Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller Regional utveckling jämte motioner
InU 1975/76: 37
Inrikesutskottets betänkande 1975/76: 37
med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller Regional utveckling jämte motioner
I detta betänkande behandlas ur propositionen 1975/76:100, bilaga 13 (Arbetsmarknadsdepartementet) dels avsnittet E. Regional utveckling (s. 162-172) utom punkterna E 3 och E 4, som prövas av näringsutskottet, dels anslaget på kapitalbudgeten V:9 Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån (s. 179-180). I anslutning till propositionen tar utskottet upp fem under allmänna motionstiden väckta motioner.
Propositionen
Regeringen har efter föredragning av statsrådet Bengtsson föreslagit att riksdagen skall
1. godkänna vad som förordats i fråga om försöksverksamheten med könskvotering vid vissa former av regionalpolitisk! stöd,
2. medge att under budgetåret 1973/74-1977/78 lokaliseringsbidrag/avskrivningslån beviljas om sammanlagt 400000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har medgivit,
3. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 264 500 000 kr.,
4. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 29 100 000 kr.,
5. medge att under budgetåren 1973/74-1977/78 lokaliseringslån beviljas om sammanlagt högst 1 100 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har medgivit,
6. medge att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas med sammanlagt högst 25 000 000 kr.,
7. till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 600 000 000 kr.
Motionerna
1975/76:515 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att intensifierad kommunal sysselsättningsplanering bör utvidgas till att omfatta även Överkalix kommun.
1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 37
InU 1975/76: 37
1975/76:656 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande försöksverksamhet med industriellt hemarbete,
2. att till Särskilda stödåtgärder i glesbygder anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 31 100 000 kr.
1975/76:863 av herr Rämgård m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
1. att anslaget till intensifierad kommunal sysselsättningsplanering höjs från 9 milj. kr. till 11 milj. kr.,
2. att maximibidraget för ett objekt höjs från 15 000 kr. till 20 000 kr.
1975/76:1845 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutarom de förbättringar av sysselsättningsstödet som föreslås i motionen.
1975/76:1848 av herr Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. uttala att regionalpolitiken inriktas på decentralisering av näringsliv, bostäder och service,
2. uttala att goda sysselsättningsmöjligheter och väl differentierade arbetsmarknader skapas i alla regioner,
3. uttala att regionalpolitiken inriktas på en utjämning mellan regioner, inom regioner och inom kommuner genom
a)en utveckling av de regionalpolitiska stödformerna i enlighet med vad som anförts i motionen,
b) en ökad differentiering av det regionalpolitiska stödet,
c)en ökad decentralisering av beslutsfattandet inom regionalpolitiken,
4. att ortsklassificeringssystemet avskaffas som grund för den regionalpolitiska verksamheten,
5. uttala att den regionala utvecklingsplaneringen och åtgärder avseende den inomregionala utvecklingen bör beredas och beslutas i länsdemokratisk beslutsordning,
6. att hos regeringen begära att sysselsättningsutredningen genom tillläggsdirektiv ges i uppgift att utveckla de regionalpolitiska medlens utformning och inriktning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Utskottet har beslutat att i anslutning till prövningen av yrkandena i budgetpropositionen endast ta upp sådana under allmänna motionstiden väckta motioner som har direkt samband med anslagen. På uttrycklig begäran av ledamöterna från centerpartiet i utskottet har dock undantag från denna princip gjorts för partiets motion 1848 om regionalpolitiken, som alltså behandlas i det följande. Övriga motioner från allmänna motionstiden
InU 1975/76: 37
i regionalpolitiska frågor kommer utskottet att pröva i samband med antingen propositionen 1975/76:185 om ytterligare industricentraanläggningar m. m. eller den till i maj månad i år aviserade propositionen om sysselsättningsoch regionalpolitik.
Allmänna frågor
1 propositionen erinras om att riksdagen år 1972 (prop. 1972:111, bil. 1, InU 1972:28, rskr 1972:347) fastställde ramar i form av befolkningstal som skulle ligga till grund för planeringen i länen till år 1980. Enligt de bedömningar som nu kan göras bör enligt propositionen de fastställda ramarna gälla även i fortsättningen utom i fråga om följande län:
Län
Befolkningsram för 1980 enligt 1972 års beslut
Folkmängd 31 dec. 1975
Länsstyrelsernas prognoser för 1980 enligt Läns- planering 1974
Stockholms
1 600 000-1 675 000
1 493 400
1 557 800
Hallands
210 000- 220 000
219 800
232 200
Göteborgs
o. Bohus
760 000- 790 000
714 900
721 100
Norrbottens
250 000- 260 000
264 300
275 700
I de angivna länen har utvecklingen blivit något annorlunda än som förutsågs 1972, och i propositionen uttalas att planeringen i dessa län fram till år 19801, v. bör inriktas påen utveckling enligt länsstyrelsernas prognoser.
Riksdagen kommer senare i år att få förslag om nya befolkningsramar. Mot den bakgrunden godtar utskottet regeringens förslag att - utan formlig ändring i 1972 års beslut - som ny riktpunkt för planeringen i de aktuella länen t. v. bör gälla de av länsstyrelserna angivna prognostalen.
1 propositionen anmäls vidare att tiden för den av riksdagen beslutade försöksverksamheten under två dr med könskvotering vid vissa former för regionalpolitisk, t stöd går ut vid det kommande halvårsskiftet. Försöksverksamheten innebär att som villkor för lokaliseringsstöd, introduktionsstöd eller utbildningsstöd skall gälla att minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer genom stödet skall förbehållas vartdera könet. Om det föreligger särskilda skäl kan dispens meddelas. Som grund för myndighetens ställningstagande skall företagen upprätta rekryteringsplaner.
I propositionen uttalas att erfarenheterna visar att företagen i sin planering håller sig inom ramen för könskvoteringen, men att det ännu är för tidigt att göra någon bedömning av utfallet, eftersom rekryteringsplanerna ofta sträcker sig över ett år. Länsarbetsnämnderna anser dock att den tillämpade ordningen verksamt bidragit till att andelen kvinnor vid industrier i allmänna stödområdet ökat. Mot denna bakgrund föreslås att försöksverksamheten
1* Riksdagen 1975/76. 18 samt. Nr 37
InU 1975/76: 37
skall fortsätta under återstoden av den innevarande femårsperioden för regionalpolitisk stöd, dvs. t. o. m. juni 1978. Utskottet biträder detta förslag.
I detta sammanhang tar utskottet upp centerpartiets motion om regionalpolitiken. I motionen yrkas att riksdagen skall göra uttalande om regionalpolitikens allmänna inriktning. Politiken bör enligt motionärerna inriktas på
- decentralisering av näringsliv, bostäder och service,
- goda sysselsättningsmöjligheter och väl differentierade arbetsmarknader i alla regioner,
- utjämning mellan och inom regioner samt inom kommuner genom vidareutveckling av regionalpolitiska stödformer och ett decentraliserat beslutsfattande,
- avskaffande av ortsklassificeringssystemet,
- en länsdemokratisk beslutsordning för utvecklingsplanering och åtgärder för den inomregionala utvecklingen.
Motionärerna begär dessutom att sysselsättningsutredningen skall få tillläggsdirektiv i fråga om de regionalpolitiska medlens utformning i enlighet med vad som anförs i motionen. Det uttalas bl. a. att de nuvarande styrmedlen för regionalpolitisk stöd genom stödområdena är otillräckliga och att man bör pröva ett system med särskilda kriterier, såsom befolkningsunderlag, sysselsättningsgrad, ålders-, närings- och inkomststruktur.
Som framgår av det redovisade spänner centerpartiets motion över hela det regionalpolitiska fältet.
Frågan om regionalpolitikens framtida inriktning kommer att behandlas i en omfattande proposition som är under utarbetande i arbetsmarknadsdepartementet på grundval av bl. a. länsplanering 1974 (presenterad i SOU 1975:91 och 92), sysselsättningsutredningens delbetänkande Arbete åt alla (SOU 1975:90) och betänkandet SOU 1974:82 från utredningen om regionalpolitiska styrmedel. Propositionen har aviserats till den 21 maj i år.
Länsplaneringsarbetet har bedrivits på en mycket bred bas. I arbetet har deltagit kommuner, länsstyrelser, kommunala och regionala organ av olika slag, fackliga organisationer, näringslivets sammanslutningar m. fl. Den utvärdering av det regionalpolitiska arbetet som presenteras i SOU 1975:91 har liksom sysselsättningsutredningens delbetänkande remissbehandlats under våren i år.
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att riksdagen får en samlad bild av de olika opinioner som finns innan ställning tas till en så betydelsefull fråga som regionalpolitikens inriktning under de kommande åren. Man kan vänta sig att propositionen kommer att innehålla den översiktliga redovisning som erfordras. Att i detta läge på grundval av ett ofullständigt beslutsunderlag - några veckor före det propositionen bordläggs - göra bindande uttalanden om regionalpolitikens framtida inriktning måste vara felaktigt, bl. a. skulle det innebära att man åsidosatte de organ som på olika nivåer lagt ned ett omfattande remissarbete.
InU 1975/76: 37
5 Mot bakgrund av det anförda avböjer utskottet att nu gå in i sakdiskussion om regionalpolitikens inriktning. Den frågan bör, som tidigare sagts, prövas sedan den aviserade propositionen lagts fram. Ett sådant synsätt har också anlagts av andra riksdagspartier som därför avstått från att under allmänna motionstiden lägga fram motioner i ämnet.
När det gäller yrkandet om tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen om de regionalpolitiska medlens utformning vill utskottet anföra följande. Regeringen har aviserat att - i enlighet med riksdagens önskemål förra året - tilläggsdirektiv till utredningen i den aktuella frågan kommer att läggas fram under våren. För utskottet står det klart att dessa direktiv måste stå i relation till målet för och inriktningen av politiken. Mot den bakgrunden ter det sig naturligt att ta upp en principdiskussion om medlen vid behandlingen av propositionen. För den händelse utredningsdirektiven inte skulle stå i överensstämmelse med de beslut riksdagen kan komma att fatta om politikens inriktning har riksdagen möjlighet att begära ändring av direktiven.
Med hänvisning till det anförda avvisar utskottet även motionsyrkandet att riksdagen nu skall göra uttalanden av det slag motionärerna begär om innehållet i tilläggsdirektiven till sysselsättningsutredningen.
Regionalpolitiskt stöd
För femårsperioden 1973/74-1977/78 har en beslutsram om 2 500 milj. kr. fastställts för det regionalpolitiska stödet. 1 propositionen föreslås att denna ram skall vidgas till 4 000 milj. kr. Som stöd härför åberopas att de delar av ramen som avser lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och lokaliseringslån kan beräknas vara helt utnyttjade vid slutet av innevarande budgetår. Enligt propositionen beror detta i sin tur på en hög investeringsvilja hos näringslivet och på att staten i allt större utsträckning aktivt medverkat för att få till stånd nyetableringar och utbyggnader inom stödområdet.
Den gällande och den föreslagna beslutsramen i miljoner kronor fördelade på delposter framgår av följande uppställning:
Nuvarande
ram
Föreslagen
ram
lokaliseringsbidrag/avskrivningslån
lokaliseringslån
1 550
2 650
utbildnings- och introduktionsstöd
sysselsättningsstöd
150 Norrlandsfonden
25 Summa
2 500
4 000
Anslagsbehovet för bidragsverksamheten för nästa budgetår beräknas i propositionen på följande sätt.
InU 1975/76: 37
1974/75
Utgift
1975/76
Anslag
1976/77
Beräknad ändring
AMS
Föredragan den -
Lokaliseringsbidrag Utbildningsstöd 1
Introduktionsstöd /
Sysselsättningsstöd Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital Förvaltningskostnader
123 604 000 90 000 000 + 23 500 000 + 73 500 000
74 328 000 29 251 000
1 443 000 5 568 000
65 000 000 30 000 000
1000 1385 000
+
+
999 000 115000
- 28 000 000 + 28 000 000
+ 999 000
+ 615000
234 194 000 189 386 000 + 25 614 000 + 75 114 000
För lokaliseringslån begärs ett investeringsanslag av 600 milj. kr. mot 300 milj. kr. för innevarande budgetår.
Den vidgning av totalramen för det regionalpolitiska stödet som nu föreslås ligger i linje med uttalanden som utskottet gjort tidigare, och utskottet biträder för sin del förslaget att beslutsramen för innevarande femårsperiod räknas upp med 1 500 milj. kr.
Frågan om fördelning av det totala beloppet på olika ändamål aktualiseras genom motionen 1845 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp). I motionen begärs fr. o. m. år 1977 en ökad satsning på sysselsättningsstödet.
Sysselsättningsstöd lämnas i det inre stödområdet till företag som bedriver industriell eller industriliknande verksamhet, industriservice samt företagsinriktad partihandel och uppdragsverksamhet med mer än lokal betydelse. Stödet omfattar enbart ökningar av arbetskraften och utgår under begränsad tid, tre år. Stöd lämnas till såväl företag som nyetablerad verksamhet i området som befintliga företag som utökar sin arbetsstyrka. Som förutsättning gäller bl. a. att företaget i fråga utger löneförmåner till de anställda enligt tillämpligt kollektivavtal.
För varje kalenderår, under vilket sysselsättningen i ett företags verksamhet har ökat i förhållande till närmast föregående kalenderår, lämnas sysselsättningsstöd i form av förstaårsstöd. Om sysselsättningsökningen kvarstår erhåller företaget stöd i ytterligare högst två år, s. k. fortsatt stöd.
Förstaårsstödet är 7 000 kr. för varje årsarbetskraft varmed sysselsättningen har ökat. Andra året lämnas ytterligare 7 000 kr. i stöd och tredje året 3 500 kr.
År 1975 påbörjades en försöksverksamhet med sysselsättningsstöd i vissa fall till företag utanför det inre stödområdet (SFS 1974:761). Efter beslut i varje särskilt fall av regeringen kan företag i gränsområdet till det inre stödområdet samt på Gotland beviljas sysselsättningsstöd i samband med lokaliseringsstöd. Vidare kan turistföretag i det inre stödområdet i särskilda
InU 1975/76: 37
fall få sysselsättningsstöd efter beslut av regeringen. Försöksverksamheten skall pågå t. o. m. år 1976.
Den länsvisa fördelningen av sysselsättningsstödet 1971-1974 framgår av följande tabell, som hämtats ur arbetsmarknadsdepartementets utvärdering av länsplanering 1974 (SOU 1975:91).
Län Förstaårsstöd Andraårsstöd Tredjeårsstöd Summa
s
årsarbetare
stöd kr
w
årsarbetare
stöd kr
000 X
årsarbetare
stöd kr
000 Y
årsarbetare
stöd kr
500 Z
årsarbetare
lil
stöd kr
2 422
510 AC
årsarbetare
stöd kr
1 051
500 BD
årsarbetare
stöd kr
1 059
500 Inre
årsarbetare
stöd-
stöd kr
6 055
omr
Herr Eriksson i Arvika m. fl. yrkar att sysselsättningsstödet skall förbättras beloppsmässigt och utgå under fem år. Under första och andra stödåret skall beloppet vara 10 000 kr., tredje och fjärde året 7 000 kr., och femte året 5 000 kr. Motionärerna vill dessutom när det gäller sysselsättningsstöd till företag utanför inre stödområdet upphäva det nuvarande villkoret att även lokaliseringsstöd skall beviljas.
Motionärernas förslag om ökad satsning på sysselsättningsstöd ligger i linje med önskemål som tidigare uttalats från centerpartiets sida och som även återfinns i moderata samlingspartiets partimotioner 1975/76:1979 och 2032. Även sysselsättningsutredningen är inne på tanken om en mer direkt koppling av det regionalpolitiska stödet till den faktiska ökningen av sysselsättningen.
Enligt utskottets uppfattning är det mycket som talar för att det regionalpolitiska stödet i ökad omfattning knyts till kriteriet ett ökat antal anställda. Mot den bakgrunden är det diskutabelt att lägga hela den föreslagna medelsökningen på stöd i form av bidrag och lån till investeringar. En förbättring av sysselsättningsstödet är motiverad bl. a. med hänsyn till att realvärdet av stödet urholkats till följd av förändringar i penningvärde och löneläge. En satsning på denna stödform har dessutom den fördelen att den direkt gynnar de områden som det från regionalpolitisk synpunkt är mest angeläget att stödja. En begränsad reform av det slag som motionärerna
InU 1975/76: 37
föreslår kommer endast att ta i anspråk några få procent av den ökning av totalramen som utskottet ställt sig bakom.
Med hänvisning till vad sålunda anförts biträder utskottet motionsförslaget om förbättrat sysselsättningsstöd. Det nya stödet bör tillämpas fr. o. m. nästa kalenderår. Därvid skall de nya stödbeloppen givetvis gälla även för företag som redan är stödberättigade. Företag som vid det kommande årsskiftet åtnjutit stöd i tre år skall ha rätt till stöd ett fjärde och ett femte år om förutsättningarna härför i övrigt är för handen.
Utskottet biträder också förslaget att sysselsättningsstöd utanför inre stödområdet skall kunna beviljas utan samtidigt beslut om annat regionalpolitisk! stöd. Det sistnämnda villkoret har visat sig inte fylla någon meningsfull uppgift.
De smärre jämkningar inom den totala beslutsramen som kan erfordras på grund av ovan gjorda ställningstagande bör regeringen vid behov kunna göra på egen hand. Några konsekvenser för anslaget nästa budgetår medför inte utskottets förslag. Utskottet godtar för sin del anslagsberäkningen i propositionen och har utöver det ovan sagda inte något att erinra mot vad departementschefen anför och yrkar under förevarande anslagspunkter.
Särskilda stödåtgärder i glesbygder
Från anslaget finansieras stöd till hemarbete m. fl. aktiviteter i glesbygder enligt nedanstående sammanställning. Ansvaret för de olika verksamheterna är fördelat på AMS, statens industriverk, statens vägverk, vissa företagareföreningar och kommuner.
1975/76
Beräknad ändring 1976/77 AMS, statens industriverk resp. statens vägverk
Före-
draganden
Hemarbete m. m.
5000 000
- 1 500 000
- 1 500 000
Stöd till företagare-
föreningar
1 000 000
- 1 000 000
+ 500 000
Kommunala sysselsätt-
ningsinsatser
9 000 000
-
-
Åtgärder i Vindelälvs-
om rådet
10 000 000
+ 5 100 000
+ 5 100 000
25 000 000
+ 2 600 000
+ 4 100 000
Glesbygdsstöd till hemarbete administreras av företagareföreningarna. I enlighet med industriverkets förslag beräknas i propositionen ett med 1,5 milj. kr. sänkt belopp för ändamålet. Vissa delar av hemarbetet berörs av de förslag som lagts fram av organisationskommittén för skyddat arbete
InU 1975/76: 37
(OSA) i betänkandet SOU 1975:82 om huvudmannaskapet för den skyddade verksamheten.
En försöksverksamhet med systematiserat industriellt hemarbete skisseras i motionen 656 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c). Motionärerna hävdar att många industrier är positivt intresserade av att lägga ut viss tillverkning till hemindustrielit arbete. Härigenom skulle kunna skapas utkomstmöjligheter åt människor i glesbygder med få alternativa sysselsättningstillfällen. Hemindustrielit arbete har betraktats som lämpligt främst för svårplacerad eller mindre rörlig arbetskraft. Motionärerna avser med sina förslag att hemarbetet också skall kunna sysselsätta välutbildad arbetskraft på normal prestationsnivå mot avtalsenlig ersättning. En huvudtanke är att få till stånd en spridning av tillverkningsarbete även till små orter i glesbygder. De allmänna förutsättningarna för verksamheten behandlas närmare i motionen, som mynnar ut i yrkanden om att en försöksverksamhet av angivet slag bör komma till stånd och att för ändamålet bör beräknas ett belopp om 2 milj. kr. Det totala glesbygdsanslaget bör höjas med samma belopp.
Framställning till regeringen om en försöksverksamhet av likartatslag gjordes förra året av företagareföreningen i Västerbottens län. Föreningen redovisade i det sammanhanget planer för verksamheten som utarbetats i samarbete med Sveriges Industriförbund. Regeringen lämnade genom beslut den 24 juli 1975 framställningen utan bifall och förordade samtidigt att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till OSA, vars arbete då fortfarande pågick. OSA har i sitt betänkande inte berört den av företagareföreningen aktualiserade frågan.
Utskottet har erfarit att Industriförbundet tillsammans med företrädare för länsstyrelsen och företagareföreningen i Västerbottens län i början av året åter väckt frågan om att påbörja en försöksverksamhet av det aktuella slaget. Fortsatta överläggningar i ämnet kommer att hållas sedan remissbehandlingen av OSA:s betänkande har slutförts. Eftersom frågan redan är aktualiserad i regeringens kansli, synes inte påkallat med något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen 656. Resultatet av dessa överläggningar bör avvaktas innan man tar ställning till frågan. Även yrkandet om anslagsuppräkning avstyrks därför.
Anslagsposten Stöd till företagareföreningar används för att bekosta bidrag till speciella projekt i syfte att främja företagsamhet i glesbygder. I propositionen beräknas ett belopp om 1,5 milj. kr. Medlen skall användas även för intensifierade insatser av företagareföreningarna i skärgårdsområdena med anledning av förslagen i den till jordbruksutskottet remitterade propositionen 1975/76:88 om åtgärder i dessa områden.
Försöksverksamhet med statsbidrag till kommunala, arbetsintensiva sysselsättningsinsatser inom det inre stödområdet, IKS-verksamhet, bedrivs f. n. i tolv kommuner (Älvdalen, Berg, Krokom, Sorsele, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Jokkmokk, Kiruna, Pajala och Övertorneå).
1 propositionen beräknas för nästa budgetår ett oförändrat belopp om
InU 1975/76: 37
9 milj. kr. till bidrag till verksamheten.
Bidrag utgår med 75 % av godkänd projektkostnad, och bidraget till enskild intressent får uppgå till totalt högst 15 000 kr. för varje objekt. Herr Rämgård m. fl. yrkar i motionen 863 att objektbidraget höjs till 20 000 kr. med hänsyn till prisförändringarna sedan bidragstaket fastställdes. Vidare begärs att anslagsposten höjs från 9 till 11 milj. kr. med hänsyn också till att verksamheten nu omfattar fler kommuner än tidigare.
Sysselsättningsutredningen har i betänkandet Arbete åt alla (SOU 1975:90 s. 191-192) gjort en första utvärdering av verksamheten. Utredningen avser att göra en mer noggrann genomgång i den kommande utredningsetappen. Utskottet anser att det i avvaktan på denna genomgång bör anstå med en uppräkning av anslaget eller förbättringar i bidragsvillkoren av det slag som förordas i motionen. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats. Denna kan ge ytterligare material till belysning av frågan om verksamhetens bedrivande. Det förutsätts att remissutfallet även i den nu aktuella frågan redovisas i den till våren aviserade propositionen om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik. På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen och biträder följaktligen propositionens förslag till medelsberäkning i förevarande del.
Som ovan nämnts bedrivs IKS-verksamhet f. n. i tolv kommuner. Herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c) begär i motionen 515 att riksdagen uttalar att sådan verksamhet skall få anordnas även i Överkalix kommun.
Bidrag till IKS-verksamhet beviljas av regeringen på ansökan av kommun. Enligt vad utskottet inhämtat föreligger i arbetsmarknadsdepartementet f. n. ansökningar från Överkalix och åtta andra kommuner, bl. a. Arvidsjaur och Gällivare. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen, som har tillgång till det samlade ansökningsmaterialet, att göra en prioritering, som omfattar inte bara de nio kommuner som ansökt om utvidgad verksamhet utan också de kommuner där verksamheten redan pågår. På grund härav avstyrker utskottet motionen.
För slutförande av vissa vägbyggnadsarbetert i Vindelådalen beräknas ett belopp av 15,1 milj. kr. Under budgetåren 1973/74-1976/77 har därmed anvisats sammanlagt 45,1 milj. kr. för dessa speciella arbeten.
Utskottet tillstyrker den under anslaget gjorda medelsberäkningen även i de frågor som utskottet inte uttryckligen behandlat i det föregående.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen 1975/76:100, bil. 13, förordats i fråga om försöksverksamheten med könskvotering vid vissa former av regionalpolitiskt stöd,
InU 1975/76:37
2. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken att riksdagen avslår motionen 1975/76:1848,
3. beträffande ändringar i sysselsättningsstödet att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1845 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,
4. att riksdagen medger att under budgetåren 1973/74-1977/78 lokaliseringsbidrag/avskrivningslån beviljas om sammanlagt 400 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har medgivit,
5. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 264 500000 kr.,
6. att riksdagen medger att under budgetåren 1973/74-1977/78 lokaliseringslån beviljas om sammanlagt högst 1 100 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har medgivit,
7. att riksdagen medger att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas med sammanlagt högst 25 000 000 kr.,
8. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 600 000 000 kr.,
9. beträffande försök med systematiserat industriellt hemarbete att motionen 1975/76:656, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
10. beträffande intressentbidraget vid IKS-verksamhet att motionen 1975/76:863, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
11. beträffande IKS-verksamhet i Överkalix att motionen 1975/76:515 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
12. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionerna 1975/76:656, yrkandet 2, och 1975/76:863, yrkandet 1, till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 29 100 000 kr.
Stockholm den 30 mars 1976
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s). Nilsson i Tvärålund (c). Nordgren (m). Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c). Lorentzon (vpk), Rämgård (c) och Carlström (fp).
InU 1975/76:37
12 Reservationer
1. Riktlinjer för regionalpolitiken
av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c). Gustafsson i Säffle (c) och Rämgård (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Sorn framgår” och på följande sida slutar "till sysselsättningsutredningen” bort ha följande lydelse:
De gångna årens utveckling har visat att riksdagens regionalpolitiska ställningstaganden i betydelsefulla hänseenden bygger på felaktiga utgångspunkter. Regionalpolitiken har inte byggts ut till ett instrument för en decentralistisk utveckling såsom centerpartiet begärt. Tvärtom har de angivna riktlinjerna främjat koncentration och centralisering - under senare år särskilt inom länen. Därmed har uppstått problem ur sysselsättnings- och servicesynpunkt i glesbygder. I koncentrationsområden har miljö- och sociala förhållanden utgjort svårbemästrade problem. Även om utvecklingen på viktiga punkter inte följt riksdagsmajoritetens centralistiska målsättning kvarstår i allt väsentligt de regionalpolitiska problemen från 1960-talet som olösta.
Från centerpartiets sida har de regionalpolitiska problemen ingående behandlats i motionen 1848. Utskottet ställer sig bakom de riktlinjer och principer som där förs fram. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen nu ange riktlinjer, som bör ligga till grund för en ny regionalpolitik med decentralistisk inriktning.
Regionalpolitiken skall vara inriktad på att skapa likvärdiga levnadsbetingelser mellan olika regioner men också på att utjämna förhållandena inom regionerna. Grundläggande härvidlag är att planeringen i länen utgår från en befolkningsmålsättning syftande till regional balans. Den målsättning riksdagsmajoriteten lade fast år 1972 kan inte ligga till grund för planeringen. Riksdagen bör i ett sammanhang till hösten ta ställning till nya och decentralistiskt inriktade befolkningsramar för den fortsatta planeringen.
Ortsklassificeringssystemet har visat sig bli ett effektivt medel att främja koncentrationen inom länen. Särskilt gäller detta stödområdet. Ortsklassificeringssystemet måste därför utmönstras ur regionalpolitiken så att samhällets stödverksamhet når de orter och områden där de största problemen finns att bereda sysselsättning och service åt människorna.
De regionalpolitiska medlen bör utvecklas och förstärkas så som anges i motion 1848. Den nuvarande inriktningen av stödet med hänsyn till stödområden bör omprövas. 1 stället bör ett utvecklat system med kriterier såsom befolkningstal, förvärvsfrekvens, ålders-, närings-och inkomststruktur övervägas. Med sådana kriterier skulle det regionalpolitiska stödet i ökad utsträckning nå de områden som i olika avseenden har en vikande utveckling och därmed de största behoven. Härigenom skapas också bättre förutsätt -
InU 1975/76:37
ningar för en långt gående decentralisering av beslut om regionalpolitisk! stöd.
Viktigt är att regionalpolitiken inriktas på att medverka till goda miljöoch sociala förhållanden även i koncentrationsområden, som genom centraliseringsutvecklingen fått särskilt svårbemästrade problem. Avlastar man expansionstrycket i de större tätorterna skapas, såsom framhålls i motionen, förutsättningar att där få bättre sociala och fysiska miljöer. Utskottet vill härvid understryka vikten av att regionalpolitik och samhällsplanering inriktas på att skapa möjligheter för service på rimligt avstånd för alla och för sådana boende- och rekreationsmiljöer, att trängselproblem och sociala problem kan bättre bemästras.
Planeringen i länen bör ledas i länsdemokratisk ordning. Härigenom ges bättre förutsättningar för en planering syftande till decentralisering och utjämning av förhållandena inom varje län.
En utvecklad regionalpolitik syftande till decentralisering och regional balans gör det nödvändigt att politiken på alla samhällssektorer underordnas den regionala målsättningen. Av särskild betydelse är trafik- och näringspolitiken. En grundläggande förutsättning för en decentralistisk regionalpolitik är att främja sysselsättningsutvecklingen på sådant sätt att människor i olika regioner bereds likvärdiga möjligheter till arbete.
Med hänvisning till vad ovan anförts ansluter sig utskottet till de uttalanden om regionalpolitikens inriktning som görs i motionen. Likaså ställer sig utskottet bakom de uppfattningar som redovisats i motionen om utredningsarbetet i fråga om de regionalpolitiska medlens utformning.
dets att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1848 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Ändringar i sysselsättningsstödet
av herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s) och herr Nilsson i Kalmar (s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Motionärernas förslag” och på följande sida slutar "förevarande anslagspunkter” bort ha följande lydelse:
Den av motionärerna upptagna frågan hänger samman med den sysselsättnings- och regionalpolitiska proposition som riksdagen kan väntas behandla i höst. I den propositionen skall bl. a. tas upp frågor av det slag som utredningen om regionalpolitiska styrmedel behandlat. När det gäller att ta ställning till de framtida styrmedlen inom regionalpolitiken är det väsentligt att överväga även andra former av etableringsstyming än eko -
InU 1975/76:37
nomiska stimulanser. Det är i det perspektivet man skall betrakta motionärernas förslag som innebär en fördubbling av sysselsättningsstödet. Till det anförda kommer att sysselsättningsutredningen inom kort kommer att fö tilläggsdirektiv om de regionalpolitiska medlens utformning. Man kan räkna med att utredningen kommer att fö pröva om inte regionalpolitisk! stöd i högre grad än f. n. bör kopplas till sysselsättningsökning. En metod kan vara att relatera investeringsstöd till uppnådda sysselsättningsökningar.
Av det sagda framgår att det inte är lämpligt att i dag göra ändringar i det regionalpolitiska stödets konstruktion. Ett bifall till motionärernas förslag för verkningar flera år fram i tiden och kan försvåra sådana rationella förändringar av det regionalpolitiska stödet i stort, som kan bli en följd av ställningstagandet till regionalpolitiken i höst av sysselsättningsutredningens arbete. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsförslaget om höjning av de aktuella beloppen och förlängning av ersättningstiden.
Utskottet finnér inte heller skäl att bifalla förslaget om ändrade villkor för stöd utanför inre stödområdet. Denna stödverksamhet utövas på försök och skall utvärderas efter två år. Tiden löper ut vid nästa årsskifte. I avvaktan på den utvärdering som då skall komma till stånd bör inte göras några förändringar.
Utskottet godtar regeringens förslag under de aktuella anslagspunktema även i de delar som inte behandlats ovan.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ändringar i sysselsättningsstödet att riksdagen avslår motionen 1975/76:1845.
3. Ändringar i sysselsättningsstödet
av herr Lorentzon (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Motionärernas förslag” och på följande sida slutar ”förevarande anslagspunkter” bort ha följande lydelse:
Den av motionärerna upptagna frågan hänger samman med den sysselsättnings- och regionalpolitiska proposition som riksdagen kan väntas behandla i höst. I det sammanhanget bör riksdagen ompröva grundvalarna för den nuvarande regionalpolitiken, som bygger på subventioner till företagen utan att man har något belägg för positiva effekter i form av ökad sysselsättning. Stödformer av den typ som sysselsättningsstödet representerar bör helt avvecklas. Mot den bakgrunden är det självklart att utskottet nu avstyrker en utbyggnad av denna stödform såsom föreslås i motionen.
Utskottet godtar regeringens förslag under de aktuella anslagspunktema i de delar som inte behandlats ovan.
InU 1975/76:37
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ändringar i sysselsättningsstödel att riksdagen avslår motionen 1975/76:1845.
4. Försök med systematiserat industriellt hemarbete
av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), Gustafsson i Säffle (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar "Utskottet har” och slutar "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Industriförbundet har tillsammans med företrädare för länsstyrelsen och företagareföreningen i Västerbottens län i början av året åter väckt frågan om att påbörja en försöksverksamhet av det aktuella slaget. Fortsatta överläggningar i ämnet kommer att hållas sedan remissbehandlingen av OSA:s betänkande har slutförts.
Möjligheterna att bevara en rimlig samhällsservice i glesbygder bygger ytterst på att de människor som bor där kan beredas sysselsättning som ger en tillfredsställande utkomst. Sysselsättningsproblemen är emellertid särskilt svårlösta i dessa bygder. Det är därför skäl att pröva nya vägar. Utskottet har en positiv syn på den i motionen skisserade verksamheten och menar att försök med densamma bör komma till stånd. Utskottet menar att detta ställningstagande bör ligga till grund för de ovannämnda överläggningarna i regeringens kansli om försöksverksamhet av liknande slag. Regeringen bör därför underrättas om vad utskottet anfört i anslutning till den aktuella delen av motionen 656.
För att ekonomiskt säkerställa påbörjandet av försöksverksamheten bör, såsom också föreslås i motionen, anvisas ett belopp av 2 milj. kr. Anslaget bör räknas upp med motsvarande belopp. Medlen bör användas för att täcka merkostnader som föranleds av att arbetet bedrivs som hemarbete. Med nuvarande regler för hemarbete kan bidrag utgå för exempelvis instruktion och annan kortare utbildning av hemarbetare, transporter mellan beställare och hemarbetare samt arbetsverktyg och annan mindre kostsam teknisk utrustning. Administrationskostnader ersätts likaså. Dessa regler kan vara en utgångspunkt för bedömning av bidragsgilla merkostnader. Med hänsyn till att det här gäller en oprövad verksamhet är det emellertid naturligt att medlen får disponeras fritt inom den ram som är uppdragen för verksamheten. Utskottet vill dock avslutningsvis understryka att en av förutsättningarna för bidrag till beställande företag skall vara att ersättning till hemarbetare skall utgå i avtalsenlig ordning. Även i övrigt skall arbetsvillkoren motsvara gängse normer.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande försök med systematiserat industriellt hemarbete att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:656, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
InU 1975/76:37
5. Intressentbidraget vid IKS-verksamhet
av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), Gustafsson i Säffle (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser
dets att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Sysselsättningsutredningen har” och slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:
Taket för intressentbidraget har varit oförändrat alltsedan det infördes den 1 juli 1973. Anslaget för IKS-verksamheten har likaså varit oförändrat sedan budgetåret 1973/74. Redan behovet att kompensera de kraftiga prisstegringar som inträffat under åren därefter är skäl för att såväl höja intressentbidraget som att öka anslagstilldelningen, så att en godtagbar anpassning sker till den förändrade prisnivån. Därtill kommer att det är önskvärt att verksamheten vidgas att omfatta ytterligare några kommuner för att vinna fler erfarenheter av verksamheten. Det kan erinras om att sysselsättningsutredningen, som i betänkandet Arbete åt alla gjort en preliminär utvärdering av verksamheten, uttalat sig för att så sker. Detta bör inte hindras av brist på medel. Utskottets slutsats av det sagda är att intressentbidraget och anslaget bör höjas i enlighet med yrkandena i motionen 863.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande intressenrbidraget vid IKS-verksamhet att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:863, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder
under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5
av herrar Eriksson i Arvika (fp). Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c),
Gustafsson i Säffle (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet tillstyrker” och slutar ”det föregående” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att anslaget räknas upp med sammanlagt 4 milj. kr. i förhållande till propositionens förslag när det gäller hemarbete och IKS-verksamhet. I övrigt har utskottet ingen erinran mot propositionens medelsberäkning. Anslaget bör alltså föras upp med (29,1 + 4,0) 33,1 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. att riksdagen med anledning av propositionens förslag samt med bifall till motionerna 1975/76:656, yrkandet 2, och 1975/76:863, yrkandet 1, tili Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 33 100 000 kr.
InU 1975/76: 37
17 Särskilt yttrande Regionalpolitikens inriktning
av herr Lorentzon (vpk):
Den regionalpolitik som sedan lång tid förs här i landet är i väsentliga delar fotad på gåvor och subventioner till kapitalet. De förslag som övriga utskottsledamöter ställt sig bakom i detta betänkande kommer att än mer öka denna givmildhet. Metoder av det slaget är inte bara principiellt förkastliga, de vilar också på en fåfäng tro att man med deras hjälp skall komma någon vart med de allvarliga regionala obalansproblemen i landet.
Det parti jag företräder har tidigare i konkreta termer angivit mål och metoder för en regionalpolitik med reellt innehåll och i folkflertalets intresse. Vpk avser att återkomma i dessa frågor i anslutning till den aviserade propositionen om riktlinjer för samhällets regional- och sysselsättningspolitik. Den omständigheten att jag avstått från att reservera mig mot de nu föreliggande förslagen innebär alltså inte att jag biträder de åsikter utskottets majoritet förfäktar. Med detta yttrande har jag sålunda velat markera min principiella uppfattning.