Unga lagöverträdare

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

”Per

Statens

offentliga Unga

utredningar

Iagöverträdare

1971: 49

| J ustitiedepartementet Undersökningsmetodik Brottsdebut och återfall

1956 års klientelundersökning rörande

ungdomsbrottslingar

Stockholm 1971

Statens offentliga utredningar 1971

Kronologisk förteckning

- . SOU 71. Handbok för dat officiella utredningstryoket. 37. KonsumentpoEtik-riktlinjer och organisation. Tryckeri- Beckman.Fi. bolaget. H. . Post- och Inrikes Tidningar. Norstedt & Söner. Ju. 38. Särskildatandvârdsanordningarförvissapatientgrupper.

un . Vaterinârdistriktsindelningen, m m. SvenskaReproduk- Göteborgs offsettryckeri AB. S.

tions AB. Jo. 39. Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. Berlingske . Kommunalaval. Esselte.C. boktryckeriet, Lund. ln.

pa Svensk industri under 70-talet med utblick mot 80- 40. Export och import 1971-1975. 1970 ars lAngtidsut-

talet. Bilaga 2. Esselte.Fi. redning. Bilaga 5. Esselte.Fi. . Ny sjömanslag.Esselte.K. 41. Göteborgs offsettryckeri

um . Finansiellatillväxtaspekter 1960-1975. 1970 års lång- Nä . u. jomstolsadministration.

tidsutradning. Bilaga 4. Esselte.Fr. 42. Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. w . Arbetskraftsresurserna1965-1990. 1970 års långtids- Esselte.ln. utredning. Bilaga 1. Esselte.Fr. 43. Arbatskraftens struktur och dimensioner. Esselte.In. . Större företags offentli a redovisning. Esselte.Fi. . Bilagor till KSA-utredningensbetänkande.Esselte.ln. Snatteri. Berlingske Bo tryckeriet. Lund. Ju. . Utsökningsrätt XI. Norstedt 81Söner. Ju.

ngpm

Ett nytt bilregister. Göteborgs offsettryckeri AB. K. 46. av kapitalbeskattningen. Norstedt &

4.:.: . Miljövårdan i Sverigeunder 70-talat. 1970 ars långtids- gekniskFöversyn oner. I.

utredning. Bilaga 8. Esselte.Fi. 47. Psykologiska urvalsmatodur inom statsförvaltningen. ...a w . Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. 1970 års Göteborgs offsettryckeri AB. Fi. långtidsutredning. Bilaga 6. Esselte.Fl. 48. Personurvalmed hjälp av psykologiskaundersökningar. . Varuhandelnfram till 1975. 1970 års Iångtidsutredning. Göteborgs offsettryckeri AB. Fi. Bile a 3. Esselte.Fl. 49. Unge lagövertrâdare l. Esselte.Ju. . Försag till aktiebolagslag m.m. Tryckeribolaget. Ju. . Regional utveckling och planering. 1970 års långtidsutredning. Bila a 7. Esselte.Fr. . Malm - Jord - attan. Svenska ReproduktionsAB. I. . Mått och vikt. Norstedt & Söner. Fr. . Familjepanslonsfrågorm.m. Berlingske Boktryckeriet. Lund. S. . Europeisköverenskommelseom internationelltransport av farligt gods på våg. (ADR) Betänkandel. Norstedt & Söner. K. 21. Europeisköverenskommelseom internationell transport av gods på våg. (ADR) Bilaga A. Norstedt &

Söner. farligt

22. Europeisköverenskommelseom internationell transport gods på väg. (ADR) Bilaga B. Norstedt 81

âv oner. . farligt

23. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Registerm.m. Nor- stedt & Söner. K. . Vuxenpedagogiskforskning och utbildning. Berlingske Boktryckeriet, Lund. U. . Boendeservice3. Kommunstudien. Esselte.ln. . Boendeservice4. Projektstudien. Esselte.In. . Boandeservice5. Totalkostnadsstudien. Esselte.ln. . Boendeservice6. Strukturstudier. Esselte.ln. Kyrkankostar. Göteborgs offsettryckeri AB. U. . Sjömanspension.Göteborgs offsettryckeri AB. K. l . Den svenskabetalningsbalansstatrstikan.sselte Fr. . Valutareservenoch utrikeshandelnsfinansiella struktur. Bilaga till Den svenska betalningsbalensstatistiken. Esselte.Fi . Fri affârstid. Götabo s offsettryckari AB. H. . Lastbil och Taxi. Bec man. K. . Den fria rörligheten för personer inom E_EC.Esselte.In. . Produktionsresurserför tv och radio l utbildningen. Esselte.U.

Anm. Om särskild tryckort ej anges ir tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar

1971: 49

Justitiedepartementet

lagöverträdare

I

Undersökningsmetodik

Brottsdebut och återfall

1956 års rörande

klientelundersökning

ungdomsbrottslingar

Stockholm 1971

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971

Till Statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Kungl. Majzt bemyndigade den 1 juni 1956 Kerstin Elmhorn, den 1 september 1958 nuchefen för justitiedepartementet att tillkalla mera fil. lic. Kristina Humble och numera. sakkunniga för att verkställa en undersökfil. lic. Gitte Settergren och den l februari. ning av ungdomsbrottsklientelet med syfte 1961 socionomen Iba Svahn. Kerstin Elmatt klarlägga orsakerna till kriminaliteten. horn övergick den 1 maj 1969 till annat ar- Enligt direktiven skulle de sakkunniga utarbete och ersattes med fil. lic. Birgitta Olofsbeta förslag till program för en systematisk son. I statistiska frågor har fil. lic. Staffan och vetenskapligt hållbar undersökning av Lundquist och i ett senare skede även fil. klientelet och, sedan kand. Carita Kungl. Majzt tagit Gundberg biträtt. Härutöver ståndpunkt till förslaget, leda och övervaka har för särskilda elundersökningsuppgifter undersökningen. ler såsom rådgivare anlitats åtskilliga perso- Med stöd av bemyndigandet tillkallade ner, bland vilka må nämnas byråchefen Lars. dåvarande chefen för justitiedepartementet, Bolin, fil. kand. Ann Båge, avdelningsdirekstatsrådet Zetterberg, den 23 juli 1956 föl- tören Erik Kinell, docenten Lennart Kirjande sakkunniga, nämligen numera justitie- stein, departementssekreteraren Ulla Larsrådet Per Bergsten, tillika ordförande, bitr. pro- son, psykologen Marianne Lövegrenfessorn Ivar Agge, professorn Gunnar Boalt, och f. d. chefsåklagaren Sten Mattsson. numera professorn Bo Gerle, professorn Riktlinjer för undersökningen fastställdes. Torsten Husén och chefläkaren, av Kungl. Majzt genom beslut den 20 sepnumera docenten Gustav Jonsson. Den 5 oktober 1956 tember 1957 på grundval av en av de sakförordnades därjämte professorn Sten utarbetad kunniga promemoria av den 10 Malmquist att vara sakkunnig. Boalt blev 1957. Efter juli en provundersökning, omden 19 november 1956 entledigad från upp- fattande ett begränsat antal försökspersoner, draget och i hans ställe förordnades numera begärde de sakkunniga i skrivelse den 12 professorn Gösta Carlsson. Såsom december ytterli- 1960 bemyndigande att fullfölja gare sakkunnig förordnades den 6 oktober undersökningen i huvudsaklig överensstäm- 1958 professorn Sven Ahnsjö. Agge entle- melse med en vid skrivelsen fogad plan. Sådigades den 11 juni 1960 och ersattes med dant bemyndigande lämnades av Kungl. fil. lic. Dick Blomberg. - Till sekreterare Majzt den 30 december 1960.

förordnades numera departementssekretera- Enligt de av Kungl. Majzt fastställda riktren Olle Hellberg. linjerna har de sakkunniga bestämt den hu- Att såsom experter vid forskningens be- vudsakliga uppläggningen av undersökningdrivande deltaga i undersökningen förorden, medan detaljprogram uppgjorts av de nades den 4 oktober 1956 numera fil. lic. för forskningen ansvariga experterna. De

SOU 1971: 49

avsnitt av Undersökningsresultat redovisas i så senare utför och svarar för skilda gor. ar- måtto att lämnas för debutundersökningen såsom eget vetenskapligt redogörelse består hu- brottssituationen och klientelets kriminalibete. Undersökningen av fyra

ett socialpsykologiskt, ett psy- tet under uppföljningsperioden. Utförligare vudavsnitt, samt ett avsnitt resultatsredovisning skall följa i de särskilkiatriskt, ett psykologiskt avseende lärarintervjuer och da rapporterna. registerdata, av- De sakkunniga samfällt står för kap. 1 hemintervjuer. Det socialpsykologiska snittet och avsnittet rörande registerdata (inledande översikt) och kap. 2 (undersök-

från tillkomst och huvudsakliga uppm. m. bildade början ett gemensamt ningens - - avsnitt under ledning av läggning). Vad angår rapporten i övrigt har sociologiskt i två av- olika författare bidragit. Närmast ansvariga Kerstin Elmhorn. Uppdelningen Elmhom den l är sålunda för kap. 3 (undersökningen i besnitt skedde när Kerstin till annan verksamhet. lysning av den allmänna kriminalitetsutmaj 1969 övergick Ledare för det socialpsykologiska avsnittet vecklingen) Gösta Carlsson, kap. 4 (den teo-

Olofsson och för avsnittet retiska bakgrunden) Gustav Jonsson, kap. 5 blev då Birgitta Väsent- och typer av krimimed registerdata m. m. Iba Svahn. (utredningsuppdraget delar av det sistnämnda avsnittet har nalitetsförklaringar) Gösta Carlsson, kap. 6 liga sedermera av Gösta Carlsson. För (några allmänna synpunkter på den statisövertagits avsnittet svarar Sven Ahn- tiska analysen av undersökningsmaterialet) det psykiatriska Kristina Hum- Sten Malmquist och kap. 7 (insamlingen av sjö samt för det psykologiska ble och Gitte Det må anmärkas undersökningsmaterialet) Iba Svahn. I kap. 8 Settergren. de olika avsnitten inte (metodbeskrivning) har den del som rör det att gränsen mellan vissa delar av undersök- avsnittet skrivits av Birar alldeles skarp; socialpsykologiska i flera avsnitt. I un- Olofsson, Sven Ahnsjö har skrivit ningsmaterialet utnyttjas gitta för Kristina Humble dersökningen ingår en follow-up-studie, det psykiatriska avsnittet, insamlats fram till år 1971. och Gitte Settergren det psykologiska avvilken material nu be- snittet, Gösta Carlsson och Iba Svahn om re- Sedan undersökningsmaterialet dömts och utvärderats samt databehandlats, gisterdata m. m. samt Iba Svahn om followoch Författare till kap. 9 kan redovisningen av undersökningen up-undersökningen. har av debutbrottssituationen) är dess resultat påbörjas. De sakkunniga (beskrivning funnit att redovisningen sker dels i Birgitta Olofsson och till kap. 10 (debut och lämpligt avseende hela undersök- återfall i brott) Olle Hellberg. De olika bien allmän rapport, och dels i särskilda beträf- dragen har utarbetats under fortlöpande ningen, rapporter avsnitt nära samråd, och rapporten framlägges, med fande olika av undersökningen. Nu den allmänna anmärkande av den arbetsfördelning som föreligger rapporten, härmed får överlämna. sålunda som ett som de sakkunniga ägt rum vid dess tillkomst, behandlas hu- arbete av de sakkunniga och de I rapporten undersökningens gemensamt vudsakliga uppläggning, undersökningsmeto- för forskningen ansvariga experterna.

diken och vissa andra principiella frå- Stockholm i maj 1971

Per

Bergsten

Dick Gösta Carlsson Bo Gcrle Sven Ahnsjö Blomberg

Torsten H usén Gustav Jonsson Sten Malmquist

Gitte Settergren Iba Svalm Kristina Humble Birgitta Olofsson

/ Olle Hellberg

SOU 1971: 49

Innehåll

Kapitel l Inledande översikt . . . . . 4.7 Teorin om diiferentiell association (enl. Sutherland) 4.8 De multipla orsakemas teori (enl. Kapitel 2 Undersökningens tillkomst och makarna Glueck) . . . . . . . . 41 huvuddragen idess uppläggning . . . . 13 4.9 Gäng-teorier . . . . . . . . . . 41 2.1 1955 års förslag . . . . . . . . . 13 4.10 Empirisk prövning av gäng-teori- 2.2 Direktiven m. m. . . . . . . . . 13 erna . . . . . . . . . . . . . 41 2.3 1957 års förslag . . . . . . . . . 15 4.11 Teorier om skillnader i gängsam- 2.4 Provundersökningen . . . . . . . 20 manhållning . . . . . . . . . . 42 2.5 1960 års reviderade plan . . . . . 22 4.12 Störd fadersrelation och asocialitet 2.6 Huvudundersökningen . . . . . . 24 hos sonen . . . . . . . . . . . 43 2.7 Follow-up-undersökningen . . . . 24 4.13 Stigmatisering av »0utsiders» . . . 43 4.14 Allmänna och speciella teorier . . 44 Kapitel 3 Undersökningen i belysning av 4.15 Klientelundersökningens teorier den allmänna kriminalitetsutvecklingetz tidsbundna och materialstyrda . . (Gösta Carlsson) . . . . . . . . . . 25 4.16 samhällsutveckling och ungdoms- 3.1 Framställningens syfte . . . . . . 25 kriminalitet 3.2 Det statistiska materialets begränsningar . . . . . . . . . . . . . 25 Kapitel 5 Utredningsuppdraget och typer 3.3 Den långsiktiga kriminalitetsutveck- av kriminalitetsfärkIaringar (Gösta lingen . . . . . . . . . . . . . 26 Carlsson) 45 3.4 Lagöverträdare i olika åldersgrupper 31 5.1 Inledning 45 3.5 33 5.2 Typer av kriminalitetsförklaringar . 45

Åldersförskjutningarnas tolkning

3.6 Förhållandena i Stockholm. . . . 34 5.3 Beskrivning och orsaksförklaring . 46 3.7 Selektion låg upptäcktsrisk . 34 5.4 Mönster av flera orsaker . . . . . 48 genom 5.5 Utveckling och kritisk faktor . . . 49 5.6 Samhällsmiljö och individuella diffe- Kapitel 4 Den teoretiska bakgrunden renser 50 (Gustav Jonsson) . . . . . . . . . . 36 4.1 Teorier om brottslighet bland barn Kapitel 6 Några allmänna synpunkter på och ungdom . . . . . . . . . . 36 den statistiska analysen av undersök- 4.2 Kromosom-rubbning och kriminali- ningsmaterialet (Sten Malmquist) . . . tet . . . . . . . . . . . . . . 37 6.1 Inledning . . . . . . . . . . . 4.3 Psykoanalytisk förklaringsmodell 37 6.2 Retrospektiva undersökningar . . . 4.4 Tidiga socialpsykologiska teorier 6.3 Klassificering och gruppering . . . frân USA . . . . . . . . . . . 39 6.4 Matchning . . . . . . . . . . . 4.5 Gäng-studier . . . . . . . . . . 39 6.5 Tre huvudtyper av samband . . . . 4.6 Sociologisk referensram 40 6.6 Lineära modeller

SOU 1971: 49

Kapitel 7 Insamlingen av undersöknings- 8.3.3.3 Intervjudata från hemmaterialet (Iba Svahn) . . . . . . . . 62 intervju och follow-up- 7.1 Undersökningsinstrument . 62 exploration . . . . . 96 7.2 Undersökningsgrupper . . . . . . 63 8.3.4 Allmänt om personlighetsdiag- 7.2.1 Brotts- och kontrollgrupperna 63 nostik och projektiva metoder 96 7.2.1.1 Brotts- och kontroll- 8.4 Avsnittet rörande m. m. registerdata grupperna i provunder- (Gösta Carlsson och Iba Svahn) . . . 99 sökningen . . . . . . 63 8.4.1 Register- och skoldata . . . . 99 7.2.1.2 Brotts- och kontroll- 8.4.1.1 Registerdata . . . . . 99 grupperna i huvudun- 8.4.1.2 Skoldata . . . . . . 100 dersökningen . . 66 8.4.1.3 Register- och skoldata i 7.2.1.3 Bortfall . . . . . . . 69 teoretiskt 101 perspektiv 7.2.2 Skugg-grupperna . . . . . . 69 8.4.2 Hemintervjuema . . . . . . 102 7.2.3 Den särskilda observations- 8.5 Follow-up-undersökningen (Iba gruppen . . . . . . . . . . 70 Svahn) . . . . . . . . . . . . . 103 7.2.4 Våldsbrottsgruppen. . . . . 71 Kapitel 9 Beskrivning av debutbrottssi- Kapitel 8 Metodbeskrivning . . . . . 72 tuationen (Birgitta Olofsson) . . . . . 104 8.1 Det socialpsykologiska avsnittet 9.1 De intensivundersöktas självdekla- (Birgitta Olofsson). . L . . . . . 72 rerade brottslighet . . . . . . . . 105

8.1.1 Metodbeskrivning . . . . . 72 9.2 Brottstyp, brottets

svårighetsgrad 8.1.1.1 Syfte och målsättning . 72 och omständigheter vid brottet 107

8.1.1.2,Beskrivning av inter- 9.2.1 Brottstyp och svårighetsgrad . 107

vjuns konstruktion och 9.2.2 Brottstyp-ålder . . . . . . . 109 användning . . . . . 73 9.2.3 Svårighetsgrad-ålder och kri- 8.1.1.3 Intervjunsinnehâll . . 74 minell belastning . . . . . . 110 .8.1.1.4 Utvärdering » och vari- 9.2.4 Antal deltagare i brottet . . . 112 abeluppsättning 76 9.2.5 Planerade brott - brott av i 8.1.2 Teoretiska utgångspunkter för impulskaraktär . . . . . . . 114 bearbetningen . . . . . 77 9.2.6 Form av upptäckt . . . . . 115 8.1.2.1 Social inlärning . . . 78 9.2.7 Tidpunkt för brottet 116

8.1.2.2 Insider-outnsiderattity- 9.2.8 Alkoholpåverkan vid brottsder . . ._ . . . . . . 81 tillfället . . . . . . . . . . 117

8.1.2.3 Faktorer som påverkar 9.3 Asocialt - antisocialt beteende . . 117 pojken i den aktuella 9.3.1Impu1sivt och tanklöst hand- _ situationen 83 lande . . . . . . . . . . . 118 8.2 Det avsnittet psykiatriska (Sven 9.3.2 Tanke på upptäcktsrisk . . . 119 Ahnsjä) . . . . . . . . . . . . 84 9.3.3 Pojkens åsikt om hur andra 8.2.1 Begränsning och målsättning . 84 pojkar bedömer risken att åka 8.2.2 Undersökningens utförande 84 fast . . . . . . . . . . . . 120

8.2.3 Det_ psykiatriska avsnittets 9.3.4 Meningslösa brott och brott

konstruktion . . . . . . . . 84 som är ändamålsenliga 122 8.2.3.1 Anamnes . . . . . . 9.4 Kontroll av beteendet . . . . . . 122 8.2.3.2 Status . . . . . 87 9.4.1 Direkt kontroll . . . . . . . 123 8.2.3.3 Diagnos och prognos . 88 9.4.2 Intemaliserad kontroll 123 8.2.4 Teoretiska utgångspunkter för 9.4.3 Föräldrarnas brottsreaktion 124 bearbetningen . . . . . . . 90 9.5 Karnrattryck . . . . . . . . . . 124 8.3 Det psykologiska avsnittet (Kristina 9.5.1 Kamratemas kriminella be- Humble och Gitte Settergren) . . . 91 . . . . . . . . . . 128 lastning 8.3.1 Översikt . . . . . . . . . . 91 9.5.2 Kamratemas reaktion på brot- 8.3.2 Kriminalitetsteori 91 tet . . . . . . . . . . . . 128 8.3.3 Metodbeskrivning . . . . . 93 9.6 Vad händer efter brottet? . . . . . 129 8.3.3.1 Intelligenstest . 93 9.6.1 Påföljd . . . . . . . . . . 129 8.3.3.2 De projektiva metoder- 9.6.2 Egen prognos . . . . . . . 130 na . . . . . . . . . 9.6.3 Förslag till åtgärder . . . . . 131

SOU 1971: 49

9.7 Sammanfattning

Kapitel 10 Debut och återfall i brott (Olle Hellberg) . . . . . . . . . . . 134 10.1 Debutbrott inom brottsgruppen med skuggor . . . . . . . . . . 135 10.2 Återfall i brott inom brottsgruppen med skuggor . . . . . . . . . . 137 10.3 Återfall i brott inom den särskilda observationsgruppen . . . . . . 141 10.4 Brott inom kontrollgruppen med skuggor . . . . . . . . . . . . 142 10.5 Sammanfattande kommentar . . . 145

Sammanfattning . . . . . . . . . . 146

Summary . . . . . . . . . . . . . 151

Bilaga 1. Debut och upptäcktsrisk (Gösta Carlsson) . . . . . . 156

Bilaga 2. Översikt över det sociologiska avsnittet (Kerstin Elmhorn 10.9.1968) . . . . . . . . . 158

Bilaga 3: 1. Intervjufrågor som berör brottssituationen. . . . . 168 Bilaga 3: 2. Variabeldeñnitioner till brottssituationen. . . . . 169 Bilaga 3: 3. Fördelning av pojkar på de olika variablernas skalsteg eller kategorier

Bilaga 4. Litteraturförteckning . . . .

SOU 1971: 49

Inledande översikt

Brottsligheten är en gammal företeelse, som kriminologisk forskning föranledde att man i dagens samhälle vuxit till ett allvarligt redan tidigare började på allvar överväga problem. Kampen mot denna form av aso- möjligheterna att genomföra undersökningcialitet har länge förts utan att man haft ar i större omfattning av brottsklientel. någon närmare kännedom om vad det är Ett preliminärt program för undersöksom framkallar Teorier har in- ningar av nu avsett slag framlades av en brottslighet. te saknats, men det kunskapsmässiga un- grupp sakkunnigaJ som år 1954 tillkalderlaget har varit bristfälligt. Man har emel- lats av justitiedepartementet, i en promelertid mer och mer kommit till insikt om moria den 20 juli 1955. Programmet avatt ökad vetenskaplig forskning rörande såg undersökningar av två slag, nämligen orsakerna till brottslighet är nödvändig för dels en grundläggande deskriptiv undersökatt det skall bli möjligt att få fram effekti- ning, avseende jämförelse mellan kriminellt va och ändamålsenliga metoder för dess och icke kriminellt klientel, och dels en unbekämpande. Inte minst har behovet av dersökning av experimentell karaktär med en vidgad och mera djupgående kännedom syfte att pröva utfallet av olika behandlingsom brottsklientel av skilda fram- former. Promemorian blev föremål för rekategorier hävts och det är framför allt det unga missbehandling. Därefter tillkallades de sakbrottsklientelet som härvid tilldragit sig kunniga för den nu aktuella undersökningintresse. en. I början av 1950-talet, när det långa för- Direktiven för de sakkunniga återfinns i beredelsearbetet till en ny brottsbalk bör- ett uttalande av dåvarande chefen för justijade komma in i slutskedet, visade utveck- tiedepartementet, statsrådet Zetterberg, till lingen av kriminaliteten i vårt land oroande statsrådsprotokollet den 1 juni 1956. Enligt tendenser. Efter andra världskrigets slut ha- direktiven skulle 1955 års program, såvitt de brottsligheten, inte minst ungdomsbrotts- angick den deskriptiva undersökningen, ligheten, börjat öka i betydande grad. Många överarbetas med inriktning på att vinna en frågade sig om den stora reform som för- grundlig kännedom om ungdomsklientelet. bereddes var tillräckligt underbyggd, och Det var alltså fråga om att belysa de faktoröster höjdes för att reformen skulle anstå rer som framkallar kriminalitet vid tidig i avbidan på att ett bättre kunskapsmaterial ålder. De sakkunniga fick i uppdrag att utangående brottsligheten och brottsorsakema 1 Professor Ivar Gunnar Agge, professor blev tillgängligt. Reformarbetet fullföljdes Boalt, sedermera generaldirektören Torsten Eriksson och chefläkaren, numera docenten likväl och ledde till antagande av ny brotts- Gustav Jonsson, med Kerstin Elmhorn som balk år 1962, men önskemålen om ökad sekreterare.

SOU 1971: 43

arbeta ett nytt programförslag med detta En redovisning av provundersökningen syfte och, sedan Kungl. Majzt tagit stånd- jämte den reviderade planen överlämnades punkt till förslaget, leda och övervaka un- till Kungl. Majtt med skrivelse den 12 dedersökningen. cember 1960. Genom beslut av Kungl. De sakkunniga började sitt arbete hös- Majzt den 30 december 1960 bemyndigades ten 1956 och framlade efter vissa förbe- de sakkunniga att fullfölja undersökningen redande undersökningar en promemoria i huvudsaklig överensstämmelse med pladagtecknad den 10 juli 1957, med förslag nen. På grundval härav igångsattes huvudtill riktlinjer för en klientelundersökning rö- undersökningen i början av år 1961. rande ungdomsbrottslingar. Förslaget inne- Insamlingen av materialet i huvudunderbar att en omfattande psykiatrisk, psykolo- sökningen pågick till hösten 1962. Därefter gisk och sociologisk kartläggning av ung- vidtog bedömning av undersökningsmateriadomsklientel skulle utföras. Enligt dessa för- let och bearbetning av detsamma för att möjsta riktlinjer skulle undersökningen omfat- liggöra statistisk behandling. Detta arbete, ta 700 pojkar, därav 350 i en brottsgrupp som även inbegrep ombedömning av vissa och lika många i en för jämförelse utvald delar av provundersökningen för att möjligkontrollgrupp. De sakkunniga fick den 20 göra enhetlig behandling av hela materialet, september 1957 Kungl. Majzts bemyndigan- var mycket omfattande och tidskrävande de att låta utföra en undersökning i huvud- och pågick med vissa avbrott fram till börsaklig överensstämmelse med förslaget. jan av år 1970. Jämsides med att denna be- Igångsättandet av undersökningen för- dömning och bearbetning av materialet pådröjdes av svårigheter att erhålla lämplig gick insamlades åtskilligt annat material i personal för arbetet och till följd av de vid- form av registerdata m. m. beträffande pojlyftiga förberedelser som krävdes för ad- karna och deras familjer. Därjämte har pojministrationen av undersökningen. Först i karnas utveckling följts i en särskild followbörjan av år 1959 kunde urvalet av pojkarna up-studie. och intervjuerna med dem börja. För undersökningens utförande har valts Undersökningen fick till en början karak- den arbetsformen, att särskilda experter i tären av en provundersökning, omfattande enlighet med de riktlinjer, som de sakkun- 50 brottsfall och 50 kontrollfall. Avsikten niga uppdragit för undersökningen i dess med provundersökningen var att pröva den helhet, utfört och såsom eget vetenskapligt vetenskapliga metodiken och det administra- arbete svarat för skilda avsnitt av undertiva tillvägagångssättet på ett mindre mate- sökningen. De sakkunniga har under arberial. Sedan provundersökningen avslutats tets fortgång fattat erforderliga beslut i fråoch resultaten därav bearbetats preliminärt, gor som berört huvudlinjerna i undersökutarbetades reviderad plan för den fortsat- ningen och administrationen av densamma ta undersökningen. Erfarenheterna från samt i övrigt varit samordnande och rådprovundersökningen visade, att det var nöd- givande instans. Arbetsutskott har fungerat vändigt att på något sätt begränsa under- med växlande sammansättning och uppgifsökningen för att den inte skulle bli alltför ter. När huvudundersökningen igångsattes tids- och kostnadskrävande. Enligt den nya i början av år 1961, sammanträdde ett arplanen skulle därför antalet pojkar i under- betsutskott, till en början regelbundet till sökningen reduceras till 300, därav 200 veckokonferenser och sedermera vid behov, brottsfall och 100 kontrollfall. Utöver de för ställningstagande till och diskussion av pojkar som ingått i provundersökningen de mångahanda detaljproblem som uppkom skulle alltså sammanlagt 200 pojkar med- i detta skede av undersökningen. Under en tagas. I fråga om själva undersökningsmeto- följande period var en arbetsgrupp väsentdiken ansågs däremot inte några mera vä- ligen sysselsatt med statistiska frågor. På sentliga ändringar i förhållande till provun- senare tid har en arbetsgrupp varit i perdersökningen behövliga. manent funktion för fortlöpande behand-

10 SOU 1971: 49

ling av såväl statistiska som andra veten- psykologiska och socialpsykologiska faktoskapliga problem i samband med bearbet- rer hos de undersökta pojkarna. I avsnittet ningen. ingår intelligenstest, Rorschachtest och ett Grundtanken vid undersökningens ut- för undersökningen särskilt konstruerat bildformning har varit, att en grupp unga, vil- test av TAT-typ. I avsnittet med registerka gjort sig skyldiga till beteende som för- data m. m. (Kerstin Elmhorn fram till den anlett registrering hos polisen (brottsgrup- 1 maj 1969, därefter Iba Svahn och Göspen) skulle jämföras med en grupp som ej ta Carlsson) ingår skoldata med lärarintervisat sådant beteende (kontrollgruppen). vjuer och uppgifter från åtskilliga sociala Brottsgruppen består av brottsdebutanter myndigheter rörande pojkarna och deras fasom fyllt 11 men ej 15 år. Kontrollgrup- miljer. Dessutom har upptagits heminterpen har ej utgjort en normalgrupp i vanlig vjuer med pojkarnas föräldrar. Avsnittet mening utan i vissa hänseenden anpassats skall redovisas självständigt men det utnytt- (matchats) till brottsgruppen. Avsikten med jas även som informationskälla för de övmatchningen har varit att öka möjligheter- riga avsnitten. na att spåra samband mellan brottslighet Undersökningen har ej begränsats till ett och andra variabler. Matchningen har av- tillfälle, utan pojkarnas utveckling har följts sett ålder, socialgrupp och familjesituation. under viss tid. Denna follow-up-undersöksamt delvis även bostadsområde. Under- ning har avsett tiden tills pojken fyllt 18 år, sökningen har som förut nämnts omfat- vilket till följd av ålderssammansättningen i tat sammanlagt 200 brottsfall och 100 kon- de undersökta grupperna lett till att matetrollfall. Urvalet av grupperna har skett rial insamlats fram till år 1971. Undersökbland Stockholmsbefolkningen med ledning ningen har bestått i insamling av åtskilliga av polisregister och mantalslängder. Det ut- registerdata samt intervju i samband med valda klientelet har undersökts i fyra huvud- inskrivningen till militärtjänst. avsnitt, nämligen ett socialpsykologiskt, ett Det har ansetts angeläget att ha under psykiatriskt, ett psykologiskt samt ett avsnitt kontroll om och i vad mån undersökningsavseende registerdata m. m. förfarandet, som genom sin omfattning har Beträffande de olika avsnitten må här i inneburit en ganska intensiv kontakt med korthet nämnas följande. Det socialpsyko- pojkarna och deras familjer, kunnat ha en logiska avsnittet (Kerstin Elmhorn fram till behandlingsmässig effekt. I detta syfte har den l maj 1969, därefter Birgitta Olofs- i såväl provundersökningen som huvudunson) har till syfte att beskriva de undersök- dersökningen uttagits »skuggfall» till brottsta pojkarnas sociala situation (hemförhål- och kontrollgrupperna. Dessa fall har ej landen, kamratförhållanden, skolgång och ingått i primärundersökningen utan behandfritid), i första hand den aktuella situatio- las i follow-up-delen. nen men i görlig mån även tidigare förhål- Vid uttagningen av brottsgruppen har belanden och inträdda förändringar. Under- gränsning gjorts till pojkar som registrerats sökningen i avsnittet har baserats på inter- hos polisen för egendomsbrott av ej alltvju med pojken, kompletterad med skriftligt för bagatellartad karaktär. Bagatellfallen har besvarande av formulär för självdeklarerad alltså uteslutits. Vidare har uteslutits sådana brottslighet. Det psykiatriska avsnittet (Sven fall, där skuldfrågan vid preliminär utred- Ahnsjö) omfattar anamnesupptagning hu- ning visat sig vara oklar. För särskilt stuvudsakligen från pojkens målsman (vanligen dium har emellertid uttagits en observamodern) samt kroppsstatus och psykisk sta- tionsgrupp, bestående av de pojkar som untus. EEG-undersökning har skett beträffan- der urvalsperioden anmälts för bagatellbrott de en del av undersökningsmaterialet. Upp- eller med skuldfrågan oklar. För särskild giften för det psykologiska avsnittet (Kristi- undersökning har vidare uttagits en mindre na Humble och Gitte Settergren) är att be- grupp pojkar, som gjort sig skyldiga till lysa begåvningsmässiga samt personlighets- våldsbrott.

SOU 1971: 49 ll

Undersökningen har planlagts och ut- reviderade plan. I det därpå följande avformats med syfte att undersökningsresulta- snittet (kap. 3) infogas undersökningen i ten skall kunna avläsas i statistiska värden. sitt sammanhang i den allmänna kriminali- Undersökningsmaterialet har därför utvär- tetsutvecklingen och diskuteras vilka slutderats i skalor, som direkt kunnat utnyttjas satser som med hänsyn till den tids- och för behandling i datamaskin. Stor uppmärk- rumsmässiga begränsningen kan dragas av samhet har ägnats åt frågor som rör den sta- en undersökning med den uppläggning och tistiska metodiken och bearbetningen. Bland det syfte varom nu är fråga. Som tidigare de problem som föreligger kan bl. a. nämnas sagts avser undersökningen att belysa de frågan, hur matchningen - som medfört att förhållanden som orsakar kriminalitet vid

kontrollgruppen ej kan anses som en nor- tidig ålder. Undersökningsmetodiken grun-

malgrupp - inverkar vid tolkningen av un- das på hypoteser angående dessa orsaksfördersökningsresultaten. I detta sammanhang hållanden, vilka prövas i första hand i provbör även anmärkas, att uppdelningen av poj- undersökningen och därefter på det större karna i en brottsgrupp, utvald på grundval materialet i huvudundersökningen. Hypoteav registrerad brottslighet, och en kontroll- serna bygger på hittills vunna forskningsremedfört vissa problem med hänsyn sultat och framförda teorier. Det har därför grupp till den s. k. dolda (faktiska) brottslighet, ansetts vara av intresse att som bakgrund till som förefunnits inom såväl brotts- som kon- undersökningen redovisa den svenska och I samband med övervägandena internationella diskussionen i ämnet. I detta trollgruppen. av dessa problem föranstaltade de sakkun- syfte lämnas i kap. 4 en sammanfattande rörande redogörelse för teorier om brottslighet bland niga om en särskild undersökning faktisk brottslighet bland skolbarn i Stock- barn och ungdom. I kap. 5 diskuteras utredholm. En rapport angående denna under- ningsuppdraget och olika typer av kriminaliutarbetad av Kerstin Elmhorn, har tetsförklaringar, varefter vissa frågor berösökning, i SOU 1969: 1. Resultatet av rande den statistiska problematiken behandpublicerats skolundersökningen var ej sådant att de sak- las i kap. 6. Insamlingen av undersökningskunniga fann anledning att frångå uppdel- materialet beskrivs närmare i kap. 7, och och kontrollgrupp, men metodbeskrivning för de olika avsnitten ges i ningen i brottsgrupp vid bearbetningen av undersökningsmateria- kap. 8. Beskrivning av debutbrottssituationen let uppdelas pojkarna även enligt ett annat i fråga om typ av brott, brottets svårighetskriterium, kriminalitetsindex. grad, antal kamrater etc. följer i kap. 9, Med hänsyn till undersökningens upp- och i kap. 10 slutligen ges dels ytterligare och stora omfattning har det inte beskrivning av debutbrotten och dels redoläggning funnits och för övrigt inte heller visning av hur pojkarna i de olika gruplämpligt möjligt att i ett sammanhang re- perna återfallit resp. hemfallit i brott* praktiskt dovisa densamma. I den nu föreliggande rapporten redovisas undersökningens allmänna uppläggning och den undersökningsmetodik som valts, varjämte - såsom en bakgrund till den utförliga resultatredovisning som skall följa i senare rapporter ges en beskrivning av debutbrottssituationen och de undersökta pojkarnas kriminalitet under follow-up-perioden. Till en början redogörs för undersökningens tillkomst och huvuddragen i dess uppläggning (kap. 2). Detta avsnitt består huvudsakligen i återgivande av 1955 års förslag, direktiven för de sak- 1 vid tillkomsten av Ang. arbetsfördelningen kunniga, 1957 års promemoria och 1960 års rapporten hänvisas till missivskrivelsen.

12 SOU 1971: 49

tillkomst och huvuddragen Undersökningens

i dess

uppläggning

man överlag till tanken att utföra 2.1 1955 års förslag positiv

klientelundersökningar i syfte att öka kän- Som nämnts i den inledande översikten nedomen om brottsklientelet och utforska

framlades förslag till klientelundersökningorsakerna till kriminaliteten. Rätt många av

ar i en promemoria den 20 juli 1955. För- remissinstanserna ställde elsig tveksamma avsåg två undersökningar av olika slaget ler avvisande till undersökningar i rent ex-

karaktär. Den ena - grundundersökningen perimentellt syfte, främst med motivering- - skulle gälla en deskriptiv jämförelse mel- en att sådana måste anses undersökningar lan å ena sidan ca 600 män, som under ett om alinnebära ett avsteg från grundsatsen år dömts för straffregisterbrott av Stocklas likhet inför lagen. Däremot tillstyrktes holms rådhusrätt, samt å andra sidan lika genomgående de sakkunnigas förslag iprinmånga ur mantalsregistret slumpmässigt utcip såvitt det avsåg deskriptiva och progtagna män i Stockholm, vilka ej åtalats för nostiska undersökningar, även om från någbrott (normalgrupp) Männen skulle genomra håll betänkligheter framfördes även mot

gå en undersökning med tonvikt på medisådana undersökningar med hänsyn till det cinska, psykologiska och sociala faktorer. i den personliga integriteten som de ingrepp Undersökningsresultaten skulle ligga till finge anses innebära. I övrigt framfördes grund dels för en jämförelse grupperna kritik mot förslaget främst i fråga om orgaemellan, dels för beräkningar av sannoliknisationen av ledningen för undersökningheten för återfall inom tre år. En followarna. Tanken att undersökningarna skulle up-studie efter denna tid skulle ge besked ledas av en kommitté av sakkunniga och om prognosernas riktighet. Grundundersökmötte sålunda opposition från åtexperter skulle enligt förslaget föregås av en ningen håll. Särskilt från representanter för skilliga förberedande provundersökning för utarbeuniversiteten och forskningen riktades kri-

tande av vissa psykologiska test och sociotik mot den föreslagna organisationsformen ligiska frågeformulär. Den andra undersök- inoch krävdes att projektet i stället skulle - behandlingsundersökningen - skulningen ordnas under den forskning som bedrives

le vara av experimentell karaktär och ha vid fakulteterna eller genom de vetenskaptill syfte att på sammanlagt 400 personer liga forskningsråden. pröva utfallet av tre skilda behandlingsfor-

mer i samband med Villkorlig dom. Under-

sökningsarbetet skulle enligt förslaget stå un- 2.2 Direktiven m. m.

der ledning av en kommitté av sakkunniga

I de den 1 juni 1956 givna direktiven för och experter. de sakkunniga som tillkallades för den nu Vid remissbehandlingen av förslaget var

SOU 1971: 49

aktuella klientelundersökningen anförde deslag till program för undersökningar av kripartementschefen inledningsvis följande. minalvårdsklientel. Vidare redogjorde departementschefen för behandlingen av frå- Ett samhällsproblem, som på senare tid tillgan om ungdomsbrottsligheten vid 1956 års dragit sig stor uppmärksamhet, är ungdomsbrottsligheten. Den tillgängliga statistiken riksdag och erinrade bl. a. om riksdagens ger ej någon säker bild av kriminaliteten hos ung- därvid gjorda uttalande, att nya utredningar domen, men det är tydligt att den totala brotts- icke borde på detta område igångsättas (jfr mängden under de sista åren har ökat och att allm. beredn. utsk. utl. 1956: 22). de yngre åldersgruppernas relativa andel i denna brottsmängd ävenledes vuxit. Vad som Härefter anfördes i direktiven följande. klart kan konstateras är att en viss brottsgrupp, som är av särskilt intresse i detta sam- I enlighet med den ståndpunkt som riksdamanhang, nämligen bilstölderna, har ökat kraf- gen intagit torde det ej finnas anledning att tigt. Liksom i fråga om egendomsbrott över- för bemästrande av de olika problem som huvud taget svarar ungdomar under 21 år sammanhänger med ungdomsbrottsligheten tillför det förhållandevis största antalet bilstöl- sätta en ny omfattande utredning. På en hel der, och de yngsta åldersgrupperna är starkt rad områden har, såsom jag nyss angivit, rerepresenterade. Även om bilden av utveck- dan vidtagits åtgärder eller igångsatts utredlingen icke är så mörk som den på sina håll ningar, vilka direkt eller indirekt kan få betyutrnålats i det offentliga i des- delse för att motverka kriminaliteten hos ungmeningsutbytet sa frågor, är läget oroande. Genom de många domen. Om det arbete, som sålunda pågår på biltillgreppen och andra egendomsbrott förstö- skilda fält, med kraft fullföljes, bör det finnas res årligen betydande värden och en särskild goda utsikter att så småningom komma bättre fara utgör den vårdslösa framfart som unga bil- tillrätta med detta allvarliga samhällsproblem. tjuvar ofta gör sig skyldiga till. Bilstölder är of- För att snabbare och effektivare resultat skall ta inkörsporten till kriminalitet av annat slag vinnas torde det emellertid vara lämpligt att, i mognare ålder. såsom riksdagen ifrågasatt, göra en översyn Den kraftiga ökningen av bilstölderna, som av det inom flera olika departement pågåenär det dominerande draget i utvecklingen, sam- de arbetet och söka få till stånd en samordning manhänger uppenbarligen till stor del med av de olika åtgärderna; även på längre sikt att antalet motorfordon under några få år är en dylik samordning önskvärd. Formerna ökat i en överväldigande omfattning och att härför torde få närmare övervägas i annat det härigenom i olika hänseenden uppkommit sammanhang. problem som icke hunnit lösas. I stor utsträck- Jag vill emellertid nu i ett avseende förorda ning saknas garage eller andra anordningar att en utredning igångsättes. Som jag förut för att skydda fordonen; de lämnas i stort an- framhållit saknar man säker kännedom om de tal utan tillsyn på gator och allmänna plat- faktorer som medverkar till ungdomsbrottsligser. Myndigheterna har icke tillräckliga re- heten och den oroväckande stegring därav som surser för att genom snabba ingripanden skyd- på senare tid inträtt. Delvis måste därför plada alla dessa fordon mot stöld eller åverkan. nerade åtgärder bygga på antaganden. Det sy- Även andra faktorer måste antagas ha påver- nes på grund härav påkallat att en grundlig kat utvecklingen, ehuru man icke har fullt undersökning göres i syfte att såvitt möjligt säker kännedom om vilka dessa faktorer är och klarlägga orsaksfaktorerna. Det viktigaste härvilken andel de har i ungdomsbrottslighetens vidlag torde vara en systematisk och vetenstegring. Klart står i vart fall, att en effekti- skapligt hållbar undersökning av klientelet. Såvisering måste ske av samhällets resurser för som framgår av den föregående redogörelsen att bekämpa ungdomskriminaliteten och att har det redan utarbetats ett preliminärt prodetta måste göras så snabbt som möjligt. Det gram för en dylik klientelundersökning. Som är också tydligt att man inte kan komma fram en första etapp har därvid föreslagits en grundtill en lösning av detta problem på en enda läggande undersökning av beskaffenheten hos väg utan att man måste vidtaga en rad åtgär- visst brottslingsklientel. Programmet bör nu i der av skilda slag för att kunna nå resultat av denna del överarbetas med inriktning på att betydelse. På grund härav har regeringen igång- vinna en grundlig kännedom om just ungdomssatt flera utredningar, vilka nu pågår inom klientel. Med tillgodogörande av hittillsvarande olika departement. vetenskapliga rön och praktiska erfarenheter samt med beaktande av de över förslaget av- Departementschefen redogjorde i fortsätt- givna remissutlåtandena bör utformas ett proningen för vissa utredningar och åtgärder gram, som kan väntas leda till säkrast möjliga resultat för rimliga kostnader. För ändaangående ungdomsbrottsligheten och berörmålet bör igångsättas en utredning, innefattande i detta sammanhang bl. a. 1955 års för- de expertis på skilda områden, såsom krimino-

14 SOU 1971: 49

logi, psykiatri, psykologi, sociologi och statis- sökningen skulle gälla brottsdebutanter i ål-

tik. Utredningen bör framlägga ett detaljerat dern 13-17 år. skulle Debutantbegreppet förslag med erforderliga kostnadsberäkningar. bestämmas så, att hänsyn ej skulle tagas Sedan Kungl. Maj:t tagit ståndpunkt till förtill brott som begåtts före uppnåendet av slaget, bör det ankomma på utredningen att le-

da och övervaka undersökningen. den lägre åldersgränsen.

När det gäller undersökningens upplägg- Vid 1957 års riksdag väcktes en motion

(II: 431) med yrkande, att riksdagen i skri- ning i övrigt kom man efter att ha övervägt

olika alternativ fram till att det i direktivelse till Kungl. Majzt måtte hemställa att

rörande ven angivna syftet bäst kunde vinnas genom klientelundersökningen ungdomsäven skulle omfatta en under- en jämförelse mellan lagöverträdare och brottslingar icke lagöverträdare kombinerad med en folsökning i vad mån ungdomsbrottslighetens

kristen- low-up-studie. Vidare borde undersökninggrundorsak bottnade i en bristfällig

och fostran i hem och en - så långt som var möjligt inom en rimdomsundervisning - och djup skola. Motionen föranledde någon åtgärd, lig kostnadsram ges både bredd ej vilket motiverades med att med belysning av såväl personlighetsmässiga utredningens redan fästs på motionärer- som miljömässiga faktorer. uppmärksamhet från Enligt de nu angivna riktlinjerna utarbenas önskemål genom framställningar

annat håll (allm. beredn. utsk. utl. 1957: 2). tades det program till en klientelundersök-

ning rörande ungdomsbrottslingar som de De åsyftade framställningama är dels en sakkunniga redovisade i en promemoria den den 10 oktober 1956 dagtecknad fram-

från Skolföreningen dels 10 juli 1957. ställning Kyrkliga Promemorian inleddes med följande uten framställning den 30 oktober 1956 från

Förenade Lärarförbund. talande i fråga om den allmänna upplägg- Sveriges Kristliga i ningen av undersökningen: i

i I enlighet med direktiven har de sakkunnii 2.3 1957 års förslag F ga till uppgift att framlägga program för en i 2 r undersökning angående orsakerna till brottsligi De sakkunnigas arbete för planläggning av i het hos ungdom. Orsaksfaktorerna skall i möji undersökningen började hösten 1956. Uti ligaste mån klarläggas genom en systematisk gångspunkt för planläggningen var 1955 års och vetenskapligt hållbar undersökning av

förslag till vilket klientelet. De sakkunniga har vid sina överklientelundersökningar, direktiven skulle överarbetas väganden kommit till den uppfattningen, att förslag enligt undersökningen bör företagas efter två linjer, med inriktning på att vinna en grundlig nämligen dels som en jämförelse mellan lagkännedom om ungdomsklientel. Direktiven överträdare och andra ungdomar, dels som en

medgav sådana behandlingsexperiment jämförelse lagöverträdarna sinsemellan; i det ej senare fallet främst som en jämförelse mellan som ingick i 1955 års förslag, utan det gälldem, för vilka lagöverträdelsen framstår som de att genomföra en rent deskriptiv underen engångsföreteelse och dem, för vilka den-

sökning. samma följes av upprepade brott. Undersök-

Vad först beträffar valet av undersök- ningen kommer alltså att gälla såväl orsaker-

framstod redan från na till förstagångsbrottslighet som orsakerna ningsklientel början till återfall i brott. som klart, att intresset borde inriktas på så-

dana ungdomar som nyss debuterat i brott. Med den så angivna utgångspunkten fö-

Åldersgränserna sattes vid de förberedande reslog de sakkunniga, att undersökningen

diskussionerna till 15 och 18 år. Även möj- skulle läggas upp på följande sätt:

ligheten att låta undersökningen avse 15-20- 1. Ett antal i Stockholm bosatta pojkar i åringar övervägdes. Vid de fortsatta diskusåldern 13-17 år, som anmäles för brott för

sionerna fann de sakkunniga emellertid med första gången efter fyllda 13 år, tages under

hänsyn till den utveckling mot allt tidigare en tvåårsperiod ut för att genomgå en under-

sökning, vari såväl medicinska, psykologiska brottsdebut som iakttagits att gränserna borsom sociologiska beståndsdelar ingår. Lika i de sänkas. Man stannade därför på detta många jämförelsefall - ungdomar som ej an-

i t. stadium

av planläggningen vid att under- mälts för brott - undersökes på samma sätt.

SOU 1971: 49 15

Grupperna jämföres i syfte att belysa, hur de det vara lämpligt att i viss utsträckning förunga brottsdebutanter i berörda avseenden skil- bigå bagatellförseelser, såsom skadegörelse av jer sig från andra pojkar. mindre omfattning, ordnings- och trafikförseel- 2. De undersökta lagöverträdarna följes un- ser etc. Undantagen bör fastställas genom utder tre år, varunder representanter för barna- tömmande exemplifiering, innan uttagningen vårdande myndigheter lämnar kontinuerliga påbörjas. rapporter om deras utveckling. Vid varje åter- Den alldeles övervägande delen av de unga fall i brott upprepas vissa undersökningsmo- lagöverträdarna begår egendomsbrott. Man ment, liksom vid slutet av de tre observations- kunde tänka sig att inskränka undersökningen åren. Då jämföres också de ursprungliga test- till dessa och således utesluta bl. a. den grupp resultaten för dem som återfallit och för dem som omfattar våldsbrott. De sakkunniga har som visat, att det första brottet utgjorde en dock ej funnit lämpligt vare sig att utesluta enstaka företeelse. Detta sätt att angripa frå- någon särskild brottskategori eller att eljest gan på olika stadier bör kunna spåra åter- göra någon strikt uppdelning mellan förekomfallsmekanismer av såväl mera djupliggande mande brottstyper. En debutantundersökning som tillfällig art. torde nämligen inte vara lämpad att kombineras med en samtidig allmän brottstypsstudie. Beträffande den närmare uppläggningen Ett enda vid tidig ålder begånget våldsbrott är av undersökningen såvitt angick gruppen sannolikt icke tillräckligt skäl för att klassifilagöverträdare anfördes i promemorian: cera någon som våldsbrottsling och låta honom Lokalt begränsas undersökningen till Stock- representera ifrågavarande brottslingskategori holm. Det vore uppenbarligen av största in- vid en studie av dennes särdrag. Däremot ligger tresse att få frågan även med hän- det nära till hands att studera i vilken utbelyst i landet i övrigt. Då un- sträckning det första brottet är symptomatiskt syn till förhållandena för den fortsatta vilket återdersökningen dock av både praktiska och eko- brottsinriktningen, nomiska skäl måste begränsas, har det synts fallsundersökningen kan väntas ge besked om. naturligt att förlägga den till Stockholm med Även om undersökningen sålunda inte lägges dess höga ungdomsbrottslighet. upp med speciell avsikt att studera eventuella Det förefaller att låta undersökning- avvikelser mellan brottstypskategorierna i andlämpligt en endast omfatta pojkar. Brottsligheten bland ra avseenden än typen av brott vid återfall, kvinnlig ungdom utgör inte ett problem av kan man givetvis inte utesluta möjligheten att sådana skillnader kan framträda. Särskilt må samma storleksordning som den manliga och bör därför lämnas åsido åtminstone tills vidare. framhållas, att man genom valet av ålders- Ett av de mera oroande dragen i utveck- klasser, där biltillgrepp är en vanlig företeelse, lingen är brottslighetens tendens att gå allt får möjlighet att ägna denna brottsart önskad längre ned i åldrarna. Enligt uppgift från bar- uppmärksamhet. navårdsnämnden polisanmäldes år 1956 i Stock- Vad antalet försökspersoner beträffar, har de holm 173 barn, som under året fyllt 13 år, sakkunniga kommit fram till att 350 fall vore och 432, som under året fyllt 14 eller 15 år. ett lämpligt underlag för ifrågavarande typ av De sakkunniga har stannat för 13 år som undersökning. Det gäller att inom en rimlig undre åldersgräns. För att inte åldersskillna- kostnadsram kunna undersöka tillräckligt den inom gruppen skall bli alltför stor, bör många personer för att få tillförlitliga resulingen som fyllt 18 år tagas med. Åldern tat. Ett alltför ringa antal försökspersoner skulgäller tidpunkten för brottets begående. le kunna äventyra kravet på tillförlitlighet och Uttagna försökspersoner skall vara brotts- härigenom, trots de lägre absoluta kostnaderdebutanter, varmed här menas personer, som na, visa sig mindre ekonomiskt. Om man erbegår brott för första gången, sedan de fyllt farenhetsmässigt räknar med 40 % återfall in- 13 år, oavsett eventuell tidigare belastning i om tre år, skulle recidivisterna komma att uppform av polisanmälan eller barnavårdsingri- gå till 210. Den relativt stora skillnaden i utpande på grund av brott eller med brott jäm- vecklingshänseende mellan de yngsta och äldsta förlig vanart. Om man skulle begränsa sig till försökspersonerna torde medföra behov att i ungdomar, som är helt fria från tidigare belast- vissa avseenden behandla 13-14-åringarna som ning, skulle man gå miste om den grupp, som en särskild grupp, avgränsad från 15-17visar asociala tendenser redan vid skolgång- åringama. Även de grupper, som uppstår geens början. Detta kunde innebära, att man nom denna splittring, bör vara tillräckligt stora uteslöt just den kategori, varifrån de flesta re- för att jämförelser dem emellan skall kunna cidivisterna rekryteras. ge reultat av värde. De 350 försökspersonerna Då det ofta är tillfälligheter, som avgör, hu- kan lämpligen fördelas så, att den yngre grupruvida ett brott blir polisanmält eller enbart pen, som omfattar två årsklasser, företrädes handlägges av barnavårdsnämnden, bör ej ut- av 150 fall och den äldre, som omfattar 3 tagning till undersökningen göras beroende årsklasser, av 200. Med ledning av tillgängliga av om polisanmälan förekommit. Däremot tor- statistiska uppgifter skulle den senare siffran

16 SOU 1971: 49

motsvara det ungefärliga antalet ungdomar i att kontrollfallen tages ut så slumpmässigt som den berörda åldern, vilka under ett år blir fö- möjligt. Det är emellertid givet, att en fullremål för rättslig åtgärd för första gången. ständig matchning icke alltid kan ernås. Man Motsvarande siffra för l3-l4-åringarna torde får vara beredd att göra vissa avsteg därifrån, däremot vara betydligt högre än de 150 fall, om så visar sig nödvändigt. som det här skulle bli fråga om. Båda kate- Vid utväljandet av de pojkar, som kan komgorierna bör tagas ut månadsvis till ett antal, ma i fråga som kontrollfall, bör såväl lärarsom står i förhållande till varje månads andel nas som skolsköterskomas i regel goda käni den beräknade totala årliga summan, enligt nedom om elevernas hemförhållanden kunna i förväg fastställda urvalsprinciper, som garan- bli till god hjälp. Förfaringssättet erbjuder störterar förfaringssättets slumpmässighet. Som för- re svårigheter i fråga om det äldre klientelet, ut nämnts, bör uttagningen av undersöknings- som lämnat skolan. Här får man i första hand klientelet ske under en tvåårsperiod. lita till uppgifter i mantalslängderna. Metoden att matcha »sociala tvillingar» med- Undersökningens uppläggning i fråga om för, att kontrollgruppen skulle bli lika stor som kontrollgruppen utvecklades i promemorian lagöverträdargruppen, dvs. 350 personer. på följande sätt: Vad härefter angår undersökningens praktiska genomförande framhölls till en början Som framgått av inledningen, går den första delen av undersökningen ut på en jämfö- i promemorian, att det ur olika synpunkter relse mellan brottsdebutanter och ungdomar, föreföll mera fördelaktigt att undersöka pojsom ej blivit anmälda för brott eller vanart till ken så snart som möjligt efter anmälan av vare sig polis eller barnavårdsnämnd. Den sebrottet än att invänta myndigheternas benare kategorien är endast delvis att beteckna av fallet. De miljö- och situationssom normalgrupp i betydelsen genomsnittlig, då handling den i viktiga hänseenden synes böra anpassas betonade faktorer, som bidragit till brottet, efter lagöverträdarna. Anpassningen (match- borde då bättre motsvara förhållandena vid ningen) gäller vissa förhållanden, vilkas brottsbrottstillfället än vad som skulle bli fallet bidragande effekt redan delvis är känd. De har i detta hänseende stannat för vid en senare tidpunkt. Vidare framhölls sakkunniga ålder, skolnivå, socialgrupp, bostadsdistrikt och som synnerligen önskvärt, att ungdomarna familjekonstellation. Om möjligt skall hänsyn hann medan de genomgå undersökningen, även tagas till den erfarenhetsmässigt betydelännu var att betrakta som debutanter, dvs. sefulla faktor, som utgöres av antalet »uppinnan det första brottet hunnit följas av nya. fostringsenheter» (se SOU 1954:35 s. 77). De nu nämnda faktorerna är av sådan art, att de I fortsättningen underströks vikten av är objektivt fastställbara, vilket är av stor be- diskretion vid undersökningen. Härom antydelse vid matchningsproceduren. Ändamålet fördes närmare följande: med denna är att eliminera vissa kända faktorers inverkan på resultaten, varigenom man En stor del av försökspersonerna kommer att kan vänta sig, att betydelsen av övriga fakto- vara skolpliktiga, vilket bör underlätta den försrer skall framträda desto klarare. ta kontakten och öka utsikterna till högt del- Ett exempel kan belysa hur matchningen tagande, då barnen har en viss vana vid de skulle gå till. En 14-åring från 7:e klassen i prov och testningar, som regelbundet förekomen viss folkskola blir efter polisanmälan för mer inom skolans ram. Erfarenhetsmässigt kan tillgrepp av moped uttagen till undersökning- man påräkna intresse från både lärarnas och en. Vid denna tar man bl. a. reda på struktu- föräldrarnas sida. Vid samarbetet med skolren hos hans familj, dvs. om denna är full- myndigheterna bör dock stor försiktighet iaktständig eller om någon föräldrapart saknas, tagas, så att erforderlig sekretess bevaras och i så fall vilken samt anledningen därtill, döds- ingen genom uttagning till undersökningen fall, skilsmässa etc. Hit hör även ev. ombyte stämplas som brottslig. av uppfostrare. Familjens socialgruppstillhö- Sekretesskydd för undersökningsmaterialet righet noteras även. Såväl i samma klass som torde förligga enligt 14 § sekretesslagen. Vad i parellellklasserna i ifrågavarande skola tages som framkommer vid undersökningen må alltså därefter ut alla lika gamla pojkar, som bor i ej utlämnas till allmänheten. Ej heller bör posamma bostadsdistrikt och kan räknas till lis, barnavårdsnämnd eller andra myndigheter samma socialgrupp samt tillhör en familj med få ta del av de individuella undersökningsreliknande struktur. Bland dessa pojkar tar man sultaten. Dessa kommer sålunda inte att pådärefter genom lottning ut den som skall verka valet av åtgärder mot försökspersonen, fungera som lagöverträdarens »sociala tvilling» vilket är viktigt med hänsyn till undersökningi kontrollgruppen. Detta urvalsförfarande kan ens uppgift att studera återfallsmekanismerna synas onödigt omständigt, men det garanterar, under normalt rådande förutsättningar. För för- “r E r SOU 1971: 49 a 17 I: E 2-712137

sökspersonen bör framhållas, att allt som fram- om praktiska detaljer i undersökningsförfakommer vid de olika proven och intervjuerna randet kunde de sakkunniga, var och en förblir strängt konfidentiellt. inom sitt specialområde, i erforderlig ut- Beträffande frågan om bortfall av för- meddela sträckning fortlöpande anvisningar. sökspersoner vid undersökningen anfördes: I promemorian följde härefter en redo-

Det är naturligtvis av största betydelse, att görelse för de undersökningsmoment som bortfallet blir så litet som möjligt, så att de den planerade klientelundersökningen skulsom kvarstår för undersökningen inte kommer le omfatta. Till en början anfördes följande att representera ett särpräglat urval, vilket i beallmänna synpunkter: tydande utsträckning skulle reducera resultatens giltighet för den utvalda populationen. Un- Undersökningen bör läggas på en bred bas dersökningen får således inte verka alltför avbåde med avseende på antalet försökspersoner skräckande och bör inte omfatta fler moment och de faktorer, som skall studeras. Den bör än vad som är oundgängligen nödvändigt. För- av varje försöksperson ge en utförlig bild, som modligen skulle ev. bortfall motverkas, om belyser ett flertal olika aspekter på personlighesjälva undersökningsproceduren, frånsett EEG, ten och miljön. Bland mängden av studerade kunde utföras i högst tre etapper, som förla- faktorer med varierande samband med brottsdes till samma lokal. Man torde också kunna lighet kan man hoppas urskilja sådana, som räkna med att en ersättning på förslagsvis 50 åtminstone tillsammantagna skulle kunna bekronor för varje fullständig undersökning skulle tecknas som brottsorsaker, dock utan anspråk ha en gynnsam effekt, bl. a. genom att fram- på att därmedutesluta andra. Orsaksfaktorerna häva frivilligheten i deltagandet, något som sökes inom sådana begreppsområden som psykanske kunde minska ev. olust inför densamkisk och fysisk utrustning, inställning till den ma. Erfarenheter från andra undersökningar avseende egna personen samt till omvärlden, har visat, att bortfall kan genom intresse och bl. a. kroppstyp, mental läggning, intelligens, uthållighet från undersökarnas sida väsentligt och social bakattityder, intresseinriktning nedbringas. grund. Den föreslagna listan på undersöknings- Vad beträffar av under- moment illustrerar väl, att krirninologi oftast organisationen innebär samarbete mellan olika vetenskapsgresökningen erinrades i promemorian om att nar, vilka angriper brottslighetsproblemet från vid remissbehandlingen av 1955 års förslag olika utgångspunkter och med delvis olika me-

från flera håll gjorts gällande, att det inte todik.

var lämpligt att ledningen av undersökning- Mot en önskan att få undersökningen så

en handhades av en kommitté. I direktiven mångsidig som möjligt står kravet, att den hade emellertid förutsatts måste begränsas både med tanke på kostnaatt de sakkunniga der, tidsåtgång samt riskerna för bortfall. Det skulle leda och övervaka undersökningen, faller sig naturligt att åtminstone låta en del och enligt de sakkunnigas mening borde det av begränsningen bli beroende av tillgången vara möjligt att tillfredsställande genomföra på beprövade test- och undersökningsmetoder. Dessa bör dessutom med fördel vara sådana, undersökningen på detta sätt. De sakkunniatt resultaten lämpar sig för statistisk bear-ga torde sålunda få fungera såsom planebetning, eftersom den aktuella undersökningen rande och övervakande organ, medan det främst går ut på jämförelser mellan grupper praktiska arbetet utfördes av särskilda ex- och inte är att jämställa med rättspsykiatrins och forskningsassistenter. En nära kliniska individualdiagnoser. perter och kontinuerlig kontakt borde upprätthål- De sakkunniga stannade för att föreslå

las mellan dessa arbetskrafter och de sak- följande undersökningsmoment (inom pakunniga. För ställningstagande till problem rentes anges beräknad tidsåtgång med poj-

som krävde en snabb lösning, borde de sak- ken närvarande): 1. Psykiatrisk undersök-

inom be- ning (2 tim.). 2. Somatisk rutinundersökkunniga sig utse ett arbetsutskott, stående av två eller tre ledamöter, som stän- ning (ingår i p. 1). 3. Elektroencephalogram

digt fanns till hands på undersökningsorten. (EEG) (2 tim.). 4. Intelligenstest-halverad

Detta utskott skulle komma att fullgöra en CVB (30 min.). 5. Rorschachtest (45 min.).

vetenskaplig »jourtjänst», som garanterade 6. Projektivt auktoritetstest (15 min.). 7.

att den kompetens inom skilda områden, Projektivt aggressivitetstest-partiellt (TAT)

som var representerad bland de sakkunniga, (30 min.). 8. Ordassociationstest-Rapaport

kom det praktiska arbetet till godo. I fråga (15 min.). 9. Personlighetsinventorium-Min-

18 SOU 1971: 49

nesota Multiphasic Personality Inventory använda ett individualtest, t. ex. CVB. Detta test förekommer även i en halverad form, som (MMPI) (2 tim.). 10. Skriftligt attitydtest är speciellt avsedd för denna typ av undersök- (45 min.). ll. Skriftligt intressetest (30 ningar, där man är mera intresserad av gruppmin.). 12. Intervju med försökspersonen om skillnader än av de individuella resultaten. familj, skola, kamrater etc. (1 tim. 30 min.). 5. Rorschachtestet är ett projektivt personlig- 13. Kompletterande uppgifter från barna- hetstest, som rönt stark kritik från många håll men också vinner stort erkännande och ökad vårdsnämnd, skola och familj. tillämpning. Testet användes t. ex. vid de rätts- I promemorian framhölls, att de olika klinikerna i Lund och Stockholm psykiatriska momenten helst borde utföras oberoende av samt vid de flesta av barnavårdens psykiska varandra, så att inte vissa resultat kom att rådgivningsbyråer. Av kriminologiska undersökmoment ningar, som tagit metoden till hjälp, kan nämpåverka övriga med utrymme för nas makarna Gluecks samt i Sverige Taksubjektiv bedömning. Det måste t. o. m. anmans studie av prostituerade, Blombergs unses önskvärt, att de olika exploratörerna så dersökning av ungdomsfängelseklientel samt långt möjligt hölls ovetande, huruvida de Jonsson-Kälvestens av missanpassade stockholmspojkar. Testet torde emellertid med förundersökta pojkarna tillhörde lagöverträdardel kunna utföras på ett enklare sätt än som eller normalgruppen. är vanligt i det kliniska arbetet. Förenklingen I övrigt gjordes i promemorian i huvud- gäller inte upptagningen eller den s. k. utvärsak följande kommentarer till de olika un- deringen av svaren utan tolkningen av dessa. dersökningsmomenten: Det är varken nödvändigt eller önskvärt med fullständiga utlåtanden. När det som här är I. En psykiatrisk undersökning får anses fråga om jämförelser mellan grupper, är det oumbärlig i en kriminologisk undersökning mera ändamålsenligt att koncentrera tolkningmed anspråk på att vara allsidig. I detta sam- en till vissa faktorer, som redan står i centrum manhang måste ifrågavarande moment anses för intresset. Eftersom det även här är fråga förknippat med särskilda problem på grund av om tolkning av primärresultat, är det önsksvårigheten att uttrycka psykiatriska data i så värt, att alla testningarna utföres av samma standardiserade former, som här är önskvärt psykolog. för den statistiska bearbetningens skull Ä- utan 6. Inställning till auktoriteter kan lämpligen att undersökningen för den skull hålles på ett studeras med hjälp av ett svenskt barntest med så ytligt plan, att den blir värdelös. Det mås- ex. från olika skolsituationer. Provet är enkelt te överlåtas åt vederbörande läkare att lösa att administrera och kräver ingen specialutdetta problem i enlighet med egna uppfatt- bildad undersökningsledare. ningar och arbetsmetoder. 7. Partiellt TAT-test. Några av de moment, 2. Kroppsundersäkningen bör motsvara en som ingår i det likaledes projektiva TAT-tesvanlig rutinundersökning. Den kan utföras av tet, har visat sig särskilt väl lämpade att stupsykiatern i samband med dennes intervju. En- dera i vilken utsträckning ungdomar hyser dast i speciella fall torde undersökningen be- .aggressiva känslor gentemot sina föräldrar, nåhöva kompletteras med någon form av labo- got som kan tänkas ha ett visst intresse i detratorieprov. ta sammanhang. 3. Elektroencephalogrammet (EEG) anses 8. Rapaporfs ordassociationstest är likaleutgöra en av de mera objektiva mätmetoder, des projektivt. Trots att det är utarbetat efsom står till buds i detta sammanhang. Meto- ter amerikanska förhållanden, har det nyligen den studerar dessutom en faktor, som är oåt- visat sig mycket användbart i en svensk unkomlig på annat sätt, nämligen de hjärnfysio- dersökning av vanartig ungdom. Det förtjänar logiska funktionerna. Den anses lämpa sig väl troligen att användas i större utsträckning än för att spåra upp grövre mentala defekter av vad som hittills varit fallet, särskilt som det psykotisk natur samt hjärnskador av olika ur- är enkelt och billigt att utföra. sprung. Intresset knyter sig särskilt till even- 9. Ett personlighetstest av inventorietyp skultuella skillnader mellan anpassade och recidi- le fördelaktigt komplettera den bild av pervister, samt till våldsbrottskategorin. sonligheten, som den psykiatriska undersök- 4. Intelligenstest brukar ingå i de flesta ningen och de projektiva testen tillsammans kan klientelundersökningar som en klassisk be- ge. Ifrågavarande testtyp torde mera än de övståndsdel. Här knyter sig intresset mest till riga studera hur personligheten påverkats av eventuella nivåskillnader mellan anpassade miljön. Ett av de i Amerika vanligaste invenoch recidivister samt till likaledes eventuella torierna, Minnesota Multiphasic Personality strukturskillnader mellan brottstyperna. Då för- Inventory (MMPI) har även det prövats med sökspersonerna av olika skäl måste undersökas framgång i den svenska undersökning, som en i taget, torde det vara mest rationellt att åsyftas ovan. Resultaten därifrån talar för att

SOU 1971: 49 19

MMPI bör komma till användning även vid nen. Intervjuerna bör om möjligt utföras av den här planerade undersökningen. en och samma person, helst med någon erfa- 10. Skriftliga attitydtest. I detta samman- renhet av liknande verksamhet bland barn och hang gäller intresset sådana attityder till spe- ungdom. För denna allmänna typ av intervju ciella människor, ting och förhållanden, som gäller naturligtvis liksom för den psykiatriska, kan tänkas ha betydelse för benägenheten att att den i största möjliga utsträckning bör vara begå brott. Liksom för övriga moment gäl- avpassad för statistisk bearbetning. I varje ler, att redan utarbetade metoder bör utnytt- fall gäller detta redovisningen av intervjun. jas så långt detta är möjligt, då man härigenom Vissa enklare svar kan direkt föras över till kan spara både tid och pengar. Dessutom skul- protokollet, medan mera komplicerade svar le säkrare och mera vittgående slutsatser kun- samt allmänna iakttagelser dock först måste na dragas av alla de pågående undersökning- bedömas och skattas av intervjuaren enligt i ar, som behandlar hithörande problem, om förväg fastställda principer. dessa samordnades med avseende på använda 13. Kompletterande uppgifter. I vissa fall test. Man får dock räkna med att en viss ny- är man inte endast intresserad av försöksperkonstruktion kan bli nödvändig, särskilt med sonernas inställning till vissa förhållanden tanke på de yngsta försökspersonerna. Det kan utan även av mer objektiva upplysningar om t. o. m. visa sig nödvändigt med olika fråge- dessa, vilka försökspersonerna själva kanske formulär för yngre och äldre. varken kan eller vill lämna. Det blir då nöd- Då man i debatten om ungdomsbrottslig- vändigt att söka få fram de önskade uppgifheten ofta tar upp frågan om betydelsen av terna genom att vända sig till barnavårdsnämnbristen på kristen fostran och frånvaron av den - när det gäller lagöverträdarna - samt kristna livsnormer, har de sakkunniga funnit för båda kategorierna dessutom till skolan och det lämpligt att i viss utsträckning även beak- hemmet. Detta arbete kan förmodligen komta hithörande problem. Detta kan ske bl. a. ma att visa sig mycket tidskrävande, men begenom att studera attityder till sådana företeel- höver å andra sidan inte bedrivas så kontinuerser och begrepp, som kan karaktäriseras som ligt som den övriga undersökningsverksamhespecifikt kristna. ten. Uppgifter om flera personer kan t. ex. 11. En närbesläktad typ av skriftliga test insamlas vid samma tillfälle. är inriktad på att studera försökspersonens De sakkunniga erhöll som förut nämnts intresseinriktning i olika avseenden, t. ex. i fråga om yrke och fritidssysselsättning. Studiet den 20 september 1957 Kungl. Maj:ts behärav kan med fördel bygga på parvisa jäm- myndigande att låta utföra klientelunderförelser, en metod som i det närmaste uteslusökningen i huvudsaklig överensstämmelse ter anpassliga svar. Liksom vid attitydprövmed det nu redovisade förslaget. ningen är det betydelsefullt, att frågor och svarsalternativ presenteras i en lättbegriplig form och att de är anpassade till försökspersonens ålder och föreställningsram. 2.4 Provundersökningen Till detta moment kan även hänföras ett Sedan de sakkunniga fått erforderligt beordprov, som innebär, att försökspersonen till vanligt språk får översätta ett antal uttryck, myndigande att utföra klientelundersökningsom bara användes i kriminella kretsar, före- arbetet en, vidtog på en mera detaljerad trädesvis av sådana som avtjänat frihetsstraff. planläggning jämte de administrativa och Antalet kända ord kan ev. ge en antydan om i vilka kretsar försökspersonen rör sig. praktiska arrangemang som var behövliga. 12. Kartläggningen av den sociala bakgrun- Denna arbetsperiod blev förhållandevis långden såväl med avseende på tidigare år som den varig, bl. a. till följd av att det dröjde innan aktuella situationen framstår som ett mycket erforderlig personal för ändamålet stod till betydelsefullt undersökningsmoment. Man vill av sådana saker som förfogande. bl. a. få en uppfattning hemförhållanden, föräldra- och syskonrelatio- Under förberedelsearbetet uppkom en ner, kamratkontakt, umgänge med flickor, avseende såväl undermångfald spörsmål, gängtillhörighet och skolanpassning samt för de som det rent sökningsmetodiken praktiska äldre inställning till arbete och framtid liksom arbetet. Man fann snart, att det var svårt för lagöverträdarnas del reaktionen inför det aktuella sociala misslyckandet. En aspekt som att låsa detaljerna i den planerade, mycket framhållits i remisskritiken och som bör upp- omfattande och komplicerade undersökmärksammas, är de hereditära förhållandena ningen, innan man prövat sig fram. Därför med avseende på kriminell och mental belastgjordes till en början vissa provintervjuer ning. Frågan kan dock lika väl eller med fördel hänföras till den psykiatriska exploratio- och andra undersökningar av försökskarak-

20 SOU 1971: 49

tär. Dessa försök gav emellertid ej tillräck- attityd- och intressetest. 5. Intervju med ligt säkert underlag, och det beslöts då att pojkens lärare. 6. Registerdata. de 100 första pojkarna (50 brottsfall och 50 Provundersökningen igångsattes i början kontrollfall) skulle avskiljas för en provun- av år 1959 och pågick till våren 1960. Den dersökning. Strävandena inriktades dock på omfattade enligt det uppställda programatt provundersökningens material skulle met 50 pojkar i åldern 11-15 år som första kunna bearbetas gemensamt med undersök- gången registrerats hos polisen för ej baganingen i övrigt, dvs. att provundersökningen tellartade lagöverträdelser, väsentligen egenoch huvudundersökningen i det väsentliga domsbrott. Därutöver omfattade undersökskulle bilda en enhet. ningen en kontrollgrupp om 50 pojkar, som Innan provundersökningen påbörjades, icke varit antecknade för brott i polisens togs frågan om åldersgränserna för pojkarna register. Kontrollgruppen var på sätt förut upp till förnyat övervägande. Det hade fram- angivits utvald genom ett särskilt matchkommit, att antalet debutanter i åldrarna ningsförfarande. 13-17 år var mindre än beräknat och att Jämsides med provundersökningen utförman måste gå ned till 11 år för att få med des den enkätundersökning rörande faktisk majoriteten av debutanterna. Beträffande brottslighet bland skolbarn som finns redopojkarna i det övre åldersskiktet tillstötte visad i SOU 1969: 1. Uppdelningen av unen praktisk svårighet, nämligen att många dersökningsklientelet i en brottsgrupp och av dem hade yrkesarbete och därför endast en kontrollgrupp på grundval av registrerad var tillgängliga på kvällstid. På grund av brottslighet byggde på antagandet, att sådadessa förhållanden sattes nedre gränsen till na ungdomar som »åkt fast» gjort sig skylfyllda ll år och övre gränsen till fyllda 15 diga till kriminalitet i större omfattning än (men ej 16) år. Såsom grund för uttagning de som inte förekom i polisens register. till brottsgruppen bestämdes att registrering Det kunde emellertid sättas i fråga om hos polisen skulle ha skett. Matchningen av brottsgruppens faktiska brottsmängd verkkontrollpojkarna skulle avse ålder, bostads- ligen var så mycket högre än kontrollgrupdistrikt, socialgrupp och familjetyp. pens, att man kunde vänta sig gruppdiffe- Även i fråga om undersökningsmomenten renser som belyste huvudproblemet om vilka gjordes vissa justeringar i förhållande till det är som begår brott. Enkätundersökning- 1957 års plan. Såsom intelligenstest valdes en utfördes för att ge underlag för bedöm- Terman-Merrill jämte labyrintprov enligt ning, huruvida den nämnda premissen för Porteus. Rapaports ordassociationstest och urvalsförfarandet - att polisregistrering är MMPI-testet fick utgå. I stället för TAT- ett tillförlitligt tecken på högre brottslighet testet skulle användas ett av Kristina än den faktiska genomsnittliga brottslighe- Humble och Gitte för undersök- ten inom - Settergren normalpopulationen verkligen ningen konstruerat test av TAT-typ, AAT var hållbar. Preliminära resultat av under- (Adolescent Apperception Test). För att sökningen, som framlades under våren 1960, komplettera bilden av pojkarna skulle in- visade att den faktiska brottsligheten bland tervjuer med pojkarnas föräldrar och lärare skolbarnen visserligen var betydande men utföras. att belastningen i den uttagna brottsgrup- .Sammanfattningsvis fick undersöknings- pen med få undantag var högre än bland schemat följande innehåll: 1. Psykiatrisk in- stockholmspojkar i allmänhet. Formuläret tervju med pojken (och en av föräldrarna, för enkätundersökningen prövades även på normalt modern) jämte somatisk undersök- en del av klientelet i provundersökningen. ning; EEG för en del av pojkarna. 2. Intel- De resultat som erhölls vid preliminär ligenstest enligt Terman-Merrill och per- bearbetning av provundersökningen antyd-

formancetest i form av labyrintprov enligt de, att väsentliga skillnader förelåg mellan

Porteus. 3. Rorschachtest och AAT. 4. So- brottsgruppen och kontrollgruppen i fråga ciologisk intervju med pojken, inbegripande om flertalet av de faktorer som undersökts.

SOU 1971: 49 21

Hem- och uppväxtförhållandena inom att lagöverträdelser och asocialitet hos ungbrottsgruppen syntes avvika betydligt från domar sammanhängde med en mångfald kontrollgruppen framför allt i fråga om upp- olika personlighetsfaktorer och yttre förhålfostringsprinciper och känslomässiga relatio- landen. På grund av undersökningsgrupperner mellan föräldrar och barn men även nas förhållandevis ringa omfång måste dock i materiellt och kulturellt avseende. Skol- resultaten ännu bedömas med största för- .förhållandena visade också olikheter med siktighet. sämre anpassning såväl intellektuellt som kamratmässigt och disciplinärt bland brotts- 2.5 1960 års reviderade plan fallen. Lagöverträdarna tycktes i större utsträckning än kontrollfallen tillbringa sin Efter provundersökningen och enkätunderfritid under relativt okontrollerade förhål- sökningen gällde det att taga ställning till landen utanför familjen och ägna sig åt sys- hur undersökningsplanen slutligen skulle utselsättningar och vanor som kunde innebära formas. En av de väsentligaste frågorna därstörre risker för asocialt beteende. Brotts- vid gällde huruvida indelningen i brottsfallen ägnade också trots vissa kamratan- grupp och kontrollgrupp skulle bibehållas. passningssvårigheter större del av fritiden Med ledning av de preliminära resultat som än kontrollfallen åt samvaro med sina kam- erhållits vid enkätundersökningen fann de rater, vilka dessutom var mer asocialt in- sakkunniga att denna indelning kunde anriktade än kontrollfallens kamrater. I soma- vändas även i fortsättningen. Förekomst i tiskt-medicinskt avseende förelåg inte några polisens register skulle alltjämt vara urvalsandra mer anmärkningsvärda skillnader kriterium för brottsgruppen. mellan de båda undersökta grupperna än Erfarenheterna av provundersökningen att såväl skalltraumata som andra former gav klart vid handen att det ursprungligen av kroppsligt trauma syntes ha förekommit beräknade antalet pojkar som skulle ingå oftare bland lagöverträdama. De psykolo- i undersökningen måste avsevärt begränsas, giska och psykiatriska faktorerna gav större om undersökningen skulle kunna genomgruppdifferenser med högre frekvenser in- föras inom en tids- och kostnadsmässigt om brottsgruppen av psykiska störningar rimlig ram. Med hänsyn till att redan provoch funktionsbrister, varav en del kunde be- undersökningen givit påtagliga resultat fann tecknas som miljöskador, andra som utslag de sakkunniga att en stark begränsning kunav mer konstitutionella insufficiensdrag hos de ske utan att undersökningens syfte efterpersonligheten. Skillnaderna, som visade sig sattes. Antalet brottsfall ansågs sålunda kunbåde i djupt liggande psykologiska meka- na nedsättas till 200, dvs. 150 utöver den nismer och i yttre beteenden. reaktioner och brottsgrupp som ingick i provundersökningattityder, berörde flertalet av de emotionel- en. Vad angår kontrollgruppen stannade de la, intellektuella och sociala funktioner, som sakkunniga för att ytterligare endast 50 brukar anses vara av betydelse för den all- pojkar skulle uttagas eller alltså att i fortmänna anpassningskapaciteten. Trots att sättningen kontrollfall skulle uttagas endast symptom på mental ohälsa förekom ganska för vart tredje brottsfall. Detta förutsatte ofta i brottsgruppen syntes dock gravare viss omläggning av matchningsförfarandet. psykiska rubbningar vara sällsynta. Brotts- I åldersavseende ansåg de sakkunniga efgruppen utvisade även på andra områden ter provundersökningen önskvärt att ytterän kriminaliteten högre grad av asocialitet ligare markera undersökningens karaktär av än kontrollgruppen. Lagöverträdelserna debutantundersökning för de yngre ålderstycktes vara ett symptom bland många and- klasserna genom att sänka den övre gränsen ra på mer generella anpassningssvårigheter, till 14 men ej fyllda 15 år. Härigenom skulle som yttrade sig i hem, skola och under fri- för den fortsatta undersökningen endast tid. Sammanfattningsvis kunde sägas, att de komma att uttagas pojkar under straffmynsamlade undersökningsresultaten tydde på dighetsåldern. Vidare ansågs nu lämpligt att

22 . SOU 1971: 49

medtaga endast sådana pojkar som debute- På dessa listor uppföres endast personer, rade med egendomsbrott. På så sätt skulle som fyller ovannämnda kriterier och beman få ett homogent material som svarade träffande vilka utredningen är så klar att mot den vanligaste typen av ungdomsbrott. åtal skulle kunna anställas om vederbörande Redan innan provundersökningen igång- vore straffmyndig (erkännande eller annan sattes uppmärksammades den risk för sned- utredning). Bedömningen av skuldfrågan vridning av resultaten som kunde föreligga kommer härigenom att ligga hos åklagare genom eventuell behandlingseffekt av själva eller kompetent polisman i stället för hos undersökningsförfarandet. En lämplig me- klientelundersökningen. tod att hålla detta under kontroll fann de 2. Kontrollgrupp. 50 kontrollfall (utöver sakkunniga vara att ur polislistoma resp. de hittills undersökta 50 fallen) utväljes befolkningsregistren uttaga personer (s. k. slumpvis ur mantalsregistret med iakttaganoch de av att de i vissa matchningsvariabler skuggor) för jämförelse med brottsålder, bostadsdistrikt, socialgrupp och fakontrollgruppema. Den närmare utformningen av den fol- miljetyp - fördelar sig på samma sätt som low-up-studie som skulle ingå i undersök- i brottsgruppen. ningen kunde ej på detta stadium faststäl- Till vart tredje brottsfall hämtas ur manlas. T. v. fann de sakkunniga böra tillses, talsregistret ett kontrollfall med motsvaranatt pojkarnas asocialitet och de åtgärder som de egenskaper i alla matchningsvariablerna. de blev föremål för fortlöpande registrera,- Kontrollfall, som visar sig vara av polisen des. i Stockholm eller på annan ort kända för I anslutning till diskussionerna om match- brott, begångna före undersökningstillfäl-

rningsförfarandet övervägdes att utföra en let, utgår ur undersökningen.

särskild 3. Kontroll av behandlingseffekten. För undersökning angående gängbildning. En sådan undersökning skulle emeller- kontroll av undersökningsförfarandets betdi kräva omfattande om den - elförberedelser, handlingseffekt på brottsfallen negativ skulle bli av något större värde, och alltför ler positiv - uttages ur polislistorna persomycket belasta den administrativa appara- ner, som inte undersöks. Då denna grupp inten. Frågan ställdes därför på framtiden. te medför annat arbete än registrering på Vad angår de olika undersökningsmo- kort och datakontroll i mantalsregistret, avmenten gav provundersökningen ej anled- passas dess storlek efter vad som är lämpning till mera betydande förändringar. EEG- ligt ur statistisk synpunkt. Sampeln uttages undersökningar ansågs dock kunna slopas. så, att den utöver de vanliga matchnings- I fråga om registerdata fann de sakkunniga variablerna ansluter sig till den undersökta värdefullt att komplettera undersöknings- brottsgruppen även i fråga om fördelning materialet med pojkarnas skolbetyg under på brottstyper. hela skoltiden. Ur normalpopulationen uttages på lik- Den reviderade plan för den fortsatta un- nande sätt en grupp för kontroll av underdersökningen som framlades den 12 decem- sökningsförfarandets behandlingseffekt på ber 1960 innehöll på grundval av dessa över- kontrollfallen. väganden i huvudsak följande: 4. Undersökningsmetoder. Samtliga för- 1. Brottsgrupp. Utöver de hittills under- sökspersoner inom såväl brotts- som konsökta 50 brottsfallen undersökes 150 man- trollgrupp undersöks med följande metoder liga brottsdebutanter, som vid tidpunkten och instrument i här angiven ordning; för brottet var fyllda ll men ej 15 år, och a) Uppgifter ur straffregister, socialresom gjort sig skyldiga till egendomsbrott gister etc. insamlas beträffande försöksperav icke bagatellkaraktär. Undersökningsfal- sonen och dennes anhöriga. len utplockas efter samma prin- b) lntelligensmätrting med Terman-Merslumpvis ciper som tidigare från listor, vilka tillhan- rill, som kompletteras med icke-verbal testdahålles av polismyndigheten i Stockholm. metod.

SOU 1971: 49 23

c) De projektiva testen Rorschach och för specialundersökning beträffande vålds- AAT (Adolescent Apperception Test) med brottslighet. de modifikationer som påkallats av erfarenheterna från provundersökningen. Två psy- 2.7 F ollow-up-undersökningen kologer dubbelbedömer samtliga testprotokoll oberoende av varandra. Frågan om den närmare utformningen av d) Sociologisk intervju, varvid formulä- follow-up-undersökningen lämnades öppen ret från provundersökningen väsentligt ned- i 1960 års plan. Fasta riktlinjer för denna kortas och vidare kompå vissa punkter del av undersökningsprojektet bestämdes år pletteras med mer öppen intervju. Intervju- 1963. Det beslöts att samtliga försöksperare och sociolog utvärderar resultaten obe- soner i klientelundersökningen skulle ingå roende av varandra. i follow-up-delen och där följas tills de fyllt e) Reviderad upplaga av det »brottslig- 18 år. Civila och militära registerdata skulle hetsformulär» som utprovats på ett stort an- insamlas. Därjämte skulle pojkarna i samtal skolungdomar i Stockholm och som an- band med inskrivningen till militärtjänst bli vänts på en del av försökspersonerna i prov- föremål för särskild individuell undersökundersökningen. ning i form av intervju för utrönande av f) Enkelt intressetest rörande fritidssys- pojkarnas sociala och psykiska anpassning selsättningar och liknande. i olika avseenden, attitydundersökning i fråg) Medicinsk-psykiatrisk undersökning i ga om samhällsnormer samt undersökning stort sett efter samma linjer som i provun- avseende självdeklarerad brottslighet. dersökningen men med de detaljförändringar som följer av hittillsvarande erfarenheter. EEG-undersökningarna utgår. h) Skriftlig och muntlig lärarintervju efter samma principer som i provundersökningen men med komplettering särskilt i fråga om kamratförhållanden. i) Hembesök med föräldraintervjuer, vilket dock inte innebär att föräldrabesöket i samband med den psykiatriska undersökningen kan undvaras. j) Skolbetyg insamlas beträffande försökspersonernas hela skoltid.

2.6 H uvudundersökningen

De sakkunniga erhöll som tidigare nämnts den 30 december 1960 bemyndigande att fullfölja undersökningen i huvudsaklig överensstämmelse med den reviderade planen.

Huvudundersökningen påbörjades därefter i

början av år 1961. Arbetet med intervjuer och testningar pågick till hösten 1962. Vid insamlingen av undersökningsmaterialet följdes 1960 års plan med smärre avvikelser. Såsom icke-verbal testmetod valdes - i stället för Portens labyrintprov som användes i provundersökningen performance-delen av WISC. En särskild grupp uttogs pojkar

24 SOU 1971: 49

3 i av den allmänna

Undersökningen belysning

kriminalitetsutvecklin gen

Av Gösta Carlsson

3.1 F ramställningens förändringar i avseende på kriminalitet som syfte ägt rum, deras storleksordning och ledtrå- Klientelundersökningen bygger på ett spe- som kan hämtas ur tidsdar för analysen ciellt material, en ingående studie av ett anserierna. tal unga brottsdebutanter, och som jämfö- Det kommer att ta att visa sig lämpligt relse, en grupp pojkar i samma ålder som upp de båda frågeställningarna jämsides efinte är kända av polisen. Hela materialet tersom samma statistiska material ibland samlades in under loppet av några år i slukan användas för bägge ändamålen. tet av 1950- och början av 1960-talet och Det bör förutskickas att de avslutande är vidare begränsat till Stockholms stad (i partierna av detta kapitel kommer att bli av administrativ mening). Den tids- och rumsen något mer teknisk natur än huvuddelen. mässiga avgränsningen, liksom uppläggning-

en i övrigt, bestämmer vad slags analys som materialets 3.2 Det statistiska kan företas, och vilka vetenskapliga frågebegränsningar ställningar som kan tas upp. för en jämförande studie är i åt- Just med hänsyn till att undersökningen Underlaget kanaliserats i en bestämd att fast- skilliga avseenden bristfälligt och den kan riktning, ställa kriminalitetens samvariation med en därför ej bli så fullständig eller inträngande

rad medicinska, psykologiska och sociolo- som vore önskvärt. De brister som åsyftas

giska faktorer i ett tvärsnittsperspektiv, och är inte de generella, att det verkliga antalet

eller det verkliga antalet i görligaste mån de bakomliggande orsaks- begångna brott, att det använda och deras inte mönstren, är det befogat lagöverträdare egenskaper, är känt utan endast brott och stockholmsmaterialet sättes in i ett något registrerade vidare rums- I Det gäller här och tidsmässigt perspektiv. ertappade lagöverträdare. mera De kriminalstadet följande kommer så att ske, huvudsyf- speciella svagheter. tena är: tistiska serierna är få och kartläggningen att bedöma i vil- ofullständig. För Stockholm och 1) Att göra det möjligt mycket i Stock- andra större städer finns visserligen ken grad kriminalitetsförhållandena några holm överensstämmer med de i landet i öv- en polisstatistik över antalet anmälda brott

rigt rådande, och i vilka avseenden de är som går långt tillbaka i tiden, men för Sve-

och därmed rige i sin helhet kan utvecklingen i avseende särpräglade, generaliserbarheten av klientelundersökningens resultat. på brottsvolym endast följas tillbaka till

2) Att bestämma undersökningsperiodens 1950, dessförinnan finns ingen statistik över

till utvecklingen under en anmälda eller till polisens kännedom komna läge med hänsyn längre tidrymd och att något beröra de risk- brott.

SOU 1971: 49 25

Med uppgifter från domstolar och åkla- polisstatistiken, undergått en långsiktig och gare sammanställs en statistik över personer i stora drag oavbruten stegring sedan 1920som sakfällts för brott, eller beviljats åtals- talet. Tillfällen av stagnation och t. o. m. eftergift (motsvarande), men denna person- minskning uppträder men är episodiska. statistik har många ofullkomligheter och se- Det bör observeras att tillväxttrenderna rierna företer kontinuitetsbrott. Den för tämligen nära ansluter sig till en exponenklientelundersökningen speciellt intressanta tiell eller ränta-på-ränta-trend, d. v. s. en kategorin lagöverträdare under 15 år som trend som innebär ökning med en viss konvarken faller under domstolars eller åklaga- stant procentsats per år, och följaktligen en res prövning har länge varit mycket brist- konstant fördubblingstid. Genom logaritfälligt redovisad även om på sistone en för- misk transfonnering av frekvensen blir en bättring skett på den punkten. sådan trend lineär, av diagram fig. 3: 1 b Om den fortsatta redovisningen och dis- framgår i vilken grad de tre tillväxtkurvorna kussionen ger ett intryck av oenhetlighet i följer det mönstret. Fördubblingstiden är för materialet, med ömsom stockholmsdata, strafflagsbrott i Stockholm omkring 15 år, ömsom riksdata, ligger förklaringen delvis i Göteborg något mindre. Några implikai de nyss anförda omständigheterna. Det bör tioner av en sådan tillväxthastighet komemellertid på nytt understrykas att en vidg- mer att beröras senare. ning av perspektivet så att det omfattar hela Förhållandena före 1920 måste i det hela landet också är nödvändig i enlighet med lämnas därhän, dock är ett påpekande vikden grundläggande planen. tigt. Situationen före 1920 förefaller att ha varit mera stabil, både polisstatistik från Stockholm för perioden 1900-1920, och 3.3 Den långsiktiga kriminalitetsdomstolsstatistik för hela landet från senare utvecklingen delen av 1800-talet och framåt (här ej redo- Som tidigare nämnts finns uppgifter till- visad) pekar i denna riktning. Någon långöver antalet till polisens kännedom siktig tillväxt gör sig inte gällande före gängliga komna brott för Stockholms 1920-talet, däremot mera kortvariga stad (men ej svängförortskommunerna) för en relativt ningar, framförallt en mycket stark men lång Detsamma av kriminaliteten 1917tidrymd. gäller bl. a. Göteborgs kortvarig uppgång stad. I tabell 3.1 (se s. 35) och motsvarande 18. Fast 1920-talets siffror kan sägas inleda diagram i figurerna 3: 1 a och 3: 1 b åter- ett nytt skede måste de betecknas som ganfinns utvecklingen i vad avser samtliga straff- ska normala mot bakgrunden av den tidilagsbrott, utom fylleri och förargelseväckan- gare, traditionella kriminaliteten, ännu 1930de beteende, för Stockholm och Göteborg talets värden är i Stockholm förhållandevis och perioden 1920-1965, angiven som en nära nivån före 1:a världskriget; i Göteborg frekvens per 100 000 invånare. För Stock- har de däremot höjt sig påtagligt över denna holm finns också en separat serie över stöld nivå. För Stockholms del är det först 1940och inbrott (inklusive snatteri men exklu- talet som definitivt klipper av bandet med sive rån). det tidigare skedet. Innan tidsserierna kommenteras är det på Man kan anta att den totala brottsvolysin plats att erinra om den svaghet som lig- men påverkas av befolkningens åldersförger i att man ej har naturliga enheter, delning. All erfarenhet talar för att tonårsd. v. s. Storstockholm och Storgöteborg. ungdom bidrar starkt, och att kriminaliteten Som det nu är kan man förmoda att fram- i själva verket kulminerar omkring 15-årsförallt stockholmssiffrorna påverkats av de åldern (Sveri 1960, kap. 10). Under periosnabbt växande förortskommunerna utan der då det finns relativt mycket tonåringar att kunna göra någon korrektion för detta. bör därför kriminaliteten, räknad per Det framgår av tabellen och diagrammen 100000 total befolkning, stiga, och under att brottsligheten, sådan den avspeglar sig i perioder då tonåringarna är svagt företräd-

26 SOU 1971: 49

Frekvens per 100.000 , $thlm;SL-bro1t

SL- brott , Gtbg;

Sthlm; Stöldo inbrott

iillltlliltlllxllt Jllllllll 111111111 ||.|l_i 1920 1930 1940 1950 1960

Figur 3:1 a. Brott komna till polisens kännedom per 100 000: Stockholm och Göteborg.

Frekvens per 100.000 Logskulu . _ ._ SlhlrmSL brott 10.000 - SL-bvott ,P Gtbg; Sthlm;Stöld0 _ inbrott

f

/._

o-fjü

g

5000 . :i

,O P

4 l LJ l 1 I 1 l l l l l l l 1 l | 1 | 1 l l | 1 1 1 | l I 1 l 1 l 1 1 | 1 l [L] 1920 1930 1940 1950 1960

Figur 3:1 b. Brott komna till polisens kännedom per 100 000: Stockholm och Göteborg. Logaritmisk skala för frekvensen.

en fullgod kor- miskt transformerat) har lineära trender anda, sjunka. Att åstadkomma rektion men Resulför denna effekt är inte möjligt, passats med minstakvadratmetoden. 3: 2a och 3: 2b har ett för- tatet blir en något snabbare tillväxt för Göi figurerna sök gjorts att med antagna värden för brotts- teborg än för Stockholm. I slutet av periointensiteten 1950- och 1960-talen, de i olika ålders-grupper genom s. k. den, under ligger indirekt åstadkomma ett in- bägge städerna på samma nivå. Också av- Standardisering åldersstruktur elirni- vikelserna från trenden tenderar att överdex där befolkningens nerats som störande faktor. Intensitetsvär- ensstämma, d. v. s. stagnation eller acceleradena får betraktas som föga bättre än giss- tion kommer ofta samtidigt. Intrycket kvarningar, och korrektionen som grov. I det står även om man bortser från krigsåren. hela blir resultatet detsamma som tidigare. Samma bild av ett nationellt snarare än Till det ålderskorrigerade index (logarit- lokalt mönster framträder i fig. 3: 3 som

SOU 1971: 49 27

IC (log. skala)

l l I ;I 1920 1930 1940 1950 1960 Figur 3:2 a. Brottsutvecklingen i Stockholm med korrektion för befolkningens ålderssammansättning. IC = Co/CE C0 = observerad kriminalitet. CE = väntad kriminalitet med antagande av vikterna 200 för åldersgruppen 10-15; 250 för 15-20; 150 för 20-25; samt 25 för övriga. Material: Till polisens kännedom komna strafflagsbrott (utom fylleri och förargelseväckande beteende). Minsta-kvadratütjämning: wlog IC = 0 021 t + 1,307 Serien omfattar åren 1921-1960 (1920 = 0).

100.09 skala)

I l l I 1920 1930 191.0 1950 1960 Figur 3:2b. Brottsutvecklingen i Göteborg med korrektion för befolkningens âlderssammansättning. Jfr Figur 3:4 Minsta-kvadratutjämning: mlog IC = 0 024t + 1,182 Serien omfattar åren 1921-1960. (1920 = 0)

28 SOU 1971: 49

Frekv. per 100.000 3 Stockholm 7000 _ i Göteborg / G000 /0\

y”

wgy/o-/V z 5000 _ i* \ p---O/ ø _ w-4L\V/ 1.000 /Å Hela landet .

3000 J/ Ähágâ; r M

ZWO z* 4k 1000 __ l I | I 1 I I l 1 1 I 1950 1955 1950 1955

Figur 3:3. Brott mot egendom enl. SL 20. kap.-BrB 8. kap.

utvecklingen i avseende på egen- betyder att landet i sin helhet ett stycke in belyser domsbrott enligt polisstatistiken. För Stock- på 1960-talet nått den nivå som storstäderna holm och Göteborg redovisas en kriminali- hade omkring 1950. Om tillväxten fortsätter tetsfrekvens som är ungefär dubbelt så hög i samma takt kommer följaktligen kriminasom för landet i sin helhet (inklusive de litetsfrekvensen i Stockholm under klientelbägge städerna). Alla tre serierna visar till- undersökningens materialinsamling att svara växt av ungefär samma storleksordning som mot situationen för landet i sin helhet någon de tidigare diskuterade storstadsserierna. Det gång i mitten av 1970-talet.

Frekv per 100.000 8000-

7000 -

l 000

IIILIIIII 1920 1930 191.0 1950 WO

Figur 3:4. Stöldbrottslighet enl. polisstatistik i de nordiska huvudstäderna. Stockholm: Stöld, snatteri, inbrott (S) Oslo: Enkel och grov stöld (O) Helsingfors: Enkel stöld, snatteri, grov stöld (H) Köbenhavn: Stöldbrottslighet. Ändrad def. 1954. Köbenhavn och Fredriksberg (K). Uppg. saknas för 1944-45.

SOU 1971: 49 29

Sverige ö

--4 Danmark

W

°-°---a. _ _ A›---o---°*_* §*--1r »,.--4›--+--°--+--C England 8. Wales 1 ›/o 2000 \

Finland . KID

I I I I I I I I l I 1 l I I I I I I ; i 1945 1950 1955 1960 INB

Figur 3:5. Till polisens kännedom komna brott per 100 000 total befolkning. Sverige: Brott mot straiflagen (brottsbalken) Danmark: Brott mot den borgerlige strañov (ej bettleri och lösdriveri) Finland: Brott mot person och egendom. England & Wales: Indictable Olfenoes.

Beträffande klientelundersökningens gene- tillväxten stockholmsserien alldeles klart i raliserbarhet kan det alltså noteras att Stock- en kategori för sig. Hade göteborgsserien holm visserligen hade en hög kriminalitets- lagts in i samma diagram hade den lika nivå enligt polisstatistiken då undersökning- klart avvikit från de danska, norska och en pågick, men att huvudstaden inte var finska serierna. Man kan kanske observera unik i det avseendet, och att förhållandena i den starkare stegringen av Stockholms kristora delar av landet kan bli likadana om minalitet redan under 1920- och 1930-talen, nuvarande tendenser blir bestående. men det är underefterkrigsperioden den är Om kriminalitetens stegring är ett natio- påfallande. nellt snarare än lokalt eller regionalt feno- I fig 3: 5 presenteras data från eftermen, uppkommer frågan om det i själva ver- krigsperioden för Sverige, Danmark, Finket är internationellt. Så tycks inte vara fal- land och England med Wales. Kurvorna belet. I fig. 3: 4 återges serier över stöld- styrker Sveriges unika läge bland de norbrottslighet från de fyra nordiska huvudstä- diska länderna, dock saknas uppgifter från derna, återigen enligt polisstatistik, d. v. s. till Norge. Däremot är den engelska utveckpolisens kännedom komna brott. Man gör lingen ännu mer dramatisk; efter att ha hålklokt i att inte anställa alltför många be- lit sig relativt stabila under en följd av år traktelser över nivåerna, den absoluta höj- rusar kriminalitetssiffrorna uppåt efter 1955 den, men det är slående hur Stockholm skil- i en takt som Sverige ej upplevt sedan krigsjer sig från de övriga i avseende på tillväx- åren. ten. Även om en viss stegring kan märkas En sammanfattande diskussion kommer i slutet av 1950- och början av 1960-talen att ges i slutet av detta kapitel, och konsei några av de andra serierna placerar den kvenserna för klientelundersökningen komsnabba och under lång tid vidmakthållna mer därvid att beröras något mera ingå-

30 SOU 1971: 49

ende. Tillsvidare är det tillräckligt att peka rade samhällen 1920 och långt tidigare, men slutsatser som förefaller berätti- i bägge miljöerna har kriminalitetsfrekvenpå några gade på grundval av det hittills framlagda sen mångdubblats. materialet. Både den långsiktiga stabiliteten i svensk kriminalitet före 1920, så långt den 3.4 Lagöverträdare i olika låter sig bedömas med polis- och domstolsåldersgrupper statistik, och de nordiska serierna 1920av de polisanmälda brotten blir ald- 1965, talar för att den gängse synen på kri- Många minalitetstrender som bestämda av social rig uppklarade och information om förövaoch inkomstutveckling, är orik- ren blir aldrig tillgänglig. Den statistik över förändring i kategorisk form. Skillnaden personer som är misstänkta för brott eller tig, åtminstone i välståndsnivå och realinkomstuveckling som blivit sakfällda för brott vilar följaktlimellan Danmark och torde vara gen på ett urval ur den totala massan av Sverige måttlig. I avseende på biltäthet är lagöverträdare, kända och okända, och urmycket Danmarks i förhållande till valets natur är oklar. Det är så mycket aneftersläpning Sverige obefintlig före 1950, och under 5 år gelägnare att betona detta som klientelundärefter; kriminalitetstrenderna är däremot dersökningens material är draget ur detta i hög grad skiljaktiga. Det är lika tydligt att urval av ertappade lagöverträdare; som seurbanisering inte är en tillräcklig förklaring nare skall belysas är uppklaringsprocenten till växande kriminalitet, Stockholm och Gö- ovanligt låg i Stockholm och den sållning teborg måste beskrivas som högt urbanise- som sker mellan förövande och upptäckt

Frekvens per 1000.10 (logoritrvisk skala) 10000

GTA]

Anmaua bmtt smcuhoun Anmälda brott hela landet O \

,älva p g .s J I,\V›s|,

1°°° v-o-o I?

,AI

“Vi

x a-“å / l \ Llppklarade brott I \ _qdoo Stockholm

xL r., . b-X ,_ ,l o w ,ToåeO

f: °

I W f.” 54 , °“0-o-0 Uppklurode bvetihelalasdet 1000 / X

\V” \yl j?

K

sakfällda helt landet

_JÃ/*m*

for

300 M

w

”VW-få .Juristkmflikt 191.8

200 - :FIIIIII llllNllll lllllllll lllllllll lllllllll |I||[J_I 7920 B30 191.0 1950 1960

Figur 3:6. Brott per 100 000 total befolkning samt sakfällda för brott mot straff lagen (inklusive åtalseftergift enl. 1944 års lag) per 100 000 befolkning över 15 år. för Stockholm beträffande sakfällda + åtalseftergift endast tillgängliga för vissa år Uppgifter efter 1943.

SOU 1971: 49 31

f-

,WR

llllllllllllllllllll Illllllll :narluniinilillurr 4 1920 1930 191.0 1950 1960 1970 Figur 3:7. Sakfällda + åtalseftergift enligt 1944 (1964) års lag för straffregisterbrott (motsvarande). Frekvens per 100 000 befolkning i motsvarande ålder. För perioden 1944-1960 är antalet åtalseftergifter för straffregisterbrott skattat som 60-68% av åtalseftergifter för strafflagsbrott.

kan i ovanligt hög grad påverka resultatet. uppehåll. Det kan noteras att frekvensen Inte desto mindre ger polisens, domstolars Sakfällda i Stockholm påtagligt stagnerade och åklagares uppgifter över kända lagöver- och gick tillbaka under 1930-talet vilket trädare viktiga ledtrådar i analysen av brotts- inte motsvaras av en lika utpräglad svacka ligheten, särskilt är åldersdata av intresse. i frekvensen anmälda brott, däremot i fre- I fig. 3:6 finns samlade ett antal se- kvensen uppklarade brott. Fyndet är en pårier, delvis diskuterade tidigare (anmälda minnelse att domstolsstatistik över sakfällda brott i Stockholm och hela landet). Nya är och polisstatistik över anmälda brott inte serierna över uppklarade brott samt sakfällda alltid rör sig parallellt, och såtillvida kvarför strafflagsbrott med tillägg för åtalsefter- står en viss osäkerhet rörande den polisangift enligt 1944 års lag (eller motsvarande). mälda brottslighetens utveckling i Sverige Korrigering för andra typer av åtalsunder- före 1950. låtelse har ej kunnat göras, för Stockholm Uppgifter över brottslingarnas egenskafinns siffror tillgängliga endast för vissa år per, framförallt âldersfördelning, ges i den efter 1944 som framgår av diagrammet. svenska statistiken huvudsakligen för den Före 1950 finns ingen statistik över brotts- allvarligare kriminaliteten, straffregistervolymen i betydelsen polisanmälda brott för brottsligheten (motsvarande). I fig. 3: 7 Sverige i sin helhet. Kurvan över Sakfällda finns tidsserier för de tre åldersgrupperna för strafflagsbrott i hela landet (inklusive 15-17 år, 18-20 år samt 21 år och över. Stockholm) tyder på att utvecklingen inte En approximativ korrektion har gjorts för varit alltför olik den som mera direkt kan åtalseftergift enligt 1944 års lag (motsvadokumenteras för de större städerna. Den rande). relativa frekvensen sakfällda växer från Frapperande är den starka ökningen för 1920-talet och framåt, låt vara med vissa den lägsta åldersgruppen 15-17 år och det

32 SOU 1971: 49

flackare förloppet för gruppen 21 år och direkt vägar, den ena med en tämligen reaköver. Eftersom skalan är logaritmisk svarar den andra tion, med fördröjd effekt. Lagkurvornas lutning mot den procentuella ök- överträdelser norbegås både av majoriteten ningen. Den starkare ökningen för de yngre malt samhällsanpassade, med låg frekvens, betyder en rörelse nedåt på åldersskalan och av en starkt deviant minoritet med dåför kriminaliteten, ett ofta omdebatterat fe- lig och brottssamhällsanpassning kraftig nomen. Man kan föreställa belastning. sig att båda grupperna reagerar med en ökning av den kriminella aktiviteten i en tid av allmän 3.5 Åldersförskiutrlingarnas tolkning uppgång; minoriteten står förmodligen för Det bör observeras att alla en betydande del av brottsvolymen trots sin åldersgrupper tycks påverkas ungefär samtidigt av en begränsade storlek, men en observation av stegring i brottsligheten, fast med olika styr- dessa förhållanden är inte möjlig. Detta är den direkta reaktionen men inte den enda. ka, de yngre starkast. Den ytterligare åldersuppdelning den svenska kriminalstatistiken Bland de unga, som också påverkas av höjöver straffregisterbrottslighet visar ningen, blir resultatet att en större andel än medger klarare detta förhållande men kommer ej i tidigare kohorter (födelsekullar) blir relahär att redovisas eftersom huvudtendensen tivt varaktigt fixerade i en livsform med framgår av redan berört material. fortsatt stark kriminell aktivitet, dvs. en större andel Frågan är om åldersförskjutningen är re- kommer att tillhöra den deversibel, d. v. s. vad som händer under en vianta minoritet som nyss berördes. Det beperiod av allmän nedgång i brottsligheten. tyder i sin tur att kohorten framgent kom- För Sveriges del får man gå tillbaka till 1:a mer att ge ett större bidrag till samhällets världskriget och åren närmast efter för att totala kriminalitet än tidigare kohorter; detfinna ett exempel. Här visar det sig att de ta är den fördröjda, eller lågtidseffekten. yngre både ökar kraftigare under en period Den betydande återfallsrisken, tendensen att av uppgång och minskar kraftigare under bli kvar i asocialt och kriminellt beteende en period av nedgång. Liknande effekter om man väl börjat, ständigt diskuterad och uppträder i Finland i samband med sväng- framträdande också i klientelundersökningningar i den allmänna kriminaliteten under ens material, spelar här en ny roll, som for- 1940- och 1950-talen; ju yngre gruppen är mare av tidstrender för den totala brottsligdesto mera markerade och fall hetsvolymen i samhället. I en period av långstegringar (Carlsson 1969). siktig tillväxt av den allmänna brottsbenä- Om vi i det följande begränsar oss till genheten kommer olika åldersgrupper, med uppgångsperioderna kan man uttrycka sa- de antaganden som gjorts, att uppvisa ungeken så att något okänt, X, drabbar samhäl- fär det mönster i fråga om stegringstakt som let med reaktion över hela åldersskalan (el- de observerade serierna utvisar. Samma hyler åtminstone långt upp på den) men med potes förklarar också en tendens hos föränden särskilt kraftig reaktion bland de yngre, ringar i den allmänna kriminalitetsfrekvenså att deras kriminalitetsfrekvens sen att komma i »vågor»; en sådan tendens stiger snabbare än de äldres. Det tyder följaktli- har framträtt i det tidigare redovisade magen på att X inte ovillkorligen måste komma terialet. Ålders- och kohorteffekter av det tidigt i individens liv för att verka, och att slag som nyss berörts leder nonnalt till ett det inte är oupplösligt förbundet med upp- mjukt »kvasicykliskt› förlopp hos tidsfostrings- eller socialiseringsmiljön. Samti- serierna. digt kvarstår att förklara de yngres över- Det måste på nytt understrykas att tolkkänslighet. ningen är i behov av en mera inträngande En som det förefaller rimlig men hypo- och inte kan betraktas som säkerprövning, -tetisk förklaring är följande. En ställd. stegring Man kan förmoda, att den inte är i i det »kriminogena» trycket verkar över tvâ stånd att förklara alla enskildheter i den ob-

SOU 1971: 49

3-712137

serverade alldeles skillnader i åldersfördelningen i den totala kriminalitetsutvecklingen, bortsett från att frågan om de drivande kraf- befolkningen i Stockholm, Göteborg, etc., terna bakom en allmän X, fort- ej heller är det troligt att den reella krimistegring, farande är ouppklarad. Det är troligt att naliteten i gruppen under 15 år är lägre i kriminalitetens nedåt Stockholm än annorstädes. Den relativt vandring på åldersav personer under skalan till en del skall ses som ett självstän- svaga representationen digt fenomen sammanhängande med det 15 år sammanhänger troligast med uppklarmoderna samhällets ändrade villkor för so- som är påfallande låg i ningsprocenten, också en ti- Stockholm, påfallande hög i Malmö. Under cialiseringsprocessen, möjligen (T anner 1968). samma tid, 1961-62, klarades omkring digare fysisk mognad 20 % av alla brott upp i Stockholm, omkring 35 % i Malmö. Av inbrotten klarades 3.6 F örhållandena i Stockholm omkring 10 % upp i Stockholm, något över

i

Det finns att betvivla att 20 % i Malmö. För biltillgreppen är siff- i ingen anledning 1 stockholmskriminaliteten i stora drag följt rorna för Stockholm och Malmö 8 respek- l

samma utvecklingsmönster, och i viss ut- tive 44 %. Göteborg faller mellan dessa ex- i kan det direkt tremer, för riket i övrigt är siffran ganska l

sträckning beläggas. Frekveni sen (per 100 000) sakfällda i åldern 15-17 lik Malmös.

En låg uppklarningsprocent sammanhäng- l

år för stöld, snatteri och rån mer än fem-

i

dubblades mellan 1922/23 och 1942/43; er, som orsak eller verkan, med en inrikt- 15-17 av spaningsarbetet, eller med andra för alla åldersgrupper, inklusive år, ning Effek- som särskilt kommer att rör det sig endast om en fördubbling. omständigheter, om frekvensen be- sänka risken för ungdomar under 15 år att ten är ungefär densamma stäms för samtliga (utom fyl- bli ertappade. Stockholms unika ställning strafflagsbrott För i detta hänseende måste observeras innan leri och förargelseväckande beteende). den yngsta gruppen straffmyndiga har fre- man generaliserar klientelundersökningens kvensen till mer än det sexdubbla; resultat. Det verkar rimligast att anta att den stigit för alla åldersgrupper rör det sig om obe- relativa underrepresentationen för de yngsta medför att de som trots allt faller ut som tydligt mer än en 50 % ökning. införande 1944 gör det debutanter före 15 års ålder skall vara all- Åtalseftergiftens svårt att kontrollera om tendensen fortsät- varligare belastade i fråga om reell krimiklien- nalitet och i andra hänseenden ter. Uppgifter om det straffmyndiga jämförda lämnar fall med debutanter i samma ålder telets åldersfördelning i varje exempelvis obesvarad om frekvensen lagöver- i Malmö. Denna fråga kräver emellertid frågan trädare under 15 år. Med hänsyn till att en något närmare analys.

klientelundersökningen i huvudsak begränsats till gruppen under 15 år är det en brist 3.7 Selektion genom låg upptäcktsrisk som bör avlägsnas. Vissa uppgifter ur polisstatistiken från början av 1960-talet ger ett För en mera teknisk utredning av den effekt begrepp om den yngsta kategorins storlek, variationer i upptäcktssannolikheten kan få och att förhållandena i Stockholm i viss hänvisas till en särskild bilaga (bil. 1); vad mån är särpräglade, vilket bör beaktas vid som här följer är en förenklad och förkortad resultatens tolkning. version där huvudresultaten återges i ord i Under åren 1961-62 var av alla män stället för formler och siffror.

misstänkta för strafflagsbrott (utom fylleri Genom att klientelundersökningen bygoch förargelseväckande beteende) i Stock- ger på ett material som återgår på polisens holm 6 %, i Göteborg 14 %, i Malmö upptäckt av brottsdebutanter kommer det att påverkas av upptäcktssannolikheten. I 19 % och i riket i övrigt 16 % under 15 år. Fenomenet, som observerats av vilken riktning effekten går, och hur stor tidigare Sveri (1960:11), kan inte förklaras med den blir, kan endast härledas, om man till-

34 SOU 1971: 49

Tabell 3.1. Anmälda brott per 100000 in- låter sig vissa antaganden om upptäcktsrisnevånare. ker. I det följande antas konstant upptäcktsrisk oberoende av antalet (reellt begångna) Göteborgs brott. medför att de som Stockholms stad stad Låg upptäcktsrisk blir kända som debutanter är kraftigare be- Strafflags- Stöld och Stafflagslastade, i genomsnitt, i avseende på det verkbrott* inbrott brott* liga antalet begångna brott än de som icke blir kända som debutanter. Skillnaden blir

38 2 247 1 576 2 830 kala och temporära upptäcktssannolikheten, 39 2 203 1 574 3 210 vilket får tas i betraktande när man vill 1940 2 999 2 278 3 430 generalisera resultat eller upprepa under- 41 3 864 3 146 3 810

48 4 919 3 574 4 700 49 5 126 3 795 4 770

1950 4 883 3 383 4 750 51 5 866 3 894 6 290 52 4 950 3 392 5 120 53 4 730 3 465 4 980 54 4 936 3 425 5 450 55 5 983 4 485 5 240 56 6 160 4 722 5 380

61 7 324 5 762 5 530 62 7 534 5 913 6 410 63 8 088 6 351 6 560 64 8 814 6 887 7 560 65 10188 7 642 9185 1966 10 579 * I strañlagsbrotten är ej inräknat fylleri och förargelseväckande beteende.

SOU 1971: 49

Den teoretiska bakgrunden

Av Gustav Jonsson

bland strök konstansen hos individens beteende 4.1 Teorier om brottslighet medan man senare även framhöll dess förbarn och ungdom änderlighet under inflytandet av miljöupp- Frånsett teorier av huvudsakligen historiskt levelser. intresse (Lombroso, Durkheim m. fl.) har I viss opposition mot dessa tankegångar diskussionen inom fack- står emellertid även moderna auktoriteter den internationella område tenderat att (t. ex. Eysenck 1964) som belitteraturen på detta på området dels förklaringsmodel- stämt hävdar att tyngdpunkten fortfarande följa två huvudlinjer: från den en- bör ligga på ärftlighet och konstitution, inte ler som tar sin utgångspunkt skilde individen individual- Detta behöver dock inte innebära, (psykiatriska, på miljö. och menar skulle vara mepsykologiska psykoanalytiska teorier), man, att behandling dels förklaringsmodeller som betonar infly- ningslös. so- Flera forskare, bl. a. den nämnde tandet på individen av den omgivande, därvid an till äldre forskciala miljön (Sociologiska och socialpsykolo- Eysenck, knyter rörande den s. k. betingning av betegiska teorier). ning De psykiatriska förklaringsmodellerna av endet hos djur och människor som äger rum - i Sverige representerade äldre datum av om man systematiskt kombinerar ett visst namn och och beteende med bestraffning eller som Kinberg (1930 1935) obehag, - betonade tvärtom Den- Sjöbring (1913-14 och 1938) med lustuppleveuse, belöning. särskilt den anlagsbestämda bakgrunden och na forskning har också gett grundprincipen de konstitutionella särdragen hos de krimi- för behandling av människor, bl. a. kriminella. Det erfarenhetsmässiga underlaget till nell ungdom, genom s. k. beteende-terapi. dessa teorier bestod främst av rättspsykia- I äldre kriminologisk facklitteratur fäste triska undersökningar. man stort avseende vid tvillingundersöksvenska forskare med anknytning främst i form av jämförelser mellan Yngre ningar, till 1947, hur många enäggstvillingar respektive tvårättspsykiatrin (Rylander Inghe 1953 och 1958, Gerle 1955) äggstvillingar som båda blivit kriminella i 1949, Törnqvist en förmedlande stånd- vuxen ålder. Avsikten var förstås att därmed har i princip intagit samspelet belysa skillnader mellan arvsmässigt lika inpunkt på så sätt att de betonat mellan de i arvsmassan givna, konstitutio- divider (enäggstvillingar) med arvsmässigt nella faktorerna och de omgivande miljö- olika individer (tvåäggstvillingar). Särskilt faktorerna. Skillnaden mellan den äldre och intresse tilldrog sig enäggstvillingar som växt den nyare uppfattningen kom därvid fram- upp i olika miljö. När sådana tvillingar bliför allt att bestå däri att man tidigare under- vit skilda åt tidigt under barndomen men

36 SOU 1971: 49

dock sedermera båda hamnat i kriminalitet Ur kvantitativ synpunkt är det alltså tills ville man tolka detta som bevis för ärftlighe- vidare inte någon större fråga med tanke tens betydelse. på ungdomskriminalitetens uppkomst och Numera är många forskare skeptiskt in- behandling. Detta hindrar ju inte att detta ställda till sådana slutsatser. Man har på- nya forskningsområde förtjänar uppmärkpekat att tvillingar oftare än andra nyfödda samhet ur teoretiska aspekter. får lätta hjärnskador vid förlossningen och Principiellt gäller emellertid också, vilket därmed har ett gemensamt handikapp på kan vara viktigt att tillfoga som en generell barn, anmärkning, att varje antagande om att grund av yttre skada oftare än vanliga att tvillingar som placeras på olika håll arvsanlag, kromosom-avvikelser, skador eldock som regel får växa upp i miljöer som ler sjukdomar i centrala nervsystemet och visar mindre inbördes skillnader än vad som liknande utgör underlaget till asocial utveckgäller för olika miljöer inom samhället i ling inte ensamt kan innebära hel och full stort o. s. v. (för en omsorgsfull, kritisk ge- förklaring. Det man med fog kan anta är nomgång av litteraturen på området, se däremot att sådana minusfaktorer hos den Torold 1969). enskilde kan innebära en minskad motståndskraft mot påfrestningar i livet, d. v. s. nedsatt resistens mot miljöförhållanden. 4.2 Kromosom-rubbning och förstås Omvänt gäller också attgdålig miljö kriminalitet på intet sätt förringar betydelsen av arvsan- Under det senaste årtiondet (1960-talet) har lag eller hjärnskador. Tvärtom. emellertid diskussionen krimina- Det man brukar kalla organiska eller bioangående litetens fått förnyad ak- logiska teorier å den ena sidan och psykobiologiska underlag tualitet att avvikelser ifrå- dynamiska teorier å den andra utesluter sågenom upptäckten inom den lunda inte varann. Det rör sig om komplega om kromosomuppsättningen d. v. s. beträffande de mentära teorier, inte konträra teorier i memänskliga cellkärnan, substanser som anses inrymma ningen oförenliga motsatser. de ärftliga anlagen, tycks vara vanligare hos män och kanske också hos kvinnor som visat asociala 4.3 Psykoanalytisk förklaringsmodell drag. De undersökningar som hittills publicerats har huvudsakligen gällt personer som Bland de psykodynamiska teorierna intar vårdas på anstalter av olika slag, såsom psykoanalysen en särställning, både idéhismentalsjukhus och vårdanstalter för psykiskt toriskt och aktuellt. utvecklingsstörda. Sådana undersökningar är Grundinställningen enligt psykoanalytisk utförda även i de skandinaviska länderna teori är ju att individens beteende mot om- (se sammanställningar från Sverige av Forss- givningen bestämmes främst av hans uppman 1970 och från Danmark av Nielsen levelser under de första levnadsåren. Mil- 1969). jöns betydelse blir i hög grad liktydigt med Flertalet av dessa undersökningar har tidigmiljöns betydelse. Efter småbamsåldem gällt vuxna men det finns belägg för att lik- betraktas människans karaktär som i sina nande kromosom-avvikelser skulle vara ut- huvuddrag färdigbildad. På denna punkt märkande även för en del barn med anpass- föreligger en anmårkningsvärd och i diskusningsproblem i skolan (från Sverige Anna- sionen ofta förbisedd likhet mellan de tidi- Lisa Annell & Gustavson 1969 och från gare nämnda konstitutionella teorierna och Norge Eva Nordland 1969). den psykoanalytiska teorin. De kromosom-rubbningar man påvisat, Tillämpar man denna grundsyn på uppfrämst ifråga om könskromosomernas antal komsten av brottslighet bland barn och ungoch typ, är dock mycket sällsynta (några dom kommer förklaringarna tydligtvis att promille inom normalbefolkningen och nå- sökas inom personligheten själv, i form av gon procent bland de omhändertagna). intrapsykiska konflikter eller en snedvrid-

SOU 1971: 49 37

ning av karaktärsutvecklingen under de för- viden utan på svagheter i karaktärsutruststa barnaåren. Brottet framstår som symtom ningen, speciellt ifråga om förmågan att på psykisk felutveckling och brottsligheten bemästra inifrån kommande impulser. i samhället blir summan av individuella Bland av den äldre skolan pro- analytiker blem. med wienaren och Freudlärjungen Aichhorn Ett exempel på denna starkt individorien- som grand old man « tolkade man i allmänterade syn utgör Freuds beskrivning av den het den asociala hållningen som tecken på neurotiska mekanism som han kallade kri- svaghet inom över-jaget, dvs. vad som pominalitet på grund av inre skuldkänsla pulärt kallas samvetet (Aichhorn 1935). Se- (1916). Skuldkänslan ansåg han då vara en nare analytiker har i stället talat om jagföregångare och orsak till brottet, inte tvärt- svaghet, dvs. en utvecklingsstörning beträfom. Skuldkänslan skulle ha sitt ursprung fande de själsliga instanser som har att göra i någon handling eller någon impuls, vanli- med realitetsuppfattning, impulskontroll, gen inom sexualsfären, som för den unge förmåga att uthärda motgångar och besviframstod som så förkastlig att den måste kelser m. m. Det är möjligt att det bakom hållas hemlig eller trängas bort från med- denna skillnad ifråga om tolkning ligger en vetandet. Men i djupet av själslivet kvarstod faktisk skillnad ifråga om vad som skall dock ett - i regel omedvetet - behov att bli tolkas. Man har nämligen menat att det bestraffad och det skulle vara just detta dol- uppväxande släktet i det gamla Wien eller da straffbehov som skulle framkalla den överhuvud taget förr i världen växte upp i brottsliga handlingen. Helt i linje med den- ett samhälle med andra uppfostringsnormer na tankegång låg förstås att brottet då också än i dagens samhälle och att detta skulle ge skulle bli upptäckt. Det typiska för dessa utslag även beträffande den psykologiska fall skulle alltså inte bara vara behovet att bakgrunden till brott. Förr i världen skulle begå brott utan också behovet att bli upp- trots och uppror mot den auktoritära fostran täckt och bestraffad för det, låt vara att det särskilt inom sexualsfären ha varit gängse bestraffade brottet endast var en ersättnings- modell. Nuförtiden skulle däremot förklahandling för något annat. ringen vara att söka i sådana personlighets- Detta resonemang kan te sig spekulativt störningar som har sin rot i tidigseparation men det stämmer rätt väl med många kli- från modern o. dyl. (Bowlby 1944, Kate niska observationer. Bland annat kan det Friedländer 1947 m. fl.). Om denna förklaibland förklara det upprepningstvång som ring är riktig skulle den också kunna tänkas utmärker många barnbrottslingar, trots ligga bakom den s. k. klientelförsämring straff eller liknande motåtgärder. som allmänt omvittnas från våra svenska Det bör kanske också inskjutas att varken anstalter för asocial ungdom och som inne- Freud eller hans efterföljare betraktade så- bär att de trotsiga upprorsmakarna mot lag dana uppkomstmekanismer som någon för- och ordning alltmer försvinner och ersätts klaring till alla brott eller som ensam för- av slappa, hållningslösa dagdrivartyper. klaring. En grundtanke inom psykoanalysen Av intresse ur kriminalitetssynpunkt är är att varje mänsklig handling, även brottet, också att en del analytiker ansett sig kunna är överdeterminerat dvs. betingat av en rad tolka asociala handlingar hos barn och ungsamverkande psykiska förlopp. Det princi- domar som utslag av individuell problemapiellt viktiga är emellertid att brottet enligt tik inte främst hos dessa barn och ungdomar denna uppfattning har karaktären av kon- själva utan hos deras föräldrar (Szurek 1942, fliktlösning inom individen själv även om Johnson & Szurek 1954). Man har då medet försätter honom i en konflikt med om- nat att det hos dessa föräldrar finns tillbakagivningen. trängda asociala impulser som de själva inte Andra bidragsgivare till den analytiska kan leva ut. Däremot skulle de - sig själva teorin om brott har lagt tyngdpunkten inte ovetande - visa sitt gillande när barnen låter på neurotiska spänningstillstånd inom indi- sådana impulser leda till handling, genom

38 SOU 1971: 49

att omdömeslöst ta parti för barnen mot samma inflytande på den internationella kriomvärldens dom, genom att småleende tolka minologiska diskussionen som tidigare. De allt som bara ungdomligt okynne e. d. Det teorier som nu står i centrum går i stället är möjligt att ett sådant omedvetet föräldra- tillbaka till en del undersökningar angående stöd också skulle kunna ligga bakom den kriminalitetsfrekvensen inom olika delar av asociala grundstämning och den isolering den moderna storstaden som på 20- och 30från samhället i övrigt som man kan finna talet utfördes i USA (s. k. Chicago-skolan, hos vissa mångproblemfamiljer även i Sve- Shaw & McKay 1942 m. fl.). Vid dessa s. k. area-studier kunde man rige (Jonsson 1967). En nyorientering inom analytiskt tänkan- konstatera att brottsligheten var koncentrede, som haft betydelse för skandinavisk rad till vissa delar av staden trots att bekriminologi, kan slutligen sägas ha ägt rum folkningen där helt ändrat sammansättning i och med att man kombinerat psykoanaly- genom in- och utflyttning om man jämförde tiska och kulturantropologiska tankegångar. förhållandena vid sekelskiftet och tjugo år Den mest kände företrädaren för dessa syn- senare. Det låg naturligtvis då nära till punkter, amerikanen och skandinavien-ätt- hands att tänka sig att brottsligheten i dessa lingen Erik Hamburger Erikson, har läm- slumkvarter var ett traditionellt mönster som nat det teoretiska underlaget till de hypote- fortplantades från den ena invånargeneraser som prövas i det psykologiska avsnittet tionen till den andra. Brott så att säga hörde av vår utredning. Detta teoretiska underlag till boplatsen. Ledtråden för teoribildningen redovisas utförligt i nyssnämnda avsnitt och inom den s. k. Chicagoskolan blev sålunda behöver därför här ingen närmare presen- att brottslighet bland barn och ungdomar tation. inte behövde tolkas som tecken på någon De psykoanalytiska teorier som här be- psykisk mindervärdighet hos dem. Förklarörts har som regel inte kunnat underkastas ringen skulle helt enkelt vara att de växte någon empirisk prövning i form av sam- upp i en delkultur där man lärde sig att begå av större material. Till en brott på samma sätt som man fick lära sig manställningar del kan detta betraktas som en naturlig en rad andra mänskliga färdigheter. följd av att psykoanalys ju är en tidsödande Denna uppfattning fick också stöd av en metod som endast kan utövas av särskilt typ empiriska studier som i huvudsak bautbildade experter i ett begränsat antal fall. serade sig på intervjuer med lärare, poliser, En annan del av förklaringen torde emeller- socialarbetare och andra som kände till förtid vara att flertalet kriminella inte heller är hållandena i dessa stadsdelar genom långlämpliga objekt för en sådan terapi, i vart varigt arbete där. Man intresserade sig ockfall inte i dess klassiska utformning. så mycket för levnadsskildringar av de unga Däremot har det visat sig att analytiska lagöverträdarna själva (Shaw och medarb. idéer verkat befruktande på behandling av 1930, 1931 och 1938). kriminella i annan form än regelrätt analys. Som exempel kan nämnas institutionsvård 4.5 Gäng-studier för asociala barn och ungdomar (Redl & Wineman 1951, Weeks 1958, Polsky 1962). Det genomgående draget i denna area-forsk- Erfarenheter från en del av dessa institutio- ning var emellertid att man intresserade sig ner har också haft inflytande på svensk betydligt mindre för de individuella öden fångvård (McCorkle et al. 1958). som dessa ungdomsbrottslingar representerade än för deras egenskap av medlemmar i asociala grupper. Detta kom än tydligare 4.4 Tidiga socialpsykologiska teorier fram i den rad av gängstudier som utförfrån USA des i hägnet av denna allmänna teori om I stort sett torde man emellertid kunna storstadsslummen som naturlig grogrund för säga att psykoanalysen under senare år inte haft ungdomskriminalitet (Trasher 1927, Whyte

SOU 1971: 49 39

1937 m. fl.). Dessa studier fick för övrigt (ritualism, byråkrati), strunta i både mål också avläggare i Sverige i form av under- och medel (reträtt, verklighetsflykt i form sökningar angående ligabrottsligheten hos av narkomani o. d.) och slutligen revolt dvs. oss (Centralförbundet för socialt arbete, strävan att ändra både mål och medel. Mer- 1941 och 1942). Själva faktum att brott av ton själv exemplifierade sina teser med ameunga personer ofta företas i grupp kunde rikansk brottslighet: människorna pressas att också dokumenteras i flera nordiska under- sträva efter pengar och maktställning men sökningar (Christensson 1951, Janson 1955, klassgränser och annat hindrar flertalet att Takman Hermansson & 1957, nå dit på legal väg och många väljer då vä- 1959, Sveri 1956 och 1960 m. fl.). Även gen via brott. från övriga europeiska länder rapporterades Om man konfronterade dessa och liknanliknande resultat. Som ett internationellt fe- de tankegångar med den sociala verklighet nomen kunde man för övrigt notera att fle- som och area-undersökningar gäng-studier ra av dessa unga lagöverträdare älskade att uppvisat kunde man emellertid finna flera uppträda i grupp under former som inte olika förklaringsmöjligheter. kunde undgå att väcka uppmärksamhet. Beteckningar som »Skinnknuttar›, »Teddy- 4.7 T eorin om differentiell association (enl. boys», »Halbstarken», »Blousons Noir» och liknande Sutherland) vittnar därom. Hela denna rad undersökningar var emel- Termen differentiell association skulle inlertid sin karaktär studier eller

till empiriska nebära en inlärning av brottsligt beteende

Kartläggningar utan teoretisk underbyggnad som en naturlig följd av ensidig samvaro eller i vart fall utan öppet formulerad an- med andra som beter sig på samma sätt och knytning till någon närmare utformad teori. tvärtom, från kretsar. isolering laglydiga Man skulle m. a. o. lära sig brott ungefär som man lär sig tala dialekt (Sutherland 4.6 Sociologisk referensram 1939, & 1955). De åt- I USA och därefter även i Europa ändra- gärder som samhället traditionellt vidtar mot des diskussionsläget påtagligt i samband brottslingar, t. ex. genom att sammanföra med publicerandet av en del arbeten som dem i fängelser eller anstalter av olika slag, ville sammanställa de empiriska till skulle förstärka effekten av en fynden naturligtvis enhetliga teoribyggnader. Teorin kom där- sådan inbördes påverkan då ju asociala med i förgrunden och empirin mer eller element där förekommer i renkultur. mindre i skymundan. Denna teori - här framställd i starkt för- Den teoretiska debatt livliga som följde enklad form utgjorde länge ett centralt kunde i viss mån återföras på äldre arbeten tema i den internationella kriminologiska av den franske sociologen Durkheim. Ett debatten, bl. a. i Sverige där den dock mötav hans grundbegrepp var normsvaghet, te mycken kritik Sin stör- (Kinberg 1955). anomi, som enligt honom skulle inträda sär- sta betydelse torde den dock numera ha som skilt vid snabba i samhället. förändringar uppslagsända för andra, mer speciella teo- Denna tanke vidareutvecklades av ameri- ribildningar. Särskilt gäller kanske detta den kanska kriminologer, bl. a. Merton (1949) blockering av utbildningsvägarna för de som menade att individen kunde förhålla unga från lägre samhällsskikt som redan sig på principiellt fem olika sätt när det Merton betonade som vanlig startpunkt för gällde de mål och de medel att nå dessa en kriminell karriär. mål som samhällssystemet uppställer: godta Allmänna kriminalitetsteorier av den typ både mål och medel (konformism), accepte- som Merton här fått representera, har upra målen men inte sättet att nå dem (inno- penbarligen sitt stora intresse därför att de vation), avstå från målen men acceptera vill se uppkomsten av brottslighet som ett medlen som då blir ett slags självändamål delfenomen i hela samhällets utveckling.

40 SOU 1971: 49

Samtidigt innebär emellertid detta en svag- Upptakten skedde 1955 i och med publihet. Just genom att man eftersträvar en teo- cerandet av boken »Delinquent boys» av ri med generellt förklaringsvärde för brotts- Cohen. I denna bok tog författaren upp lighet överhuvudtaget kommer teorin att tankegångar från Chicago-skolan och förligga på så hög abstraktionsnivå att den de dem vidare genom att diskutera de levinte lämpar sig för empirisk prövning. nadsvillkor som gällde för arbetarungdo- Det finns emellertid även en motsatt möj- men i Amerikas storstäder. Han menade lighet nämligen att anhopningen av hopsam- att medelklassens värderingar inplantades lade data blir så stor att de knappast går även hos dessa ungdomar men utan att att sortera in i något teoretiskt mönster. man gav dem några reella möjligheter att leva upp till dessa värden. Resultatet blev enligt denna teori olika inom olika grupper 4.8 De multipla orsakernas teori av arbetarungdom: några lät sig nöja med (enl. makarna Glueck) sin situation, andra strävade så gott de kun- Ett exempel på ett sådant eklektiskt sätt de att uppnå medelklassmålen. En tredje att närma sig problemen utgör makarna grupp, den kriminella gängungdomen, upp- Gluecks standardarbete om ungdomskrimi- levde sin situation som social »statusfrustrenalitet (1950). Detta stora verk har haft ring» och kompenserade detta genom att betydelse för kriminalvårdsdebatten bl. a. i ställa medelklassens värden på huvudet un- Sverige därför att det enligt sina utgivare der en mer eller mindre framgångsrik krigav möjlighet till förutsägelser redan i 6- minell karriär. Enligt en närbesläktad teoårsåldern angående vilka barn som hotades ri & 1960) skulle det vara av en kriminell utveckling. Det har utförts den starka betoningen av yttre framgång en hel rad efterundersöknigar, både i USA över huvud som drev en del arbetarungoch i Europa (dock ej i Sverige) om dessa domar till kriminalitet när andra vägar till utfästelser håller streck. Resultaten har varit framgång blockerades för dem. Skillnaden varierande. I dagens läge kan man därför mellan teorierna är att medan Cohen vill knappast säga mer än att frågan fortfaran- se gängkriminaliteten som en reaktionsbildde är öppen, kanske med någon övervikt för ning eller en protesthållning så betraktar nej-svaren. & den som en klart målin- Det har också framförts en del kritik riktad aktivitet. Enligt Cohen innebär gängangående metodiken vid undersökningen, kriminaliteten vandalism och destruktivitet, både beträffande urvalet av försöksperso- enligt & inlärning och nytner och kontroller och beträffande den sta- toinriktning i den givna miljön. tistiska jämförelsen dem emellan (utnyttjande av slumpvariationen på ett icke helt 4.10 Empirisk prövning av gäng-teorierna korrekt sätt). Om båda dessa gängteorier kan man emellertid säga att de härstammar från biblio- 4.9 Gäng-teorier teket, inte från direkt fältarbete. När andra I makarna Gluecks arbete tog man föga forskare prövat dem på empiriskt material hänsyn till de asociala har det framkommit starka tvivel på deras gruppbildningarnas betydelse. I deras arbete stod den enskilda verklighetsvärde. Bl. a. har några ameripojken och hans »biologiska make-up» i kanska sociologer (Gordon 1963, & centrum, en ståndpunkt som de också se- Matza 1957, Matza 1964) påpekat att de nare ivrigt försvarade & unga i sådana kriminella delkulturer inga- 1952). lunda hyser så entydiga värderingar och Det motsatta kan sägas om den rad gäng- moralbegrepp som de skulle ha enligt de teorier som från 50-talets mitt och framgent uppställda teorierna. Tvärtom finner man lanserats främst i USA. hos dem speciella psykologiska försvarsme-

SOU 1971: 49 41

kanismer såsom förnekande av eget ansvar, Ibland hävdade man rentav att det skulle av att offret, t. ex. en homosexuell har rätt härska en nästan militär disciplin inom till skydd etc. Genom en sådan ›neutra1i- gängen och att det skulle finnas en klar sering» förvandlas lagöverträdelsen i för- rolluppdelning medlemmarna emellan övarens egna ögon från straffbar till straff- (t. ex. Bloch & Niederhoffer 1958). fri handling. Denna process skulle äga rum Även på denna punkt har det framförts inom gänget och med dess stöd. Utanför invändningar, delvis på basen av empiriska gänget skulle däremot skuldkänslorna in- undersökningar. Så har exempelvis en unställa sig. dersökning av kriminella pojkgäng i New- När kriminologer utanför USA, särskilt York (Y ablonsky 1962, a) gett vid handen i England, efterprövat de amerikanska teo- att gänget huvudsakligen bestod av pojkar rierna om gängkulturer med speciell moral- som mer tillfälligt träffats ute på gatan och uppfattning har det också framstått som då dragits in i slagsmål som sedan i press högst tveksamt om de kan tillämpas på och TV skildrades som maktstrider mellan denna sida om Atlanten. Man har t. ex. in- fast etablerade ligor. T. o. m. de fantasifulvänt att den framgångsmoral som Cohen la namn som ligorna då presenterades unoch & byggt sina teorier der visade sig vara något som pojkarna på, inte skulle ha samma resonansbotten i hittat på när de satt och väntade på polisl England som i USA (Harriet Wilson 1962). stationen. Flera undersökningar i engelska städer Utan alla jämförelser i övrigt förtjänar & 1955, Stott 1959) tyd- kanske nämnas att undersökningar av s. k. de också på att de ungas kriminalitet var kravaller i de nordiska huvudstäderna unmer knuten till hemmen än till stadsde- der 50-talet också visade att dessa gatubråk len. I den mån det förekom skillnader i frå- inte alls var så organiserade som de till en ga om ungdomskriminalitet mellan olika de- början skildrades i massmedia. Deltagarna lar av staden så skulle detta kunna återfö- i dessa uppträden (som ju hade en helt anras på en olika andel av psykiskt störda in- nan karaktär än de politiska demonstravånare inom dessa områden. Å andra sidan tionerna mot slutet av 60-talet) tycks i stälhar en del engelska kriminologer hävdat let till stor procent ha bestått av unga och att även om det i England inte skulle även något äldre personer som redan registfinnas »delinquent areas» som omfattar he- rerats hos myndigheterna och som mer ella stadsdelar (som i Chicago) så skulle det ler mindre tillfälligt träffat samman på platkunna finnas mindre sådana områden in- sen för bråket (Sveri 1957, Holmberg 1957, sprängda i den vanliga bebyggelsen, even- & 1958, Andersson 1964). tuellt bara vid vissa gator (Morris 1957, Beteckningar som »mods» o. d. på dem Mays 1963). Det utmärkande för dessa som hamnade hos polisen visade sig inte mindre områden (»smal1 pockets») skulle då heller motiverade annat än för en ringa vara, inte att befolkningen över huvud var minoritet bland dem & mer benägen för kriminalitet, men att man 1967). där hade en mer tolerant syn på saken än För att få fram eventuella skillnader melpå andra håll (»delinquent-tolerant social lan kriminella och icke-kriminella gäng har atmosphere»). man också gjort jämförelser mellan ungdomsgrupper på olika socialnivå. Den bakomliggande tankegången har naturligtvis 4.11 Teorier om skillnader i gängsammandå varit att de kriminella gängen skulle vihållning sa sig mer fast etablerade. De gäng-teorier som lanserades från USA Undersökningar som utförts i USA och i hade som mer eller mindre klart utsagd Israel & Boll 1960 resp. Eisenförutsättning att sammanhållningen inom stadt 1951) har emellertid pekat i motsatt kamratgruppen, gänget, skulle vara stark. riktning: sammanhållningen, uppskattad med

42 SOU 1971: 49

hjälp av mått på antalet sammanträffanden manliga ungdomsbrottslingar får man ockmed de andra i gruppen, kännedom om de så ofta läsa om bristande maskulin könsandras namn o. d., har verkat vara betydligt identifiering och liknande. Gruppjämförelsvagare inom ungdomsgrupper från lägre ser mellan asociala pojkar och deras vansocialskikt. liga jämnåriga tyder också på att de asocia- Vid jämförande studier av ungdomens la mycket oftare än de andra dels haft alkoholvanor i de nordiska huvudstäderna ensamstående mödrar och dels därtill möd- & 1963) har man funnit att rar som haft en negativ syn på pojkens de undersökta ungdomarna i regel tror att fader. En störd känslorelation mellan far deras jämnåriga har mer avancerade alko- och son skulle med andra ord kunna tänholvanor än dessa faktiskt har. Detta fram- kas vara en vanlig psykologisk faktor baträder emellertid tydligare om bedömning- kom sonens sociala urspårande (Jonsson en gäller jämnåriga överhuvudtaget än det 1969). gäller kamrater som de känner till. Denna tendens har man kallat fiktiv press i rikt- 4.13 Stigmatisering av »outsiders» ning mot starkare avvikande beteende och denna press skulle följaktligen göra sig mer Utan lag inget brott är en gammal devis som gällande i den mån som den unge tillhör en kan te sig självfallen eller rentav trivial vid kamratgrupp med lös och tillfällig struktur. ett första betraktande. Denna devis bildar Man kan då uppställa en hypotes om att emellertid för en del betrakutgångspunkt en sådan fiktiv press skulle göra sig mer telser rörande avvikande beteenbegreppet gällande inom kriminella gäng om man teorede som äger sin tillämpning, både nämligen samtidigt får anta att dessa gäng tiskt och praktiskt, på ungdomsbrottslighehar en lösare struktur än icke-kriminella tens område. gäng (Hauge 1963 och 1965). En grundtanke därvid är att avvikande beteende ju strängt taget inte är något som ligger i själva den handling som en per- 4.12 Störd fadersrelation och asocialitet son utför, t. ex. ett brott, utan snarare är hos sonen en konsekvens av att omvärlden betraktar Bland de många teorier om ungdomskrimi- handlingen ifråga som en överträdelse av nalitet som framlades i USA mot slutet av gängse normer (Becker 1963). 50-talet fanns åtminstone en som ställde En viktig poäng i resonemanget är vidagängbildningen i samband med den gängse re att den som utför handlingen s. a. s. spegfamiljestrukturen i storstadsslummen (Mil- lar sig i omvärldens ögon och därmed komler 1958, & 1959). En- mer att se på sig själv med andra ögon än ligt denna teori dominerades hemmen i des- förut, nämligen som en avvikare, en brottssa kvarter av kvinnor. I den mån pojkar- ling. De åtgärder som omvärlden sedan vidna överhuvud fick uppleva en vuxen man tar, vare sig i straffande eller vårdande syfpå nära håll så gällde det oftast ett tillfäl- te, inskärper ytterligare lagöverträdarens ligt gästspel. Pojken fick därigenom tidigt uppfattning av sig själv som en avvikande lära sig att karlar inte är något att lita på person. Den psykologiska effekten, både på eftersom de oftast sitter på krogen eller i avvikaren själv och på personer i hans fängelse. När pojken kom upp i gängåldern omgivning, skulle därmed för avvikarens och flydde från sitt kvinnodominerade hem del bli en brännmärkning, en stigmatisering ut på gatan blev därmed manligt beteende som man kallat det. Stigmatiseringen skulle liktydigt med sprit och brott. i sin tur lätt driva avvikarna samman till Från ett flertal undersökningar även i gäng eller vissa kriminella kretsar av likavårt land är det ju välbekant att kriminell sinnade, framförallt om samhällsreaktionen ungdom ofta kommer från irreguljära hem mot dem tar sig formen av placering på där fadern fattas. I psykologutredningar om anstalt. Slutresultatet skulle bli en allt star-

SOU 1971: 49 43

kare s. k. asocial eller kriminell identifie- kanden, speciellt »Narkotikaproblemet», del ring. III, kap. 4 (SOU 1969: 52). Klientelundersökningen har gått till verket förutsättningslöst på så sätt att den 4.14 Allmänna och speciella teorier med hjälp av expertis från olika håll för- Den genomgång av några teorier som nu sökt täcka ett så brett fält som möjligt. skett kan inte göra anspråk på någon full- Varje expert har därvid fått fritt välja teoständighet. Så mycket torde emellertid fram- retisk modell från sitt eget fack. Den övergå att man inom svensk kriminologi inte siktsbild som tecknats på närmast föreägnat sig mycket åt uppställandet av all- gående sidor är endast avsedd att tjäna männa teoretiska system. I viss mån ett un- som allmän bakgmnd. I samband med den dantag utgör Segerstedts teori om norm- resultatredovisning som klientelundersökintegrering (Kriminologisk Handbok 1955) ningen avser att framlägga i senare publisom omfattar vad han kallar ramnormer kationer kommer experterna från de olika och partikulära normer (allmänna samhälls- områdena att närmare redovisa sina egna, normer respektive normer inom speciella mer speciella teorier. grupper). Denna teori är dock utformad Redan nu bör emellertid sägas att varje som en allmän tankemodell, inte speciellt expert helt naturligt är bunden vid den gemed tanke på kriminalitet. mensamma materialinsamling som ägt rum Andra svenska forskare (t. ex. Sveri 1964) och som väsentligen varit inriktad på att behar uttryckligen hävdat att det är mer frukt- lysa de undersökta pojkarnas personlighet bärande att uppställa teorier som anknyter och närmiljö. I fokus för uppmärksamhetill bestämda brottstyper eller till bestämda ten har stått vad man numera brukar kalla grupper av lagöverträdare. En sådan upp- mikroproblematiken. Makro-problemen, fattning, om än icke öppet uttalad, torde d. v. s. problem som sammanhänger med också ligga bakom den rad undersökningar samhällets utveckling och funktionssätt i angående olika ungdomsklientel som utförts stort, har därvid inte fått en direkt belysi Sverige under senare år, t. ex. av elever ning. på ungdomsvårdsskolor (Blomberg 1954 och 1958, Hartelius 1965), av interner på ung- 4.16 samhällsutveckling och ungdomsdomsfängelse (Eriksson m. fl. 1950), av bilkriminalitet tjuvar (Fredriksson 1958, Werner 1959), av bamavårdsfall (Jonsson 1944 och 1969). Eftersom sådana makro-teorier självklart också har sitt stora intresse vill klientelundersökningen emellertid söka ge ett bidrag 4.15 Klientelundersökningens teorier tidsäven till diskussionen kring dessa frågor. bundna och materialstyrda Makro-perspektiven på frågan om krimi- 1956 års klientelundersökning är givetvis nalitet hos barn och ungdom återfinnes i ett barn av sin tid i så måtto att den knu- närmast följande kapitel. tit an till teorier som var aktuella vid den tid då den började sitt arbete d. v. s. nu (1971) för halvtannat decennium sedan. Detta har förstås också präglat den nu givna översikten. Av samma skäl har också i och för sig mycket viktiga antaganden rörande samband mellan narkotikamissbruk och ungdomskriminalitet fallit utanför ramen för undersökningen. I dessa stycken får vi hänvisa till narkomanvårdskommitténs betän-

och av kriminalitets-

5 Utredningsuppdraget typer

förklaringar

Av Gösta Carlsson

5.1 Inledning 5.2 Typer av kriminalitetsförklaringar

har redovisats undersök- Med stark schematisering kan tre huvud- I tidigare kapitel i dess direktiv och den urskiljas bland de teorier som beskriningens bakgrund typer situation vits i kap. 4; förklaringen, eller den domikriminalpolitiska dessa avspeglar forskningsläget nerande faktorn, kan sökas i: (kap. 1, 2 och 3) och vidare som det framträder i vetenskapliga arbe- 1. Den allmänna samhällsmiljön ten om kriminalitetens orsaker (kap. 4). Den 2. Subkulturella och liknande partiella ytterligare beskrivning av klientelundersöksamhällsmiljöer ningens metoder och den preliminära över- och närmiljö, 3. Personlighetsavvikelser syn av dess material som följer i efterföl- främst familjen jande kapitel av denna volym får betraktas och Det är tämligen klart, och har understrusom en introduktion till den egentliga inte fördjupade resultatredovisningen i senare kits i kap. 4, att de tre förklaringssätten och framför allt volymer, vilka får karaktären av individuel- låter sig skarpt avgränsas, Det har inte behöver som varandra utela snarare än kollektiva produkter. uppfattas slutande Element från två eller varit en ledande princip att ge de olika med- möjligheter. för alla tre kan kombineras, och det blir en huarbetare, som svarat metodutformning en stor frihet i sät- för den kommande diskussiooch materialinsamling, vuduppgift resultaten. nen att klargöra vissa villkor för kombinetet att redovisa att kom- rade förklaringar. Det bör dessutom under- I ett slutskede kan ifrågakomma samlat att indelningen inte helt svarar mot mittén ger synpunkter på de vunna strykas mellan å ena sidan socioloresultaten och deras praktiska tillämpning, avgränsningen men innan så skett kan en inledande diskus- gisk, å andra sidan psykologisk/ psykiatrisk sion av vissa problem vid resultatens be- forskning. Åtminstone i praktiken är skiljevara av värde. Man kan redan linjerna mellan de olika disciplinerna långt dömning förutse vissa tolk- mindre klara. Ett gemensamt område är på nuvarande stadium ningssvårigheter som därför bör tas upp. framför allt teorier av typ 3. Det är inget med detta behov är tvivel om att typ l, förklaringar med ut- Nära sammanhängande ett annat, att försöka sammanknyta arbe- gångspunkt i den allmänna samhällsmiljön, med den teore- i eminent grad är sociologiska till sin katets praktiska målsättning i form och i den tidigare litteraturöversiktiska bakgrunden av kriminologiska raktär, ten har redovisats en utvecklingslinje från teorier eller förklaringsmodeller.

SOU 1971: 49

en av sociologins klassiker, Durkheim, med het med de teorier som nyss berörts kan

viktiga inlägg under de senaste decennierna man i princip tänka sig en relativt sent inbl. a. av Merton. Det är en allmän sam- sättande effekt även om man får uppmärkhällsteori i den meningen att den söker för- samma att urvalet av kamrater inte är klaringen i en inre motsättning i samhälls- slumpmässigt. Det faktum att de flesta ungstrukturen mellan ett starkt betonande av domsbrott med en eller begås tillsammans materiell framgång som högsta ett flera kamrater goda, (se kap. 9) understryker kamsvagt stöd för legitimitetskravet, kravet att ratkretsens roll. medlen skall vara lagliga, och ett faktiskt handikapp för människor med låg utbild- 5.3 Beskrivning och orsaksförklaring ning och okvalificerade yrken. Teorier av denna typ är ägnade att förklara variationer Innan diskussionen föres över till olika formellan samhällen och över tiden (med sammer av kausalanalys fordras ett mera grundhällets förändringar) samt vissa huvuddrag läggande ställningstagande, om målet överi kriminalitetens fördelning mellan olika huvud skall formuleras som orsaksforsksamhällsgrupper. ning eller som en beskrivning av brottslig- I det följande kommer den intermediära heten och av lagöverträdare, utan ambition

typen 2, de subkulturella teorierna, att för- att peka ut drivkrafterna bakom brottsligbigås då deras tillämplighet på svenska för- heten, vare sig individuellt eller totalt. Efhållanden kan ifrågasättas. I typ 3 träder tersom kommittén i enlighet med sina direkkomplexet av inbördes sammanvävda fativ hade att studera ungdomsbrottslighetens miljestörningar och personlighetsavvikelser orsaker (kap. 1 och 2) är svaret till en viss i förgrunden, häri kan också inneslutas ett del givet, och ett inslag av orsaksanalys en studium av kamrat- och gängmiljö. En på nödvändighet i arbetet. Med detta är emeldynamisk psykologi grundad teori för nor- lertid inte frågan ur världen, avvägningen mal och varianter av abnorm personlighets- mellan deskriptiva och kausalanalytiska målutveckling ligger bakom de psykologiska av- sättningar är inte en gång för alla fastlåst snitten av

klientelundersökningens rap- utan kan bli föremål för olika bedömning-

porter. Händelser eller tillstånd under barn- ar. Det är här nödvändigt att göra klart domen, framför allt brister i föräldrarnas för sig hur den ena och den andra inriktkontakt med barnet under de första lev- svarar mot de olika ningen funktioner krinadsåren, leder till avvikelser från det norminalitetsforskning kan fylla och de prakmala mönstret som är mer eller mindre per- tiska behov som gör sig gällande. manenta, beroende på avvikelsens art kan Den statistiska av ett bebearbetningen den predisponera till kriminalitet. eller medicinskt mateteendevetenskapligt På medicinsk och psykiatrisk kan rial leder inte automatiskt grund till slutsatser om likartade förklaringar byggas upp med sam- orsaksrelationer utan till statistiska samma eller ännu starkare tonvikt på den ome- medeltalsband, exempelvis eller frekvensdelbara miljön och individen själv, med möj- skillnader, eller korrelationer, som inte utan lighet att ett slumpmoment träder in, ex- svårigheter och endast med hjälp av vissa empelvis i form av infektioner, med beståen- antaganden kan tolkas kausalt. Det kan därde följder. Det bör understrykas att en över- för tyckas mest förnuftigt att stanna vid föring från generation till generation av mil- den kvantitativa beskrivningen (om statisjödefekter och avvikande beteende kan ske, tisk metod används alls) och presentera reinte nödvändigtvis genetiskt arvs- sultat vars kausala (genom tolkning lämnas därhän. anlag), denna möjlighet har framför allt Det är ett statistiskt faktum att vissa avvidiskuterats av Jonsson (1967). kelsefenomen är kvantitativt associerade med Ur sociologisk synpunkt är kamratgrup- familjestörningar i en angiven befolkning, pen vid sidan av familjen den närmiljöfak- dvs. att avvikelse förekommer oftare bland tor som tilldrar sig största intresset; i olik- med störda personer familjerelationer än

SOU 1971: 49

med tillfredsställande famil- för dess roll som symptom, för bland personer avgörande Att och utpeka fa- denna behövs endast att det är tillräckligt jerelationer. gå längre, som orsaker, och kriminali- starkt korrelerat (statistiskt förbundet) med miljestömingar av klienteluntet som verkan, innebär en påtaglig risk ungdomskriminalitet. Många för felslut, flera orsaksmönster kan ge sam- dersökningens bearbetningar kan ses på en-

ma statistiska fynd. Att stanna vid den sta- dera eller bägge av dessa sätt. tistiska innebär mindre osä- Om en renodlat deskriptiv framställning beskrivningen kerhet eftersom mindre blivit och ett avstående från egentlig orsaksanasagt. lys ter sig otillfredsställande trots de argu- Man bör vara uppmärksam på att en beskrivande framställning i två avseenden kan ment som nyss anförts är det av flera skäl. Det kan sägas att det statistiska material ha en viktig mission att fylla även om den den kan som läggs fram oundvikligen blir föremål inte följs av orsaksanalys, tjäna för orsakstolkningar, av läsaren om inte just som klientelbeskrivning, och den ger I klientelunder- av författarna, och att steget därför hellre anvisningar på symptom. bör tas av författarna som samlat in matesökningens fall har en grupp unga lagöverträdare och deras miljö studerats ovanligt rialet, som bättre än någon annan bör känna och från olika utgångspunkter, på dess möjligheter och begränsningar och som ingående är förtrogna med den vetenskapliga disett sätt som inte är möjligt i gängse barnavårds- De kan an- kussionen i ämnet. och socialvårdspraxis. ses representativa för en mycket större Tyngre väger ett annat skäl. Den tillförför vilken el- litlighet i resultaten som nyss berördes, att grupp ungdom korrigerande ler terapeutiska insatser är påkallade och mindre kan bli oriktigt i en deskriptiv revars rätta är en av våra stora dovisning därför att mindre blir utsagt, är behandling Att karakterisera en förmån som fås till ett högt pris. Det är samhällsfrågor. gruppen i medicinska, och sociologiska endast under oförändrade betingelser, isampsykologiska termer är väsentligt för valet av behand- ma eller en helt ekvivalent befolkning, som lingsformer, för att bedöma vad som är rea- beskrivningen har giltighet. Förändras laglistiskt och icke realistiskt, även om själva stiftningen, vårdpolitiken, skolans funktion, roten till konflikten eller annan faktor av motsvarande med lag och samhälle någon kvarstår som ofullständigt löst, eller läm- tyngd, är det högst osäkert om resultaten nats därhän. skulle stå sig. Eftersom ingen orsaksanalys Fenomen som är statistiskt associerade har företagits finns ingen grund att stå på kan vidare om man vill bedöma hur den statistiska bilmed ungdomskriminalitet tjäna som praktiskt värdefulla indikationer, som den kan komma att ändras, om samma fesymptom på att en utveckling i riktning mot nomen har fortsatt symptomvärde, om grupkriminalitet eller asocialitet är på gång, och pen av unga lagöverträdare kommer att uppden rollen kan de spela oavsett om de in- visa samma panorama av personlighetsavgår som väsentliga led i en kausalkedja, vikelser som tidigare, osv. En beskrivning eller endast är bifenomen har endast för det material den utan självständig giltighet orsaksroll. De kan därför bli av betydelse grundats på, eller den befolkning ur vilken i det förebyggande arbetet under förutsätt- materialet kan anses slumpmässigt draget. relativt som fö- Ett material insamlat omkring 1960 kan ning att de uppträder tidigt, och inte betraktas som slumprelöpare till allvarligare manifestationer, uppenbarligen att de differentierar väl mellan mässigt draget ur 1980 eller 1990 års behögriskgrup- Som eller 1940 års. Tillämpningar av per och lågriskgrupper. exempel på folkning, beteenden dessa framåtblickande eller tillbakablickande nasom kan visa sig motsvara skolk tur kan därför endast ske om man tillåter krav kan nämnas och andra typer av Om skolk skall betraktas sig antagandet av ett i allt väsentligt stabilt skolsvårigheter. som en av orsakerna, eller som ett parallell- tillstånd. fenomen till ungdomskriminalitet, är inte Dessa är några av de skäl som talar för

SOU 1971: 49 47

orsaksanalys vid sidan av den formella syn- och utlösande faktorer. Tanken kan utpunkten att den var en kommittén anbefalld tryckas så att ett tillgreppsbrott, fast foruppgift. Det måste dock på nytt betonas mellt-juridiskt i samma som andra grupp att kausala slutledningar som regel blir be- ur andra inte är tillgreppsbrott, synpunkter häftade med osäkerhet (när de inte har stöd det; eftersom det är ett resultat av andra av experimentella undersökningar i strikt krafter är det också något annat. Ett klaramening). Läsaren måste räkna med att fram- re och mera fruktbärande torde vasynsätt ställningen ibland kan bli tung och kompli- ra att erkänna att olika kan kausalkedjor cerad utan att ändå mynna ut i ett helt en- leda fram till samma slutpunkt (eller samtydigt resultat. ma intermediära punkt). En tolkning av »multipel kausalitet» är följaktligen att det 5.4 Mönster av flera orsaker finns två eller flera parallella kedjor av Om olika av kriminalitet skall orsaker förklaringar och verkningar, av predisponerande ses som varandra kompletterande element händelser och tillstånd, som leder fram till i en mera omfattande teori blir frågan hur eller ökar sannolikheten för kriminalitet. relationen mellan partiella teorier skall fat- Att kunna identifiera sådana skulle kedjor tas. »Multipel kausalitet» är en formel ba- innebära ett stort framsteg; härvid är unkom vilken man kan tänka sig sinsemellan derförstått att deras relativa frekvens också mycket olika kombinationer av delförkla- kan bestämmas eller åtminstone approximaringar (eller delfaktorer), och några kom- tivt skattas. Frekvensema ger ett svar på mer att diskuteras i det följande. Innan dess frågan vilken betydelse olika orsakskomplex bör emellertid en invändning mot undersök- skall tillmätas med den självklara reservaningar av här redovisad typ tas upp till tionen att hänsyn också får tas till svårigbehandling. Det kan sägas att brottslighet hetsgraden av den första lagöverträdelsen, - överträdelse av det ena eller andra och persistensen lag- i brottsligt beteende, återrummet - över huvud inte är ett fenomen fallsrisken.

som lånar sig till vetenskaplig teoribild- innebär ett sökande efter Tankegången ning, därför att den räcka händelser eller kausala mönster vars delar kan visas, eller tillstånd vi har att göra med saknar den förmodas ordnade i en på goda grunder nödvändiga enhetligheten. Frågan har be- historisk sekvens i personernas liv. Den avrörts av Hirschi och Selvin (1967, s. 187- som det hittills varit Vägning fråga om är 193) som tillbakavisar argumentet; vad som inte mellan delarna inom ett mönster utan är enhetligt eller ej kan inte bedömas på all- mellan olika mönster. Man kunde också tamänna grunder utan det är just den teorela om en typologi, predisponerande eller tiska analysens uppgift att finna gemen- med kriminalitet korrelerande fenomen samma element som inte var tydliga från mer eller mindre nära När hänger ihop. början. Tvivlet på möjligheterna att komma den skall kopplas till fältobservationer, klifram till en teori eller försystematiserad niska data och det slags statistiska material

klaring är i första hand baserat på det fak- klientelundersökningen erbjuder uppstår helt

tum att »brott› kan vara av så olika art, som i första hand har naturligt svårigheter obetydligt tillgrepp, allvarliga våldsbrott, att göra med undersökningens karaktär av omfattande förskingringsbrott osv. Till en tvärsnitts- eller studie. De in- »synkron» stor del är denna svårighet avlägsnad ur samlade är mestadels uppgifterna produkklientelundersökningens huvudmaterial däri- ter av ett test- eller intervjuförfarande som genom att endast tillgreppsbrott medtagits; direkt vid belyser läget undersökningstilläven om en variation kvarstår sätter den och endast indirekt eller fället, med tillundersökta gruppens ålder ytterligare en bakablickande frågor i intervju och anamgräns. Men också för en mera enhetlig ka- nes, kommer åt tidigare skeden och kritiska tegori, som tillgreppsbrott, kan i det indi- händelser i pojkens liv. Härtill kommer ett viduella fallet ingå högst olika betingade dokumentariskt material av uppgifter om

48 SOU 1971: 49

skolgång och data ur olika myndigheters re- 5.5 Utveckling och kritisk faktor gister som gör det möjligt att förlänga tidsperspektivet bakåt. Vid värderingen av resul- I det föregående har behandlats möjlighetaten från delar av den psykologiska under- ten att identifiera olika, parallella utvecksökningen, främst de projektiva testen (kap. lingsvägar som disponerar för kriminalitet 8) ger personlighetspsykologisk teori vissa och vars relativa frekvens eventuellt kan hållpunkter för dateringen av drag som ti- bestämmas. Situationen blir en annan när digare eller relativt sena i utvecklingen. Det man har att göra med länkar i en kedja av är en förhoppning att ett »diakront» per- miljöförhållanden och personlighetsdrag, spektiv, dvs. en tidsutveckling, skall fram- här är faran stor för både felslut och onöträda genom anlitande av nu nämnda källor dig polemik mellan företrädare för olika och olika tolkningsmöjligheter, men i vilken tolkningar, och avvägningar mellan leden utsträckning detta kommer att lyckas åter- eller länkarna i processen mer problemastår givetvis att se; på någon fullständig tisk. Detsamma det fall gäller då någon framgång kan man säkerligen inte hoppas. uppdelning i parallella utvecklingsproces- Det behöver hur värknappast understrykas ser inte har företagits utan skilda situationsdefullt ett inslag av utvecklings- eller »prooch personbeskrivande variabler i hela macesstänkande» är, både ur teoretisk och terialet förbinds med det för undersökningtillämpningssynpunkt, men en aspekt förtjä- en relevanta utfallet - - i lagöverträdelse nar särskilt att framhållas och illustreras. att finna förhoppning de mest utslagsgivan- Bland tänkbara mönster de faktorerna. av predispone- I båda fallen får man ha rande faktorer kan nämnas å ena sidan uppmärksamheten riktad på att jämföreltidiga personlighetsskador, genetiskt beting- ser kan komma att gälla olika led i en och ade eller med samma utvecklingskedja sammanhängande familje- och därigenom blir störningar under de första levnadsåren, å vilseledande eller meningslösa. Det senare andra sidan kamrat- eller miljöförhållanden gäller i synnerhet om jämförelsen avser mått i tonåren som inte står i samband med ti- eller på personlighetsutveckling miljö som diga störningar (de som står i sådant sam- genom sin konstruktion verkar summativt, band kan hänföras till det första mönstret). dvs. avspeglar ett förlopp fram till en viss Förväntningar om sådana mönster kan stäl- tidpunkt, och uppbevarar många enskilda las upp på teoretiska grunder. Klientelun- inflytanden och händelser dessförinnan. Att dersökningens material bör i görligaste mån klientelundersökningens starka beroende av användas för att verifiera antagandena och data från en tidpunkt, brottsdebuten, gör det skatta de olika mönstrens frekvens. Det bör svårt att rekonstruera tidigare utveckling observeras att någon individualistisk eller har redan berörts. I den mån tests, återexklusivt psykologisk/ mikrosociologisk kri- blickande frågor och aktmaterial medger såminalitetsuppfattning inte därigenom getts dana summativa beskrivningar har man anföreträde; analyserna syftar till att bestäm- ledning vänta sig ett starkare samband med ma var personernas sårbarhet är att söka i utfallet (kriminalitet kontra icke-kriminaliförsta hand, eller uttryckt i andra ord, vilka tet) för senare beskrivningar, de som ligger »inbrytningspunkterna» är för den vidare närmare i tiden, jämfört med beskrivningar samhällsmiljön. En integration av ett större som hänför sig till ett tidigare skede, på samhällsperspektiv och individ- eller när- längre tidsavstånd. Grundtanken är att de miljöorienterade förklaringsgrunder skulle olika måtten summerar information, ju seunderlättas väsentligt om det slaget av tolk- nare desto mer information finns att sumning kunde drivas med någon framgång. mera. Någon djupare betydelse skall i så Förklaringar på olika nivåer skall till slut fall inte läggas in i skillnaden. Fullföljer gripa in i varandra, häri ligger kärnan i den man resonemanget om sårbarhet, eller intvärvetenskapliga uppgift klientelundersök- brytningspunkter för ogynnsamma faktorer, ningen har att gripa sig an med. är det förändringar och händelser som skall

SOU 1971: 49 49

4-712137

uppmärksammas snarare än tillstånd; vi bör olika tidpunkter och stadier i pojkarnas utsärskilt ge akt på skeden när graden av veckling. Det bör emellertid påpekas att determination (korrelation) hastigt ändrar själva urvalsförfarandet i klientelundersöksig. ningen kan sägas vara återblickande; mate- Det är lättast att se detta i det fall att rialet valdes ut på grundval av en relativt ett starkt samband föreligger mellan krimi- sen händelse, lagöverträdelse. nalitet och en diagnostisk eller situations- I det följande kommer en annan begränsbeskrivning som ligger lagöverträdelsen nä- ning att ställas i centrum, att hela materialet ra i tiden. Vi skulle knappast uppfatta en är insamlat under en tidsperiod av några sådan förklaring av kriminalitet som till- år och i ett visst samhälle, som till ytterfredsställande utan snarare se tillståndet mera visso är snävare avgränsat än det som ett förstadium, ett inledningsskede i svenska samhället, som bekant har endast en social avvikelseprocess; just styrkan i stockholmspojkar medtagits. Med vissa revad som i sin servationer sam- i sambandet leder till frågan (kap. 3) kan den allmänna 1 betraktas som konstant under I tur låg bakom, till en strävan att arbeta sig hällsmiljön l bakåt i kedjan. undersökningsperioden. Differentiellt be- Den konkreta slutsatsen av detta något teende, och differentiella kriminalitetsrisker abstrakta argument blir att korrelationen, inom ramen för en konstant och enhetlig av statistiskt samband med utfal- samhällsmiljö är i första hand vad undergraden let, inte får bli allena bestämmande för vär- sökningen har att bjuda på. Den sysslar med deringen av orsaksfaktorer, hänsyn måste egenskaper som skiljer en pojke från nästa tas till deras plats i en mera omfattande pojke i 1950- och 1960-talets Stockholm, struktur. inte vad som skiljer dem från pojkar i ett annat samhälle eller en annan tidsperiod. Uttryckt på ett annat sätt är undersökningen 5.6 Samhällsmiljö och individuella inriktad på ett mikroperspektiv, elprimärt differenser ler »närperspektiv», mindre på ett makro- Klientelundersökningen ger en bild av hur eller stort samhällsperspektiv. I det senare, pojkar i åldern 11-15 år skiljer sig inbördes för vilket intresset för närvarande är starkt, i avseende miljö- ligger de förändringar ett samhälle underpå uppväxtförhållanden, och personlighetsfaktorer, aktuellt beteende, går (vilket kan sägas leda till ett nytt samatt sätta skillnaderna i sam- kan också vara med möjlighet hälle). Jämförelsepunkten band med den för undersökningen grund- imaginär eller utopisk, man föreställer sig en i sådana som hos po- helt annan samhällsordning, andra ekonoläggande uppdelningen lisen blivit kända för brott, och sådana som miska förhållanden, eller en ny familjestrukinte blivit det. En svaghet med en så upp- tur, och försöker dra slutsatser för kriminaundersökning har redan behandlats, litetens omfattning och eventuellt dess förlagd nämligen att man inte utan stora svårighe- delning. ter kan rekonstruera och att behandlas i utvecklingsförlopp Den fråga som kommer ett processtänkande; materialet är det följande är förhållandet mellan mikrotillämpa av tvärsnittskaraktär med ett kort eller och makroperspektiv, och hur resultat som oklart tidsperspektiv bakåt (det lämpar sig hänför sig till den ena nivån förhåller sig bättre för framåtblickande undersökningar, till resultat nådda på den andra nivån, hur och sådana kommer att utföras). mikro- och makroanalys ingriper i varand- När termen »tvärsnittsmateriab här och ra. En utförlig behandling av det mycket ställen används för att beskriva besvärliga ämnet är av utrymmesskäl utepå andra avses observationer- slutet, men några synpunkter skall belysas klientelundersökningen nas begränsning till en tidpunkt (i huvud- med hjälp av en enkel formel. Motsatsen är en undersökning med Vi antar att ett statistiskt material av sak). data som i stor utsträckning hänför ungefär den typ klientelundersökningen resig till

50 SOU 1971: 49

alltså ett tvärsnittsmaterial, de- trycker hur mycket riskökning ett visst fakpresenterar, las upp i undergrupper efter någon miljö- torkomplex är associerat med, men dess faktor, eller personlighetsegenskap, eller på praktiska betydelse är också beroende av basis av det slags utvecklingsmönster som hur vanligt förekommande det är. Ett extidigare nämnts. Vi kan vidare antaga att tremt exempel är abnorma uppsättningar för varje undergrupp en risk kan fastställas, könskromosomer (X- och Y-kromosomer), exempelvis risken att före 15-årsåldern de- som förefaller att vara förbundna med krafbutera i (känd) kriminalitet. Vissa tekniska tigt stegrade risker för avvikande beteende måste här helt lämnas åsido, bland (Polani, 1969); de är å andra sidan sällproblem annat villkoren för riskvärdenas skattning synta och kan alltså inte förklara mycket och de vanskligheter den innebär i klien- av den totala volymen sådant beteende. Intelundersökningens fall. Om den beroende nan sällsynta men påtagligt riskökande storheten skall vara andelen debutanter el- mönster avvisas som betydelselösa får man ler något annat mått på omfattningen av givetvis överväga om de har intresse ur brottsligt beteende i samhället är givetvis teoretisk synpunkt och likaledes om det riskberoende av undersökningens ändamål, till- ökande orsaksmönstret kan bli vanligare gegången på data, och många andra omstän- nom social förändring. digheter. Vårt intresse är oftare riktat mot Den differentiering som en tvärsnittsantalet brott, totalt eller för en bestämd studie kan erbjuda kommer direkt till utindivid; det finns dock ett samband mellan tryck i riskvärdena, P1, P2, . . .; en uppden allmänna brottsvolymen i ett samhälle delning av materialet kan sägas vara framoch andelen av varje födelsekull som vid en gångsrik om dessa värden skiljer sig pågiven ålder blivit känd för lagbrott. Också tagligt inbördes, och framför allt från reur makrosynvinkel är alltså debutrisken av ferensrisken så att vissa belastande miljöbetydelse. och personlighetsmönster är förenade med Låt Y beteckna totala andelen debutan- en fem eller tio gånger högre risk. Så länge ter, nl, ng, . . . , n, den relativa storleken man inte behöver ta några praktiska hänav de grupper i vilka materialet (och i prin- syn kan detta tyckas tillräckligt, men även cip den befolkning ur vilket det dragits) kan i sådana lägen torde storleken av högriskindelas och P1, P2,..., P, de för varje grupperna behöva uppmärksammas. Det grupp specifika riskerna. Man får måste vara lättare att renodla en högriskkategori om man kan låta den bli liten i

Y=n1P1+n,P._,+...+n,P, Zn,=1 förhållande till totalmaterialet eller befolk-

dvs. den totala risken (för materialet eller ningen (under förutsättningen att underbefolkningen i sin helhet) är en vägd sum- sökningsmaterialets totala storlek tillåter ma av delgruppernas risker med delgrup- studium av extrema och små grupper). pernas relativa storlek som vikter. Med hjälp av den grundläggande ekvatio- En första fråga som kan belysas med for- nen kan vidare en speciell och viktig form av meln är den tidigare behandlade avvägning- samverkan mellan mikro- (eller tvärsnitts-) en mellan parallella utvecklingar mot kri- perspektiv och makroperspektiv demonstreminalitet. Om vi antar att gruppering ovan ras. Låt Y, nl, . . . och P1, . . . beteckna läskett efter varandra uteslutande mönster av get vid en första tidpunkt, och Yf, P1, . . . , belastande miljöfaktorer och ogynnsamma och ng, samma värden vid en senare personlighetsavvikelser, där exempelvis den tidpunkt, eller alternativt den ena uppsättsista gruppen av storleken n, representerar ningen värden läget i ett samhälle, den andpojkar utan sådana belastande faktorer, med ra uppsättningen läget i ett annat samhälle, ett lågt riskvärde P,, kommer betydelse av inte nödvändigtvis skilda i tiden. Samma de andra mönstren tillsynes i produkten formel gäller tydligen för den senare tidnl P1; ng P2; etc. Själva riskerna, P1, P2, punkten, eller det andra samhället, vilket . jämförda med referensrisken P,, ut- ger

SOU 1971: 49 5l

Zn=l Den mest handgripliga och lättast genom-

Y=n[Pl+n2P2+...+nrPr

förbara varianten av modellen innebär att Det framgår att en skillnad mellan Y och enkla demografiska kriteria läggs till grund. Y, dvs. de bägge tidpunkterna, eller de kan Tonåringar löper större risker än äldre perbägge samhällena, uppkomma på soner; om åldersfördelningen förskjuts så många olika sätt genom förskjutningar av att tonåringarna blir relativt fler bör krimiriskvärden, P1, . . . , förskjutningar av gruppnaliteten (per 100 000 total befolkning) stistorlekarna, nl, . . .. eller olika kombinationer ga, och med hjälp av åldersspecifika risk-

av ändringar i både risker och grupp- i

värden kan vi beräkna hur mycket den skall storlekar. För övrigt kan också bakom 2 stiga. Så långt den begränsade erfarenheten l samma totala volym lagbrott eller debutrisk l av metoden tillåter ett omdöme bidrar den Y ligga högst olika kombinationer av värden typen av uppdelningar mycket litet att förklara utvecklingen i Sverige. Det kan visa sig att en förändring av Y, Det finns emellertid inget som säger att debutrisk eller kriminalitet i hela befolkman skall låsa sig vid så enkla och mekaningen, låter sig förklaras som en kombinaniska schemata. Det slags analys av »sårtion av ändrade grupp- eller kategoristorlebarhet» och »inbrytningspunktem för kar med oförändrade riskvärden, dvs. vi har ogynnsamma faktorer som tagits upp i det

Y=n1P1+n2'P2+...+n,'P, föregående kan givetvis kompletteras med

Om gruppindelningen är primärt miljöför- en makrosociologisk bedömning om vissa ankrad kan resultatet uttryckas så att de miljöförhållanden blir vanligare eller mera »miljöspecifikm riskerna visat sig stabila sällsynta. Det är inte säkert att analysen kan över tiden (eller mellan samhällen) men fö- drivas med den rent siffermässiga precision rekomster av olika miljöförhållanden, ut- som är uppnåelig i de renodlat demogratryckta genom n1, n2, är föränderliga; fiska varianterna, men den kan visa sig som resultat uppkommer en förändring i väl så produktiv på resultat. Det skulle på det totala utfallet Y. Pojkar från vissa ty- nytt innebära en integration mellan indiper av defekta familjer har oförändrad risk, vid- och samhällsperspektiv. Man bör för men defekta familjer blir vanligare, varav övrigt undvika att låsa sig vid den formelföljer en stegring i andelen som blir kända mässiga presentationen vars syfte har vaför kriminalitet. Tvärsnittsdata, som gav rit att klargöra en tankegång genom att renriskvärden, har gett en partiell förklaring av odla den. en social förändring (eller skillnad mellan Vissa jämförelser kan göras mellan de samhällen), men de måste kompletteras med riskdifferenser en tvärsnittsundersökning kunskap om samhällsförändringar på famil- har belagt, och den skillnad i kriminalitetens jelivets område. Ofta finns de differential- totala omfattning som kan föreligga mella riskerna endast bestämda för en tidpunkt lan två samhällen, eller mellan två tidpunkmedan en uppfattning av tidsutvecklingen i ter i ett samhälle. Det har exempelvis påavseende på vissa miljöfaktorers frekvens pekats tidigare (kap. 3) att tillväxttakten (n1,...) vid flera tidpunkter kan erhållas. i brottslighetsfrekvenserna (ur reaktions- och Man kan då pröva om den nyss beskrivna polisstatistik) innebär en fördubbling på 10modellen för »betingad förändring» är till- 15 år, och alltså en fyrdubbling på 20-30 räcklig men man kan inte utesluta att me- år, och denna totalriskökning förefaller väl ra komplicerade förändringar ägt rum. I de så stor som de riskdifferenser som brukar fall då modellen visat sig hållbar, eller före- uppträda i tvärsnittsstudierna. Men jämföfaller sannolik, kan man säga att mikro- relsen måste tas med all tillbörlig försikoch makroförklaringar bildar två led i en tighet, och i synnerhet bör man göra klart mera omfattande förklaring, inget av dem för sig att en mycket stark ökning i totala kan eller bör prioriteras på det andras be- siffran kan vara ett resultat av två delkostnad. förändringar, vardera av mera måttlig om-

52 SOU 1971: 49

fattning. Den ena är en ökning av frekven- mönstret ändrats så att viss kategori, exsen (n) av vissa ogynnsamma miljö- och empelvis pojkar av en viss personlighetspersonlighetskonstellationer, den andra är typ blivit påtagligt sämre ställda, blir det en ökning av riskvärdena (P) för dessa en uppgift att söka en förklaring, till vilken och kanske för resten av befolkningen. Ett stöd eventuellt kan hämtas ur materialet litet exempel, med två »högriskgruppem och genom att deras problem kan lokaliseras till en »lågriskgrupp› visar detta: skolan eller till fritiden, eller till arbetslivet. n: 112 na P1 P2 Pa Mikro- och makrosamband kan se helt olika ut genom de förskjutningar i tiden Tidpunktl 0,10 0,20 0,70 0,20 0,10 0,02 (eller mellan som de samhällen) grupp- Tidpunkt2 0,20 0,30 0,50 0,30 0,15 0,03 specifika riskvärdena undergår. Relationer Den totala risken eller frekvensen blir mellan inkomst (eller fattigdom) och krimii första fallet 0,054, i senare fallet 0,120, nalitet illustrerar detta, en stigande inden har mer än fördubblats komstnivå i samhället sänker inte automagenom den multiplikativa effekten av höjningar av både tiskt brottsligheten trots att det finns ett n (för högriskgrupper) och P (för alla grup- samband i tvärsnittsstudier mellan låg inper). komst och kriminalitet. Ett annat exem- Med detta är vi inne på det mera realis- pel är förhållandet mellan utbildning och tiska fall att samhällsförändringar verkar kriminalitet, De som vid en viss tidpunkt på båda de fundamentala storheterna n och blir kända för lagbrott har en lägre ge- P, den kan föra en större andel in i ex- nomsnittlig utbildning än andra, men stiempelvis störda familjesituationer, den kan gande utbildningsstandard i samhället medöka kriminalitetsrisken för pojkar med stör- för inte en lägre kriminalitetsnivå (det föda familjerelationer och kanske också för refaller snarare som makrosambandet gick andra grupper. försvåras åt andra hållet). Det är för övrigt lätt att Analysen givetvis starkt av bristen fram- se hur sambandet på det individuella på information, plaför allt om riskvärdena, som endast kan net kan tolkas på olika sätt, bristfällig skolskattas för material är ett handikapp och tidpunkter då en utbildning och kan däriundersökning utförts. genom bli inkörsporten till kriminalitet, Två typfall kan för riskvärde- skolsvårigheter och skolleda är också sympurskiljas nas förändring, de kan utvecklas helt olika tom på en avvikande och riskfylld utveckför olika grupper, eller utvecklas ling. tämligen likformigt, stiga för alla grupper eller avta Det fall då riskutvecklingen är enhetlig för alla grupper. I det första fallet har sam- för de olika kategorier som låter sig avhällsförändringar ändrat själva differentie- gränsas med hjälp av personlighets- och närringsmönstret, i det andra fallet har de miljöförhållanden, så att risken kan antas lämnat mönstret i stora drag intakt men på- ha stigit (eller fallit) med en kostant term verkat risknivån. mellan två tidpunkter (eller vid jämförelse Det första fallet, med ändrat differen- mellan två samhällen), är det som låter tieringsmönster, har bl. a. den konsekven- makro- och mikroperspektiv framstå som sen att kriminologiska undersökningar för- mest oberoende i förhållande till varandra. lorar sin aktualitet och kan bli vilseledan- Faktorer som ligger helt utanför tvärsnittsde; de högriskgrupper som har framträtt undersökningars räckvidd kan bestämma tidigare har kanske normala riskvärden vid tidsutvecklingen, förändringar i upptäcktsen senare tidpunkt medan situationen för- risk, skydd för egendom osv. En sannolik värrats för andra kategorier. Man får stän- effekt av enhetligt stigande risk är att difdigt hålla i minnet den sparsamma infor- ferentieringsmönstret på det individuella mationen om risker och deras förändring. planet blir något mindre synligt, brottsde- Kan man belägga eller har på känn att risk- butanter och jämförelsematerial kommer

SOU 1971: 49 53

att skilja sig mindre påfallande i avseende på olika miljö- och personegenskaper. Denna fråga kommer att behandlas senare i klientelundersökningens rapporter. Som sammanfattning kan sägas att samhällsmiljön kan förutsättas gripa in på många punkter och med ett invecklat samspel mellan deleffekter; den påverkar frekvens av gynnsamma och ogynnsamma närmiljöbetingelser, också de specifika kriminalitetsriskerna för personer med den ena eller andra bakgrunden. Å andra sidan förblir både lagbrott och de bakomliggande faktorerna variabla inom samhället. Varken i mikro- eller tvärsnittsperspektiv, eller i det långsiktiga och komparativa makroperspektivet finns det någon fullständig determination. För individer kan sannolikheter ställas upp, men inte ofelbara prediktionsformler. Att med renodlad makrometod förutsäga kriminalitetens frekvens i olika samhällen är minst lika vanskligt, och många av de generaliseringar man ser i litteraturdiskussioner (betydelsen av social förändring, urbanisering etc.) förefaller att vara till liten hjälp.

SOU 1971: 49

6 allmänna synpunkter på den statistiska Några

analysen av undersökningsmaterialet

Av Sten Malmquist

6.1 Inledning 6.2 Retrorpektiva undersökningar Det för statistisk bearbetning av utredning- Klientelundersökningen är upplagd som en en insamlade materialet består av ett stort retrospektiv undersökning. Retrospektiva antal kvalitativa kan föroch på olika sätt kvantifie- resp. prospektiva undersökningar rade data för dels gruppen av brottsfall (B- enklat beskrivas på följande sätt. fall) dels gruppen av icke brottsfall (K-fall). Man är intresserad av hur vissa egenska- De upplysningar som undersökningsarbetet per hos en individ påverkar »riskens (»sankan ge utöver den deskriptiva och analy- nolikhetem, »möjligheten›) att t. ex. begå serande statistiska behandlingen av dessa brott, få lungcancer, råka ut för trafikdata, är de erfarenheter som vunnits beträf- olycksfall. En prospektiv undersökning inkonstruk- att ett antal individer och obfande undersökningsinstrumentens nebär, utväljs tion och relevans. I detta avsnitt behandlas serveras avseende de egenskaper, som ande statistiska metoder, som kan tänkas vara ses orsaka inträffande av en händelse B, tillämpbara på ett material av här ifråga- undersökningen avser. Därefter observeras, varande typ. vilka av dessa som begår brott, får lung- Närmare redogörelse för vilka egenska- cancer, blir trafikolycksfall. En svårighet per som observerats och hur detta skett ges vid denna typ av undersökningar kan vara i andra sammanhang. att den händelse man är intresserad av är Den presentation av statistiska problem- sällsynt. Detta kan medföra, att undersökställningar som lämnas i det följande är ningsmaterialet måste omfatta många perav principiell natur. Formelmässiga preci- soner som kanske måste följas under en seringar har i stor utsträckning undvikits lång tidsperiod. och ävenså detaljerade beskrivningar av En retrospektiv ansats innebär att inditestförfaranden o. d. I senare redogörelser vider, som begått brott, fått lungcancer osv. för undersökningsmaterialets behandling observeras med hänsyn till relevanta faktofinns anledning att återkomma till sådana rer. Med avseende på dessa faktorer jämföfrågor samt frågor avseende materialets res grupper med egenskapen B ifråga (bekvalitet. En del av de här berörda frågorna gått brott, fått lungcancer osv.) med en har utförligare behandlats i promemorior grupp utan B (B). Sambandet mellan företill de sakkunniga. komsten av B och andra egenskaper hos

SOU 1971: 49 55

individerna undersöks på i princip likartat Då är

sätt i prospektiva och retrospektiva under- B sökningar. =

fo

ro En fundamental skillnad föreligger emel-

Bo + i Ko

lertid mellan prospektiva och retrospektiva 1

undersökningar. Följande må exemplifiera Om fl I _fg fås skillnaden.

Vi har en population där varje individ

= Bo

r” = R ° karaktäriseras dels som tillhörande (B) en BO + KO viss grupp eller ej tillhörande denna grupp Om alltså bo och ko utgör lika stor del av

(i =K). Vidare observeras frånvaron

populationen BO resp. KO ger ro en uppskatt- (x=0) eller närvaron (x= 1) av en viss ning av R0. Vid en prospektiv undersökegenskap x hos individen. Populationen tänning fås en uppskattning av R0 i allmänhet kes alltså uppdelad i fyra grupper som kan direkt. betecknas med En retrospektiv undersökningsmetod får

B05 B13 Ko? X1 ofta tillgripas i t. ex. sådana fall, då den

alltså de individer som till- »effektegenskap» B som är av intresse är

Bo betyder

höra gruppen B och som dessutom relativt sällsynt och de egenskaper, vilkas ej äga x (x = 0) osv. samband med B man vill studera, är kostegenskapen nadskrävande att observera. Låt nu BO, Bl, KO, Kl beteckna antalet

individer i de olika grupperna. Ett resonemang som är av relevans i det-

Tag ta sammanhang är följande, hämtat från

Lehmann (1959).

ä_ Bo --- B:

= R ; ° = R 1 Man vill avgöra, om två dikotoma (stor-

B0+Ko B1+K1

heter som endast kan antaga endera av två

I ord uttryckt: R0 är relativa antalet B- värden) variabler A och B är oberoende.

fall bland att man känner dem som ej har egenskapen x Antag marginalsannolikhe-

(x = 0) medan R1 är motsvarande andel B- terna -

P(A) = 1 ?(2) och P(B) = 1

fall bland dem som har egenskapen x (x = 1).

-P(l_3) och vill ta ett sample med given

R0 resp. R1 storlek. Detta bör då helst väljas enbart

är alltså ett uttryck för »risken» för en in- från det alternativ, för vilket sannolikheten

divid med frånvaron av x i populationen är minst. egenskapen Om man bortser från den inverkan som (x = O) resp. med egenskapen x (x = 1) att hamna varierande kostnader för olika slag av obi gruppen B. Tag ett antal B-fall, låt servationer kan ha, har man följande regler oss säga b stycken, och ett antal ur grupför konstruktionen av ett sample av given pen K säg k (t. ex. = b) samt undersök, vilka storlek. Reglerna gäller för stora urval och av dessa b resp. k som ej har (x = 0) avser att maximera testförmågan. eller har (x: l) egenskapen x. Beteckna

antalen med resp. 1. Låt urvalets storlek vara S. Man bör då

S S -

bo» bl: ko! kl enheter A och

välja enheter A (eller mot- 5 §- Bilda nu t. ex. svarande för B och E).

2. Med iakttagande av denna regel bör

samplet väljas från B och E om i popula-

Tag bo = f 1 Bo tionen och ko = f2 Ko där fl och fi, alltså är de relativa andelama som

jP(B›-§||PA›-15

utvalts av grupperna Bo resp. Ko.

56 SOU 1971: 49

Detta är ett uttryck för den förut nämn- värde i vissa variabler. Sådana grupperingar da principen, att man väljer från det mest kan ej konstateras med vanlig regressionsovanliga alternativet. analys utan interaktionstermer. 3. Att ta urvalet slumpmässigt från hela En annan analysmöjlighet innebär den populationen är sämre än att tillämpa re- s. k. AID-analysen 1970) (Sonquist-Morgan gel 1. och varianter härav. Diskriminantanalys är en regressionsanalys, som avser att mäta styrkan av olika 6.3 Klassificering och gruppering variablers inverkan på »risken» att tillhöra Man har individer, som karaktäriseras av eller icke tillhöra kategori B (t. ex. brottsett antal värden på vissa observerade variab- fall). ler. Ett grupperingsförfarande kan bestå i, Ett antal diskriminantanalyser har utförts att man på något sätt försöker indela dessa på provundersökningsmaterialet. Härvid har individer med hänsyn till likhe- inte det beroende som finns inom de mati grupper ten i de observerade variabelvärdena. Ett chade paren utnyttjats. exempel på en dylik grupperingsmetod in- De variabler som i det följande exemplet nebär, att gmpperingen försiggår stegvis. lagts till grund för analysen är sammanfatt- Individerna representeras av punkter i en ningsvariabler från olika undersökningsavrymd med samma dimension som antalet snitt: tre variabler avseende projektiva test utvalda påverkande variabler, vilka är (Ro 1, Ro 9 och AAT 6), en från den psykvantifierade. Det första steget innebär, att kiatriska bedömningen (Ps 26), tre sociolode två närmaste individerna (punkterna) giska variabler (hemmiljö H 66, skolanpasssammanföres till en gmpp, vilken gemen- ning S 86 A, kamratmiljö K 304) samt en samt ges ett mellanliggande värde. En upp- variabel från lärarintervjun (Lä 8). Exemprepning av detta förfarande leder till, att let härrör från den första bearbetningen av enheterna sammanförts till ett antal grup- det oreviderade provundersökningsmateriaper. För dessa grupper beräknas sedan re- let. En lineär funktion i dessa variabler lativa andelen av individer inom grupperna, med egenskapen att den »så bra som möjsom tillhör kategorien B (brottsfall, lung- ligt» skiljer mellan B- och K-fall har beräkcancerfall, olycksfall). Denna metod har da- nats. För varje individ i materialet har taprogrammässigt givits namnet Taxcol. funktionsvärdet bestämts och presenteras Liknande gruppbildningar kan konstrue- grafiskt i fig. 6: 1. Man kan sedan teoretiskt ras från saklogiska synpunkter. Sådana lägga en gräns (markerad med en pil i diagrupperingar kan då i samma grupp sam- grammet) och klassificera individerna som manföra individer med både lågt och högt brottsliga resp. icke-brottsliga beroende på

Figur 6:1.

SOU 1971: 49

om individens funktionsvärde är större än andra variabler härigenom underlättas. Det gränsvärdet eller ej. Det framgår att denna pris man betalar härför är, att man frånklassificering visar en avsevärd överens- händer sig möjligheten att konstatera evenstämmelse med pojkarnas faktiska B- resp. tuella samband mellan matchningsvariabler- K-tillhörighet. Av B-fallen blir 6 »fel» pla- na och brottslighet. cerade medan 7 K-fall hamnar i »feb Det må anmärkas, att matchningsvagrupp. Man kan givetvis komplettera detta riablerna bör vara väldefinierade och ordnamed olika tekniska mått avseende funktio- de i prioritetsordning samt så få, att matchnens effektivitet. ningen verkligen går att genomföra. För att bedöma vilka av de åtta variab- En komplikation innebär den bristande lerna som är viktigast har standardiserade överensstämmelsen mellan ett register (t ex koefficienter uträknats. Man standardise- en mantalslängd) och de verkliga förhållanrar med avseende på olikheter i variabler- dena. Låt oss tänka oss, att man har ett nas spridning. Det framgår att kamratmiljö- register som visar, huruvida ett antal indivariabeln ingår med stor vikt. Se fig. 6: 1. vider har en viss egenskap eller inte (t ex För vissa andra multivariata analysmeto- huruvida individen ifråga ingår i en »fullder av intresse i detta sammanhang hänvi- ständig familj» eller inte). Låt innehavet av sas till t. ex. Morrison (1967). Här må även egenskapen betecknas med A och frånvanämnas vilka ron av den med Ã. Vid kontroll av vissa stegvisa regressionsmetoder, avser en successiv av orsaks- individer i registret visar det sig, att det värdering variabler. finns personer, som registrerats såsom innehavare av egenskapen A men som i själva verket saknar denna egenskap, eller, annor- 6.4 Matchning lunda uttryckt, visar sig i stället inneha egenskapen Ã. Förhållandet må schematiskt Det matchningsförfarande, som utförts är illustreras på följande sätt: följande. Man utgår från en grupp »brottsfall» till vilka man skall uttaga ett jämförelsematerial. I registret A Ã A A A Ã AA.. Dessa bägge grupper vill man

I_ i

sedan jämföra beträffande vissa statistiska I verkligheten A Ã A A A Ã AA variabler (testresultat, familjeförhållanden 0 s v). Antag nu, att man inte är intresserad Individerna nummer 4 och 7 har sålunda av, huruvida t. ex. åldersfördelningen inom felaktigt registrerats såsom innehavare av brottslingsgruppen är sådan, att man efter egenskapen A. jämförelse med kontrollmaterialet skulle Ur registret vill man nu utvälja ett visst kunna konstatera en association mellan antal personer, låt oss säga 70 stycken med brottslighet och ålder. Det förefaller då na- egenskapen A och tex 30 stycken som sakturligt att jämföra åldersgrupp för ålders- nar denna egenskap, dvs. har egenskapen Ã. grupp. Detta skulle kunna genomföras så, Vid kontroll visar det sig då, att en del att ålderssammansättningen i jämförelsema- av de utvalda 70 stycken personerna med terialet bringas att överensstämma med ål- egenskapen A i själva verket i stället har dersfördelningen inom brottsfallsgruppen. egenskapen Ã. Detta innebär att man i stäl- De båda grupperna har sålunda »matchats» let för dessa får välja ytterligare personer beträffande åldern. Ett liknande förfarings- som registrerats med egenskapen A för att sätt kan tillgripas beträffande andra statis- man skall få 70 stycken, som verkligen vid tiska variabler, vars association med brotts- kontroll visar sig ha denna egenskap. Det lighet man av en eller annan anledning icke väsentliga är emellertid, att man bland de intresserar sig för och som betraktas som 30 som har egenskapen Ä icke får med såexogena (jfr 6.6.). Ändamålet med en sådan dana, som i registret står upptagna för egenmatchning är, att förutsättningarna för att skapen A men som i verkligheten har pröva associationer mellan brottslighet och egenskapen Ã. Nu kan dessa personer

58 SOU 1971: 49

kanske tänkas ha vissa andra egenskaper än I gruppen med B I gruppen med B

de, som även registrerats som innehavare av M): npl nql egenskapen Ã. I så fall kommer ett urval

av sådana som med 1:496 ”P2 7142

personer registrerats à icke att rätt P3 7743 representera de personer, E): Mx np4 nq4 som i verkligheten ha egenskap Ã. Xp. = 1 2 q.. = 1 Detta kan emellertid korrigeras på fölsätt. förutsätter, Storheterna p resp q är de relativa andejande Tillvägagångssättet relativa antalet A resp. à i registret, dels om lama av de fyra grupperna.

relativa antalet A resp à i registret, dels om Schematiskt innebär matchningen av grup-

relativa antalet registrerade A, som isjälva antal

pen I; följande verket är Ã. Låt oss säga, att registret vi- Gruppen B utan Gruppen B efter sar 80 % A och 20 % Ã. Vidare visar det A matchning matchning sig, att 10 % av de registrerade i själva

verket är Ã. 41 Mx nql n (pl +172) Vi har sålunda följande procentuella an- ql + q:

tal personer i de olika kategorierna M; q* mig n (pl +1,2) 41 i 42 A A=80-0,9=72%

A A=80-0,l= 8% q”

Jl-lx nqa n (pa + m)

AA 20% 4a + 44

44 Av de 30 personerna med egenskapen 171); nq4 n (pa + p4) 43 + 44 Ä bör då 8/28 dvs 8/28 - 30:9 stycken I det matchade materialet reproduceras vara av kategori A à och resten 21 stycken alltså det relativa antalet med x givet M av kategori à Ã. jämfört med motsvarande antal för det icke Formelmässigt uttryckt blir relativa antamatchade materialet. let personer A à bland dem som i verklig- Vissa övriga effekter av matchningen heten har egenskapen à (dvs Ä A + A Ä) = framgår av tabellen. Sålunda reproduceras

t ex ej relativa antalet M givet x i det mat- P(A) -P(A/A› _ chade materialet jämfört med motsvarande P (A) P(A/A) + P(A) antal för det icke matchade materialet.

Matchningen innebär bl. a., att materialen Det material som matchningen resulterar utseende. Alla de ifrågavaran- med B resp B överensstämmer med avseeni får följande alternativa. de på fördelningen av de matchade faktorerde egenskaperna antages vara eller na. Ofullkomligheter vid matchningen med- Antingen har en individ egenskapen för, att denna överensstämmelse icke blir också inte. Följande beteckningar används: fullständig.

individer inom brottsfallsgruppen av samband

99??

6.5 Tre huvudtyper individer icke tillhörande brottsfallsgrup- Dikotom oberoende variabel (M) och en unpen M: individer med dersökningsvariabel (x). Två jämförelsegrupmatchningsegenskapen (t ex ofullständig familj) per (B resp. B). Variabeln tänkes här vara

:I individer utan den relativa frekvensen av individer, som matchningsegenskapen har egenskapen x. (t ex ej ofullständig familj) individer I typ I är de två värdena för den beromed egenskapen x ende variabeln lika de två grupperna B och individer utan egenskapen x Låt egenskapskombinationema vara föl- B. Differenserna för de två värdena på x

jande för n stycken personer. är lika.

SOU 1971: 49 59

O

Figur 6:2.

I typ II är de två värdena för den bero- I fall 2 antages x och M var för sig påver-

ende variabeln olika inom grupperna B ka y. Vidare antas x påverka M.

och B. Differenserna I fall l antages x och M var för sig påför de två värdena på x är lika. verka y. Vidare antages M påverka x. I

bägge fallen utgör modellen ett dependent I typ III är de två. värdena för den beroende variabeln olika system i den meningen, att de kausala riktinom grupperna. Differenserna för de två värdena på x är ningarna, åskådliggjorda av pilarna i sche-

olika. mat, förutsättes vara kända.

(Se vidare Eklund 1960 och Blalock Typ I och typ II innebär alltså att differenserna är lika, typ III att di/ferenserna är 1964.)

olika. Modellen l kan om sambanden antages

vara lineära skrivas som Vad beträffar samband av typ I behöver

man tydligen icke uppdela materialet i två y=ax+bM+s1 grupper, för vilka M = 0 resp M = 1, om x=cM+e2 man vill undersöka skillnaden i frekvensen Om felen s är okorrelerade är modellen x bland grupperna B resp. B, eller med andav s k rekursiv typ. Den första ekvationen ra ord sambandet mellan egenskaperna x kan då behandlas separat med sedvanliga och B. För samband av typ II och III regressionsmetoder. Matchningen innebär, är emellertid en sådan uppdelning efter att koefficienten a representerar det samegenskapen M nödvändig. Sambandsanalyband man är intresserad av. sen tänkes ske genom konstruktion av två Storheten M är en variabel, som är exofyrfältstabeller, en avseende individer med gen, d v s som icke »förklaras» av modellen. egenskapen M = 0 och en avseende egen- I modeller av denna typ måste matchade skapen M = 1. Möjligheterna till prövning variabler alltid betraktas som exogena. Moav sambandet mellan x och B blir alltmera deller av typ 2 är alltså i så fall icke bebegränsade ju ojämnare fördelningen av handlingsbara. Resonemanget är analogt om egenskapen M är inom grupperna B och man betraktar ytterligare variabler av typ E. Matchningen medför, att fördelningen av x och M.

M överensstämmer i grupperna B resp E.

1 2 6.6 Lineära modeller

Betrakta nedanstående två modeller med tre x y variabler

?y /1 7

beroende variabel

\M

y: x: oberoende variabel M

M: matchningsvariabel Figur 6:3.

60 SOU 1971: 49

C. E. Quensel har visat, att om observationsfel föreligger i matchningsvariabeln ger matchningen en systematisk avvikelse mellan värdena av M hos det matchade materialet jämfört med icke matchat material. inverkan härav på sambandskoefficienten :z är emellertid likartad med den som uppträder om materialet 1-? icke är matchat.

SOU 1971: 49

Insamlingen av undersökningsmaterialet

Av [ba Svahn

7.1 Undersökningsinstrument Elektroencephalogram (EEG) (endast i prov-

undersökningen) I klientelundersökningen har ett flertal olika Socialpsykologisk intervju med föräldrarna metoder för undersökning och informationsi hemmet (endast i huvudundersökningen) insamling använts. Direkta metoder, sådana Lärarenkät beträffande pojkens anpassning som kräver vederbörandes personliga medi skolan verkan, har utnyttjats såväl som indirekta Telefonintervju med läraren för kompletmetoder, innebärande att uppgifter inhämtas tering av lärarenkäten. utan sådan medverkan. För de intensivundersökta grupperna har Vissa grupper, nämligen brotts- och konäven insarnlats skolbetyg. trollgruppema i prov- och huvudundersökhar varit föremål för intensivun- Samtliga grupper i klientelundersökningningarna, en har varit föremål för extensivundersökdersökning, med direkta metoder. Man har därvid ning, med indirekt metod. Extensivunderutnyttjat personlighetsbeskrivande som svarar mot sökningen har skett genom inhämtande av undersökningsinstrument, målsättningen inom de socialpsykologiska, registeruppgifter från olika organ. Uppgiftslämnare har varit dels lokala organ, nämlipsykiatriska och psykologiska avsnitten. Ingen mantalsverk, socialregister, barnavårdsstrumenten, som redan angivits i kap. 2, återges här i sammanfattning: nämnder, nykterhetsnämnder och taxeringsmyndigheter, och dels centrala organ, näm-

Terman-Merrill intelligenstest ligen straffregistret/allmänna kriminalregist- Wechsler-Bellevue intelligenstest, performan- ret och kontrollstyrelsens straffregister. Uppce-delen (endast i huvudundersökningen) gifterna har inhämtats för tre olika perio- Porteus Maze test (endast i provundersök- der: ningen) 1. beträffande föräldrarna för tiden före

Rorschachtest pojkens födelse, AAT-test, specialkonstruerat 2. beträffande pojken och hans föräldrar Socialpsykologisk intervju med pojken och syskon för tiden mellan pojkens födelse Enkät beträffande begångna brott (endast i och hans första kontakt med undersökning-

huvudundersökningen) en, Enkät beträffande intresseinriktning (endast 3. beträffande pojken och hans föräldrar i huvudundersökningen) och syskon för tiden mellan pojkens första Psykiatrisk intervju med målsman (i regel kontakt med undersökningen och hans 18-

modern) årsdag. Psykiatrisk intervju med pojken Uppgifterna under 3. faller inom ramen

62 SOU 1971: 49

för follow-utv-undersökningen. Vid denna miljetyp samt i viss mån bostadsområde (se har anknytning skett till inskrivningen till nedan). Utöver denna begränsade och schemilitärtjänst, och både direkta och indirekta matiska anpassning föreligger ingen styrmetoder har använts. I sammanfattning ning av urvalet för kontrollgrupperna; inom framgår undersökningsinstrumenten i follow- ett visst stratum, exempelvis socialgrupp 3, up-undersökningen av följande uppställning: splittrad familj, 14 år, och om hänsyn tas 1. Information från de militära myndig- till bostadens läge, kan pojkar i kontrollheterna: gruppen anses vara ett slumpmässigt urval ur motsvarande delbefolkning i Stockholm. Gruppintelligensprov (CVB I-prov) vid in- Detta ger möjlighet till alternativa analysskrivningen metoder som senare skall beröras. I övrigt Socialpsykologisk intervju vid inskrivningen må hänvisas dels till kap. 2, dels till kap. 6, 2. Särskild information som insamlats vid där bakgrunden till den tillämpade metoden inskrivningen: Utökad presenteras. socialpsykologisk intervju Enkät beträffande brott I provundersökningen var avsikten att få begångna Enkät beträffande till 50 pojkar i brottsgruppen parvis jämförbara attityder gällande och normer med 50 pojkar i kontrollgruppen. Huvudrättssystem undersökningen planerades omfatta 150 poj- Frågeformulär beträffande läkar- och sjukkar i brottsgruppen - vilket antal bedömdes husvård som tillräckligt för återfallsstudien - och av 3. Information från andra myndigheter: Sociala registerdata dessa skulle 50 få en jämförbar pojke i kon- Data om kriminalitet trollgruppen. Totalt skulle materialet härigenom omfatta 100 pojkar i provundersökningen och 200 pojkar i huvudundersök- 7.2 Undersökningsgrupper ningen. Vid utförandet som alltid, tillstötte, en del komplikationer som lett till smärre I klientelundersökningen ingår följande unjusteringar och, i provundersökningen, en dersökningsgrupper: nedgång av storleken. Dessa kommer i det 1. brotts- och kontrollgrupper i provunföljande att behandlas i detalj. dersökningen 2. brotts- och kontrollgrupper i huvudundersökningen 7.2.1.1 Brotts- och kontrollgrupperna i prov- 3. skugg-grupper till de under 1. och 2. undersökningen nämnda grupperna Brottsgruppen 4. särskild observationsgrupp 5. våldsbrottsgrupp Brottsgruppen i provundersökningen uttogs I det följande anges principerna för ut- med ledning av rapporter från registeravdeltagningen av de olika grupperna och sam- ningen vid kriminalpolisen i Stockholm. mansättningen av grupperna. Frågan om Rapporterna inkom fortlöpande för tiden den statistiska representativiteten avses kom- januari 1959-maj 1960 och avsåg brott, väma att närmare behandlas i senare sam- sentligen egendomsbrott, som begåtts av pojmanhang. kar i åldern 11-15 år, bosatta i Stockholm och på grund av brottet för första gången efter fyllda 11 år föremål för utredning av 7.2.1 Brotts- och kontrollgrupperna polisen. Brotten bedömdes av Kerstin Elm- Huvudprincipema för urvalsförfarandet var horn dels med avseende på svårighetsgraden desamma i prov- och huvudundersökningar- och dels med avseende på skuldfrågan. De na: sammansättningen av brottsgruppen i av- pojkar vilkas brott bedömdes som bagatellseende på några matchningsfaktorer fick artade och de vilka inte med säkerhet kunstyra urvalet av kontrollgrupperna. Match- de anses skyldiga till brottet hänfördes till ningsfaktorema var ålder, socialgrupp, fa- särskild observationsgrupp (se 7.2.3). Bland

SOU 1971: 49 63

återstående brottsdebutanter drogs de 50 Revidering av provundersökningsgrzzppernn

pojkar som skulle ingå i brottsgruppen. Brot- för anpassning till huvudundersökningen

tet fick dock inte vara mer än ett halvt år De grupper som var föremål för provundergammalt vid kallelsen till undersökning. Tillsökningen bestod som förut sagts av 49 strömningen av debutanter var sådan att var brottsfall och 49 mot dem matchade konfemte debutant togs ut i den ordning de raptrollfall. När uttagningen sedan skulle ske porterades. till brotts- och kontrollgrupperna i huvudun- En uttagen brottspojke fick i efterhand dersökningen, beslöts vissa ändringar i ututgå med tillhörande kontrollpojke, därför tagningsgrunderna. Undersökningen skulle att uttagningsvillkoren visat sig ej vara uppbegränsas till 11-14-åringar med uteslutanfyllda. Det slutliga antalet försökspersoner de av sådana som börjat förvärvsarbete och i provundersökningens brottsgrupp blev därenbart debutanter med egendomsbrott skulle för 49. medtagas. Då det ansågs fördelaktigt att

kunna utnyttja provundersökningsmaterialet

Kontrollgruppen tillsammans med materialet i huvudunder-

sökningen, reviderades provundersöknings- Kontrollgruppen uttogs med hjälp av begrupperna. De pojkar som inte uppfyllde de folkningsregistret. Med utgångspunkt i nya uttagningskraven fick utgå ur grupperna brottsfallets anteckning i registret söktes för (fyra pojkar som vid debuten var i åldern varje uttagen brottspojke en pojke, som 15: 0, 15:0, 15:2 och 15:3 fick dock kvarliknade brottspojken med avseende på ålder, stå). sammanlagda antalet pojkar som härsocialgrupp och familjetyp. Åldersskillnaigenom utgick var 14, därav 7 brottspojkar den mellan brottspojken och hans kontrolloch 7 kontrollpojkar, varför antalet i gruppojke fick inte överstiga ett halvt år. För av föräldrarnas perna reducerades till 42 brottspojkar och 42 bestämning socialgruppstillkontrollpojkar. hörighet följdes anvisningarna i valstatisti- Vid en analys där pojkarna hänförs till ken, varvid socialgrupperna l och 2 samstrata på sätt som beskrivits i 7.2.1 står manfördes till en. Familjetyperna var två, detta material av 42 + 42 pojkar till förfohel och splittrad familj. Som splittrad familj gande. Vill man emellertid bedriva analysen räknades familj, där föräldrarna separerat i matchade par måste en »om-matchning» av (även utan formell skilsmässa) eller någon materialet ske. Detta leder till att 40 par kan av föräldrarna avlidit eller en eller båda förbildas, av vilka 29 är identiska med tidigare äldrarna var adoptivföräldrar. Familj där bildade. pojken adopterats före sin ettårsdag räkna-

des dock som fullständig.

Med utgångspunkt i brottspojken uppsök- Provundersökningsmaterialets fördelning

tes i befolkningsregistret en pojke, som fyllsammansättningen av brottsgruppen i provde de angivna villkoren. Sökandet skedde undersökningen med avseende på matchvarannan gång framåt i längden, varannan ningsvariablerna ålder, familjetyp och sogång bakåt. Förste påträffade pojke uttogs cialgrupp framgår av fig. 7: 1-3. under förutsättning att han inte var registre- Den ålder som redovisas är åldern vid

rad hos polisen efter fyllda 11 år. Brottspoj- första undersökningstillfället (Terman-ålkar och kontrollpojkar kom härigenom att brottet. dern), alltså en tid efter det aktuella bli lika fördelade i större bostadsområden i Den urspungliga brottsgruppen om 49 poj- Stockholm. Provundersökningens kontrollkar fördelar sig i åldershänseende på ett sätt grupp består liksom brottsgruppen av 49 som avviker något från åldersfördelnjngen

pojkar. för hela av den registrerade brottsligheten

landet. Denna visar en brant stegring fram

till 14 år för att sedan sakta avta ( Sveri

1960, Rengby 1966). Här inbegripes emel-

SOU 1971: 49

11 12 13 14 15 14 De ursprungliga 49 De 42 efter revider. Figur 7:1. Provundersökningsmaterialets fördelning efter ålder.

Familjetyp 80 % E] He| familj §DIittrad 70 % _

60 % _

50 %

40 %*

30 % -

20 %-

10% \\\\\\\\“ De urspr. 49 De 42 efter 11-16 åringar revider. Sthlm 1959 Figur 7:2. Provundersökningsmaterialets fördelning efter familjetyp.

lertid ej enbart debutbrottslighet. Avvikel- stark av social-

föreligger överrepresentation

sen kan dessutom bero på omständigheter grupp 3. som varit speciella för Stockholm under in- Varken i fråga om ålder (under 15-årssamlingstiden. Samtliga brottsdebutanter i strecket), familjetyp eller socialgrupp har Stockholm år 1959 (n = 753) fördelade sig revideringen och om-matchningen medfört med någon övervikt för IS-åringar i förhål- ändring i fördelningen. lande till l4-åringar 1960). (Blomberg Kontrollgruppen, som ju är matchad till Antalet pojkar ur splittrade familjer är brottsgruppen, överensstämmer i matchavsevärt större än i totalpopulationen 11- ningsvariablerna ålder, och sofamiljetyp 16-åringar i Stockholm 1959 (n: 36.500, cialgrupp med denna med små skiljaktigheuppg. från befolkningsregistret, Blomberg ter. I ett fall stämmer ej socialgrupp och i 1960). ett fall ej familjesituation. I tabell 7.1 visas Vid jämförelse med gruppen 1l-16-åring- parens fördelning i samtliga matchningsar i totalpopulationen i Stockholm 1959 variabler.-

SOU 1971: 49 65

5-712137

Socialgrupp

E 7/ Socialgrupp 3

1:] Socialgrupp 1 och 2

De urspr. 49 De 42 efter 11-16 åringar revider. Sthlm 1959

Figur 7:3. Provundersökningsmaterialets fördelning på socialgrupper.

Tabell 7.1. Fördelning av brotts- resp. kon- ledning av rapporter från registeravdelningtrollpojkar i provundersökningen en vid kriminalpolisen i Stockholm. Rappor- Brøttspøjkar terna inkom fortlöpande för tiden maj 1960 -juni 1963. Ålder 11-13 år 14-15 år Med hänsyn till erfarenheterna från prov- Social- undersökningen vidtogs beträffande huvud- Familjetyp grupp Hel Spl. Hel Spl. 5:a undersökningen vissa ändringar i uttagningsvillkoren. Det hade visat sig att bland 15- 1 och 2 2 3 4 2 11 3 9 7 9 6 31 åringarna fanns många som lämnat skolan Summa 1 l 10 13 8 42 och övergått till yrkesarbete. Dessa var svåråtkomliga för undersökningen, och där- Kontrallpojkar för begränsades huvudundersökningen till skolpojkar i åldern 11-14 år. Vidare bestäm- Ålder 11-13 år 14-15 år des att endast sådana pojkar som debuterat Social- Familjetyp med egendomsbrott skulle medtagas. Till ungrupp Hel Spl. Hel Spl. S:a dersökningen uttogs följaktligen skolpojkar 1 och 2 3 3 4 2 11 i Stockholm som i åldern 1l-14 år begått 3 7 8 9 6 31 egendomsbrott och som på grund av brottet Summa 10 ll 1 3 8 42 för första efter 11 år var gången fyllda föremål för utredning av polisen. Liksom 7.2.1.2 i provundersökningen uteslöts och hänför- Brotts- och kontrollgrupperna i des till särskild observationsgrupp (7.2.3) de huvudundersökningen pojkar som begått brott av bagatellartad ka- Brottsgruppen raktär eller som ej var övertygade om brot- Brottsgruppen i huvudundersökningen, som tet. Bedömningen utfördes nu av en krimiskulle bestå av 150 pojkar, uttogs liksom nalkommissarie efter anvisningar från klienbrottsgruppen i provundersökningen med telundersökningen enligt samma principer

66 SOU 1971: 49

som i provundersökningen. Likaså upprätt- Gruppering av huvudundersökningshölls villkoret att brottet inte fick vara mer materialet än ett halvt år gammalt vid kallelsen till undersökning. Som tidigare berörts står två huvudvägar av debutanter öppna i den senare statistiska analysen av Tillströmningen som uppvar under urvals- materialet. Pojkar kan hänföras till strata fyllde uttagningsvillkoren inte större än att behovet nätt och och jämförelser göras mellan brotts- och perioden kontrollfall inom varje stratum. För denna jämnt kunde fyllas. Endast vid två tillfällen, då antalet rapporterade pojkar som uppfyll- analys står följaktligen 150 brottspojkar och de uttagningsvillkoren översteg undersök- 53 kontrollpojkar till förfogande. Alternativt kan man försöka följa en moningens kapacitet, tillgreps lottningsförfarande. Det avsedda antalet, 150 pojkar, difierad version av den parvisa jämförelse, uppnåddes. som kan göras för 40 + 40 pojkar i provundersökningsmaterialet. Det är ingen svårighet att finna parkamrater till de 53 kon- Kontrollgruppen trollpojkama, även om också här en om- I huvudundersökningen uttogs en kontroll- matchning får företas på grund av att vissa pojke till var tredje brottspojke. Samman- uppgifter om familjetyp för brottspojkar lagda antalet kontrollpojkar i huvudunder- inte stämde (3 fall). På basis av de så bildasökningen skulle alltså vara 50. Villkoren för de 53 paren har man prövat möjligheten att uttagning var desamma som i provundersök- för vart och ett av paren finna ytterligare ningen. två överensstämmande brottsfall. I 40 fall Vissa komplikationer uppstod vid uttag- kan man bygga upp ett ›set» av 3 brottsa ningen till kontrollgruppen. Den styrande fall och l kontrollfall, i ytterligare 13 fall principen var, som tidigare berörts, en par- kan man bilda par, och 17 brottspojkar blir vis matchning med 50 pojkar i huvudunder- utan parkamrat. sökningens brottsgrupp. Av dessa senare vi- I senare rapporter kommer, i samband

sade sig en del ej fylla uttagningskriteriet med statistiska redovisningar, dessa och_

och i tre fall motsvarande eventuellt andra möjligheter att prövas. Här

fick utgå, varvid

kontrollpojkar saknade parkamrat. De fick må endast erinras om, att grupperingar inom dock kvarstå, kontrollgruppen kom följakt- det insamlade materialet självfallet ej påverligen att bestå av 53 pojkar. kar dess allmänna representativitet.

i, 40% i l l 1 1 y i 30% i 5 r› 20% l .i

l

1096 i y s i

H å

11 712 13 14 15 år 11 12 13 14 15 år

B-falI,n=150 K-fall,n =53

Figur 7:4. Huvudundersökningsmaterialets fördelning efter ålder.

SOU 1971: 49

B-_fall, K-fall B-ifall : n = 150 n = 53 n =150

E] hel familj soc.gr I och II E]

7% splittrad familj soc.gr lll

Figur 7:5. Huvudundersökningsmaterialets Figur 7:6. Huvudundersökningsmaterialets fördelning efter familjetyp. fördelning på socialgrupper.

Huvudundersökningsmaterialets fördelning I tabell 7.2 visas fördelningen av brotts-

fall och kontrollfall i alla tre matchningssammansättningen av brotts- och kontrollvariablerna. grupperna i huvudundersökningen med avseende på matchningsvariablema ålder, familjetyp och socialgrupp framgår av fig. 7: 4-6.

Tabell 7.2. Fördelning av brotts- resp. kon-

Åldersfördelningen i huvudundersökning- trollpojkar i huvudundersökningen

ens brottsgrupp uppvisar den för registrerad Brottspojkar brottslighet typiska åldersfördelningen. Beträffande kontrollfallen Ålder 11-13 år 14-15 år har matchningen beträffande ålder ej lyckats helt. Kontroll- Social- Familjetyp gruppen har flera som vid undersökningstill- grupp Hel Spl. Hel Spl. S:a fället fyllt 15 år än brottsgruppen. 1 och 2 15 9 23 14 61

överensstämmelsen mellan brottsgrupp 3 30 15 28 16 89

och kontrollgrupp i familjehänseende är god. Summa 45 24 51 30 150 Brottsdebutantema kommer i huvudundersökningen liksom i provundersökningen från Kontrollpojkar splittrade familjer i avsevärt större utsträck- Ålder 11-13 år 14-15 år ning än som svarar mot andelen i totalpopulationen 11-16-åringar. Social- Familjetyp grupp Hel Spl. Hel Spl. S:a Liksom i provundersökningen är överrepresentationen av socialgrupp 3 i jämfö- l och 2 8 1 10 5 24 relse med 3 10 5 8 6 29 totalpopulationen 11-l6-åringar påtaglig. Summa 18 6 l 8 1 1 53

68 SOU 1 971 : 49

Ålder I .. Familjetyp socialgrupp undersökta B-fall

35 4 E]

. bortfall B-fall

15-

O.

11 12 13 14 15 16år Hel spl. lo n m

Figur 7:7. Provundersökningsmaterialets och bortfallets fördelning efter ålder och familje-

typ samt på socialgrupper.

7.2.1.3 Bortfall vid prov- och huvudunder- Antal bortfall och undersökta i provun-

sökningarna dersökningens brottsgrupp, fördelade på

matchningsvariablema ålder, familjetyp och Av betydelse för representativiteten hos unsocialgrupp, visas på fig. 7: 7 (absoluta tal). dersökningsgrupperna bortfallet. Bortfall Bortfallet skiljer sig i fråga om fördelfrån intensivundersökningen förekom såväl ningen av de tre matchningsvariablema inte i provundersökningen som i huvudundersök- från dem som undersökts. Det påtagligt ningen men blev med tanke på de krav som skulle alltså, om det ingått i undersökningen, ställdes på pojkarna och föräldrarna av för- inte ha nämnvärt inverkat på materialets hållandevis liten omfattning. I provundersammansättning. sökningen bortföll 8 pojkar, varav 7 brotts- I fig. 7: 8 visas bortfall och undersökta i fall och 1 kontrollfall. I 7 av dessa 8 fall var huvudundersökningens brottsgrupp, fördeladet fråga om ovillighet eller oförmåga att de på matchningsvariablema (absoluta tal). medverka, ochi l fall var pojken ej anträff- Det framgår att bortfallet i åldershänse-

bar. I huvudundersökningen vägrades med-

ende fördelar sig på samma sätt som de unverkan i 15 fall, varav 14 brottsfall och 1 dersökta pojkarna. Bortfallet består obetydkontrollfall. Ibland var det pojken själv som

ligt oftare av pojkar från hel familj. I so-

sade nej till undersökningen, medan föräldcialgruppshänseende kan en tydlig skillnad rarna var samarbetsvilliga. I de flesta fallen mellan konstateras. ur grupperna Familjer var det dock föräldrarna, den ena eller båda, socialgrupp 1 och 2 har oftare än familjer ur som stod för avslaget. Som exempel på ansocialgrupp 3 vägrat att deltaga i undersök-

förda motiv kan nämnas en fader som tyck-

ningen. Detta innebär, att överrepresentatiote att alla utredningar var av ondo och en nen av socialgrupp 3 i förhållande till totalfader som ansåg att just denna utredning populationen blivit något accentuerad geinte var vettig och rimlig. Vidare förekom nom bortfallet.

att man feluppfattade avsikten med under-

sökningen. I några familjer förklarade man 7.2.2 Skugg-grupperna att man inte genom medverkan i utredning-

en ville hjälpa ett samhälle som inte hjälpt Skugg-grupperna, som varit föremål för

dem. extensiv- och follow-up-undersökning, togs

SOU 1971: 49 69

Ålder Familjetyp Socialgru pp

l

90-

80-

70-

60-

50-

30-

10*

11 12 13 14 15

undersökta B-fall

D

I bortfall B-fall

Figur 7:8. Huvudundersökningsmaterialets och bortfallets fördelning efter ålder och familje-

typ samt på socialgrupper.

ut för att säkra en möjlighet att granska hu- ningen togs som skugga ut en pojke som

ruvida de intensivundersökta pojkarna på- överensstämde med kontrollpojken i fråga

De togs ut på om matchningsvariablerna. Det slutliga anverkades av undersökningen. av talet har blivit 42 i provundersökningen och ett sätt som helt svarade mot uttagningen brotts- och kontrollgrupperna. De anslöts 51 i huvudundersökningen.

alltså till dessa genom överensstämmelse i

matchningsvariablerna ålder, socialgrupp 7.2.3 Den särskilda observationsgruppen

och familjetyp. De brottsdebutanter vilkas brott bedömts så- Till provundersökningens brottsgrupp utsom bagatellartade eller som ej ansetts övertogs en till antalet lika stor skugg-grupp. I tygade om brottet blev som förut nämnts huvudundersökningen uttogs skuggor till de hänförda till en särskild observationsgrupp. pojkar, som matchats med kontrollpojkar. Denna grupp har extensivundersökts och in- Skugg-grupperna togs ut bland de brottsdegår i follow-up-undersökningen. Antalet pojbutanter som ej utnyttjats för intensivunderkar i gruppen är 240, därav 82 med debut sökning. Utöver kraven på likhet i matchi bagatellbrott och 158 med skuldfrågan ningsvariablerna eftersträvades också överoklar. ensstämmelse i fråga om brottstyp. Antalet Det må i detta sammanhang nämnas, att skuggor till brottsgrupperna har slutligen antalet anmälda debutfall under rapporteblivit 42 i provundersökningen och 51 i huringsperioden jan. 1959-juni 1963 var omvudundersökningen. kring 1 200. För var och en av kontrollpojkarna i

provundersökningen och huvudundersök-

70 SOU 1971: 49

7.2.4 Våldsbrottsgruppen Det har ansetts vara av intresse att särskilt studera pojkar som debuterat i våldsbrott. Från kriminalpolisen rapporterades under insamlingsperioden alla stockholmspojkar som i åldern 11-17 år debuterat i våldsbrott (oavsett tidigare annan kriminalitet). Under perioden rapporterades sammanlagt 18 pojkar. Av dem intensivundersöktes 9 pojkar. Tanken är att vid studiet utöka gruppen med de redan intensivundersökta pojkar, som under uppföljningsperioden begått våldsbrott. De sakkunniga har ännu inte tagit ställning till frågan i vilka former bearbetning och redovisning skall ske för denna grupp.

SOU 1971: 49

8 Metodbeskrivning

I detta kapitel redovisas konstruktionen av skolgång och deras fritid. Beskrivningen gälde olika avsnitten i klientelundersökningen ler i första hand deras aktuella situation, med angivande för varje avsnitt av den un- men man har i görligaste mån sökt penetredersökningsmetodik och de teoretiska ut- ra tidigare erfarenheter och sökt utröna, om gångspunkter som valts. Det socialpsykolo- någon förändring skett. giska avsnittet och avsnittet rörande register- Den metod, som använts för insamlandet data m. m. bildade som förut framgått ur- av data, har varit en ingående intervju med sprungligen ett gemensamt sociologiskt av- pojkarna, som spänner över vida och vitt snitt med Kerstin Elmhom som ledare. Ker- skilda problemområden: hemmiljö, skolanstin Elmhom skrev innan hon lämnade ar- passning, kamratförhållanden och fritidssysbetet en promemoria, dagtecknad den 10 selsättningar. september 1968, med översikt över det so- Den starka satsningen på miljösidan (se ciologiska avsnittet, vilken promemoria bi- även 8.4) motiveras av en allt mer väldokufogas (bil. 2). Den följande redogörelsen menterad insikt om miljöfaktorernas betyför det socialpsykologiska avsnittet är såvitt delse för uppkomsten av kriminellt beteengäller själva metodbeskrivningen i väsentliga de. Även i de fall där man kan peka på delar hämtad från denna promemoria, där- konstitutionella defekter eller psykiatriska emot föreligger skiljaktigheter i fråga om personlighetsavvikelser, har dessa sannolikt den teoretiska referensramen. ofta spelat roll som kriminalitetsorsaker på grund av att de kombinerats med en otillfredsställande miljö. 8.1 Det socialpsykologiska avsnittet Intervjuns uppläggning och uppsättningen (Birgitta Olofsson) av variabler vid bedömningen präglas av undersökningens inriktning på flera målsätt- 8.1.1 M elodbeskrivning ningar. Bland dessa har man lagt vikt vid 8.1.1.1 Syfte och målsättning framför allt fyra huvudsyften: Klientelundersökningens socialpsykologiska att finna brottsetiologiska faktorer och avsnitt syftar till att beskriva de undersökta faktorkomplex pojkarnas sociala situation: deras hemförhål- att vederlägga felaktiga föreställningar om landen, deras kamratförhållanden, deras ungdomskriminalitetens orsaker

72 SOU 1971: 49

att beskriva skillnader mellan pojkar re- nalpolitik bör bestå i att tidigt spåra och hos för strafflagsbrott social felutveckling. Faktorer gistrerade polisen förebygga i samma och som tidigt utoch pojkar ålder, socialgrupp pekar på risk för kriminell som inte blivit registrerade veckling blir härvid av värde. Stor vikt har familjesituation, faktorer. hos polisen lagts vid att skilja ut prognostiska av prognostiskt värde. Dessa kan men behöver inte sammanfalla att utskilja faktorer med de brottsetiologiska faktorerna. Ofta Det har spekulerats mycket om orsakerna torde de uppträda som förebud eller paraltill kriminellt beteende bland ungdom. Upplellsymptom till kriminaliteten, exempelvis fattningarna speglar många gånger personlioch tar sitt stöd i som skolk. ga fördomar och idéer Prognostiska faktorer finns dels bland dasådana olikheter mellan lagöverträdare och ta om tidiga uppväxtförhållanden, dels bland laglydiga som passar vederbörandes föruppgifterna om de förhållanden som råder handsinställning. Utmärkande för denna typ vid tidpunkten för undersökningstillfället. av debatt är dess inriktning på enstaka för- Dessa kan urskiljas genom den kontroll av klaringsfaktorer som mödrarnas förvärvspojkarnas krirninalitetsstatus i IS-årsåldern, arbete, skolsvårigheter eller ungdomens alkobåde självdeklarerad och registrerad, som holvanor, medan »förklaringem iverkligheföretas inom follow-up-undersökningens ram ten måste vara komplicerat multifaktoriell. Vidare att (se 8.5). kan man spåra en benägenhet upphöja olikhet till en förklaring. I varje konstruk- 8.1.1.2 Beskrivning av intervjuns själva verket rör det sig ofta om sekundära tion och användning differenser av symptomkaraktär. Det torde också vara vanligt att iakttagna olikheter Frågeschemat som användes vid intervjun mellan lagöverträdare och laglydiga i första med pojkarna har utarbetats speciellt för hand är kopplade till andra karaktäristika klientelundersökningen. Detta har skett i hos jämförda grupper, framförallt till socio- med successiv revidering och företapper ekonomiskt status. bättring. Mycket arbete har lagts ner för att Det har framstått som väsentligt att sam- få fram frågor, som gett informativa svar tidigt studera alla de faktorkomplex, som av den typ man åsyftat och som varit forkan sammanfattas i begreppet miljö. Mate- mulerade på sådant sätt, att pojkarna lätt rialet analyseras både med sikte på att in- har förstått dem och känt dem naturliga. En ringa olika förklaringsmönster och på ut- första upplaga utprövades på 20 pojkar, mönstring av förlegade föreställningar. Den- som ej deltar i undersökningen. Efter vissa na dubbla målsättning har påverkat valet av ändringar användes detta frågeschema på de studerade faktorer. 100 pojkar, som ingår i provundersökning- Den stora spännvidden - och mångfalden en. I detta frågeschema användes fasta faktorer - inom det sociologiska avsnittet svarsalternativ. Det konstruerades med sikte hänger även samman med att undersök- på en bunden intervju. Frågorna hade en ningen enligt direktiven går ut på en grund- fast formulering och var avsedda att ställas läggande kartläggning. Vid sidan av under- i en bestämd ordning. Svaren skulle i möjlisökningens studium av kriminalitetens or- gaste mån transponeras till mest närliggande saksfaktorer gäller uppdraget att på vidast svarsalternativ. För huvudundersökningen möjliga bas kartlägga skillnaderna mellan omarbetades frågeformuläret ytterligare. l unga manliga lagöverträdare och pojkar från detta förekommer såväl fasta. svarsalternativ likartad yttre miljö, vilka ej begått registre- som öppna frågor, där hela svaret antecknarade brott. Denna deskriptiva del av under- des. Det framstod nämligen som viktigare sökningen avser att erbjuda ett brett fakta- att vidarebefordra så mycket information underlag för vidare diskussion och forskning som möjligt än att pressa in ett svar under på ungdomskriminalitetens område. en markering med dålig täckning av inne- En betydelsefull del av framtidens krimi- börden. Vidare framstod det t. ex. som vik-

tigare att frågornas innebörd uppfattades täckt. Hur reagerade han efter brottet? Hur på samma sätt av olika pojkar än att orda- reagerade föräldrar och kamrater? Hur belydelsen alltid var densamma. Formulering- dömer han själv sin prognos? arna anpassades därför till pojkarnas beb) U ppväxtförhållandena och hemmiljön gåvnings- och mognadsnivå. På liknande sätt har regeln om frågornas Detta avsnitt av intervjun är det största och brutits av ett överordnat önske- motsvarar närmare halva intervjuinnehållet. ordningsföljd mål om så samtalsliknande som Frågorna berör allt som har att göra med intervjuer möjligt. Spontana berättelser har inte avbru- hem och familj: kommit in på förhål- Bostadsstandard tits, även om pojken landen som hör hemma Övrig materiell standard på annan plats i intervjun. Som överordnad regel gäller att Samvaro mellan barn och föräldrar informationens kvalitet betraktas som mer Tillsyn och omvårdnad

väsentlig än dess form. Fritidsgemenskap Flexibiliteten i intervjuteknik och proto- Konsekvens i uppfostran har motiverats Föräldrarnas krav på pojken kollföring av intervj uns längd och dess många gånger emotionellt Pojkens anspassning till hemmets krav påfrestande innehåll. två och Styrkan hos föräldrarnas reaktioner vid Intervjun tog mellan tre timmar att genomföra. I de fall då den konflikter drog ut på tiden delades den upp på två be- Omfattning av fysisk bestraffning sök. Attityd till föräldrarnas uppfostringsprin-

ciper 8.1.1.3 Intervjuns innehåll Förekomst, att och grad av alkoholmiss-

bruk i hemmet Intervjun med pojken berör följande områ- Relation far-son den: Relation mor-son a) Omständigheter i samband med brot- Föräldrarnas inbördes relationer tets begående Emotionellt hemklimat b) Uppväxtförhållanden och hemmiljö I de flesta fall har man frågat om hur sic) Skolsituation tuationen är nu men även om hur det var d) Kamratrelationer förr, då pojken var mindre, dock utan ane) Fritidssysselsättningar givande av någon bestämd tidsgräns. f) Alkohol- och rökvanor g) Inställning till religiösa seder och bruk c) Skolsituationen Intervjun kompletteras med att exploran- I provundersökningen ingick ett stort antal den skriftligt besvarar ett frågeformulär om frågor om hur pojken finner sig till rätta vilka lagöverträdelser - utöver de registre- i skolan, hans skolresultat, hans attityder till

rade - som han gjort sig skyldig till. Svaren lärare och kamrater m m. Av utrymmesskäl ligger till grund för beräkning av ett krimi- har detta avsnitt förkortats betydligt i hunalitetsindex. med hänsyn till den invudundersökningen formation som erhållits genom intervjun med a) Brottssituationen (se kap. 9) läraren och genom de betygsavskrifter som Frågorna berör omständigheterna kring insamlats (se 8.4.1.2). brottet. Pojken har ombetts att fritt redo- De frågor, som återstår i huvudundersökgöra för hur brottet gick till, hur många om ningen, gäller pojkens utbildningsplaner, brottskamrater han hade vid tillfället, vid han skolkat när och någon gång, varför, vilket klockslag det förövades, om han var samt hans relationer till sina klasskamrater. alkoholpåverkad. Stor vikt har lagts vid om brottet varit planerat eller varit av impuls- d) Kamratsitualionen karaktär och om pojken någon Då kamratsituationen kan tänkas vara av själv eller brottskamrat räknat med risk att bli upp- avgörande betydelse för den brottsliga ut-

74 SOU 1971: 49

vecklingen har denna fått en framträdande der vilka betingelser alkohol- och rökvanor Genom att med frågor in- Lippstår. Detta intervjuavsnitt innehåller fråplats i intervjun. gående försöka penetrera kamratförhållan- gor om:

dena har man försökt att fånga dess svår- Ålder för och miljö vid alkoholdebuten

gripbara karaktär. Frågorna försöker belysa: Hur ofta pojken brukar dricka någon al-

Hur mycket tid pojken tillbringar med koholaktig dryck

kamraterna Om detta sker i hemmet eller med kamra-

Antal kamrater totalt och per träff terna

Förekomst av bästa vän Om pojken druckit sig berusad någon

Tillhörighet till någon form av grupp eller gång och hur han då reagerade

gäng Röker pojken nu

Gruppens storlek När var rökdebuten

Medlemskonstans i gruppen Får pojken röka för föräldrarna

Kamratspridning Har han prövat att sniffa thinner

Stabilitet i kamratrelationer Har han försökt berusa sig med tabletter

Förekomst av ledare Kompletterande uppgifter om föräldrar-

Status och popularitet bland kamraterna nas krav beträffande alkoholbruk och rök-

Beroende av kamratnormer ning samt kamraternas alkoholvanor åter-

Krav på kamraternas skötsamhet finns i andra intervjuavsnitt (b och d).

Kännedom om kamratkriminalitet före Under den period då materialet samlades

brottet in hade narkotikaproblemet ännu inte nått

Alkoholbruk i kamratkretsen aktualitet och omfattas därför inte av under-

Kriminalitet i kamratkretsen sökningen. Solidaritet med kamraterna mot samhället för polisen) g) Religiösa vanor och attityder (ej tjalla Även detta avsnitt av intervjun har decimev) F ritidssysselsättningarna rats betydligt vid revideringen mellan prov- I detta avsnitt har man försökt kartlägga och huvudundersökningen. Orsaken till detfritidens innehåll och pojkens intressen och ta var att inga större skillnader kunde skönsysselsättningar utanför skolan. Frågorna jas mellan brotts- och kontrollfall i provunoch deras svar ger oss möjlighet att mäta dersökningen och att intervjun behövde för- Pojkens intresse för idrott och sport kortas. I huvudundersökningen återstår frå- Musikintresse gor om: Läsintresse och läsinriktning Tillhörighet till frikyrkoförsamling Andra intressen Föräldrarnas och pojkens kyrksamhet Biofrekvens Förekomst av bordsbön och aftonbön Besöksfrekvens på Ungdomsgård Om pojken deltagit i söndagsskola Fritidens kvalitativa innehåll Om han är konfirmerad eller har planer Utsatthet för massmediavåld därpå Pojkens intresseinriktning belyses ytterli- Om vad pojken tror på - en personlig gare genom ett intresseformulär, som pojken Gud, en makt eller ingenting fick besvara. Han ställdes i detta formulär

inför valet mellan aktiva och passiva syssel- Enkät om självdeklarerad brottslighet sättningar och mellan olika intresseinrikt- I samband med att pojken blev intervjuad ningar som motorintresse, musikintresse, ombads han att besvara en enkät om olika idrottsintresse och låsintresse m m. brott, som han kunde tänkas ha begått. Enf) Alkohol- och rökvanorna käten hade med några modifikationer sam-

Pojkar med uttalad brottslighet har ofta ma utseende som den, som tidigare distri-

avancerade alkoholvanor. Det är emellertid buerats till skolbarn i åldern 10-15 år (Elm-

av stort intresse att få veta hur, när och un- horn 1969). Enkäten innehåller 24 olika

SOU 1971: 49 75

frågor om brott från bagatellartade brott och bedömarens egen uppfattning om verksom snatteri i hemmet och »pallat› frukt ligheten. Vid denna hopvägning av uppgiföver mopedstöld och barackinbrott till hot ter från pojken och från hans föräldrar har eller tvång och väskryckning. Enkäten inne- i speciella frågor av typ »konsekvens i upphåller även frågor om antalet gånger varje fostran», »kontroll över kamrater och fribrottstyp blivit begången. tid» eller »fysisk bestraffning» i regel poj- På grundval av svaren på enkätfrågorna kens uppgifter tillmätts ett större värde, har för varje person uträknats hans krimi- eftersom de kan tänkas vara mindre avpasnalitetspoäng enligt samma system som an- sade till konventionens krav och därför mer vänts i ovan nämnda skolundersökning. Han trovärdiga. - med tyngdpunkt har därefter jämförts med det normalma- Vissa intervjudata på terial i samma ålder som skolundersök- emotionella skolförhållanfamiljerelationer, ningen erbjuder och tilldelats ett indexpoäng den, fritidssysselsättningar, rök- och alkoi en 5-gradig skala. Indexpoäng 1 betyder holvanor - överlämnas i skriftlig form till att han inte begått fler brott än de 20 % det psykiatriska avsnittet, där motsvarande minst brottsbelastade och indexpoäng 5 att frågor riktats till mor i och för pojkens han begått lika många brott som de 20 % studium av differensen mellan brotts- och mest brottsbelastade i skolundersökningen. beträffande kontrollgrupp samstämmigheten mellan pojkens och moderns svar. Resultaten av denna jämförelse redovisas inom 8.1.1.4 Utvärdering och variabeluppsättning ramen för det psykiatriska avsnittet. Intervjun ger en bild av hur pojken själv Bedömningen av provundersökningen har uppfattar och framställer sin situation vid utförts av Kerstin Elmhorn. Huvudunderundersökningstillfället och så långt tillbaka sökningen har bedömts av Birgitta Olofsson som han kan minnas. Denna satsning på innan hon närmare knöts till klientelunderpojkens egna upplevelser, attityder och sätt sökningen. Härigenom har förhindrats att att uppfatta sin omgivning kan naturligtvis avsnittsledaren tolkat materialet i enlighet ge en snedvriden bild av verkligheten. Det med sina hypoteser. För jämförelsens skull är dock denna snedvridna bild, som är verk- har ett 30-tal intervjuer även bedömts av dålighet för honom och som därför är avgö- varande avsnittsledaren, varvid man kunnat rande för hans sätt att vara och bete sig. beräkna interbedömarreliabiliteten. Jämfö- Denna subjektiva bild kan dock komplet- relsen mellan de två bedömarna har skett teras på vissa punkter av registerdata, med i 38 viktiga och sammanfattande variabler information från samt infor- från alla avsnitt i intervjun lärarintervjun med tyngdpunkt mation från intervjun med föräldrarna. Man på variabler, som beskriver hemmiljön och kan på detta sätt mäta graden av överens- kamratmiljön. överensstämmelsen har visat stämmelse mellan pojkens uppgifter och sig vara god. Endast i 5 % av de 1040 uppgifter från annat håll. bedömningarna är avvikelsen mer än 1 skal- I de fall, där man erhållit upplysningar steg i en femgradig skala. såväl från pojken som från föräldrarna vid Variabeluppsättningen är hierarkiskt ordhembesöket, har dessutom bedömaren i en nad med delvariabler och huvudvariabler. kompletterande variabel gjort ett försök att Delvariablerna består i några få fall av enuppskatta den objektiva verkligheten. Där- staka frågor, t. ex. »krav för sovtider»: vid har anteckningar om hur god kontak- När tycker Dina föräldrar - Din mamma - att Du bör gå och lägga Dig på kvällen? ten varit mellan intervjuaren och den intervjuade, om intervjuarens bedömning av tro- I de flesta fall är bedömningen baserad på värdigheten av den intervjuades svar m. m., en rad olika frågor. »Samvaro med föräldanvänts som vägledning. Man har alltså rar» baserar sig på 31 st. frågor. För ett på detta sätt i ett stort antal variabler be- stort antal delvariabler har man skilt på dömningar av både pojkens, föräldrarnas hur förhållandet är vid undersökningstill-

fallet och på hur det var förr, då pojken utomstående bedömare har genornläsningen var mindre. Dessa två variabler har sedan av de nästan 300 intervjuerna, genom pojvägts samman till en variabel, som beskriver karnas generösa sätt att delge sina upplevelförhållandet under hela pojkens uppväxt. ser och genom den mängd av uppgifter de Delvariabler har även beskrivit olika aspek- givit, förmedlat en klar bild av dessa pojkars ter på huvudvariabeln, t. ex. »Föräldrarnas vardag, ute och hemma. totala kravnivå» är en sammanvägning av Vid överföring från råmaterial till skal- 15 st. delvariabler som beskriver krav på steg i de olika variablerna har dock en del olika områden. För varje intervjuavsnitt har av de fina nyanserna gått förlorade. Framen övergripande huvudvariabel konstrue- för allt har detta gällt bedömningen av delrats på basis av all information från avsnit- variablerna. Vid skattningen av huvudvatet i fråga. riabler har dock sådan subtil information Ex. »Totalbedömning av hemmiljön» kunnat tas med i beräkningen. »Skolanpassning› Variabeluppsättningen är vald för att mot- »Kamratförhållandem svara det sociologiska avsnittets målsättning »Fritidens kvalitativa innehåll» (se 8.1.1.1). Det rika intervjumaterialet har »Pojkens religiösa vanor och attityder» dock utrymme för fler variabler, om man Ju högre upp i hierarkin, en variabel lig- under bearbetningens gång skulle ha behov ger dvs. ju fler delvariabler en variabel av sådana. är uppbyggd av, desto säkrare har bedömningen i allmänhet kunnat ske. Som ett sista 8.1.2 Teoretiska utgångspunkter för led i bedömningen har man på grundval av bedrbetningen all information från hela intervjun försökt skatta varje enskild pojkes prognos i brotts- En av det sociologiska avsnittets målsättligt hänseende. ningar är att finna brottsetiologiska fakto- Vid utvärderingen av intervjumaterialet rer och faktorkomplex. Denna målsättning har gällt att pojkens svar tolkats i så nära rymmer tankar om orsaker och verkan. anslutning till den omedelbara innebörden Vad man frågar sig är: Vad är orsaken som möjligt. Psykologisk tolkning har en- till att barn och ungdom begår brott? Vid dast varit aktuell vid inbördes motsägelse- många kriminologiska undersökningar söker fulla svar eller där frågorna gällt symptom man »orsakem till i ungdomsbrottslighet på bakom liggande relationer. Man kan olika faktorer i ungdomarnas personlighetst. ex. vid de direkta frågorna om de emotio- utrustning och uppväxtmiljö i multivariata nella relationerna med föräldrarna få socialt undersökningar av det slag som nu presenacceptabla svar, som inte har täckning för teras. Resultaten av sådana undersökningar de förhållanden, som framkommer på andra ger ett intryck av att de faktorer, som man ställen i intervjun i samband med andra frå- undersöker, verkar samtidigt, då det i själva gor. verket är så, att de verkar på olika stadier Utvärderingsprocessen har, som den är av en persons utveckling och med olika, utformad i denna undersökning, dock ett kraft för olika individer. Enskilda händelstörre spelrum för subjektiva inslag än vad ser, t. ex. föräldrarnas skilsmässa, får helt som är vanligt i sociologisk forskning. Be- olika effekt på barnen beroende dels av dedömarens subjektiva uppfattning och per- ras konstitutionella läggning dels och framsonliga fördomar kan färga bedömningen för allt av deras tidigare erfarenheter. På i av intervjuerna. För att öka objektiviteten samma sätt kan en faktor vara av oerhörd i , l i bedömningen har varje skalsteg på variab- betydelse i ett skede av en individs utveck-

l lerna i korthet beskrivits och skalans änd- men i ett annat.

ling ganska betydelselös

l definierats. faktorer endast ökar individens sår-

punkter tydligt Somliga Intervjun ger vid en genomläsning en god barhet och hans brottsbenägenhet, utan att beskrivning av pojkens situation. För en man kan säga att de predicerar till brott.

SOU 1971: 49 77

Man kan inte söka efter orsakerna till vecklingsprocess har bestämt valet av teokriminalitet hos ungdom utan att göra klart retisk referensram, från vilken hypotesen för sig, att det är tal om en utvecklingspro- skall kunna härledas. Utgångspunkten skall cess, där varje enskild faktor är beroende av tas från tre olika teoriområden; från teorier de föregående och kan modifieras av ef- om social inlärning (Bandura & Walters terföljande faktorer. Man måste också ta 1969; Aronfreed 1968; Staats 1970 m. fl), hänsyn till att den sociala situationen för teorier om outsiderattityder och alienation en människa kan karaktäriseras som ett (Becker 1963 m. fl.) samt en teori som tar feedback-system, där människor ömsesidigt hänsyn till den aktuella situationen vid brotpåverkar varandra. Alltför låga krav från tet (Briar & Piliavin 1965). Dessa tre reföräldrarna beträffande pojken vid under- ferensramar är inte på något sätt ömsesidigt sökningstillfället behöver t. ex. inte betyda, uteslutande. De snarare kompletterar varatt föräldrarna från början haft låga krav andra och försöker förklara och belysa olika och att detta är en brottsorsak. Föräldrarna aspekter av individen; den inlärningsmäskan medvetet ha skurit ner sina krav på siga, den sociala, den situationella. sonen, för att inte helt förlora kontakten med honom. 8.1.2.1 Social inlärning Det är också troligt att frågan: »Vad är orsaken till att barn och ungdom begår Enligt social inlärningsteori förnekar man brott?› är fel ställd även utifrån en annan inte att skillnader i tendensen att svara synpunkt. Undersökningar bland skolbarn emotionellt, skillnader i inlärningshastighet har visat att de flesta barn, framför allt och förmåga till inlärning är genetiskt ärvda pojkar, någon gång eller några gånger be- liksom kroppskonstitution, sensorisk känsgår brottsliga handlingar (Elmhorn 1969; lighet m. m. Men vad det kommer att bli av Olofsson 1969). En viss form av brottslighet individen måste förklaras inlärningsteoreär alltså så vanlig och så målinriktad på den tiskt (Staats 1970). Inlärningsteoretiska prindirekta som handlingen leder till, vinningen, ciper kommer alltså att ligga till grund för att den knappast behöver »förklaras» av en förklaringar av såväl normalt, nevrotiskt kriminolog. De frågor vi borde ställa oss är som annat avvikande beteende som t. ex. därför: »Vad i en pojkes uppväxtmiljö och i uttalad brottslighet. Vid nevrotiskt beteenhans tidigare erfarenheter leder till uttalad de har en olämplig inlärning skett. Stikriminalitet resp. till att pojkar slutar upp muli, som inte borde väcka och attityder med att begå brott eller, i extrema fall, till känsloreaktioner, har kommit att göra det. rigid konformitet? Under vilka betingelser Vid annat avvikande beteende, t. ex. brottsär faktorer verksamma, under vilka är de kan man i stället lighet, skönja en brist på av ringa betydelse?» inlärning. Stimuli, som borde väcka nega- Prognos och prediktion baseras på vad tiva eller positiva känslor, gör inte det man vet om en individ vid det tillfälle pro- (Staats 1969). Vad som betecknar unggnosen ställs. Man räknar, då man ställer är inte främst att han lärt domsbrottslingen en prognos, med att inga större förändringar sig snatta, ta mopeder eller göra inbrott skall inträda. Att man inte lyckats kon- det kan de flesta pojkar - utan det beteckstruera något l00-procentigt säkert predik- nande är hans brist på inlärd kontroll av tionsinstrument för brottslig utveckling be- sitt beteende, nödvändiga sociala hämningar, ror till stor del på att man - av lättförstådda självkontroll och förmåga till långsiktigare skäl - inte lyckats ta med i beräkningen planering (Eysenck 1967; Staats 1968 och alla de oförutsedda händelser i en persons 1970; Aronfreed 1968 m. fl.). Brister i inliv, som kan påverka hans utveckling i kon- lärning och inlärning av olämpliga svar på forrnt eller kriminellt hänseende. stimuli (nevrotiskt beteende) kan naturligt- Denna syn på brottslighet respektive kon- vis förekomma, och förekommer ofta, hos formitet med samhällets regler som en ut- samma person.

78 SOU 1971: 49

Brister i social inlärning kan ha sin rot enskilde. i defekter hos barnet (intellektuella defekter, Det man observerat hos andra kan också hjärnskador m. m.) men uppstår framför »sparas» och fungera som en kognitiv mall allt när betingelserna för inlärningen varit för att användas vid senare tillfällen (Aronbristfälliga. Dessa betingelser kan vara brist- freed 1968). Varje form av observationsfälliga, därför att barnet aldrig blivit övat inlärning kräver att barnet tillmäter beteeni det beteende, som krävs att han skall visa, det ett affektivt värde. Att utföra beteendet eller träningen har varit otillräcklig, trots får då ett värde i sig och verkar förstärföräldrarnas och andra fostrares bästa in- kande. tentioner. Pojkens tidigare erfarenheter kan också ha varit sådana att effekten av upp- F ärstärkning av beteendet fostran och av negativa eller positiva sanktioner inte haft avsedd verkan. Mycket av det, som barnet lär genom ob- De sociala inlärningsprinciperna försöker servationsinlärning, kommer dock att utalltså att förklara avvikande beteende i ter- släckas om det inte blir förstärkt genom mer, som är av lika stort intresse för ut- omgivningens reaktion på beteendet. Somvecklingen av »normala» beteendemönster. liga beteenden kommer så småningom att Detta medför att vad som är normalt och automatiseras, om de blir förstärkta och vad som är avvikande får representera vär- uppmuntrade, åtminstone vid de flesta tilldeomdömen. fällen. Den sociala reaktionen på olika sätt att bete sig har den största betydelsen för hur social inlärning sker. Straff eller be- Observationsinlärning löning, uppmuntran eller ogillande, fram- Socialt beteende kan läras in genom obser- gång eller misslyckande påverkar i hög grad vationsinläming och imitation (Bandura & vilket beteende som lärs in för att ingå i Walters 1969; Aronfreed 1968). För det lil- individens beteenderepertoar. Speciellt varla barnet är det framför allt föräldrarna, som aktigt blir ett beteende som, sedan det lärts är modeller, senare blir det lärare och under in, inte belönas varje gång utan endast tonåren framför allt kamrater. Effekten av ibland. Barns beteende, som grundlagts på observation kan vara inlärning av helt nya basis av partiell eller oregelbundet återkombeteenden. Observation av en modell kan mande positiv förstärkning, visar sig ha också ha en hämmande eller hämningslösan- stort motstånd mot utsläckning (Bijou & de effekt eller framkalla, väcka, beteenden Baer 1966; Cowan & Walters 1963). Villliknande modellens, som redan finns i in- koren vid barnuppfostran innebär att oredividens repertoar. Ju större betydelse en gelbunden förstärkning är vanlig. Om vi , modell har för den som observerar honom, vill lära ett barn att tacka då det får något, i ju mer status han har, ju mer han kan till- visar vi i början av inlärningen vårt gillande fredsställa behov, dess lättare tar man efter varje gång det säger tack, så småningom det han gör. Av stor betydelse för om ett be- visar vi vår uppskattning allt mer sällan och teende blir imiterat eller inte är om model- endast vid vissa mer betydelsefulla händellen blir straffad eller belönad för sitt be- ser. Detta behöver inte innebära bristande teende. Att se sina kamrater snatta i varu- konsekvens, utan kan vara ett sätt att undhus och på det sättet få en massa bra saker vika Övermättnad, tjatighet och rigiditet. utan att något händer kan föra till att även Då barnet söker uppmärksamhet, händer den osäkre struntar i sitt samvetes varnande det ibland att modern genast vänder sig mot röst och snattar också. Det är i allmänhet det och visar intresse och ibland att hon lättare att påverka en persons beteende i är så upptagen att hon inte bryr sig om det hämningslösande än i hämmande riktning. annat än ytligt. Vissa mödrar är benägna Beteenden, som inte är socialt gångbara, kan att ignorera barnet utom i de fall, då de nämligen vara högst förstärkande för den är intensivt uppmärksamhetsfordrande, och

SOU 1971: 49 79

förstärker på det sättet detta intensiva be- Samvetets utveckling teende. Många ›problembarn» kan ha blivit omedvetet belönade för sådant inten- Internaliserad kontroll av beteendet, det vi just sivt och kraftigt beteende. i vardagslag kallar samvetet, är av funda- Det är alltså fullt förståeligt att konse- mental betydelse för hur en person komkvens för mer att fungera socialt. Vid internaliserad i uppfostran har stor betydelse vilka beteenden, som barnet klart kontroll handlar man oberoende av om uppfattar av yttre eller som önskvärda, och vilka, som det uppfattar handlingen följs belöningar straff. Man inte, därför att »det är som ogillade. Att kunna förutse följderna ljuger av sitt handlande är dessutom förutsätt- fult att ljuga», oberoende av om någon märningen för att kunna ställa in sig på mera ker lögnen eller inte. Internaliserade norlångsiktiga målsättningar. Är uppfostran in- mer fungerar som självständiga bevekelsekonsekvent och sker straff och belöningar grunder. En normöverträdelse sker då enpå ett lynnigt sätt, använder barn oftast be- dast under svårt yttre tryck och under stor teenden, som leder till omedelbar tillfreds- samvetsnöd. ställelse. Aronfreed förklarar så kallat Samvetet är sällan en allt eller inget-affär, psykopatiskt beteende som en följd av bl. a. vilket med all tydlighet framgår av Hartsinkonsekventa emotionella reaktioner från home och Mays (1928) undersökning av fostramas sida. Dessa inkonsekventa reak- barns ärlighet. Samvetet bygger på inlärtioner har bl. a. lett till, att barnet blivit ning. Brister i denna inlärning återspeglas mindre för emotionella reaktioner i brister i samvetsfunktionerna. Eysenck känsligt att samvetet från omgivningens sida, därför att det inte (1964) säger något tillspetsat kunnat lära sig förutse dem. Bestraffningar är en betingad reflex. Han syftar då på, för otillåtna har att samvetet främst uppstår ur omgivninghandlingar genom dålig etc. kommit så sällan och så inkon- ens negativa sanktioner på avvikelse från tillsyn sistent att dessa handlingar blivit resistenta, önskvärt beteende. Observationsinlärning då de senare blivit föremål för mer konsi- och rollspel samt positiva sanktioner av alstent bestraffning. Det är denna dåliga kon- ternativa önskvärda beteenden spelar dock troll över straff och belöning, som har varit också en väsentlig roll. avgörande för misslyckandet att effektivt Frestelsemotstånd, internalisering, är beroende på var i händelseförloppet bestraffundertrycka förbjudna handlingar. för att straff och be- ningen sker. Den är mest effektiv då den Förutsättningarna löningar skall vara verksamma, är att rela- följer tätt på det att den förbjudna handtionerna mellan fostrare och barn är goda. lingen påbörjats. En varning eller tillsägelse Först då upplevs den redan på intentionsstadiet leder till stort negativa attityden till handlingen, den ogillande blicken som motstånd mot frestelser. Kommer tillsägelse straff. nick, ett er- och straff efter förseelsen uppträder lätt ,Först då blir en vänlig kännande ord en belöning. skuldreaktioner, vilka är mindre effektiva De emotionella relationerna mellan barn som motstånd mot frestelser. I ett stort anoch fostrare utvecklas fostraren tal studier har skuldkänslor och frestelsegenomatt från födseln kunnat barnets motstånd inte visat sig ha några konsistenta tillgodose primära behov. skötsel är samband (ex. Burton, Maccoby & Allin- Mat, omvårdnad, Det är associationen smith 1961; Sears, Maccoby & Levin primära belöningar. mellan framför allt modern och tillfreds- 1957). Kommer den alltför sent efter det ställelsen av barnets behov och hjälp ur fy- att handlingen först lett till tillfredsställande siskt obehagliga situationer, som ger mo- belöning, har den mycket ringa effekt. dern eller vårdaren ett värde som sekundär Allport (1955) påpekar att barnets inlärda under framför allt tonåren utbelöning. Bara åsynen av modern blir kopp- lydnadsvanor lad till tillfredsställelse, hennes gillande blir vecklats till värderelaterade skyldigheter. blir och belöning, hennes misshag straff. Förbud, »måste›, självrespekt

80 SOU 1971: 49

»bör». Aronfreed talar (1968) på samma straffning och aga haft samband med långsätt om extern resp. intern orientering. Ex- sam och ofullständig samvetsutveckling. tern orientering är lydnad på grund av de Men ogillande eller undanhållande .v av kärlek direkta sociala konsekvenserna av hand- från annars kärleksfulla och uppskattande lingen, rädsla för stryk och önskan om be- föräldrar straff än upplevs som ett strängare löning. Ett mer internt orienterat motiv för aga. Varma relationer mellan fostrare och konformitet är att värdera sina handlingar barn, undanhållande av kärlek som »bestraffutifrån sin referensgrupps normer och hand- ning och internt orienterad kontroll av bela så, som högt värderade i personer önskar, teendet går samman. . utan att direkt tänka på konsekvenserna för Av denna sammanställning av empiriska sig själv. = Mest internt orienterad är den rön och teoretiska inlärningsprinciper kan person som för sitt handlande använder man härleda en stor mängd hypoteser om principer om vad som är rätt och orätt skillnader mellan brotts- och kontrollfall utifrån en livsåskådning. i de variabler och variabelgrupper som det Utvecklingen mot en mer intern oriente- sociologiska avsnittet erbjuder. T. ex. kan ring är i hög grad beroende av de upp- brottsfallspojkarna tänkas ha uppfostrats fostringsmetoder som föräldrar och fostrare mer objektorienterat, med mindre konseanvänt. Man kan grovt skilja på två olika kvens, med ojämna eller starka reaktioner former av uppfostran: kärleksorienterad på överträdelser från föräldrarna och med uppfostringsteknik och objektorienterad fysisk aga. Pojkarna kommer att få svårt uppfostringsteknik (Sears m. fl. 1957). I att uppskjuta en omedelbar tillfredsställelse den första används kärlek och beröm som för en mer värdefull långsiktig belöning. belöning och isolering och återhållande av Deras relationer till föräldrarna kan tänkas kärlek som straff. Man resonerar och för- vara sämre. klarar i stor utsträckning för barnen. I den Ett annat alternativ är att inlämingssiandra belönas barnet med saker. Indragna tuationen i hemmet varit tillfredsställande, förmåner och fysisk aga används vid be- men att normsystemet som råder i hemmet i straffning. Förbud är oftast absoluta och är avvikande och föräldrarna alltså fungei l man resonerar sällan med barnen. Objekt- rar som avvikande modeller för barnens i l orienterad är externt oriente- beteende. Det som lärs in blir i uppfostran därigenom l › rad och därför mindre effektiv för samvets- inte ett socialt önskvärt beteende. j I de fall, utvecklingen och för effektiv intern kon- där samvaron med föräldrarna är låg men troll av beteendet. Ofta använder föräldrar samvaron med kamraterna och beroendet båda formerna av uppfostringspraxis. Kon- av kamratgruppen är högt, är förhållandena trollen av beteendet kan alltså vara av olika i kamratkretsen, kamraternas värattityder, grad av externt-intemt slag hos samma in- deringar och kriminalitet av stor betydelse. divid och därmed vara olika effektiv. Att De brottsliga kamrater kan därpojkarnas föräldrar och fostrare resonerar med barnen för antas i högre grad än kontrollfallens ökar dessas förmåga att generalisera förbu- vara kriminellt belastade samt fungera som det och även att diskriminera, dvs. veta ett tryck på pojken i brottslig riktning. vid vilka tillfällen det är förbjudet och vid vilka det är tillåtet. Resonemang stimulerar 8.1 .2.2 Insider-outsiderattityder också till utvecklingen av egen livsåskådning. Aronfreed (1968) framhåller de kog- Främlingskänslan gentemot det etablerade nitiva processernas oändliga betydelse för samhället kan ses som en ytterlighet på en samvetsfunktionerna och intern orientering. dimension, där den andra utytterligheten Vid otaliga psykologiska försök har man görs av en stark solidaritet med samfunnit, att förmågan att undertrycka en hället, grundad på en identifiering med dess handling är beroende av straffets styrka. verksamhet och syften, alltså dess regler och Samtidigt har det visat sig att fysisk be- lagar. De flesta människor kan antas ha en

SOU 1971: 49 81

6-712137 _

i denna dimension; de vill inte grupp, där man bli accepterad. Den brottsmittposition ta avstånd, begår inte handlingar för att ska- liga gruppen är en grupp, där en för brottsda samhället, men är inte heller beredda lighet och bråkighet utstött pojke kan bli till större uppoffringar för dess bästa. Man accepterad och känna sig som insider. Man kan även med Becker (1963) tala om insi- skaffar sig en referensgrupp, vars värdeders och outsiders. Enligt Becker beror en ringar man övertar och godtar. Psykologiskt persons läge på insider-outsiderdimensionen sett spelar det stor roll om klander eller beröm kommer från en indifferent eli hög grad på hur personen blivit behandlad grupp av andra, av hur hans sociala erfarenheter ler från en där man är en insider. Denna har varit. Outsiderkänslor är ofta en direkt outsider-grupp i form av ett kriminellt pojkeffekt av social och av miss- gäng kan alltså tänkas uppstå både som utstötning lyckande i den sociala situationen. Denna följd av ett ömsesidigt val av pojkar med utstötning behöver inte ske plötsligt, i och samma bakgrund och erfarenheter och som med ett samhällsingripande, som ofta för- följd av att de inte accepteras av sina vanutsätts i teorier om sekundär avvikelse och liga kamrater, aktivt stöts ut och därför söstigmatisering. Den kan utgöra en långsam ker sig till grupper, som är mindre nogräkprocess, där solidaritetskänslor med det lag- nade. lydiga samhället långsamt tunnas ur och in- De hypoteser som kan härledas ur dendividen tar sin tillflykt till en brottslig out- na teoretiska ram är, att brottsliga pojkar upplevt reaktioner från omgivningen, som sidergrupp. Man måste dock räkna med fler outsider- ökat deras alienation och minskat deras inän den kriminella. Becker beskri- siderkänslor. De antas ha blivit utstötta i grupper ver marihuanabrukare och jazzmusikers out- sina hem och tidigt ansedda som bråkmasidergrupper. Man kan också tänka sig po- kare, skolan har varit ett misslyckande, litiskt extremistiska det distingera- mer välartade kamrater och deras föräldgrupper, de gänget m. fl. Alienation underlättar kon- rar har tagit avstånd från dem. Outsidertakten med en brottslig outsidergrupp fram- attityder kan också direkt ha förts över från för allt då individer har brottsliga modeller föräldrarna. Intrycket av att vara förfördc- (föräldrar eller kamrater) eller då omgiv- lad, dålig ekonomi, få möjligheter att på ningens förväntningar går ibrottslig riktning. ett meningsfullt och rekreativt sätt utnytt- Efter en upptäckt av ett brott förväntas ja sin fritid och torftig kulturell miljö beofta begå flera brott. Denna negativa fordrar känslor av att stå utanför i överpojken förväntan kan ses som ett sätt att betrakta flödssamhället. Registerdata kan också ge pojken som en outsider. Denna tendens att besked om samhällsreaktioner, som lätt kan låta ett speciellt beteende vara generellt är leda till outsiderkänslor. Attityder i pojförkrossande för den individ, som visat be- kens egcn kamratgrupp och kriminalitet i teendet. »Treating a person as though he kamratgruppen är av stor betydelse och were generally rather than specifically de- skall bli föremål för en ingående analys (se viant produces a self-fulfilling prophecy» även 9.5). Mest betydelsefull är dock poj- (Becker 1963 s. 34). kens egen upplevelse av solidaritet gentemot och främlingskänsla in- kamrater contra samhället-polisen. Outsiderattityder för samhällets målsättningar kan alltså leda För follow-up-undersökningens del är till och motstånd mot omgiv- upptäckten av det aktuella brottet och reakbrottslighet tionerna ningens försök att tillrättavisa, mot konfor- på denna pojkens egna, föräld- - av mitetstrycket. Är det ens egen referensgrupp rarnas, kamraternas, myndigheternas oerhörd för hans fortsatta utsom reagerar på ens beteende måste trycket betydelse mot konformitet vara stort och man vill veckling av insider-outsider-attityder, av försöka ändra sig. Kan man trots an- brottslighet-konformitet. strängningar inte nå insteg i den förkastande gruppen får man söka en ny referens-

82 SOU 1971: 49

8.1.2.3 Faktorer som påverkar pojken i den tesgår och uppfyller de förväntningar, som. aktuella situationen ställts på dem, för att kunna bibehålla och erhålla status hos och gillande från dem, Briar och Piliavin (1965) utgår ifrån att ung- vars kärlek och omsorg de anser vara viktig. domsbrottslighet oftast är situationsbunden Från denna »reward-cosu-modell kan hyoch att de brott som ungdomarna begår of- poteser om faktorer av vikt vid själva brottstast är ändamålsenliga. Situationsfaktorer situationen härledas. Hur stark var önskan kan ställa personer inför konflikter, möjlig- att få direkt belöning? Hur uppfattade pojheter, social press och frestelser, som kom- ken upptäcktsrisken? Hur stort var kamratmer att påverka deras handlingar och atti- trycket? Hur starkt internaliserad var poji tyder. kens kontroll? Hur starka hans samvetsreakl Modellen är faltpsykologiskt färgad och tioner? , i kan beskrivas som en »reward-cosw-mo- För follow-up-undersökningens räkning l dell, som påverkar en pojkes beslut att del- och för prognos av fortsatt kriminell-konta eller inte delta i en brottslig handling. form utveckling är de faktorer på plussi- »Reward» får då stå för allt han kan vinna dan och minussidan, som skisserats ovan, av med handlingen - direkt tillfredsställelse av oerhörd betydelse. . sina önskemål, status i kamratgruppen m. m. Skillnaden mellan brotts- och kontroll.-_ »Cost» får stå för allt vad en sådan hand- fall kan även förväntas vara en skillnad i kan komma att kosta honom - be- att vara med ling benägenhet konform, åtföl-_ svikna föräldrar, samvetskval, repressalier jande skillnader i allt det, som ligger bakom av olika slag m. m. hög resp. låg konformitetsbenägenhet: rela- Konfonnitetsbenägenhet (commitment to tioner till föräldrarna, inställning till skoconformity) och motstånd mot brottslig av- lan, yrkesaspirationer, beroende av kamravikelse ökar, då man godtar samhällets vär- terna, religiös övertygelse. . deringar, då man har internaliserat föräld- Bortstötande föräldrar och föräldrar som rarnas förbud, då hem, skola och myndighe- är likgiltiga eller använder alltför hård (fyter har möjlighet att fungera som positiv sisk) bestraffning kan underminera basen kontroll av brottsliga impulser och motiv. för konformt beteende. Även om de emotio- Rädslan för straff och hotet mot att få sin nella relationerna är goda krävs ett visst »self-image» förstörd är kostnader, som kan mått av extern kontroll, så att inte barn föravhålla en person från brott trots stark fres- sätts i situationer, som är dem övermäktiga.. . telse och påverkan utifrån. Men även en Erfarenheter från skolan kan dels vara mycket konformitetsbenägen person kan va- sådana, att barnet önskar fullfölja de förra motiverad att begå brott, dels om upp- väntningar, som där ställs på dem, och vara täcktsrisken är minimal och alltså inte upp- en viktig drivkraft till konformt beteende, levs som hotande, dels om motiven att av- eller sådana, att motiven att söka tillfredsvika är mycket starka. Personer med låg ställelse på annat håll ökar. önskan att motkonformitetsbenägenhet, som inte upplever svara föräldrarnas förväntningar kan, gesig förlora så mycket på följderna av den nom föräldrarnas reaktion på deras missbrottsliga handlingen, men som anser sig lyckande i skolan och i samhället, starkt devinna desto mer, har en benägenhet att råka cimeras. ut för händelser som ytterligare minskar De tre teoretiska som utgångspunkter, deras lust att konformera till av samhället skisserats ovan, får bilda referensramen till accepterat beteende. Ungdomar, som brukar bearbetningen av det material, som insamvara tillsammans med kamrater i gäng och lats inom ramen av den socialpsykologiska för vilka kamratemas förväntningar intervjun. De är inte ställda i motsats mot betyder mer än hemmets och skolans önskemål, varandra, utan beskriver olika på aspekter har ofta låg konformitetsbenägenhet. Poj- den brottsliga-konforma utvecklingen: den kar med hög konformitetsbenägenhet tillmö- inlämingsmässiga och betydelsen av sociala

erfarenheter - och hurdessa två påverkar 8.2.2 Undersökningens utförande

den aktuella situationen. Försökspersonema jämte målsmän har kom-

mit till den barnpsykiatriska explorationen

efter tidigare genomförd sociologisk intervju

respektive psykologundersökning av försöks-

personen. Efter explorationen har provun- 8.2 Det psykiatriska avsnittet (Sven Ahnsiö) dersökningsklientelet remitterats till elektro-

8.2.1 Begränsning och målsättning encephalografi.

Den barnpsykiatriska explorationen har Det psykiatriska avsnittet utgör den del av utförts vid den barn- och ungdomspsykiaklientelundersökningen som utförts av barntriska kliniken å Kronprinsessan Lovisas psykiater. Denna del har omfattat dels en barnsjukhus enligt fasta frågeformulär - för anamnesupptagning genom pojkens målsprovundersökningen 1958 och för huvudunman (i regel modern), en anamnes som på dersökningen 1960 (se litt.-förteckn., bil. 4, vissa punkter kompletterats med uppgifter -

Ahnsjö) av där då tjänstgörande under-

av pojken själv, och dels ett kroppsstatus läkare (Provundersökningen: Margit Belloch ett psykiskt status. Enbart på basen härman, M. Börjeson, L. Engström, E. Enocksav; utan sedvanlig komplettering med social son, T. Hedquist, R. Nilzén, H. Nyström, anamnes respektive med intelligensunder- U. Otto, Ulla Söderhjelm. I fyra fall har sökning och projektiva test, har ett försök förf. själv upptagit anamnes och status och gjorts att ställa diagnos och att söka bedö- Huvudunsålunda ensam bedömt pojkarna. ma pojkens prognos med sikte på eventuell dersökningen: M. Börjeson och R. Nilzén. fortsatt asocial utveckling. I ett fall har på grund av sjukdom annan v Denna begränsning har varit betingad läkare utfört explorationen). Resultaten har Å i av klientelundersökningens totala upplägg- v i samtliga fall konferensmässigt granskats i stu- i ning som en icke rent barnpsykiatrisk och slutligt bedömts av avsnittsledaren. die utan från som ett block av un- å början dersökningar. Varje del blir på detta sätt 5 ofullständig men får å andra sidan karaktär 8.2.3 Det psykiatriska avsnittets

konstruktion av en specialinventering inom respektive

basområde före en slutlig sambedömning 8.2.3.1 Anamnes med utnyttjande av undersökningens samtliga delar. Ana-mnesen har sedan gammalt ansetts va-

och ofullständigheten när ra klinikernas förnämsta instrument när det Begränsningen att ställa och prognos. Även det gäller det psykiatriska avsnittet blir spe- gällt diagnos ciellt och diskutabel in- idag är trots allt sjukhistorien oumbärlig inanmärkningsvärd för försöket att ställa diagnos och prognos. te minst och kanske framför allt inom psy-

Försöket har dock gjorts och med en be- kiatrin. Inom denna klientelundersöknings

stämd målsättning. Det har sålunda ansetts psykiatriska avsnitt spelar anamnesen ock-

vara av betydelse att söka bedöma värdet så en avgörande roll.

av de informationer, som enbart anamnes Anamnesens utformning är alltid i hög

och status ger utan hjälp av psykologiska grad individuell. I detta fall är den dock

undersökningsmetoder respektive mera in- bunden till de frågeställningar som upp-

gående sociologisk exploration. tagits i ovan nämnda formulär. I denna form

Härutöver blir inom det den knappast några avvikelser av målsättningen medger avsnittet att anamnes betydelse och blir beträffande resultatet mepsykiatriska belysa i klientel- ra beroende av referentens tillförlitlighet än och status hos försökspersonerna och skicklighet. En beskrivning av undersökningens undersökningsgrupper exploratörens materialet referenten därför också i utnyttja för belysning av i under- (modern) ingår

sökningen ingående hypotesprövningar. undersökningsmaterialet.

84 SOU 1971: 49

Anamnesen har i regel upptagits av mo- en uppfattning om arv och miljö måste i och dern. I det socialpsykologiska avsnittet har för sig betraktas som ytterst vansklig. Insampojkarna själva i stor utsträckning besva- lade registerdata kan dock på några punkter rat motsvarande frågor, vilket i detta fall komma att ge möjligheter till en viss objekgör det möjligt att jämföra moderns och tivitet vid värderingen av de resultat som pojkens sätt att se på samma förhållanden. kan framkomma. Herediteten har registre- I regel har dock modern varit den enda rats enligt den 100-gradiga skalan. Nummer som kunnat besvara frågorna i anarrme- 1-13 utgör enskilda symtom respektive sen. Uppgifterna har oftast haft karaktä- sjukdomar i hereditetsschemat, 14-61 komren av förekomst eller icke förekomst. binationer av olika slag. Uppgifterna gäller Anamnesen upptar följande delar: var för sig fäder, mödrar, far- och morför- Hereditet åldrar, hel- och halvsyskon. Hemförhållanden Skolförhållanden H em förhållanden Fritidsintressen och vanor Tidig utveckling I första hand har här »den yttre uppfost- Genomgångna kroppsliga sjukdomar ringsmiljän» registrerats dvs. huruvida ve- Genomgångna och psykosoma- derbörande pojke alltid bott och även nu psykiska bor med i ett fullständigt tiska symtom och sjukdomstillstånd egna föräldrar hem och eventuella avvikelser i detta sammanhang. Bostadens storlek och standard H ereditet liksom antalet där boende har också angivi- På olika sätt kommer i klientelundersök- vits. Det rör sig dock här om uppgifter som ningen miljöfaktorers relativa förekomstin- delvis även på annat sätt registreras i underom olika att sökningen, varför endast mer speciella deundersökningsgrupper belysas. Relationen till föräldrar och taljer belyses inom detta avsnitt. Här ingår syskon, emellertid även uppgifter om huruvida kamrater, etc. utgör sålunda väsentliga stu- fördieobjekt. åldrarna yrkesarbetar eller inte. Av väsent- Avsikten inom det psykiatriska avsnittet lig betydelse har också ansetts vara att få i har varit att även söka få så objektiva kri- en uppfattning om hemmiliöns kontinuitet, l l terier som möjligt på eventuella sjukdoms- då täta ombyten i uppfostringsmiljö kan antillstånd tas innebära riskmoment. Mer än tillfälliga av fysisk och psykisk art hos föräldrar och syskon samt hos far- och mor- sådana ombyten, då annan vårdare än den föräldrar. De sökta uppgifterna framgår av permanenta tagit hand om barnet, har därhereditetsschemat. Då referentens kunska- för registrerats samt den åldersperiod i vil-_ ken detta skett förskoleper ofta är begränsade och minnesbildema (spädbams-, resp. sällan låter sig aktualiseras under en anam- skolåldern) och om det skett en, två, tre att data eller ändå flera anlednesupptagning, är det dock självklart gånger. Av samma måste bli ofullständiga. De= relativt sett säk- ning har också registrerats eventuella vistelraste måste bli referentens uppgifter om sig ser i förskolor, på daghem respektive i efsjälv och de egna föräldrarna och om egna termiddagshem (fritidshem). barn dvs. om pojkens syskon, där hänsyn Hemsituationen i övrigt och kontaktfördock alltid måste tas till vederbörandes ålder hållandena där ingår som huvuddel i det och därmed tidsavståndet. Uppgifter om sociologiska avsnittet där pojkarnas uppfattmaken eller makan och dennes föräldrar ning härom kommer till uttryck. Dessa pojmåste helt naturligt bli betydligt osäkrare. karnas uppgifter har på åtskilliga punkter Väsentlig är här frågan om eventuella olik- varit kända av bampsykiatern och dessa heter föreligger i tillförlitligheten när det ställs nu mot referentens. I vissa situationer gäller brottsfallen i jämförelse med .kontroll- föreligger dock enbart referentuppgifter. fallen. Metoden att på detta sätt söka vinna Det rör sig här i regel om allmänna trivsel-

SOU 1971: 49 85

frågor, om familjemedlemmarnas inbördes tuell delaktighet i olika typer av föreningsförhållande, om gemensamma intressen, liv, dels vederbörandes intresse för olika om pojkarnas tillgänglighet och förmåga aktiviteter utanför skolan. Här upptas t. ex. till anpassning, om deras speciella intressen antalet biobesök/ vecka. Frågor ingår ockoch vanor samt om reaktioner inför t. ex. så som avser att belysa huruvida föräldraruppfostringsprinciper i hemmet. Vidare fö- na gillar pojkarnas utnyttjande av fritiden. rekommer om fickpengar (antal Positiv respektive negativ uppfattning eruppgifter kronor/ vecka). sätter här förekomst respektive icke före- Prov- och huvudundersökning skiljer sig komst inom respektive variabel. när det gäller dessa och flera andra punk- Rökning, alkohol, narkotika: Frågor röter i fortsättningen i viss mån från varandra. rande problem av denna art belyses utför- Dels gäller detta frågomas placering i frå- ligt i det sociologiska avsnittet. Endast samgeformuläret, dels innehållet. I huvudun- manfattande data av pojkarnas uppgifter dersökningen ingår sålunda fler detaljer och registreras här och jämföres med referenäven vissa tidsangivelser bl. a. åldern vid tens uppgifter. Åldern vid debuten resp. sisförsta uppträdande av eventuella anpass- ta gången företeelsen ifrågakommit har uppningssvårigheter. Svaren i frågeformuläret märksammats. 1958 har vid dataregistrering överförts till Religiösa moment i uppfostran: Hemfördet för formuläret 1960 gällande. Endast i hållandena från religiös synpunkt har samundantagsfall har på detta sätt vissa frågor manfattats i frågor till referenten av i stort från provundersökningen kommit att utgå. sett samma natur som inom det sociolo- De tillägg som gjorts i huvudundersökningen giska avsnittet där dessa ställts till pojkarna har i provundersökningen registrerats som direkt. Det gäller frågor om tillhörighet till obekant. statskyrkan eller speciellt trossamfund, om Möjligheten finns att på olika punkter uppfostran präglats av religiösa moment belysa dels förhållandena inom olika ka- och om religiös undervisning förekommit i tegorier av undersökningsgrupper men ock- hemmet och om pojkarna besökt söndagsså avvikelser i uppfattningen hos referent skola. Referenten tillfrågas också om föroch pojkar när det gäller väsentliga samlev- äldrarna anser att pojken har någon relinadsfrågor. giös tro och om pojken gillar föräldrarnas religiösa inställning. I huvudundersökningen har några frågor Skol förhållanden tillagts, vilka berör inställning till bl. a. af- Här har framför allt registrerats huruvida tonbön och konfirmation. pojkarna nu eller tidigare placerats i någon form av specialundervisning. Vidare anges Tidigare utveckling eventuell kvarsittning och över huvud taget anmärkningar när det gäller dels kunskaps- Graviditet, förlossning, födelsevikt och nytillägnandet men också dylika inför ordning föddhetsperiod tillhör de områden inom och uppförande. Frågan om explorandens anamnesen, som alltid måste bli föremål för har också tagits upp i det- noggrann penetration. Detta speciellt med specialintressen ta sammanhang samt hans allmänna trivsel hänsyn till de skador hos foster och barn i skolan med bl. a. lärare och kamrater. I som kan inträffa och som eventuellt kan ge har tillkommit frå- upphov till förändringar inom det centrala huvudundersökningen gan om eventuella framtidsplaner. nervsystemet av betydelse för utvecklingsprocessen. I första hand har referenten fått ange Fritidsintressen och vanor om det under graviditeten respektive för- Pojkarnas uppgifter ställs även i detta av- lossningen förekommit något anmärkningsi snitt mot referentens. Det gäller dels even- värt av kroppslig eller psykisk art och vad 1 xl i l 86 SOU 1971: 49

det i så fall gällt. Referentens uppgifter om fråga rörande talutvecklingen. De senare har födelsevikten har också registrerats liksom i huvudundersöknin gen kompletterats med eventuella komplikationer under nyföddhets- tidsangivelser. perioden. Uppgifterna har sedan kontrollerats och Genomgångna kroppsliga sjukdomar kompletterats genom att i alla fall detta varit möjligt journaler från det sjukhus där Dessa har noterats med angivande av ålder barnet fötts genomgåtts. På detta sätt har då sjukdomen genomgåtts. Vidare har anuppgift erhållits om tiden för moderns sista givits om dessa sjukdomar lett till läkarmenstruation, varigenom även graviditets- besök respektive sjukhusvård. Av speciellt längden kunnat beräknas. Vidare har vikt- intresse är på denna punkt sjukdomar inom uppgifterna vid födelsen kunnat kontrolle- centrala nervsystemet respektive kroppsliga ras och pojkens längd vid födelsen också trauma av olika slag. kunnat registreras. Eventuellt angivna komplikationer har också noterats. Genomgångna psykiska och psykosomatiska Det första levnadsåret har länge från olika symtom och sjukdomstillstånd synpunkter betraktats som en av de mest avgörande utvecklingsperioderna inte minst Dessa uppgifter omfattar ett 50-tal variabler när det gäller den emotionella utveckling- avsedda att belysa vederbörandes beteende en. Speciellt har moder/barnrelationen va- genom åren och de tidsperioder dessa i så rit föremål för intresse såsom grund för fall berör. I brottsfallen tillägges frågor som personlighetens utveckling när det gäller so- dels syftar till att få fram den tidpunkt då ciala kontakt- och gemenskapsproblem. anpassningssvårigheter första gången iakt- Att anamnestiskt fånga moder/ barnrela- togs, dels avser att ge referentens uppfatttionerna under spädbarnsåret är förenat med ning om var orsaken till anpassningssvåriguppenbara svårigheter. Den metod som an- heterna är att söka. I huvudundersökningen vänts i denna undersökning har gått ut på tillkommer frågor rörande den tidpunkt då att söka få fram vissa elementära funktio- föräldrarna greps av oro inför pojkens bener som kan vara av betydelse i samman- teende respektive anledning härtill. Den tid-

hanget. I första hand har uppfödningspro- punkt då föräldrarna helt ansåg sig ha för-

cessen följts och tiden för bröstuppfödning lorat greppet om pojken anges eventuellt registrerats. I huvudundersökningen har ut- också. över registreringen i provundersökningen på denna punkt vissa nya uppgifter tillkom- 8.2.3.2 Status mit. I hur många månader enbart bröstet givits har sålunda kompletterats med frågan Sedan barnpsykiatem konfronterat med de om hur länge bröstet härutöver alltjämt del- uppgifter, som han ansett ha positivt intresse vis givits. Vidare har komplikationema i för att bedöma vederbörandes psykiska stasamband med övergång till fast föda liksom tus, söker han värdera pojkens uppträdanviktökningens förlopp noterats. I andra hand de och attityder i enlighet med förutsätthar barnets beteende under spädbarnsåret ningarna i formuläret. sökt bedömas dels genom att söka värdera Psykiskt status omfattar här en bedömbarnets grinighet, skrikighet och sovvanor, ning av pojkens motivation inför undersökdels genom frågor som berört brister i ut- ningen, hans sätt att vara (motorik, mimik, vecklingen av kontakt och gemenskapsten- tal), hans uppmärksamhet, hans öppenhet denser. Den rent motoriska utvecklingen har och tillgänglighet respektive slutenhet och endast belysts genom angivelse av den tid- otillgänglighet, hans intellektuella rörlighet punkt (i månader) då barnet gått utan stöd. och emotionella grundstämning. Vidare sö- Några frågor rörande renlighetsträningen ker exploratören bedöma självförtroendet i har också ingått i frågeformuläret liksom en hans uppträdande, hans förmåga till om-

SOU 1971: 49 87

döme och kritik, hans ångest- och samvets- lymfkörtlar, sköldkörtel, hjärta, lungor och reaktioner och hans attityd till föräldrar, buk samt ett nervstatus. I de senare har syskon och kamrater. Vissa speciella drag registrerats endast påtagliga avvikelser när i personligheten noteras, t. ex. speciell blö- det gäller kranialnervernas funktion och andighet, tuffhet, dysfori etc. Inför brottsfal- märkningsvärda fynd beträffande pareser, len analyseras också attityden till »brottet». sensibilitet och reflexer. I provundersök- I regel har inför varje bedömning fem defi- ningen ingick också elektroencephalografisk nierade alternativ I huvudunder- vilken förelegat. undersökning, i huvudundersökningsökningen tillkommer vissa kompletteringar. en av flera olika skäl uteslöts. Sålunda tillfrågas alla dvs. även kontrollfallen rörande sin attityd till »brott». När 8.2.3.3 Diagnos och prognos det gäller attityden till kamrater har kamratkontaktens kvalitet också sökt analyse- Som ovan anförts har utifrån en viss beras. Vissa frågor rörande pojkarnas syn stämd målsättning ett försök att stälgjorts på uppfostringsprinciperna i hemmet in- la en diagnos och också att bedöma exgår dessutom i huvudundersökningen. plorandens prognos med sikte på en even- Bedömningarna har i regel skett enligt tuell fortsatt asocial utveckling. en S-gradlg skala, där de sämsta karaktäris- Enbart de anamnestiska uppgifterna och tika fått skalsteget 1, de bästa skalsteget 5. iakttagelserna under undersökningen har ut- I ett fall (omdöme) är förhållandet omvänt. gjort grund för dessa ställningstaganden rö- I ett annat fall (emotionell grundstämning) rande diagnos och prognos. I ett senare markerar det tredje skalsteget en genom- skede av undersökningen skall dessa ligga snittlig emotionell grundstämning med av- till grund för en sambedömning med utvikelser i båda riktningama, 1 och 2 mot nyttjande av informationer från avövriga i förhöjd och *4 och 5 mot sänkt sådan. I snitt. l huvudundersökningen har kamratkontaktens

l

kvalitet tillkommit som bedömningsfaktor a Diagnos i och bedömts på samma sätt som sinness stämningen. Ett och två betyder här negativ När det gällt ställa en psykisk diagnos har kvalitet, fyra och fem positiv. i första hand bedömts om i anamnes eller Attityden till brott. har vidare inom så- status förelegat analyserats ?någon uppgift som varit. på l väl brotts- som kontrollgrupp, vilket ej skett något sätt anmärkningsvärd. Om så ej vai provundersökningen, där kontrollgruppens rit fallet dvs. inga uppgifter i anamnes elattityd saknas. ler status talat för avvikelser i psykiskt av- i l Härtill seende l I kommer några enstaka karaktäris- har personligheten rubricerats som l tika bedömda efter förekomst respektive ordinär. Har däremot någon uppgift i stället i icke förekomst. ansetts anmärkningsvärd har detta noterats l De enstaka variablerna kan antas ha be- men också om i så fall i det psykiskt an- i tydelse vid en jämförelse mellan grupperna märkningsvärda ändå legat inom gränserna i undersökningen. En bedömning vid ett för vad som kan betraktas som så allmänt enstaka tillfälle ger dock givetvis ytterst små förekommande att vederbörande ej för den möjligheter att göra en rättvis karaktäristik skull kan anses vare sig miljöskadad eller av vederbörande. Av stort värde måste det mentalt insufficient respektive sjuk eller dedock anses vara om det visar sig att någon fekt. eller några variabler bättre än andra Har däremot . av anamnes eller status ger ledning inför diagnos och prognos. framgått att vederbörande uppvisat anmärk- Kroppsstatus omfattar utöver vikt- och ningsvärda psykiska särdrag har man sökt längdmätning en allmän »subjektiv» bedöm- komma fram till en uppfattning om huruning av kroppstypen och i övrigt en ordinär vida orsaken i huvudsak torde ha varit att läkarbesiktning av munhåla 03h tänder, hänföra till miljöfaktorer eller till sjukdomar

respektive insufficienstillstånd och defekter. att de talat för vare sig miljöskada eller När det gällt miljöskadebegreppet har av- mental insufficiens resp. sjukdom eller dcsikten varit att primärt söka avgränsa den fekt = ordinära pojkar okomplicerade miljöskadan från den mera 3. Pojkar som betecknats som miljöskakomplicerade. Med okomplicerad har då dade men där skadan ansetts okomplicerad avsetts de fall då vederbörande synes ha 4. Pojkar som betecknats som miljöskaupplevt känslomässigt goda relationer till dade och där skadan uppfattats som komsin omgivning men brister förelegat i form plicerad av uppfostringsfel av mer eller mindre etisk 5. Pojkar där anpassningssvårigheterna ej natur och föräldrarna sålunda saknat möj- ansetts kunna förklaras som miljöskada utan ligheten att vara lämpliga identifikationsob- sjukdom, insufficiens- eller defekttillstånd jekt eller på andra sätt försummat barnets betraktats som mera avgörande orsaksfaktofostran medan barnet själv i sitt handlande rer. visat sig kunna reagera emotionellt adekvat. I andra hand har så varje individ rubri- Hit avsågs också föras de fall där hela fa- cerats antingen som miljen intog en antisocial inställning och le- 1. ordinär personlighet, eller ver på samhällsfientlig bas medan barnet 2. som miljöskadad men i övrigt ordinär i sig själv skulle ha naturliga förutsättningar personlighet respektive . att under andra förhållanden utvecklas so- 3. miljöskadad men på ett eller annat sätt cialt på grund av en i stort sett ordinär insufficient personlighet eller affektiv dynamik. Då det emellertid är up- 4. såsom direkt insufficient respektive i penbart att stora svårigheter föreligger att något avseende sjuk eller defekt personligkonstatera förekomsten av en i här avsedd het. mening okomplicerad miljöskada, och då Vederbörandes insufficiens respektive det ligger nära till hands att i dessa situatio- sjukdom eller defekt har man* till sist sökt ner anta att miljöskadan komplicerats och i förekommande fall ange. Det har här rört hos barnet kommit att påverka även den sig om mer eller mindre tydliga symtom som affektiva dynamiken, kommer sannolikt yt- tolkats som intellektuell eller emotionell ut-

terst få pojkar att tillhöra denna grupp. vecklingsstörning, som hjärnskada, som miss-

Föreligger tecken på miljöskada är det där- tänkt schizofreni eller manico-depressiv sjuk-

för troligt att denna skall rubriceras som dom, som tidig eller primär karaktärsstörkomplicerad. ning eller som ojämnheter i utvecklingen

I de fall miljön icke ansetts ha spelat av typ tillväxtförvirring. När det gäller in-

någon avgörande roll inför vederbörandes sufficienstillstånden har deras. natur också anpassningssvårigheter och sålunda inte va- sökt bedömas dvs. man har sökt bedöma om rit av den art, att vederbörande genom den- det rört sig om asteniker, dysforiska, desamma skulle ha kunnat antas ha tagit sådan pressiva, hypomana, hysteroida eller schiskada att denna medfört beteenderubbning- zoida respektive tvångsneurotiska eller evenar, utan i stället sjukdom av något slag el- tuellt endast originella personligheter. ler insufficienstillstånd resp. defekttillstånd Diagnoserna har skattats efter en treansetts avgörande, har detta anförts. punktsskala med. jakande, nekande respek- Sammanfattningsvis innebär detta att ma- tive ifrågasatta svar. terialet i första hand indelats på följande sätt: Prognos 1. Pojkar utan anmärkningsvärda uppgifter i anamnes och status : ordinära poj- Prognosen har endast sökt bedömas med kar hänsyn till frågan om framtida anpassnings- › 2. Pojkar med anmärkningsvärda uppgif- svårigheter av typen asocialitet respektive › ter i anamnes och status där dessa anmärk- kriminalitet. Prognosbedömningen har varit ningar dock icke ansetts vara av den art av två slag. Den ena avser densamma under

SOU 1971: 49 89

den förutsättningen att ingen speciell åtgärd avsnitt och motsvarar sålunda ofta det psyvidtages i förebyggande syfte medan den kologiska och sociala avsnittets målsättningandra avser en värdering av prognosen un- ar. der förutsättning av gynnsammast möjliga behandling. Uppfattningen om prognosen har sökt 8.2.4 Teoretiska utgångspunkter för graderas i 5 grader, nämligen mycket god bearbetningen (ingen asocialitet eller kriminalitet), sannolikt god (eventuellt osäker närmaste åren), Målet inom undersökningens samtliga avtveksam (svårbedömd men ändå möjligen snitt är att söka få fram de faktorer eller god), mer än tveksam (kan sannolikt be- faktorskomplex som utgör etiologi till brottsdömas som tvivelaktig eller relativt dålig), lighet hos barn och ungdom varigenom ockoch absolut dålig (sannolikt kriminalitet el- så skulle kunna uppnås en möjlighet att ler asocialitet). skapa ett instrument för förebyggande och behandling. Inom de olika avsnitten varierar de teo- Variabelkombinationer retiska utgångspunkterna och skilda hypo- De i anamnes och status givna variablerna, teser och teorier beräknas kunna bli belysta. som ofta utgör enskilda symtom, möjliggör När det gäller det barnpsykiatriska avdirekta jämförelser inom olika undersök- snittet är det tänkbart att sammanvägningar ningsgrupper i första hand mellan brotts- till specifika variabelkombinationer i vissa och kontrollgrupperna i materialet. De en- avseenden kan komma att stödja de hyposkilda variablerna möjliggör vidare kombi- teser och teorier som prövas inom de so- i l nationer av skilda slag. Symtomgrupper kan ciologiska och psykologiska avsnitten.

I viss omfattar även det i

på detta sätt också bli föremål för jämfö- utsträckning 2 l relser. Som exempel kan nämnas grupper psykiatriska avsnittet miljöstudier. I varje med symtom på: fall gäller detta familjen som miljöfaktor och normbildare. Den ömsesidiga anpass- Allergi ningen mellan barn och vårdare kan ock- Habituella manipulationer så få sin belysning inom detta avsnitt. Det Psykosomatiska sjukdomstillstånd synes sålunda här finnas möjligheter att an- Aggressivitet Sensitivitet knyta till senare tidens forskningar rörande pojkars reaktioner till de vuxna i familjen Hämmad aggressivitet respektive till hematmosfären över huvud Överaktivitet taget och analysera dessa faktorers betydel- Underaktivitet m. m. se i förhållande till t. ex. olika uppfostrings- På samma sätt möjliggör materialet va-- metoders betydelse (Rutter 1970). riabelkombinationer avsedda att belysa olika I huvudsak kommer dock det psykiatrisutvecklingsskeden som t. ex. utvecklingen ka avsnittet att behandla pojkarnas beteende under spädbarnsåret, där de anamnestiska och personlighet respektive de faktorer, som uppgifter, som kan tolkas som tecken på under utvecklingen eventuellt kan ha bidrabristfällig kontakt eller störning av något git till brister i utvecklingsprocessen och slag samlats till specialgrupper. Variabler därmed till oförmåga att på olika utveckför bedömning av hematmosfär, uppfost- lingsnivåer anpassa sitt beteende inför olika ringsmiljö, kulturstandard etc. kan på mot- valsituationer respektive bygga på erfarensvarande sätt kombineras och resultaten heter. jämföras inom olika undersökningsgrupper. Jämförelser mellan frekvenser av skadli- De olika variabelkonlbinationerna tjänar ga faktorer inom brotts- och kontrollgrupockså uppgiften att kunna sättas i relation per respektive återfalls- och icke återfallstill resultaten inom undersökningens övriga grupper kommer att bilda utgångspunkt för

90 SOU 1971: 49

diskussioner rörande deras eventuella bety- nom att påvisa tidiga risktecken blir värdedelse. fulla i ett brottsförebyggande arbete. Graviditetens förlopp liksom dess relation Undersökningen är upplagd som en jämtill stressfaktorer, för tidig födelse och låg förelse mellan en brottsgrupp och en till födelsevikt tillhör de faktorer som kan på- denna matchad kontrollgrupp. Möjligheter verka 1967, ges dessutom till studier av enskilda fall, utvecklingsprocessema (Illsley Jonsson 1967, Werner 1967 m. fl.). vilket kommer att ske för att möjliggöra Tidiga ogynnsamma livserfarenheter en både mer specifik och ibland mer djup- (Bowlby 1951, Klackenberg 1956), biolo- gående förståelse av brottsetiologin. (Blomberg 1954, Nylander Den psykologiska undersökningsmetodigisk bakgrund ken omfattar begåvnings- och projektiva 1960, Robins 1966, Jonsson 1967), genomoch traumata, tests och erbjuder på ett naturligt sätt en gångna kroppsliga sjukdomar av olika slag hör också stegvis sammanvägning av information. Så sjukdomssymtom till de faktorer som kräver en mer intensi- har t. ex. de projektiva testen bearbetats var fierad belysning. Undersökningsmaterialet för sig, med hänsyn tagen till pojkens bemätt med intelligenstesten. Sedan bör ge nya möjligheter härtill. gåvning, kan resultaten från båda de projektiva metoderna sammanvägas till vissa sammanfat- 8.3 Det psykologiska avsnittet tande bedömningar. (Kristina Humble och Gitte Settergren) En vidare bearbetning sker, då man till bilden ytterligare fogar information från 8.3.1 Översikt hemintervjun, då man alltså sammanställer Det avsnittet har till testfynd och anamnestiska uppgifter. psykologiska uppgift Inom ramen för klientelundersökningen att belysa såväl begåvningsmässiga som persamlas också in data, vilka används som sonlighetspsykologiska och socialpsykologiska faktorer av alla avsnitt. Till hos pojkarna i klientelundersök- bakgrundsinformation ningens intensivundersökta grupper. dem hör intervjuer med lärarna, skolbetyg Alla har utförts individuellt samt sociala registerdata rörande pojken och testningar och utan att psykologen haft kännedom om hans familj. En kommer att ske, pojkens grupptillhörighet, vare sig vid un- slutlig integration dersökningstillfället eller vid utvärderingen då data från alla avsnitt sammanställs.

av testen. Undersökningen skedde, då pojkarna var 8.3.2 Kriminalitetsteori i åldern 11-14 år. De data, som då insamlades, gällde deras aktuella status, men även De flesta aktuella teorier om ungdomskrimioch miljön under den för- nalitet har en övervägande sociologisk intidigutvecklingen sta barndomen Man anser alltså att orsakerna till har till dels belysts. riktning. Vid 18-årsåldern gjordes ånyo en under- ungdomskriminalitet ligger på miljösidan. av pojkarna, då i samarbete med de (Se kap. 4). Tyngdpunkten i teorierna växsökning militära inskrivningsmyndigheterna. Psyko- lar mellan att förlägga den huvudsakliga orsaken till samhället i stort och till indilogiska data från denna follow-up-undersökning är intelligensmätningar samt intervju- videns miljö i trängre mening, gänget, faav social och emotionell an- miljen. Många hävdar att dessa orsaker är bedömningar passning. tillräckliga som förklaring till kriminalitet Undersökningens målsättning är dels att och att huvudparten av unga brottslingar kartläggning av ett ungt är psykiskt normala individer, som utsatts ge en beskrivande brottsklientel, dels att söka orsaksfaktorer, för ett starkt frestelsetryck, hamnat i ett vilka direkt eller indirekt leder till brotts- gäng med asocialt beteendemönster eller/

i liga beteenden. Samtidigt ges även möjlighet och har problem i sin hemmiljö.

i att skapa prognostiska instrument, vilka ge- Redan klientelundersökningens upplägg-

i ›

ning som en tvärvetenskaplig studie, vilken funktioner och deras uppbyggnad, den andbelyser Sociologiska, socialpsykologiska, in- ra är den psykofysiska och sociala normaldividualpsykologiska och psykiatriska aspek- utvecklingen hos individen i vår kultur. ter, innebär att man här prövar en multi- Jaget eller ego är ett teoretiskt begrepp faktoriell förklaringsmodell. Även inom det som definieras genom sina funktioner. Vissa psykologiska avsnittet menar man att en så- funktioner är medfödda varseblivnings- och dan modell bäst beskriver verkligheten. Sam- skyddsmekanismer som ger individen möjhället i stort, skola, kamratgrupper och fa- lighet att bemästra verkligheten. Till dessa miljemiljö påverkar individens utveckling brukar man räkna bl. a. perception, intellitill anpassning respektive missanpassning gens, minne och språklig förmåga. Dessa till samhället. Den långa mognadsprocessen funktioner utgör de medfödda förutsättpåverkas av en mångfald utifrån kommande ningarna för jagets vidare utveckling som faktorer. Inom det psykologiska avsnittet till största delen kommer till stånd som ett koncentrerar man sig på att klargöra hur resultat av konflikter mellan individens individen i sitt inre assirnilerar, lagrar och driftsimpulser och omvärldens och senare bearbetar dessa intryck och hur han gör det det egna samvetets krav. Jagfunktionerna i relation till de egna driftsimpulsema och åstadkommer konfliktlösningar eller i vissa primära psykofysiska behoven, något som fall lösningsförsök. J aget har emellertid även anses avgörande för hans socialisering. konfliktfria zoner. Till jagfunktionerna räk- Ungdom i förpubertet och pubertet har nas realitetsprövning och realitetsanpassinte en färdigutvecklad personlighet. I den- ning, koncentrationsförmåga, modifiering na period sker en integration och omstnik- och kontroll av drifter och driftsderivat turering av barndomens olika faser inför (driftsomvandlingar), vilket bl. a. innebär vuxenblivandet. Ändå frustrations- och ångesttolerans, att anses det menings- förmåga fullt att klarlägga den inre strukturen hos uppnå och vidmakthålla ömsesidigt tillfredsundersökningsgruppernas relativt ställande kontaktförhållanden (objektrelatioomogna pojkar. Många ur socialiseringssynpunkt ner och objektkonstans), stabila och flegribla viktiga element och funktioner i personlig- försvarsmekanismer, sublimering samt förheten bör nämligen i denna ålder ha nått måga till integration, syntes och adaption. en viss grad av mognad. Detta gäller exem- Erik H. Eriksons teori om den psykosopelvis impulskontroll, moralintegration och ciala utvecklingen karaktäriseras: främst av frustrationstolerans. Om dessa funktioner hans antaganden om jagets epigenetiska utinte nått åldersadekvat mognad veckling samt den sociala rollens och reaföreligger vissa former av psykiska störningar, vilka litetsrelationemas stora betydelse. Den epikan betecknas som impulsdrivenhet eller genetiska principen innebär att varje fas i infantil jagsvaghet. utvecklingen har sina speciella utvecklings- Den teoretiska som använts mönster, vilkas utformning dels beror

referensram på

inom individens växande dels det psykologiska avsnittet är den vi- mognad, på den dareutveckling av psykoanalysen som den ömsesidiga anpassningen mellan barnet och dess vårdare. Dessa representerar också samnyare jagpsykologin eller egopsykologin innebär med författare som Hartmann hället med dess värderingar och målsätt- (1958), A. Freud (1965, 1966), Bellak (1954, 1958) ningar. och Rapaport (1959) som framträdande re- Spädbarnet lever helt enligt lustprincipresentanter. Den teoretiker som varit mest pen. Han förväntar positiva, lustbetonade aktuell vid avsnittets utformning är Erik upplevelser, han avvärjer olust och strävar I-Iomburger Erikson (1959, 1968), som i efter spänningsreduktion. sina arbeten integrerat egopsykologi, social- Genom hela barndomen sker, via den psykologi och kulturantropologi. naturliga mognadsprocessen och i samspelet Den teoretiska bakgrunden innehåller allt- med föräldrarna, med deras krav och gränsså två huvudlinjer. Den ena gäller jagets sättningar, en gradvis övergång från lust-

SOU 1971: 49

till Dvs. bar- då orsaka djupgående och bestående skaprincipen realitetsprincipen. kon- dor i jaget. Psykiska störningar senare i utnet lär sig att i ökande utsträckning trollera sexuella, destruktiva och vecklingsförloppet anses leda till mindre geaggressiva, tendenser. Den ökande frustra- nomgripande skador. possesiva tionstoleransen faktor i sociali- Vissa svåra brister i jagfunktionerna likär en viktig Individen kräver alltså inte som många inadekvata, neurotiska konfliktseringsprocessen. omedelbar behovstillfredsställelse lösningar kan leda till kriminellt eller annat längre utan ta sakskäl och asocialt beteende, särskilt om individen lever lär sig att uppskjuta, underordna och behov un- i en allmänt instabil eller direkt kriminalisina önskningar der ett normsystem, en moral, som succes- tetsbefrämjande miljö. sivt blir mer och mer integrerad i personlig- Det bör ytterligare understrykas att alla brister i jagfunktionema eller alla fall av heten. Moralintegrationen sker genom ideni med föräldrarna och deras normer psykiska störningar inte leder till asocialitifiering kontaktförhållanden tet. Dålig anpassning kan självfallet även ta

i

och förutsätter goda med föräldrarna för att lyckas. Förmågan sig andra uttryck.

i

att bearbeta konflikter inom to- Det är naturligtvis heller inte så att alla sig liksom leransen mot upplevande av konflikt och asociala eller kriminella har bristfällig jagångest utan att gripas av panik växer också utveckling eller andra former av psykiska med ökande mognad. störningar. Orsakerna kan också ligga helt Under de olika utvecklingsfaserna sker på miljösidan. således normalt en successiv utveckling av jugfunktionema genom mognad och inlär- 8.3.3 M etodbeskrivning ning. Uppfattningen av omvärlden blir klafler fakta kan över- Följande metoder har använts: rare och mer realistisk, blickas och syntetiseras. Tánkandet övergår Terman-Merrills intelligenstest, form L från barndomens magiska önskefantasier, Porteus Maze test (provundersökningen) primärprocesstänkande, till mer realistiskt Wechsler Intelligence Scale for Children, problemlösande och användande av kunska- performancedelen (huvudundersökningen) per, sekundärprocesstänkande. Kontrollen Rorschachtestet av affekter och impulser förbättras. Adolescent Apperception Test Om den normala utvecklingen av jag- Intervjudata från hemintervju och followfunktionerna blir försenad eller av någon up-exploration. anledning inte kommer till stånd anses individen vara i riskzonen för en asocial ut- 8.3.3.1 Intelligenstest veckling. Konstitutionella svagheter, dålig begåv- Intelligenstest anses vanligen vara tillförlitningsutrustning, eller i andra avseenden liga i den meningen, att den intelligenskvot bristfälliga personlighetsresurser, liksom en person erhåller vid en tidpunkt blir denkan försvåra och försena jagut- samma vid senare omtestningar med små hjärnskador vecklingen och kan då också ge för hela felmarginaler. Denna teststabilitet implicelivet bestående svagheter och brister i jag- rar att drastiska förändringar, exempelvis strukturen. sänkningar i kvoten, kliniskt kan bedömas Otillfredsställande miljöförhållanden, fram- som tecken på .allvarliga rubbningar i perför allt störningar i kontakten med föräld- sonlighetens funktioner. rarna, orsakarockså ofta att utvecklingen Emellertid förhåller det sig så, att intellinormalt utan resulterar i olika mäter det en person aktuellt kan inte fortlöper genstesten former beteendemönster. de ger sällan möjlighet att med av missanpassade prestera, säkerhet hans latenta re- Mest allvarligt anses det vara om psykiska någon uppskatta störningar inträffar tidigt i individens liv, surser. Markanta ojämnheter i testprofilen, särskilt under de första levnadsåren. De kan dvs. stora skillnader mellan olika begåv-

SOU 1971: 49 93

kan ge anledning förmoda, formance-test Porteus labyrinttest, vilket tiningsfunktioner, att exempelvis psykiska konflikter hämmar digare visat sig differentiera mellan ett vuxpersonens intellektuella fungerande. Man enklientel på Långholmens rättspsykiatriska har visat, att psykoterapier med bl. a. neu- klinik och en normalgrupp. Labyrinttesten rotiska personer och med patienter med anses mäta spatial förmåga, men även förvissa former av omogenhet, s. k. infantil sökspersonens möjligheter att planera sitt jagsvaghet, kan förbättra vederbörandes in- långsiktiga handlande. Porteus visade emeltellektuella funktionssätt, så att detta, mätt lertid inga skillnader mellan provundersökmed intelligensskalor, visar höjda kvoter. ningens båda grupper, varför man i huvud- Det ligger i de verbala intelligenstestens undersökningen i stället använde performankonstruktion, att de i viss utsträckning är cedelen av Wisc, The Wechsler Intelligence känsliga för skolutbildning och allmän kul- Scale for Children. Man eftersträvade såleturell bakgrund. Det är väl känt, att barn, des ett mått på den mer praktiska begåvsom saknar intellektuell stimulans och emo- ningen, som i mindre grad skulle vara intionellt stöd, sällan fungerar intellektuellt fluerat av försökspersonernas kulturella bakoptimalt, och att de även som vuxna ofta grund. präglas av en benägenhet för konkret tän- Valet av instrument betingas givetvis av kande och ensidiga ställningstaganden i sitt de hypoteser man har rörande faktorer som resonerande. direkt eller indirekt kan inverka på den Man har konstruerat icke-verbala test, variabel man vill undersöka, i detta fall s.k. performanceskalor, för att undgå svå- kriminalitet. Det finns en allmän föreställrigheten med den inbyggda känsligheten ning om, att kriminalitet har samband med för utbildning etc. hos de verbala skalorna. låg begåvning. Å andra sidan har det visat Avsikten är då, att man ska få möjlighet sig, att en del brottslingar besitter hög inatt värdera individens resurser på ett mer telligens. Vissa forskare har hävdat differättvisande sätt. I performancetest anses allt- renser mellan delfunktioner i begåvningen så miljöinflytandet vara minimalt, men dc mellan kriminella och icke kriminella, trots kan givetvis inte utan vidare jämföras med att några skillnader i hela kvoter mellan verbala test, då det förhåller sig så, att olika grupperna ej förelegat (Glueck 1950). Andtyper av skalor mäter olika sidor av »intelli- ra har ansett att begåvningsfaktorer ej har gensem, ett begrepp som givits varierande någon inverkan på brottslighet (McCord definitioner. 3 Ett gott sätt att förstå, vad ett 1959). l i bestämt test avsetts mäta, är att ta del av Då så divergerande teorier framlagts om l de uppgifter som ingår i provet. Den opera- samband mellan kriminalitet och begåvning, i l 1 tionella definitionen på intelligens är också, måste det anses vara av synnerlig vikt att i i att intelligens är det man mäter med intelli- begåvningsmätningar ingår i en undersök- i genstest. ning av denna typ. Det i Sverige i klinisk med barn Emellertid torde intelligenstestningarna praxis och ungdom mest använda individualtestet fylla ännu en viktig uppgift. De ingår som är Terman-Merrill, översatt av Alice Hell- viktiga psykologiska grunddata vid all viström. Det innehåller olika deltest, vilka ger dare bedömning av de enskilda fallen, såväl vid som vid en uppfattning om försökspersonens allmän- psykiatrisk personlighetsna orientering, logiska tänkande, förmåga psykologisk undersökning. att generalisera och att resonera förnuftigt, minnesfunktion, språkliga förståelse, rumsliga uppfattning, koncentrationsförmåga, 8.3.3.2. De projektiva metoderna etc. Detta test har använts för intelligens- Rorschachtestet bedömningama i klientelundersökningen i såväl prov- som huvudundersökningen. Rorschachtestet som konstruerats av den I provundersökningen användes som per- schweiziske psykiatern Hermann Rorschach

94 SOU 1971: 49

publicerades år 1921 (6:e upplagan 1948). etablera en relation, som är ömsesidig. vunnit i Eu- Vidare bedömer man hans förmåga att Det har sedan stor spridning som utbildat två något olika bearbeta sina inre konflikter på ett konropa och USA, skolor Klientelunder- struktivt sätt. Det innebär, att han kan moför tolkningsmetodik. derera driftsutlevelse och uthärda t. ex. ett sökningens psykologer stöder sig övervägande på amerikansk utvärderingsmetod enligt visst ångesttryck, utan att låta ångesten gå och Schäfer ut i handling, att han kan acceptera och författare som Klopfer (1954) (1954). leva igenom känslor av sorg och depressivibestår av tio bilder som han kan känna adekvata Testet med symme- tet, likaväl friska av vilka fem är svart- skuldkänslor inför egna impulser och handbläckplumpar, vita med olika schatteringar, två är svart- lingar och erkänna dem. Under individens utbildas norvita med röda färginslag och tre är flerfär- utveckling gade. malt ett helt system av försvarsmekanismer, om att som fungerar modererande på impulser och Försökspersonen ges information bilderna inte föreställer och affekter. De är vanligen omedvetna. De kan något bestämt, sedan att berätta vad han tycker fungera mer eller mindre effektivt, och biluppmanas Han dar i allmänhet ett för individen karakterisatt det påminner om, vad det liknar. får sedan en tavla i taget att fritt berätta om. tiskt mönster. Utvärderingen av testet inrymmer såväl En god identifiering är grundläggande för formala aspekter som innehållstolkningar. individens medvetna upplevelse av sig själv Den är emellertid så komplicerad, att en och för hans möjligheter att ernå en personkortfattad redogörelse ej kan göras me- lig integritet och mognad som vuxen. Könsningsfull. identifiering och fixeringar på tidiga utveck- En formell analys av objektiva testtecken lingsstadier är därför viktiga att belysa. (scoringkategorier) ingår i bearbetningen. Bedömningsschemat är uppbyggt av va- För klientelundersökningen har också kon- riabler, som representerar olika nivåer. Schestruerats ett bedömningsschema, som huvud- mat har alltså en hierarkisk struktur. På sakligen är uppbyggt enligt jagpsykologiska den högsta nivån finner man variabler, som strukturbegrepp. är totalbedömningar av jagets funktioner. Jagpsykologin beskriver, som tidigare Dit hör också skattningar av individens nämnts, hur driftkomponenter, intellektuella mognad och hans psykiska hälsa, liksom en förmögenheter, känslor, upplevelse och upp- generell bedömning av hans asocialitetsrisk. fattning av omvärlden och kontrollerande Vidare görs några mer speciella bedöminstanser i ett ständigt samspel bildar kärnan ningar beträffande vissa variabelvärdens och kraftkällan i den handlande männi- samband med en eventuell asocialitet. För skan. en del variabler gäller nämligen att värdet När det gäller att bedöma individens upp- på en enstaka variabel inte ensamt fungerar fattning av omvärlden skattar man hur som asocial riskfaktor utan först i kombinaoch adekvat hans är tion med värden på andra variabler. Det skarp varseblivning och om han upplever stimuli någorlunda är t. ex. inte säkert att en stor ångestladdsom andra människor brukar göra det. Man ning i sig själv behöver innebära asocialiser, om han är benägen att anpassa sig till tetsrisk men däremot i kombination med miljöns givna villkor, eller om han fömekar dålig ångesttolerans. Liknande förhållanden sådana krav. Man undersöker också, om gäller för flera undersökningsvariabler. I han på ett för honom själv optimalt sätt dessa fall görs, förutom de vanliga variabelkan samordna sina egna inre behov av kon- skattningarna, en bedömning av dessas roll takt, sexuell utlevelse, adekvat självhävdelse som asoicial riskfaktor. Detta gör att man och aktivitet med andra människors mot- i efterhand lätt kan ta reda på vilka variasvarande behov, så att han kan förstå och bler som i varje enskilt fall ansetts vara orleva sig in i andra personers känslor och sak till asocial utveckling.

SOU 1971: 49 95

Adolescent Apperception Test (AAT) av olika strafformer inom och utom hemmet, liksom hans inställning till skola och AAT är ett av klientelundersökningens psy- lärare. kologer nykonstruerat bildtest av TAT-typ. Likaså undersöks eventuella snatteriim- Bilderna består av 16 fotografier av barn pulser och våldsbenägenhet samt alkoholoch ungdomar i olika situationer. Stimulus- problem hos försökspersonen .själv eller i materialet är mer strukturerat än som van- miljön. ligen är fallet i projektiva tests. Det erbjuder dock tillräckligt många alternativa tolknings- 8.3.3.3 Intervjudata från hemintervju och möjligheter för att vara användbart i profollow-up-exploration jektiv teknik. Bilderna avser att hos försökspersonerna framkalla föreställningar om För att maximalt kunna den inutnyttja problem som i och för sig är allmänmänsk- formation de projektiva testen ger måste liga. De av försökspersonerna givna tolk- man ha tillgång till uppgifter om försöksningarna kan dock ha ett direkt eller indi- personernas livssituation och manifesta berekt samband med asociala eller kriminella teende. I kliniskt arbete gör man vanligen beteenden. en integration av testdata och anamnestiska Det variabelschema som likaledes ny- uppgifter, innan man gör en slutlig personkonstruerats för testet, är till en del upp- lighetsdiagnostisk bedömning. I klientelunbyggt enligt jagpsykologiska strukturbe- dersökningen har testbedömningen skett grepp, men det innehåller framför allt va- blint. Behovet av en personlighetsbedömriabler av socialpsykologisk karaktär. ning på så hög integrationsnivå som möjligt Störst vikt, har lagts vid olika aspekter är emellertid lika stort i klientelundersökpå individens relationer till andra männi- ningen som i kliniskt arbete. Det är därför skor. Dessa belyses med både kvantitativa av vikt att det finns anamnestiska data som och kvalitativa variabler för att ge en före- kan sammanställas med resultaten från de ställning om känslornas intensitet och färg projektiva metoderna. För att få tillgång till i relationerna med föräldrar och andra per- så relevanta anamnestiska som uppgifter soner utanför familjen, kamrater, lärare etc. möjligt har psykologerna konstruerat en del Upplevelsen av det egna jaget, önske- av frågorna i hemintervjun och follow-updrömmar, jagideal och karakteristiska livs- explorationen för direkt jämförelse med och hållningar är andra väsentliga variabler, lik- integration med de projektiva resultaten. som olika aspekter på identifiering. Man bedömer om samhällsidentifieringen är so- 8.3.4 Allmänt om personlighetsdiagnostik cial eller ej, liksom om könsidentifieringen och projektiva metoder är adekvat. Stor vikt har också lagts vid moralens Begreppet personlighet kan definieras på fleuppbyggnad, huruvida den är inbyggd i per- ra olika sätt och olika undersöks aspekter sonligheten eller ej, om visade skuldkänslor med olika metoder. har en förankring i en moralisk uppfattning Ytligt skulle personlighet kunna definieeller i rädsla för straff etc. ras som hur en individ av andra, uppfattas Vidare bedöms den generella förmågan vilken social roll han spelar. Detta kan man att kontrollera impulser liksom ångestladd- undersöka med olika skattningsförfaranden ning och benägenhet att reagera med öppen som lärarskattningar, kamratskattningar etc. panik. Aggressionernas styrka och försvaret En något vidare och djupare aspekt av mot dem, olika former av hämning och ut- personlighet belyser man om man bygger levande klarläggs, liksom om aggressivitet sin bedömning på en individs egen medanvänds som försvar mot ångest. vetna upplevelse av sig själv i olika avseen- Man belyser vidare försökspersonens den. Man kan då använda sig av s. k. perupplevande av sin uppfostringssituation och sonlighetsinventorier av olika slag. Försöks-

96 SOU 1971: 49

personen ställs där inför ett antal påståen- nens uppgift är i detta test att berätta en den som skall bejakas, förnekas eller väljas historia om varje bild. De psykiska mekaemellan. Vissa personlighetsinventorier an- nismer man mäter med projektiva test beses mäta speciella personlighetsdrag, andra finner sig på olika medvetandenivåer. Det resulterar i ett mått på emotionell och/el- anses att ju mindre strukturerat materialet ler social anpassning och ytterligare andra är, dess mer information ger det om omedklassificerar försökspersoner i olika kliniska vetna skikt inom personligheten. grupper, som t. ex. psykopater, paranoiker, Projektiva test kan användas för klassihysteriker etc. fikation såsom differentialdiagnoser av typ Mer komplicerade aspekter av personlig- schizofreni, hysteri, tvångsneuros etc. heten och även djupare omedvetna skikt Informationen emellertid bättre utnyttjas undersöker man med de s. k. projektiva me- om man också gör en personlighetsbeskritoderna. Begreppet projektion har i psyko- vande diagnos. Man kan då koncentrera sig logiska flera olika sammanhang betydelser. på olika aspekter av försökspersonens ego- I samband med projektiva test syftar pro- struktur, kontaktförhållanaffcktupplevande, jektion på ›en allmän perceptionsprocess den, jagupplevande etc. (varseblivningsprocess), genom vilken alla Angående affektförhållanden försöker nya perceptioner är påverkade av minnen man t. ex. belysa hur försökspersonen uppav tidigare perceptioner» (Bellak 1954). Pro- lever ångest, aggressivitet, sexualitet, sorg, jektion i denna betydelse är alltså ett normal- glädje. Vilka affekter och impulser upplevs psykologiskt fenomen, som mer konkret ut- som tillåtna och kan uttryckas öppet? Vilka tryckt innebär, att en människas tidigare upplevs som förbjudna och ångestväckande? erfarenheter, hennes känslor, behov och at- Till egostrukturen hör bl. a. individens tityder påverkar hennes perception av om- gnmdkapacitet både på det intellektuella världen både i riktning mot en selektion och emotionella området. För att belysa och en tolkning och i vissa fall mot en om- denna bedömer man t. ex. graden av klartolkning. För den här nämnda het betydelsen i perceptionen, förmågan till integraav ordet har Bellak tion projektion föreslagit, av perceptionen, realitetsuppfattningatt man istället skulle använda en och den emotionella begreppet och driftsmässiga apperception, som betyder en individs me- vitaliteten och förmågan till nyansering. Det ningsfulla tolkning av en perception. Detta är också av största vikt att se hur försvabegrepp har också ibland t. ex. i använts, ret är uppbyggt. Man analyserar därför hur TAT, Thematic Apperception Test. Projek- försökspersonen reagerar när förbjudna och tion är emellertid ännu det vanligaste be- Är ångestväckande impulser provoceras. greppet i dessa sammanhang. kontrollen konsistent eller inkonsistent? Är I projektiva test erbjuder man försöks- den flexibel eller rigid? Vilka försvarsmepersonen ett stimulusmaterial, som är mer kanismer används? Hur stor tolerans har eller mindre ostrukturerat, och hypotesen försökspersonen för upplevelse av t. ex. är då, att han strukturerat materialet i en- frustration eller ångest? lighet med sin egen personlighet och sina Till vissa delar sammanfaller bedömningegna erfarenheter. Ett mycket ostrukture- en av egostrukturen med bedömningen av rat material använder man t. ex. i Ror- mognadsnivå. Hur impulskontrollen fungeschachtestet, vilket som tidigare nämnts be- rar, hur mycket som finns av frustrationsstår av tio tavlor med godtyckligt formade och ångesttolerans är givetvis relevanta asbläckplumpar. Försökspersonens uppgift är pekter på personlig mognad. I vad mån att tala om vad bilderna liknar. Mer struk- individen har förmåga att planera på lång turerat är t. ex. Thematic Apperception sikt, fungera målinriktat och underordna Test, som består av bilder med något diffust sina impulser ett personligt normsystem samt tecknade människor i olika situationer, som uttrycka dem i en socialt form godtagbar kan uppfattas på olika sätt. Försöksperso- är andra närliggande sidor av mognad. I en

SOU 1971: 49 97

7-712137

ingår också analys av människor. Individer med förmåga :till inmognadsbedömning eventuella fixeringar på infantila utveck- trospektion kan vara medvetna om ganska lingsstadier. Vissa sidor av kontaktförhål- komplicerade psykiska förlopp hos sig själlanden likaledes i hos andra är helt omedvetna. I och jagupplevande ingår va, som Kan nästan alla framkommer en del en mognadsbedömning. försöksperso- protokoll * nen t. ex. uppleva en ömsesidigt givande omedvetet material. och tagande kontakt, eller är han barnsligt En del av de beskrivna psykiska mekakrävande och. egocentrisk? Upplever han nismerna manifesterar sig i direkt beteende, sig själv adekvat i förhållande till sin ålder andra gör det inte, eller kommer fram i en eller känner han sig mer barnslig och hjälp- form som är transformerad och svår att lös? känna igen. Psykologiska begrepp är alltså Kontaktförhållanden kan beskrivas från inte utan vidare synonyma med bestämda utgångspunkter. Man kan skil- beteenden. Kanske bör detta utvecklas nåmånga olika ja mellan yt- och djupkontakt. Man kan got närmare. Vi väljer då ett exempel. Det relationen till olika primärgrupps- psykologiska begreppet ångest betecknar en analysera figurer, respektive till sekundärgrupper. Det affekt. Denna affekt kan givetvis ta sig utär väsentligt att veta om en människa ten- tryck i ett ångestpräglat beteende, panikderar. att uppleva sin omgivning i allmän- reaktioner o. dyl. Men detta är inte den het eller någon av sina närmaste som ho- enda möjligheten. Mod ingår i mångas jagtande, farlig, krävande, orättvis, domineran- ideal, och ångest uppfattas då ofta som de, opålitlig eller givande, generös, vänlig, något skamligt, som bör döljas. IÅngesten tillåtande, undergiven etc. Upplevs andra kan också upplevas som så stark, att den hosom jämställda, starkare eller svagare än tar personlighetens integritet. .lagets omedförsökspersonen själv? vetna försvarsmekanismer träder då hos de En människas av sig själv är flesta människor i funktion, så att ångesten upplevelse en annan väsentlig del i en personlighets- i varje fall delvis trängs bort och inte uppbeskrivning. Är självkänslan adekvat? Hur levs. Ibland förskjuts den ellerbyggs över ser försökspersonens jagideal ut, dvs. hur med kontrafobiska mekanismer, vilket reanser han att han bör vara? Hur ser hans sulterar i att personens beteende i stället fasad ut, vilken är den roll han spelar i so- för ängsligt och ångestfullt blir dumdristigt ciala sammanhang? Hur stämmer jagidealet, och våghalsigt. Samma affekt kan alltså respektive den sociala rollen med de affek- resultera i olika, t. o. m. motsatta beteenter och impulser som ligger bakom? Denna den. Samma beteende kan givetvis också uppdelning av jagupplevelsen i tre skikt kan- ha helt olika psykologiska orsaker. Bakom ske bör exemplifieras. Man kan då tänka symptomet skolk kan t. ex. ligga rädsla för sig en pojke, vars jagideal är att vara en skolan, ev. på grund av bristande begåvtuff, modig och suverän gangster. Den so- ningsresurser, opposition mot lärare och all ciala roll han i verkligheten spelar kan vara auktoritet, kontakt med ett -asocialt och en ganska ynklig och feg smågangster. Och -kolkande gäng etc. kanske ärhela gangsteridealet ett försvar Av ovannämnda resonemang följer att de som skall hindra honom att bli medveten projektiva metoderna inte är avsedda att erom och släppa fram barnslighet, vekhet och sätta utan att kombineras med anamnesömhetsbehov, som han upplever som icke tiska data, dvs. faktiska uppgifter om föracceptabla. sökspersonens livssituation, sociala bak- Ovanstående är ett försök att konkret be- grund, aktuella problem etc. Projektiv meskriva några av de viktigaste av de person- todik skall användas inte främst till att visa lighetspsykologiska områden, som man kan beteende utan motivationerna bakom bebelysa med projektiva metoder. De beskriv- teendet. Den skall visa på tidigare ej förna psykiska mekanismerna kan befinna sig stådda sammanhang i en människas psypå mycket olika medvetandenivå hos olika kiska funktionssätt.

98 SOU 1971: 49

Trots som kan göras mot re innehållet i den information som de invändningar på att använda metoder fristående, detta sätt till

projektiva kunnat erhållas, hänvisas la-

har man gen den 22 maj .1963 om allmänt kri-

göra s. k. »jblindbedömningarm som

nämnts valt - 17 ok-_

tidigare i klientelundersökningen minalregister tidigare lagenlden

detta har tober 1900 om straffregister - samt kun-

tillvägagångssätt. Psykologerna

alltså varken vid testningstillfället eller vid görelsema den 17 juni 1955 ang. skylbedömningen vetat mer om pojkarna än dighet för domstolar m. fl. att meddela visderas ålder och intelligenskvot. Om de hört sa uppgifter till kontrollstyrelsen och om till brotts- eller särskilt rörande och

kontrollgruppen har man straffregister fylleri

t. ex. inte haft kännedom om. Man har fun- andra brott. Domar rörande brott, som benit det värdefullt att ha ett avsnitt där re- gåtts under påverkan av alkohol, finns med sultaten av vetska- i båda registren. Dessa domar har särskilts ej kan vara påverkade

pen om pojkarnas grupptillhörighet. Detta och kan bearbetas för sig.

har av naturliga skäl inte varit möjligt i Från de lokala organen för socialvård, övriga avsnitt, där pojkarna bl. a. intervjuats nykterhetsvård och barnavård har lämnats

om brottssituationen. en fyllig information. För, att säkra full-

ständigheteni informationen från dessa 012-. gan har gjorts en kartläggning av förändringar i familjernas bostadsort under under- 8.4 Avsnittet rörande registerdata m. m. sökningsperioden. I förekommande fall har (Gösta Carlsson och Iba Svahn) komplettering skett med uppgifter från an- 8.4.1 Register- och skoldata nan bostadsort. Socialnämnderna skall vid behov lämna 8.4.1.1 Registerdata ekonomisk hjälp för livsuppehälle eller vård. Avsnittet har planerats för att belysa om- Normerna för verksamheten är olika i olika fattningen och betydelsen av _samhällsingri- kommuner, och ändringar i penningvärdet panden av olika slag beträffande undersök- har medfört ändringar i, normerna under ochderas undersökningsperiöden. Mot bakgrund av

ningspojkarna familjemedlemmar.

Från mantalsverket i Stockholm har in- dessa ojämnheter i informationsmaterialet hämtats om pojken och hans sys- har valts att redovisa: omfattningen av so.uppgifter kon, biologiska föräldrar och eventuella cialhjälp genom angivande. av perioder då * eller fosterföräldrar. har hjälp utgått. . . ., . . styv- Uppgifterna gällt namn, födelsedatum, adress, civilstånd Uppgifterna från nykterhetsnämnderna samt eventuella i något eller har avsett anmälningar,-registreringar och förändringar några av dessa avseenden. Uppgifterna ut- andra åtgärder enligtilagén den 27 juli 1954 nyttjas för att beskriva pojkens familjeför- om nykterhetsvård som-inteföranlett raphållanden.›De har också legat till grund vid portering till kontrollstyrelsens straffregis-ê insamlingen av övriga registerdata. ter. Insamlade data om alkoholproblem järn-

Allmänna kriminalregistret - före den 1 te kriminalitet kan läggas till grund för enk-

juli 1963 straffregistret - samtlkontrollsty- la övergripande mått på personernas belastrelsens straffregister har fortlöpande infor- ningidessaravseéndentnc-.z .F merat om domar och beslut gällande under- Barnavårdsnämndérna :har lämnat tuppsökningspojkama och deras familjer. Dessa gifter om -beslut och åtgärder beträffande avser hela landet, varför informa- försökspojkarna och .deras .syskon. Infotregister tionen torde vara uttömmande. Efter sor- mationen har systematiserats i variabler, som tering av det inkomna materialet förelig- anknyter “till de. olika ?åtgärder som enligt ger för varje person som varit föremål för lag (barnavårdslagen den 28april 1960, tiregistrering uppgifter om antal registreringar digare lagen den 6 juni 1924 om samhällets och om ådömda brottspåföljder eller andra bamavård och ungdomsskydd) kunnat vidbeslutade åtgärder. Beträffandedet närma- tagas, såsom övervakning; omhändertagan-

SOU 1971: 49 99

Tabell 8.1. Översikt över insamlade registerdata Fp = försöksperson, F och M = biol. fader resp. moder, (F) och (M) = annan fader resp. moder än biol.

Period

Fpzs Före födelse/ Vid Undersökta fp:s 1:a Us.- 1:a Us- Follow Uppgiftslämnare personer födelse tillfället tillfället up

Fp x F (F) x x x x x x M (M) x x x x x Kriminalregistret syskon x x x

Fp F (F) x x x x Kontrollstyrelsens M (M) x x X › x x strañregister syskon x x x

x j Fp F (F) x x x x M (M) x › x x x Nykterhetsnämnder syskon x x x

familjeni Socialnämnder sin helhet x x x

F (F) x › Taxeringsmyndigheter M (M) x x Fp x x Barnavårdsnämnder syskon

de för samhällsvård med eller utan föräld- Skolbetygen avser vart och ett av läsåren rarnas medgivande etc. 3-6 (vårterminens betyg). Uppförande- och Slutligen har taxeringsmyndigheterna bi- ordningsbetygen har noterats separat liksom dragit med uppgifter om föräldrarnas till antal över- och underbetyg, i övrigt används statlig inkomstskatt beskattningsbara in- ett genomsnittsbetyg för läsämnema. I det komst under det år då pojken blev aktuell aktmaterial som insamlats ingår i vissa fall för undersökningen. Variabeln redovisas i betyg för senare läsår, som kan användas hela tusental kronor. som kompletterande information. Om pojken gått om en klass avser betygen och övriga data första året i klassen. Uppgift om 8.4.1.2 Skoldata flyttning till högre klass ingår som särskild För varje pojke, som ingår i de intensiv- variabel. Betygen har omräknats från äldundersökta brotts- och kontrollgrupperna, re skala till nyare (l-5), varvid betygen A har insamlats vissa uppgifter om skolgång, och a blivit 5, och Bc och C blivit 1. skolanpassning, betygsnivå och skolfrånva- Frånvarouppgifter, som täcker hela läsro. Uppgifterna avser klasserna 3-6 i grund- året, har specificerats på frånvaro med elskola (enhetsskola, folkskola) och motsva- ler utan giltigt förfall och redovisas omrande i andra skolformer. räknat till hela dagar. Beträffande från- Skriftliga och muntliga lärarintervjuer har varoanledning har man givetvis all anledockså utförts för att få lärarens skattning av ning ställa sig skeptisk till uppgifternas påvissa personlighets- och beteendevariabler. litlighet; i den senare analysen torde den

100 SOU 1971: 49

totala frånvaron, oavsett uppgiven orsak, ser jämförs med varandra. Två egenskaper bli väsentligast. Frånvarouppgifterna avser karaktäriserar dem med hänsyn till deras samma läsår som betygsuppgifterna. användbarhet: Skolform (folkskola, försöksskola, enhets- 1. De ger information som hänför sig till skola, grundskola, realskola, privatskola, in- olika tidpunkter i pojkens liv och därmed stitutionsskola) och undervisningsform (nor- vissa möjligheter att empiriskt tillämpa promalklass, läsklass, hjälpklass, observations- cessrnodeller. klass, enskild undervisning) samt uppgifter 2. De ger data som pålitligt hänför sig om inflyttning till Stockholm avser samma till en tidpunkt före den lagöverträdelse som läsår som betygen. lett till uttagning för undersökningen (vi Den skriftliga Iärarintervjun har i görli- bortser här från kontrollmaterialet) och som gaste mån avsett tidpunkten för brottet och kan ha medfört akut konflikt med omgivden övriga undersökningen men vissa för- ningen och tillfälliga reaktioner både hos skjutningar har icke kunnat undvikas. Lä- pojke och föräldrar. raren har ombetts göra en bedömning på En i register- och skolhuvudsynpunkt en 5-gradig skala av pojken med hänsyn datas utnyttjande är att de belyser varaktigtill intellektuella i avvikande beteende förutsättningar, skolpresta- heten och dålig samtion, läs- och skrivsvårigheter, uppmärksam- hällsanpassning i vad avser pojken själv, het, ambition, anpassning i skolan, ordnings- och i fråga om registerdata även i en föresinne, känslomässig balans, aggressivitet, gående generation. Registerdata torde därkamratrelationer rn. m. Vissa hållpunkter för särskilt komma till sin rätt när man vill för olika värden gavs på formuläret. pröva teorier som bygger på det sociala ar- Den muntliga lärarintervjun har varit in- vet (Jonsson 1968). Familjen kan således riktad på vissa egenskaper, som kunde an- vara en viktig källa till avvikande normer. tas vara mera svårbedömda och därför krä- Ett fundamentalt blir valet melproblem ver åtminstone telefonkontakt med läraren. lan eller kombinationer av förklaringar av Vidare ingick några variabler som speciellt som förutsätter ett tiungdomskriminalitet skulle vara indikatorer på avvikande be- digt inlärande av normer som går stick i teende. Till den första gruppen hör psyko- stäv mot samhällets, och teorier som förmotorisk aktivitet, stereotypier (tics), ag- orsaken till kriminalitet i bristande lägger gressiva affekter, sadism/masochism, själv- inlärning av något normsystem, samhällskänsla, livsstämning, ångest m. m.; till den anpassat eller deviant. Uppgifter om försenare gruppen skolskolk, fabulering, stöld äldrars grad av samhällsanpassning före och (snatteri), destruktivitet m. m. Även här gavs under barndom och pojkens fullständigar anvisningar (muntligt) för olika värden. verifierar den bild som erhålles ur intervjuoch testdata från undersökningstillfället och möjliggör ett val mellan olika tolkningar. 8.4.1.3 Register- och skoldata i teoretiskt På motsvarande sätt kan skoldata göra perspektiv det möjligt att följa skolanpassningens ut- I det föregående har redogjorts för insam- veckling och avgöra vid vilken tidpunkt dålingen av uppgifter från olika register och lig skolanpassning manifesterar sig, tidigt, från pojkens skolgång, vad uppgifterna kon- gradvist, eller sent och hastigt uppkommankret avser, vilka tidpunkter eller tidsperio- de. Skolan kan, om man så vill, betraktas der de täcker, och hur de sammanfattas. som det officiella samhällets test- och ur- Register- och skoldata skall ses som kom- valsinstrument, skolk och andra skolsvårigplement till andra undersökningsavsnitt och heter som viktiga symptom för att inte säga kan fogas in i olika perspektiv, inte minst symboliska uttryck för konflikt med samhälblir de ett viktigt inslag i övergripande eller let. Det bör understrykas, att det oftare kan tvärvetenskapliga tolkningar av klientelun- bli fråga om ett försök till kvantitativ gradersökningens material, där olika hypote- dering mellan olika utvecklingsprocesser el-

SOU 1971: 49 101

ler uppkomstmekanismer än ett absolut ställ- rar med avseende på kontakt, impulskonför en och mot andra. troll, frustrationstolerans och ångestbenäningstagande genhet. Hans förmåga att sysselsätta sig själv, hans självkänsla liksom frigörelsepro- 8.4.2 Hemintervjuerna cessen från föräldrarna också. penetreras skulle avslutas med frågor hämtade ur Att intervju i hemmen ingå i huvud- Intervjun beslöts efter viss tvekan in- Jonsson och Kälvesten, »222 stockholms undersökningen för den arbetsbelastning som detta inne- pojkar» (1964). Bl. a. beröres graviditet, föramning, renlighetsträning, sexualbar. Erfarenheterna från provundersökning- lossning, en hade emellertid visat vikten av att söka upplysning, föräldrarnas inbördes dominansäven fádernas medverkan (modern hördes förhållande sa-mt några uppfostringsfrågor. Tre kuratorer och en i den psykiatriska intervjun) samt att över barnpsykiatriska huvud och fördjupa inforrna- psykolog anlitades som intervjuare. De olätaget bredda tionen om pojkarnas och hemför- genheter som följer med flera än en inbakgrund hållanden i olika avseenden, Provundersök- tervjuare i samma projekt minskas sannokunde dock komplette- likt genom att intervjuarna arbetar med en ningen ej rimligen till den referensram. Så var ras med hemintervju med hänsyn gemensam psykologisk tid som förflutit fallet med de här anlitade Avsedan provundersökningen intervjuama. görande när man stannade för att anlita mer genomfördes. Hemintervjun utfördes som sista led i hu- än en intervjuare var att det ansågs väsent- De som ligt att hemintervjun följde så nära i tiden vudundersökningen. intervjuades var föräldrarna till pojken (den eller de för- som möjligt efter undersökningen av resp. äldrar som pojken hade vid undersöknings- pojke. Inte oväntat visade det sig ändå föri tillfället). . . enat med svårigheter att snabbt genomföra - konstruerades av Kristina hemintervjuerna. Intervjuerna måste förläg- Intervjun Elmhom och Gitte Set- Stora ansträngningar gjor-

l

Humble, Kerstin gas till kvällstid. i samarbete. Genom des för att vinna faderns deltagande. Dessa tergren intervjun avsåg

l

man att få en klarare bild av föräldrarnas och andra faktorer, skiftande från fall till deras inbördes relationer och fall, medverkade till att den tidrymd, som

personlighet, l

bägges kontakt med sonen. Hur upplevde förflöt mellan undersökningen av pojken och

modern varierar mellan en halv måsin graviditet? Vad väntar föräld- hemintervjun rarna Vad önskar de att han nad och - i enstaka fall - 20 månader. Inav pojken? skall bli? Hur de sin föräldraroll? tervjuuppdragen fördelades vartefter de blev upplever Vilken omvårdnad får pojken och vilka krav aktuella på de -fyra intervjuarna i tur och i ställer man påthonomi fråga om skol- ordning. gång, kamratval, fritidssysselsättningar etc.? Alla planerade intervjuer kunde inte ge- Vidare får man en beskrivning av familjens nomföras., Bortfallen blev sammanlagt 18 miljö, levnadsstandard, ekonomi och bo- stycken, vilket motsvarar 9 %. I 14 av falendeförhållanden- kontakt med len rörde det sig om vägrad fortsatt med- Familjens släkt och vänner liksom verkan. Av dessa 14 fall var 11 brottsfall grannar, belyses, till samhället och dess normer. och 3 kontrollfall, vilket innebär 9 % av inställningen Föräldrarnas reaktion såväl de- brottsfallen och 8 % av kontrollfallen. Olika på brottet, som deras hand- skäl till vägran anfördes. Bakom en del av ras upplevelse -av brottet lande med anledning.av detsamma efter- de angivna skälen kan självfallet ligga andliksom deras om var ra outtalade sådana. Det kan möjligen ha frågas uppfattning skulden till brottet ligger - hos samhället, handlat om att man velat värna om sin och

kamraterna, eller föräldrarna själva. familjens integritet eller att man upplevde pojken Ett avsnitt i intervjun handlar om pojkens någon del av familjelivet som något man

utveckling. Man .frågar om hans spädbarns- ville dölja för insyn. En form av vägran var och hur han nu funge- att modern beviljade intervju, medan fatid, småbarnsålder

102 SOU 1971: 49

- Det anddern - 7 biologiska fäder och 2 styvfäder som ingår i huvudundersökningen. medverka, i 3 fall trots att han ra formuläret har avsett att belysa lagvägrade befann sig i hemmet vid intervjun. lydnad och inställning till gällande rättssystern och sarnhällsnormer hos den intervjuade samt dennes uppfattning om kamra- 8.5 Follow-up-undersökningen (Iba Svahn) ternas hållning i dessa avseenden. Slutligen har besvarats ett frågeformulär avseende lä- I denna del av klientelundersökningen inkar- och sjukhusvård under den aktuella går samtliga undersökningsgrupper. Av väsentlig betydelse för uppläggningen perioden. av follow-up-undersökningen var frågan hur Insamlingsarbetet för follow-up-undersökkunde nås för förnyad undersök- ningen i samverkan med inskrivningsnämnpojkarna ning. Inskrivningen till militärtjänst var det derna började hösten 1963 och avslutades tillfälle då man lättast kunde komma i kon- våren 1971. takt med pojkama. Härigenom vann man I follow-up-undersökningen ingår registeräven den fördelen att pojkarna vid den för- data i samma utsträckning som för tidigare nyade kontakten hade samma ålder och undersökningsperioder (se 7.1 och 8.4.1.1). därför i huvudsak samma mognadsnivå. Av dessa skäl beslöts att samarbete skulle etableras med inskrivningsförrättarna och militär-

psykologiska institutets psykologer.

Genom anknytningen till inskrivningsförrättningen bestämdes en första uppföljningsnivå till pojkens 18-årsdag. Informationen i follow-up-undersökningen består till en början av vissa av de uppgifter som inhämtas och de utredningar som görs vid inskrivningen till militärtjänst. Viktig sådan information är resultaten av CVB I-prov, ett intelligensprov som administreras i grupp, samt intervjuares bedömning av pojkens anpassning i skola och hem och emotionella stabilitet. Den intervju som vid inskrivningen brukar utföras med de inskrivningsskyldiga av särskilt utbildade psykologer har utökats då det gäller de ungdomar som ingår i klientelundersökningen. Den utökade intervjun (konstruerad av Kristina Humble och Gitte Settergren) har avsett att belysa anpassning i familj och samhälle samt personlig mognad, i form av variabler som kan relateras till variabler i psykologiska avsnittet i huvudundersökningen. Vidare har två sociologiska frågeformulär (konstruerade av Kerstin Elmhorn) administrerats av intervjuama vid samma tillfälle. Det ena avser eventuellt begångna brott av olika slag, hur ofta de begåtts samt i vilken utsträckning de begåtts före och/eller efter det pojken fyllt 15 år. Detta frågeformulär svarar mot det

Beskrivning av debutbrottssituationen

Av Birgitta Olofsson

We were quite unselective, serewing unoccupied houses one after the other, three or four a day. It was amateurish and senseless, an uneducated way of thieving, but its a stage a lot of young criminals go through, like an apprenticeship. Try a suitable-looking house, knock on the front door, if theres no reply, round the back, in through a window, fill your pockets with small stuff, out-and on the next. Robert Allerton i The courage of his convictions av Tony Parker och Robert Allerton London, 1962

För att ge läsaren en föreställning om vad Den registrerade brottsligheten ökar starkt det är för typ av pojkar som vi arbetar med fram till 13-l4-årsåldern, varefter den sakta kommer detta kapitel att innehålla en be- avtar (Sveri 1960; Rengby 1966). Man vet skrivning av brottssituationen och omstän- genom den offentliga statistiken över brott digheterna runt den. Materialet är den del begångna av ungdomar, som ännu inte är av intervjun med huvudundersökningens poj- straffmyndiga (t. ex. S.O.S.-publikationen kar som berör brottssituationen. Pojkarna »Brotts1igheten»), och genom undersökningfår i stor utsträckning presentera sig själva ar av självdeklarerad brottslighet under uppgenom ett stort antal exempel på svar, som växttiden (Christie m. fl. 1965; Elmhorn de givit vid den del av den socialpsykologis- 1969; Olofsson 1969; m. fl.) en hel del om ka intervjun, som ligger till grund för denna vilka brott, som är vanliga bland helt unga konkreta redovisning. I en senare rapport ännu inte straffmyndiga personer. Man vet kommer innehållet i denna intervjudel att att brottsligheten, både den registrerade och bli föremål för en mer ingående analys, där den självdeklarerade, är betydligt lägre bland man tar hänsyn till matchningsvariablerna flickor än pojkar. Enligt »Brottsligheten», ålder, socialgrupp och familjetyp. Bearbet- 1964, hade pojkar begått lagstridiga handningen kommer att ske med någon form av lingar i det närmaste 14 gånger oftare än strukturanalys, där man tar hänsyn till flera flickor under det kalenderåret. Eftersom variabler samtidigt. man i denna form av statistik endast tar Ungdomsbrottsligheten har under de sc- hänsyn till antalet brott, utan att ta hänsyn naste decennierna ökat kraftigt. Minst hälf- till att en person kan ha begått flera brott, ten av all grövre brottslighet begås av barn säger den mycket litet om hur många fler och ungdom under 21 år (Blomberg 1963). pojkar än flickor som ertappas av polisen

104 SOU 1971: 49

för Det kan därför uppgifterna är ju, då man hämtar dem ur brottsliga handlingar. vara av intresse att veta att av samtliga cle- en intervju, helt beroende på hur pass trover i åk 8 (omkr. 15 år) i Örebro 2,1 % av värdiga uppgiftslämnarna, i detta fall brottsde 474 flickorna har varit. Man måste räkna med och 12,8 % av de 486 poj- pojkarna, karna återfanns i barnavårdsnämndens re- mätfel beroende på att pojkarna medvetet brott. eller omedvetet förvanskat verkligheten, att gister för begångna Enligt självdeklarerad brottslighet bland skolbarn i åldrarna de glömt eller har svårt att göra klart för 9-14 tre då de begick brottet, att år var pojkarnas brottsbelastning sig hur de tänkte, gånger så hög som flickornas (Elmhorn de missuppfattat frågan eHer att de haft 1969). svårt att verbalisera sina svar. Man har dock Man vet att olika brott når sitt maximum försökt minska mätfelen på flera sätt. Den i olika åldrar. Så når t. ex. skadegörelse, som socialpsykologiska intervjun med pojken kan sägas vara en typisk ungdomsföreteelse, gjordes först den fjärde gången som pojken sitt maximum i 12-13-årsåldern, besökte klientelundersökningen. Han var då mopedstölder når sitt maximum i 14-17-årsåldern, hemmastadd med lokalerna och undersökstöld och snatterier i 15-16-årsåldern (Sveri ningsledarna. Tidigare hade hans situation 1960; 1966). Detta bekräftas av indirekt aktualiserats genom Rorschachtest Rengby

undersökningarna av självdeklarerad brotts- och AAT-test. Intervjuerna utfördes av per-

lighet. Skadegörelse, snatterier och andra soner som var vana vid barn och ungdom och bagatellartade brott är vanligast i yngre tränade i intervjuteknik. Pojkarna har därför åldersgrupper. Bland äldre pojkar kommer svarat öppet och frimodigt och har samarallvarligare brott som inbrott, svårare stöl- betsvilligt försökt att redogöra för händelseder och brott av våldskaraktär in i bilden. förloppet och förmedla sina tankar kring Man vet också att de flesta brott bland brottet. I vissa fall har uppgifterna kunnat minderåriga begås i sällskap med en eller kontrolleras genom jämförelse med polisrapflera kamrater. Olika tidigare undersökning- porten och med de uppgifter som lämnats av ar av ungdomsbrottslingar i ej straffmyndig brottskamrater. ålder visar, att endast 12-20 % av brotten I huvudsak överensstämmer pojkarnas bebegås av en person ensam (Hermansson rättelser med polisrapporterna. Små skilj- 1959; Sveri 1960; Elmhorn 1969; Olofsson aktigheter förekommer. Pojkarna säger ofta 1969). De vanligaste enmansbrotten är snat- att lås var öppna, att mopeder var slängda teri, häleri och bedrägeri. Inbrott, eldsanläg- eller kasserade, medan målsägaren säger att gelse (lek med eld) och skadegörelse hör till de brutits upp resp. varit parkerade i cykelde typiska kamratbrotten. En eller två kam- ställ. I några fall, där pojken begått ett stort rater är det vanligast förekommande. antal brott och även polisrapporten innehål- Hur brottssituationen ler har av i övrigt ser ut vet många brottstillfällen, pojken man mycket litet om. Är brotten planerade naturliga skäl verkat osäker på vilket brott eller är de av impulskaraktär? Hur har man man frågar om i intervjun. resonerat? Räknar man med upptäckt? I så Vid jämförelse mellan brottskamraters fall vilket motiv har man för att ta risken? version av händelseförloppet är överensstämmelsen förvånansvärt stor. Man kan dock i vissa fall märka en tendens att skylla ifrån 9.1 De intensivundersöktas självdeklarerade sig. Uppgifterna om vem som varit initiativbrottslighet i tagaren och vem som varit mest delaktig I den del av den sociologiska som brottet har därför ansetts så oreliabla, att de intervjun, behandlar den aktuella brottssituationen, har inte redovisas i den kommande framställpojkarna tillställts frågor av liknande slag ningen. I övriga uppgifter är samstämmig- (bil. 3:1). Det är svaren på dessa frågor, heten god. som bildar underlaget för resultatredovis- Det brott, som frågorna gäller, är det ningen i detta kapitel. Tillförlitligheten i brott med vilket pojkarna debuterade i poli-

SOU 1971: 49 105

sens register. Inte i något fall är detta deras dersökningen (Elmhorn 1969 s. 25). Han första brott. Svaren på enkäten om brott har därefter jämförts med det normalmatesom de begått visar dock att deras tidigare rial i samma ålder som skolundersökningen brottslighet är av mycket olika intensitet. erbjuder och tilldelats en indexpoäng i en Det finns pojkar, som tidigare endast begått 5-gradig skala beroende på om hans poäng något enstaka bagatellbrott (t. ex. snattat ligger under 20:e, 40:e, 60:e, 80:e percenhemma, pallat frukt, pangat gatlyktor eller tilen eller över den 80:e percentilen. Indexfönsterrutor, förövat mindre skadegörelse poäng l betyder att han inte begått fler eller kört moped innan 15-årsdagen) och förseelser än de 20 % minst brottsbelastade pojkar, som begått många olika sorters brott och indexpoäng 5 att han har lika hög och begått dem ett stort antal gånger. Några brottsbelastning som de 20 % mest belasenstaka pojkar har uppskattningsvis begått tade pojkarna i samma ålder i skolundermellan 40 och 60 brott av allvarligare karak- sökningen. tär (förseelser med 5 el. 10 gravhetspoäng, I figur 9: 1 ser vi att fördelningen av kri- Elmhorn 1969 s. 23). Det verkar alltså vid minalitetsindex i brottsgruppen är sned med en första anblick i hög grad vara en tillfällig- en övervikt av pojkar med höga indexpoäng. het när och för vilken förseelse dessa poj- Snedheten syns särskilt tydlig, då man tar kar »åkt fast». med det brott, för vilket pojkarna åkt fast, Om man jämför dem med en normalpopu- då kriminalitetspoängen uträknas. Det visar lation skolpojkar i samma ålder visar sig sig alltså här, som i andra undersökningar dock de polisregistrerade pojkarna oftare ha (t. ex. Olofsson 1969), att en pojke kan åka extremt hög brottsbelastning. På grundval fast i stort sett första gången han begår ett av svaren på enkätfrågorna har för varje allvarligare brott, men att de flesta pojkar

individ uträknats hans kriminalitetspoäng som polisregistreras begått ett stort antal

efter samma system som använts i skolun- brott.

§ Brottsgruppen före det aktuella brottet

I Brottsgruppen med det aktuella brottet inberäknat

I: Kontrollgruppe n

50%

:Uli

KrimJnd. l 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 n 8 32 36 34 40 0 5 32 65 48 19 13 8 9 4 N 150 150

Fzgzzr 9: 1. Fördelning av kriminalitetspoäng. Procent.

106 SOU 1971: 49

i kontroll- nalitetsindex 5. För hans del skulle alltså Fördelningen av indexpoäng är sned åt andra hållet, d. v. s. här dessa odeklarerade brott inte innebära någon gruppen med låga indexpoäng Den andre (12 år), som speär pojkar överrepre- indexändring. senterade. lade en drivande och initiativtagande roll dessa re- och som deltagit i de flesta brotten, skulle Man måste, då man utvärderar sultat, ha i minnet att situationen för nor- om han deklarerat båt- och motorstölderna malmaterialet Elmhorn från kriminalitetsindex 3 till krimi- (skolundersökningen, flyttas 1969), och kontrollpojkarna nalitetsindex 5. Här finns alltså en felkälla, brottspojkarna varit olika. Normalmaterialet fick vars storlek man är helt okunnig om. Det ganska sin enkät i skolsalen och helt ano- måste dock att de flesta brott besvara poängteras, besvarade enkäten i en som vi haft möjlighet att kontrollera, är av nymt. Brottspojkama den vanliga i enpaus i intervjun efter det att man öppet och typ, som finns upptagen helt utan moraliska aspekter talat om det käten. brott, som de åkt fast för. För kontrollfallen var saken i ett annat läge. I deras fall hade 9.2 Brottstyp, brottets svårighetsgrad och man tidigare inte talat om brott. Skillnaden mellan hos omständigheter kring brottet brottsbelastningen elever, som besvarat enkäten anonymt, och 9.2.1 Brottstyp och svårighetsgrad elever, som lämnat namnuppgift, var i skolundersökningen signifikant på 1 %-nivån Genom det sätt varpå pojkarna tagits ut till (Elmhorn s. 79). Skillnaden beror troligen på undersökningen består de brott, som de åkt att de elever, som lämnat sina namn, inte fast enbart av förmögenhetsbrott av för, haft mod att markera de allra mest graveran- olika slag. brott innehåller förseelser de och poänggivande brottstypema (Elmhorn Varje kategori s. 83). Brottens av högst varierande svårighetsgrad. De intensivundersökta brottspojkarna svårighetsgrad har bedömts i en 6-gradig hade inte mycket att förlora eller att dölja, skala på vilken svårighetsgraden anges med vilket däremot kontrollpojkarna hade. Del. skalstegen är därför att brottspojkarna svarat l för böter, troligt, sanningsenligt, men att man kan ifrågasätta 2 för fängelse,

riktigheten i kontrollpojkarnas uppgifter. l 3 för fängelse, lägst sex månader,

ett fall framkom vid hembesöket och sam- 4 för fängelse, lägst 1 år, talet med fadern, att en pojke snattat i en 5 för fängelse, lägst 2 år, affär (ej polisanmält). Detta har pojken inte 6 för fängelse, mer än 2 år, vidgått i svaren på enkäten. som minsta påföljd enligt lag, dvs. om per-

Enkätfrågorna kan ses som ett sample av sonen i fråga skulle vara straffmyndig. tänkbara brott ur ett stort antal möjliga Det är alltså en formell, juridisk indelning,

men brottsrubriceringarna är tämligen fria sådana. I de fall, där pojkarna begått brott som inte tagits upp i enkäten, kan därför (en mera strikt formell indelning presenteras brottspoäng och kriminalitetspoäng bli miss- ikap. 10). visande. Ett fall får belysa detta dilemma. Med ett undantag har endast skalsteg li under- 3 behövt Undantaget gäller en En grupp pojkar, varav två deltar utnyttjas. sökningen, har enligt polisrapporten under pojke, som ertappades av en affärsdetektiv, en längre tid sysselsatt sig med att »låna-x, då han tagit en plånbok. Då detektiven grep båtar (5 st) och stjäla båtmotorer (6 st) och honom, gjorde han motstånd och slog detektiven i ansiktet. Brottsi vissa fall sälja dessa till andra båtintresse- med knytnävarna Det finns i enkäten inte någon för detta är rån. rade pojkar. rubricering dessa stölder. Den I det närmaste 2/3 av samtliga brott har fråga, som kan innefatta en svårighetsgrad, som skulle innebära fängena av dessa pojkar (15 år) har deklarerat ett stort antal andra brott och erhållit krimi- elsestraff om de förövats av en straffmyndig

SOJ 1971: 49 107

Tabell 9.1. Brottstyp mot svårighetsgrad enl. formell bedömning Svårighetsgrad, formell bedömning

v * Brottet innefattar våld, urspr. svårighetsgrad 4.

person. Enligt denna bedömning är inbrott stölderna har i den fria bedömningen av i såväl skjul m. m. som våning eHer affär de svårighetsgraden inte i något fall ansetts som brott, som oftast bedömts som allvarliga. helt Detta bagatellartade. kan synas egen- Övriga stölder har oftast bedömts som mind- domligt, då tidigare undersökningar av bure grava (se tabell 9.1). tikssnatteri ger vid handen att värdet av det Brottets svårighetsgrad har även bedömts stulna oftast är mycket lågt (medianvärdet fritt på grundval av pojkens egen berättelse ligger vid 10 kr., Sveri 1971). Förklaringen om hur brottet gick till och omständighetroligen den att rent bagatellartade butiksterna runt brottet i en S-gradig skala (bil. snatterier utförda av barn inte anmäls till 3: 2). Denna bedömning är tänkt att mot- polisen och därför inte kommit med i vårt svara hur allvarligt gemene man anser brot- material. Barn polisanmäls också i mindre tet vara. Här har man tagit hänsyn till om utsträckning än äldre (Sveri 1971). I de få pojken behövt planera i förväg, om han befall, då värdet av det stulna varit ringa, har hövt forcera hinder, bryta upp lås m. m., pojkarna upprepade gånger snattat i samma om han handlat i oförstånd eller med berått så att butiksinnehavaren tröttnat och butik, mod och hur stort värdet av det stulna varit. tagit i med hårdhandskarna. I övriga fall har Enligt denna fria bedömning av brottens det rört sig om transistorapparater, luftpissvårighetsgrad har inbrott i skjul el. dyl. toler, Märklinlok m. m. oftast ansetts som mindre gravt än inbrott i De fyra bilstölderna och de två båtstölhus eller affärer. Dessa senare har samtliga derna har bedömts som svåra, då de krävt erhållit ett stort mått skalsteg 4 och 5. De 7 häleriförseel- av företagsamhet, lås måst serna har ansetts som ringa både i den for- brytas upp och pojkarna i de flesta fall haft mella och den fria bedömningen. Butiks- betänketid på sig.

Tabell 9.2. Brottstyp mot svårighetsgrad enl. fri bedömning

Svårighetsgrad, fri bedömning

* I ett av dessa bro tt förekommer våld. 108 SOU 1971: 49

D skalsteg 1 i formell bedömning (böter) skalsteg 2 i formell bedömning (fängelse) I skalsteg 3 i formell bedömning (fängelse lägst 6 mån)

Antal 30

T5

Figur 9:2. Brottets svårighetsgrad enligt fri bedömning i förhållande till brottets svårighetsgrad enligt formell bedömning.

De två bedömningsformerna har i övrigt enkäter om självdeklarerad brottslighet ger relativt god överensstämmelse men skiljaktig- en likartad bild av förekomsten av olika heter finns. Det brott, som enligt formell be- brottstyper i olika åldrar. dömning erhållit skalsteg 4 (fängelse 1 år), Ex. har också i den fria bedömningen erhållit den l. Pojke 11 år - butikssnatteri. högsta svårighetsgraden, men av dem, som - Kan Du berätta lite grann om hur det erhållit skalsteg 3 (fängelse 6 mån.), har gick till ända från början? 12 % enligt fri bedömning ansetts vara av - Träffa en kille, som försökte dilla i mig mindre svårighetsgrad (skalsteg 1 och 2). att sno röka. Nää, sa jag. När vi kom till en Av de formellt sett minst allvarliga förseel- affär sa han: »Ta dom där halsbanden, dom serna har 13 % ansetts som allvarliga i den behöver jag till en tjejm-J ag sa nej först. Jag fria bedömningen (skalsteg 4 och 5). hade slutat att ta för länge sen. - Jag bara skaka till, så rädd blev jag. Men då hade jag fått i huvet att ta dom där... Det hade 9.2.2 Brottstyp - ålder försvunnit så mycket i affärerna där och de Butikssnatterier är betydligt vanligare de- hade satt ut en massa deckare. De trodde vi butbrott bland de yngre än bland de äldre snodde å följde efter oss - och så åkte vi pojkarna. Av 11-13-åringarna har 17 % fast. blivit polisanmälda för butikssnatteri medan 2. Pojke nästan 15 år - inbrott. endast 1 % av 14-15-åringarna åkt fast för - Kan Du berätta lite grann om hur det detta brott. Inbrott och bil- eller båtstöld är det gick till ända från början? vanligare som debutbrott ju äldre debutanten - Vi gick förbi ett lager - TS] radioappaär. Mopedstölder och »andra› stölder är lika rater bl. a. - dom ville att vi skulle gå in vanliga debutbrott bland pojkar i alla åldrar, och ta apparater och bandspelare, batterier häleri är ovanligt i alla åldrar. Resultaten av m. m. Jag stod utanför som vakt. Vi var tre

SOU 1971: 49 109

11-13år E] 7/á 14-15år

Bil- o båtstöld Häleri

Butiksstöld inbrott vån 0 affär Inbrott skjul e dyl Annan stöld Mopedstöld

Figur 9:3. Brottstyper fördelade på ålder.

killar med mig. Killarna hade plockat i ord- svårighetsgrad. ning och skulle sticka - så kom polisen - - Kan Du berätta lite grann om hur det fick syn på mig. Jag börja springa, polisen gick till ända från början? efter. - En kompis kom å fråga om jag ville vara med på en stöt. Flera killar var med. Vi var fyra. Någon kastade en sten genom 9.2.3 Svårighetsgrad - ålder och kriminell fönstret hos en skomakare, öppnade och belastning gick in. - Hittade 80 kr. och stack. Jag fick svårighetsgraden hos brottet enligt både fri 25 kr. tror jag. Det blev en sorts vana. Vi och formell bedömning har i det närmaste gjorde väl en sju olika inbrott innan vi åkte lika fördelning i de olika åldersgrupperna. fast. Någon tjallade och så åkte vi fast (efter Svårare brott enligt fri bedömning (skal- en månad). oftare steg 4 och 5) har dock begåtts av 4. Pojke 14 år, låg kriminell belastning pojkar med hög brottsbelastning och brott, brott av låg svårighetsgrad. som bedömts som bagatellartade (skalsteg 1 - Kan Du berätta lite grann om hur det och 2), begåtts av mindre belastade pojkar. gick till ända från början? Man kan däremot finna knappast något Jag träffade ett gäng, som jag kände. samband mellan brottstyp och kriminalitets- Dom retade mig - »feg› som inte ville vara index. Butikssnatterier är lika vanliga bland med. Så. . . jag ställde mig som vakt (vid lågt som högt belastade. Detsamma gäller inbrott i en färghandel) för dom inte skulle inbrott och bil- eller båtstölder. Den typ av tycka jag var larvig. (Fast efter 2 mån.) brott, som pojkarna åkt fast för, är alltså 5. Pojke 12 år, högt kriminalitetsindex knappast betecknande för deras brottsbe- snatteri av svårighetsgrad 3. lastning. - Kan Du berätta lite grann om hur det Ex. gick till ända från början? 3. Högt brottsbelastad (omkr. 40 - skolkade. Gick till pojke Jag och två andra allvarligare brott tidigare), 12 år - hög leksaksavdelningen i en bokhandel. Tänkte

110 SOU 1971: 49

11-13år E] 14-15år

Figur 9:4. Brottets svårighetsgrad fördelad på ålder.

E] Skalsteg 1 - 3 Skalsteg 4 - 5

Antal 30 20 10 0 10 20 30 40

l

Låg svårighetsgrad Hög svårighetsgrad Krim index N 1+2 40 36 34 40 150 Figur 9:5. Kriminalitetsindex före det aktuella brottet fördelat på det aktuella brottets svårighetsgrad enligt fri bedömning. SOU 1971: 49 lll

bara gå och titta först. - Så stoppade jag stölder av större svårighetsgrad. Häleri och ett Märklinlok i fickan. De andra tog också mopedstöld är de brott, som oftast har be- 10k och vagnar. - En av grabbarna tappade gåtts av en pojke ensam. Grupper med mer ett lok på vägen ut . . . Ertappad. Fast i dör- än 3 pojkar är utan tvekan vanligast i de fall, ren av en expedit. där debutbrottet varit ett inbrott. I 32 % av 6. Pojke 14 år, lågt brottsbelastad - för- inbrotten i skjul, källare, vindar m. m. och sök till bilstöld. 75 % av inbrotten i våningar, hus, butiker - Kan Du berätta lite grann om hur det m. m. har pojken haft mer än tre kamrater gick till ända från början? med sig. I medeltal har pojkar med hög kri- - Klockan var halv två (em). Jag och två minell belastning före det aktuella brottet i kompisar (varav en initiativtagare) skulle ta större utsträckning begått brottet tillsamen bil. Vi stod utanför medan kamraten för- mans med flera kamrater. Pojkar som begått sökte starta. - Jag sprang rätt igenom bilen, svårare brott har även oftare haft fler kamdå någon kom springande. . . rater med vid brottet än pojkar som begått lindrigare brott enligt fri bedömning (jfr Sveri 1960, s. 113). Inte i något fall har 9.2.4 Antal deltagare i brottet brottskamraten varit en flicka. Andelen pojkar, som varit ensamma vid till- Ex. fället för brottet, är som förväntat låg, 7. Pojke 11 år - ensam om mopedlån. 15 % .* - Kan Du berätta lite grann om hur det Enligt uppgifter om självdeklarerad brotts- gick till ända från början? är snatterier av olika lighet slag, häleri och Mopeden stod på gården - låset var bedrägeri de brott som oftast förövats av en uppbrutet och ingen fanns till - så jag tänkte person ensam. I vårt material har ingen jag kör väl ett varv. Körde runt på gårå butikssnattare varit ensam. Stölder av mind- l * l Fördelningen av pojkarna på olika skalsteg re svårighetsgrad (skalsteg 1-2) har heller eller i olika kategorier inom varje variabel finns 1 inte förövats av en person ensam oftare än angivna i bil. 3:3

l.

I

a

ensam 1

D

2-3deltagare

l

3 deltagare

. l

40% 20% 0 20% 40% 60% 80% 100%

lnbrott 12 vån o affär Inbrott 22 skjul e dyl Annan stöld 45 Mopedstöld 44 1 48 Figur 9. 6. Brottstyper fördelade på antalet detagare i brottet. Procent. 112 SOU 1971: 49

ensam E]

2 - 3 deltagare

. 3 deltagare

20%

20 148 Figur 9: 7. Brottets svårighetsgrad fördelad enligt fri bedömning på antalet deltagare i brottet. Procent.

den. Inte på gatan. Killen som ägde mope- Ex. den talade om det för sin pappa, som gick 9. Pojke 12 år. direkt till polisen i stället för att tala med - Vad var det för grabbar, var det Dina mamma och pappa. kamrater? vanliga 8. 14-årig pojke - inbrott med flera del- - Nej, andra. tagare. - Hur kom Du ihop med dom då? - Kan Du berätta lite grann om hur det - Jag slogs med en av dom - så blev vi gick till ända från början? vänner efteråt. - Vi var 4 grabbar som gick å titta. Tänk- 10. Pojke 11 år. te »ta› - Vad var det för grabbar, var det Dina en automat. Vid 10-tiden kom ett stort gäng med grabbar. När de gått, då kamrater? vanliga bröt vi. - Jag hade köpt en kofot för ett - Nej, nåra andra. år sen. Använt den vid kojbygge förut... - Hur korn Du ihop med dem då? Vi skulle ha cigarretter - - Träffa fast jag röker ju den ena i Vällingby på heminte förstås. - Innehavaren kom . . . väg - träffa den andra på vägen. Följde med. I en fjärdedel av fallen, där pojken haft 11. Pojke 13 år. brottskamrater, har dessa kamrater varit - Kan Du berätta lite grann om hur det helt flyktiga bekantskaper. De har träffat gick till ända från början? dem av en händelse på gatan, på fotbolls- - Skulle på semester till Örebro-trakten. plan, i skolan. Någon har hittat på att »sno Tänkte jag kunde ha med en moped. Vi något», att bryta sig in någonstans eller skulle till Skansen hela klassen. En kille från pröva en moped. De andra har »hängt en annan klass var med. Såg en moped. med». Ledde ut den på gatan - olåst. Sen ledde Det är något vanligare bland 1l-l3-åring- den andra killen den till Klara Vza Kyrkoarna än bland 14-åringarna att begå brott alldeles bredvid gata (den ligger oss). Jag tillsammans med kamrater, som de inte kän- tänkte ha den där tills vi skulle åka till ner närmare förut eller som inte hör till det landet. vanliga umgänget.

SOU 1971: 49

8-712137

impulsbrott

D

planerat en kort stund före brottet

- ordentligt uttänkt plan i förväg

20% 0 20% 40% 60% 60% 40% N lmpulsbrott Planerat brott

Bil- o båtstöld

Häleri 6

l

13 Butiksstöld

Inbrott 12 vån o affär inbrott 22

f

skjul e dyl 45 Annan stöld i 44 Mopedstöld F 148

fördelade karaktär av impulsbrott eller av planerat brott. Figur 9:8. Brottstyper på brottets Procent.

»låset var redan uppbrutet» eller »den ver- 9.2.5 Planerade brott - brott av impuls- l kade vara stulen» i karaktär a Ex. 1 a 12. Pojke 14 år - ordentligt in- a Huvudparten av de unga debutanter i poli- planerat F sens register, som blivit intensivundersökta, brott. helt - Kan Du berätta lite grann om hur det har enligt egen uppgift begått sina brott impulsivt utan någon föregående planering. gick till ända från början? Endast 11 % av dem har ordentligt planerat - Vi tala om det på frukostrasten. Vi och tänkt ut hur de skulle (se skulle försöka komma in i Konsum å ta gå tillväga bil. 3: 2 och 3: 3). cigaretter vid 8-tiden (em). Två killar gick en lucka där. - Det Inbrott är det brott, som oftast planerats, upp på taket å öppna till stod speciellt om det varit ett vånings-, hus- eller gick inte att ta sig in. Jag och en affärsinbrott. Bil- eller båtstöld har oftast utanför. Någon hade ringt polisen som fråga planerats endast en kort stund före det poj- om jag hade sett nåt. Jag nekade. karna tagit bilen - båten. Butiksstölderna, - Fick gå hem då. - Blev inkallad till po-

som ju oftast antas vara av impulskaraktär, lisen ung. en vecka senare. tills. med har ofta varit planerade om än en kort tid i 13. Pojke 14 år - mopedstöld är det tre kamrater förväg (jfr Sveri 1971). Mopedstöld impulsbrott. brott som allra oftast - Kan Du berätta lite grann om hur det begås rent impulsivt. För pojkarna i de aktuella åldrarna kan en gick till ända från början? - Grabbarna hade hittat en moped i skomoped, som står olåst eller står avsides, vara Ofta är det två eller så dom skulle köra lite. en övermäktig frestelse. gen (med bensin) tre pojkar, som gemensamt tar en moped Hittade den sen på Ängby torg. Körde med och turas om att åka på den. Mycket ofta den. Polisen gick där och sköt skator . . . då försvarar de sitt handlande med att »den stack grabbarna. Återvände sen när polisen verkade kasserad», »den låg uppe i skogen›, inte såg och tog mopeden. Polis och park-

SOU 1971: 49

tagen på bar gärning

tagen samma dag

I§HU

tagen inom 1 mån

tagen efter 1 mån eller senare

80% 60% 40% 20% 0 20% 40% 60% 80% 100% Bar gärning Upptäckt efter en tid N Bil- o båtstöld L 6 Häleri :zzzzâ 7 Butiksstöld 3 Inbrott 12 vån o affär Inbrott 22 “i” ° “V” 45 H Annan stöld :-: 4 5 Mopedstökj

150 Figur 9:9. Brottstyper fördelade på form av upptäckt. Procent.

vakt kom efter. - Vi blev uppskrivna. singebron. Dom som fått sitt staket skadat 14. Pojke 13 år - mopedstöld tills. med ringde efter polisen. - Bilen totalförstörd för tre kamrater (brottskamrat med ovan nämnpolisen trängde upp mig så jag körde in i en da pojke) - impulsbrott. stolpe. - Kan Du berätta lite grann om hur det 16. Högt brottsbelastad pojke 13 år - or-

gick till ända från början? dentligt planerat butikssnatteri (rån). - Jag hade varit sjuk. Det var fint väder - Kan Du berätta lite grann om hur det så jag gick ut. Träffade kamrater som tit- gick till ända från början? tade på en moppe. Då tänke vi så här: vi tar - Jag och en kompis stod inne i Tempo. väl den där och kör lite i parken och lämnar Jag stoppade på mig en plånbok. Skulle in den sedan. En kille gick å hämtade ben- sälja grejorna till äldre kompisar, som säljer sin, varpå man drog iväg med mopeden ännu dem till yrkeshälare. Varuhusdeckarn tog längre bort. Man skulle laga en punktering. tag i min arm - satte in klorna gick hål Civilklädd polis kom. plus en parkvakt nästan. Jag vart förbannad och drog tillna i Hann aldrig köra något vidare på den mop- ansiktet med knytnäven. - Ett par slag. pen. 15. Pojke nästan 15 år - korttidsplanerat 9.2.6 Form av upptäckt billån. - Kan Du berätta lite grann om hur det Hur skedde då upptäckten? För vilka brott gick till ända från början? blev pojkarna tagna på bar gärning? Knappt - Det korn upp två grabbar till mlg. Vi hälften av pojkarna blev tagna på bar gärsnackade lite. Sen gick vi alla tre ner till ning och hela 25 % av dem åkte fast först husets garage (fadern sköter det) och tog efter en vecka eller mer. För att ett ingrifarsans firmabil. - Körde ut till - Essingen. pande skall ha fullgod effekt bör det komma Körde in i ett staket på Essingen. - Dom så tidigt som möjligt i händelseförloppet. andra hoppade ur - stack. Jag ville ställa Den sociala kontrollen bör vara så god, att tillbaka bilen. Åkte. Polisen stod vid Espojkarna blir hejdade redan på intentionspla-

SOU 1971: 49

net innan brottet är ett faktum. Det är där- - Kan Du berätta lite grann om hur det

för skada, att så få tas på bar gärning. I gick till ända från början? fall kommer reaktionen - Klockan var 1/2 10 på kvällen. Jag och många på brottet efter flera dagar, i några fall mer än en en kompis bände upp låset på en moped på från bar- Kompisen parkerade den över månad senare. Eventuella åtgärder granngården. navårdsnämndens sida kommer ännu senare. natten. Jag tog den till skolan nästa dag. samt butikssnatte- Sålde den till en klasskamrat samma dag. Bil- och båtstöldema Klasskamraten åkte fast 2-3 veckor efter riema upptäcks oftast omedelbart (se ex. som begått häleri, och skvallrade - trots löfte att inte göra det. 1, 5, 6 och 15). Pojkar, har naturligt nog inte i något fall åkt fast på bar gärning. Att bli tagen på bar gärning för brottet 9.2.7 Tidpunkt i alla de olika åldrarna och är lika vanligt är att de flesbland pojkar med olika brottsbelastning. Den vanligaste föreställningen ta brott oftast förövas på kvällen och att Ex. häleriförseelse med det är de pojkar, som är ute sent om kväl- 17. Pojke 14 år efter en månad. larna, som då hittar på en massa ofog. Men upptäckt - Kan Du berätta lite grann om hur det ofog och förseelser av olika slag har i denna undersökning utförts mitt på ljusa dagen i gick till ända från början? av fallen. Den enda brottstyp, - En grabb hade tagit pengar vid ett in- tre fjärdedelar som förövas oftare efter kl. 8 e. m. än före, brott. Jag fick 20 kr. första gången och blev hus eller affär. Även bjuden på korv och annat. - Anade nog att är inbrott i våning, dom var stulna. inbrott i skjul, källare eller vind samt stölder 18. Pojke ll år - mopedstöld upptäckt förekommer ofta på sen kvällstid. Det är dubbelt så vanligt med brott efter efter ett par veckor.

före kl 8 em

D

efter kl 8 em

20% 0 20% 40% 100% 80% 60% 40%

Före kl 8 em Efter kl 8 em

N fri bedömning 3 1 F 20 2 F 51

3 lå

44 4 F 19 5 137

fördelad på tidpunkt för brottet. Procent. Figur 9: 10. Brottets svårighetsgrad

SOU 1971: 49

kl. 8 e. m. bland 14-15-åringarna som bland bjöd. 11-13-åringama (16 % mot 35 %). Det är De övriga tre är inte så högt belastade också vanligare att brottet begåtts efter kl. (krimindex 3 och 4). De har åkt fast på bar 8 på kvällen i de fall där brottet bedömts gärning och för brott av svårighetsgrad 3, 4 allvarligt enligt fri bedömning. Samma re- och 5. sultat ger en sammanställning av formell svå- 22. Pojke 14 år - bilstöld, alkoholpåverrighetsgrad med tidpunkt för brottet. kad. Ex. - Kan Du berätta lite grann om hur det 19. Pojke 13 år - stöld efter kl. 8 e. m. gick till ända från början? - - Kan Du berätta lite grann om hur det Jag och kompisen var inne i stan. Hade gick till ända från början? druckit whisky - (Ah, det var en langare. - i skolan Han tog 20-25 kr. för en halvflaska whisky.) Jag och L. var på gitarrkurs Gick ner och tittade i källaren. - - inpå kvällen. Jag var rätt så borta i huvet gjorde Det var flickscoutmöte där. Där stod en brott på en byggnadsplats och tog skruvhandväska. - L. tog småpengar först och mejsel och tång. For hem. Kom inte in gejag tog pluskan och försvann. Vi träffades nom porten - tog en bil i stället. Bröt tändigen på hemvägen. L. sa att jag skulle göm- ningslåset med skruvmejseln. Åkte upp till Årsta. Blev fast i parkeringen - varvamoma pengarna. - Nästa morgon berättade jag allt för mamma. Vi gick till rektorn. torn för mycket. En farbror kom. Jag sprang 20. Pojke 14 år - stöld efter kl. 8 e. m. men blev ifattsprungen. - Kan Du berätta lite grann om hur det gick till ända från början? 9.3 Asocialt -- antisocialt beteende - hade hört av andra Jag och en kamrat att det fanns thinner bland målarpytsar i ett Med utgångspunkt från en individs insider bygge. - Vi sniffade sen. (Tegs av polisen - outsiderattityder (se 8.1.2.2) kan man bei omtöcknat tillstånd). teckna hans handlingar, exempelvis de lagstridiga, som asociala eller antisociala. En insider handlar sällan uppsåtligt emotrde 9.2.8 Alkoholpåverkan vid brottstillfället förbud och förordningar, som finns inom Av de 150 pojkar, som åkt fast för polisen den grupp, där han känner sig hemma och och som intensivundersökts, var endast 4 där han vill bli accepterad. Speciellt inte om stycken (2,7 %) alkoholpåverkade vid brotts- han vet, att det följs av negativa sanktioner. tillfället, trots att 31 hade så avancerade al- Är frestelsetrycket hårt, hans egen kontroll koholvanor att man kan tala om missbruk. över sina impulser låg och upptäcktsrisken Det är troligen först i de övre tonåren, då låg, kan det tänkas att. han ändå begår en brotten är mer planerade, som man behöver förbjuden handling. Denna handling är då »stärka sig» för att våga. En av de fyra alko- inte anti-social, dvs. riktad mot någon grupp holpåverkade är den mest brottsbelastade i eller mot samhället, utan är asocial, dvs. en hela materialet. Han är 13 år och har begått följd av omognad, svagt internaliserad konuppskattningsvis 50-60 allvarligare brott. troll och alltför svag direkt (extern) kontroll. Ex. Vid asocialt beteende är drivkraften »norma- 21. Pojke 13 år. la» behov. Mycket av småbarns beteende - Kan Du berätta lite grann om hur det kan räknas dit. De flesta barn socialiseras så småningom, de lär sig. att kontrollera sitt gick till ända från början? - Vi gick bara upp och tog ett par flaskor. beteende, men en del gör det inte. Man- kan Sen var det inget mer Hade sett dom förutsätta, att vid asocialt beteende indivioch trodde att det var läskedryck dens attityder till samhällets normer oftast tidigare - - Sålde dem är neutrala. Han har inte internaliserat dem såg sen att det var konjak. då och gick tillbaka efter mer att sälja. men har inte heller gjort uppror mot dem. Hade druckit renat förut - en kis som Troligen är det mesta av den brottslighet,

SOU 1971: 49 117

som begås av barn och ungdom, av denna frustration av elementära behov som omkaraktär. Den sätter ju också in under de tanke, erkänsla, behov av att lyckas och att år, då den direkta kontrollen och övervak- bli uppskattade hemma eller i skolan. Enningen från de vuxnas sida kraftigt minskar. ligt en teori skisserad av Maier (1949) kan Den visar också en tillbakagång, då de unga man skilja på beteende, som är motiverat, fått större samhällsansvar, ansvar för yrke av behov och önskningar och beteende, vars och utbildning, för hem och familj. Ett så- drivfjäder är frustration, missräkningar, bedant ansvar ökar trycket och viljan mot svikelse. Motiverat beteende är påverkbart konformitet. genom beröm och klander. Vid frustrations- Hur utvecklingen från asocialitet mot drivet beteende har belöning liten effekt prosocialitet eller mot antisocialitet går, be- och bestraffning får snarare motsatt effekt, ror framför allt på dels individens tidigare därför att det ökar graden av frustration. erfarenheter, dels hans erfarenheter i sam- Cohen (1955) beskriver amerikanska pojkband med att hans asocialitet blir upptäckt. gängs brottslighet som onyttig, man stjäl ej Den, vars tidigare erfarenheter har varit be- för att man vill ha en sak utan planlöst och fordrande för insiderattityder, har stor kon- utan att använda det stulna. Han förklarar formitetsbenägenhet. Är dessutom reaktio- deras beteende som resultatet av en »statusnen på hans asociala handling sådan, att han frustration», som ett sätt av arbetarbarn att inte blir bortstött utan upprättad och anvisad ogiltigförklara de medelklassvärderingar och alternativa handlingsmönster, är prognosen de förväntningar, som han inte förmår uppför konformitet och prosocialitet god. Å and- fylla (jfr 4.9). Cloward & Ohlin (1960) har ra sidan har den person, som under sin upp- lagt tyngdpunkten på det målinriktade i växt upplevt sig som utstött, som förförde- gängpojkarnas brottslighet. De framhåller lad och negligerad, liten motivation att kon- dock, att då man fråntar de härskande norformera och avstå från något, som merna deras legitimitet (blir anti-social), är givit honom fördelar av olika slag: status i kam- man till att börja med sökande och osäker. ratgruppen, materiella vinster, ångestdäm- De första handlingarna är »ringa och ofta pande spänning m. m. En tillsägelse vid upp- impulsiva uttryck för förakt och avsky mot täckten en tydlig orättvisa» & Ohlin s. upplevs som en ytterligare utstöt- (Cloward ning. Hans Outsiderattityder tar sig uttryck 126). Cohen och Cloward & Ohlin tar alltså i ett öppet trots. Han kan medvetet trotsa upp var sin aspekt av det asociala beteendet: regler, som han och hans outsidergrupp det meningslösa, onyttiga, oartikulerade och slutat att respektera. revoltbetonade beteendet som en följd av De personer, som intar en neutral position frustration och det medvetet målinriktade, i insider - outsiderdimensionen, kan, om re- då individen medvetet satt normer och regaktionen vid upptäckten av det asociala be- ler ur spel. Båda förklarar frustation rerevolt som följd av sociala klassteendet blir onödigt stark eller upplevs som spektive orättvis, förnedrande och skillnader i det amerikanska samhället, vilka nedklassande, komma inte har sin direkta i svenska att inta en position, där outsider- motsvarighet och alienation är förhärskande. förhållanden. Det är dock troligt att frustraattityder Antisocialt beteende är ofta tion av för människor vitala behov som ermålinriktat, men i motsats till asocialt beteende är det känsla, omtanke och glädjen att lyckas är medvetet riktat till antisociala beteenden hos många mot någon. Individen hand- grunden lar inte enbart impulsivt på sina behov utan ungdomar. tar medvetet risker och planerar sina brott. Antisocialt beteende kan också vara mer 9.3.1 Impulsivt och tanklöst handlande oartikulerat och tar sig då uttryck som meningslös skadegörelse, meningslösa stöl- Många av de intensivundersökta pojkarnas der m. m. Outsiderattityder och antisociala brott, för vilka de åkt fast, verkar vara av beteenden är ofta en följd av långvarig asocial karaktär. 58 % säger sig ha handlat

118 SOU 1971: 49

rent impulsivt och utan hämningar, utan att 5. Ville ha speciella saker. Ex. När man tänka i förväg. Endast 11 % brukar det gå bra - behövde de eller planera planerat säger sig ha tänkt ut eller planerat sina brott där sakerna. Inga stålar - tänkte ta grejerna i förväg (se 9.2.5). och sälja. 28 st. ordentligt Svaren på frågan: »Varför tyckte Ni Impulsivt (asocialt) handlande är vanli- (Du) att Ni (Du) skulle göra det här minns gast bland pojkar, som är mindre kriminellt Du det, hur Ni tänkte då?» förstärker in- belastade. Målinriktat beteende (»ville ha Sva- d. v. s. brott av mer antisocial katrycket av impulsivitet och tanklöshet. saker», är vanligast bland mer kriminellt ren har samlats ihop i fem kategorier: raktär) 1. Visste inte att det var förbjudet. Ex. belastade och bland pojkar, som räkpojkar Han stulna nar med risk att åka fast. 80 % av de 28 sa att jag fick dem (emottagit Visste inte att den var stulen (häle- pojkar, som »ville ha saker» och tog dem, pengar). ri). Den verkade kasserad (moped). 10 st. har också planerat i förväg. 2. Impulsivt handlande och ohämmad behovstillfredsställelse. Ex. Tyckte det var kul 9.3.2 Tanke på upptäcktsrisk att åka. Det flög i mig just då. Skulle vara roligt att ha en sån. Tänkte inte - bara tog. Pojkarna har alltså i stor utsträckning hand- 90 st. lat impulsivt och tanklöst. Detta intryck 3. Kamrattryck; tvingad eller hotad att förstärks ytterligare genom svaren på frågan deltaga. Ex. Jag va rädd att de andra skulle om de inte trodde att det fanns risk att åka tycka jag var feg. Ville inte - men dom sa fast. 22 % svarar att de över huvud taget jag skulle. Dom bråkade med mig så. Går inte tänkte på det, 23 % att de visserligen en så går den andra. 6 st. trodde (eller tror) att de kunde åka fast, 4. Nyfikenhet eller spänning. Ex. Kul att men att de inte tänkte just då, 32 % svarar se vad som fanns därinne (om inbrott). Det helt frankt »nej» de trodde inte det fanns var så spännande. 5 st. någon risk. Endast 29 av alla de 150 poj-

E] impuls

7/4 kortidsplan

ordentlig planering

Antal 30 20 10 0 10 20 30

l

impulsbrott Planerat brott

N

?Skiäââilg

?mk

“ä” 32

l;“fäå“°

”i ejrisk F 49

?ej

“sk

;?.:“°°5 s;

Figur 9:11. Bedömningen av upptäcktsrisk fördelad på brottets karaktär av impulsbrott eller av planerat brott.

SOU 1971: 49 119

karna medger alltså att de medvetet tagit en osårbarhet. Med tanke på den stora mängd risk och som motiv har de angivit att de brott dessa pojkar har begått under sin upptyckt det varit värt risken, varit spännande växt och den minimala kontroll från föräld-

eller att de helt enkelt »ville ha grejen» som rarnas och samhällets som de oftast

sida, de »snott›. Av dessa 29 har bara 12 även varit föremål för, är ett sådant reaktionssätt planerat sitt brott, 8 har korttidsplanerat förståeligt. Deras handlande har brottsliga och 4 har ordentligt tänkt ut och planerat vid ett så stort antal tillfällen resulterat i sitt brott. direkt och för att tala vinning, i inlärnings- De flesta av pojkarna hade ju redan före psykologiska termer blivit förstärkt att de det aktuella brottet ett stort antal trots allt begått få undantagen, då de åkt fast eller brott utan att ha åkt fast. Detta måste i hög blivit bestraffade, avskräckande verej haft grad ha påverkat deras åsikt om upptäckts- kan utan snarare befäst deras kriminella risk. Det är därför anmärkningsvärt att man beteende. inte kan finna något samband mellan brotts- I vårt material har mindre än hälften av belastning och tanke på upptäcktsrisk (se fig. pojkarna räknat med risk att bli upptäckta 9: 12: 11). Ej heller tycks vetskapen om att (fig. 9: 11). Ungefär lika stor andel tror att andra kamrater åkt fast ha påverkat deras i »grabbar allmänhet» inte heller räknar åsikt om risk vid det aktuella tillfället. Poj- med risk att åka fast. Sambandet mellan de kar med någon i kamratkretsen, som blivit två variablerna är dock nästan obefintligt. upptäckt av polisen, har varit lika tanklösa De, som själva räknar med tror lika risk, och i lika liten grad tagit medveten risk som ofta att kamraterna inte gör det, som att de de, som inte känner till att någon kamrat förhållande för gör det. Samma gäller dem, åkt fast. som inte räknar med risk att åka fast. Detta Man kan dock inte utifrån pojkarnas kan tas som en bekräftelse på, att den aksvar på frågor om hur de tänkte vid det tuella situationen i många fall varit specifik. speciella tillfället, då de begick det brott, Den har bedömts som särskilt riskfri eller som de åkte fast för, sluta sig till hur stor särskilt riskabel. En alternativ förklaring de i allmänhet uppskattar upptäcktsrisken. kan vara, att pojkarna inte särskilt mycket Det verkar ju i hög grad vara en låter av vad slump sig påverkas »grabbarna i allvilken förseelse de åkt fast för och denna mänhet» har för åsikt om risken att åka kan ju ha upplevts som helt riskfri, medan fast. »Grabbar i allmänhet» kan för en pojde i andra fall räknat med risk och vice ke vara andra än dem, som han själv umgås versa. för en annan med, pojke kan det vara hans vanliga kompisar. Många av svaren tyder på, att pojken i sitt svar talar om, hur han själv 9.3.3 Pojkens åsikt om hur andra pojkar i allmänhet tänker eller hur hans brottsbedömer risken att åka fast kamrater tänkte vid det aktuella brottet. Det I en undersökning av 42 är naturligt att man bryr sig mindre om vad ungdomsvårdsskolepojkar och 65 pojkar ur vanliga skolor »andra» tycker och tror än vad de, som i åldern 13-18 år trodde sig ungdomsvårds- man gillar och identifierar sig med, tycker skoleelevema betydligt oftare kunna begå och tror om risk att bli upptäckt och att åka brott (p 0,003) (Claster 1967). De fast. ansåg dessutom, att risken att åka fast var betyd- Bland brottspojkarna finns 26 grupper om ligt mycket mindre (p 0,003) än pojkarna 2-4 pojkar som är brottskamrater. Endast ur vanliga skolor. Detta är speciellt anmärk- i 3 sådana grupper har alla pojkarna gett ningsvärt, då de själva vid flera tillfällen samma svar om kamraternas åsikt om uppblivit av Författaren hän- täcktsrisk. I ytterligare gripna polisen. 11 grupper har nåvisar till deras dåliga realitetsanpassning, varit osäker man gon av deltagarna på, hur deras oförmåga att kontrollera sina impulser resonerar. I 12 grupper har man helt olika och deras övertro på sin egen smarthet och åsikter. Detta tyder på, att man endast i

120 SOU 1971: 49

undantagsfall talar om upptäcktsrisk med 13. - Säger bara: jag åker aldrig fast sina kamrater. Brotten är ju oftast impulsi- det går inte . . . sen åker dom fast. va, oplanerade, med omedelbar behovstill- 14. - Dom måste väl tro att dom klarar fredsställelse som mål. sig eftersom dom gör så mycket. Genom att frågan »Räknar grabbar i all- 15. - Jaa - alltså - man gör väl saker och mänhet inte med, att det är någon risk att ting i den tanken att man inte åker fast. åka fast?» uppfattats så olika av olika poj- Tror man att man skall åka dit så gör man kar ger de direkta kommentarerna till denna ju inte det. och följdfrågan »Varför tror grabbar inte 16. - Dom har väl inte åkt fast förut och det är risk?» den mesta informationen om då . . . hur de resonerar. 17. - Det är större risk att man klarar sig Grabbar i allmänhet räknar med risk att - det skulle jag tro . . . För en sån enkel sak åka fast (44 st.): i alla fall. Ex. verkar Pojkarna vara på det klara med 1. - Jo, dom har åkit fast många gånger att grabbar (kanske de själva) varit oerhört - varit med om inbrott sen. Jag får inte vara säkra på, att just de skall klara sig, även med dom . . . om andra åker fast. Många tror också, att 2. - Jo, det räknar dom stort med. Det är bara. man åkte fast någon gång, så skulle första tanken. Så fort polisen kommer så man resonera annorlunda. Ofta visar deras man till direkt - det är då trampar (billån) resonemang, att om pojkar oftare åkte fast, olyckorna händer. så skulle de vara nästa gång försiktigare 3. - Jo, men tänkte inte på det just då. eller låta bli att göra sådana saker. I ytterst 4. - Jo, det tror dom flesta. Man får vara sällsynta fall tror pojken att grabbar medförsiktig så att ingen märker det och åka vetet tar risker då de begår brott. (på stulen moped) där ingen ser det. Ju mer brottsbelastad en pojkes kamrat- Kanske, det är olika, ibland räknar grab- krets är dess oftare uppger han att »grabbar bar med risk att åka fast (42 st.): i allmänhet» inte räknar med risk att åka Ex. fast. Deras erfarenhet är, att risken är liten. 5. - Beror på vad det är för grejer. Är I sin kriminalitetsteori tar Dollard, Miller det klumpiga grejer åker man fast. m. fl. (1949) upp tanken på straff som en 6. - Jag tror inte dom gör det, fast efteråt viktig förutsättning för att frustration av tror jag dom gör det. - Om man inte gör viktiga behov (trygghet, erkänsla, spänning det så klumpigt kanske man inte åker fast. m. fl.) inte skall leda till brottslighet och 7. - Mjaa, det beror ju på hur dom är. asocialitet. av straff Antecipation byggs upp Om dom är tuffa och hårda så är dom inte och förstärks socialisation främst i genom så rädda. Om dom gjort det många gånger - hemmet. Är tillsyn och kontroll låg och inte så rädda. inkonsekvent uppfostran blir även antecipa- 8. - Dom vet att dom kan åka fast, men tionen av straff låg. Aronfreed (1968) har räknar inte med att det händer dem själva. liknande tankegångar. 9. - Om det ligger öde - mindre risk. Som skäl till varför pojkar tror att grab- 10. - De, som inte gör saker räknar med bar inte räknar med risk att åka fast uppger risk - de andra tänker inte på det. de att risken ju är så liten eller att de är Nej grabbar räknar inte med risk att åka obetänksamma. Att tro att grabbar bedömer fast (50 st.). risken som liten (om man bara är smart Ex. eller därför att man tror sig vara klyftig) 11. - Dom tror nog inte det, fast dom gör är vanligare bland yngre pojkar (!) än bland det (åker fast). I så fall skulle dom inte äldre och bland pojkar som begått brott av görat. hög svårighetsgrad (fri bedömning). Det är 12. - Klarar man sig en gång så klarar också betydligt vanligare att pojkar med man sig sen. hög brottsbelastning tror att grabbar räknar

SOU 1971: 49 121

Tabell 9.3. Brottets svårighetsgrad mot kam- socialt beteende). De har behövt »stålam raternas riskfilosofi och sett till att de skaffat sig det eller något

annat, som de kunnat sälja och så fått peng- Svångr. Risken Obetänkar. Den antisociala hållningen återspeglas fri bed. liten samhet Summa inte endast i pojkarnas direkta svar på frågorna utan även i hela deras sätt att förl + 2 7 50 % 7 50 % 14 100 % 3 18 62 % 11 38 % 29 100 % hålla sig, att öppet tillstå antisocial: planer, 4 19 68 % 9 32 % 28 100 % och i deras språkbruk, t. ex. »gola», norska» 5 7 100 % 0 0 % 7 100 % (jfr Bondesson 1968). Summa 51 65% 27 35% 78 100% Vi kan alltså konstatera att dessa pojkar med att risken är mycket liten, medan de mellan 11 och 15 år övervägande ir asocimindre brottsbelastade oftast tror att grab- ala och begår asociala handlingar. Endast bar handlar obetänksamt ett fåtal pojkar kan sägas vara antisociala. och impulsivt (se fig. 9: 12: 12). Först då man tar med hem- och bakgrundsfaktorer, skolanpassning, kamratförhållanden och fritidsvanor kan man med stöd av 9.3.4 Meningslösa brott och brott som är Briar & Piliavins »reward-cost»-modell stäländamålsenliga la prognos för i vilken riktning dessa pojkars Det framkommer asocialitet skall utvecklas. Är den kostnad med all tydlighet vid gesom innebär besvikna föräldrar, nedsatt senomläsningen av det intervjuavsnitt, som gäller att det mesta debetyg, repressalier och vetskapen om svåsjälva brottssituationen, righet att få bra arbete och körkort så stor av pojkarnas beteenden och tillvägagångssätt varit inriktat att de tar rättelse och konformerar med på omedelbar tillfredsställsamhällets regler? Eller är vinsten att få else som mål. De har på sina upptäcktsfärder sett något de ville ha och tagit det. Ex.: vad man vill ha, att inte svika det brottsliga gänget, att uppleva en stunds ångestned- »Jag blev jätteglad då jag såg en så”n (skiv- »Blev sugna när vi såg sättande spänning och erhålla beundran och stång i ett skjul)». status bland kamraterna så stor att samall glassen» eller »Tyckte - så mycket kul vi kan ha för hällstrycket mot konformitet inte förmår pengarna! (stulna ur hand- Genom uppväga den? väska)». många av intervjusvaren lyser pojkars glädje över »prylar, som kan vara bra att ha». 9.4 Kontroll av beteendet Man får även det bestämda intrycket att de 150 icke straffmyndiga pojkar, som polis- Den effektivaste kontrollen av beteendet är anmälts, haft ett minimum av kontroll över den internaliserade kontrollen. Då en norm sina handlingar. De har helt tanklöst farit är internaliserad följer individen normen i runt och gjort vad som fallit dem in, ledda sitt handlingssätt, oberoende av om handav nyfikenhet och spänning (asocialt bete- lingen åtföljs av belöning eller straff. Man ende). kan även tala om indirekt kontroll och di- I ett fåtal fall verkar stölderna vara rent rekt eller extern kontroll (Nye 1958). Vid meningslösa och onyttiga, d. v. s. ett bete- indirekt kontroll är bevekelsegrunden för ende som kan antas vara frustrationsdrivet. ett konformt beteende inte individens egna En pojke stjäl cigarretter ur en automat »fast värderingar, utan att han är tillgiven normjag inte röker förstås», en annan stjäl ett sändarna, föräldrar, lärare m. fl. Han gör halsband på inrådan av en kompis, åter en som de säger och följer deras anvisningar tar saker i ett varuhus helt på måfå, enligt för att inte göra dem ledsna. hans egna uppgifter. Direkt kontroll innebär övervakning och I några fall hade pojkarnas förseelser varit tillsyn för att förhindra att regler överträds. planerade under medveten risktagning i av- Är den direkta kontrollen otillräcklig och sikt att sko sig på andras bekostnad (anti- upplevs upptäcktsrisken som minimal, sätts

. 122 SOU 1971: 49 l . l

även den indirekta kontrollen ur spel, efter- 9.4.2 Internaliserad kontroll som handlingen aldrig behöver komma till normsändamas kännedom. Är den indirekta Den internaliserade kontrollen kan mätas kontrollen, tillgivenheten mot normsändaren, genom de samvetsreaktioner, som pojkarna svag och otillräcklig, uppstår lätt outsider- visar på tal om brottet. Det är dock troligt attityder och anti-socialt beteende, som inte att detta mått inte är särskilt reliabelt. I de kan hejdas av enbart direkt kontroll. Den flesta fall har upptäckten och polisanmälan direkta kontrollen och de negativa sanktio- inneburit ett ståhej kring pojken. Han har nerna snarare understryker de anti-sociala fått stryk, far har grälat, mor har gråtit och tendenserna hos individen. Vid asociala ten- förmaningarna varit många. Detta kan ha denser däremot, där den interna kontrollen lett dels till att pojken överdriver hur hemskt .är svag men den indirekta kontrollen kan det kändes och hur stor samvetsnöd han vara ganska god, kan direkt kontroll och hade, dels till att pojken vid förnyad aktuövervakning vara stödjande och förhindra alisering av händelseförloppet i tonårstrots att frestelsen blir övermäktig eller tanklös- förringar sina egna reaktioner. heten tar överhand. Indirekt och direkt kon- »Hur kändes det efteråt, när det var troll stöder varandra ömsesidigt och bildar gjort?» lyder frågan. Svaren har delats upp grunden för den intemaliserade kontrollen. i två grupper beroende på om upptäckten skett på bar gärning eller efter en tid. I de fall, där pojkarna blivit tagna på bar gär- 9.4.1 Direkt kontroll ning, har reaktionen varit kraftigare. Ingen De pojkar, som för första gången åkt fast har sagt sig vara helt oberörd. 35 % har för polisen för begångna brott, har alla tidi- reagerat kraftigt. gare begått en del förseelser, många av dem Ex. (skalsteg 5) ett mycket stort antal. Man kan alltså anta, 1. - Min kompis låg hemma och grät att ju fler brott en pojke hunnit begå, desto jag var lika illa däran. mindre direkt kontroll har han varit före- 2. - Ångrade - va gjorde man det för? mål för från föräldrarnas sida. Detta visar Då ingen direkt påföljd skett omedelbart sig också vara fallet. Ju lägre brottslighet i efter brottet är det en stor grupp (40 %) av förhållande till åldern (krim.index), desto pojkarna som över huvud taget inte tänker på bättre har kontrollen från föräldrarnas sida eller känner följder någon ånger eller rädsla, över kamrater och fritid varit (se fig. vilket att den internaliserade tyder på 9: 12: l). kontrollen hos många av våra pojkar är myc- För hela gruppen har kontroll och tillsyn ket svag. Några tyckte enbart att det var robedömts som otillräcklig i 73 fall medan ligt. den bedömts som mycket god i 21 fall (se Ex. (skalsteg 1) variabeldefinitionen i bilaga 3: 3). Ingen av 3. - Tyckte det var kul - tänkte inte så pojkarna med låg brottsbelastning (krim. mycket. index 2 och 3) har erhållit skalsteg 1 (mini- 4. - Det kändes bra. Jag tänkte köpa en mal kontroll) medan kontrollen av de mest moppe. brottsbelastade pojkarna i 31 % av fallen Andra inte att det kändes tyckte något bedömts så. särskilt. Den indirekta kontrollen, tillgivenheten Ex. (skalsteg 2) mot föräldrar och andra normsändare, som 5. - Jag är aldrig nervös när jag gjort den återspeglas i emotionellt förhållande till något. far och mor, emotionellt hemklimat och i 6. - Tänkte man inte på, hur det kändes kommer att bli föremål för skolanpassning, - tänkte bara på att åka. en ingående analys i en senare rapport. 7. - Inget särskilt (med en axelryckning). Ånger och rädsla av olika grad (skalsteg 3-5) är dock vanligast bland våra pojkars

SOU 1971: 49 123

svar, särskilt om de tagits på bar gärning, jag inte göra om det där. Hon sa likadant vanligare bland de mindre brottsliga än de hon. Jag fick en snyting av henne också. med krimindex 5. Av dessa ger mer än en 11. - Fick stryk (far). Vi har en kameltredjedel svar, som tyder på att de tyckte att piska därhemma. det kändes kul, spännande e. d. eller inte 12. - Hon vart arg. Sa att jag skulle få en kändes något särskilt (se fig. 9: 12: 2). riktig omgång. Hon slog mig å så fick jag_ gå och lägga mig (ensam mor). Den direkta kontrollen över pojkarna 9.4.3 Föräldrarnas brottsreaktion från föräldrarnas sida är i många fall dålig. Föräldrarnas kontroll över sina pojkar är i och otillräcklig. Internaliserad kontroll i många fall låg, men många föräldrars sätt form av samvetsreaktioner och ångerkänslor att reagera på vetskapen om brottet är stark. efter brottet är också svag hos många poj- De lågt brottsligt belastade, vars föräldrar kar. Först vid upptäckten blir de rädda och har relativt god kontroll över sina pojkar, ångerköpta. Hårda straff och aga från förhar oftast reagerat normalt med en allvarlig äldrarnas sida har dock haft föga verkan på tillsägning (skalsteg 3) eller varit uppskaka- pojkens beteende (jfr återfall 9.6.2). de och ledsna, men ej gett sina pojkar stryk (skalsteg 4). De mest brottsligt belastade 9.5 Kamrattryck pojkarnas föräldrar har oftare än de övrigas reagerat konventionellt och oengagerat (skal- Brottslighet bland barn och ungdom är ett steg 2) eller hårt med straff i form av stryk typiskt karnratfenomen. Pojkar som till- (figur 9: 12: 3). bringar stor tid utanför hemmet tillsammans »Vad sade och gjorde Din pappa (Din med kamrater och pojkar, som brukar vara mamma) när han (hon) fick reda på det tillsammans med kamrater i gäng, har behär?› gått fler brott och har svårare att ta rättelse Ex. (skalsteg 2, 15 st.): vid en tillsägelse än pojkar, som tillbringar 1. Inget särskilt (far). Hon var lessen är större del av sin fritid hemma eller inte är klart (mor). medlemmar i något gäng (Olofsson 1971). 2. - Hon (ensam mor) tyckte det var Det är dock givet att en stor kamratkrets, dumt. Jag får skylla mig själv. omfattande umgänge med kamrater eller del- 3. - Han (far) visste ju att vi inte tagit tagande i gäng inte på något sätt behöver den (moped). Så han var inte så arg. betyda asocialitet i någon större utsträckning. Ex. (skalsteg 3, 57 st): Kriminalitet bland gängmedlemmar är helt 4. - Arg - och lessen. (Grälade han?) beroende på vilka pojkar som deltar i gänget. Nää, han sa att jag inte skulle göra om det. Vilket gäng man söker sig till, vilka kam- 5. - Vart ju lessen (mor). (Arg?) Ja, men rater man väljer, beror till stor del på hurmest lessen. dana ens egna tidigare erfarenheter har varit. 6. - Blev ju lessen (far). Förstod ju att Man söker en referensgrupp, där ens egna det nästan var värst för mig. värderingar och erfarenheter blir bekräftade Ex. (skalsteg 4, 56 st.): och vars aktiviteter och målsättning förstär- 7. - Hon var lessen, grät. Jag skulle vara ker ens eget värdesystem (t. ex. Newcomb inne, aldrig mer gå ut på kvällen. 1943; Yablonsky 1962, a). Gänget kan där- 8. - Hon blev alldeles ifrån sig. för bli en social värld, där brottsligt beteen- 9. - Han vart ju arg. Sa allt möjligt Grä- de förstärks. Ju mer en persons avvikelse blir lade och pratade om följderna. Om man fort- föremål för uppmärksamhet av negativt slag, sätter så där blir det större och större saker desto mer beroende av gänget blir han. Kam- - till med mig. ratkretsen individen sist fängelse. Hon pratade ger också den enskilde Sa »sånt får inte förekomma». ett stöd, så att han vågar göra det som han Ex. (skalsteg 5, 18 st.): inte skulle gjort ensam. Cohen säger att 10. - Han sa -jag fick stryk - och så fick »there is a Chemistry in the group situation

124 SOU 1971: 49

med olika kriminell belastning (krim.index) fördelade på. olika Figur 9: 12 (:I-15). Pojkar variabler. 0% 50% 100% Krim

37 Låg kontroll

D

4 65 medel kontroll 9: 12: 1 _ 5 48 . hög kontroll [

Föräldrarnas kontroll över pojkens kamrater och fritid

33 liten reaktion

2 +3 D

4 61 V///A normal reaktion 9: 12:2 j stark reaktion s j Pojkens reaktion vid brottet

konventionell 37 reaktion normal 63 tillsägelse 9:I2:3 allvarlig 47 tillsägelse

Föräldrarnas reaktion inför vetskapen om pojkens brott fysisk aga

7/ normal 9:12:4 samvaro Hög samvaro

Samvaro med kamrater

D ingen

2+3 29

någon

9. 12:5 4 l 38

5 32 I månen

bland brottskamrater Pojkens kännedom om polisingripande

SOU 1971: 49

0 % 50 % 100% Krim index 2+3

35D i ngerr

9:12:6 4 61 någon

54 43 många

Pojkens kännedom om polisingripande bland pojkar i kamratkresen

2+3

4 I§D

9:12:7 :s en del - inget Föräldrarnas vetskap om kamraternas brottslighet

2+3 l

låg 4

9:12:8 l normal

5 hög Bästa vännens kriminella belastning

9:12:9 normal:

hög Gruppens kriminella belastning

?+3 L låg s

I§D

normal.

hög Kamratkretsens kriminella belastning

-

risk tän kte 9:12:11 ej då medveten risktagning

Pojkens åsikt om risk att åka fast vid det aktuella brottet

obetänksamhet

2+3 20 D

risken är

9:12:12 4 sz 7/2 så liten

s 12e

Pojkens åsikt om kamraternas motiv att begå brott trots, risken att åka fast

14 moraliskt klander 2+3 neutral

I§D

4 32 9:12:13 _ reaktion accepterar _ 33 brottet Kamraternas reaktion inför vetskapen om brottet

s

2+3 36 D god

?_77

CD 5 tveksam 9: 12:14 star kt tveksam

Pojkens egen prognos i brottsligt avseende

37 ej återfall

2+3 E]

återfall 9:12:15 65 I

4 1-2 brott

återfall

48 2 brott

Pojkens återfall i registrerad brottslighet

SOU 1971: 49

itself which that which was not engenders av de pojkar, som haft brottskamrater, uppthere before, that group interactions is a sort ger att de vet att någon av dessa »varit fast of Catalyst, which releases potentialities not för polisen förut» (se fig. 9: 12: 5). Dubbelt otherwise visible» (Cohen 1955, s. 135). så många känner till att kamrater i deras um- Det är dock inte alltid så, att man har möj- gänge har »åkt fast för polisen någon gång». lighet att välja kamrater som man helst Pojkar med hög brottslig belastning (krim. vill vara tillsammans med. Av olika anled- index 5) har i högre grad än de övriga ningar, avvikande personlighetsdrag, upp- många kamrater, som åkt fast (se fig. trädande, klädsel m. m. kan vissa barn vara 9: 12:6). Dessa pojkars föräldrar vet dock uteslutna från en del kamratgmpper. Det mindre om kamratemas brottslighet än de vanligaste är troligen, att kamratutstötta mindre belastade pojkarnas föräldrar (se fig. barn vänder sig mot föräldrar och andra 9: 12: 7). Återigen ett tecken på dessa föräldvuxna eller drar sig undan och blir ensam- rars bristande kontroll över sina barn. ma. Men är hemmamiljön otrivsam eller rent Man kan också märka ett positivt samav fientlig kan dessa barn sluta sig till gäng band mellan belastpojkens egen kriminella eller grupper, som är mindre nogräknade ning och bästa vännens brottsliga belastning (jfr Hauge 1970, s. 166). (ej endast den registrerade brottsligheten) Det är därför av stor vikt för förståelsen skattad utifrån pojkens uppgifter (se fig. av den enskilde pojkens beteende brottsliga 9: 12: 8). Detsamma gäller i ännu högre grad att försöka klarlägga, vilka kamrater han gruppens och den yttre kamratkretsens umgås med, hur han tror att hans kamrater brottsliga belastning (se fig. 9: 12:9 och 10 resonerar och tycker, hur mycket han vet Tre fjärdedelar av pojkarna uppger att de eller tror sig veta om deras eventuella brotts- känner till förseelser av något slag bland lighet o. s. v. kamraterna i den vanliga kamratgruppen och Pojkens uppfattning om kamratemas ini den yttre kamratkretsen. De grupper, som ställning till normer och regler behöver inte de mest kriminellt belastade pojkarna tillhör, överensstämma med vad dessa pojkar själva är också de högre kriminellt belastade än de säger sig tycka. Oftast tror ungdomar att som de mindre grupper, kriminellt belastade deras kamrater har mer avancerade åsikter uppger sig tillhöra. än de själva säger. Denna »falska» uppfatt- Underlaget till fig. 9: 12: 5-10 är hämtat ning bildar ett fiktivt tryck på pojken i riktfrån olika ställen i intervjun. Figuremas likning mot ett beteende, som liknar kamrater- artade utseende tyder på att pojkarnas svar nas (Rommetveit 1955). varit konsistenta.

9.5.1 Kamraternas kriminella belastning 9.5.2 Kamraternas reaktion på brottet De intensivundersökta pojkarna tillbringar större delen av sin fritid tillsammans med Ytterligare ett mått av kamrattryck mot kamrater. Hela 87 % tillbringar mer tid brottsligt beteende ger svaren på frågan tillsammans med sina kamrater än bedöma- »Vad sade Dina kamrater - de som inte varen ansett normalt (normalt = samvaro med rit med om det (brottet)?». 60 % av de minst kamrater på eftermiddagarna samt en eller kriminellt belastade (krim.index 2 + 3), två kvällar i veckan, se bil. 3.2). 50 % av de mer belastade (krim.-index 4) Man kan märka ett samband mellan hög och 30 % av de mest belastade pojkarnas kamratsamvaro och hög kriminell belastning kamrater visste inte om det. Pojkarna hade (se fig. 9: 12: 4). Det framgår även tydligt att lyckats hemlighålla det. De mest belastade de pojkar, som gripits av polisen, på sin fri- pojkarna, som även hade belastade kamratid och i sitt umgänge står under inflytande ter, hade mindre anledning att hålla tyst. Deav normer, som inte står i överensstämmelse ras kommentarer tyder också i högre grad med de av samhället accepterade. Hälften på att kamraterna accepterar brottslighet.

128 SOU 1971: 49

Ex. om relationer till pojkens hem, föräldrar, 1. - Otur att åka fast. i skolan och kamratförhållanuppträdande 2. - Det var klumpigt gjort. den som finns, bör man ha möjlighet att ta 3. - Synd att ni torska. reda på i vilka fall kamratkretsen varit den 4. - Vilken osmak! och i vilka fall den varit den seprimära 5. - Grabbarna hemma tycker att det är kundära orsaken till brotten. bra om man törs göra nåt sånt där. Moraliskt klander är vanligare bland de mindre brottsliga. 9.6 Vad händer efter brottet? Ex. 9.6.1 Påföljd 6. - Dom tyckte att det var dumt gjort. 7. - Dom sa att jag skulle sluta att hålla Vi har sett, att vetskapen att kamrater blivit på sådär. tagna av polisen inte verkat betyda mycket 8. - Dom inte att jag skulle göra tyckte för, om pojkarna räknar med risk att bli om det där någe mer. upptäckta för egen del eller inte. Flera poj- En mer neutral reaktion är dock vanligast. kar säger sig dock tro, att kamraterna skulle Ex. avhålla sig från brott om de inte ansåg, att 9. - Dom sa inget särskilt. risken att åka fast var så liten och de själva 10. - Dom skratta åt oss. så smarta. ll. - Ville veta vad polisen sa. En avhållande faktor kan vara rädsla för 12. - Dom bryr sig väl inte om det. påföljden. Men anses risken att åka fast vara (Se fig. 9: 12: 13) minimal eller sker brottet helt tanklöst och Trycket från kamraterna mot brottsligt impulsivt, som ju är ytterligt vanligt, är hobeteende är, som det framgår av pojkarnas tet av en allvarlig påföljd föga avhållande. egna uppgifter, stort. Speciellt stort, efter- Frågan om påföljd lyder: »Hur tror de som de flesta av brottspojkarna tillbringar (grabbar i allmänhet) att det går om man större delen av sin fritid i kamratkretsen. åker fast?» Svaren på denna fråga liksom Det återstår för en senare mer ingående svaren på frågan om kamraternas åsikt om analys att utröna om gänget eller kamrat- upptäektsrisk tyder på att pojkarna i vissa kretsen är den primära orsaken till de fall svarat, vad de vet att kompisarna tror brottsliga aktiviteterna, d. v. s. om pojkarna om påföljden, men att de i andra fall delger visar en god anpassning till en brottslig del- sin egen åsikt om påföljden. kultur. Sådana åsikter framförs av Chicago- Ex. skolan (t. ex. Thrasher 1927; Shaw & Mc »Vet ej. Själv vet jag att det går illa.» Kay 1942). Brottslighet är en följd av del- Vi får därför nöja oss med att presentera tagandet i gänget och ingår som en av dess olika kategorier av svar och hur frekventa sysselsättningar. En annan möjlighet är att dessa är i materialet. brottslighet i gängen är en sekundär före- En stor del av pojkarna säger, att de (och teelse. Dåliga kamrater är bara symptom på deras kamrater) tror, att detta att åka fast en bakomliggande missanpassning. Åsikter för polisen inte leder till mer än »en prick» av detta slag företräds t. ex. av Burt (1944), (53 st.). Scott (1956) och Yablonsky (1962, a). Ex. Man måste troligen acceptera att orsaker- 1. - Blir inget under 15 år. na kan gå åt båda hållen. För somliga är 2. - Dom tror inte att det blir någor fargänget den primära orsaken till brott. Poj- ligt - hört att det bara blir uppskrivning hos kar som trivs i gäng blir kanske lättare polisen. brottsliga (jämför citatet från Cohen). För 3. - Ett förhör och sen går man hem. Det andra är det brottsliga gänget endast ett är det värsta . . . sekundärt symptom. 4. - Första gången inte farligt. Med det rika materialet av upplysningar 5. - Tillsägelse av polis eller rektor.

SOU 1971: 49 129

9-712137

6. - Åka till polisen, där dom frågar en Ofta bygger även uppfattningen om en massa. alltför kraftig åtgärd på erfarenhet av vad 7. - Uppskrivning, så får det vara bra som hänt kamrater. Samhällets mycket plasmed det. tiska sätt att handskas med minderåriga lag- Lika många ger mer nyanserade svar som brytare kan vara svårt att förstå. Ibland hur polis och händer det ingenting, ibland blir man skictyder på, att de vet ungefär

barnavårdsnämnd arbetar (56 st.). kad hemifrån. »Dom är inte alls klara över

Ex. vilka straff det kan bli. Dom är inte upp- 8. - Det blir barnavårdsnämnden svarar en pojke. Andra och po- lysta tillräckligt» lisen. Det blir anmälan till plugget. Sänkt be- pojkar har över huvud taget inte tänkt på tyg i uppförande och ordning. saken (19 st.). . 9. - Blir man anmäld flera till Ex. gången polisen blir man omhändertagen av barna- 18. - Det har dom inte tänkt på. vårdsnämnden. 19. - Det funderar man väl inte över. 10. - Föräldrarna får reda på det. Kan- 20. - Vet ej. Vi diskuterar inte sånt. ske inte får gå ut på ett tag. Det beror på hur Ju högre brottsbelastad en pojkes kamman är - om under 15 år blir man ratkrets är, desto oftare tror pojken att gammal i barnavårdsnämnden. »grabbar i allmänhet» räknar med mycket liuppskriven 11. - Till Är det alltför ten påföljd. Det är de i brottsligt avseende polisen. mycket blir det internat oerfarna som tror att påföljden är för att lugna ner sig. pojkarna, 12. - Man får dåligt jobb sen. Om man mycket kraftig! skall jobba i affär, tror dom att man tar sa- Uppges »grabbar i allmänhet» vara medi ker. vetna om upptäcktsrisken, så uppges de ofta även räkna med att påföljden, om de åker 13. - Får åka till polisen. Blir uppskriven där. Så får barnavårdsnämnden reda på det. fast, kommer att bli väldigt liten (en prick eller en uppskrivning). I de fall »grabbar i Sen ringer dom hem. Så får man åka till barnavårdsnämnden. En del får stanna kvar där allmänhet» tror att påföljden är kraftig och och åka till uppfostringsanstalt. att det går illa om man åker fast, har de en- Man har en känsla oftast handlat obetänksamt eller av att pojkarna i ligt pojken varit övertygade om att det var helt riskfritt. många fall relaterar hur det gick för dem nämns ofta och Pojkar, som är yngre (11-13 år), tror

i

själva. »Uppfostringsanstalu verkar vara en realitet för oftare än de äldre, att man får en »prick» skräckfylld

i

många. Flera av pojkarna har kamrater som eller en tillsägelse. De äldre pojkarna ger »åkt på hem» eller »sitter på Hälle» (Eols- oftare svar, som tyder på att de är informehälls Det är också att rade om barnavårdsnämndens sätt att arbeta. barnhem). troligt många föräldrar tar till »uppfostringsanstalw som hot och påtryckningsmedel. 9.6.2 Egen prognos En liten grupp pojkar nämner en alltför kraftig påföljd (22 st.). »Hur tror Du att det går i fortsättningen? Ex. Tror Du att Du kommer att göra om sådana 14. - Man kan ju åka på uppfostrings- saker?» är frågan som avslutar det intervjuanstalt eller få böta mycket. avsnitt, som behandlar brottssituationen. 15. - Beror på vad man gör. Man åker Pojkens förväntningar på sig själv med avseende på framtida är troligen av in på sånt där hem, uppfostringsanstalt. Ung- laglydnad domsvårdsskola kanske det heter. central betydelse (se bil. 2 Elmhorn). Frå- 16. - Massa böter. Är det grövre saker gan ställs dock av en utomstående vuxen blir det fängelse och sånt. person efter det att förmaningar haglat från 17. - Att dom ska ringa hem. Att dom föräldrar, lärare, polis och barnavårdsassikommer Dom hör så mycket stenter, vilket troligen påverkat resultatet. Ty på barnhem. om andra. av pojkarna svarar 80 % , att de inte tror att

130 SOU 1971: 49

de kommer att »göra något sådant» mera. Tabell 9.4. Egen brottsprognos mot återfall-i ” Pojkarna med låg brottsbelastning är i det brott :t:

avseendet mer eniga än de med högre brotts-

i den Egen Ej Återfall Återfall

belastning (se fig. 9: 12: 14). Osäkerhet prognos återfall l-2 brott 2 Summa

brott

egna prognosen är vanligast bland de mest

brottsbelastade (krim.index 5). God prognos

lgod 52 44 % 25 22 % 40 34 °/,* 118 100%

är lika vanlig bland pojkar i alla åldrarna. 2 2 3 4. . . 9

Som motiv för en gynnsam prognos säger :

320% f47% lå

å 33% 100%) de flesta att de verkligen blivit avskräckta 1 v Sdålig 4 2 7 (50 st.). Sza ss 38 % 40 28 % 50 34% .148 100% Ex.

1. - Vet vad det innebär, 2 månader i De pojkar, som varit mest säkra, har dock ångest och dålig sömn - det räckte för min klarat

sig bäst och de som tvekat mer eller

del. _ mindre 2-5 i egen har

(skalsteg prognos)

2. - Inge kul när man vet hur det är. återfallit i 80%.

3. - Har man åkt dit en gång vill man Återfallet i är

registrerad brottslighet

inte fortsätta. högst i den mest brottsbelastade

gruppen

Andra pojkar motiverar med att de vet, (kriminalitetsindex 5) men förvånansvärt att det kan bli strängare straff eller andra brottsbelastade hög även i den minst grupformer av negativa följder (34 st.).

pen (krimjndex 2 + 3), som inte deklarerat

Ex. mer brott än vad som kan kallas för

normalt

4. - Nästa gång kan man åka fast riktigt åldern. 41 % av dessa har återfallit i regi- - åka på uppfostringsanstalt. *

strerad brottslighet (se fig.9: _12:_ 15)!

5. - Svårt att få jobb.

6. - Man får inget körkort.

7. - Man ligger löst, när man har 2 in- “ 9.5.3 Förslag till åtgärder brott. Synd att förstöra hela livet för att man

gör dumma grejer, när man är ung. »Vad kan få grabbar att sluta upp att göra

Lika många tycker, att nu har de lärt sig olagliga saker?› ställs i samband Frågan och tagit avstånd från brottsliga aktiviteter med frågor om kamratförhållanden vid ett

(30 st.). senare tillfälle i intervjun. Många menar att

Ex. skulle vara avhjälpt mycket med mer möj»

8. - Man ska ju inte göra så. ligheter till vettiga fritidssysselsättningar i 9. - Man blir äldre - mognar. (22 st.). f

10. - Det är barnsligt att hålla på så där. Ex.

Några pojkar är mindre säkra (19 st.). l. - Flera ungdomsgårdar även för dem

Ex. under 15 år. . . .

11. Försöka låta bliman vet aldrig. 2. - Racerbanor. x .

12. - Svårt att låta bli. Kanske nån gång. 3. - Lokaler för mopeder och luftgevär.

13. absolut säker, men man för- Aldrig 4. - Nåt ställe att vara för oss själva på.

söker så gott det går. Göra som vi ville. Om någon ville supa en

14. - Klarar mig bra utan att göra såna lördag kväll. .

grejer. Strängare straff tror många på (18 st.). - Det är med vemod som man ser, att poj- 5. - Bara straff. Nu blir det ju ingenting,

karnas goda vilja inte har varit snuten bara snackar. tillräcklig för att avhålla dem från 80 % nya brott. 6. - Om dom åkte fast riktigt, när dom var säkra på att de inte skulle göra om det. var mindre om föräldrarna fick veta och

Mindre än hälften av dessa pojkar har kla- var stränga.

rat sig fram till 18-årsdagen, utan att åka 7. - Spöstraff.

fast för polisen igen (se kap. 10). 8. - Strängare straff i form av prygel,

SOU 1971: 49

- skulle vara hem till en syrra som är gift. Träffa en piska riktig omgång, poliserna hårdare -lyfter på hatten för fyllon. grabb. Vi gick upp på gården (ungdomsgår- 9. - Inte bo kvar hemma. den). Sa till honom jag går inte heml Killen sa att han hade ett tält hemma - häm- Inom parentes kan sägas, att de som tror - tade det - satte upp det utomhus. Sen låg på hård aga själva varit utsatta för sådan utan nämnvärt vi där och tänkte att vi måste ha något att goda resultat. Bättre kontroll av olika slag hör till de äta. Gick upp och tittade lite - gick in i

porten till ett hus - tog hissen ner i källavanligare förslagen (18 st.). Ex. ren - såg källarkontoret - det var öppet -

- 10. - Se till att man inte är med busar. låset på men inte stängt riktigt tog det och ver- - Rätt svårt - går ju inte bara med ll. som var i - det var sockerdricka för där träffas mouth. Vi letade efter konserver eller sånt. ungdomsgårdar ju så många. Gick till tältet. Den som ägde det där kom 12. - Hör till uppväxtåren när det inte är ut till tältet och såg flaskorna. Åkte fast grova saker. Åker man fast en gång gör man vid 10-tiden näsinte om det. sedan (enl. polisrapporten alltså att kolla. ta morgon) - Det kom en från bamavårds- 13. - Säga åt föräldrarna 14. - Om föräldrarna fick veta å var nämnden, som följde med hem. Han sa att

det ju var farsans fel, som hade skjutsat stränga. En annan lösning är att ge barn det de iväg mig»

vill ha (7 st.).

Ex. 9.7 Sammanfattning 15. - Göra så att mopeder ej går sönder. Detta beskriver brottssituationen så- 16. - Hade man det man ville ha, behöv- kapitel som den framträder i intervjun med de 150 de man ju inte stjäla. köra moped vid 10 pojkar, som utgör huvudundersökningens 17. - Låt grabbarna bast! brottsfall. Brotten är uteslutande förmögen-

och tror att hetsbrott, bland vilka stöld eller lån av m0- Ett litet fåtal är pessimister inget hjälper (5 st.). peder bildar en stor grupp. Enligt egna uppär det aktuella brottet inte det första Ex. gifter Det för någon av pojkarna. Deras tidigare brotts- 18. - Det är nog inget som hjälper. är sånt som händer lighet är dock mycket varierande. I jämfönågon gång. En stjäl ett relse med en normalgrupp är brottspojkaräpple en annan en moped. 19. - Finns inget som hjälper tydligen. na mer brottsbelastade.

20. - Att dom inte fick körkort ett år - Det brott en pojke åker fast för kan knappast sägas vara betecknande för hans brottsmen det skulle inte hjälpa det heller. De minst belastade tror oftast belastning, vare sig i fråga om typ av brott brottsligt och tillsyn av kam- eller brottets svårighetsgrad. En högt belaspå kontroll (jfr kontroll rater och fritid 4 tad pojke kan likaväl åka fast för en baga- 9.4.1). De med krimindex tror oftast och mer fri- tellartad stöld som för ett gravare affärsinpå ungdomsgårdar De mest belastade anger brott. tidssysselsättningar. Endast 15 % av pojkarna har varit enoftast straff som botemedlet eller tycker att samma vid brottet. Två eller tre deltagare man kan ge barn det de vill ha (jfr föräldrarnas reaktion på brottet 9.4.3). är det vanligaste. De flesta brotten har begåtts på dagtid.

får till slut bely- En fjärdedel har skett efter kl. 8 e. m. Det är En pojkes beskrivning situation framförallt inbrott i våning, hus eller affär, sa den eländiga en del av pojkarsom förövas på kvällen. Äldre pojkar bena befann sig i vid brottstillfället. »Farsan död sedan 1 år tillbaka) går oftare brott på kvällen än yngre. (mor och Bara fyra pojkar har varit alkoholpåverhade varit förbannad på syrran mig. kade vid brottet. Han sa att jag skulle sticka . . . tänkte sticka

SOU 1971: 49

I 40 % av fallen har upptäckten av brot- mycket stor del av sin fritid tillsammans tet skett på bar gärning. I en fjärdedel av med sina kamrater. Kamraterna är i många fallen har upptäckten skett mer än en vecka fall brottsligt belastade. Polisingripande i efter brottet. I vissa fall av dessa mer än en kamratkretsen är vanligt. Det finns ett klart månad senare. samband mellan pojkens egen självdekla- I de flesta fallen har brotten varit av aso- rerade brottsbelastning och bästa Vännens, cial karaktär, speglande omognad och oför- gruppens och den yttre kamratkretsens måga att kontrollera impulser och önsk- brottsliga belastning. Ju mindre brottsligt ningar. I 60 % av fallen har brottet skett belastad pojken är, dess mer förtegen om rent impulsivt. I ett fåtal fall har man plane- brottet har han varit inför kamraterna. I rat mer än en kort stund. de fall kamraterna fått reda på något har Knappt hälften av pojkarna har trott deras reaktion varit moraliskt klander. De att det var någon risk att åka fast. Som mo- mer belastade pojkarna har oftare kamrativ för att de begått brottet trots risk att åka ter, som accepterar brott och beklagar att fast har halva antalet av dem som räknat de »åkte dit». med risk uppgett att de inte tänkte just då Det är vanligare att pojkarna tror att påoch halva antalet att de ville ha saker och följden endast blir en »prick» el. dyl. än att

tyckte att det var värt risken. Pojkarna tror de tror att påföljden blir alltför stark. Det

inte heller att grabbar i allmänhet räknar är de i brottsligt avseende mest oerfarna pojmed risk att åka fast i någon större utsträck- karna, som tror att påföljden blir mycket ning om man stjäl något, lånar en moped, kraftig. »tan en automat eller gör ett inbrott. Om Så gott som alla pojkarna är beslutna att de tar med upptäcktsrisk i beräkningen, så inte göra något galet igen. Några är litet beror det på, att de vet att denna är så li- osäkra. Osäkerhet är vanligare bland de ten eller på att de är obetänksamma, inte mest brottsliga. Trots sina goda föresatser tänker alls utan handlar impulsivt. har 56 % av dem, som helt bestämt sig för I de flesta fall fyller brotten ett behov att inte begå nya brott, återfallit i av poeller en önskan hos pojken. I ett fåtal fall lisen registrerad brottslighet. Totalt har ger de intryck av att vara meningslösa och 60 % återfallit i brott före 18-årsdagen. oförklarliga. En liten grupp pojkar verkar ha en antisocial inställning. De tar vad de vill ha, planerar sina brott, tar medvetet risker och använder den vokabulär, som är vanlig i brottsliga grupper. Kontrollen från föräldrarnas sida över kamrater och fritid är för merparten pojkar låg och otillräcklig. Internaliserad kontroll i form av samvets- och ångerkänslor efter brottet är också svag hos många pojkar. Först vid upptäckten blir de rädda och ångerköpta. Föräldrarnas reaktion vid upptäckten av brottet har ofta varit stark med tårar, förmaningar och i en del fall aga. De mest belastade pojkarnas föräldrar har ofta antingen reagerat likgiltigt, eller också reagerat med fysisk aga. Övriga föräldrar har oftast tagit till allvarliga tillsägelser. Större delen av pojkarna tillbringar en

SOU 1971: 49

i

_ Debut och återfall i brott

Av Olle Hellberg

Följande redogörelse har till syfte att visa liga debutbrott. Ehuru debutbrotten förövats

arten och frekvensen av olika brott, med under strafflagens giltighetstid, har det anvilka. intensivundersökta pojkar i brottsgrup- setts lämpligt att bestämma brotten även pen.och de till dem uttagna skuggorna de- mot brottsbalken för att underlätta en jämbuterat, samt debutåldern inom grupperna. förelse mellan debutbrotten och senare brott. Framställningen omfattar vidare en preli- Ett stort antal återfallsbrott har nämligen minär redovisning av dessa pojkars återfall inträffat efter den 1 januari 1965, då brottsi brott samt av brott som begåtts av pojkar- balken trädde i kraft. nai en, särskild observationsgrupp och av Vidare har gjorts en värdering av brotundersökta pojkar och skuggor i kontroll- tens svårighetsgrad. För detta ändamål har gruppen framtill samtliga pojkars 18-årsdag. konstruerats två parallella skalor, båda ba- Det skall starkt poängteras, att vad som redo- serade på strafflatituderna. Den ena skalan

visas är resultatet av en första studie av in- är 6-gradig och bygger på minimistraffet

samlade uppgifter. Först efter en samman- och den andra 5-gradig och baserad på maxiställning av det föreliggande materialet med mistraffet inom strafflatituderna. övriga undersökningsresultat, särskilt med Motsvarande formella bedömning och vad som framkommer av follow-up-under- hänförande till svårighetsgrad har gjorts av sökningen, torde i senare rapporter återfalls- brottsgruppens återfallsbrott, av debutbrott problemet kunna bli djupare belyst. och återfallsbrott i den särskilda observa- Debutbrotten består av egendomsbrott, tionsgruppen samt av brott som begåtts av huvudsakligen tillgreppsbrott, som rappor- undersökta pojkar i kontrollgruppen jämterats i provundersökningen under åren te skuggor. Vid brottens hänförande till 1958 och 1959 samt i huvudundersökningen svårighetsgrad har emellertid härvid använts under åren 1960-62. Vid genomgång av för- en reducerad 3-gradig skala, som är baserad teckningar över dessa brott, som upprättats på minimistraffet och på vilken svårighetsmed ledning av polisrapporterna, och kon- graden anges med skalstegen troll i personaktema vid polisens central- 1 för böter, register har det visat sig, att registrerade 2 för fängelse och debutbrott inte alltid åsatts brottsbeteck- 3 för fängelse, lägst sex månader, ningar som överensstämmer med brottsru- som minsta påföljd enligt lag. Denna skala briceringarna i strafflagen, vilken var i kraft sammanfaller med graderna 1-3 på den för till utgången av år 1964. Med anledning debutbrotten tillämpade minimistraffskalan. härav har gjorts en formell bestämning mot De båda skalorna avviker från varandra både strafflagen och brottsbalken av samt- först vid mycket grova brott. Den 6-gradiga

134 SOU 1971: 49

skalan är i fråga om grova brott differen- tod. Uppmärksamhet måste därför ägnas tierad från 3-6, medan sådana brott oavsett detta förhållande, om bristande överenspåföljden alltid placeras i svårighetsgrad 3 stämmelse mellan åldersbegreppen här och på den 3-gradiga skalan. Med hänsyn till i andra sammanhang observeras. att de båda skalorna ger nära nog fullstän- Uppgifter om återfall i brott av pojkar digt samma resultat, eftersom endast ett i brottsgruppen och den särskilda observaredovisat brott innefattande våld bedömts va- tionsgruppen har hämtats från polisens cenra så gravt att det blivit hänförligt till svå- tralregister. Därifrån härrör också uppgifter righetsgrad 4 på den 6-gradiga skalan, redo- om brott av pojkarna i kontrollgruppen. Det i visas samtliga brott med tillämpning av den har övervägts att därjämte kontrollera, om 3-gradiga skalan. Redovisning av värdering- pojkarna i klientelundersökningen under en av debutbrotten enligt den 5-gradiga uppföljningstiden till 18 års ålder blivit föremaximistraffskalan har ej ansetts påkallad i mål för beslut om åtalseftergift. Så har detta sammanhang. dock inte skett, emedan information härom I fråga om tillgreppsbrott, vid vilket det varit svåråtkomlig på grund av att ärenden tillgripnas värde varit obetydligt, har brottet angående åtalseftergift ända tills helt nylibestämts till snatteri, även om i övrigt rekvi- gen arkiverats efter beslutsdatum och inte siten för stöld kunnat anses uppfyllda. efter namn, personnummer el. dyl. Det, har Det bör understrykas, att den bedömning inte ansetts föreligga tillräckliga skäl att

av brotten på grundval av strafflatituderna i detta skede belasta den redan förut om-

som skett är rent formell. I själva verket fattande undersökningen med det merarbete

kommer ju straffrättslig påföljd ej i fråga som en kontroll av åtalseftergifter skulle före l5-årsåldern, och såvitt angår brott innebära. som begåtts efter fyllda 15 år är det inte säkert att straff, om sådant utdömes, bestäm- 10.1 Debutbrott inom brottsgruppen mes inom den för brottet stadgade latituden med skuggor (33 kap. 4 § brottsbalken). Pojkarnas ålder vid brottsdebut har så För redovisning av debutbrotten används bestämts, att endast hela år och månader brottsbenämningarna i brottsbalken. Dessa av uppnådd levnadsålder redovisats. Med överensstämmer i vad gäller egendomsbrott, denna metod blir sålunda debutåldern för som föranlett uttagning till undersökningen, t. ex. två pojkar, av vilka den ene är född på ett par undantag när med strafflagens den 20 juli och den andre den 30 juli 1947, benämningar. Det ena undantaget är brott för ett den 25 juli 1959 utfört förstagångs- enligt 8 kap. 7 § brottsbalken, tillgrepp av brott 11 år ll månader resp. 12 år 0 måna- fortskaffningsmedel. Detta saknade motsvader. Samma metod för åldersberäkning har righet i strafflagen, under vars giltighetstid tillämpats vid bestämning av brottsfallens biltillgrepp i regel bedömdes enligt 20 kap. ålder vid första återfall i brott, åldern för 6 § andra stycket (grovt egenmäktigt förpojkarna i den särskilda observationsgrup- farande). Det andra undantaget utgör oaktpen samt kontrollfallens ålder vid registre- samhetsbrottet häleriförseelse, som likaså rat förstagångsbrott. Det skall anmärkas, saknades i strafflagen. att den redovisade åldern vid debut och Tabell 10.1 visar debutbrottens fördelning återfall i brott inte alltid är identisk med på de tre svårighetsgraderna samt brottens den s. k. Terman-åldern (åldern vid första art och antal. undersökningstillfállet), som anges i vissa Åldern för debut i brott ligger i provunandra sammanhang inom klientelundersök- dersökningen mellan 11 år 1 månad och ningen. För tillförlitligheten av statistisk 15 år 3 månader för de undersökta pojoch grafisk redovisning har det dock visat karna samt mellan 11 år 6 månader och sig nödvändigt att beräkna åldern vid brotts- 15 år 6 månader för skuggorna. I huvuddebut och återfall enligt en och samma me- undersökningen är lägsta och högsta debut-

-SOU 1971: 49 135

Tabell 10.1. Debutbrott efter svårighetsgrad. Procent (absoluta tal).

Svårighetsgrad Provundersökning Huvudundersökning

Undersökta Undersökta Debutbrott pojkar (42) Skuggor (42) pojkar (150) Skuggor (51) 1 x i Svårighetsgrad 1 3 r förfarande -- . Egenmäktigt 4,8 (2) 2,7 (4) 5,9 (3) l Försök till brott av olika

T illgrepp av fortskaffningsmedel, ringa - - - 5,3 (8) Totalt 16.6 (7) 21,5 (9) 35,9 (54) 35,3 (18) Svårighetsgrad 2 Egenmäktigt - förfarande, grovt 0,7 (l) 2,0 (l) Häleri 2,4 (1) 2,4 (l) 2,7 (4) 5,9 (3) Stöld 52,4 (22) 59,5 (25) 36,7 (55) 27,5 (14) Tillgrepp av fortskaifningsmedel 7,1 (3) 4,8 (2) 7,3 (11) 9,8 (5) Totalt 61,9 (26) 66,7 (28) 47,4 (71) 45,2 (23) Svårighetsgrad 3 Rån - - -- 0,7 (1) Stöld, grov 19,0 (8) 11,9 (5) 16,0 (24) 19,6 (10) Tillgrepp av fortskaffningsmedel, grovt 2,4 - - - (1) Totalt 21 ,4 (9) 11,9 (5) 16,7 (25) 19,6 (10)

åldern 10 år 11 månader 14 år 11 kvens. Hit resp. hör också tillgrepp av fortskaffmånader för undersökta samt 11 år Förekomsten pojkar ningsmedel. av andra typer av 0 månader resp. 14 år 11 månader för egendomsbrott, t. ex. häleri av olika svåskuggor. Av tabell 10.2 framgår, hur debut- righetsgrader, är däremot relativt ringa. åldern procentuellt fördelar sig på olika Vid en jämförelse mellan provundersökåldersgrupper. ning och huvudundersökning finner man, Eftersom egendomsbrott lagts till grund att i den förra dominerar brott av påtagligt för uttagning till brottsgruppen är det na- svårighetsgrad 2 med 61,9 procent för unturligt att, såsom kan utläsas av tabell 10.1, dersökta pojkar och 66,7 procent för skugde vanligaste tillgreppsbrotten snatteri, stöld gor medan i huvudundersökningen brott av och grov stöld förekommer i största fre- svårighetsgrad 2 utgör 47,4 procent av de

Tabell 10.2. Brottsdebut efter ålder. Procent.

Fyllda

Ej fyllda 12 men 13 men 14 men 12 år ej 13 år ej 14 år ej 15 år 15 år

Prøvundersökning Undersökta pojkar (42) 16,7 16,7 21,4 35,7 9,5 Skuggor (42) 7,1 19,0 26,2 35,7 11,9

Huvudundersäkning

undersökta pojkarnas och 45,2 procent av brott eller förseelse mot brandlagen, fiskeriskuggornas debutbrott. Över huvud taget har stadgan, förordningen om förbud mot innepojkarna i provundersökningen procentuellt hav av vissa stiletter m. m., lagen om straff sett debuterat med svårare brott än poj- för varusmuggling, lagen om straff för vissa karna i huvudundersökningen. Det är ovisst trafikbrott (olovlig körning och rattonyktervad denna skillnad kan bero på. Möjligen het), vapenförordningen och vägtrafikförkan en orsak till skillnaden tänkas ligga i att ordningen uttagning av pojkar inte skett på fullt överensstämmande sätt i provundersökning och Svårighetsgrad 2 huvudundersökning. Det återstår också att Allmänfarlig ödeläggelse se, om det kan finnas ett samband mellan Bedrägeri debutbrottslighet och andra variabler - so- Falsk tillvitelse ciologiska, psykiatriska och psykologiska. Förskingring Frågorna torde få uppmärksammas vid en Koppleri senare analys av undersökningsresultaten. Misshandel

Otukt med barn

10.2 Återfall i brott inom brottsgruppen Sabotage med skuggor Skadegörelse, grov Tjänstemissbruk Brottstyperna vid återfall i brott företer na- Urkundsförfalskning turligt nog en rikare variation än debutbrot- samt Våld eller hot mot tjänsteman ten, vilka utgörs enbart av egendomsbrott. brott mot lagen om straff för vissa trafik- Utöver de som debutbrott redovisade brot- brott (grov olovlig körning och rattfylleri) ten består återfallsbrotten av följande gäroch narkotikaförordningen ningar enligt brottsbalkens benämningar, uppdelade på tre svårighetsgrader. Svårighetsgrad 3

Begrägeri, grovt Svårighetsgrad I Misshandel, grov Allmänfarli g vårdslöshet Rån Bedrägligt beteende Rån, grovt Bodräkt Sabotage, grovt Djurplågeri Våldtäkt Främjande av flykt Fylleri Antalet återfall i brott före 18-årsdagen Förargelseväckande beteende utgör per recidivist i provundersökningen Föregivande av allmän ställning mellan 1 och 73 för undersökta pojkar och Förgripelse mot tjänsteman mellan 1 och 51 för skuggorna samt i huav urkund vudundersökningen mellan 1 och 35 för Förvanskning Hemfridsbrott undersökta pojkar och mellan 1 och 128 för Missfirmelse mot tjänsteman skuggorna. Tabell 10.3 visar, hur återfalls- Ofredande brotten procentuellt fördelar sig på olika

Olaga hot svårighetsgrader enligt den metod för värde- Olovligt ring av brotten som använts. förfogande förfarande Inom brottsgruppen har flertalet av både Oredligt undersökta och skuggor återfallit i Osant intygande pojkar Otuktigt beteende brott före 18 års ålder. I tabell 10.4 redo- Skadegörelse visas i procent och absoluta tal hur många Våldsamt motstånd som ej återfallit resp. återfallit under upp-

Åverkan följningsperioden. i rättssak samt Tidsintervallen mellan debutbrott och övergrepp

SOU 1971: 49

Tabell 10.3. Brottsgruppens återfall i brott efter svårighetsgrad. Procent. Första återfall Återfall totalt Svårighetsgrad 1 2 3 1 2 3 Provundersökning Undersökta pojkar (42) 36,0 44,0 20,0 16,8 56,3 26,9 Skuggor (42) 25,0 39,3 35,7 21,6 41 9 36 4 Huvudundersökning

Tabell 10.4. Återfall i brott. Procent (absoluta tal).

Ej återfall Återfall

Provundersökning Undersökta pojkar (42) 40,4 (17) 59,6 (25) Skuggor (42) 33,3 (14) 66,6 (28)

Huvudundersökning Undersökta pojkar (150) 39,3 (59) 60,7 (91) Skuggor (51) 39,2 (20) 60,8 (31)

Tabell 10.5. Första återfall i tid efter brottsdebut. Procent.

Återfall inom efter

0-6 6 mån. 1-2 2-3 3-4 4-5 5 år el. mån. --1 år år år år år mera Summa

Provundersökning Undersökta pojkar 11,9 4,8 19,0 4,8 11,9 4,8 2,4 59,6 Skuggor 19,0 14,3 21,4 7,1 - - 4,8 66,6

Huvudundersäkning Undersökta pojkar 16,6 11,3 14,0 12,0 4,7 - 2,0 60,6 Skuggor 21,6 11,8 5,9 11,8 5,9 1,9 1,9 60,8

första återfallsbrott är mycket varierande av olika och i tabell debutåldersgrupper och har en spännvidd från 0 månader till 10.7 och 10.8 illustreras sambandet mellan upp emot 6 år. Tabell 10.5 visar den pro- debutbrott och återfallsbrott i vad gäller centuella fördelningen av undersökta poj- brottens svårighetsgrad för första återfallskars och skuggors första återfall i brott i brott resp. för återfall i brott totalt sett. tid efter brottsdebuten. Återfall i brott totalt sett framgår av ta- Återfall i brott kan även redovisas i för- bell 10.4. Man finner här att av undersökta hållande till antingen ålder vid brottsde- pojkar i provundersökningen samt av både buten eller debutbrottets I undersökta svårighetsgrad. pojkar och skuggor i huvuduntabellerna 10.6-10.8 har undersökta mellan poj- dersökningen 59,6 och 60,8 procent kar resp. skuggor i prov- och huvudunder- återfallit i brott. Skuggorna i provundersökningarna sammanförts till två jämför- sökningen har återfallit i något större om- - .. bara Tabell 10.6 visar återfall kategorier. fattning eller till 66,6 procent.

1Ln.\...uvbRNa4tzaunA4A\4<mL-,;u

138 -SOU 1971: 49

«

Tabell 10.6. Återfall i brott av olika debutâldersgrupper i prov- och huvudundersökningarna. Procent (absoluta tal).

Undersökta p ojkar Skuggor Ålder vid debut Ej återfall Återfall Ålder vid debut Ej återfall Återfall

Ej fyllda Ej fyllda 12 år (26) 23,1 (6) 76,9 (20) 12 år (9) 22,2 (2) 77,7 (7) 13 år (32) 25,0 (s) 75,0 (24) 13 år (15) 13,3 (2) 86,7 (13) 14 år (44) 43,2 (19) 56,8 (25) 14 år (26) 50,0 (13) 50,0 (13) 15 år (86) 47,7 (41) 52,2 (45) 15 år (38) 34,2 (13) 65,8 (25) 16 år (4) 50,0 (2) 50,0 (2) 16 år (5) 80,0 (4) 20,0 (1) Summa (192) 39,1 (76) 60,4 (116) (93) 36,6 (34) 63,4 (59) (»Ej fyllda 16 år» avser endast provundersökningen)

Tabell 10.7. Svårighetsgrad av första återfallsbrott i förhållande till debutbrottens svårighetsgrad i prov- och huvudundersökningarna. Procent.

Undersökta pojkar Skuggor Första återfallsbrott, svårighetsgrad Första återfallsbrott, svårighetsgrad

Debutbrott, 0 l 2 3 0 l 2 3 svårighetsgrad (ej återfall) (ej återfall)

Tabell 10.8. Svårighetsgrad av samtliga âterfallsbrott iförhållande till debutbrottens svårighetsgrad i prov- och huvudundersökningarna. Procent.

Undersökta pojkar Skuggor Återfallsbrott totalt, svårighetsgrad Återfallsbrott totalt, svårighetsgrad Debutbrott,

Variationer i fråga om återfall i tiden ef- dersökningarna efter ålder vid brottsdebuter brottsdebuten kan utläsas av tabell 10.5. ten; Värt att anteckna är att - främst i provun- Fig. 10: 2 Tid till första återfallsbrott av - undersökta dersökningen skuggorna under de tre för- pojkar i prov- och huvudundersta åren efter debuten visar större återfalls- sökningarna efter debutbrottets svårighetsfrekvens än de undersökta pojkarna, medan grad; skillnaden senare utjärnnas. Fig. 10:3 Återfall i brott under tre år Följande tre diagram visar i kumulativ från brottsdebuten för både undersökta pojprocent kar och skuggor i prov- och huvudunder- Fig. 10:1 Tid till första återfallsbrott av sökningarna. undersökta pojkar i prov- och huvudun-

SOU 1971: 49

Kumulativ procent

.00oo00o0°°

...uonoooo.

70_

. .0c|0o.. j 1

0 . 60 - .-° i .O . 0 ø ..,_____I,..__ 50 - /,ø--_- . I,

40 / o

000 ø/,ø I-- I 30 - / .° . . . . . . . Vid debuten ej fyllda 13 år

I/ .

----- 20 - Vid debuten fyllda 13 men ej 14 år

l/ e:

z Vid debuten fyilda 14 år

O 0,3.

l 10 - /,.-° 1. V: k? I i i I J 1 I

3 6 91215118 21 24 27 30.33 36 30 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69

Tid I månader inom vilken första áterfailsbrottet skett i Figur 10:1. Kumulativ procent

70a

Å so - / :å

50-

/ ..000|o0o°. 40 . 0 ° n. .

30 - . i . . i Ooo Debutbrott av svårighetsgrad 1 ----- -v Debutbrott 20 _ av svårighetsgrad 2 Debutbrott av svårighetsgrad 3

10-

l i i i i I I i i i I i l J i i i I i i 3 6 9 12151821 24 2730333639412 4548 515457 60636669

Tid i månader inom vilken första återfallsbrottet skett Figur 10: 2.

140 SOU 1971: 49

Kumulativ procent 60-

U ndersö kta pojkar

m Skuggor

10-

15 18 21 24 27 30 33 36

Månader till återfall

Figur 10: 3.

10.3 Återfall i brott inom den särskilda gan lämnats öppen. Av de 240 pojkar som ingår i gruppen har 114 återfallit i brott före observationsgruppen 18-årsdagen (tabell 10.9). Som en särskild observationsgrupp (se 7.2.3) Återfallen per recidivist i den särskilda vilka i likhet med mellan 1 och 35 redovisas här pojkar, observationsgruppen utgör av poli- brott. Hur de första återfallsbrotten resp. pojkar och skuggor i brottsgruppen till men som återfallsbrotten totalt sett i procent fördelar sen uttagits undersökningen kriterierna för att bli föremål framgår av tabell inte uppfyllt sig på svårighetsgrader för fullständig undersökning eller utnyttjade 10.10. som skuggor. Gruppen består av pojkar som Även för den särskilda observationsgrupdebuterat med brott, vilket ansetts bagatell- pen är tidsintervallen mellan debutbrottet som inte med säkerhet och det första återfallsbrottet mycket varieartat, och av pojkar skuldfrå- rande med en spännvidd från 1 månad till kunnat övertygas om brott, varför

SOU 1971: 49 141

Tabell 10.9. Återfall i brott. Procent svarande siffror mellan 1 och 4 för under- (absoluta tal). sökta pojkar och mellan 1 och 23 för skuggor. Tabell 10.12 visar hur brotten procen- Ej återfall Återfall tuellt fördelar sig på svårighetsgrader. I tabell 10.13 redovisas kontrollfallens to- Särskild observationsgrupp (240) 52,5 (126) 47,5 (114) tala brottslighet i procent och absoluta tal. Debutåldern för undersökta och pojkar 5 år 5 månader. Tabell i kontrollgruppen 10.11 visar den pro- skuggor ligger mellan 13 centuella år 0 månader och fördelningen av gruppens första 17 år 3 månader. Taåterfall i tid från brottsdebuten. bell 10.14 visar åldern vid det först registre- I tabell 10.10 finner man för den särskil- rade brottet. da Tabell

observationsgruppen, att brott av svårig- 10.12 visar, att även i kontrollgrup-

hetsgrad 2 är mest frekventa bland åter- pen brotten av svårighetsgrad 2 har störst fallsbrotten med 59,6 procent och att öv- frekvens, medan övriga brott tämligen jämnt riga brott fördelar fördelar sig på svårighetsgraderna 1 och sig ganska jämnt på de båda andra svårighetsgradema. 3. Härvid bortses från skuggorna i huvud- Fördelningen stämmer relativt väl med fördelningen i undersökningen, beträffande vilka resultatabell tet snedvridits 10.3 avseende brottsgruppen, både be- genom att en pojke ensam träffande första återfallsbrott och återfall to- svarar för 23 brott, varav 21 av svårighetstalt sett. grad 3. Totalt har pojkarna i den särskilda ob- Väsentlig är den stora skillnaden i kriservationsgruppen återfallit i mindre om- minell belastning under uppföljningsperioän pojkarna den mellan fattning i brottsgruppen. Åter- brottsgruppen och kontrollgrupfallsfrekvensen är dock pen. Tabell 10.13 visar, att omkring ganska hög, vilket 85 proär anmärkningsvärt med tanke på att det cent av pojkarna inom kontrollgruppen över är fråga om pojkar som vid uttagningen huvud taget inte registrerats för brott före

genomsnittligt får antas ha varit avsevärt 18-årsdagen. Motsvarande tal för brottsmindre kriminellt belastade än pojkarna i gruppen är knappt 40 procent och för den brottsgruppen. särskilda

observationsgruppen något över

50 procent. Vad angår förhållandet mellan de undersökta pojkarna och skuggorna inom kontrollgruppen kan med till det 10.4 Brott inom kontrollgruppen med hänsyn ringa antalet brott någon skillnad skuggor entydig inte utläsas. De uppgifter som inhämtats om kriminali- En jämförelse av brottsgruppens ålder vid tet inom fram till första

kontrollgruppen pojkar- återfall i brott med kontrollgruppens

nas 18-årsdag visar, att för dem som be- ålder vid första registrerade brott kan göras gått brott utgör antalet brott i per pojke med hjälp av tabellerna 10.15 och 10.16. provundersökningen mellan 1 och 7 för un- Om man tabellerna 10.15 jämför och dersökningsfallen och mellan 1 och 10 för 10.16 finner man, att under uppföljningspe-

skuggorna. I huvudundersökningen är mot- rioden till

18-årsdagen, räknad för brotts--

Tabell 10.10. Återfall i brott efter svårighetsgrad. Procent.

Första återfall Återfall totalt

Svårighetsgrad 1 2 3 1 2 3

Särskild observationsgrupp FF (240) 23,7 57,9 18,4 18,5 59,6 21,9

SOU 1971: 49

I abell 10.11. Första återfall i brott i tid efter brottsdebut. Procent.

Återfall inom efter

0-6 6 mån. 1-2 2-3 3-4 4-5 5 år el. mån. -l år år år år år mera Totalt

Särskild observationsgrupp 12,1 8,3 10,8 7,9 3,8 2,5 2,1 47,5

Tabell 10.12. Kontrollgruppens brott efter svårighetsgrad. Procent.

Första registrerade brott Brott, totalt

Svårighetsgrad: 1 2 3 1A 2 3

Prøvundersökning Undersökta pojkar 33,3 50,0- 16,7 22,2 55,6 22,2 skuggor 33,3 50,0 16,7 23,5 64,7 11,8

› _ Huvudundersäkning Undersökta pojkar 33,3 33,3 33,3 33,3 50,0 16,7 Skuggor 55,6 22,2 22,2 20,0 17,1 62,9

Tabell 10.13. Kontrollfallens brott. Procent (absoluta tal).

. Ej registrerade för brott Registrerade för brott

Prøvundersökning Undersökta pojkar (42) 85,8 (36) 14,2 (6) Skuggor (42) 85,8 (36) 14,2 (6)

Huvudundersökning Undersökta pojkar (53) 83,0 (44) 17,0 (9) Skuggor (51) 82,3 (42) 17,7 (9)

Tabell 10.14. Kontrollfallens första brott efter ålder. Absoluta tal.

Fyllda

12 men 13 men 14 men Ej fyllda 12 år ej 14 år ej 15 år 15 är ej 13 år

Provundersökning Undersökta - - 1 l 4 pojkar - - 1 - 5 Skuggor

Huvudundersäkning - - 1 2 6 Undersökta pojkar - - - 1 8 Skuggor

SOU 1971: 49

Tabell 10.15. Undersökta pojkar och skuggoribrottsgmppen, fördelade efter ålder vid första återfall i brott.

Första återfall

Kategori före fyllda 16 år fyllda 16 men ej 18 år Totalt

Undersökta pojkar Provundersökning procent 42,9 16,7 59,6 absoluta tal (42) 18 7 25 Huvudundersökning procent 51,3 9,3 60,6 absoluta tal (150) 77 14 91

skuggor Provundersökning procent 57,1 9,5 66,6 absoluta tal (51) 24 4 28 Huvudundersökning procent 45,1 15,7 60,8 absoluta tal (51) 23 8 31 Summa Undersökta pojkar och skuggor procent 49,9 11,6 61,5 absoluta tal (285) 142 33 175

Tabell 10.16. Undersökta pojkar och skuggor i kontrollgruppen, fördelade efter ålder vid första registrerade brott.

Första registrerade brott

Kategori före fyllda 16 år fyllda 16 men ej 18 år Totalt

Undersökta pojkar Provundersökning procent 7,1 7,1 14,2 absoluta tal (42) 3 3 6 Huvudundersökning procent 11,3 5,7 17,0 absoluta tal (53) 6 3 9

skuggor Provundersökning procent 11,9 2,3 14,2 absoluta tal (42) 5 l 6 Huvudundersökning procent 2,0 15,7 17,7 absoluta tal (51) 1 8 9 Summa Undersökta pojkar och skuggor procent 8,0 8,0 16,0 absoluta tal (188) 15 15 30

gruppen från debutbrottet och för kontroll- före fyllda 16 år, under det att kontrollfalgruppen från första intervjun med undersök- lens brott fördelar sig jämnt före och efter ta pojkar, brottsfallen begått flertalet brott fyllda 16 år.

144 SOU 1971: 49

10.5 Sammanfattande kommentar pojkar i brottsgruppen (se även tabellerna 10.15 och 10.16). Studien av debut- och återfallsbrotten visar, att brott av svårighetsgrad 2 med fångelse som normal påföljd är genomgående mest frekventa bland både debutbrott och återfallsbrott av samtliga kategorier pojkar (tabellerna 10.1, 10.3, 10.7, 10.10 och 10.12). Att debutbrottsligheten är något grövre i provundersökningen än i huvudundersökningen kan noteras. Omkring 60 procent av intensivundersökta pojkar och skuggor i brottsgruppen har återfallit i brott, och pojkarna i den särskilda har trots

observationsgruppen genom-

snittligt mindre kriminell belastning vid uttagningen återfallit till nära 50 procent (tabellerna 10.4 och 10.9). I tabell 10.5 kan möjligen spåras en behandlingseffekt av själva undersökningen, när man finner, att under de tre första åren efter brottsdebuten skuggorna i provundersökningen procentuellt sett återfallit i brott i något större omfattning än de intensivundersökta pojkarna. Förhållandet är dock inte belagt för huvudundersökningen, som grundar sig på ett större material. Diagrammet i fig. 10: 3, vari pojkarna i prov- och

huvudundersökningarna sammanförts, vi-

sar emellertid, att den kumulativa återfallsprocenten efter brottsdebuten är högre för skuggorna än för de intensivundersökta pojkarna. Differensen mellan de båda kategorierna är tydlig under några månader närmast efter debuten, då man också rimligen kan förvänta störst behandlingseffekt. I .följd av denna skillnad kommer skuggorna 27 månader efter brottsdebuten upp till 50-

procentstrecket, medan undersökta pojkar.

når denna gräns först efter 36 månader. Av undersökta pojkar och skuggor i kontrollgruppen har omkring 15 procent begått registrerat brott under uppföljningstiden (tabell 10.13). Deras kriminella belastning under denna tid är alltså väsentligt mindre än brottsgruppens. En jämförelse mellan tabellerna 10.2 och 10.14 visar, att pojkar i kontrollgruppen registrerats för brott första gången vid avsevärt högre ålder än

SOU 1971: 49 145

10--712137

Sammanfattning

År 1956 beslöt av pojkarnas utveckling följdes i en regeringen på initiativ varjämte justitiedepartementet att igångsätta en un- särskild follow-up-studie. med För undersökningens utförande har valts dersökning av ungdomsbrottsklientel syfte att klarlägga orsakerna till kriminali- den arbetsformen att de sakkunniga uppteten. För ändamålet tillsattes en grupp sak- dragit riktlinjerna i stort för undersökningsom fick i uppdrag att utarbeta en, medan detaljprogram uppgjorts av kunniga, som även utprogram för undersökningen samt att leda forskningsdrivande experter, och övervaka densamma. De fört och svarat för skilda avsnitt av unsakkunniga framlade år 1957 ett första förslag med rikt- dersökningen såsom eget vetenskapligt ar- i

linjer för undersökningen, innebärande att bete.

I den som nu be- i

den skulle omfatta ett antal stockholmspoj- rapport framlägges i handlas i kar, uppdelade i en brottsgrupp och en för undersökningens huvudsakliga upp-

och vis- i.

jämförelse utvald kontrollgrupp. På grund- läggning, undersökningsmetodiken i val av förslaget igångsattes undersökningen sa andra principiella frågor. Undersökningsresultat redovisas i så måtto att redogörelse ä år 1959, till en början såsom en provunders omfattande 50 brottsfall och 50 lämnas för debutbrottssituationen och kliensökning kontrollfall. Sedan provundersökningen av- telets kriminalitet under follow-up-perioden. slutats och resultaten därav bearbetats pre- Utförligare resultatredovisning skall följa seframlade år 1960 nare i särskilda för de olika avliminärt, de sakkunniga rapporter plan för den fortsatta undersökningen (hu- snitten. Enligt planen skulle Efter en inledande översikt i kap. 1 fölvudundersökningen). antalet i under- 2 en redogörelse för undersökdet sammanlagda pojkar jer i kap. vara 300, därav 200 brottsfall ningens huvudsakliga uppläggning, av vilsökningen och 100 kontrollfall. Utöver de pojkar som ken i sammanfattning framgår följande. skulle alltså 200 Grundtanken vid undersökningens utformingått i provundersökningen i har att en grupp vilka pojkar medtagas. Intervjuer och testningar ning varit, unga, pågick 1961-1962. gjort sig skyldiga till beteende som föranlett huvudundersökningen Därefter och bearbet- registrering hos polisen (brottsgruppen) skulvidtog bedömning ning av materialet för att möjliggöra statis- le jämföras med en grupp som ej visat såtisk behandling av detsamma. Detta arbe- dant beteende (kontrollgruppen). Brottsgrupfram till år bland brottsdebutanter som te pågick med vissa avbrott pen har uttagits 1971. Jämsides hänned insamlades ytterli- fyllt 11 men ej 15 år. Kontrollgruppen har gare material i form av registerdata m. m. ej utgjort en nonnalgrupp i vanlig mening

beträffande pojkarna och deras familjer, utan i vissa hänseenden anpassats (matchats)

146 SOU 1971: 49

till brottsgruppen. Avsikten med matchning- konstitutionella hos insufficicnsdrag peren har varit att öka möjligheterna att spåsonligheten. Brottsgruppen utvisade även på ra samband mellan och andra andra områden brottslighet än kriminaliteten högre grad variabler. Matchningen har avsett ålder, so- av asocialitet än kontrollgruppen. Lagövercialgrupp, familjesituation och delvis bo- trädelsema syntes sålunda vara ett symptom stadsområde. Urvalet har skett bland stock- bland andra många på mer generella anholmsbefolkningen med ledning av polisre- passningssvårigheter, som yttrade sig i hem,

gister och mantalslängder. Det utvalda kli- skola och under fritid. Sammanfattningsentelet har undersökts i fyra huvudavsnitt, vis kunde sägas, att de samlade undersökett - vilka dock med hänsyn till nämligen social-psykologiskt (Kerstin ningsresultaten Elmhom fram till den 1 maj 1969, därefter att provundersökningen omfattade ett för- Birgitta Olofsson), ett psykiatriskt (Sven hållandevis antal måste beringa personer Ahnsjö), ett psykologiskt (Kristina Humble dömas med största försiktighet - tydde på och Gitte samt ett avsnitt av- Settergren) att lagöverträdelser och asocialitet hos ungseende register- och skoldata och heminter- domar med sammanhängde en mångfald vjuer (Kerstin Elmhorn fram till den 1 maj olika och förpersonlighetsfaktorer yttre 1969, därefter Iba Svahn och Gösta Carls- hållanden.

son). I kap. 3 (Gösta Carlsson) behandlas un- Då det ansetts att ha under angeläget dersökningen i belysning av den allmänna kontroll om i vad mån undersökningsförfa- kriminalitetsutvecklingen och diskuteras »vil-

randet, som genom sin omfattning har inne- ka slutsatser som kan dragas av undersökburit en ganska intensiv kontakt med poj- ningen med hänsyn till att materialet är bekarna och deras familjer, kunnat ha en till gränsat Stockholms stad och samlades

behandlingsmässig effekt, har i såväl prov- in under loppet av några år i slutet av 1950-

undersökningen som

huvudundersökningen och början av 1960-ta1et. I syfte att göra

uttagits »skuggfalb till brotts- ch kontrolldet möjligt att bedöma generaliserbarheten grupperna. Dessa fall har inte ingått i pri- av undersökningens resultat redovisas, i vil-

märundersökningen utan behandlas i follow- ken grad kriminalitetsförhållandena i Stock-

up-delen. holm överensstämmer med förhållandena i I kap. 2 ges även en kort redovisning av landet i övrigt och görs ett försök att be-

de resultat som erhölls vid den preliminära stämma undersökningsperiodens läge med bearbetningen av provundersökningen. Det hänsyn till utvecklingen under en längre tid-

visade sig, att väsentliga skillnader förelåg rymd. mellan brottsgruppen och har till kontrollgruppen Undersökningen syfte att belysa i fråga om flertalet av de faktorer som un- de förhållanden som orsakar kriminalitet dersökts. Hem- och uppväxtförhållandena vid tidig ålder. Undersökningsmetodiken inom brottsgruppen syntes avvika betydligt grundas på hypoteser angående dessa orfrån kontrollgruppen framför allt i fråga om saksförhållanden vilka prövas i första hand

uppfostringsprinciper och känslomässiga re- i provundersökningen och därefter på det

lationer mellan föräldrar och barn men större materialet i

huvudundersökningen.

även i materiellt och kulturellt avseende. Hypoteserna bygger på hittills vunna forsk- Skolförhållandena visade också olikheter och framförda ningsresultat teorier. Det med sämre bland brottsfallen. har därför anpassning ansetts vara av intresse att som Skalltraumata och andra former av kropps- till bakgrund undersökningen redovisa den ligt trauma syntes ha förekommit oftare svenska och internationella diskussionen i bland lagöverträdarna. Hos ämnet. brottsgruppen Detta sker i kap. 4 (Gustav Jonsförelåg större frekvenser än hos kontrollson), där det ges en sammanfattande redogruppen av psykiska störningar och funk- görelse för teorier om bland brottslighet tionsbrister, varav en del kunde betecknas barn och ungdom. Redogörelsen omfattar som miljöskador, andra som utslag av mer såväl förklaringsmodeller som från utgår

SOU 1971: 49

den, enskilda individen (psykiatriska, indi- sentationen av analysresultaten. Ej heller har teo- rörande materialets kvalitet och »revidualpsykologiska och psykoanalytiska frågor som betonar berörts. rier) som förklaringsmodeller presentativitet» av den omgivande I kap. 7 (Iba Svahn) lämnas närmare reinflytandet på individen sociala miljön (Sociologiska och socialpsy- dogörelse för insamlingen av undersökningsteorier). Det betonas att klientel- materialet. En del av undersökningsgrupperkologiska inriktats på att na har undersökts ingående med direkt me- Imdersökningen väsentligen de undersökta personlig- tod (intensivundersökning). De undersökbelysa pojkarnas vilket innebär att i cen- som därvid kommit till anhet .och närmiljö, ningsinstrument trum för uppmärksamheten vid undersök- vändning är i sammanfattning intelligenstest, står vad man numera brukar kalla Rorschachtest, ett särskilt konstruerat bildningen mikroproblematiken. Makroproblemen, dvs. test av TAT-typ, socialpsykologisk intervju med sam- med enkät beträffande begångna de problem som sammanhänger pojken, hällets i stort, får inte någon di- brott, enkät beträffande intresseinriktning, utveckling med målsman (vanligen rekt belysning i undersökningen. psykiatrisk intervju I kap. 5 (Gösta Carlsson) sammankny- modern) och pojken, elektroencephalogram, om socialpsykologisk intervju med föräldrarna tes frågan undersökningens praktiska med den teoretiska bakgrun- i hemmet, lärarenkät beträffande pojkens målsättning den. Därvid i skolan och telefonintervju med ställs först frågan om man bör anpassning inrikta eller läraren för komplettering av lärarenkäten. sig på orsaksforskning nöja och Även har insamlats för de intensig med en beskrivning av brottsligheten skolbetyg utan ambition att peka sivundersökta. Alla grupperna har underav. lagöverträdare ut drivkrafterna bakom Det sökts med indirekt metod i form av att uppbrottsligheten. framhålls att en enbart beskrivande fram- gifter inhämtats från social- och kriminalställning kan fylla en viktig uppgift genom register (extensivundersökning). I follow-upmen att har ingått intervju i samatt den ger anvisningar på symptom undersökningen det endast är under oförändrade band med inskrivningen till militärtjänst betingelser, i samma eller en helt ekvivalent befolkning, samt registerdata. Föremål för undersökförändras har i främsta rummet varit kontrollsom beskrivningen har giltighet; ning är det osäkert om re- och brottsgrupperna (intensiv- och extennågon viktig faktor, sultaten skulle stå sig. I det följande disku- sivundersökta) och deras s. k. skuggor (exteras kausali- tensivundersökta). Vidare ingår i undersökbl. a. frågan om »multipel förstås att två eller flera en särskild observationsgrupp betet», varmed pa- ningen rallella av orsaker och verkningar stående av pojkar, som debuterat i obetydliga kedjor leder fram till eller ökar sannolikheten för brott, m. fl. (extensivundersökta) samt en kriminalitet. Att kunna identifiera sådana mindre grupp pojkar som debuterat i våldsett stort framsteg, un- brott (intentiv- och extensivundersökta). kedjor. skulle innebära att deras inbördes rela- Undersökningsmetodik och teoretiska utder förutsättning också kunde bestämmas eller gångspunkter för bearbetningen inom de tiva frekvens skattas. Vidare behandlas för- olika avsnitten redovisas närmare i kap. 8. ungefärligen hållandet mellan mikro- och makroperspek- Beträffande det socialpsykologiska avsnittet hur resultat som hänför (Birgitta Olofsson) anges, att det har till tiv och frågan sig till den ena nivån förhåller sig till resul- syfte att beskriva de undersökta pojkarnas sociala situation (hemförhållanden, kamrattat nådda på den andra nivån. i allmänna termer för bak- förhållanden, skolgång och fritid), i första En redogörelse till några av de statistiska analys- hand den aktuella situationen men i görlig grunden som mån även tidigare förhållanden och inträdda förfaranden, undersökningsmaterialet förändringar. Undersökningen i avsnittet bakan aktualisera, ges i kap. 6 (Sten Malm- En mera konkretiserad presentation seras på intervju med pojken, kompletterad quist). med skriftligt besvärande av formulär för avses komma att ges i samband med pre-

SOU 1971: 49

självdeklarerad brottslighet. Uppläggningen Settergren) anges att det skall- belysa beav intervjun och uppsättningen av variabler gåvningsmässiga samt personlighetspsykolovid dess bedömning har präglats av flera giska och socialpsykologiska faktorer hos de målsättningar, bland vilka lagts vikt vid undersökta pojkarna. I avsnittet ingår inframför allt fyra huvudsyften: att finna telligenstest, Rorschachtest och ett för unbrottsetiologiska faktorer och faktorkom- dersökningen speciellt konstruerat bildtest plex, att vederlägga felaktiga föreställningar av TAT-typ. En av de väsentligaste hypoteom ungdomskriminalitetens orsaker, att be- ser som prövas är att de pojkar som har skriva skillnader mellan pojkar i brotts- kriminellt beteende som symptom i de flesgrupp och kontrollgrupp samt att urskilja ta fall har en psykisk störning och ofta vifaktorer av prognostiskt värde. Utgångs- sar en speciell typ av personlighetsstruktur. punkten för bearbetningen inom avsnittet Den teoretiska referensram inom den kliär tre olika teoriområden, nämligen teorier niska psykologin som kommit till användom social inlärning (Bandura & Walters, ning för att förklara uppkomsten av kri- Aronfreed, Staats m.fl.), teorier om out- minellt beteende är dels den psykoanalysiderattityder och alienation (Becker m. fl.) tiska jagpsykologin (A. Freud, Hartmann, samt en teori som tar hänsyn till den aktu- Rapaport), dels en integration av jagpsykoella situationen _ Det och socialpsykolo- & logi, utvecklingspsykologi psykiatriska avsnittet (Sven Ahnsjö) omfat- gi (E. H. Erikson). De uppgifter som tar anamnesupptagning huvudsakligen från inhämtats i avsnittet rörande registerdata pojkens målsman (vanligen modern) samt m. m. (Gösta Carlsson och Iba Svahn) är ett kroppsstatus och ett psykiskt status. På avsedda som komplement till de andra unbasen härav har gjorts ett försök att ställa dersökningsavsnitten och kan fogas in «i diagnos och att bedöma pojkens prognos olika perspektiv. De blir inte minst ett viktigt med sikte på eventuell fortsatt asocial inslag i övergripande eller tvärvetenskapliga utveckling. Vad angår utgångspunkter för tolkningar av klientelundersökningens mabearbetningen inom detta avsnitt framhål- terial, där olika hypoteser jämförs med -var- »i les, att det är tänkbart att sammanvägning- andra. ar till specifika variabelkombinationer inom I kap. 9 (Birgitta Olofsson) beskrivs avsnittet kan komma att stödja de hypo- brottssituationen såsom den framträder i teser och teorier som prövas inom övriga den socialpsykologiska intervjun med de 150 avsnitt, eftersom även det psykiatriska av- pojkarna i huvudundersökningens brottssnittet i viss utsträckning omfattar miljö- grupp. Enligt egna uppgifter är det aktuelstudier (Rutter). I huvudsak avses dock det la brottet inte det första för någon av pojpsykiatriska avsnittet komma att behandla karna. Deras tidigare brottslighet är dock pojkarnas beteende coh personlighet resp. mycket varierande. I jämförelse med en de faktorer som under utvecklingen even- normalgrupp är brottspojkarna mer brottstuellt kan ha bidragit till brister i utveck- belastade. Endast 15 % av pojkarna har lingsprocessen och därmed till oförmåga att varit ensamma vid brottet. Två eller tre på olika utvecklingsnivåer beteen- deltagare är det vanligaste. De flesta brotanpassa det inför olika valsituationer resp. bygga på ten har begåtts på dagtid. En fjärdedel.har erfarenheter. Som exempel nämns gravidi- skett efter kl. 8 em. Det är framför allt intetens förlopp, för tidig födelse och låg fö- brott som förövas på kvällen. Äldre pojkar delsevikt (Ilsley, Jonsson, Werner m. fl.), begår oftare brott på kvällen än yngre. Batidiga ogynnsamma livserfarenheter (Bowlby, ra fyra pojkar har varit alkoholpåverkade Klackenberg), biologisk bakgrund (Blom- vid brottet. I 40 % av fallen har upptäckten berg, Nylander, Robins, Jonsson) och ge- av brottet skett på bar gärning. I en fjärdenomgångna kroppsliga sjukdomar och trau- del av fallen har upptäckten skett mer än mata. - Såsom uppgift för det psykologis- en vecka efter brottet. I vissa fall av dessa ka avsnittet (Kristina Humble och Gitte mer än en månad senare. I de flesta-fallen

SOU 1971: 49 .149

har brotten varit av asocial karaktär, speg- I kap. 10 (Olle Hellberg) redovisas delande omognad och oförmåga att kontrolle- butbrotten ur formellt straffrättslig synpunkt ra impulser och önskningar. I 60 % av fal- (svårighetsgrad m. m.) samt undersökningslen har brottet skett rent impulsivt. kriminalitet under Knappt gruppemas registrerade hälften av pojkarna har trott att det var dvs. fram till 18-årsuppföljningsperioden, någon risk att åka fast. Som motiv för att åldem. Det framgår att en betydande ande begått brottet trots risk att åka fast har del (ca 60 procent) av undersökta pojkar hälften av dem uppgett att de inte tänkte i brottsgruppen med skuggor återfallit i just då och hälften att de ville ha saker och brott under medan inom uppföljningstiden, tyckte det var värt risken. Pojkarna tror inte kontrollgruppen med skuggor ett förhållanheller att grabbar i allmänhet räknar med devis antal ringa (ca 15 procent) begått risk att åka fast i någon större utsträckning. brott under samma tid. Mellan undersökta I de flesta fall fyller brotten ett behov eller pojkar och skuggor föreligger i fråga om en önskan hos pojken. Kontrollen från förden registrerade kriminaliteten vissa skillnaäldrarnas sida över kamrater och fritid är för der, som antyder men inte ger säkert bemerparten pojkar låg och otillräcklig. In- lägg för behandlingseffekt av undersök-ternaliserad kontroll i form av samvets- och ningen. ångerkänslor efter brottet är också svag hos många pojkar. Först vid upptäckten blir de rädda och ångerköpta. Föräldrarnas reaktion vid upptäckten av brottet har ofta varit stark med tårar, förmaningar och i en del fall aga. De mest belastade pojkarnas föräldrar har ofta antingen reagerat likgiltigt eller också reagerat med fysisk aga. Övriga föräldrar har oftast tagit till allvarliga tillsägelser. Större delen av pojkarna tillä

bringar en mycket stor del av sin fritid till- a

sammans med sina kamrater. Kamraterna är »E l 4 i många fall brottsligt belastade. Polisingri- »i pande i kamratkretsen är vanligt. Det finns ett klart samband mellan pojkens egen självdeklarerade brottsbelastning och bästa vännens, gruppens och den yttre kamratkretsens brottsliga belastning. Ju mindre brottsligt belastad pojken är, desto mer förtegen om brottet har han varit inför kamraterna. I de fall kamraterna fått reda på något har deras reaktion varit moraliskt klander. De mer belastade pojkarna har oftare kamrater, som accepterar brott och beklagar att han »åkte dit.» Det är vanligare att pojkarna tror att påföljden endast blir en prick eller dylikt än att de tror att påföljden blir alltför stark. Det är de i brottsligt avseende mest oerfarna pojkarna, som tror att påföljden blir mycket kraftig. Så gott som alla pojkarna är beslutade att inte göra något galet igen. Några är litet osäkra. Osäkerheten är vanligare bland de mest brottsliga.

150 SOU 1971: 49

In 1956, the Government decided, on the up investigation. initiative of the Ministry of Justice, to The experts laid down the general prinof male juvenile delin- ciples for the investigation, while the detailbegin an investigation in order to elucidate the causes of ed programmes were drawn up by the quents who were also responsible for criminality. For this purpose, a group of researchers, the different sections of the investigation as experts was chosen to draw up a programme and to lead and super- their own scientific work. for the investigation vise it. In 1957 the experts presented a The present report deals with the general for the of the the methods preliminary proposal and principles design investigation, that and other items of fundamental ininvestigation, implying the study was applied to be concerned with a number of Stock- terest. The result of the investigation is reholm boys, divided into a group of delin- ported in so far as an account is given of the and a control chosen for debut-crime situation and the criminality of quents group comparison. On the basis of this proposal the subjects during the follow-up period. the was started in 1959, at More detailed accounts are to be published investigation 50 delin- later in special reports of the various secfirst as a pilot study comprising and 50 controls. When this pilot tions. quents study was finished and the results processed After an introductory survey in Chapter preliminarily, the experts presented, in 1960, 1, Chapter 2 gives an account of the main which, in brief, a plan for the main investigation. According design of the investigation, is as follows. The fundamental idea in the to this plan, the total number of subjects was to be 300 - 200 delinquents and 100 design of the investigation was that a group controls. of young who had been guilty of Thus, 200 boys were to be includ- people conduct to in ed, in addition to those in the pilot study. leading registration police Interviews were held and tests administered records (the delinquent group) was to be in the main during the years compared with a group that had not been investigation 1961-1962. After that the material obtained of such conduct (control group). The guilty Was assessed and for statistical delinquent group comprised delinquents enprepared This work continued, with a few tered in the records for crimes committed processing. interruptions, until 1971. Parallell with this, after the age of 11 and before the age of 15 further material was collected in the form years. The control group was not a normal of register data, etc., concerning the boys group in the ordinary meaning of the term, and their families, and the development of but had, in certain respects, been matched the boys was studied in a special follow- with the delinquent group. The purpose of

SOU 1971: 49 151

this matching was to increase the possibili- mental injury, others as evidence of more ties of tracing relationships between crimi- constitutional insufficiency traits in the pernality and other variables. Matching was sonality. In spheres other than that of crimperformed in respect of age, socio-economic inality, the revealed a delinquent group group, family situation and partly residen- of asocial higher degree conduct than the tial area. The groups were chosen among control group. Thus, breaches of the law the inhabitants of Stockholm on the basis seem to be one symptom among many of of police records and registers of popula- general difficulties of adjustment manifested tion. The subjects studied were in four main in home and school and in time spare sections, namely one activities. socialpsychological To sum up, it may be said that (Kerstin Elmhom after up to l May 1969, the total result of the investigation - which that Birgitta Olofsson), one psychiatric (Sven must, however, in view of the relatively Ahnsjö), one psychological (Kristina Humb- small number of subjects in the pilot study, le and Gitte and a section con- Settergren) be judged with great caution - suggests that cemed With record and school deta and breaches of the law and asocial behaviour home interviews (Kerstin Elmhom until l in are young people associated with May 1969, then Iba Svahn and Gösta Carls- numerous personality factors and external son). circumstances. Since it was considered Chapter 3 (Gösta Carlsson) deals with the very important to keep under control whether, and if so investigation in the light of the general how far the design of the development of and discusses investigation, criminality which, by its extent meant rather frequent what conclusions can be drawn the in-

from

contacts with the boys and their families, vestigation in view of the fact that the may have had a therapeutic effect, “shadow material is restricted to the city of Stockcases holm were chosen for both the pilot study and was collected in the course of and the main investigation for the delinquent some years at the end of the l950s and and control groups. These cases were not the beginning of the 60s. In order to asincluded in the primary certain investigation, but how far the results can be applied were treated in the follow-up section. generally, a study was made of the extent Chapter 2 also gives a brief report of to which criminality in Stockholm agrees the results obtained in the preliminary pro- with criminality in the rest of the country, cecsing of the pilot study. It was found that and an attempt was made to determine the important differences were present between situation of the investigation period in relathe delinquent group and the control group tion to development during a longer period in respect of most of the factors studied. of time. Home situation and early life in the de- The purpose of the study was to elucidate linquent group were found to differ con- the conditions leading to criminality at an siderably from those of the control early age. The methods were based group, applied above all with regard to principles of up- on hypotheses these regarding conditions, bringing and emotional relations between tested in the first place in the pilot study parents and children, but also in material and then on the larger material in the main and cultural contexts. School situations investigation. The were hypotheses based differed, too, with poorer adjustment among on research results obtained earlier and the delinquents. Head injuries and other on theories advanced. It was therefore

forms of physical trauma were more fre- considered of interest

to review, as a backquent among the delinquents. There were ground to the investigation, the Swedish and greater incidences of mental disturbance international discussion around the subject. and functional in the delinimpairment This is done in Chapter 4 (Gustav Jonsson), quent than in the control where group group; a summarizing account of theories some of these were classified as environ- of criminality children among and young

152 SOU 1971: 49

people is given. The account comprises both crete presentation is to be given in connecexplanatory models starting from the in- tion with the report of the results of the dividual (psychiatric, individual psychologi- analyses. Questions concerned with the cal and psycho-analytical theories) and ex- quality and “representativeness of the planatory models stressing the influence on material are not considered. the individual of social environment (so- Chapter 7 (Iba Svahn) gives a detailed ciological) and social-psychological theories. account of the collection of the investigation It is emphasized that the study of the material. Some of the experimental groups Subjects was aimed mainly at throwing light were studied in detail by direct methods on the personality and immediate environ- (intensive investigation). The instruments ments of the boys studied, which means that used were, briefly, intelligence test, Rorwhat are now usually known as micro- schach test, a specially constructed picture problems were in the focus of interest. test of TAT type, social psychological in- Macroproblems, i.e. problems related to the terviews with the boys, a questionnaire on development of society as a whole, were not types of interests, a questionnaire concerned elucidated directly in the investigation. with crimes committed, a psychiatric inter- In Chapter 5 (Gösta Carlsson), the pro- view with the guardian (usually the mother) blem of the practical objectives of the in- and the boy, an electroencephalogram, a vestigation is related to the theoretical back- social-psychological interview with the ground. In this the first question is whether parents in the home, a teacher questionnaire causal analysis should be the aim, or regarding the boy”s adjustment to school whether it is enough merely to describe the and a telephone interview with the teacher criminality and the delinquent without any to complete the teacher questionnaire. attempt to ascertain the motives behind the School records were also collected for the criminality. It is pointed out that a Subjects studied intensively. All groups were descriptive account can perform great ser- studied by indirect methods, in that inforvice by pointing to symptoms, but that it mation was taken from social welfare and is only under identical conditions, in the criminal records (extensive investigation). same or an equivalent population that the The follow-up study included interviews in description is valid; if an important factor conjunction with enrolment for military is altered, it is doubtful whether the result service and register data. The subjects of will remain feasible. In the following one the investigation were, in the first place, of the questions discussed is that of mul- the control and delinquent groups (intentiple causality, by which is meant that two sively and extensively investigated) and their or more parallel chains of causes and ef- so-called shadows (extensively studied). fects lead to or increase the probability of Further, the investigation included a special criminality. To be able to identify such observation group comprising boys whose chains would imply a great step forward, first crime was a petty one, etc. (extensively provided that their mutual relative fre- studied), and a small group of boys whose quencies could also be determined or assess- first crime was one of violence (intensively ed roughly. Further, the relation between and extensively studied). micro- and macro-perspective is dealt With, The investigation methods and the theoand the question how results referring to retical starting points for the processing one level are related to results obtained on within the various sections are reported in the other level. detail of the in Chapter 8. The purpose A report, in general terms, of the back- social psychological section (Birgitta Olofsground of some of the methods used in son) is to describe the social situations of the the statistical processing, which the investiga- boys studied (home situation, friends, school tion material may actualize, is given in attendance and spare time), in the first place Chapter 6 (Sten Malmquist). A more con- the current situation, but as far as possible

SOU 1971: 49 153

also earlier situations and the changes that background (Blomberg, Nylander, Robins, had occurred. The investigation in this Jonsson) and previous illness and injury. section was based on interviews with the The task of the psychological section was boys, complemented with written replies to to elucidate intellectual, personality psychoi :Y a questionnaire concerned with confessed logical and social factors in å psychological ,l criminality. The design of the interviews the boys studied. This section includes in- 5 1 .s and the choice of variables were character- test, Rorschach test and a picture S telligence ized by several goals, four of which were test of TAT type constructed specially for regarded as principal aims: to find crime the investigation. One of the most important etiological factors and combinations of such hypotheses tested is that boys with criminal factors, to refute erroneous conceptions of behaviour as a symptom usually suffer from the causes of juvenile delinquency, to mental disturbance and often reveal a spedescribe differences between boys in the cial type of personality structure. The delinquent group and the control group, and theoretical frame of reference within clinito isolate factors of prognostic value. The cal psychology used to explain the rise of starting points for the processing within criminal behaviour was partly the psychothis section were three domains of theories, analytical ego psychology (A. Freud, Hartnamely theories of social learning (Bandura mann, Rapaport), and partly an integration & Aronfreed, Staats, and others), of ego psychology, developmental psycholtheories of outsider attitudes and alienation logy and social psychology (E. H. Eriksson). (Becker, etc.), and a theory taking into The information about record data, etc. consideration the current situation (Brian & (Gösta Carlsson and Iba Svahn), is intended Piliavin). to complement the other sections of the The psychiatric section. (Sven Ahnsjö) investigation, and may be fitted into different comprises case histories obtained mainly perspectives. Not least, they will be imporfrom the boys parents (usually the mother), tant elements in background or multisciena physical status and a mental status. From tific interpretations of the subject investigathese, an attempt has been made to give tion material, where different hypotheses are a diagnosis, and to assess the future of the compared. boys in respect of continued asocial develop- Chapter 9 (Birgitta Olofsson) describes ment. As regards the starting points for the crime situation as it appeared from the the processing of the material in this sec- social-psychological interviews with the tion, it is feasible that a combination into 150 boys in the delinquent group in the .m . variables _ specific may support the hypo- main investigation. According to their own theses and theories tested in the other statements, the crime under consideration

._=.:...S.›A›4._1f/44

sections, since the psychiatric section also was not the first one for any of the boys. includes, to a certain extent, environmental Their previous criminality varied greatly, .._ studies (Rutter). Generally Speaking, how- however. Compared with a normal group, ever, the psychiatric section will deal with the delinquent boys had a higher degree the behaviour of the boys, and their person- of criminality. Only 15 per cent of the alities, and the factors which may have boys were alone when the crime was corncontributed to shortcomings in the process mitted. Two or three together was most of growth and thereby to inability to adjust common. Most crimes were committed in behaviour at different levels of develop- the daytime. A quarter of them were comment to various choice situations, and to mitted after 8 p.m. Mainly such crimes learn by experience. As examples are men- as burglary were committed at night. Older tioned the course of pregnancy, premature boys committed crimes at night more frebirth and low weight at birth (Isley, Jons- quently than younger ones. Only four boys son, Werner, etc.), unfavourable early ex- were under the influence of alcohol when periences (Bowlby, Klackenberg), biological committing crimes. In 40 per cent of the

154 SOU 1971: 49

cases the boys were caught in the act. In belief that punishment would be severe. The 25 per cent of the cases the delinquent was criminally most inexperienced boys were discovered more than a week after the those who thought that the punishment crime, and of these some were not discover- would be severe. Practically all the boys ed until more than a month later. Most of were deterrnined that they would not do the crimes were asocial in character, reflect- anything wrong again. Some were rather and to control uncertain. The uncertainty was greatest ing immaturity inability impulses and wishes. Sixty per cent of the among the most criminal boys. crimes were committed on the spur of the In Chapter 10 (Olle Hellberg) a report moment. Scarcely half the boys thought is given of the first crimes from the formal there was any risk of getting caught. As a aspect of penality (gravity of offence, etc), reason for committing a crime despite the and the recorded criminality of the investirisk of getting caught, half of those boys gation group during the follow-up period, stated that they did not think of that at the i.e. up to the age of 18 years. It shows that time, and half that they wanted things a considerably proportion (ca 60 per cent) and thought it worth the risk. The boys of the boys studied in the delinquent group did not think that, as a rule, boys took with shadows relapsed into crime during much account of the risk of getting caught. the follow-up period, while only a small In most cases, crime satisfies a need or a proportion (ca 15 per cent) of the control wish with “shadows committed crimes in the boys. For most boys, parents group control of friends and spare time activities during the same time. There .are some differences between the boys studied and the is quite inadequate. Internalized control in the form of guilty conscience or feelings of shadows in respect of recorded crimiremorse after the crime was also weak in nality, suggesting, but not proving, the many boys. It was not until they were presence of a therapeutic effect of the incaught that they were afraid and remorse- vestigation. ful. The parents reaction to the crime was often strong, with tears, admonition and in some cases corporal punishment. The parents of the most criminal boys often reacted with either indifference or corporal punishment. Other parents usually resorted to strict reprimands. Most of the boys spent a large part of their spare time with friends. In many cases, their companions had criminal records. Police intervention in the circles of companions was common. There is clear relationship between the boys confessed criminality and that of their best friends, the group and the peripheral circle of companions. The less criminal a boy was, the more secretive he was among his companions regarding his misdemeanours. When the companions found out something, their reaction was moral censure. The more criminal boys more often had companions who accepted crime and deplored that they had “been copped”. The view that the consequences would be only a reprimand” or the like was more common than the

SOU 1971: 49

Bilaga 1 Debut och upptäcktsrisk

Av Gösta Carlsson

material är pojkar Klientelundersökningens 1. Det antas lika för alla och opåverkat av i åldern 11-15 år som första gången blivit belastning och andra omständigheter. Under kända hos polisen för tillgreppsbrott. Trots en fix observationsperiod, mel-exempelvis att en begränsad lan åldersgränserna grupp bagatellförseelser ll och 15 år, begår perundantogs är många av brotten tämligen soner ett varierande antal brott, n; deras obetydliga. Vid tidiga diskussioner av klien- reella brottsbelastning uttrycks med n. Entelundersökningens uppläggning restes den dast en del faller ut som registrerade debuinvändningen att undersökningsmaterialet tanter, denna andel betecknas P. Med debut till stor del skulle bestå av pojkar vars lag- förstås officiell eller känd debut. brott hade varit av rent eplsodisk natur Utfallet blir i hög grad beroende av hur och som inte kunde betraktas som mer be- den studerade är fördelad med befolkningen lastade än vad som är normalt; perfekt lag- hänsyn till reell kriminalitet, och härom lydnad är ett undantag både bland ungdom föreligger aldrig någon direkt information.

i

och vuxna. Tillfälligheter hade kommit vissa Nedanstående fördelningstabell (i tabell 1) .å att falla ut som debutanter, det fanns ingen är endast ett exempel. För varje n anges s.. anledning att vänta sig att de skulle skilja en frekvens F, andelen av den totala befolk- å

i

sig från kontrollgruppen i något väsentligt ningen med denna grad av reell belastning.

avseende. Summan av frekvenserna är 1. i

Erfarenheterna har jävat denna uppfatt- Sannolikheten för officiell debut beror ning. Brottsdebutanterna framstår som i av n och k. Är n = 0 kan debut ej inträffa, varje fall icke obetydligt belastade. Ett tec- P blir också 0. Är n=l blir P=k. Är ken är att återfall efter 15-årsgränsen är n = 2 bestäms P genom att sannolikheten påtagligt vanliga (jfr kapitel 10). I samma att ej bli debutant först beräknas. Denna riktning pekar den självdeklarerade brotts- är (l-k)2, följaktligen blir ligheten, brottsgruppen är avgjort mer be- P = 1-(1-k)2 lastad (se 9.1). I det följande kommer en enkel statistisk och generellt förklaringsmodell att presenteras i största P = 1-(1-k) korthet. Den gör inte anspråk på fullständig Andelen debutanter av den totala befolkverklighetstrohet utan är snarare ett slags ningen anges för två värden på k: 0,05 och minimiförklaring i det att den bl. a. visar 0,20. vilka antaganden som inte är nödvändiga. Det bör på nytt betonas att tabell l en- Den arbetar med upptäcktsrisk som en vä- dast är avsedd som illustrativt räkneexemsentlig storhet och kan därför användas för pel och att de antagna värdena kan visa sig att belysa Stockholms särprägel. orealistiska. Avsikten har varit att påvisa Sannolikheten för att ett enskilt brott verkan av upptäcktssannolikheten, och riktskall klaras upp och förövaren bli känd be- ningen av denna effekt påverkas ej av siffertecknas k, som alltså är ett tal mellan O och mässiga modifikationer. Ett urvalsförfaran-

Tabell 1. Exempel på fördelning av reell liggande fördelningen efter reell brottslighet.

kriminalitet och risk för registrerad debut En nämnvärd effekt kan endast uppnås om

(n)

(P) med varierande upptäcktssannolikhet (k) det finns en betydande spridning. Ligger

hela befolkningen samlad på några få värk = 0,05 k = 0,20 P den i kolumnen n kan ingen påtaglig anrikn F P F P P F ning ske. Omvänt, har en anrikning skett

0 0,200 0,00 0,000 0,000 0,000 samtidigt som man föreställer sig att model- 1 0,160 0,05 0,008 0,200 0,032 det att lens antaganden är riktiga, innebär 2 0,140 0,10 0,014 0,360 0,050 3 0,14 0,017 0,490 0,059 det finns en kraftig spridning. 0,120 4 0,090 0,19 0,017 0,590 0,053 Det är rimligt att föreställa sig att sprid-

kan modifieras, exempelvis genom att låta upptäcktssannolikheten för ett enskilt brott de som bygger på debut i officiell mening kommer att anrika materialet (k) variera med antal föregående brott. på individer Även utan sistnämnda modifikation är momed stark belastning i mening många brott; desto starkare dellen väl förenlig med fynden från klientelju lägre upptäcktssannolikhet stockholmsmaterial. En anrikning. undersökningens undersökning med samma urvals- Av tabellen framgår att 14,2 % blir de- förnyad butanter om den lägre upptäcktssannolikhe- metod på en ort med högre upptäcktssannolikhet och lägre reell kriminalitet hade kunten 0,05 lägges till grund; med den högre upptäcktssannolikheten 0,20 blir 41,7 % re- nat ge ett material som varit för svagt belasdebutanter. Det senare värdet för- tat för att tjäna som underlag för en krigistrerade utsätter en kombination av hög upptäckts- minologisk undersökning. i en konsekvens är värd att besannolikhet och hög reell brottsfrekvens Ytterligare sällan torde realiseras. aktas. Den totala observationsperioden, exbefolkningen som Om man betecknar empelvis åldersperioden 11-15 år, kan degodtyckligt personer med 6 eller fler brott som starkt belastade las upp, t. ex. i ettårsintervall, och debutan- (reellt) blir andelen starkt belastade 21 % ter grupperas i tidiga och sena efter debuti ålder. Av samma grundläggande modell föli den totala befolkningen (kolumn F), gruppen registrerade debutanter 48 % jer att de tidiga debutanterna, säg med de- 41 % (k = 0,20). butåldrar 11 och 12 år, skall vara anrikade (k = 0,05) respektive med hög brottsbelastning eller Om gränsen för låg reell belastning lika god- på personer 2 och 3 brott brottsintensitet (brott per år) jämfört med tyckligt dras mellan (n) utgör 50 % av .den totala befolk- sena debutanter, exempelvis med debutålde lågbelastade av registrerade debutan- dern 14 år. ningen i exemplet, ter 15 % om k är 0,05, och av personer På nytt förutsätts en påtaglig spridning för svarande i reell brottsintensitet, effekten stiger med som ej registrerats debut, Likaså om mot klientelundersökningens kontrollgrupp, denna spridning. stiger effekten upptäcktssannolikheten sjunker. Resultatet 56 % med samma låga värde för k. Resultatet men be- vilar omtolkning av den tikan te sig paradoxalt på en obetydlig ror upptäcktssannolikhet digare modellen och behöver ej diskuteras på att sjunkande med få brott i detalj. Det är ej nödvändigt att anta att gynnar personer proportions- En belastade har en brottsintensitet vis mer än personer med många brott. allvarligt annan faktor som påverkar utfallet men vid lägre ålder som är högre än vad de får i exemplet är den bakom- senare. som ej varierats

s0uå1971: 49

Bilaga 2 Översikt över det sociologiska avsnittetl

Av Kerstin Elmhorn

P.M. 10.9.1968

Klientelundersökningens sociologiska av- Intervjun med berör

fp följande proavsnitt syftar till en beskrivning och analys blemområden: av de undersökta livshistoria pojkarnas? 1. Omständigheter i samband med brot-och aktuella situation med avseende på so- tets begående ciala och relationer till ompsykologiska . Uppväxtförhållanden och hemmiljö världen familj, kamrater, skola och myn- . Skolsituation digheter. . Kamratrelationer

9040111450310 Avsnittet omfattar två tidsperioder. Den . Fritidssysselsättningar första omfattar tiden från fp:s födelse fram . Alkohol- och rökvanor till det första undersökningstillfället, som in- . Inställning till religiösa seder och bruk faller i 11-14-årsåldern, för brottsfallens Intervjun kompletteras med att fpdel då vederbörande första gången registre- besvarar skriftligt ett frågeformulär om vilras för straffregisterbrott. Denna del av un- ka lagöverträdelser - utöver de registrerade: kallas huvudundersökning. - som han gjort sig skyldig till. Svaren lig-dersökningen Den andra perioden omfattar tiden efter ger till grund för beräkning av ett kriminalidet första undersökningstillfället till och tetsindex. med inskrivningen till militärtjänst i 18-års- Sociala registerdata omfattar för fp:s för-åldern. Denna del kallas follow-up-under- åldrar och likställda samt samt syskon i* sökning och kommer att redovisas förekommande separat fall fp själv: med undantag för registrerad och självdek- 1. Uppgifter från befolkningsregister om: larerad brottslighet, som brytes ut och ut- namn, födelsedatum, bostadsadress och ci-nyttjas för analys av huvudundersökningens vilstånd samt förändringar som inträffat i data. I den aktuella redovisningen beröres något av dessa avseenden efter fp:s födelse

follow-up-undersökningen endast i förbigå- 2. Uppgifter från om so--

socialregister ende. kontakt cialhjälp, med och åtgärder från Huvudundersökningen består av två de- barnavårds- och nykterhetsnämnds sida efter lar, dels en socialpsykologisk intervju med fp:s födelse fp, dels som samlas in från registerdata 3. Utdrag ur straffregistret olika myndigheter. 4. Utdrag ur kontrollstyrelsens register Pojkarna studeras som en del av sin fa- 5. Uppgifter från taxeringsmyndighet rö-milj. Intervjun innefattar om fauppgifter rande till statlig skatt taxerad inkomst miljemedlemmarnas inbördes relationer, och registermaterialet gäller förutom fp själv 1 För preliminära resultat hänvisas till Elm-också medlemmarna horn 1965. i hans familj, föräldrar/ styvföräldrar i fortsättningen fp som förkortning av för-och syskon. söksperson

SOU 1971: 49

Enbart för fp: själva verket rör det sig ofta om sekundära

från Stockholms kriminal- differenser av symptomkaraktär. Det torde 1. Uppgifter brott samt också vara vanligt att iakttagna olikheter polis om i Stockholm registrerade från barnavårdsnämnden om anmälan om mellan lagöverträdare och laglydiga i första

hand är kopplade till andra karakteristika brott från annan polismyndighet hos jämförda framförallt till socio- 2. Skolbetyg (kompletterar intervjuupp- grupper, redovisas i övrigt i separat av- ekonomiska förhållanden. uppgifterna, Det har framstått som väsentligt att stusnitt) Sociala inhämtas även för ti- dera alla de faktorkomplex som kan samregisterdata och manfattas i begreppet samtidigt. Maden mellan första undersökningstillfället miljö Detta material redovisas i terialet analyseras både med sikte på att fp:s 18-årsdag. ringa in olika förklaringsmönster och på follow-up-undersökningen. utmönstring av förlegade föreställningar.

Denna dubbla målsättning har påverkat va- Variabeluppsättningens beroende av vissa let av studerade faktorer. målsättningar Den stora spännvidden - och mångfalden

avsnittet över vida faktorer - inom det sociologiska avsnittet Det sociologiska spänner Den starka hänger även samman med att undersökningoch vitt skilda problemområden. satsningen på miljösidan motiveras av en en enligt direktiven går ut på en grundläg-

insikt gande kartläggning. Vid sidan av undersökallt mer väldokumenterad om miljöav ningens studium av kriminalitetens orsaksfaktorernas betydelse för uppkomsten kriminellt beteende. Även i de fall, där man faktorer gäller uppdraget att på vidast möj-

skillnaderna mellan unga kan peka på psykologiska och psykiatriska liga bas kartlägga sin och ett normalklientel. Denkriminalitetsorsaker, har dessa ofta lagöverträdare na deskriptiva del av undersökningen avser grund i otillfredsställande miljöförhållanden. av under- att erbjuda ett brett faktaunderlag för vidare Variabeluppsättningen präglas diskussion och forskning på ungdomskrimisökningens inriktning på flera målsättningar. nalitetens område. Bland dess utskiljer sig fyra huvudsyften: faktorer och En betydelsefull del av framtidens kriatt finna brottsetiologiska minalpolitik bör bestå i att tidigt spåra och faktorkomplex förebygga social felutveckling. Faktorer som att vederlägga felaktiga föreställningar orsaker tidigt pekar på risk för kriminell utveckom ungdomskriminalitetens att beskriva skillnader mellan ett brotts- ling blir härvid av värde. Stor vikt har lagts vid att skilja ut prognostiska faktorer. Dessa och ett normalklientel värde. kan, men behöver inte sammanfalla med att utskilja faktorer av prognostiskt de brottsetiologiska faktorerna. Ofta torde Det har spekulerats mycket om orsakerna till kriminellt beteende de uppträda som förebud eller parallellbland ungdom. Uppsymptom till kriminaliteten, exempelvis som fattningarna speglar många gånger personoch idéer och tar sitt stöd i skolk. liga fördomar sådana olikheter mellan och Prognostiska faktorer återfinns dels bland lagöverträdare som ansluter till vederbörandes data om tidiga uppväxtförhållanden, dels laglydiga Utmärkande för denna bland uppgifterna om de förhållanden, som förhandsinställning. typ av debatt är dess inriktning på enstaka råder vid tidpunkten för undersökningstill-

mödrarnas fället. De förra kan utskiljas redan genom förklaringsfaktorer, exempelvis att ställas mot vederbörandes kriminalitetsförvärvsarbete, skolsvårigheter eller ungdomens medan index vid undersökningstillfället. De senare alkoholvanor, »förklaringem mul- faller ut först vid den kontroll mot kriminai verkligheten måste vara komplicerat tifaktoriell. litetsstatus i 18-årsåldern, som företas inom

Vidare kan man spåra en benägenhet att ramen för follow-up-undersökningen.

varje olikhet till en förklaring. I upphöja

Kriminalitetsteori Dessa punkter kan också uttryckas så att barnet i vissa avseenden inte får tillfälle Materialet kommer att analyseras i viss an- eller motivation att lära sig av samhället slutning till Sutherlands »Differential as- beteende. I motsats till den abaccepterat sociation theory» med tonvikt dess strakta på grundteorin lämpar sig de från dengrundsats »Criminal behavior is learned». na avledda förklaringsmodellema för empi- Med en stark risk förenkling går Sutherlands prövning, dels i sin helhet, dels efter teori ut på att kriminalitet är en följd av att upplösning i mer specifika modeller av mera kriminella lösningar anvisats av miljön och räckvidd. I bas begränsad teorisystemets fått utlösande genomslagskraft återfinns de hypoteser som är knutna till l. genom sin kvantitativa övervikt var och en av undersökningsfaktorerna. På 2. och eller genom sin emotionella för- ju högre abstraktionsnivå hypotesprövningen

ankring. sätter in, desto mera indirekt blir denna. Punkterna l och 2 svarar närmast till följande teorielement hos Sutherland och Instrument Cressey: »The specific direction of motives and drives is learned from definitions of och undersök- Frågeschemats uppbyggnad legal codes as favourable or unfavourable. ningsvariablernas definitioner kommer ingå- A person becomes delinquent because of an ende att redovisas i det som

delbetänkande

excess of definitions favourable to violation omfattar för redogörelsen det sociologiska of law over definitions unfavourable to avsnittets deskriptiva resultat. Det samma violation of law. Differential associations det av gäller system hypoteser som är may vary in frequency, duration, priority knutna till undersökningens variabler och and intensity» . vissa kombinationer av dessa (Elmhorn 1960, Genom att applicera några av den dyna- 1964). I det följande skall endast anges några miska psykologins grunddrag på inlämings- grunddrag. processen erhålles en referensram, som ger större utrymme och klarare uttryck för det Konstruktion och användning emotionella inslaget i teorin än hos Sutherland och Cressey: Frågeschemat har utarbetats speciellt för En brottslig handling är uttryck för att klientelundersökningen. Det har byggts upp den lagbestämmelse, som överträdes vid i etapper, varav den första syftade till utbrottstillfället, då saknar relevans för över- av fasta svarsalternativ. prövning trädaren på grund av bristande överenstäm- Formuläret konstruerades med sikte på melse mellan samhällets och lagöverträda- en bunden intervju. Frågorna hade en fast rens normsystem. Denna brist kan gälla formulering och var avsedda att ställas i en större eller mindre delar av normsystemet bestämd ordning. Svaren skulle i möjligaste och kan gå mer eller mindre på djupet av mån transponeras till mest närliggande svarspersonligheten. Den kan också förete tids- alternativ.

mässiga och situationsbetingade variationer. Dessa huvudregler har tillämpats med be- Samhällsavvikande normsystem antas i hu- tydande modifikationer, som motiverats av vudsak i enlighet uppkomma med följande överordnade målsättningar. Så framstod det förklaringsmodeller. till exempel som viktigare att frågornas in- 1. Bristande överensstämmelse mellan nebörd sätt av olika uppfattades på samma normkällorna föräldrar, kamrater, mass- fp, än att ordalydelsen alltid var den samma. media - och samhällets normsystem innebär därför Formuleringarna anpassades till fpzs risk för överföring av avvikande normer begåvnings- och mognadsnivå. 2. Emotionella i relationerna På liknande störningar sätt har regeln om frågornas mellan barn och föräldrar försvårar över- brutits av ordningsföljd ett överordnat föring av samhällsanpassade normer. önskemål om så samtalsliknande intervjue.

SOU 1971: 49

som möjligt. Spontana berättelser har inte korrigerats med hänsyn till registeruppgifavbrutits, även om fp kommit in på förhål- terna. landen som formulärmässigt hör hemma på En liknande kompletterande och korrigeannan plats i intervjun. rande roll spelar en telefonintervju med Vidare har informationen betraktats som fpzs lärare och en intervju med föräldrarna det primära och inte markering av visst i hemmet. Upplysningar från dessa intersvarsalternativ. Hellre än att pressa in ett vjuer, som redovisas i ett självständigt avsvar under en viss markering med dålig snitt, påverkar bedömningen av vissa samtäckning av den aktuella punktens innehåll manfattningsvariabler i det sociologiska avhar anteckning gjorts av hela svaret. Som snittet. överordnad regel har gällt att informatio- Tillgängligt material ingår i ett hierarkiskt nens kvalitet betraktas som mer väsentlig system av variabler (Elmhorn 1964). Basdata än dess form. ingår i enkla basfaktorer, som i sin tur vägs Flexibiliteten i intervjuteknik och proto- samman i sammanfattande faktorer på en kollföring har motiverats av intervjuns längd högre generaliseringsnivå och, på grund av och dess många gånger emotionellt påfres- det bredare underlaget, med större tillförlittande innehåll. Intervjun tog mellan två och lighet. Så svarar exempelvis olika faktorer tre timmar att genomföra. I de fall då den mot ett visst förhållande under tiden före 10drog ut på tiden delades den upp på två årsåldern och vid tiden för undersökningsbesök. tillfället. Dessa faktorer samvägs därefter Som regel bildas undersökningsvariab- man till en helhetsbild av förhållandet ifrålerna genom informationstillskott från ett ga. Sammanvägning mellan intervjufaktorer flertal frågor med flera svarsalternativ. En- och registerfaktorer hör hemma i faktordast undantagsvis korresponderar svaret på hierarkins toppskikt liksom Sammanvägning en enda fråga mot en variabel. Vid samman- med faktorer från andra avsnitt. vägningen av den mångstrukturerade infor- Med de beskrivna principerna för vamation, som sammanfattas i en viss variabel riabelkonstruktion och utvärdering av inuppstår flera kombinationsmöjligheter än formation intar utvärderingsprocessen en som låter sig formaliseras och redovisas. central roll med större spelrum för subjek- Variablerna kommer att definieras opera- tiva inslag än som är vanligt i sociologisk tionellt via de frågor som används för att forskning. För att förhindra att avsnittslefå fram den specifika variabelinformatio- daren tolkar materialet i enlighet med hynen. De olika variablernas bedömningsska- poteserna har utvärderingen av intervjuerna lor kommer att beskrivas genom i huvudundersökningen utförts av en utomexemplifiering av innebörden av skalornas ytterpo- stående person med tillämpning av givna ler och mittpunkt. variabeldefinitioner och skalstegsbeskrivningar. För jämförelsens skull har 30 intervjuer Utvärdering av insamlat material i huvudundersökningen även bedömts av Intervjun ger en bild av hur fp själv uppfat- avsnittsledaren. Avsnittsledaren kommer tar och framställer sin situation vid under- också att svara för den koncentration av sökningstillfället och så långt bakåt i tiden information som ligger i den tidigare nämnhan kan minnas. Denna subjektiva bild da sammanvägningen mellan toppfaktorer kompletteras på vissa punkter av register- från det sociologiska avsnittets båda delar data. samt mellan dessa och faktorer från andra Intervju- och registermaterialet redovisas avsnitt. dels separat som den rent subjektiva, respek- Som huvudregel för utvärderingen av intive rent objektiva bilden av vissa förhållan- tervjumaterialet gäller att svaren tolkas i så den, dels tillsammantagna i beskrivningar, nära anslutning till den omedelbara innedär fpzs uppgifter vägts mot och eventuellt börden som möjligt. Psykologisk tolkning

SOU 1971: 49 161

11-712137

blir endast aktuell i de fall, där frågorna belastning, brottsdebut, tidig planerade laggäller symptom på bakomliggande relatio- överträdelser som genomförts under medve-

ner eller vid inbördes motsägelsefulla svar. tet risktagande, ingen önskan eller förhopp- ;namn

an: . Vid hopvägning av uppgifter från fp och ning om att för framtiden kunna avhålla .;-,, dennes föräldrar tillmätes som regel de förra sig från lagöverträdelser samt kamrater och/ större värde, eftersom de kan antas vara eller familj, som inte tar avstånd från den mindre anpassade till konventionens krav olagliga aktiviteten, tyder på en hög sannooch därför mer trovärdiga. likhet för vidare utveckling i kriminell rikt- Vissa intervjudata - med tyngdpunkt på ning. En tidig asocial inriktning och idenemotionella familjerelationer, skolförhållan- tifiering förstärkes genom gillande från de den, fritidssysselsättningar, rök- och alkohol- personer som fungerar som förebilder och vanor - har i skriftlig form överlämnats till samtidigt betyder mest emotionellt. det psykiatriska avsnittet, där motsvarande Bilden kan givetvis uppvisa alla grader frågor riktats till fp:s mor i och för studium av asocialitet, från den ovan beskrivna till av differensen mellan B- och K-grupp be- den lättaste och mest tillfälliga, där flertalet träffande samstämmigheten mellan fp:s och faktorer verkar i socialiserande riktning. moderns svar. Resultaten av denna jämfö- Prognoserna uppvisar en motsvarande varelse redovisas inom ramen för det psykia- ration. Med ledning av den kriminalitet triska avsnittet. Det bör observeras att jäm- registrerad och Oregistrerad som maniförelsen endast gäller enskilda svar och inte festeras fram till 18-årsåldern kan man fastde variabler, vari svaren ingår i det socio- ställa de olika faktorernas prognosvärde. logiska avsnittet. Redan nu kan dock sägas att fp:s förväntningar på sig själv med avseende på Innehåll och hypoteser framtida laglydighet troligen är av central Närmast betydelse. följer en presentation av huvudfaktorerna i avsnittets olika intervjudelar och några av de därmed förknippade hypo- U ppväxtförhållanden och hemmiljö teserna. Enligt den allmänt psykodynamiska syn som jag ansluter mig till, förutsätter socialise- Omständigheter i samband med brottets ringsprocessen barnets Övertagande och begående känslomässiga accepterande (internalise- Bland olika omständigheter i samband med ring) av föräldrarnas regel- och normsystem

brottets begående fästes särskilt avseende - sådana emotionella relationer mellan barn

vid om brottet varit planerat eller av im- och föräldrar som underlättar barnets idenpulskaraktär samt om det föregåtts av nå- tifiering med föräldrarna. Eftersom undergon riskbedömning. Fpzs reaktion efter brot- sökningen gäller pojkar, har faderns roll tet inklusive hans egen anpassningsprognos som identifieringsobjekt en central betydelhar också intresse liksom kamraternas och se, som ägnas särskild uppmärksamhet. Såföräldrarnas inställning till det inträffade. lunda studeras varje aspekt av relationerna Andra faktorer som hör till bilden är givet- barn - föräldrar med genomgående sepavis såväl den aktuella överträdelsens typ och rat behandling av fadern och modern. I en svårhetsgrad som fp:s totala brottslighet, ofullständig familj, där fadern eller fullvärdess omfång och varaktighet. saknas - särskilt dig ersättare föreligger Prognosen antas hänga samman med gra- för en pojke - risk för ofullständig eller den av vederbörandes asocialitet. Förutom snedvriden socialisering på grund av avgenom asocialitetsyttringarnas art, mängd saknaden av manligt identifieringsobjekt. och varaktighet kan denna bedömas med Ett led i identifieringen består i att barledning av fp:s egen rolluppfattning bakåt net motiveras i sin anpassning genom att och framåt i tiden. En kombination av hög belönas emotionellt med uppskattning och

162 SOU 1971: 49

accepterande från föräldrarnas sida. Häri delaspekter av dessa relationer. Innebörden ligger den stora skillnaden mellan positiva av de senare är av symptomatisk karaktär. sanktioner och negativa dvs. olika typer av Bostadsstandard straff. De senare kan visserligen inskärpa Övrig materiell standard vilka beteenden som inte lönar sig, men de Samvaro mellan barn och föräldrar bidrar inte till att det önskvärda beteendet Tillsyn och omvårdnad integreras i personligheten. En ytlig anpass- Fritidsgemenskap ning, som åstadkommits med negativa me- Konsekvens i uppfostran del, håller sällan för påfrestningar, vare sig Föräldrarnas sociala ambitionsnivå med det rör sig om inre impuls- eller yttre fres- avseende på fp telsetryck. Fpzs anpassning till hemmets krav Med ovansteånde schematiska bild av Konflikter med anledning av hemmets socialiseringsprocessen har jag velat förkla- krav ra den stora vikt som lagts vid de emotionel- Styrkan hos föräldrarnas reaktioner vid la relationerna mellan pojken och hans för- konflikter äldrar liksom vid vissa drag i de uppfost- Omfattning av fysisk bestraffning ringsmetoder som tillämpas inom familjen. Fpzs attityd till föräldrarnas uppfostrings- Härmed avses då inte endast frågan om principer sanktionsmetoderna utan också hur stor tid Förekomst, arten och graden av alkoholbarn och föräldrar tillbringar tillsammans. missbruk i hemmet Ju mera samvaro desto effektivare blir för- Tecken hos föräldrarna på negativ attiäldrarnas roll som förebilder och norm- tyd till gällande normer och rättsuppfattning förmedlare. Identifikationsgrad beträffande fadern Härmed kommer vi över på den kompli- Relation far-son kation, som ligger i att socialiseringsproces- Relation mor-son sen kan leda till samhällsfientliga normer Föräldrarnas inbördes relationer och beteendemönster i de fall, där den ena Emotionellt hemklimat eller båda föräldrarna är asociala. Progno- För samtliga faktorer gäller att skilda sen måste därför göras beroende av inne- bedömningar för tiden före och efter 10 hållet i uppgostran, dvs. föräldrarnas kvali- år sammanvägts till en helhetsbedömning tet som normkällor samt deras ambitions- för hela uppväxttiden. och kravnivå visavi sonen. Även en för- Fp med förhållanden, som motsvarar neälder, som inte är medlem av familjen, kan danstående sex konstellationer, antas dels i sin frånvaro i viss utsträckning fungera uppvisa betydande kriminalitet, dels löpa som förebild, vilket har särskild betydelse risk för fortsatt kriminalitet. Faktormönstnär det gäller asociala fäder i deras roll som ren presenteras i gravhetsordning från den manlighetsideal. mest till den minst kriminalitetsdisponeran- I vissa fall kan familjens ekonomiska vill- de konstellationen. kor tolkas som ett symptom på dess sam- 1. Emotionellt synnerligen bristfällig milhällsanpassning. Gustav Jonsson har med jö med bl. a. alkoholmissbruk hos någon sin avhandling »Delinquent boys, their pa- av föräldrarna: rents and grandparents» pekat på. att de alkoholism i hemmet mest underprivilegierade i samhället ofta ut- dåliga emotionella relationer till modern bildar en samhällsfientlig syn, som överföres och fadern till barnen. omfattande aga Nedan följer en förteckning över de cen- låg samvarofrekvens med föräldrarna trala faktorerna inom delavsnittet hemmil- ingen eller ringa omvårdnad från föräldjö. Några utgör direkta mått på de emo- rarnas sida tionella relationerna mellan barn och för- kall och/ eller hård emotionell ton i det äldrar, medan flertalet svarar mot olika språkliga umgänget med föräldrarna

SOU 1971: 49 163

negativ inställning hos fp gentemot för- Misslyckanden på olika sociala områden äldrarnas uppfostringsprinciper samverkar i en ond cirkel. Barnets självkäns- 2. = l. fast utan alkoholmissbruk - la minskar, som samtidigt omgivningens emotionellt synnerligen bristfällig miljö uppskattning av honom minskar, när han 3. Föräldrarna har officiellt registrerade misslyckas i skolan. emotionella och sociala svårigheter och er- Likväl torde bristande skolanpassning enbjuder en emotionellt bristfällig hemmiljö: dast sällan vara den direkta orsaken till lagförekomst av symptom 1-5, 7 i psykiatris- överträdelser. Snarare förhåller det sig så ka avsnittets förteckning över psykisk in- att social felutveckling först kommer i dasufficiens gen vid kontakten med skolans krav. Missföräldrarna har erhållit socialhjälp anpassningen i skolan, som ofta tar sig någon av föräldrarna antecknad i kon- uttryck som skolk, utgör ett symptom på trollstyrelsens register en allmän brist på social anpassning, som åtgärd av nykterhetsnämnd gentemot nå- samtidigt eller senare också manifesterar gon av föräldrarna sig i lagöverträdelser. någon av föräldrarna vårdad för mental Givetvis förekommer även fall, där veohälsa derbörande söker kompensera sig för missemotionellt bristfällig hemmiljö lyckanden på skolans område genom att i hög konfliktstyrka i umgänget barn-för- stället lyckas på det motsatta området, det äldrar asociala. Den amerikanske sociologen Merc 4. Känslo- och instabilitet ton vill - i »Social and social normmässig theory och inkonsekvens: structure» - förklara en stor del av ung- Stor differens i relationen till modern domskriminaliteten med att de ungdomar resp. fadern som förvägras tillgång till socialt accepteinkonsekvent uppfostran rade vägar till framgång i stället väljer illehög konfliktstyrka i umgänget barn-för- gala medel. Cohen har i »Delinquent boys» åldrar framlagt tanken att de ungdomar, som är 5. Likgiltig och kravlös hemmiljö utan avstängda från normala utvägar till framsociala ambitioner för fpzs räkning: gång, skapar sig en bild av framgången IK lägst 100 som utgör en negativ spegelbild av det sofp har ej planer på teoretisk utbildning cialt accepterade. fp röker Möjligheterna till undervisning för alla låg kravnivå från föräldrarnas sida är så mycket mer gynnsamma i Sverige än föräldrarna har låga sociala ambitioner i USA att det är tveksamt i vilken utsträckvisavi fp ning Mertons och Cohens teorier kan till- 6. Krävande social miljö som ej ger till- lämpas på svenska förhållanden. Det är räckligt emotionellt stöd (revoltbetonad sällsynt att någon behöver avstå från utsocialgrupp I-II-pubertet): bildning enbart av sociala eller ekonomiska socialgrupp I-II skäl. Men vi kommer inte ifrån att en del emotionellt bristfällig hemmiljö barn på grund av brister i begåvningen och hög kravnivå från föräldrarnas sida en av studier ointresserad hemmiljö inte hög konfliktstyrka i umgänget barn-för- kan utnyttja den utbildning som står till åldrar › buds. Troligtvis äger teorierna om asociala föräldrarna har höga sociala ambitioner mål och medel viss tillämplighet på denna visavi fp kategori. Det främsta tecknet på den missanpassning, som det här är fråga om, är dåliga skolprestationer och låga betyg. Även Skolsituation här hör skolket ofta med i bilden som Bristande skolanpassning anföres ofta som symptom på att något är galet och utlöser en bidragande orsak till tidig kriminalitet. den flyktmekanism som kallas skolk.

164 SOU 1971: 49

Bland skolavsnittets faktorer har utbildattityder inte accepteras av de vanliga kamningsplanerna särskilt intresse som ett mått raterna, stöts bort och drivs samman med

på den sociala ambitionsnivå, som antas be- andra outsiders till där marginalgrupper, stämma vederbörandes till sam- man lever till inställning upp omgivningens negativa hällets krav även på det rättsliga området. att omsätta sina samförväntningar genom Planer på högre som reutbildning tyder hällsfientliga attityder i praktiken. gel på identifiering med samhällets målsätt- samverkar Troligtvis ofta positiv och neningar och anslutning till gällande rättsgativ selektion. regler. Sambandet förstärkes oftast via för- Den asociala gruppens lagöverträdelser äldrarnas mer eller mindre kan förklaras samhällsanpas- på flera sätt, dels som sumsade attityd. man av de ingående medlemmarnas indi-

Huvudfaktorerna inom delavsnittet skol- viduella kriminalitet, dels som en gemensituation: sam aktivitet, som markerar gruppens sär-

Utbildningsplaner ställning och avståndstagande från samhäl- Anpassning till gällande kunskapskrav let i övrigt. Den senare förklaringen över-

Omfattning av skolk ensstämmer med Cohens, som ser gängkri- Debutklass för skolk minaliteten som en reaktionsbildning eller Popularitet i klassen en protesthållning. Relation fp-lärare På det tidiga utvecklingsstadium, som

Skolanpassning vår undersökning studerar, är båda synsätten tillämpliga i viss utsträckning och

inget i renodlad form. Likaså torde det va- Kamratrelationer ra för tidigt att se den asociala gängaktivi- Detta delavsnitt har konstruerats med ut- teten som uttryck för asocial träning och gångspunkt från flera olika teorier om kam- nyttoinriktning som Cloward och Ohlin gör raters, - - roll i krimigruppens gängets i »Delinquency and opportunity» .

nalitetsutvecklingen. Teorierna utesluter in- Överhuvudtaget synes de amerikanska teote varandra. De synes snarare komplettera rierna, som utvecklats mot bakgrund av

varandra genom speciell giltighet förhållanden i de amepå olika mycket särpräglade stadier av kriminaliseringsprocessen. rikanska storstädernas slumområden, inte

I Stockholm finns inga områden med en- ha direkt förhåltillämplighet på svenska bart asociala och landen. gäng. Samhällsanpassade asociala pojkar lever och bor sida vid sida. Om man däremot betraktar gängets roll De grupper, som utmärkes av att medlem- ur inlärningspsykologisk synvinkel, måste

marna i genomsnitt till man konstatera gjort sig skyldiga att en kamratgrupp, som fler lagöverträdelser än övriga pojkar i om- man är emotionellt beroende av och till-

givningen, måste uppkomma genom en el- bringar största delen av sin fritid med, ler flera olika selektiva processer. sannolikt är en normkälla av största bety-

Man kan härvid tänka sesig en positiv delse. Den ständiga kontakten med positiva lektiv mekanism, som består i att barn från till asocialt attityder beteende bidrar till att likartade miljöer, med liknande normsystem fördjupa gruppmedlemmarnas asocialitet eller brist på normer attraherar varandra ett antagande som är i linje med »Differenoch sluter sig samman. I sådana fall kan tial association theory» i Sutherlands och gruppkänslan accentueras genom en upp- Cresseys tappning. levd särställning visavi omvärlden. De särskilda mekanismer som utvecklas

Jämsides med den selektionen inom positiva ett gäng till stöd för asociala aktivifungerar i andra fall en negativ. Denna teter har studerats av Gordon och Sykes kan beskrivas så, att de pojkar, som på och Matza, som publicerat uppsatser härom grund av negativa avvikelser beträffande i »The American Journal of Sociology», social bakgrund, personlighet, normer och vol. LXIX och i »American Sociological

SOU 1971: 49

12-712137

Review», vol. 22 samt av Matza i »Del- F ritidssysselsättningar inquency and Drift». I kapitlet om teorier bland I detta delavsnitt deom brottslighet barn och ungdom har ingår huvudsakligen Gustav Jonsson sammanfattat dessa ameri- skriptiva, symptomatiska och prognostiska kanska faktorer, vilket bör poängteras, eftersom hatsociologers synpunkter på följande sätt: »Tvärtom finner man hos dem (de hörande faktorer i populärdebatten ofta delkulturer) psy- med orätt framställes som orsakande eller unga i kriminella speciella försvarsmekanismer såsom förne- motverkande kriminalitet. Detta gäller exkologiska kande av eget ansvar, av att offret, t. ex. empelvis besöksfrekvens på ungdomsgård, i scoutverksamhet, motor- o:h en homosexuell, har rätt till skydd etc. Ge- deltagande nom en sådan »neutralisering» förvandlas idrottsintresse. lagöverträdelsen i förövarens egna ögon från För tre faktorer är dock klassificeringen straffbar till straffri i ovanstående hänseende mera tveksam, handling» Beträffande kamratrela- nämligen för vantrivsel med bostadsområlagöverträdarnas tioner har jag för övrigt anslutit mig till det ur fritidssynpunkt, passivitet och hög att deras kontaktnät är vida- exponering för våld i massmedia. I huvuduppfattningen re och lösare än kontrollfallens. På grund sak fungerar dessa som symptom på miss-

av sociala och emotionella brister uppehål- anpassning. Samma bostadsområde kan sålunda få ler och nöjer de sig med ytligare och mindvarierande av olika re personliga kamratrelationer, som i gen- mycket betyg pojkar. Socialt anpassade sätter högre betyg än gäld etableras lätt och med många. I delavsnittet Kamratrelationer missanpassade. Detta utesluter dock inte att ingår material för prövning av de teorier som nämnts bristfälliga fritidsanordningar kan spela en av huvudfaktorerna ne- viss kausal roll genom att vända intresset ovan. Några följer dan: mot olagliga aktiviteter, särskilt för passiva

Antal kamrater totalt och per träff pojkar. Beträffande föreställer man Förekomst av utomgruppskontakter passiviteten Förekomst av bästa vän sig gärna att den också går hand i hand med bristande motståndskraft mot kamra- Grupptllhörighet storlek ternas förslag till olagliga handlingar. Fram- Gruppens för allt tyder passiviteten för- Medlemskonstans i gruppen på bristande måga till sådant konstruktivt handlande som Kamratspridning Stabilitet i kamratrelationerna med tillåtna medel ger tillvaron spänning inbördes beroende och innehåll. Man kan därför räkna med Gruppmedlemmarnas Förekomst av ledare att passivitet även utgör ett tecken på att aktivitet fp uplever en viss tomhetskänsla. Risken Gruppens Kamratsamvaro för att denna fylles ut med asociala aktivibland kamrater tete blir särskilt hög i kombination med Status och popularitet på »hemmaplan» sådana svagheter i normsystemet, som ofta bland klasskamra- blir av samma brister i barn-för- Status och popularitet följden ter äldrakontakten som ligger bakom passivitebland kamrater ten. Popularitet Beroende av kamratnormer Även beträffande exponering för våld i skötsamhet massmedia råder rätt komplicerade sam- Krav på kamraternas Kännedom om kamratkriminalitet före band. Barn som på grund av bristfälliga brottet emotionella relationer i hemmet utvecklat Alkoholbruk i kamratkretsen en avvikande personlighet - med bl. a. pas-

Kriminalitet i kamratkretsen sivitet, otrygghet och ångest med åtföljantill de onormalt - attraheras i Kamraternas inställning fprs brott, spänningsbehov större än andra barn av våld upptäckt och anpassningsprognos utsträckning

166 SOU 1971: 49

i serier, i TV och på bio. Som tidigare fram- aktualitet och omfattas därför inte av unhållits har just dessa barn svagheter i normdersökningen. systemet, som gör dem mottagliga för vålds- Tidig debutålder för rökning och för ålpropagandan, särskilt som denna uppvisar dern omfattande tobaksbruk antas ha beviss överensstämmelse med föräldrarnas värde tydande prognostiskt inte därför samhällsfientliga attityder. Därifrån är dock att tobaksrökning i och för sig skulle vara steget långt till att anta att massmediainfly- en asocial vana, men därför att den antingtandet skulle till begångna

bidragit lagöver- en tyder på att föräldrarna är likgiltiga för

trädelser. I de åldrar om- sonens hälsa och vanor undersökningen och därmed även fattar det här är fråga om möter alltför för och hans pojken själv uppväxtförhålobetydliga brott för att de skulle ha inspire- landen, eller därför att den tyder på att fp rats av massmedia. Hög exponering för mass- sätter sig över föräldrarnas önskemål att han mediavåld påverkar troligtvis vederbörandes inte skall röka. Det senare alternativet utframtida beteende i olika situationer, men gör i sin tur ett tecken på att socialiseringbör i det aktuella främst be- - eftersom sammanhanget en är bristfällig det rör sig om traktas som ett symptom och på psykisk små pojkar och många cigarretter, vilket social felutveckling. är något annat än vanlig smygrökning.

Alkohol- och rökvanor Religiösa vanor och attityder

Även för detta delavsnitt gäller att fakto- Eftersom vanor religiösa och attityder är rerna på den aktuella åldersnivån huvudsak- ett uttryck för anpassning till vissa av samligen är av symptomatisk och prognostisk hällets värderingar, antas förekomsten härkaraktär. av vara kopplad med anpassning till sam- Missbruk av alkohol är inte orsak till hällets regler i övrigt. begångna lagöverträdelser men uppträder pa- Medvetet avståndstagande från religiösa rallellt som ett symptom missan- vanor på social och en anti-kyrklig attityd betraktas passning. De bakomliggande orsakerna till å andra sidan som ett så starkt uttryck för kriminalitet och alkoholmissbruk är troliintresse för etiska frågor att även detta kan gen besläktade. I båda fallen återfinns tidi- antas vara förbundet med en anpassning ga emotionella störningar och anknytning till samhällets rättsregler. till asociala förebilder. En stark religiös intresseinriktning hos för- F kommer att ut- äldrarna

ollow-up-undersökningen kan i vissa fall ge upphov till kon-

visa vid vilken ålder alkoholens klassiska flikter med barnen. Sådana konflikter kan roll som kriminalitetsfaktor träder i funkge trotsreaktioner med inslag av kriminalition - i varje fall i den bemärkelsen att tet. Detta torde emellertid vara sällsynt och brott och alkoholbruk tidsmässigt följs åt. förekommer endast i de fall troligtvis där Tidigt bruk av alkohol antas inte vara föräldrareligiositeten tar sig hårda och fientnågot symptom på vare sig begynnande kri- liga uttryck på grund av en redan existeranminalitet eller alkoholmissbruk, så länge det de negativ attityd till barnen. rör sig om sedvanligt bruk vid festliga till- Som helhet väntas undersökningen ge befällen och inom familjens ram. Alkohollägg för ett mycket svagt religiöst intresse bruk tillsammans med kamrater får där- hos fp och deras föräldrar. I den mån reliemot för 11-15-åringar betraktas som ett vanor giösa förekommer, antas de i stor dåligt tecken, speciellt om fp så tidigt låter utsträckning vara av ytligt konventionell kabruket gå så långt som till onykterhet. Det- raktär. samma gäller missbruk av thinner eller tabletter. Under den period då materialet samlades in hade narkotikaproblemet ännu inte nått

SOU 1971: 49

3: 1 som berör Brottssituationen

Bilaga Intervjufrågor

(kap. 9)

Ni hade inte smakat sprit tidigare samma Vi har hört efter hos polisen, vilka av våra pojkar som finns i deras register. De sade dag? att Du hade . . . (t. ex. tagit en transistor i Hur kändes det efteråt, när det var gjort? en radioaffár). Kan_ Du berätta lite grann Åkte ni fast med detsamma eller hur lång om hur det gick tillända från början? tid tog det? Du var alltså inte ensam om det här? Vad sade och gjorde din pappa, när han Hur många var_ni med dig? fick reda på det här? Vad var det för var det dina Vad sade och gjorde din mamma, när hon grabbar, vanliga kamrater? fick reda på det här? _ Hur kom Du ihop med dem då? Och vad sade dina kamrater - de som Har någon av de andra varit fast för po- inte varit med om det? lisen förut? Har Du gjort något mera sedan dess? Hur många då? . Vad har Du hittat på nu då? Hur tror Du att det i fort- Vem kom först på att göra det här? själv går När började ni först att prata om det? sättningen? Tror Du att Du kommer att gö- Var det ingen som trodde att det kunde ra om sådana saker? vara risk att åka fast, och började prata om Varför tror Du det? det? V Vad tror de andra grabbarna för sin del, Vem var det? har ni pratat något om det? Du själv då, tänkte Dupinte på det? Vad kan få grabbar att sluta upp att göra Hur kom det_ sig att ni gjorde det ändå? olagliga saker?

Hade ni gjort _riågot sådant förut utan att

åka fast? Hur många gånger? _

Räknarigrabbar i allmänhet inte med att

det är någon risk att åka fast? Varför tror de inte det? V Hur tror _de att det går, om man åker fast? Varför det? Varför tyckte ni den gången att ni skulle göra det här, minns Du det, hur ni tänkte då?

168 SOU 1971: 49

3:2 Variabeldeñnitioner till Brottssituationen

Bilaga

(kap. 9)

Brottets svårighetsgrad enl. fri bedömning 2. Umgås någon gång i veckan med kamrater. 1. Helt bagatellartat, ofta i samband med 3. Umgås med kamrater på eftermiddaokunnighet om att det är ett brott. gen och/ eller några kvällar i veckan. 2. Mindre allvarligt t. ex. lån av grejor, 5. Träffar sina kamrater i stort sett varsom står utomhus och tillsynes ingen ägare je dag, både eftermiddag och kväll. har (slängda mopeder, grejer på byggen). 3. Snatterier av mindre slag. Alla sorters övergångsformer, som ej är direkt ba- Kontroll över kamrater och fritid

gatellartade, men ej heller har krävt pla- 1. Ingen eller minimal kontroll. Pojken nering eller forcering av hinder. vistas oftast utanför hemmet på sin fritid. 4. Pojken måste forcera något hinder. Vet Han talar inte om vart han skall eller vad absolut att det är förbjudet. Ex. snatteri av han gör eller ljuger för föräldrarna. Föräldstörre föremål, bryta upp lås, ta saker för rarnas till kontroll är liten bemöjlighet att sälja och skaffa vinning. roende på likgiltighet och/ eller slapphänt- 5. Brottet oursäktligt, krävt initiativ och het från deras sida, eller, på grund av att planering, forcerat lås, ev. våld mot per- eller därför pojken ej låter sig kontrolleras son. Det stulna har högt värde (t. ex. bil att båda föräldrarna arbetar och inte hinner i eller bra motorcykel) och är ej tänkt som med pojken. . bara lån. 3. Normal kontroll. Föräldrarna har re-

striktioner och önskemål om pojkens kam- I m puls eller plan rater han och sysselsättningar, frågar vart

1. Impuls. Dvs. den överläggning som går och vad han gör. Pojken har dock en eventuellt förekommit skall ha skett ome- del hemligheter för sig och kontrolleras inte

delbart före brottet och på brottsplatsen. idetalj. 2. Korttidsplan. Planerat i förväg. Gått 5. Kontrollen över vad pojken gör är ett stycke för att kunna utföra brottet. Ta- maximal, antingen därför att pojken alltid lat om det tidigare på dagen. är hemma, så att hans ,fritid är helt kon- 3. Plan. Ordentligt uttänkt och planerat trollerbar, eller därför att föräldrarna inte

iförväg. släpper honom ur sikte.

Kamratsamvaro Reaktion efter brottet?

l. Pojken umgås aldrig eller helt spora- 1. Bra. - .- diskt med kamrater. 2. Inget särskilt (axelryckning).

SOU 1971: 49

3. Ångrar men ej stark samvetsnöd, rädd. inte det», »man kan aldrig vara säker» till 4. Rädd, samvetsnöd. »det är möjligt eller troligt». 5. Helt olycklig. Glad att bli 5. Pojken tänker inte avhålla upptäckt sig från och få saken ur världen. brott.

Pojkens brottsreaktion enl. föräldrarna

»Hemintervjum 1. Var som vanligt, visade inget. 2. Visade inget öppet, men föräldrarna kunde ana ånger, rädsla eller skamskänslor. 3. Rädd, ledsen - men kortvarig, ej djupgående reaktion. 4. Olycklig. 5. »Alldeles förstörd» »Ch0ckad».

Föräldrarnas brottsreaktion 1. Likgiltiga. 2. Konventionell reaktion. 3. Normal allvarlig tillsägning. 4. Uppskakade. »skällde och gick på» Grät. 5. Som 4 samt stryk eller annat straff. Hård reaktion.

Bästa vännens krim. belastning Gruppens krim. belastning Kamratkretsens krim. belastning 1. Ingen har varit fast för polisen eller gjort något som han kunde åkt fast för. 2. Enstaka bagatellbrott eller trafikbrott (skjutsat på cykel, åkt moped osv.). 3. snattat, pangat gatlampor eller dylikt men ej systematiskt eller kontinuerligt. 4-5. Alla har gjort något: snott mopeder, snattat i butik eller dylikt. Allvarligare och mer systematiskt genomförda brott. Vanebrottslighet. Gruppen = den intima han brugrupp kar umgås med. Kamratkretsen = de kamrater han har utanför gruppen, sporadiska kontakter.

Pojkens egen brottsprognos 1. Aldrig mera begå brott. 2-4. Olika grader av osäkerhet på om pojken kan låta bli att begå brott från »tror

170 sou 1971: 49

3: 3 de olika variablernas

Bilaga Fördelning av pojkar på

skalsteg eller kategorier (kap. 9)

1 Inbrott vån. och añär 12 Summa 15° Inbrott skjul el. d. 22

Impulsbrott - planerat brott

ârâiârââttâlâ * 90

Impuls Summa 15° 41 Korttidsplan. planerat 17

Ordentligt Uppgift Saknas -2

Brottets svårighetsgrad, formell bedömning Summa 15° Skalsteg 1, böter 54 » 2, fängelse 71

» 3, fängelse minst en månad Form av upptäckt

_25_

Bar gärning 62 summa 150

Brottets svårighetsgrad, fri bedömning

.. .

1:;

äálmånêd

Skalsteg 1, låg sa ert, ej bar gaming ___ » 2 25

» 3 55 Summa 1 50

» 4 47

» 5 hög Tidpunkt för brottet Ä)

1 Kriminalitets- Före det Efter det Summa 150 index aktuella brottet aktuella brottet

vid brottstillfället

2 Alkohølpâverkad

“f” å 33

» 3 36 32 Alkoholpåverkad

» 4 34 55 E] alkoholpåverkad LG » 5 Summa 150

_49 is_

Summa 150 Summa 150 Resonemang vid brottet Visste inte att det var förbjudet 10

deltagare 3 » 32 Ville ha saker 28 saknas 2 Vet ej ll Uppgift Summa 150 Summa 150

SOU 1971: 49

Var det ingen som trodde att det Samvaro med kamrater kunde vara risk att dka fast? skalsteg 1, låg 1 Någon trodde risk 61 » 2 8 Ingen trodde risk 49 » 3 20 Tänkte inte på det 34 » 4 37 Vet ej 6 » 5, hög å Summa 150 Summa 150

Motiv trots risk Kännedom onz polisingripande bland

Kamraternas åsikt om upptäcktsrisk

:äkgåâl: 2%

Man räknar med risk 44 -- Olika, ibland 42 Summa 150 Man räknar ej med risk 50 _ _ _ .

Vet ej 14 Kannedom om polisingripande bland

vanliga kamraterna

Summa ?5-0

De flesta 35 Varför tror grabbar inte det är risk .7

i Föräldrarnas vetskap om kamratbrøttslighet Summa 150 Vet allt 23

Föräldrarnas kontroll över kamrater och fritid

3:: ?ålgåel

låg

Skaåsteg å, Ej svar g

Frågan ologisk 7

» 3 56 _6___

» 4 1g Summa l 50

» 5, hög 3

Summa T5 kriminella belastning

?listat a s eg vänlnens 45

Reaktion efter Tagen på l* 2 18 Tagen efter

__9

summa 52 summa gg = 150 Gruppens kriminella belastning

Skalsteg 1 24 Pojkens brøttsreaktion enl. föräldrarna » 2 21

Skalsteg 1, 20 » 3 29

» 2 1 7 › 4 l 3

» 3 27 » 20 _ 5 » 4 29 Uppgift 2

_saknas

» 5 19 Deltar CJ 1 grupp

_4_l

Uppgift saknas 38 summa 150

Summa l-S-Ö _ _

_ Kamratkretsens kriminella belastning Foraldrarnas reaktion på brottet

31 » 3 57 » 4 19 » 4 56 » 5 21 » 5, kraftig 18 saknas 12 Uppgift Uppgift saknas 3 Snäv kamratkrets 12

Summa 150 Summa 150

172 SOU 1971: 49

Kamraternas reaktion pd vetskapen om brottet

Snmma 150 Kamraternas åsikt om påföljd

Summa -l-S-O.

Egen brottsprøgzzos Skalsteg 1 118

Summa 1_50 Motiv för egen prognos

§ Summa 150 Förslag till åtgärder

Summa -1-5-0- SOU 1971: 49

Bilaga 4 Litteraturförteckning

(* Tillgängligt på 1956 års klientelundersök- - Ungdomsvårdsskolelevernas återanpassning, nings kansli, Norrbackagatan 80 n. b., 113 41 Sociala Meddelanden 1958, nr 3; Stockholm) - P.M. beträffande materialets representativitet 1960 (stencil);* Ahnsjö, S. Barnpsykiatriskt frågeformulär 1958, - Den svenska ungdomsbrottsligheten, Stock- 1960;* holm 1963. - Hereditetsschema 1958, 1960;* - Ungdom i riskzonen, Stockholm 1965. - Skattningsschema för psykiatriska avsnittet Blomberg, I. & Ahrens, U. Stadskollegiets utlå- 1964.* tanden och memorial 1967, bihang nr 93. Aichlzorn, A. Wayward Youth, New York 1935. Bondesson, U. Argot knowledge as an indicator Allport, G. Becoming, New Haven 1955. of criminal socialization, Scandinavian Studies Andersson, J. Rock and Roll-begivenhederne i in Criminology, Vol. 2, Oslo 1968. København 5.-10. august 1957, Nordisk Tids- Bossard, J. H. S & Boll, E., The Sociology of skrift for Kriminalvidenskab, 2.-3. Hefte, Child Development, New York 1960. 1957. Bowlby, J. Forty-four thieves: Their characters Annell, A.-L. & Gusmi-sørz, K.-H. Klinefelters and home life, London 1944; syndrom hos skolbarn, Läkartidningen nr 6, - Maternal Care and Mental Health, WHO 1969. Monograph, Geneva 1951, Series 2. Aronfreed, J. Conduct and conscience, New Briar, S. & Piliavirz, I. Delinquency, situational York, London 1968. inducements, and commitment to confor- Bandura, A. & Walters, R. H. Social learning mity, Social Problems, Vol. 13, 1965. s. and personality development, New York, 35-45. London 1969. Brunn, K. & Hauge. H. Drinking habits among Becker, H. S. Ousiders: Studies in the sociology northern youth, Helsinki 1963. of deviance, New York, London 1963. Burt, C. The young delinquent, London 1944. Bellak, L. The TAT and CAT in Clinical Use, Burton, R. V., Maccoby, E. E. & AIlinsmit/z. W. New York 1954; Antecedents of resistance to temptation in - Schizofrenia, a review of the syndrome, kap. four-year-old children. Child Development, 1, New York 1958. Vol. 32, 1961, s. 689-710. Biiou, S. W. & Baer, D. M. Operant methods Carlsson, G. Kriminalitetsprognos i komparain child behavior and development, Honig, tivt och historiskt perspektiv, Statistisk Tid- W. K. (ed), Operant behavior: Areas of re- skrift 1969, nr 4, s. 273-294. search and application, New York 1966, s. Centralförbundet för socialt arbete, Ligabrotts- 718-789. ligheten, Stockholm 1941; Blalock, H. B. Causal inferences in nonexperi- - Ungdomsbrottsligheten. Social Årsbok, Stockmental Research, Chapel Hill 1964. holm 1942. Block, H. A. & Niederlzoffer, A. The Gang, Christensson, C. R. Om brottsligheten hos barn, New York 1958. Socialinstitutet i Göteborg 1951 (stencil). Blomberg, D. Undersökningar rörande ung- Christie, N., Andenaes, J. & Skirbekk, S. A domsvårdsskolomas klientel, Vården vid ung- study of selfreported crime, Scandinavian domsvårdsskolorna (SOU 1954: 5); Studies in Criminology, Vol. 1, Oslo 1965.

174 SOU 1971: 49

Cluster, D. S. Comparison of risk perception Fried/änder, K. The psychoanalytic approach between delinquents and non delinquents, to juvenile delinquency, New York 1947. The Journal of Criminal Law, Criminology Gerle, B. Kriminalbiologi, Karl Schlyter: Krimiand Police Science, V01. 58, 1967, s. 80. nologisk handbok, Stockholm 1955. Cloward, R. & Ohlin, L. E. Delinquency and Glueck, S. & E. Unraveling Juvenile Delinopportunity. A theory of delinquent gangs, quency, New York 1950; Glencoe 1960. - Delinquents in the making, New York 1952. Cohen, A. K. Delinquent Boys: Culture of the Gordon, R. et al. Values and gang delinquency, gang. Glencoe 1955. The American Journal of Sociology, Vol. Cowan, P. A. & Walters, R. H. Studies of LXIX, 1963. reinforcement of aggression, Child Develop- Hartelius, H. A study of male juvenile delinment. Vol. 34, 1963, s. 543-551. quents, Acta Psychiatrica Scandinavica, Dollnrd. J., Doob, L. W., Miller, N. E., Mow- Suppl. 182, Ad Vol. 40, 1965. rcr. O. H. & Sears, R. R. Frustration and Hartmann, H . Ego Psychology and the Problem aggression, New Haven (1939) 1949. of Adaptation (först publicerad i Tyskland Eisenstadt, S. N. Delinquent group-formation 1939) översatt av Rapaport, D., New York among immigrant youth, The British Journal 1958. of Delinquency, Vol. 2, 1951. Hartshorne, H. & May, M. A. Studies in the Eklund, G. Studies of selection bias in applied nature of character: Vol. 1. Studies in deceit, statistics. Uppsala 1960. New York 1928. Elnzlzorn, K. Socialpsykologiskt frågeformulär Hauge, R. Gjengkriminalitet, Nordisk Tidsskrift 1959. 1960;* for Kriminalvidenskab, 1.-2. Hefte, 1963; - lntresseschema 1960;* - Fiktivt sosialt press, Nordisk Tidsskrift for - Enkätformttlär rörande självdeklarerad brotts- Kriminalvidenskab, 1. Hefte, 1965. lighet 1960;* - Gjengkriminalitet og ungdomskulturer, Oslo - Kausalanalys 1963 (stenci1).* (1968) 1970. - Skattningsschema för sociologiska avsnittet Hermansson, B. En sociologisk undersökning av 1964.* ungdomsbrottslingar i Göteborg under åren - Revised manuscript from a lecture given in 1910-1952, Hermansson, B., Björkenhed, S. August 1965 at UN Meeting on Research in & Björkberg, R.: Ungdom och Brott, Lund Criminology in connection with the Third 1959. UN Congress on the prevention of crime Hirsclzi, T. & Selvin, H. C. Delinquency Reand treatment of offenders (stencil);**= search, New York 1967. - Exempel på modellprövning, 1966 (rev.).* Holmberg. C. Gatubråken i Stockholm vid års- - Faktisk brottslighet bland skolbarn. En en- skiftet 1956-1957, Nordisk Tidsskrift for Krikätundersökning (SOU 1969: 1). minalvidenskab, 3. Hefte, 1957. Eriksorz, E. H. Identity and the Life Cycle, Humble, K. & Settergren, G. Skattningsschema, Psychol. Issues. Vol. 1, No. 1, New York Rorschachf* 1959: - Skattningsschema, AAT;* - Youth and Crises, New York 1968 - Progress Report, Psykologiska avsnittet av Identity. (översatt till svenska 1969). 1956 års klientelundersökning rörande ung- Eriksson, T . et al. Ungdomsfängelseklientelet domsbrottslingar, 1965 (stencil).* som behandlingsgrupp, bilaga till SOU 1950: Illslcy, R. A Sociological Study of Reproduction 47. and its outcome, Richardson, G. A. & Gutt- Eysenc-k, H. J. Crime and personality, London macher, A. F. (Eds.) Child hearing, socio- 1964. logical and psychological aspects, Maryland Eysertck, H. J. & Rachman, S. Causes and 1967, s. 45-135. cures of neurosis, London 1967. Ing/te, G. Socialpsykologiska synpunkter på lös- Forssmalt, H . Könskromosom-avvikelser: Effekt drivare och prostituerade, bilaga till SOU på begåvning, social anpassning och psykisk 1949: 4. hälsa. Läkartidningen nr 38, 1970. Janson, G. Cit. ur Boalt: Gruppens betydelse, Fredriksson, G. Biltillgrepp i Sverige 1950-57, Karl Schlyter: Kriminologisk handbok, Stock- Stockholm 1958 (stencil). holm 1955. Freud, A. The Ego and the Mechanisms of Jephcott, P. A. & Carter, M. P. Cit. efter Ro- Defence. revised edition, New York 1966 binson: Juvenile Delinquency, New York (översatt till svenska 1969); 1960. - of Normality and Pathology in Childhood, New Johnson, A. M. & Szurek, S. A. Etiology York 1965 (översatt till svenska 1967). antisocial behavior in delinquents, J.A.M.A., Freud, S. Some character types met within Vol. 154, nr. 10, 1954. psychoanalytic work: (III) Criminals from a Jonsson, G. Undersökningar angående vanartiga sense of guilt, Standard Ed. Vol. XIV, Lon- barn och asocial ungdom, bilaga till SOU don 1916. 1944: 30;

- Delinquent boys. their parents and grand- disk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. 1.-2. parents, Acta Psychiatrica Scandinavica, Hefte, 1969. Suppl. 195, ad Vol. 43, 1967; Nye, I. Family relationships and delinquent - Det sociala arvet, Stockholm 1969. behavior, New York 1958. Jonsson, G. & Kälvestelz, A.-L. 222 Stock- Nylander, I. Children of alcoholic fathers, holmspojkar, Uppsala 1964. Acta Paediatrica, Suppl. 121 ad Vol. 49, Kinberg, 0. Aktuella kriminalitetsproblem i 1960. psykologisk belysning, Stockholm 1930; Olofsson, B. Självdeklarerad brottslighet bland - Varför bli människor brottsliga, Stockholm pojkar i grundskolans årskurs 9, Örebropro- 1935; jektet, Stockholm 1969 (stencil). - Karl - - konformitet. Kriminologiska grundproblem, Schly- Brottslighet En utvecklingster: Kriminologisk handbok, Stockholm 1955. studie på grundval av självdeklarerad brotts- Klackenberg, G. Studies in maternal depriva- lighet bland pojkar i grundskolan. Stockholm tion in infants homes, Acta Paediatrica, 45, 1971 (stencil). 1956, s. 1-12. Pølani, P. E. Abnormal Sex Chromosomes and Klopfer, B. et al. Developments in the Ror- Mental Disorder, Nature, Vol. 222, 1969, schach Technique, Vol. 1, New York 1954. s. 680-686. Kvaraceus, W. C. & Miller, W. B. Delinquent Polsky, H. W. Cottage six, New York 1962. Behavior, New York 1959. Rapaport, D. A Historical Survey of Psycho- Kälvesten, A.-L. & Andér, P.-E. Ungdomar analytic Ego Psychology, Företal, Psychol. som anhållits i samband med gatubråken i Issues, Vol. 1, no. 1, New York 1959. Stockholms centrum nyårsnatten 1956/1957, Redl, F. & Winemarz, D. Children who hate, Stadskollegiets utlåtanden och memorial, nr New York 1951. 100, 1958. Rengby, S. Ungdomsbrottsligheten - utveckling Lehman, E. L. Testing Statistical Hypotheses, och aktuella siffror, Svensk Juristtidning, nr New York 1959. 8, 1966. Maier, N. Frustration: The study of behavior Robins, L. N. Deviant children grown up, A without a goal, New York 1949. sociological and psychiatric study of socio- Matza, D. Delinquency and Drift, New York pathic personality, Baltimore 1966. 1964. Rommetveit, R. Social norms and roles, Oslo Mays, J. B. Delinquency areas--a re-asess- 1955. ment, The British Journal of Criminology, Rorschaclz, H. Psychodiagnostik, Bern 1948. Vol. 3, 1963. Rutter, M. Sex differences in childrens re- Mc Card, W. & J. Origins of Crime, New sponses to family stress, Anthony. E. J. & York 1959. Koupernik, C. (Eds), The Child in his fa- Mc Corkle, L. W. et al. The Highfields story, mily, New York 1970, s. 165. New York 1958. Rylander, G. & Bendz, E. Rättspsykiatri, Kri- Merton, R. A. Social theory and social struc- minologisk handbok II, Stockholm 1947. ture, Glencoe (1949). 1968. Schafer, R. Psychoanalytic Interpretation in Miller, W. B. Lower class culture as a generat- Rorschach Testing, New York 1954. ing milieu of gang delinquency, Journal of Scott, P. Gangs and delinquent groups in Lonsocial issues, Vol. 14, nr. 3, 1958. don, British Journal of Delinquency, Vol. 7, - implications of urban lower class culture for no. 1, 1956, s. 4-26. social work, The Social Service Review, Vol. Sears, R. R., Maccoby, E. E. & Lewin, H. Pat- 33, 1959. terns of childrearing, Evanston il. 1957. Morris, T. P. The Criminal Area, London 1957. Segerstedt, T. Kriminalsociologi, Agge (red), Morrison, D. F. Multivariate statistical meth- Kriminologi, kap. 12-16, Stockholm 1955. ods, New York 1967. Settergreiz G. & Humble, K., Skattningsschema, Narkomanvårdskommittén. Narkotikaproble- Rorschacm* met, Del III (SOU 1969: 52). - Skattningsschema, AAT;* Newcomb, T. M. Personality and social change, - Progress Report, Psykologiska avsnittet av New York 1943. 1956 års klientelundersökning rörande ung- Nielsen, J. Kriminalitet hos patienter med domsbrottslingar, 1965 (stencil).* - Brottslighet-Konformitet, En utvecklingsstu- Slzaw, C. R. The Jack Roller, Chicago 1930. die på grundval av självdeklarerad brottslig- Shaw, C. R. & Mc Kay, H. D. Brothers in het av pojkar i grundskolan, Stockholm 1971 Crime, Chicago 1938; (stencil). - Juvenile delinquency and urban areas. Chi- Klinefelters syndrom og XYY syndrom, cago 1942. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, Shaw, C. R. & Moore, M. E. The Natural 1.-2. Hefte, 1969. History of a Delinquent Career, Chicago Nordland, E. En undersøkelse av gutter med 1931. problematferd og stort Y-kromosom, Nor- Sjöbring, H. Den individualpsykologiska fråge-

176 SOU 1971: 49

inom psykiatrin, Uppsala läkare- 1937. ställningen B XIX, häfte 1, Wilson, H. Delinquency and Child Neglect, förenings förhandlingar, London 1962. 1913-14; ›- Brott och personlighet, Festskrift tillägnad Yablonsky, Z. a) The violent gang, New York, Olof Stockholm 1938, s. 300-308. London 1962. Kinberg, Sonquist, J. A. & Morgan, J. N. The detection - b) The delinquent gangs as neargroup, Wolf- 1970. gang et al., The Sociology of Crime and of interaction effects, Michigan Smuts. A. W. Learning, language and cogni- Delinquency, New York 1962. tion, London, New York, Sydney, Toronto Brottsligheten (Sveriges officiella statistik, Rätts- (1968) 1970. väsen) - Social behaviourism, human motivation and the Conditioning therapies, Technical report no. 2, Dept. of psychology, University of Hawaii 1969. Stort, D. H. Spotting the delinquency-prone child, Howard Journal no. 2, 1959. Sutlterlarzd, E. H. Principles of Criminology, Chicago 1939. Surhørland, E. H. & Cressey, D. R. Principles of Criminology, Chicago 1955. Sveri, K. Tyvskriminaliteten i Sverige og Norge. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 1956. - Rock°n Roll opptöyene i Oslo 20-22 september 1956, Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 2. Hefte, 1957. - Kriminalitet og alder, Uppsala 1960. - Persistenta brottslingar, Stockholm 1964 (stencil). - Butikssnatteriet, Snatteri (SOU 1971: 10). Sykes, G. M. & Matza, D. Techniques of Neutralization, American Sociological Review, Vol. 22. 1957. Szurek, S. A. Notes on the genesis of psychopathic personality trends, Psychiatry, V01. V, no. 1, s. 1-6, 1942. Takman, J. Flickprostitutionen i Stockholm, Sociala Meddelanden, nr ll, 1954. Tak/nan. J. 8; Sandqvist, G. Ett pojkgängs utveckling och upplösning, Sociala Meddelanden. nr 9, 1957. Tanncr. J. M. Earlier Maturation in Man, Scientific American, 218: 1, 1968, s. 21-27. Tltrasher, F. M. The Gang, Chicago 1927. Torold, A. Ungdomskriminalitet, Socialstyrelsen redovisar, nr 6, 1969. Törnqvist, K. E. Psykiatrisk bedömning, bilaga till SOU 1953:32. - Några rättspsykiatriska synpunkter på ungdomsbrottslighet, Sociala Meddelanden, nr 9, 1958. Weeks, A. Youthful offenders at Highfields, Ann Arbor, Mich. 1958. Werner, B. Malmö och dess tillgreppsbrottslighet, Lund 1963. Werner, E.. Simonian, B. S., Bierman, J. M. & Frenck, E. F. Cumulative effect of perinatal complications and deprived environment on physical, intellectual and social development in preschool Children, Pediatrics, Vol. 39, 4, 1967. Whyte, W. F. Street corner society, New York

33: . nruutzghdeln fram

égiorial my 4 Klin ;ochplsneman!!

nypørt=-{I971-1975.

yfjklfij_kø§wh› roduküan