Med förslag till ändring i riksdagsordningen med anledning av en inom utskottet verkställd översyn av vissa ersättarfrågor

KU 1975/76:26

Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76: 26

med förslag till ändring i riksdagsordningen med anledning av en inom utskottet verkställd översyn av vissa ersättarfrågor

Ärendet

I detta betänkande lägger utskottet fram vissa förslag till ändring i riksdagsordningen, vilka föranletts av en inom utskottet verkställd översyn av vissa ersättarfrågor. Samråd har härvid skett med den av talmanskonferensen tillsatta utredningen om en allmän översyn av riksdagens arbetsformer. Ändringarna avser främst att öka möjligheterna att kalla in ersättare under tid då riksmöte inte pågår och att underlätta ersättares inval i utskott.

Utskottet

De grundläggande bestämmelserna om ersättare för riksdagens ledamöter finns i 3 och 4 kap. RF. Här skall endast erinras om 4 kap. 9 S, där det sägs dels att då riksdagsledamot är talman eller statsråd vederbörandes uppdrag som ledamot skall utövas av ersättare, dels att riksdagen i riksdagsordningen kan föreskriva att ersättare skall träda i ledamots ställe, ”när denne är ledig”.

Enligt 1 kap. 8 § RO kan riksdagsledamot efter prövning få ledigt från sitt uppdrag. Om ledighet beviljas för en tid av minst en månad skall uppdraget under denna tid utövas av ersättare. Det kan här skjutas in att en ledig ledamot när som helst kan återta sin plats, varigenom sålunda ev. ersättaruppdrag omedelbart upphör. Däremot kan vederbörande inte endast tillfälligt återta sin funktion som ledamot genom att t. ex. delta i riksdagens överläggningar eller i utskottsarbete (se prop. 1972:66 s. 37).

Enligt tilläggsbestämmelse 1.8.1 RO skall ansökan om ledighet avse viss tid och innehålla skälen för ansökan. Om denna gäller ledighet under kortare tid än en månad, prövas ansökan av talmannen, medan ansökan om ledighet för längre tid prövas av riksdagen.

I 1 kap. 9 S RO sägs att ersättare kallas till tjänstgöring av talmannen, som därvid skall iaktta den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om särskilda skäl föranleder det, får dock talmannen frångå den sålunda bestämda ordningen. Enligt tilläggsbestämmelse 1.9.1 RO skall ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot få skriftligt bevis härom. Detta skall ange vilken ledamot som ersätts och tiden för förordnandets början och slut. Talmannen skall ge till känna för kammaren, såväl när ersättare träder i ledamots ställe, som när ledamot återtar sin plats.

Beträffande tillämpningen hittills av systemet med ersättare för riksdags 1

Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 26

KU 1975/76:26

ledamöterna kan i korthet nämnas följande.

På grund av föreskriften i 4 kap. 9 § första stycket RF har 19 ersättare kallats till tjänstgöring som ersättare för talmannen och ledamöter av regeringen. Dessutom har vid sammanlagt 27 tillfällen (under tiden januari 1974-november 1975) ersättare kallats till tjänstgöring, sedan ledamot beviljats ledighet för en tid av minst en månad (enligt 1 kap. 8 § RO). De vanligaste skälen för sådan ledighet har varit sjukdom (i tolv fall) och offentligt uppdrag (i elva fall, varav två fall delvis gällt enskilda angelägenheter). Övriga fall har gällt studier, utrikesresa och olika enskilda angelägenheter. Den genomsnittliga ledighetstiden har varit ca en och en halv månad. I tre fall har ledigheten varat två månader, i ett fall drygt tre månader och i ett fall inemot ett och ett halvt år (långvarig sjukdom). I samtliga övriga fall (22 st.) har ledigheten omfattat högst två månader.

Vid två tillfällen har pågående uppdrag att ersätta ledig riksdagsledamot upphört till följd av att den ordinarie ledamoten har avlidit. Härefter har dock ersättaren utsetts - av centrala valmyndigheten, riksskatteverket - till ny ledamot av riksdagen. Bestämmelser härom finns i 14 kap. 13 S första stycket vallagen (1972:620). Utskottet anser att i riksdagsordningen bör införas en uttrycklig bestämmelse om att ersättare fortsätter att utöva sitt uppdrag till dess ny ledamot utsetts. Utskottet föreslår därför en ny paragraf, 1 kap. 10 !: RO, av följande lydelse.

Om riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag fortsätter tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess ny ledamot har utsetts.

Förvaltningsstyrelsen har i skrivelse den 22 september 1975 till konstitutionsutskottet framhållit att behov synes föreligga av närmare regler för hur ersättarinstitutet skall tillämpas under tid då riksmöte inte pågår. En likalydande skrivelse har avlåtits till den av talmanskonferensen tillsatta utredningen om en allmän översyn av riksdagens arbetsformer.

Förvaltningsstyrelsen har - under hänvisning till vissa under sommaren 1975 inträffade fall - bl. a. framhållit att behov av längre ledighet än en månad, t. ex. för sjukdom, kan uppkomma även under sommaruppehållet, då enligt nu gällande regler ersättare inte kan kallas till tjänstgöring.

Styrelsen har samtidigt erinrat om att den - med stöd av 2 S andra stycket ersättningstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter - prövat skäligt att medge ersättning till ersättare för sådan tid, då ledamots sjukskrivning förlängts. Enligt det åberopade stadgandet skall för ersättare bestämmelserna i 3-13 i ersättningsstadgan (dvs. avseende arvode, traktamente, kostnadsersättning och reseförmåner) tillämpas endast för tjänstgöringstiden men med rätt för förvaltningsstyrelsen att ”då så prövas skäligt, besluta att bestämmelserna helt eller delvis skall tillämpas även för tid därutöver”.

Behovet av ersättare för riksdagsledamöterna under den tid då riksmöte (session) inte pågår har inte direkt diskuterats i förarbetena till ersättarreformen. Det har dock förutsatts att ledamot skall kunna beviljas ledighet också för sådan tid, t. ex. med anledning av långvarig sjukdom (se grund -

KU 1975/76:26

lagberedningens betänkande SOU 1970:17 s. 62). Sådan ledighet, som enligt gällande regler föranlett att ersättare kallats att tjänstgöra i den ledige ledamotens ställe, har också i flera fall beviljats. I dessa fall har sålunda ersättaren utövat uppdraget som riksdagsledamot, även under tid då riksdagen inte varit samlad till riksmöte (session), t. ex. under sommaruppehållet.

Behovet av att ha fungerande ersättare för lediga ledamöter under den tid då riksdagen inte är samlad, exempelvis under sommaruppehållet, kan naturligtvis inte jämställas med det som föreligger under pågående riksmöte. Å andra sidan torde man inte kunna bortse från att t. ex. långvarig sjukdom, som inträffar under sådan tid, kan motivera att i vissa fall en ersättare kallas.

Utskottet föreslår därför - främst av praktiska skäl - att det uppdras åt talmannen att under tid då riksmöte inte pågår pröva också ansökningar om längre ledighet. Denna prövning bör självfallet ske mot bakgrunden av det behov som kan anses föreligga av att ersättare kallas att tjänstgöra i den lediges ställe. En sådan bestämmelse behöver endast tas in i nuvarande tilläggsbestämmelse till 1 kap. 8 § RO, lämpligen som ett tillägg till 1.8.1 andra stycket, vilket härigenom får följande lydelse.

Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under tid då riksmöte ej pågår prövas dock av talmannen, även om den gäller ledighet för längre tid.

Utskottet får i detta sammanhang nämna att det även övervägt frågan om ledamot skall ges möjlighet att avsäga sig uppdraget som riksdagsledamot också under tid då riksmöte inte pågår men inte ansett detta påkallat. Genom den nu föreslagna bestämmelsen om ledighet torde emellertid dylika situationer få en praktiskt godtagbar lösning.

Såsom redovisades i utskottets betänkande KU 1974:65 - med förslag till vissa ändringar i riksdagsförfattningar med anledning av den nya grundlagen - har riksdagens valberedning under hand hos utskottet aktualiserat frågan om införande av ett förenkla! förfarande för inval av ersättare i utskott. Under hänvisning till att det kunde förutsättas att den pågående utredningen om en allmän översyn av riksdagens arbetsformer som ett led i sitt arbete kommer att överväga om erfarenheterna från tillämpningen av ersättarsystemet ger anledning att föreslå några nya regler därom fann utskottet sig inte då böra ta något initiativ i frågan (KU 1974:65 s. 13).

Från valberedningens sekreterare har under hand inhämtats följande. Erfarenheterna av systemet med ersättare för riksdagsledamöterna visar att partierna som regel önskar att ersättare för ledig ledamot skall få möjlighet att tjänstgöra i utskott som ledamoten tillhör, eftersom där i praktiken har uppkommit en vakans under ledamotens frånvaro. Sedan vederbörande partikansli anmält att man önskar få ersättaren placerad i utskott, sammankailas valberedningen och beslutar denna föreslå dels att antalet suppleanter utökas.

KU 1975/76:26

dels att ersättaren utses till suppleant i utskottet. Valberedningens beslut anmäls därefter till talmannen, som bestämmer dag för valet och meddelar detta i kammaren. Före valet beslutar så kammaren om utökning av antalet suppleanter i det aktuella utskottet. Till valet sammankallas ledamöterna genom voteringssignalerna. Valberedningens sammanträde och dagen för valet annonseras i tidningarna.

I stället för detta ganska omständliga system anser valberedningen att det förenklade förfarande vid fyllnadsval till utskott och andra riksdagsorgan som tillämpas enligt den nya riksdagsordningen skulle kunna tillämpas också när ersättare skall väljas in i utskott. Förfarandet skulle dock begränsas till att avse sådana fall då vederbörande partigrupp önskar få ersättaren placerad som suppleant i samma utskott (ett eller flera) som den lediga ledamoten tillhör såsom ledamot eller suppleant.

Det aktuella stadgandet (7 kap. 12 8 RO) har följande lydelse.

Lämnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i förtid och avsåg det val genom vilket uppdraget tillsattes vid mandatperiodens början två eller flera personer, skall den partigrupp eller de partigrupper, som han var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälde vald. Göres ej sådan anmälan eller anmäles mer än en person, utser talmannen efterträdare.

Är i annat fall än som avses i första stycket plats ledig i förtid, anställes kompletteringsval för den återstående tiden med tillämpning av vad som gäller i allmänhet.

I detta sammanhang anser utskottet att också frågan om ersättares inval i utskott under tid då riksmöte inte pågår bör övervägas. Det har blivit allt vanligare med utskottssammanträden under sommaren, vilket bl. a. ansetts önskvärt med hänsyn till arbetssituationen i kammaren. Allt fler utskott harsålunda i enlighet med rekommendationer från talmanskonferensen strävat efter att arbeta så att åtskilliga från våren uppskjutna ärenden kan bordläggas i kammaren redan vid riksmötets början i mitten av oktober. För att undvika att en långvarig ledighet för såväl ledamot som suppleant (t. ex. för sjukdom eller utrikes resa) påverkar majoritetsförhållandena i utskott bör sålunda inkallad ersättare få möjlighet att utses till suppleant i samma utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör. Detta framstår som särskilt angeläget beträffande finans- och skatteutskotten, som enligt 8 kap. 6 8 RF under vissa förutsättningar vid gemensamt sammanträde kan fatta beslut på riksdagens vägnar om vissa indirekta skatter.

För att göra det möjligt för inkallad ersättare att tjänstgöra i utskott under tid då riksmöte inte pågår krävs att viss ändring görs i riksdagsordningen. Detta kan ske genom dets ett tillägg i 7 kap. 8 8 av innebörd att ersättare, som kallats till tjänstgöring, utan hinder av vad som har beslutats om antalet suppleanter i utskott får utses till suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör, dels ett tillägg i 7 kap. 12 8 av innebörd att detta får ske med tillämpning av det förenklade valförfarande som anges i första stycket. Med den föreslagna ordningen torde det förenklade val förfarandet

KU 1975/76:26

vanligen komma att tillämpas i dessa fall.

Ifrågavarande lagändringar föreslås - med beaktande även av valberedningens ovan redovisade önskemål - få följande lydelse.

7 kap. 8 § RO (nytt andra stycke)

Ersättare som har kallats till tjänstgöring får utan hinder av vad som har beslutats om antalet suppleanter i utskott utses till suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör.

7 kap. 12 S RO (nytt tredje stycke)

Ersättare som har kallats till tjänstgöring får med tillämpning av det förfarande som angives i första stycket utses till suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör.

Utskottet föreslår slutligen att ändringarna i riksdagsordningen träder i kraft den I januari 1976. Detta kan ske endast under förutsättning att riksdagen antar förslaget med sådan majoritet som anges i 8 kap. 16 § regeringsformen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av utskottets initiativ antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.

Stockholm den 20 november 1975

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m). Mossberg (s), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c). Bergqvist (s). Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson i Edane (s). Molin (fp), fru Jacobsson (m), herrar Kindbom (c) och Berndtson (vpk).

KU 1975/76:26

6 Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Riksdagen föreskriver beträffande riksdagsordningen dels att 7 kap. 8 och 12 §§ och tilläggsbestämmelsen 1.8.1 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i riksdagsordningen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 10 §, av nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 1.8.1

Nuvarande lydelse

Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse ledighet under viss tid.

Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid.

Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse ledighet under viss tid.

Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under tid då riksmöte ej pågår prövas dock av talmannen, även om den galler ledighet för längre tid.

1 kap. 10 §

Om riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag fortsätter tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess ny ledamot har utsetts.

7 kap.

Skall två eller flera väljas, utses tillika suppleanter till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om dessa äger motsvarande tillämpning i fråga om suppleanterna.

8 §

Skall två eller flera väljas, utses tillika suppleanter till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om dessa äger motsvarande tillämpning i fråga om suppleanterna.

Ersättare som har kallats till tjänstgöringfår utan hinder av vad som har beslutats om antalet suppleanter i utskott utses till suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör.

KU 1975/76:26

7 Nuvarande lydelse

7 kap.

Lämnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i förtid och avsåg det val genom vilket uppdraget tillsattes vid mandatperiodens början två eller flera personer, skall den partigrupp eller de partigrupper, som han var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälde vald. Göres ej sådan anmälan eller anmäles mer än en person, utser talmannen efterträdare.

Är i annat fall än som avses i första stycket plats ledig i förtid, anställes kompletteringsval för den återstående tiden med tillämpning av vad som gäller i allmänhet.

Föreslagen lydelse 12 §

Lämnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i förtid och avsåg det val genom vilket uppdraget tillsattes vid mandatperiodens början två eller flera personer, skall den partigrupp eller de partigrupper, som han var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälde vald. Göres ej sådan anmälan eller anmäles mer än en person, utser talmannen efterträdare.

Är i annat fall än som avses i första stycket plats ledig i förtid, anställes kompletteringsval för den återstående tiden med tillämpning av vad som gäller i allmänhet.

Ersättare som har kallats till tjänstgöring får med tillämpning av det Förfarande som angives i första stycket utses till suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

GOTAB 75 10238 S Stockholm 1975