Med anledning av propositionen 1975/76:64 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m. jämte motioner

JuU 1975/76: 18

Justitieutskottets betänkande 1975/76:18

med anledning av propositionen 1975/76:64 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:64 har regeringen (justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

3. lag om ändring i vattenlagen (1918:523),

4. lag om ändring i brottsbalken,

5. lagom ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,

6. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

7. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,

8. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

9. lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt,

10. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

11. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

12. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

13. lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol.

1 ärendet behandlar utskottet fyra under den allmänna motionstiden i år väckta motioner samt en med anledning av propositionen väckt motion. Motionerna redovisas nedan (s. 25).

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad utskottet anför på s. 25 f.

De vid propositionen fogade lagförslagen är följande.

1 Riksdagen 1975176. 7 sami Nr 18

JuU 1975/76: 18

1 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrives i fråga om rättegångsbalken1

dels att 4 kap. 7 S och 36 kap. 12 S skall upphöra att gälla,

dels att I kap. 3 och 4 SS, 4 kap. 5, 6, 8 och 11 SS, 5 kap. 7 S, 6 kap.

2 §, 12 kap. 3 §, 29 kap. 1, 3 och 6 §§, 36 kap. 11, 13-15 och 21 §§ samt

40 kap. 9 och 14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I kap.

3 §2

Tingsrätt är i tvistemål domför med tre lagfarna domare. Flera än fyra lagfarna domare må ej sitta i rätten. I brottmål skall tingsrätt bestå av en lagfaren domare och nämnd.

Tingsrätt är i tvistemål domför med tre lagfarna domare. Flera än fyra lagfarna domare må ej sitta i rätten.

I brottmål skall tingsrätt bestå av en lagfaren domare och nämnd. Kan huvudförhandling i målet beräknas kräva minst fyra veckor, må dock två lagfarna domare och nämnd sitta i rätten.

Tingsrätt är domför med en lagfaren domare vid måls avgörande utan huvudförhandling,

vid annan handläggning, som ej sker vid huvudförhandling eller syn å stället,

vid sådan huvudförhandling i tvistemål, som hålles i förenklad form, vid huvudförhandling och syn å stället i mål om brott för vilket icke är stadgat svårare straff än böter.

4 §3

I domsaga skola finnas nämndemän till det antal, som hovrätten efter

tingsrättens hörande bestämmer.

1 nämnd skola sitta fem nämndemän. Inträffar förfall för nämndeman sedan huvudförhandling påbörjats, är rätten domför med fyra i nämnden.

Tingsrätten fördelar tjänstgöringen med dem.

1 Senaste lydelse av 36 kap. 12 S 1968:193 - Senaste lydelse 1969:244.

3 Senaste lydelse 1969:244.

I nämnd skola sitta fem nämndemän. Om det är påkallat med hänsyn till målets omfattning eller annan särskild omständighet, må dock sex sitta i nämnden. Inträffar förfall för nämndeman sedan huvudförhandling påbörjats, är rätten domför med fyra i nämnden.

mellan nämndemännen efter samråd

Juli 1975/76: 18

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

5 Nämndeman utses genom val.

Hör till domsaga mer än en kommun, fördelar rätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd; varje kommun skall dock utse minst en nämndeman.

Val förrättas av kommunens fullmäktige.

Nämndeman utses genom val. Hör till domsaga mer än en kommun, fördelar rätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd, varvid iakttages att varje kommun skall utse ett jämnt antal nämndemän.

Val förrättas av kommunens fullmäktige. Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst iå många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med I. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän inom domsagan.

Då nämndeman skall väljas, skall rätten göra anmälan därom till den som har att föranstalta om valet.

Valbar till nämndeman är myndig svensk medborgare, som är mantalsskriven och boende inom kommunen samt ej fyllt sjuttio år. Lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Valbar till nämndeman är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen och ej fyllt sjuttio år. Lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Ej må annan vägra att mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt sextio år eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått ur nämnden vare ej skyldig att åter inträda förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

4 Senaste lydelse 1969:244.

s Senaste lydelse 1969:244.

JuU 1975/76: 18

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 Nämndeman väljes för sex år, dock äge han avgå efter två år. Visar nämndeman giltigt hinder, må rätten även tidigare entlediga honom. Nämndeman, som fyllt sextio år, äge ock avgå ur nämnden. Upphör nämndeman att vara valbar, vare uppdraget förfallet; dock må den som uppnått sjuttio års ålder utan hinder därav tjänstgöra vid fortsatt behandling av mål, i vars handläggning han förut deltagit.

Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny nämndeman för återstående tid. Andras antalet nämndemän inom domsagan, får nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket.

11 §7

Domare skall, innan han må tjänstgöra, avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar inför Gud den allsmäktige och vid hans heliga ord, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller, Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.”

Ed skall avläggas inför domstol eller inför rättens ordförande. Med domstolens eller ordförandens tillstånd må den, som på grund av sin åskådning i religiöst hänseende hyser betänklighet mot att avlägga ed, i stället avgiva försäkran på heder

Domare skall, innan han må tjänstgöra, avlägga denna ed:

”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ei den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.”

Ed skall avläggas inför domstol eller inför rättens ordförande.

6 Senaste lydelse 1963:149.

7 Senaste lydelse 1959:257.

JuU 1975/76: 18

5 Nuvarande lydelse

och samvete av samma innehåll i övrigt, som sägs i första stycket.

Föreslagen lydelse

5 kap.

7 §K

Den sorn anställes som allmän tolk eller eljest förordnas att biträda som tolk skall inför rätten avlägga ed, att han efter bästa förstånd skall fullgöra det uppdrag, som lämnats honom. Finnes anledning antaga att den som förordnas att biträda som tolk skall erhålla ytterligare uppdrag som tolk vid domstolen, må han avlägga ed som avser även framtida uppdrag.

Angående eds utbytande mot försäkran på heder och samvete galle vad om vittnesed är stadgat.

6 kap.

2 §"

Protokollet skall föras av befattningshavare vid rätten eller lagfaren ledamot av rätten samt undertecknas av honom. Ordföranden äge, då omständigheterna föranleda därtill, själv föra protokollet.

Ej må den anlitas som protokollförare, vilken till saken eller till någondera parten står i sådant förhållande, att hans tillförlitlighet därigenom kan anses förringad. Den sorn ej avlagt domared skall, innan han må tjänstgöra såsom protokollförare, inför domstol eller inför rättens ordförande avlägga ed, att han skall efter bästa förstånd fullgöra uppgiften såsom protokollförare och icke för någon uppenbara de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Angående eds utbytande mot försäkran på heder och samvete gälle i tillämpliga delar vad om domared är stadgat.

Ej må den anlitas som protokollförare, vilken till saken eller till någondera parten står i sådant förhållande, att hans tillförlitlighet därigenom kan anses förringad. Den som ej avlagt domared skall, innan han må tjänstgöra såsom protokollförare, inför domstol eller inför rättens ordförande avlägga ed, att han skall efter bästa förstånd fullgöra uppgiften såsom protokollförare och icke för någon uppenbara de rådslag rätten inom stängda dörrar håller.

12 kap.

3 §'"

Lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid allmän domstol eller allmän åklagare eller utmätningsman må ej vara ombud, med mindre regeringen för visst mål giver lov därtill. Vad nu sagts skall dock ej avse den som. under

Lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid allmän domstol eller allmän åklagare eller utmätningsman må ej vara ombud, med mindre regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer giver lov därtill. Vad

8 Senaste lydelse 1973:240.

9 Senaste lydelse 1960:161.

10 Senaste lydelse 1974:573.

Juli 1975/76: 18

6 Nuvarande lydelse

tjänstledighet, i utbildningssyfte tjänstgör såsom biträde åt advokat.

Föreslagen lydelse

nu sagts skall dock ej avse den som, under tjänstledighet, i utbildningssyfte tjänstgör såsom biträde åt advokat.

Ej må nämndeman vid den domstol han tillhör föra annans talan.

29 kap.

1 §"

Yppas vid överläggning till dom eller beslut skiljaktiga meningar, skall omröstning ske.

Har nämnd säte i rätten, sage ordföranden först sin mening oell inhämte därefter nämndens.

Har nämnd säte i rätten, sage först ordföranden och, om ytterligare en lagfaren domare sitter i rätten, sedan denne sin mening. Ordföranden inhämte därefter nämndens mening. Vid omröstning i annat fall skall den yngste i rätten först yttra sig och sedan var efter annan, såsom de hava säte i rätten. Har målet berettsav viss ledamot, säge han först sin mening.

Envar angive de skäl, varå han grundar sin mening.

3 §'

Yppas, då nämnd har säte i rätten, annan mening än ordförandens och förena sig minst fyra eller, då i nämnden äro endast fyra, minst tre nämndemän om skälen och slutet, gälle nämndens mening; i annat fall gäl le ordförandens.

11 Senaste lydelse 1958:8.

12 Senaste lydelse 1971:218.

Yppas, då rätten består av en lagfaren domare och nämnd, annan mening än ordförandens och förena sig minst fyra eller, då i nämnden äro endast fyra, minst tre nämndemän om skälen och slutet, gälle nämndens mening: i annat fall gälle ordförandens.

Yppas, då rätten består av två lagfarna domare och nämnd, annan mening än sådan som omfattas av de lagfarna domarna och förena sig, när sex sitta i nämnden, minst fem och eljest minst fyra nämndemän om skälen och slutet, gälle nämndens mening. I annat fall gälle den mening som omfattas av de lagfarna domarna. Förena sig dessa ej om en mening, gälle av deras meningar den som biträdes av de flesta av nämndemännen eller, om lika många biträda vardera meningen, den som är lindrigast; kan ej någon mening anses som lindrigare, gälle ordförandens. Om det erfordras, sker i fall som nu avses fortsatt omröstning inom nämnden för att utröna hur många som biträda vardera meningen.

JuU 1975/76: 18

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid omröstning, då nämnd ej har säte i rätten, gälle den mening, som omfattats av mer än hälften av ledamöterna. Har någon mening erhållit hälften av rösterna och är denna den lindrigaste, gälle den meningen; vid särskild omröstning, huruvida villkorlig dom skall meddelas eller skyddstillsyn, ungdomsfängelse eller internering ådömas eller förordnande meddelas om överlämnande till särskild vård, så ock eljest, då ej någon mening kan anses som lindrigare, gälle dock den mening, som erhållit hälften av röster -

na och bland dem ordförandens.

6 S

Beträffande omröstning i fråga, som hör till rättegången och ej avser ansvar eller som rörenskilt anspråk, så ock i fråga enligt 5 5 eller om rättegångskostnad, gälle vad i 16 kap. är stadgat; angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap., äge dock vad i detta kapitel föreskrives om omröstning i fråga om ansvar motsvarande tillämpning. Föres i brottmål talan om enskilt anspråk vare rättens avgörande i ansvarsfrågan bindande vid prövningen av det enskilda anspråket. Har nämnd säte i rätten, skall även vid tillämpning av reglerna i 16 kap. gälla vad i I § andra stycket och 3 S första stycket i detta kapitel är stadgat.

13 Beträffande omröstning i fråga, som hör till rättegången och ej avser ansvar eller som rör enskilt anspråk, så ock i fråga enligt 5 § eller om rättegångskostnad, gälle vad i 16 kap. är stadgat; angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap., iige dock vad i detta kapitel föreskrives om omröstning i fråga om ansvar motsvarande tillämpning. Föres i brottmål talan om enskilt anspråk, vare rättens avgörande i ansvarsfrågan bindande vid prövningen av det enskilda anspråket. Har nämnd säte i rätten, skall även vid tillämpning av reglerna i 16 kap. gälla vad i I § andra stycket och 3 § första och andra styckena i detta kapitel är stadgat.

36 kap.

II 8

Innan vittne avgiver sin berättelse, skall vittnet med handen på den heliga skrift avlägga denna ed: "Jag N.N. lovar och försäkrar inför Gud den allsmäktige och vid hans heliga ord, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tilllägga eller förändra."

Innan vittne avgiver sin berättelse, skall vittnet avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tilllägga eller förändra."

'* Senaste lydelse 1969:244.

JulJ 1975/76: 18

8 Nuvarande lydelse

13 Ed eller försäkran må ej avläggas av

1. den som är under femton år; eller

2. den som på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten finnes sakna erforderlig insikt om betydelsen av ed eller försäkran.

Ej heller må i brottmål ed eller försäkran avläggas av någon den tilltalade närstående, som avses i 3 8.

Innan vittne höres, erinre rätten vittnet om hans sanningsplikt så ock, då ed eller försäkran avlagts, om vikten därav. När skäl äro därtill, skall vittnet tillika erinras om innehållet i 5 och 6 §8.

Ed eller försäkran skall avläggas av varje vittne för sig.

Vittne, som ånyo höres i målet, må vittna å förut avlagd ed eller försäkran-, vittnet skall av rätten erinras om att denna ed eller försäkran alltjämt är bindande för honom.

Vägrar vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller försäkran eller att avgiva vittnesmål eller besvara fråga eller att iakttag;» föreläggande enligt 8 8. förelägge rätten vittnet vid vite och, om vittnet ej låter sig rätta därav, vid äventyr av häkte att fullgöra sin skyldighet. Ej må av anledning, som nu sagts, någon hållas i häkte under längre tid än tre månader och i intet fall längre, än till dess rätten skilt målet från sig. Vittne, som insatts i häkte, skall senast var fjortonde dag inställas för rätten.

Föreslagen lydelse

8 Ed må ej avläggas av

1. den som är under femton år; eller

2. den som på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten finnes sakna erforderlig insikt om betydelsen av ed.

Ej heller må i brottmål ed avläggas av någon den tilltalade närstående, som avses i 3 8.

8 Innan vittne höres, erinre rätten vittnet om hans sanningsplikt så ock, då ed avlagts, om vikten därav. När skäl äro därtill, skall vittnet tillika erinras om innehållet i 5 och 6 88.

8 Ed skall avläggas av varje vittne för sig.

Vittne, som ånyo höres i målet, må vittna å förut avlagd ed; vittnet skall av rätten erinras om att denna ed alltjämt är bindande för honom.

8 Vägrar vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avgiva vittnesmål eller besvara fråga eller att iakttaga föreläggande enligt 8 8, förelägge rätten vittnet vid vite och. om vittnet ej låter sig rätta därav, vid äventyr av häkte att fullgöra sin skyldighet. Ej må av anledning, sorn nu sagts, någon hållas i häkte under längre tid än tre månader och i intet fall längre, än till dess rätten skilt målet från sig. Vittne, som insatts i häkte, skall senast var fjortonde dag inställas för rätten.

JuU 1975/76: 18

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Sakkunnig, sorn höres muntligen, skall, innan han avgiver sin utsaga, avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag efter bästa förstånd skall fullgöra det sakkunniguppdrag, som lämnats mig."

40 kap.

9<j

Sakkunnig, som höres muntligen, skall, innan han avgiver sin utsaga, med handen på den heliga skrift avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar inför Gud den allsmäktige och vid hans heliga ord, att jag efter bästa förstånd skall fullgöra det sakkunniguppdrag, som lämnats mig."

Har den sakkunnige, då han höres, redan avgivit utlåtande, skall eden därefter jämkas.

Sedan den sakkunnige avlagt ed, erinre rätten honom om edens vikt.

Angående eds utbytande mot försäkran på heder och samvete galle vadom vittnesed är stadgar.

14 §

Vägrar sakkunnig utan giltigt Vägrar sakkunnig utan giltigt

skäl att avlägga ed eller försäkran skäl att avlägga ed eller att avgiva

eller att avgiva utsaga eller besvara fråga, förelägge rätten honom vid vite att fullgöra sin skyldighet.

utsaga eller besvara fråga, förelägge rätten honom vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Vad som föreskrives beträffande 4 kap. 5-8 §§ träder dock i kraft den 1 januari 1977.

Löpande tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år 1976. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1977 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1976. Valet förrättas av de under år 1976 nyvalda fullmäktige. Härvid skall halva antalet nämndemän utses för en tid av tre år och återstoden för en tid av sex år.

1* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 18

JuU 1975/76: 18

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder Härigenom

föreskrives att 19a § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

19a

Hyresnämnd får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed eller motsvarande försäkran och förhör med part under sanningsförsäkran, om part begär det och förhöret är erforderligt för utredningen. Sådant förhör får dock ej hållas, om bevisningen finnes kunna föras på annat sätt med avsevärt ringare besvär eller kostnad. Om sådant förhör gäller 36 kap. 1-18 och 20-22 §§, 37 kap. 1-3 och 5 §§ samt 40 kap. 1-10, 12-15 och 19 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Föreslagen lydelse

8 Hyresnämnd får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed och förhör med part under sanningsförsäkran, om part begär det och förhöret är erforderligt för utredningen. Sådant förhör får dock ej hållas, om bevisningen finnes kunna föras på annat sätt med avsevärt ringare besvär eller kostnad. Om sådant förhör gäller 36 kap. 1-18 och 20-22 §§, 37 kap. 1-3 och 5 §§ samt 40 kap. 1-10, 12-15 och 19 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976.

' Lagen omtryckt 1974:1090.

JuU 1975/76: 18

3 Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1918:523)

Härigenom föreskrives att 11 kap. 5 § vattenlagen (1918:523) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kap.

5 8'

Nämndeman tjänstgör efter kallelse av vattenrättsdomaren. Till tjänstgöring böra företrädesvis kallas nämndemän från den domsaga till vilken målet närmast har anknytning.

Nämndeman tjänstgör efter kallelse av vattenrättsdomaren. Till tjänstgöring böra företrädesvis kallas nämndemän från den del av domsområdet till vilken målet närmast har anknytning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

' Senaste lydelse 1971:53l.

JuU 1975/76: 18

4 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrives att 15 kap. I och 4 a SS brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 15 kap.

1 5

Om någon under laga ed eller under försäkran som avgives i eds ställe lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes för mened till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om någon under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes för mened till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst två och högst åtta år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att oskyldig skulle fällas till ansvar för allvarligt brott eller eljest synnerlig skada tillfogas annan.

Om någon under straffansvar inför domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes han för o sa n n utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt I 8. om utsagan här i riket skulle ha avgivits under laga ed eller under försäkran som avgives i eds ställe, och enligt 2 S. när fråga är om utsaga av part i tvistemål. Begås gärningen av grov oaktsamhet, dömes för ovarsam utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 3 S.

Om någon under straffansvar inför domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes han för osann utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 1 S, om utsagan här i riket skulle ha avgivits under lagaed, och enligt 2 5, när fråga är om utsaga av part i tvistemål. Begås gärningen av grov oaktsamhet. dömes för ovarsam utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 3 S.

Bestämmelserna i 4. 14 och 15 SS äger motsvarande tillämpning på gärning

som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.1 fråga om gärning som begåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

1 Paragrafen tillagd 1974:753.

JuU 1975/76:18

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken Härigenom

föreskrives i fråga om lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken1

dels att 22 $ skall upphöra att gälla, dels att 23 8 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 8

Vad i nya rättegångsbalken är stadgat om lydelsen av ed och eds utbyte mot försäkran på heder och samvete äge motsvarande tillämpning i andra fall, oå enligt lag eller författning ed skall avläggas inför domstol eller annan myndighet.

Vad i nya rättegångsbalken är stadgat om lydelsen av ed äge motsvarande tillämpning i andra fall, då enligt lag eller författning ed skall avläggas inför domstol eller annan myndighet.

Ed eller försäkran, som avlagts enligt äldre lag, vare alltjämt bindande.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 23 § den 1 januari 1976 och i övrigt den 1 januari 1977.

1 Senaste lydelse av 22 $ 1975:503.

JuU 1975/76: 18

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrives att 3 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §‘

Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande, högst tre vice ordförande samt fjorton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig borgare och får ej vara omyndig

eller i konkurstillstånd. Innan le- eller i konkurstillstånd. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen, damot tar säte i arbetsdomstolen,

skall han ha avlagt domared eller skall han ha avlagt domared.

försäkran enligt 4 kap. II § rättegångsbalken.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

' Senaste lydelse 1974:1092.

JuU 1975/76: 18

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål'

dels att i 1, 5, 14 och 18 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att 6-8 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

i

Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val för sex år. Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer, fastställer för varje domsaga inom fastighetsdomstols domkrets det antal nämndemän som skall utses. Nämndeman skall vara valbar till nämndeman i den domsaga för vilken lian utses. Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden. skall val avse återstående del av samma tid.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas i kommun, som ensam hildar domsaga, ar kommunens fullmäktige samt i annat fall inför tingsrätt av valmän sorn utses av fullmäktige i varje kommun inom domsagan. Bestämmelserna i kommunallagen den 18. december 1953 (nr 753) om ersättning till fullmäktig äger motsvarande tillämpning.

Konungen eller myndighet, som

Föreslagen lydelse

Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal nämndemän som skall utses.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Halva antalet nämndemän väljes vart tredje år.

7 S

Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara kyrkobokförd i länet. Iövrigt har bestämmelserna i 4 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken motsvarande tillämpning på nämndeman i fastighetsdomstol.

' Lagen omtryckt 1974:1064.

JuU 1975/76: 18

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Konungen bestämmer, fastställer det antal valmän jämte suppleanter för dem som skall utses.

Klagan över valet föres genom besvär hos hovrätten. Mot hovrättens beslut får talan ej föras.

Nämndeman tjänstgör efter kallelse av fastighetsdomstolens ordförande. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas nämndemän från den domsaga till vilken målet närmast har anknytning.

Nämndeman tjänstgör efter kallelse av fastighetsdomstolens ordförande. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas nämndemän från den del av domkretsen till vilken målet närmast har anknytning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Löpande tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år 1976. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1977 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1976. Valet förrättas av landsting och i förekommande fall kommunfullmäktige, som nyvalts under år 1976. Härvid skall halva antalet nämndemän utses för en tid av tre år och återstoden för en tid av sex år.

Juli 1975/76: 18

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom

föreskrives att 15 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej utöva befattning som ledamot eller föredragande.

Ledamot och föredragande i Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall allmän förvaltningsdomstol skall

ha avlagt domared eller försäkran ha avlagt domared.

enligt 4 kap. 11 § rättegångsbalken.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 S rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol .

Denna lag träder i kraft den I januari 1976.

Juli 1975/76: 18

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971.52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt

Härigenom föreskrives att 8-11 SS lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 S'

Nämndeman i länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skull vara proportionellt, om det be fiäre s av minst så många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med I. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Nämndeman i den mellankommunala skatterätten förordnas av regeringen.

Värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt förordnas av länsstyrelsen.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i länsskatterätt och länsrätt.

9S Valbar

till nämndeman i läns- Valbar till nämndeman i länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt skatterätt, fastighetstaxeringsrätt

och länsrätt är myndig svensk med- och länsrätt är myndig svensk medborgare, som är mantalsskriven borgare, som är kyrkobokfördilänet

och bosatt inom länet och ej har fyllt och ej har fyllt sjuttio år. Till nämn sjuttio

år. Till nämndeman i den deman i den mellankommunala

mellankommunala skatterätten får skatterätten får utses endast myndig

utses endast myndig svensk med- svensk medborgare, som ej har fyllt

borgare, som ej har fyllt sjuttio år. sjuttio år.

Tjänsteman vid länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd eller under länsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträdande länsläkare, socialvårdskonsulent, lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får ej vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är ej skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

' Senaste lydelse 1974:352. J Senaste lydelse 1973:1108.

Juli 1975/76: 18

19 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 S:'

Nämndeman i skatterätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, får rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande nämndeman i fastighetstaxeringsrätt, dock att sådan nämndeman utses för tiden från och med den I juli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

Värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt förordnas för tid som sägs i andra stycket.

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman eller förordnas ny värderingsteknisk ledamot för den tid som i vartdera fallet återstår.

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman eller förordnas ny värderingsteknisk ledamot för den tid som i vartdera fallet återstår. Andras antalet nämndemän, får nytiUträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket.

11 Ledamot och föredragande i skat- Ledamot och föredragande i skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och terätt, fastighetstaxeringsrätt och

länsrätt skall ha avlagt domared eller länsrätt skall ha avlagt domared.

försäkran enligt 4 kap. II § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 11 § den I januari 1976 och i övrigt den I januari 1977.

Löpande tjänstgöringstider för nämndemän i länsskatterätt och länsrätt upphör vid utgången av år 1976. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1977 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1976. Valet förrättas av landsting och i förekommande fall kommunfullmäktige, som nyvalts under år 1976. Härvid skall halva antalet nämndemän utses för en tid av tre år och återstoden för en tid av sex år.

Senaste lydelse 1973:1108. ' Senaste lydelse 1973:1108.

Jul) 1975/76: 18

10 Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrives att 25 och 51 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

25 S

Rätten får förordna om förhör med vittne eller sakkunnig. Sådant förhör äger rum vid muntlig förhandling. Förhöret får hållas under ed eller försäkran. Om förhör gäller 36 kap. 1-18 och 20-23 §§ samt 40 kap. 9-11, 13-16 och 20 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Rätten får förordna om förhör med vittne eller sakkunnig. Sådant förhör äger rum vid muntlig förhandling. Förhöret får hållas under ed. Om förhör gäller 36 kap. 1-18 och 20-23 §§ samt 40 kap. 9-11, 13-16 och 20 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

51 §'

Den som anlitas som tolk vid muntlig förhandling skall inför rätten avlägga ed eller försäkran, att han efter bästa förstånd skall fullgöra sitt uppdrag. Finnes anledning antaga att han skall erhålla ytterligare sådana uppdrag av rätten, får han avlägga ed eller försäkran som avser även framtida uppdrag.

Den som anlitas som tolk vid muntlig förhandling skall inför rätten avlägga ed, att han efter bästa förstånd skall fullgöra sitt uppdrag. Finnes anledning antaga att han skall erhålla ytterligare sådana uppdrag av rätten, får han avlägga ed som avser även framtida uppdrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

' Senaste lydelse 1974:357.

JulJ 1975/76: 18

11 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrives att 305 och 310 §*> sjölagen (1891:35 s. I)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

305 52

Sjöförklaring inom riket hålles av tingsrätt, som enligt 336 § utsetts att vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol som är närmast den hamn eller ort där sjöförklaring skall äga rum enligt 304 §. Regeringen äger dock för viss hamn förordna att annan av sjörättsdomstolarna skall vara behörig, om det är ändamålsenligt med hänsyn till trafikförbindelser och övriga förhållanden.

Om annat ej följer av denna lag, gäller beträffande sjöförklaring inför domstol lagen om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av lagfaren domare såsom ordförande samt två personer som äro kunniga och erfarna i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava grundlig erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket årligen upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. Förteckningen skall upptaga minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap i visst fall är ändamålsenligt, äger rätten tillkalla sådan person att inträda såsom ytterligare ledamot i rätten, även om han ej är upptagen i förteckningen. Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej vara ledamot. Särskild ledamot äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

I Danmark. Finland och Norge hålles sjöförklaring för svenskt fartyg av domstol som är behörig enligt landets lag.

I övrigt hålles sjöförklaring utom riket av svensk konsul, som enligt bemyndigande av ministern för utrikes ärendena äger utföra sådan förrättning. Om det lämpligen kan ske, skola vid sjöförklaringen biträda två av konsuln tillkallade, i sjöväsendet kunniga personer, helst svenska, danska, finska eller norska medborgare, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare. Är i visst fall biträde av person med särskild sakkunskap ändamålsenligt, äger konsuln tillkalla även sådan person. I ort, där behörig svensk konsul ej finnes, hålles sjöförklaring av behörig dansk, finsk eller norsk konsul.

I fråga om sjöförklaring inför I fråga om sjöförklaring inför konsul gälla i tillämpliga delar be- konsul gälla i tillämpliga delar bestämmelserna om sjöförklaring vid stämmelserna om sjöförklaring vid

domstol. Konsul äger dock ej domstol. Konsul äger dock ej

upptaga ed eller försäkran eller upptaga ed eller meddela vites meddela

vitesföreläggande. föreläggande.

' Lagen omtryckt 1974:621.

2 Senaste lydelse 1975:601.

JuU 1975/76:18

22 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

310 §3

Befälhavaren och övriga personer som kallats skola höras var för sig. Ingen av dem äger närvara vid förhör med annan utan att särskilda skäl föranleda det.

Förhör hålles av rätten. Med rättens tillstånd kan förhör hållas av företrädare för sjöfartsverket eller av sakägare. Var och en som hörts skall bekräfta sin berättelse med ed eller försäkran, om ej laga hinder möter eller rätten i övrigt med hänsyn till omständigheterna finner, att ed eller försäkran ej bör avläggas. Rätten skall före förhöret erinra den som skall höras om hans skyldighet att avlägga ed eller försäkran och om vikten därav.

Ed som avses i andra stycket har denna lydelse: ”Jag N.N. bekräftar och försäkrar inför Gud den allsmäktige och vid hans heliga ord att jag har sagt hela sanningen och intet förtigit, tillagt eller förändrat.” Försäkran har denna lydelse: ”Jag N.N. bekräftar och försäkrar på heder och samvete att jag har sagt hela sanningen och intet förtigit, tillagt eller förändrat. ”

Förhör hålles av rätten. Med rättens tillstånd kan förhör hållas av företrädare för sjöfartsverket eller av sakägare. Var och en som hörts skall bekräfta sin berättelse med ed, om ej laga hinder möter eller rätten i övrigt med hänsyn till omständigheterna finner, att ed ej bör avläggas. Rätten skall före förhöret erinra den som skall höras om hans skyldighet att avlägga ed och om vikten därav.

Ed som avses i andra stycket har denna lydelse: "Jag N.N. bekräftar och försäkrar på heder och samvete att jag har sagt hela sanningen och intet förtigit, tillagt eller förändrat.”

Annan än befälhavaren eller medlem av besättningen äger för sin inställelse till förhör vid rätten erhålla ersättning av allmänna medel i enlighet med bestämmelserna om ersättning till vittne. Ersättningen skall stanna på statsverket. I fråga om ersättning för inställelse till förhör inför konsul meddelas bestämmelser av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

3 Senaste lydelse 1975:601.

JuU 1975/76: 18

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrives att 23 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

23 Bostadsdomstolen får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed eller motsvarande försäkran och med part under sanningsförsäkran, om det är erforderligt för utredningen och bevisningen icke finnes kunna föras på annat sätt med avsevärt ringare besvär eller kostnad. Under motsvarande förutsättningar får domstolen hålla syn på stället.

Föreslagen lydelse

§

Bostadsdomstolen får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed och med part under sanningsförsäkran, om det är erforderligt för utredningen och bevisningen icke finnes kunna föras på annat sätt med avsevärt ringare besvär eller kostnad. Under motsvarande förutsättningar får domstolen hålla syn på stället.

Har vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts inför hyresnämnden och beror avgörandet även i bostadsdomstolen av tilltron till den bevisningen, får ändring i hyresnämndens beslut i denna del ej ske, om ej beviset upptagits ånyo vid bostadsdomstolen eller synnerliga skäl föreligger att dess värde är ett annat än hyresnämnden antagit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

JuU 1975/76: 18

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol

Härigenom föreskrives att 16 och 23 §§ lagen (1961:262) om försäkringsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §'

Försäkringsdomstolen får för- Försäkringsdomstolen får förordna om förhör med vittne eller ordna om förhör med vittne eller sakkunnig. Förhöiet får hållas un- sakkunnig. Förhöret får hållas under ed eller försäkran. Om förhör der ed. Om förhör gälla 36 kap.

gälla 36 kap. 1-18 och 20-23 §§ 1-18 och 20-23 §§ samt 40 kap.

samt 40 kap. 9-11, 13-16 och 9-11, 13-16 och 20 §§ rättegångs 20

§§ rättegångsbalken i tillämpli- balken i tillämpliga delar, ga delar.

23 §2

Ledamot i försäkringsdomstolen, så ock ersättare och vikarie för ledamot, skall hava avlagt domared eller försäkran enligt vad i

4 kap. 11 § rättegångsbalken sägs. I fråga om jäv mot den som tjänstgör såsom ledamot skall gälla vad i 4 kap. rättegångsbalken är föreskrivet om jäv mot domare.

Ledamot i försäkringsdomstolen, så ock ersättare och vikarie för ledamot, skall hava avlagt domared. I fråga om jäv mot den som tjänstgör såsom ledamot skall gälla vad i 4 kap. rättegångsbalken är föreskrivet om jäv mot domare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

1 Senaste lydelse 1971:1171.

2 Senaste lydelse 1971:1171.

JuU 1975/76: 18

25 Motionerna

Under den allmänna motionstiden 1975 väckta motioner

I motionen 1975:20 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om sådan ändring av rättegångsbalken, att rätt införs till proportionellt val av nämndemän i tingsrätt.

1 motionen 1975:449 av fru Thunvall m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådana lagändringar, varigenom edgång ersätts med försäkran på heder och samvete.

I motionen 1975:1106 av herr Gustafsson i Stockholm m. fl. (s) hemställs att riksdagen begär förslag av regeringen till sådan lagändring att eden avskaffas och att i stället, i de fall som här avses, det föreskrivs att försäkran skall avges.

I motionen 1975:1116 av fru Lindquist (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag till ändring av domförhetsreglerna vid handläggning av större brottmål i tingsrätterna.

Med anledning av propositionen väckt motion

I motionen 1975/76:45 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att det religiösa inslaget i vittneseden och andra eder inför domstol skall behållas, åtminstone som ett alternativ.

Utskottet

I propositionen och motionerna behandlas olika frågor om ändring i rättegångsbalken (RB), vilka på skilda sätt har aktualiserats under de senaste åren. Förslagen gäller formerna för val av nämndemän, tingsrätts sammansättning i vidlyftiga brottmål, utbyte av ed mot försäkran och befogenhet för tjänsteman inom rättsväsendet att vara ombud i rättegång.

Formerna för val av nämndeman

Sedan länge gäller att nämndemän i tingsrätt utses av kommunfullmäktige i den eller de kommuner som hör till tingsrättens domsområde, domsagan. Några särskilda bestämmelserom valmetoden har inte meddelats. I avsaknad härav gäller därför huvudregeln enligt 22 S kommunallagen att utgången bestäms genom enkel röstövervikt, dvs. enligt majoritetsvalsmetoden. I de flesta kommuner har dock de politiska partierna kommit överens om att fördela nämndemansplatserna proportionellt mellan partierna.

Nämdeman väljs för en period av sex år men får under vissa förhållanden

JulJ 1975/76: 18

avgå dessförinnan (4 kap. 8 5 RB). När ny nämndeman skall väljas efter den som avgått i förtid, avser valet full mandatperiod om sex år och inte blott återstoden av den avgångnes period.

I motionen 1975:20, väck;, under den allmänna motionstiden vid 1975 års riksmöte, yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av RB att rätt införs till proportionellt val av nämndemän i tingsrätt.

Propositionen innebär att den nuvarande majoritetsvalsmetoden bibehålls men att en uttrycklig lagbestämmelse införs enligt vilken en minoritet i kommunfullmäktige kan påkalla proportionellt val. Någon ändring av den sexåriga mandattiden föreslås inte i propositionen. Däremot framläggs förslag som innebär att hälften av nämndemännen skall tillsättas vart tredje år. Som en konsekvens härav föreslås att fyllnadsval efter den som avgått innan hans mandatperiod löpt ut endast skall avse återstoden av mandatperioden och inte en ny sexårsperiod. Förslagen gäller i tillämpliga delar även nämndemän i fastighetsdomstol, länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt. Beträffande nämndemän i fastighetsdomstol föreslås härutöver att det nuvarande indirekta valsättet avskaffas och att valet i stället läggs på landstingen med de undantag som följer av att vissa kommuner inte ingår i landsting. Slutligen föreslås att klagan över nämndemansval i fortsättningen skall föras genom kommunalbesvär.

Frågan om valmetod vid nämndemansval måste enligt utskottets mening ses mot bakgrunden av nämndemansuppdragets särskilda karaktär av förtroendeuppdrag, till vilket inte är knutet uppgifter av politisk natur. Uppdraget innebär utövande av en domarfunktion, för vilken mindre vikt måste fästas vid tillhörigheten till visst parti än vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet, rättrådighet och självständighet. Sådana kvalifikationer har blivit särskilt betydelsefulla efter 1969 års domstolsreform, varigenom nämnden gavs en starkare ställning och större utrymme skapades för en mer individuellt betonad medverkan från nämndemännens sida än tidigare. Även om valkorporationen är politiskt sammansatt följer därav inte att nämndemansuppdraget kan uppfattas som förenat med något politiskt ansvar såsom fallet är beträffande andra uppdrag, till vilka rekryteringen sker genom val av kommunfullmäktige och andra på politisk grund bildade valkorporationer. Från dylika uppdrag skiljer sig nämndemansuppdraget också därigenom att lekmannadomarnas medverkan i rättskipningen innebär en insyn i domstolsarbetet som är ägnad att stärka allmänhetens förtroende för domstolarna.

Mot denna bakgrund är det såväl från allmänt demokratiska synpunkter som av rättssäkerhetsskäl angeläget att nämnden får en så bred förankring i samhället som möjligt och en i politiskt hänseende allsidig sammansättning. Ett ensidigt politiskt hemvist hos nämndemännen skulle kunna ge anledning till misstanke att deras politiska värderingar inverkade på deras ställningstaganden i den dömande verksamheten och därigenom äventyra allmän -

Juli 1975/76: 18

hetens förtroende för domstolarna.

Som ovan framhållits har med nu gällande ordning önskemålet om fördelning av nämndemansbefattningar mellan olika samhällsgrupper kunnat tillgodoses genom överenskommelser mellan de politiska partierna. Garantier har emellertid saknats mot att ett majoritetsparti utnyttjar sin ställning till att välja uteslutande sina egna kandidater. Att sådana garantier skapas är enligt utskottets mening av utomordentligt stor vikt från principiell synpunkt. Den bl. a. av vissa remissorgan framförda uppfattningen att den i propositionen föreslagna regleringen skulle vara ägnad att leda till en ökad politisering kan utskottet inte dela; enligt utskottets mening bör ändringen snarare utgöra motiv för strävanden mot samförståndslösningar vid utseendet av nämndemän.

Med dessa uttalanden tillstyrker utskottet propositionen såvitt avser förslaget om ny valmetod vid nämndemansval. Motionsyrkandet är tillgodosett genom framläggandet av propositionen. Även i övrigt tillstyrker utskottet förslagen i propositionen i nu ifrågavarande del, vilka i väsentliga avseenden ansluter till synpunkter som tidigare framförts av utskottet i samband med dess prövning av motioner om översyn av bestämmelserna om nämndemansval (JuU 1972:23, rskr 275; JuU 1973:10).

Tingsrätts sammansättning i vidlyftiga brottmål

I den under den allmänna motionstiden vid 1975 års riksmöte väckta motionen 1975:1116 yrkas utredning och förslag till ändring av domförhetsreglerna vid handläggning i tingsrätt av större brottmål.

I propositionen föreslås att tingsrätt under vissa förutsättningar skall kunna förstärkas med ytterligare en lagfaren domare och en nämndeman. Dessutom föreslås vissa följdändringar i rättegångsbalkens omröstningsregler.

Förslagen har främst avseende på särskilt långvariga och vidlyftiga rättegångar och syftar till att undvika att rätten till följd av ledamots sjukdom eller eljest förlorar sin domförhet.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslagen och tillstyrker alltså propositionen även i nu berörd del. Ställningstagandet innebär ett tillgodoseende av önskemålen i motionen 1975:1116.

Ed och försäkran

I motionerna 1975:449 och 1975:1106, som väckts vid början av 1975 års riksmöte, samt i propositionen föreslås att det religiösa inslaget i vittneseden och i andra legala edsformulär tas bort och att eden i dess nuvarande form ersätts med en utfästelse på heder och samvete, som - enligt propositionen - bör betecknas med ordet ”ed”.

I den i anledning av propositionen väckta motionen 1975/76:45 uttalas

JuU 1975/76: 18

att förslaget i propositionen utgör ytterligare ett steg i en sekulariseringsprocess som pågått i Sverige en längre tid och som siktar mot avlägsnandet av allt som erinrar om vårt folks kristna bakgrund, vår nations rötter i bibeln och vårt kulturarvs förankring i kyrkans tradition. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen skall begära att det religiösa inslaget i vittneseden och andra eder skall behållas, åtminstone som ett alternativ.

Enligt utskottets mening saknas anledning att ta bort den valfrihet mellan ed och försäkran som RB f. n. erbjuder. Som domkapitlet i Göteborgs stift framhållit i ärendet är en edsavläggelse i nuvarande form för hundratusentals människor en väsentligt allvarligare sak än en försäkran på heder och samvete. Förslaget i propositionen innebär att man tvärt bryter mot månghundraårig tradition och hävd i den västerländska kulturkretsen. Förslaget står också i strid med de strävanden mot ökad förståelse för oliktänkande som kännetecknat de senaste årens utveckling på det kyrkliga området.

Enligt nuvarande ordning utgör ed och försäkran jämställda alternativ. Fortfarande består dock ett företräde för ed på så sätt att initiativet till dess utbytande mot försäkran lagts hos den som skall höras. Detta företräde synes utskottet omotiverat. I likhet med vad 1968 års beredning om stat och kyrka förordat i sitt slutbetänkande (SOU 1972:36) anser utskottet att ed och försäkran bör göras till helt likvärdiga alternativ, mellan vilka den som skall höras fritt får välja.

Lagförslag härom bör utarbetas i regeringens kansli och föreläggas riksdagen under innevarande riksmöte. Ställningstagandet tillgodoser i allt väsentligt önskemålen i motionen 1975/76:45. Det innebär vidare att utskottet avstyrker bifall till motionerna 1975:449 och 1975:1106 samt propositionen i de delar som gäller ed och försäkran.

Befogenhet för tjänsteman inom rättsväsendet att vara ombud i rättegång

Enligt 12 kap. 3 5 RB får lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid allmän domstol eller allmän åklagare eller utmätningsman inte vara ombud i rättegång, om inte regeringen för visst mål ger tillstånd.

1 propositionen föreslås att uppgiften att pröva om dispens bör meddelas skall kunna delegeras från regeringen till den centrala myndighet under vilken tjänstemannen hör eller till annan myndighet som regeringen bestämmer samt att den nuvarande begränsningen att dispensen skall avse visst mål slopas.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslagen.

Övrigt

Utöver vad sålunda anförts föranleder propositionen inte något uttalande från utskottets sida.

juU 1975/76:18

29 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande formerna för nämndemansval med anledning av motionen 1975:20 och med bifall till propositionen 1975/76:64 antar

a) 4 kap. 5,6 och 8 §ij i det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken jämte ingressen och övergångsbestämmelserna till lagförslaget såvitt gäller 4 kap. 5-8 §§,

b) förslaget till lag om ändring i vattenlagen (1918:523),

c) förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål.

d) 8-10 S5 förslaget till lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt jämte ingressen och övergångsbestämmelserna till lagförslaget utom såvitt gäller 11 §;

2. att riksdagen beträffande tingsrätts sammansättning i vidlyftiga brottmål med anledning av motionen 1975:1116 och med bifall till propositionen antar 1 kap. 3 och 4 §§ samt 29 kap. 1, 3 och 6 §§ förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken; 3.

att riksdagen beträffande ed och försäkran med anledning av motionen 1975/76:45

dels avslår motionerna 1975:449 och 1975:1106 samt propositionen såvitt gäller

a) 4 kap. 11 S, 5 kap. 7 §, 6 kap. 2 S, 36 kap. 11-15 och 21 S§, 40 kap. 9 och 14 SS förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

c) förslaget till lag om ändring i brottsbalken,

d) förslaget till lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,

e) förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

0 förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

g) 11 § förslaget till lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt,

h) förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

i) förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

k) förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

Juli 1975/76:18

1) förslaget till lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol,

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om framläggandet av nytt lagförslag;

4. att riksdagen bifaller propositionen i vad den inte omfattas av utskottets hemställan under 1-3.

Stockholm den 4 december 1975

På justitieutskottets vägnar ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c), Larfors (s), Johansson i Växjö (c). Jönsson i Malmö (s), Westberg i Ljusdal (fp). Bengtsson i Göteborg (c). Schött (m), Nilsson i Visby (s), Lövenborg (vpk), fru Wiklund (c), fru Andersson i Kumla (s), herrar Lundgren (s) och Raneskog (c).

Reservationer

1. vid punkten I i utskottets hemställan (formerna för nämndemansval)

av fröken Mattson (s), herrar Larfors (s). Jönsson i Malmö (s), Nilsson i Visby (s), fru Andersson i Kumla (s)och herr Lundgren (s), som beträffande motiveringen anser att den del av utskottets yttrande som böijar på s. 26 med ”Frågan om” och slutar på s. 27 med ”av nämndemän” bort ha följande lydelse:

Frågan om valmetod vid nämndemansval måste enligt utskottets mening ses mot bakgrunden av nämndemansuppdragets särskilda karaktär av förtroendeuppdrag. Uppdraget innebär utövande av en domarfunktion, för vilken största vikt måste fästas vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet, rättrådighet och självständighet. Sådana kvalifikationer har blivit särskilt betydelsefulla efter 1969 års domstolsreform, varigenom nämnden gavs en starkare ställning och större utrymme skapades för en mer individuellt betonad medverkan från nämndemännens sida än tidigare. Även om valkorporationen är politiskt sammansatt följer därav inte att nämndemansuppdraget kan uppfattas som förenat med ett politiskt ansvar på samma sätt som fallet är beträffande andra politiska uppdrag.

Från dylika uppdrag skiljer sig nämndemansuppdraget också därigenom att lekmannadomarnas medverkan i rättskipningen innebär en insyn i domstolsarbetet som är ägnad att stärka allmänhetens förtroende för domstolarna.

Mot denna bakgrund är det såväl från allmänt demokratiska synpunkter som av rättssäkerhetsskäl angeläget att nämnden får en så bred förankring i samhället som möjligt och en i politiskt hänseende allsidig sammansättning. Övervägande skäl talar därför för att i RB ta in en bestämmelse enligt vilken

JuU 1975/76:18

en viss minoritet kan få till stånd proportionellt val.

Som ovan framhållits har med nu gällande ordning önskemålet om fördelning av nämndemansbefattningar mellan olika samhällsgrupper kunnat tillgodoses genom överenskommelser mellan de politiska partierna. Garantier har emellertid saknats mot att ett majoritetsparti utnyttjar sin ställning till att välja uteslutande sina egna kandidater. Att sådana garantier skapas är enligt utskottets mening av utomordentligt stor vikt från principiell synpunkt. Den bl. a. av vissa remissorgan framförda uppfattningen att den i propositionen föreslagna regleringen skulle vara ägnad att leda till en ökad politisering kan utskottet inte dela; enligt utskottets mening bör ändringen snarare bidra till att minska eventuella motsättningar vid utseendet av nämndemän.

2. vid punkten 3 i utskottets hemställan (ed och försäkran)

av fröken Mattson (s), herrar Larfors (s). Jönsson i Malmö (s), Nilsson i Visby (s), Lövenborg (vpk), fru Andersson i Kumla (s) och herr Lundgren (s), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”och försäkran” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta avsnitt hänvisa till den remissbehandling som skett av ett med propositionen i denna del likalydande förslag. Vid remissbehandlingen har anförts att samhällsutvecklingen har gått därhän att det nuvarande edsformuläret för de flesta människor förlorat sin religiösa innebörd. En mycket stor majoritet bland remissorganen - däribland ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar - har tillstyrkt att det religiösa inslaget i edsformuläret skall tas bort. Som departementschefen konstaterar torde det alltså finnas en betydande opinion som är positiv till en sådan åtgärd.

För en ändring talar också enligt utskottets mening att det ligger något stötande i att personer, som är helt likgiltiga för religiösa ting, avlägger en ed, vars ordalydelse och innebörd får anses förutsätta att de som går eden har en bestämd trosuppfattning. Med anledning av innehållet i motionen 1975/76:45 vill utskottet tillägga att det synes svårt att hävda att en på heder och samvete avgiven försäkran skulle uppfattas som mindre förpliktande än en ed i vedertagen bemärkelse; den som är beredd till mened efter en försäkran på heder och samvete är med all sannolikhet beredd härtill även om edstemat har ett religiöst inslag.

På anförda skäl tillstyrker utskottet att en lagändring vidtas i enlighet med vad som föreslås i propositionen i nu berörd del.

Utskottet ansluter sig också till förslaget att den högtidliga utfästelsen i fortsättningen bör lämnas på heder och samvete och att utfästelsen även

i fortsättningen bör betecknas med ordet ”ed”.

Ställningstagandet innebär ett tillgodoseende av önskemålen i motionerna 1975:449 och 1975:1106 samt avstyrkande av motionen 1975/76:45.

Juli 1975/76:18

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande ed och försäkran med anledning av motionerna 1975:449 och 1975:1106, med bifall till propositionen samt med avslag på motionen 1975/76:45 antar

a) 4 kap. 11 §, 5 kap. 7 5, 6 kap. 2 §, 36 kap. 11, 13-15 och

21 §§, 40 kap. 9 och 14 SS förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

c) förslaget till lag om ändring i brottsbalken,

d) förslaget till lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,

e) förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

0 förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

g) 11 5 förslaget till lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt,

h) förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

i) förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

k) förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

1) förslaget till lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol.

GOTAB 75 10451 S Stockholm 1975