görs får emellertid ses enbart som ett steg på vägen. De handikappade fordonsförarna kommer fortfarande att få vidkännas betydande egna kostnader vid köp av bil. En fortsatt kraftig förbättring av stödet till handikappfordon framstår som angelägen. Förslagen i motionen 684 kan därvid utgöra underlag för en fortsatt reformering. Huruvida en kommande reform bör omfatta även långivningen, såsom föreslås i motionen 1880, får bli beroende av erfarenheterna av de nya i propositionen föreslagna reglerna.

Vad utskottet anfört om den framtida utbyggnaden av stödet till handikappfordon bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande stödet lill motorfordon för handikappade

A. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:1895, yrkandet 1, godkänner i propositionen förordade ändringar av grunderna för bidrag och lån till motorfordon för handikappade, att tilllämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

B. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:684, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stödets framtida utbyggnad,

C. att motionen 1975/76:1880 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

21. Utredning om handikappades sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden av

herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar ”Med hänsyn” och slutar ”öppna marknaden” bort ha följande lydelse:

Det är ett viktigt samhällsintresse att de handikappade i ökad utsträckning bereds möjligheter till arbete på den öppna arbetsmarknaden. Som framgår av detta betänkande vidtas eller förbereds olika åtgärder för att tillgodose detta intresse. Åtgärderna är av olika slag och med olika inriktning och helhetsbilden av samhällsinsatserna är splittrad. Utskottet föreslår att regeringen skapar en arbetsgrupp för att samordna olika insatser. I gruppen bör ingå representanter för de handikappades organisationer och arbetsmarknadens parter. Vad utskottet anfört i anslutning till de aktuella motionerna från centerhåll bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande tillsättande av utredning om handikappades sysselsättning pä den öppna arbetsmarknaden att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:516 och 1975/76:1866, yrkan -

InU 1975/76:33

det 1 såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

22. Utvärdering av lagstiftningen oni anställningstrygghet

av herrar Nordgren (m), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Oskarson (m). Granstedt (c) och Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar "Sorn utskottet” och slutar ”inom anpassningsgrupperna” bort ha följande lydelse:

De senaste årens arbetsrättsliga lagstiftning har inneburit en väsentligt ökad trygghet för arbetstagarna. Det är angeläget att slå vakt om den förbättrade trygghet som härigenom uppnåtts. Samtidigt är det uppenbart att lagstiftningen medför problem för nytillträdande på arbetsmarknaden. Problem finns också för dem som på grund av ålder eller handikapp trots trygghetssystemet har svårigheter att behålla fotfästet på arbetsmarknaden.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna att det finns anledning att i mer fasta former än nu sker studera effekterna av trygghetslagstiftningen från de utgångspunkter som ovan angivits. Syftet skall vara att utveckla trygghetslagstiftningen så att den ger ett starkare stöd för människor som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Till de problem som bör studeras hör exempelvis hur man skall undanröja den tvekan som finns inte minst i mindre företag att ge fast anställning åt arbetssökande utan arbetslivserfarenhet och ett tilltagande bruk av objektsanställningar som begränsar anställningsskyddet. Som framhållits i ett tidigare avsnitt i detta betänkande är trygghetslagstiftningen den rättsliga grunden för anpassningsgruppernas verksamhet. Det bör i samband med utvärderingen prövas vägar och resursbehov för en utveckling av denna verksamhet till främjande av sysselsättning i reguljära former för handikappade och äldre. Bl. a. är det önskvärt att verksamheten, som f. n. gäller i princip företag med minst 50 anställda, breddas till att omfatta även arbetsplatser med färre anställda.

En begränsad uppföljning av trygghetslagstiftningens effekter sker redan nu genom en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet. Denna grupp bör byggas ut med företrädare för arbetsmarknadens parter, riksdagspartierna och de båda kommunförbunden. Med hänsyn till den vidgade representationen och ökade befogenheter bör övervägas att ombilda gruppen till en offentlig utredning. Det får ankomma på regeringen att bestämma den lämpliga formen för arbetets fortsatta bedrivande.

Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna om utvärdering av trygghetslagstiftningen med syfte att förbättra läget för olika grupper med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:

63. beträffande urvärdering av lagstiftningen om anställningstrygghet att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:1866, yr -

InU 1975/76:33

kandet 1 såvitt nu är i fråga, 1975/76:2034, yrkandet 1, och 1975/76:2135, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen tili känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Beredskapsarbeten för ungdom på den enskilda sektorn

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp):

Folkpartiet lade redan i höstas fram förslag om bidrag med 10 kr. i timmen med syfte att stimulera företag på den enskilda sektorn att anställa och utbilda arbetslösa ungdomar. Tanken var att ansträngningarna att skapa praktikplatser för ungdom i statlig och kommunal verksamhet behövde kompletteras med insatser på den enskilda sektorn. Om folkpartiets förslag då vunnit gehör hade det gett effekt redan från årsskiftet, vilket varit angeläget med hänsyn till sysselsättningssituationen. Vi hälsar emellertid med tillfredsställelse att regeringen nu infört ett stöd till anställningar på den enskilda sektorn som får samma effekt som ett genomförande av vårt förslag skulle ha inneburit. Vi förutsätter också att regeringen och arbetsmarknadsmyndigheterna gör kraftfulla insatser för att sprida kännedom om den nya stödformen.

2. Stöd till företagen

av herr Lorentzon (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna bekämpar gåvopolitiken till företagen. Denna politik har föga påverkat sysselsättningsutvecklingen. Dess säkraste resultat är inkomstöverföring via statskassan till kapitalägarna. Stödet till lageruppbyggnad liksom olika former avs. k. utbildningsbidrag till företagen är led i den gåvopolitik som vi bekämpar. Vi har i flera sammanhang krävt att sådana stödformer skall avvecklas. Vi står kvar vid denna ståndpunkt utan att därför i detta sammanhang avge särskilda reservationer i frågorna.

3. Totalförsvarsverksamhet

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m):

Från anslaget till Totalförsvarsverksamhet bekostas bl. a. bidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna för utbildning av personal till totalförsvarets civila delar. Den mycket begränsade uppräkning av bidragsmedlen som sker i årets budgetproposition är otillräcklig för att täcka inträffade kostnadsökningar. Än mindre är den tillräcklig för att hämta in den eftersläpning i utbildningsbehovet som föreligger.

Propositionens förslag på denna punkt är resultatet av en avvägning av

InU 1975/76:33

olika utgiftsändamål inom totalförsvaret. Dessa ändamål redovisas under flera huvudtitlar och behandlas därmed av skilda utskott. Då svårigheter alltså föreligger för ett enskilt utskott att göra en samlad bedömning av de aktuella utgifterna och prioriteringen dem emellan, har vi av tekniska skäl avstått från att i detta sammanhang avge reservation. Vi utgår från att de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet skall tillgodoses bättre ett kommande budgetår.

4. Stödet till motorfordon för handikappade

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård (c):

I motionen 1895 av fröken Rogestam (c) läggs fram förslag till ytterligare förbättringar av stödet till handikappade fordonsförare. Vi räknar med att också förslag av den arten skall tas upp i den av oss begärda arbetsgruppen för samordning av insatserna för handikappades sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden (reservation 21).

5. Inriktningen av anpassningsgruppernas arbete

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård

(c):

En utveckling av anpassningsgruppernas verksamhet är ett viktigt led i den utvärdering av trygghetslagstiftningen som begärs i reservationen 22. Av det skälet har vi avstått från att reservera oss mot ställningstagandet till programpunkterna 13 och 14 i centerpartimotionen 2135.

6. Sysselsättning åt handikappade i statliga produktionsföretag

av herr Lorentzon (vpk):

Sysselsättningen för arbetshandikappade måste få en annan utformning. Arbetsmarknadspolitiken måste ges en principiellt ny inriktning som innebär att de arbetshandikappade får meningsfulla arbeten i samhällsägda företag i statlig regi. En proposition om huvudmannaskapet för olika former av skyddad sysselsättning beräknas bli framlagd för riksdagen i höst. De i vänsterpartiet kommunisternas motion 438 väckta principfrågorna kan därför inom snar framtid tas upp på nytt från delvis nya utgångspunkter. Mot den bakgrunden har jag i detta sammanhang begränsat mig till att markera min principiella uppfattning.

Inll 1975/76:33 76

Innehållsförteckning

Inledning 1

Motionerna 1

Arbetsmarknadspolitikens inriktning m. m 9

Ungdomars inträde på arbetsmarknaden 12

Vissa statistiska uppgifter 12

Aktuella åtgärder och förslag 14

Motioner 16

Utskottet 19

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m 24

Arbetsmarknadsservice 28

Arbetsmarknadsinformation 28

Yrkesmässig och geografisk rörlighet 29

Medelsberäkningen 30

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 30

Sysselsättningsskapande åtgärder 34

Beredskapsarbeten 35

Industribeställningar 37

Detaljplaneringsbidrag 37

Medelsberäkningen m. m 37

Stöd till lageruppbyggnad 37

Kontant stöd vid arbetslöshet 38

Totalförsvarsverksamhet 40

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 41

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 41

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning 41

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade 42

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade 43

Medelsberäkningen 54

Utskottets hemställan 54

Reservationer 59

1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning på att skapa regional balans m. m. (c) 59

2. Utvärdering av arbetsmarknadspolitiken m. m. (m) 60

3. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning (s) 61

4. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller

utbildning (vpk) 62

5. Förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för ungdomar

(vpk) 62

6. Varvad utbildning (vpk) 63

7. Beredskapsarbeten för ungdom på den enskilda sektorn (c) 63

InU 1975/76:33

8. Kvalificerad praktik genom beredskapsarbeten för ungdom,

m. m. (vpk) 64

9. Löne- och anställningsvillkor för praktikanter (vpk) 65

10. Ändring av 5 § lagen om anställningsskydd (m) 66

11. Instruktioner om arbetsförmedlingens arbete pä att bryta

könssegregeringen på arbetsmarknaden (vpk) 67

12. Personalutbildning (vpk) 67

13. Täckning av faktiska flyttningskostnader (fp) 68

14. Kombination av introduktionsstöd och bidrag med 15 kr. i

timmen till företagsutbildning (s, vpk) 68

15. Anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade (s, vpk) 69

16. Höjt utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade, m. m.

(vpk) 69

17. Höjt anslag till vårdyrkesutbildning, m. m. (fp) 70

18. Stöd till åldringsvården i Västernorrland (vpk) 70

19. Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (vpk) .... 71

20. Stödet till motorfordon för handikappade (fp) 71

21. Utredning om de handikappades sysselsättning på den öppna

arbetsmarknaden (c) 72

22. Utvärdering av lagstiftningen om anställningstrygghet (c, m) 73

Särskilda yttranden

1. Beredskapsarbeten för ungdom på den enskilda sektorn (fp) 74

2. Stöd till företagen (vpk) 74

3. Totalförsvarsverksamhet (m) 74

4. Stödet till motorfordon för handikappade (c) 75

5. Inriktningen av anpassningsgruppernas arbete (c) 75

6. Sysselsättning åt handikappade i statliga produktionsföretag

(vpk) 75

GOTAB 51434 Stockholm 1976