Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser anslag till justitiedepartementet m. m. jämte motioner
Juli 1975/76:25
Justitieutskottets betänkande 1975/76:25
med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser anslag till justitiedepartementet m. m. jämte motioner
ANDRA HUVUDTITELN Justitiedepartementet m. m.
1. Statsrådsberedningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1975/76:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkterna A 1-A 8 (s. 17-22) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Statsrådsberedningen ett förslagsanslag av 5 942 000 kr.,
2. till Justitiedepartementet ett förslagsanslag av 18 990 000 kr.,
3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 15 750 000 kr.,
4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.,
5. till Information om lagstiftning m. m. ett reservationsanslag av 820000 kr.,
6. till Svensk författningssamling ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,
7. till Justitiekanslern ett förslagsanslag av 1 527 000 kr.,
8. till Fideikommissnämnden ett förslagsanslag av 322 000 kr.
2. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten A 10 (s. 23 och 24) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 2 435 000 kr.
Motioner
I motionen 1975/76:400 av herr Ahlmark m. fl. (fp) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen anvisar till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader ökade arvodesmedel till arbetsgrupper 150 000 kr. utöver regeringens förslag (yrkande 1 a) samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om aktualisering av alkoholfrågorna inom brottsförebyggande rådet (yrkande 4 a).
I motionen 1975/76:1060 av fru Fraenkel (fp) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att brottsförebyggande rådet i samverkan med handelns organisationer bör få i uppgift att utforma förslag till effektivare förebyggande åtgärder mot butikssnatteri samt att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffande av fängelsestraff för butikssnatteri.
1 Riksdagen 1975/ 76. 7 sami. Nr 25
JuU 1975/76:25
2 I motionen 1975/76:1082 av herrar Polstam (c) och Fransson (c) yrkas att riksdagen vid behandlingen av regeringens proposition 1975/76:100, bilaga 4, punkt A 10, beslutar att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 786 000 kr.
I motionen 1975/76:1998 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen hos regeringen begär att den aviserade utredningen om översyn av förmögenhetsbrotten skall få i uppdrag att allsidigt och förutsättningslöst pröva förmögenhetsbrottens utformning och påföljder i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 2) samt att riksdagen begär att regeringen till prövning upptar de förslag som i motionen framlagts angående vissa påföljder för unga lagöverträdare (yrkande 8).
Utskottet
Under ifrågavarande anslag anvisas medel för brottsförebyggande rådets förvaltningskostnader. Rådet (BRÅ), som inrättades som fristående myndighet den 1 juli 1974, har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott. Rådet leds av en styrelse och har ett eget kansli med en utrednings- och en utvecklingsenhet. Antalet fast anställda tjänstemän är 15, varav 10 handläggare. Härtill kommer ett varierande antal arvodesanställda personer. Till rådet är knutet en vetenskaplig referensgrupp samt ett antal olika arbetsgrupper, f. n. nio. Grupperna har som huvudsakliga arbetsområden haft brottsskyddsfrågor, brottsprognoser, information, narkotikafrågor, samarbete mellan skola, barnavård och polis, ungdomsfrågor, anpassningsstöd åt straffade, lag och rätt i skolan samt kriminalpolitik.
Varje arbetsgrupp har en ordförande, som har utsetts av styrelsen, en sekreterare och experter. Antalet experter varierar mellan grupperna och uppgår f. n. till sammanlagt 90.
Regeringen har för nästkommande budgetår beräknat anslaget under förevarande punkt till 2 435 000 kr. Häri innefattas medel för en ny tjänst som expeditionsvakt vid rådets kansli.
I motionen 1082 hemställs i överensstämmelse med BRÅ:s anslagsäskanden om en förstärkning av rådets personal utöver regeringens förslag med dels tjänster för en informationschef, en handläggare och ett biträde vid rådets informationssekretariat, dels tjänster för ett kvalificerat biträde och ett biträde vid rådets kansli. Anslaget föreslås höjt med ytterligare 351 000 kr. Beträffande tjänsterna vid informationssekretariatet anför motionärerna att särskild personal erfordras, om rådet skall kunna fullgöra sina informationsuppgifter. I fråga om kansliorganisationen uttalas att rådet f. n. avlönar tre biträden utöver den ordinarie personalstaben, vilket begränsar
JuU 1975/76:25
rådets möjligheter att arvodera sekreterare i arbetsgrupperna. Motionärerna nämner också att rådets utredningsenhet med åtta heltidsanställda handläggare har hjälp av endast två biträden, varav en tillfälligt anställd på halvtid.
I motionen 400 (yrkande 1 a) yrkas att anslaget skall räknas upp med 150 000 kr. så att ytterligare medel kan disponeras för arbetet i arbetsgrupperna. Motionärerna yrkar också att riksdagen skall som sin mening ge till känna att en arbetsgrupp inom BRÅ bör ägna uppmärksamhet åt alkoholfrågan ur brottsförebyggande synvinkel.
Utskottet vill liksom föregående år, då motioner syftande till personalförstärkningar inom BRÅ behandlades, erinra om att det vid rådets inrättande förutsattes att en stor del av sekreterare- och utredningsuppgifterna i rådets arbetsgrupper skulle skötas av personal i departement eller inom kommittéväsendet och att även personal i statliga verk skulle utnyttjas i vissa fall. Utskottet vill också understryka att det inte skall ankomma på rådet att utarbeta reformförslag som kräver mer omfattande undersökningar eller utredningar. Sådana uppgifter skall i stället läggas på särskilda kommittéer, expertgrupper m. fl. Rådets uppgift i sammanhanget är att vid behov ta initiativ till översyn eller utredning på de områden som omfattas av rådets verksamhet.
Mot denna bakgrund bör restriktivitet iakttas när det gäller att inrätta nya tjänster inom BRÅ. Utskottet kan därför inte, även om informationsfrågorna enligt utskottets mening bör ägnas stor uppmärksamhet i rådet, tillstyrka önskemålen i motionen 1082 om ytterligare tjänster på informationssekretariatet. Vid denna bedömning har utskottet även beaktat den personalförstärkning på informationssidan, som rådet erhållit och alltjämt erhåller genom lån från annan myndighet.
I fråga om biträdespersonal har som motionärerna framhåller rådets behov i viss utsträckning kunnat tillgodoses genom anlitande av personal utanför den ordinarie personalstaten med ianspråktagande av rådets lönekostnadsanslag. Den förstärkning som därigenom erhållits har dock varit otillräcklig. Bristen på biträdespersonal har medfört att den handläggande personalen i inte obetydlig utsträckning tvingats syssla med uppgifter som bort utföras av annan personal. Arrangemanget med arvodesanställd personal har också som motionärerna anför lett till en inte önskad begränsning av arbetsgruppernas resurser. Av dessa skäl anser utskottet, trots vad ovan anförts om återhållsamhet med inrättandet av nya tjänster, att medel bör anslås för en tjänst som kvalificerat biträde och en som biträde. Kostnaden härför kan beräknas till 150 000 kr. Ställningstagandet innebär ett tillgodoseende av önskemålen i motionen 1082 såvitt gäller förstärkning av rådets kansli. Det bör också medföra att ökade medel kan disponeras för arbetsgrupperna i enlighet med vad som förordats i motionen 400.
Beträffande förslaget i sistnämnda motion att BRÅ bör ägna uppmärksamhet åt alkoholfrågan vill utskottet erinra om att alkoholpolitiska utredningen i betänkandet Alkoholpolitik (SOU 1974:90-93) föreslagit att ett
1* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 25
JuU 1975/76:25
nytt centralt organ, ett alkoholpolitiskt råd, inrättas med uppgift att bl. a. verka för en samordning av insatserna mot alkoholmissbruket. BRÅ har i remissyttrande över betänkandet föreslagit att det nya rådet skall bli ett drogpolitiskt råd och att BRÅ:s uppgifter på narkotikaområdet skall föras över till det nya organet. Genom beslut den 12 februari 1976 har regeringen tillkallat en särskild beredningsgrupp med uppgift att, på grundval av betänkandet och remissyttrandena över det, redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till alkoholpolitiken. BRÅ har därefter vidtagit åtgärder, syftande till att en arbetsgrupp inom rådet skall behandla de alkoholpolitiska frågorna. I det läge dessa frågor sålunda befinner sig bör enligt utskottets mening motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 400 i nu berörd del.
Som inledningsvis nämnts har en av BRÅ:s arbetsgrupper kriminalpolitik som huvudsakligt arbetsområde. Gruppen har i rapporten Förmögenhetsbrotten (BRÅ-rapport 1975:3) behandlat frågan om en översyn av lagstiftningen rörande förmögenhetsbrotten och föreslagit direktiv för en dylik översyn. Styrelsen för BRÅ har därefter föreslagit justitiedepartementet att en översyn görs enligt de riktlinjer som gruppen dragit upp i rapporten och direktivförslaget.
1 motionen 1998 (yrkande 2) uttalas att en utredning rörande förmögenhetsbrotten inte bör låsas vid snäva direktiv utan få möjlighet att allsidigt och förutsättningslöst pröva och ta ställning till skilda uppfattningar beträffande synen på förmögenhetsbrotten och lämpliga påföljder i anslutning därtill. Yrkandet går ut på att riksdagen skall begära att utredningens uppdrag utformas i enlighet härmed.
Enligt uttalanden i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100, bil. 4, s. 9) avses den av motionärerna berörda utredningen bl. a. behandla de grundläggande kriminalpolitiska frågor som hänger samman med synen på den straffrättsliga värderingen av de s. k. traditionella förmögenhetsbrotten och inställningen till användningen av frihetsberövande påföljder. Utredningsuppdraget avses vidare gå ut på att se över gränserna för det straffbara området för skilda brott och i förekommande fall därvid tillämpad gradindelning, t. ex. i ringa, normala och grova fall. I BRÅ:s nyssnämnda direktivförslag uttalas bl. a. att förmögenhetsbrotten nu tillmäts ett förhållandevis alltför högt straffvärde, att utredningen bör undersöka förutsättningarna för att generellt sänka straffsatserna för de grova förmögenhetsbrotten och att en sådan sänkning måste föra med sig att straffsatserna för de medelsvåra centrala och sekundära förmögenhetsbrotten liksom de ringa brotten måste anpassas därefter.
Enligt vad utskottet inhämtat övervägs direktiven för utredningen f. n. i justitiedepartementet på grundval av BRÅ:s förslag. Anledning till någon framställning från riksdagens sida i enlighet med motionsönskemålet föreligger inte enligt utskottets mening. I enlighet härmed avstyrks motionsyrkandet.
JuU 1975/76:25
5 Motionen 1998 innehåller också ett yrkande att regeringen till prövning upptar vissa i motionen angivna förslag till nya brottspåföljder för unga lagöverträdare (yrkande 8). Som utskottet framhöll föregående år då ett liknande motionsyrkande prövades (JuU 1975:10) ligger motionsförslaget inom ramen för den översyn av brottsbalkens påföljdssystem som BRÅ:s arbetsgrupp för kriminalpolitik f. n. arbetar med. Även ungdomsfängelseutredningen torde få anledning att pröva spörsmål av den art, som berörs i motionen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet.
Även den i motionen 1060 upptagna frågan om åtgärder mot butikssnatterierna har uppmärksammats inom BRÅ. Arbetsgruppen för brottsskyddsfrågor har sålunda tillsatt en undergrupp med uppgift att lägga fram ett förslag rörande butikssnatterierna. I gruppen ingår bl. a. företrädare för handelns organisationer och för polisen. Med anledning av det särskilda yrkandet i motionen om avskaffandet av fängelse för butikssnatteri vill utskottet härutöver hänvisa till den nyssnämnda översynen av förmögenhetsbrotten som BRÅ har aktualiserat. 1 BRÅ:s förslag till direktiv uttalas att utredningen bör sträva efter att tilldela de ringa förmögenhetsbrotten en särskild straffsats, som bör vara böter. Utskottet vill också erinra om den av BRÅ påbörjade översynen av brottsbalkens påföljdssystem, vilken bl. a. syftar till att hitta alternativ till frihetsstraffen. Slutligen hänvisar utskottet till sina uttalanden förra året (JuU 1975:10 s. 4) om vikten av information beträffande samhällets reaktioner mot butikssnatterier. Motionen avstyrks.
Utöver vad ovan anförts föranleder regeringens medelsberäkning ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av regeringens förslag samt motionen 1975/76:400 i denna del (yrkande 1 a)och motionen 1975/76:1082 till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 585 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande aktualisering av alkoholfrågorna avslår motionen 1975/76:400 i denna del (yrkande 4a),
3. att riksdagen beträffande översynen av förmögenhetsbrotten avslår motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 2),
4. att riksdagen beträffande påföljder för unga lagöverträdare avslår motionen 1998 i denna del (yrkande 8),
5. att riksdagen beträffande butikssnatterier avslår motionen 1975/76:1060.
3. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader. Regeringen har under punkten All (s. 24) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
JuU 1975/76:25
6 Motioner
I motionen 1975/76:1093 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Sellgren (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en upplysningskampanj om kriminalvården enligt vad söm anförts i motionen.
I motionen 1975/76:1998 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen hos regeringen begär utredning om vad brottsligheten kostar samhället och den enskilde (yrkande 1) samt att riksdagen begär att regeringen snarast låter sammanställa och redovisa 1956 års klientelundersöknings forskningsresultat (yrkande 7).
Utskottet
Under ifrågavarande anslag anvisas medel för brottsförebyggande rådets informationsverksamhet och forskning inom det kriminalpolitiska området. Regeringens förslag - innefattande en medelsberäkning av 3 milj. kr. - innebär en höjning av anslaget med 370 000 kr.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.
I motionen 1093 yrkas att riksdagen skall begära förslag till en upplysningskampanj om kriminalvården. Kampanjen bör enligt motionärerna genomföras i BRÅ:s regi och i samarbete med de ideella föreningarna.
Utskottet vill till en början framhålla att huvudansvaret för information rörande kriminalvården åvilar kriminalvårdsstyrelsen. För att möjliggöra en vidgad informationsverksamhet såväl externt som inom kriminalvårdsverket har för tiden fr. o. m. den 1 januari 1976 beräknats medel för en ny tjänst som förste byråsekreterare och en som biträde. Dessutom har för ändamålet posten för expenser höjts med 200 000 kr.
För kriminalvårdens del är det av väsentlig betydelse hur dess klienter blir bemötta på arbetsplatserna ute i samhället. Särskild uppmärksamhet ägnas därför åt informationen till och samarbetet med arbetsmarknadens organisationer. Härvid spelar de s. k. NAFF-nämnderna - nämnderna för arbetsmarknads- och fackliga frågor - som nu finns på flertalet anstalter en betydande roll. Nämndernas verksamhet har successivt utökats. För en fortsatt utbyggnad begärs i budgetpropositionen 115000 kr. Under innevarande budgetår har nämnderna för sin informationsverksamhet erhållit bidrag av BRÅ med 10 000 kr. Samarbetet mellan kriminalvårdsstyrelsen och BRÅ har också resulterat i en sammanställning av ett s. k. mötespaket med stillfilm, diskussionsfolder och möteshandledning beträffande frigivningsproblematiken (projekt Frigivning). I detta projekt kontaktades under budgetåret 1974/75 ett 80-tal organisationer och ca 40 har aktivt arbetat med materialet. Tre organisationer som genomfört särskilt betydande insatser har fått bidrag av BRÅ med tillhopa 19 000 kr. Inom BRÅ har f. n. två nya projekt påbörjats som ett led i informationsverksamheten rörande människors attityder till
JuU 1975/76:25
straffade. Projekten, som gäller dels straffades relationer till allmänheten, dels straffades relationer på arbetsplatsen, beräknas pågå under såväl budgetåret 1975/76 som 1976/77.
Under hänvisning till den aktivitet i motionens syfte som sålunda pågår avstyrker utskottet bifall till motionen.
I motionen 1998 (yrkande 1) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om vad brottsligheten kostar samhället och den enskilde.
Ett motionsyrkande av samma innehåll prövades av riksdagen år 1974.
I sitt av riksdagen godkända betänkande (JuU 1974:10 s. 7) påpekade utskottet att det av naturliga skäl är i det närmaste omöjligt att med någon större grad av säkerhet bedöma vad brottsligheten totalt kostar samhället. Samtidigt framhölls att det inom rikspolisstyrelsen kontinuerligt pågår insamling och sammanställning av uppgifter om vad vissa brott kostar den enskilde och att frågan också diskuterats inom samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet. Sammanfattningsvis uttalade utskottet att - även om andra värderingar än rent ekonomiska måste bli avgörande i kampen mot kriminaliteten - det finns anledning att fortsätta arbetet med att undersöka vad den samlade brottsligheten kostar. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida härvidlag ansågs dock inte erforderlig. I enlighet härmed avstyrkte utskottet bifall till motionsyrkandet.
Anledning till annat ställningstagande då yrkandet nu återkommer föreligger inte enligt utskottets mening. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1998 även i nu berörd del.
1 sistnämnda motion yrkas vidare att riksdagen skall begära att regeringen snarast låter sammanställa och redovisa 1956 års klientelundersöknings forskningsresultat sådana de redovisas i betänkandena ”Unga lagöverträdare I-V” (SOU 1971:49, 1972:76, 1973:25 och 1973:49).
Frågan om utnyttjande och bearbetningar av undersökningarna har av justitiedepartementet överlämnats till BRÅ för utredning. Som ett led i uppdragets fullföljande anordnade BRÅ under hösten 1974 en konferens med deltagande av forskare och politiker. Därvid diskuterades även frågan om hur undersökningarnas resultat skulle användas för vidare forskning. En rapport från konferensen har utarbetats (BRÅ-Rapport 1975:2). Utvecklingsenheten vid BRÅ har därefter, under hösten 1975, startat ett forskningsprojekt, kallat Samhället och de unga lagöverträdarna, som ett första led i en uppföljning av klientelundersökningens forskningsresultat. Härigenom synes syftet med motionsyrkandet vara tillgodosett. Yrkandet bör därför avstyrkas.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande upplysningskampanjom kriminalvården avslår motionen 1975/76:1093,
JuU 1975/76:25
3. att riksdagen beträffande kostnaderna för brottsligheten avslår motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 1),
4. att riksdagen beträffande 1956 års klientelundersökning avslår motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 7).
Stockholm den 4 mars 1976
På justitieutskottets vägnar ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), herrar Polstam (c), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), Schött (m), Nilsson i Visby (s), Lövenborg (vpk), fru Wiklund (c), fru André (c), fru Andersson i Kumla (s), herrar Lundgren (s), Mathsson i Fagersta (s), Raneskog (c) och Nyquist (fp).
Reservationer
1. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)
av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande översynen av förmögenhetsbrotten anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt vad” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att en utredning med angivna uppgifter inte bör bindas vid snäva direktiv utan ges i uppdrag att allsidigt och förutsättningslöst pröva skilda uppfattningar beträffande synen på förmögenhetsbrotten och påföljderna för sådana brott. Utredningens direktiv bör utformas i enlighet med denna uppfattning.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande översynen av förmögenhetsbrotten med bifall till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 2) ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.
2. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)
av herrar Nyquist (fp), Polstam (c), fröken André (c), herrar Johansson i Växjö (c), Raneskog (c) och fru Wiklund (c), som beträffande översynen av förmögenhetsbrotten anser
att den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”Enligt vad” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
JuU 1975/76:25
9 Enligt vad utskottet inhämtat övervägs direktiven för utredningen f. n. i justitiedepartementet på grundval av BRÅ:s förslag. Utskottet förutsätter att direktiven - inom ramen för de angivna uppgifterna - kommer att medge en allsidig och förutsättningslös prövning av olika framgångsvägar med utgångspunkt i skilda uppfattningar beträffande synen på förmögenhetsbrotten och påföljderna för sådana brott. Anledning till någon framställning från riksdagens sida i enlighet med motionsönskemålet föreligger därför inte enligt utskottets mening. I enlighet härmed avstyrks motionsyrkandet.
3. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)
av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande påföljder för unga lagöverträdare anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Motionen 1998” och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Som motionärerna framhåller har bl. a. 1956 års klientelundersöknings betänkanden påvisat betydelsen av att åtgärder snarast sätts in när en ung människa begår brott. En låt-gå-attityd är både farlig för samhället och inhuman mot den unge lagöverträdaren, som lätt kan bibringas uppfattningen att samhället inte reagerar mot brott. Det är mot denna bakgrund angeläget att påföljdssystemet ger möjlighet till snabba ingripanden mot unga lagöverträdare och över huvud taget till en anpassning av påföljden till individen. Att som nu oftast sker när rättsmaskineriet kopplas in låta den ena skyddstillsynsdomen följa på den andra synes föga meningsfullt. För att komma till rätta med ungdomsbrottsligheten torde det vara nödvändigt att slå in på förut oprövade vägar. De av motionärerna angivna förslagen, innebärande dels kortvariga frihetsberövanden i omedelbar anslutning till brottets begående, dels någon form av samhällsnyttigt arbete under bestämd tid, synes förtjänta att närmare övervägas i ett sådant sammanhang. Den sistnämnda påföljdsformen har som motionärerna nämner den förtjänsten att den unge för t. ex. ett antal veckoslut kopplas loss från sin vanliga miljö och umgängeskrets. Den kan också fl den positiva effekten att den unge genom en arbetsinsats stärker självkänslan och till vissa delar betalar de kostnader han genom sin brottslighet åsamkat samhället. Det kan tilläggas att liknande påföljdsformer i andra länder med en rättsuppfattning liknande vår har prövats med mycket lyckat resultat.
Erforderliga överväganden i motionens syfte bör göras genom sedvanligt utredningsförfarande. Lämpligt kan måhända vara att uppdraget ges till ungdomsfängelseutredningen genom tilläggsdirektiv.
Utredningen bör ske skyndsamt.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande påföljder för unga lagöverträdare med bifall till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 8) ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.
Juli 1975/76:25
4. vid punkten 3 (Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader)
av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande kostnaderna för brottsligheten anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Ett motionsyrkande” och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Brottsligheten
medför årligen stora skadeverkningar för enskilda och det allmänna. En del av dessa skadeverkningar kan naturligtvis inte uppskattas ekonomiskt. Det är här fråga om det lidande som drabbar de enskilda brottsoffren. Andra följder av brottsligheten låter sig däremot väl mätas i ekonomiska termer, t. ex. samhällets utgifter för brottsbekämpningen, försäkringsbolagens utbetalningar på grund av försäkringar och handelns förluster på grund av stölder och snatterier. Det är här fråga om enorma belopp. De årliga utgifterna för polisväsendet och kriminalvården uppgår sålunda till över 3 miljarder kr. Butiksstölderna gäller varje år varor för drygt 1 miljard kr.
Flera försök har som motionärerna framhåller gjorts utomlands att uppskatta brottslighetens totala kostnader. I en undersökning gjord i England beräknades samhällskostnaderna för tillgreppsbrott till 2 % av nationalinkomsten. En motsvarande procentsats skulle för Sveriges del ge ett belopp om ca 6 miljarder kr.
Som riksdagen uttalade 1974 (JuU 1974:10 s. 7) finns det - även om andra värderingar än rent ekonomiska ytterst blir avgörande i kampen mot kriminaliteten - anledning att intensifiera arbetet i vårt land med att undersöka vad den samlade brottsligheten kostar. De resultat som kan framkomma vid den begärda undersökningen skulle bl. a. kunna skapa större förståelse bland allmänheten för de kraftiga satsningar på skilda brottsbekämpande åtgärder som samhället tvingas till. Riksdagen bör därför begära att regeringen låter verkställa utredning i enlighet med motionsönskemålet.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande kostnaderna för brottsligheten med bifall till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 1) hos regeringen begär utredning om vad brottsligheten kostar samhället och den enskilde.
5. vid punkten 3 (Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader)
av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande 1956 års klientelundersökning anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”därför avstyrkas” bort ha följande lydelse:
Som motionärerna framhåller innehåller klientelundersökningens betän -
JuU 1975/76:25
kanden ett flertal intressanta rön och forskningsresultat. Med hänsyn härtill och till de mycket stora kostnader som lagts ner på utredningen är det ytterst angeläget att resultaten blir ordentligt utnyttjade och bearbetade. De åtgärder som hittills vidtagits är inte till fyllest. Det från många synpunkter unika material som betänkandena representerar måste som motionärerna framhåller med det snaraste sammanställas och utnyttjas på sätt som kan bidra till att minska den ökande ungdomsbrottsligheten. Denna uppfattning bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande 1956 års klientelundersökning med bifall till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 7) ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.