Med anledning av motioner om jordbrukspolitiken m. m.
JoU 1975/76:37
Jordbruksutskottets betänkande 1975/76:37
med anledning av motioner om jordbrukspolitiken m. m. Motionerna
I motionen 1975/76:623 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar
1 b. att ge sin anslutning till de allmänna synpunkter rörande bl. a. jordbrukspolitikens inriktning som redovisas i motionen,
3 a. att en översyn av den statliga rådgivningsverksamheten verkställs med den inriktning som anges i motionen,
3 b. att motionen överlämnas till 1972 års jordbruksutredning och jordforvärvsutredningen.
I motionen 1975/76:625 av herrar Johansson i Holmgården och Stridsman (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att handlingsprogrammet ”Jord och skog i Norrbottens län” överlämnas till 1972 års jordbruksutredning för att ligga till grund vid utformningen av den framtida jordbrukspolitiken för övre Norrland.
I motionen 1975/76:821 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp) hemställs
1. att riksdagen uttalar att även små brukningsenheter har ett stort existensberättigande samt att förbudet mot stöd till deltidsjordbruk upphävs,
2. att riksdagen i avvaktan på statsmakternas mer långsiktiga beslut om jordbrukspolitiken medger att deltidsjordbruk under en övergångstid får nybildas.
I motionen 1975/76:824 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att förevarande motion överlämnas till 1972 års jordbruksutredning för beaktande.
I motionen 1975/76:826 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande stöd till jordbruket i norra Sverige.
I motionen 1975/76:887 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar
1. att bevilja medel åt lantbruksstyrelsen för en bred informationskampanj om den nya lagen om sambruksföreningar för att stimulera till bildandet av sådana,
2. att uttala sig för att en arbetsgrupp tillsättes för att skyndsamt föreslå åtgärder om särskilt stöd till småjordbruket i de delar av landet där förhållandena är väsentligt lika dem som råder i skärgårdsområdena.
1 Riksdagen 1975/ 76. 16 sami. Nr 37
JoU 1975/76:37
2 I motionen 1975/76:1641 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) hemställs
1. att riksdagen uttalar sig för åtgärder som syftar till en ökning av livsmedelsproduktionen i Sverige,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer att motionen överlämnas till 1972 års jordbruksutredning.
I motionen 1975/76:1667 av herrar Gustavsson i Alvesta och Andersson i Nybro (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att frågan om det mindre jordbrukets sociala roll blir föremål för utredning.
I motionen 1975/76:1675 av herr Håkansson i Rönneberga m. fl. (c) hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen om åtgärder för att stimulera till ökad egen lagerhållning av drivmedel i gårdscisterner på jordbruken.
1 motionen 1975/76:1719 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av grunderna för nu tilllämpad taxesättning för service- och rationaliseringsåtgärder inom lantbruksnämndernas verksamhetsområde i syfte att öka samhällets och jordbrukets behov av önskvärda förbättringsåtgärder.
I motionen 1975/76:1720 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att den i syfte att öka insatserna för iståndsättning och upprustning av åkermark företar översyn av lantbruksnämndernas tillgång på resurser, bestämmelser och arbetsmöjligheter i övrigt på ifrågavarande område.
I motionen 1975/76:1741 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar
1. att i princip ansluta sig till de riktlinjer för stödet till det norrländska jordbruket som anges i motionen,
4. att återgång skall ske till en decentraliserad rådgivningsverksamhet i lantbruksnämndernas regi,
7. att förbättra möjligheterna för enskilda lantbrukare i Norrland att förvärva kompletteringsskog.
I motionen 1975/76:2023 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
1. uttalar att produktionsmålet inom det svenska jordbruket skall anges till full självförsörjningsförmåga, bl. a. innebärande att all odlingsvärd åkermark skall utnyttjas.
I motionen 1975/76:2024 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen 1979 angående lantbrukets kreditbehov.
JoU 1975/76:37
3 I motionen 1975/76:2104 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) hemställs att 1972 års jordbruksutredning i syfte att främja dels en rationell planering, dels (en aktiv jordbruksproduktion och) rationaliseringsverksamheten inom lantbruket ges i uppdrag att utreda formerna för en överföring av kommunernas och vissa andra markinnehav utanför aktuella utbyggnadsområden till lantbruksnämnderna.
I motionen 1975/76:2108 av herr Stjernström m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar uttala att jordbrukspolitiken, särskilt i vad avser de inre delarna av Norrland, bör utformas i enlighet med de riktlinjer som redovisats i motionen.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet dels några motionsyrkanden rörande jordbrukspolitikens mål och inriktning, dels ett antal motioner och motionsyrkanden som rör det statliga stödet till jordbrukets rationalisering och därmed närbesläktade frågor.
Utskottet vill först erinra om att de allmänna riktlinjer som nu gäller för jordbrukspolitiken fastställdes av 1967 års riksdag. Enligt de mål för politiken som därvid uppställdes skall jordbruket åstadkomma en produktion av önskad storlek till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad samtidigt som det skall vara möjligt för dem som är sysselsatta inom jordbruket att få del av den allmänna standardstegringen. Från konsumentsynpunkt innebär riktlinjerna att kostnaderna för den jordbruksproduktion, som främst av hänsyn till försörjningsberedskapen måste upprätthållas inom landet, blir så låga som möjligt och att goda valmöjligheter finns mellan livsmedel av olika slag.
I de ursprungliga direktiven till 1972 års jordbruksutredning har förutsatts att de i det föregående angivna målen för vår jordbrukspolitik bör gälla även i fortsättningen. Utredningen skall därför inte behandla de övergripande målen för jordbrukspolitiken utan endast vissa i direktiven närmare angivna frågor samt spörsmål som sammanhänger med dessa. De huvudfrågor som utredningen enligt direktiven skall ägna sig åt att undersöka är sålunda produktionens lämpliga storlek och inriktning, metoder för att undvika permanent överskottsproduktion, valet av prislinje liksom även en analys av effekterna av de olika jordbrukspolitiska åtgärder som har vidtagits eller föreslås med avseende på inkomst- och standardutveckling för dem som är sysselsatta inom jordbruket. Vid utformningen av det fortsatta jordbruksstödet bör även frågan om en utbyggnad av investeringsstöd i form av investeringsbidrag eller andra investeringssubventioner övervägas. Utredningen, som är parlamentarisk, är oförhindrad att under arbetets gång ta upp ytterligare frågor som hänger samman med utredningsuppdraget. 1 sammanhanget bör erinras om att riksdagen hösten 1972 i samband med be -
1* Riksdagen 1975/76.16 sami. Nr37
JoU 1975/76:37
handlingen av propositionen 1972:111 angående regional utveckling och hushållning med mark och vatten i anledning av några motioner uttalade sig för att jordbruksutredningen prövade behovet av ett regionalpolitisk! jordbruksstöd.
Sedan riksdagen uttalat sig härför (JoU 1974:6, rskr 1974:97) erhöll jordbruksutredningen år 1974 tilläggsuppdrag att göra en allsidig och förutsättningslös utredning av rationaliseringspolitiken på jordbrukets område. Utredningen skall vidare enligt detta uppdrag pröva grunderna för utformningen av det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige. Samtidigt med tilläggsuppdraget överlämnades ett stort antal motioner till jordbruksutredningen.
Som anges i kommittéberättelsen 1976 beräknas utredningen slutföra sitt arbete under innevarande år.
I flera av de nu behandlade motionerna framförs önskemål om att i desamma berörda frågor bör övervägas av jordbruksutredningen och att motionerna därför bör överlämnas till utredningen för beaktande. Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka dessa yrkanden bl. a. med hänsyn till att de väckta frågorna enligt utfärdade direktiv faller inom ramen för utredningens uppdrag eller att motioner med motsvarande yrkanden redan tidigare översänts till jordbruksutredningen. Att i nuläget belasta utredningen med ytterligare uppdrag, som skulle kunna medföra att utredningens arbete fördröjs, finner utskottet från skilda synpunkter olämpligt. I övrigt vill utskottet beträffande föreliggande motionsyrkanden anföra följande kommentarer.
I motionen 623, yrkandet 1 b i förevarande del, begärs att riksdagen beslutar ge sin anslutning till i motionen redovisade allmänna synpunkter rörande jordbrukspolitikens inriktning. I motionen anförs bl. a. att en god livsmedelsberedskap förutsätter att jordbruksproduktionen upprätthålls på ungefär nuvarande nivå. De långsiktiga bedömningarna av livsmedelssituationen i världen pekar enligt motionärerna entydigt på att utomordentliga ansträngningar måste göras om försörjningen skall kunna tryggas. Starka skäl anses tala för att man överväger om inte statliga stimulansåtgärder bör vidtas för i första hand återtagande i bruk av nedlagd men brukningsvärd åker. Produktionsmålsättningen berörs också i motionen 1641, vari yrkas på att riksdagen uttalar sig för åtgärder som syftar till en ökning av livsmedelsproduktionen i vårt land. Med hänvisning till det oroande läget för världens framtida livsmedelsförsörjning framhåller motionärerna vikten av att Sverige i tid planerar för balans i landets totala livsmedelsresurser. 1 motionen 2023, yrkandet 1, hemställs att riksdagen uttalar att produktionsmålet inom det svenska jordbruket skall anges till full självförsörjningsförmåga, bl. a. innebärande att all odlingsvärd åkermark skall utnyttjas.
De berörda motionsyrkandena berör frågor av stor betydelse för ställningstagandena till vår fortsatta jordbrukspolitik. Utskottet vill framhålla att riksdagen tidigare gett uttryck för samma uppfattning (JoU 1974:6). I sammanhanget överlämnades ett större antal motioner med yrkanden när -
JoU 1975/76:37
besläktade med de här föreliggande till jordbruksutredningen för beaktande. Med hänsyn härtill finner utskottet i avvaktan på sagda utrednings inom kort väntade betänkande inte tillräckliga skäl att nu förorda någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena i fråga.
I motionen 1720 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den i syfte att öka insatserna för iståndsättning och upprustning av åkermark företar översyn av lantbruksnämndernas tillgång på resurser, bestämmelser och arbetsmöjligheter i övrigt på ifrågavarande område.
Som framhållits bl. a. under programarbetet inom ramen för den fysiska riksplaneringen blir kommande ställningstaganden till jordbruksutredningens förslag i fråga om jordbruksproduktionens framtida omfattning avgörande för jordbruksmarkens framtida storlek. Det kan vidare nämnas att statskontoret f. n. på lantbruksstyrelsens begäran genomför en översyn av lantbruksnämndernas organisation. I avvaktan på resultatet av pågående överväganden är utskottet inte berett förorda någon särskild åtgärd med anledning av motionen 1720.
Motionen 2104 innefattar yrkande om utredning av formerna för en överföring av kommunernas och vissa andra markinnehav utanför aktuella utbyggnadsområden till lantbruksnämnderna. I motionen konstateras att, inte minst mot bakgrund av den ökade vikt man f. n. lägger vid hushållning med naturresurserna, kommuner och byggföretag i dag har betydande markreserver, som sannolikt inte kommer att bebyggas. Enligt motionärernas uppfattning bör sådan mark inlösas av staten och via lantbruksnämnderna vidareförmedias till aktiva lantbrukare. Detta kan ske bl. a. i samband med den rationaliseringsverksamhet som lantbruksnämnderna medverkar i. 1 någon mån bör kommunerna själva kunna medverka i denna verksamhet genom att byta mark utanför planerade områden mot privatägd sådan inom planområdena. Motionärerna anser för sin del att berörda frågor lämpligen bör utredas av sittande jordbruksutredning. Av skäl som i det föregående anförts har utskottet inte ansett sig böra biträda sistnämnda förslag. Frågan om formerna för ett överförande av kommunernas m. fl. markbehov av jordbruksmark i statlig ägo finnér utskottet sig inte böra gå närmare in på, då denna berör kommunernas ekonomiska självbestämmanderätt och därmed faller utanför utskottets kompetensområde. I sak vill utskottet självfallet understryka vikten av att den produktiva jordbruksjorden och skogsmarken på bästa sätt tas till vara. Denna inställning har bl. a. framhållits i samband med de uttalanden om de areella näringarnas behov av mark som gjorts i redovisningen av programskedet inom ramen för den fysiska riksplaneringen (prop. 1975/76:1, CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45). Utskottet har i nämnda sammanhang utförligt redovisat sina synpunkter på frågan i sitt yttrande till civilutskottet JoU 1975:2 y, till vilket utskottet tillåter sig hänvisa. Utskottet vill i sammanhanget även fästa uppmärksamheten på de överväganden som jordförvärvsutredningen har ålagts i fråga om bl. a. kommunernas förvärv av jordbruksjord och skogsmark. Såväl inom ramen
JoU 1975/76:37
för den löpande tillämpningen av jordförvärvslagstiftningen som i anvisningar för det fortsatta planeringsarbetet inom den fysiska riksplaneringen har betonats angelägenheten av ett nära och förtroendefullt samarbete mellan bl. a. kommuner och lantbruksnämnder. I sina anvisningar till lantbruksnämnderna rörande tillämpningen av jordförvärvslagen betonar sålunda lantbruksstyrelsen att lanbruksnämnden bör vinnlägga sig om att genom ett samarbete med kommunerna göra dessa medvetna om nämndens målangivelser för jordbrukets utveckling inom deras område och dess sätt att handla för att främja denna utveckling.
Utskottet finnér, med hänvisning jämväl till pågående utredningar på jordbrukets och skogsbrukets områden, vidtagna åtgärder samt gjorda uttalanden i ämnet ge vid handen att syftet med motionen 2104 bör kunna förutsättas i allt väsentligt bli beaktat utan något särskilt påpekande eller initiativ från riksdagens sida. Utskottet föreslår att motionen med det anförda anses besvarad.
I motionen 623, yrkandet 3 a, hemställs om översyn av den statliga rådgivningsverksamheten inom området för jordbrukets rationalisering. Rådgivningsverksamheten berörs även i motionen 1741, yrkandet 4, med förslag om åtgärder till stöd för det norrländska jordbruket.
Förslag om stöd m. m. till deltidsjordbruk samt beträffande ökade möjligheter till stöd åt kombinerade jordbruks- och skogsföretag förs fram i motionerna 821 och 824. Närliggande spörsmål behandlas i motionen 1667, vari yrkas på utredning om det mindre jordbrukets sociala roll. Vidare bör grunderna för nu tillämpad taxesättning för service- och rationaliseringsåtgärder vid lantbruksnämnderna enligt motionen 1719 överses i syfte att öka samhällets och jordbrukets behov av önskvärda förbättringsåtgärder.
Utskottet finner att samtliga nu nämnda motionsyrkanden faller inom ramen för det år 1974 utvidgade uppdraget för 1972 års jordbruksutredning. Enligt uttalande av jordbruksutskottet i betänkandet JoU 1974:6 borde jordbruksutredningens översyn av rationaliseringspolitiken ske med beaktande av vunna erfarenheter samt göras allsidig och förutsättningslös. Vidare borde nu ifrågavarande utredningsarbete bedrivas snabbt. Detta av riksdagen godkända uttalande har återgivits i utredningsdirektiven. Som framgår av det föregående kan man räkna med att utredningen under år 1976 redovisar sina förslag rörande bl. a. rationaliseringspolitiken. Vid sådant förhållande och med hänsyn jämväl till att motsvarande eller likartade motioner tidigare år överlämnats till jordbruksutredningen synes ifrågavarande yrkanden i motionerna 623, 821, 824, 1667,1719 och 1741 inte nu böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Frågan om regionalt jordbruksstöd tas upp i motionerna 625, 826, 1741, yrkandena 1 och 7, samt i motionen 2108. Även dessa motioner rör områden som behandlas av jordbruksutredningen och påkallar av skäl som tidigare anförts ingen särskild åtgärd från riksdagens sida. Såvitt gäller de i mo -
JoU 1975/76:37
tionerna 625 och 826 framförda förslagen att det av lantbruksnämnden och skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län utarbetade handlingsprogrammet "Jord och skog i Norrbottens län” överlämnas till 1972 års jordbruksutredning vill utskottet nämna att regeringen den 6 mars 1975 beslöt att sagda program skulle överlämnas till såväl jordbruksutredningen som jordförvärvsutredningen. Motionärernas önskemål är därigenom på denna punkt tillgodosedda. Med hänsyn till jordbruksutredningens pågående överväganden rörande förutsättningarna för ett fortsatt regionalpol itiskt stöd finner utskottet inte skäl tillstyrka i motionen 887, yrkandet 2, framfört förslag om tillsättande av en särskild arbetsgrupp för vissa uppgifter på hithörande område.
I motionen 887, yrkandet 1, hemställs att riksdagen beviljar medel åt lantbruksstyrelsen för en bred informationskampanj om den nya lagen om sambruksföreningar för att stimulera till bildandet av sådana. I motionen betonas att i de delar av landet där det är möjligt att driva modernt storjordbruk bildandet av sambruksföreningar på allt sätt bör främjas.
Utskottet vill erinra om att det i samband med att riksdagen förra året antog förslaget till lag om sambruksföreningar (prop. 1975:70, JoU 1975:15, rskr 1975:182) betonades att den framtida omfattningen av samverkan i jordbrukets primärproduktion kommer att i hög grad bli beroende av de resurser som ställs till förfogande för att bedriva information och rådgivning i samverkansfrågor. En ny lagstiftning borde därför åtföljas av ett förbättrat informationsarbete. Samtidigt borde rådgivningen på området intensifieras. Det skulle ankomma på lantbruksstyrelsen att svara för den centrala ledningen av rådgivningen och informationen. Riksdagens beslut innebar bl. a. att två tjänster skulle inrättas vid lantbruksstyrelsen för att tillgodose kravet på ekonomisk-teknisk och juridisk sakkunskap. Enligt utskottets mening bör resultatet av redan vidtagna åtgärder avvaktas innan beslut fattas om ytterligare informationsinsatser på förevarande område. Motionen 887 synes sålunda inte heller i denna del böra påkalla någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1675 begärs att riksdagen skall uttala sig för åtgärder som stimulerar jordbrukarna till ökad egen lagerhållning av drivmedel i gårdscisterner på jordbruken. Enligt motionärernas mening är den nuvarande gårdslagringen genomsnittligt inte tillräcklig för att täcka ett års förbrukning. En ökad sådan lagring, tillräcklig för två års förbrukning, skulle ge den tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning till gengasdrift. Såsom stimulans till ökad egen lagerhållning föreslår motionärerna fri användningsrätt till det egna drivmedelslagret inom jordbruksdriften även i en bristsituation.
Riksdagen har de båda senaste åren behandlat motioner av i huvudsak samma innehåll. År 1974 remissbehandlades då förevarande motion i ämnet varvid bl. a. framkom följande uppgifter och synpunkter. Lagring av drivmedel såsom reserv inför bristande tillförsel sker främst i särskilda bered -
JoU 1975/76:37
skapslager, men även lager hos handeln och förbrukarna är av betydelse i sammanhanget. Enligt överstyrelsen för ekonomiskt försvar, som har till uppgift att svara för landets planering av försörjningsberedskapen beträffande importerade bränslen, skall den allmänna beredskapslagringen av drivmedel tillgodose jordbrukets behov med samma försörjningsuthållighet som gäller för andra samhällsviktiga områden. Överstyrelsen anförde emellertid i sitt remissyttrande att det var av stort värde om ytterligare beredskapslagring, exempelvis i gårdscisterner vid jordbruken, tillkom på enskilt initiativ. Statens jordbruksnämnd och Lantbrukarnas riksförbund ställde sig främst av kostnadsskäl tveksamma till en ökad lagring av drivmedel i gårdscisterner. Ingen av de remissinstanser som hördes var beredd tillstyrka en fri dispositionsrätt för jordbrukaren till det egna drivmedelslagret i alla situationer.
Den i det föregående nämnda motionen föranledde med hänsyn bl. a. till vad som hade anförts i remissyttrandena inte någon riksdagens åtgärd (JoU 1974:41). Utskottet uttalade i sammanhanget att frågan om samhället bör vidta några särskilda åtgärder för att stimulera till ökad gårdslagring borde övervägas i ett vidare sammanhang, där frågan om hela drivmedelslagringen behandlades. Utskottet erinrade även om att handelsministern tillsatt en kommitté för att utreda vissa beredskapsfrågor inom energiområdet, vilken bl. a. skulle överväga ett integrerat system för ransonering på hela energiområdet. Inte heller förra året föranledde motion i frågan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Den i det föregående nämnda utredningen om vissa beredskapsfrågor inom energiområdet, energiberedskapsutredningen, avgav den 30 september 1975 betänkandet (SOU 1975:60-61) Energiberedskap för kristid. Utredningen behandlar där bl. a. frågan om ransonering av drivmedel och annan reglering av drivmedelsförbrukningen men tar inte speciellt upp den i förevarande motion aktualiserade frågan.
I förevarande sammanhang vill utskottet emellertid fästa uppmärksamheten på att chefen för handelsdepartementet våren 1975 tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att utreda frågan om program m. m. för beredskapslagring av oljeprodukter m. m. efter år 1976. Enligt utskottets mening talar skäl för att förevarande motion överlämnas till sistnämnda sakkunniga för beaktande. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motionen 2024 hemställs med hänvisning till vad som anförts i avsnittet ”Jordbrukspolitik” i motionen 1979 att riksdagen ger regeringen till känna vad i sistnämnda motion anförs angående lantbrukets kreditbehov. Det åsyftade uttalandet är en hemställan om att vid fördelning av emissionstillstånd för obligationer större hänsyn måtte tas till Hypoteksbankens stora behov av lantbrukskrediter. Det erinras om att det moderna lantbruket är mycket kapitalkrävande. Samtidigt föreligger svårigheter att tillgodose lantbrukets behov av långsiktigt kreditkapital. Enligt motionärernas mening måste ka -
JoU 1975/76:37
pitalfrågan ägnas en helt annan uppmärksamhet från statsmakternas sida än vad som hittills varit fallet, bl. a. för att ge familjelantbruken rimliga förutsättningar att vidareutvecklas.
Enligt utskottets mening berör förevarande motioner en svår och viktig fråga sorn det finns all anledning att uppmärksamma. Utskottet vill erinra om att riksdagen på utskottets förslag tidigare (JoU 1974:6) uttalat sig för att motioner rörande lantbrukets behov av långfristiga krediter överlämnades till jordbruksutredningen för beaktande i anslutning till dess överväganden rörande frågan om en utbyggnad av investeringsstöd i form av investeringsbidrag eller andra investeringssubventioner. I fråga om den aktuella situationen på kapitalmarknaden vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen på förslag av finansutskottet (FiU 1975/76:20) uttalat sig för en ökning av utlåningskapaciteten hos bl. a. Allmänna Hypoteksbanken och AB Lantbrukskredit. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen 2024 finner utskottet mot angiven bakgrund inte erforderlig.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76:623, yrkandena 1 b och 3 b, båda såvitt nu är i fråga,
b. 1975/76:1641,
c. 1975/76:2023, yrkandet 1,
2. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76:623, yrkandet 3 a,
b. 1975/76:821,
c. 1975/76:824,
d. 1975/76:887, yrkandet 2,
e. 1975/76:1667,
f. 1975/76:1719,
g. 1975/76:1720,
h. 1975/76:1741, yrkandet 4,
3. anser motionen 1975/76:2104 besvarad med vad utskottet anfört,
4. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76:625,
b. 1975/76:826,
c. 1975/76:1741, yrkandena 1 och 7,
d. 1975/76:2108,
5. lämnar utan åtgärd motionerna
a. 1975/76:887, yrkandet 1,
b. 1975/76:2024,
JoU 1975/76:37
6. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort med anledning av motionen 1975/76:1675.
Stockholm den 21 april 1976
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c). Hedström (s), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), herrar Lindberg (s), Wictorsson (s), Johansson i Holmgärden (c), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Leuchovius (m), Enlund (fp) och Andersson i Ljung (m).
Reservationer
1. angående stöd till småjordbruket av herr Takman (vpk) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Frågan om” och på s. 7 slutar med "hithörande område” bort ha följande lydelse: Frågan om (lika med utskottet) punkt tillgodosedda. I motionen 887, yrkandet 2, begärs ett uttalande av riksdagen att en arbetsgrupp tillsätts för att skyndsamt föreslå åtgärder om särskilt stöd till småjordbruket i de delar av landet där förhållandena är väsentligt lika dem som råder i skärgårdsområdena. I motionen anförs att det mest effektiva stödet till nämnda jordbruk skulle vara en sådan regional- och näringspolitik att brukarna av de minsta jordbruken och deras familjer alltid kan räkna med kompletterande sysselsättningar eller sin huvudsakliga försörjning i industrin, skogsbruket eller annan verksamhet i hemorten. Utskottet finner motionärernas förslag väl värt att ta fasta på. Som sägs i motionen borde de åtgärder som föreslagits i propositionen 1975/76:88 om stöd till skärgårdsområdena, vilken riksdagen med vissa kompletteringar nyligen bifallit, kunna tjäna som modell för stöd också åt vissa delar av glesbygden. Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 2 d bort ha följande lydelse:
2 d. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76:887, yrkandet 2,
2. angående lantbrukets kreditbehov av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c), Johansson i Holmgården (c), fru Fredrikson (c), herrar Leuchovius (m), Enlund (fp) och Andersson i Ljung (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:
JoU 1975/76:37
11 Enligt utskottets (lika med utskottet) AB Lantbrukskredit. Utskottet finnér emellertid att behovet av lantbrukskrediter, dokumenterat inte minst av nu rådande långa lånekö hos hypoteksinstituten, måste ägnas fortsatt särskild uppmärksamhet. Från de synpunkter utskottet har att anlägga är finansutskottets uttalande och riksdagens beslut i enlighet härmed rörande ökat utrymme på kapitalmarknaden för mellanhandsinstitut och Allmänna Hypoteksbanken ett värdefullt steg i rätt riktning för att lösa dessa betydelsefulla frågor. Nu rådande förhållanden rörande jordbrukets kapitalbehov kräver dock ytterligare insatser. Detta innebär bl. a. att ytterligare utrymme för en ökad årlig emissionsrätt för Hypoteksbanken måste skapas. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels ‘utskottets hemställan under 5 b bort ha följande lydelse:
5 b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76:2024,
Särskilt yttrande
angående information om sambruksföreningar av herr Takman (vpk):
Riksdagen antog förra året en ny lag om sambruksföreningar, som avsåg att stimulera till bildandet av sådana föreningar för samverkan i jordbruket och inom trädgårdsnäringen.
Från vänsterpartiet kommunisternas sida har i motionen 887 betonats att i de delar av landet där det är möjligt att driva modernt storjordbruk bildandet av sambruksföreningar på allt sätt bör främjas. Det är nödvändigt att ge en bred information om de möjligheter som den nya lagen om sambruksföreningar ger. Utan tvivel finns förutsättningar även i Norrland, Dalarna och Värmland för att etablera sambruksföreningar, men i stort sett är lagen om sambruksföreningar och stödåtgärderna för dem okända utanför en mycket begränsad krets. I motionen hemställs mot angiven bakgrund att riksdagen beviljar medel åt lantbruksstyrelsen för en bred informationskampanj om den nya lagen. Utskottet har emellertid kommit till den uppfattningen att resultatet av vissa vidtagna åtgärder bör avvaktas innnan beslut fattas om ytterligare informationsinsatser på förevarande område. Bl. a. har hänvisats till att två tjänster inrättats vid lantbruksstyrelsen för att tillgodose kravet på ekonomisk-teknisk och juridisk sakkunskap.
Det är enligt min mening ytterst angeläget att informationen om de möjligheter till samverkan som den nya lagen om sambruksföreningar ger verkligen når ut och får effekt. Jag är mycket tveksam om de insatser som nyss nämnts verkligen är tillräckliga för sagda ändamål. Med tanke på den korta tid hittills vidtagna åtgärder haft tillfälle att verka har jag dock ansett mig icke i nuläget böra påyrka någon ytterligare åtgärd med anledning av motionen 887 i förevarande del.
GOTAB 51756 Stockholm 1976