Bet. 1975/76:KU35

Med anledning av riksdagens informationsutrednings betänkande om riksdagens sakinformation jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-02-10
Källa: data.riksdagen.se

Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:35

med anledning av riksdagens informationsutrednings betänkande om riksdagens sakinformation jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas riksdagens informationsutrednings slutbetänkande Riksdagens sakinformation, som överlämnats till riksdagen av talmanskonferensen genom förslaget 1975/76:3. Utskottet behandlar samtidigt motionerna 1975:984 av fru Anér (fp) och herr Romanus (fp) om förstärkta utredningsresurser för riksdagens ledamöter, 1975/76:900 av herr Komstedt (m) om riksdagsutskottens studieresor och 1975/76:919 av herr Wijkman m. fl. (1 m, 1 fp, 1 c) om ökad service för riksdagens ledamöter.

Bakgrund

Frågor med anknytning till riksdagens informationsbehov har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Man har därvid bl. a. diskuterat riksdagsmännens möjligheter att få tillgång till den information som är nödvändig för en grundlig sakbehandling av ärenden.

1972 års riksdag beslöt med anledning av motionsyrkanden i ämnet att uppdra åt talmanskonferensen att tillsätta en utredning angående riksdagens informationsbehov, såväl riksdagsledamöternas behov av information i sakfrågorna (sakinformation) som medborgarnas behov av information om riksdagen och dess verk (utåtriktad information). Utredningen som tillsattes den 31 oktober 1972 antog namnet riksdagens informationsutredning. Till ledamöter utsågs sju riksdagsledamöter representerande alla i riksdagen företrädda politiska partier. Till utredningen har knutits ett antal experter samt en arbetsgrupp för ADB-frågor.

I sitt betänkande över motionerna (KU 1972:25) behandlade konstitutionsutskottet frågorna om sakinformationen och den utåtriktade informationen var för sig. Beträffande den i detta sammanhang aktuella frågan om sakinformationen lämnades i betänkandet en utförlig redogörelse för riksdagens möjligheter att erhålla sakuppgifter i ärenden. Vidare beskrevs arbetet i de tre utredningar på området som då pågick inom riksdagen, nämligen ADB-utredningen, utredningen rörande riksdagsbiblioteket och utredningen om upplysningstjänsten. Här kan nämnas att dessa utredningar efter hand avslutat sin verksamhet och överlämnat sitt arbetsmaterial till riksdagens informationsutredning. 1 betänkandet redogjordes också för frågans tidigare behandling i övrigt i riksdagen och för grundlagberedningens överväganden i denna fråga som utmynnade i ett förslag att riksdagen skulle

1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 35

KU 1975/76:35

tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att göra en samlad bedömning av riksdagens informationsbehov.

Beträffande informationsutredningens arbete med frågan om sakinformationen framhöll utskottet bl. a. följande. För att nå fram till en allmänt förbättrad tillgång på faktaunderlag för initiativ och beslut i riksdagen hade man enligt utskottet att i stort välja mellan två vägar. Dels kunde man ge partigrupperna ökade resurser att förstärka sin egen informationsapparat och att anlita utomstående mot ersättning i större utsträckning än nu. Dels vore det tänkbart att bygga ut riksdagens upplysningstjänst i riktning mot ett centralt utredningskansli.

Båda dessa huvudlösningar hade enligt utskottet sina för- och nackdelar. Sannolikt måste båda anlitas. Utredningen borde enligt utskottets uppfattning ha fria händer att inom den allmänna ram som grundlagberedningen drog upp i sitt slutbetänkande (SOU 1972:15 s. 241 ff) överväga hur metoderna lämpligen skulle kombineras och hur långt man över huvud taget borde sträcka sig för att tillmötesgå kraven på ökade resurser.

En annan viktig uppgift för utredningen var enligt utskottet att undersöka och föreslå hur riksdagen på lämpligaste sätt skulle kunna tillgodogöra sig datatekniken för sitt informationsbehov.

Slutligen behandlade utskottet en del organisatoriska frågor som aktualiseras av en utbyggnad av riksdagens informationsservice.

Med skrivelse av den 25 november 1975 överlämnade talmanskonferensen informationsutredningens slutbetänkande Riksdagens sakinformation till riksdagen. Sedan betänkandet remitterats till konstitutionsutskottet har utskottet berett styrelsen för riksdagsbiblioteket tillfälle att yttra sig över betänkandet. Grafiska Fackförbundet har på eget initiativ inkommit med yttrande över betänkandet.

Det kan erinras om att utredningens förslag beträffande den utåtriktade informationen redovisats i tre betänkanden: Riksdagens utåtriktade information (framställning 1974:11) som behandlades av riksdagen våren 1974 (KU 1974:19, rskr 1974:148), Riksdagens tidningsfråga (förslag 1975:15) behandlad av riksdagen'våren 1975 (KU 1975:21. rskr 1975:228) samt Riksdagsinformation till allmänheten (förslag 1975/76:2) som behandlas av riksdagen våren 1976 (KU 1975/76:32).

Informationsutredningens förslag beträffande riksdagens sakinformation

Utredningen föreslår att ett nytt partigruppsstöd införs. Genom detta stöd möjliggörs en utbyggnad av den verksamhet inom partigrupperna som är inriktad på att inhämta sakinformation i olika frågor. Utredningen antar att flera olika behov skall kunna tillfredsställas genom dessa nya resurser. Bl. a. skulle fler utredare och experter kunna engageras vid partigruppskanslierna.

Enligt förslaget bör stödet utgå, dels som ett grundbidrag dels som ett

KU 1975/76:35

mandatbidrag, som är olika stort beroende på om partiet ingår i regeringen eller ej. Grundbidraget föreslås bli 75 000 kr. Beloppet bör enligt utredningen vara tillräckligt stort för att täcka kostnaderna för en heltidsanställd sekreterare/utredare. Mandatbidraget bör gynna oppositionspartierna och utredningen har stannat för att föreslå ett tre gånger så stort belopp för oppositionspartier som för parti(er) i regeringsställning, 1 500 kr./mandat resp. 500 kr./mandat. Beräknat på den nuvarande mandatställningen skulle det årliga stödet uppgå till 744 000 kr.

Enligt förslaget bör stödet utgå fr. o. m. 1 januari 1976. Medlen bör avse helt kalenderår och utbetalas i förskott.

Utredningen har funnit, att en förstärkning av kontorshjälpen lill ledamöterna är ett sätt att förbättra sakinformationskapaciteten, i synnerhet för de riksdagsledamöter, som inte tillhör partiledningar och förtroenderåd. Utredningen anser sig inte kunna föreslå en större ökning f. n. än att beräkningsgrunden för stödet blir ett biträde på var åttonde ledamot i stället för ett på var tionde. Kostnadsökningen uppgår enligt utredningen till ca 270 000 kr. per år. Utredningen tillägger, att i den mån andra skäl än riksdagsledamöternas informationsbehov motiverar ett ökat kontorshjälpsstöd, kan detta prövas av utredningen om riksdagens arbetsformer.

Enligt utredningen har riksdagens upplysningstjänst efter hand kommit att framstå som en för enskilda ledamöter och partigrupper omistlig tillgång i riksdagsarbetet. Utredningen föreslår därför att upplysningstjänstens service förbättras dels genom att en ny tjänst som handläggare (utredare) inrättas, dels genom att förvaltningsstyrelsen får ett årligt anslag på 100 000 kr. för att möta tillfälliga ökningar i arbetsbelastningen vid upplysningstjänsten. Vidare föreslås en ändrad formulering av 6 8 första stycket i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor. Ändringen syftar till att under perioder av hög arbetsbelastning vid upplysningstjänsten ge företräde åt uppdrag som kan lösas tämligen snabbt.

Riksdagsbiblioteket är f. n. ett riksdagens verk med en styrelse vars ordförande utses av regeringen. De övriga två styrelseledamöterna väljs av riksdagen. Utredningen föreslår, att riksdagsbiblioteket överflyttas till den inre riksdagsförvaltningen och blir en enhet inom förvaltningskontoret. Överbibliotekarien äger enligt förslaget rätt att delta i överläggningar i förvaltningsstyrelsen i ärenden som rör riksdagsbiblioteket. Förslaget motiveras bl. a. med de rationaliseringsvinster som kan göras på det administrativa området. Vidare anser utredningen att det från de biblioteksanställdas synpunkt måste vara en fördel att omfattas av de aktiviteter som utvecklas inom ramarna för förvaltningsdemokratin inom förvaltningskontoret, inte minst i fråga om information, utbildning och åtgärder på arbetsmiljöområdet. Utredningen är angelägen om att framhålla att den föreslagna organisationsförändringen inte påverkar riksdagsbibliotekets ställning som centralt förvaltningsbibliotek och förhållandet till avnämarna/kunderna.

För att höja servicenivån vid biblioteket föreslår utredningen vidare att

KU 1975/76:35

förvaltningsstyrelsen skall ställa resurser till förfogande för en försöksverksamhet med bemanning av handbiblioteket på plan 6. Utredningen tar också ställning till en rad förslag från statskontorets utredning från 1974 om bibliotekets inre organisation.

En förbättrad forskningsinformation bör enligt utredningen kunna bli följden av ovannämnda anslag till partigrupperna och genom ett ökat stöd till .UFO, Sällskapet Riksdagsmän och forskare. Utredningen förordar att RIFO:s verksamhet utvidgas i enlighet med de planer som utarbetats av RIFO:s styrelse. Förslag om andra åtgärder för att förbättra forskningsinformationen i riksdagen övervägs av forskningsrådsutredningen. Efter samråd med denna har därför informationsutredningen avstått från att behandla bl. a. frågan om forskningssekretariat i riksdagen och framtidsforskningsinstitut med riksdagen som huvudman.

Slutligen föreslår utredningen att en särskild arbetsgrupp under förvaltningsstyrelsen får i uppdrag att fortsätta utvecklingsarbetet avseende användningen av ADB-tekniken i riksdagsarbetet. Det närmast förestående arbetet bör enligt utredningen avse ett söksystem för riksdagens eget material, eventuellt i kombination med ett textproduktionssystem.

Remissyttrande

I yttrande den 8 januari 1976 behandlar styrelsen för riksdagsbiblioteket inledningsvis statskontorets 1974 avslutade undersökning om bibliotekets inre organisation. Styrelsen har inga invändningar mot informationsutredningens överväganden och förslag i anledning av undersökningen men anför därutöver ytterligare några synpunkter på undersökningen.

Styrelsen diskuterar därefter informationsutredningens förslag att överföra riksdagsbiblioteket till den inre riksdagsförvaltningen och anför avslutningsvis följande:

Styrelsen vill vitsorda, att vissa administrativa fördelar för bibliotekets del kan vinnas i de av utredningen angivna hänseendena. Med hänsyn till erfarenheter av ofta förekommande personalsvårigheter, särskilt beträffande expeditionsassistenterna, kan man hoppas att vid uppkommande vakanser eller sjukdomsfall omplaceringar lättare skall låta sig göras inom förvaltningsstyrelsens stora område. Dylika omplaceringar kan emellertid även innebära risker för bibliotekets del.

Utredningens förslag om bibliotekets inordnande i den inre riksdagsförvaltningen innebär att den nuvarande biblioteksstyrelsen, som består av för dess verksamhet särskilt intresserade personer, kommer att ersättas av förvaltningsstyrelsen och förvaltningskontorets personal, som är inriktade på mera allmänt administrativa och ekonomiska frågor. Styrelsen vill ifrågasätta om icke på grund härav, om förslaget genomföres, riksdagen borde utse en delegation med uppgift att följa bibliotekets - och måhända även upplysningstjänstens - verksamhet och lämna de anvisningar och framställa de förslag som kan finnas påkallade för att servicen skall fungera på bästa

KU 1975/76:35

5 Enligt nuvarande ordning utses, med hänsyn till att biblioteket är avsett att tjäna även förvaltningens och forskningens behov, ordföranden i styrelsen av regeringen. Denna markering och möjlighet till inflytande skulle upphöra om förslaget genomföres. Styrelsen förutsätter att överläggningar i denna fråga kommer att äga rum mellan riksdagen och regeringen innan organisationsförändringen genomföres. Eventuellt skulle i den ovannämnda delegationen kunna ingå en företrädare för de verk och institutioner utanför riksdagen, som anlitar biblioteket.

Under förutsättning att den nämnda delegationen kommer till stånd har styrelsen ingen erinran mot att biblioteket överföres till den inre riksdagsförvaltningen.

Motionerna

Motion om förstärkta utredningsresurser för riksdagens ledamöter

I motionen 1975:984 av fru Anér (fp) och herr Romanus (fp) hemställs att ”riksdagen, med instämmande i vad som i motionen anförts, överlämnar motionen till riksdagens informationsutredning för beaktande i det fortsatta utred ni ngsarbetet”.

I en utförlig motivering behandlar motionärerna riksdagens och politikernas kontroll över planering, teknik och experter. Motionärerna anser att riksdagens, politikernas och partiernas resurser för utredning och ”expertkontroll” måste förstärkas. Till de tänkbara åtgärderna hör enligt motionen möjligheter för riksdagen att tillsätta egna utredningar, förstärkning av riksdagens upplysningstjänst, ökade resurser till partigruppernas utredningsverksamhet m. m. Även andra åtgärder i samma syfte bör övervägas.

För närmare detaljer beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Motion om riksdagsutskottens studieresor

I motionen 1975/76:900 av herr Komstedt (m) föreslås att riksdagen uttalar att starkare restriktivitet skall iakttas vid beslut om kommande resor med riksdagens utskott. Enligt motionären kan det starkt ifrågasättas om dessa resor tillfört det svenska politiska livet sådana erfarenheter att de är försvarbara.

9 kap. 7 § RO med tilläggsbestämmelsen 9.7.1 avser bl. a. utskotts studieresor. Bestämmelserna har följande lydelse:

7 5

Om tillgång för riksdagens ledamöter och organ till bibliotek och om bistånd i övrigt åt dem med sakuppgifter för riksdagsarbetet samt om utskotts och ledamöters studieresor finns särskilda föreskrifter.

Tilläggsbestämmelse

9.7.1 Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företaga studieresor för att inhämta upplysningar i ämne inom dess beredningsområde.

KU 1975/76:35

6 Utskottet skall samråda med talmanskonferensen, innan det fattar beslut om utrikes studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i vad mån resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tagas till riksdagens internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i övrigt.

Talmanskonferensen kan meddela närmare bestämmelser om utskottens studieresor. Ledamot av riksdagen kan erhålla stipendium för enskild studieresa. Talmanskonferensen kan meddela närmare bestämmelser om sådana resor.

Talmanskonferensen har senast den 20 februari 1973 fastställt bestämmelser om utskotts studieresor till utlandet. Den 23 april 1974 beslöts ett tillägg. Ifrågavarande bestämmelser bifogas som bilaga 2 till betänkandet.

Motion om ökad administrativ service för riksdagens ledamöter

1 motionen 1975/76:919 av herr Wijkman m. fl. (1 m, 1 fp, 1 c) föreslås att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar 8 376 000 kr. för ökad administrativ service till ledamöterna enligt i motionen anförda principer. Motionärerna anser att varje riksdagsledamot bör få möjlighet att anlita kvalificerad sekreterarhjälp. I ett inledningsskede bör enligt motionärerna ett stöd för detta ändamål uppgå till högst 2 000 kr. per månad och ledamot. Varje ledamot skulle vid årets utgång redovisa anslagets användning till förvaltningskontoret. På sikt är det enligt motionärerna önskvärt att varje riksdagsman får tillgång till en kvalificerad handläggare på heltid.

Den fråga som tas upp i motionen 1975/76:919 aktualiserades i motionen 1973:122 av herr Wijkman (m). I motionen föreslogs att riksdagen skulle tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att framlägga förslag till utökad administrativ service till riksdagsledamöterna. Arbetsgruppen skulle vidare föreslå ett system med viss portofrihet för att underlätta ledamöternas kontakter med allmänheten.

Motionen avstyrktes av utskottet (KU 1973:49) med hänvisning till det pågående arbetet inom riksdagens informationsutredning och till riksdagens beslut att tillsätta en utredning om riksdagens arbetsförhållanden. Båda dessa utredningar skulle enligt utskottet behandla frågor av det slag som aktualiserats i motionen.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Genom förslaget 1975/76:3 framläggs för riksdagens prövning riksdagens informationsutrednings slutbetänkande Riksdagens sakinformation. För huvudinnehållet i betänkandet och i de motioner som samtidigt behandlas har utskottet redogjort i det föregående.

Utskottet anser de av informationsutredningen framlagda förslagen om förstärkning av riksdagens sakinformation vara väl avvägda och kan i allt väsentligt ansluta sig till förslagen.

KU 1975/76:35

7 Ett väsentligt led i informationsutredningens förslag om förbättrad sakinformation för riksdagen är att ett nytt pariigruppsslöd skall införas. Utskottet vill i denna del föreslå den tekniska förändringen att det ifrågavarande stödet skall utgå budgetårsvis och inte för kalenderår som utredningen föreslagit. Medlen bör utbetalas i förskott vid början av varje ordinarie lagtima riksmöte. För fördelningen av medlen bör självfallet senaste val till riksdagen vara avgörande. Som utredningen föreslagit bör det nya stödet utgå redan fr. o. m. den 1 januari i år. För perioden 1 januari - 30 juni 1976 bör medel nu anslås på tilläggsbudget. Kostnaderna härför kan beräknas till 372 000 kr. Medel för det kommande budgetåret bör anslås i samband med behandlingen av budgetpropositionens bilaga 18, Riksdagen och dess vérk. Utskottet framlägger samtidigt härmed förslag i denna del (KU 1975/76:36) som bygger på utredningens beräkningsgrunder.

Den förstärkning av kontorshjälpen lill ledamöterna som utredningen föreslår innebär i dagsläget en anslagshöjning från 1 300 000 kr. till 1 650 000 kr. I motionen 1975/76:919 förordas en väsentligt kraftigare förstärkning av den administrativa servicen till ledamöterna så att stödet för detta ändamål redan i ett inledningsskede skulle uppgå till högst 2 000 kr. per månad och ledamot eller sammanlagt drygt 8 milj. kr. per år. Utskottet anser sig f. n. inte kunna tillstyrka en större ökning än den informationsutredningen föreslår. Erfarenheterna av verkningarna av denna och andra föreslagna resursförstärkningar i informationshänseende bör enligt utskottet avvaktas innan frågan om ytterligare stödåtgärder på detta område prövas. 1 den mån andra skäl än riksdagsledamöternas informationsbehov motiverar ett ökat stöd, bör detta prövas av utredningen om riksdagens arbetsformer. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:919.

Förstärkningen av kontorshjälpen bör, som utredningen förordat, utgå redan fr. o. m. den 1 januari 1976. Även detta bidrag bör fortsättningsvis utgå budgetårsvis och inte som hittills varit fallet kalenderårsvis. Medlen bör utbetalas i förskott vid början av varje ordinarie lagtima riksmöte. Merkostnaderna för det förstärkta stödet för tiden 1 januari - 30 juni 1976 - 175 000 kr. - bör nu anslås på tilläggsbudget.

Informationsutredningens förslag med avseende på riksdagens upplysningsrjänsi föranleder ingen erinran från utskottets sida. Erforderliga medel för innevarande budgetår torde kunna utgå inom ramen för redan beviljade förslagsanslag.

Informationsutredningen föreslår att riksdagsbiblioteket fr. o. m. den 1 januari 1977 skall upphöra att vara ett särskilt riksdagens verk. I stället skall det överflyttas till den inre riksdagsförvaltningen som en särskild enhet inom förvaltningskontoret. Utskottet tillstyrker detta förslag. Utskottet är inte berett att föreslå att - som styrelsen för riksdagsbiblioteket förordat i sitt remissyttrande - riksdagen skall utse en särskild delegation för att följa riksdagsbibliotekets verksamhet efter den 1 januari 1977. Utskottet erinrar om att överbibliotekarien enligt förslaget skall äga rätt att delta i överläggningar i förvaltningsstyrelsen i ärenden som rör riksdagsbiblioteket.

KU 1975/76:35

8 Härigenom bör enligt utskottets mening behovet av biblioteksteknisk sakkunskap vara väl tillgodosett.

Vid sin behandling av frågan om forskningsinformation har informationsutredningen förordat ett ökat stöd till Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO) så att dess verksamhet kan vidgas. Utskottet ansluter sig till utredningens överväganden i denna del. Det anslag till RIFO för det kommande budgetåret, som föreslås i budgetpropositionen och som utskottet tillstyrker i sitt samtidigt härmed avgivna betänkande KU 1975/76:36, tillgodoser det anförda.

Informationsutredningen behandlar vidare frågan om användningen av ADB-tekniken i riksdagsarbetet. Utskottet tillstyrker förslaget att en särskild arbetsgrupp under förvaltningsstyrelsen fortsätter arbetet på att utveckla ett söksystem för riksdagens eget material, eventuellt i kombination med ett textproduktionssystem. Den skrivelse som inkommit till utskottet från Grafiska Fackförbundet angående vissa personalfrågor i samband med ett eventuellt textproduktionssystem har överlämnats till förvaltningsstyrelsen.

Informationsutredningens av utskottet tillstyrkta förslag innebär att motionen 1975:984 om förstärkta utredningsresurser för riksdagens ledamöter i det väsentliga tillgodoses. Därutöver bör motionen enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1975/76:900 aktualiseras frågan om utskottens studieresor. Motionären föreslår att starkare restriktivitet skall iakttas vid beslut om sådana resor. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagsordningen innehåller bestämmelser om utskotts studieresor. Enligt dessa har talmanskonferensen vittgående befogenheter på detta område. Varje utskottsresa föregås sålunda av en prövning från talmanskonferensens sida om resan bör komma till stånd. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen

dels med anledning av förslaget 1975/76:3

1. godkänner vad informationsutredningen föreslagit om grunder för stöd till partigrupperna med den ändring utskottet förordat,

2. till Riksdagen: Stöd till partigrupperna på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under sextonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 372 000 kr.,

3. med avslag på motionen 1975/76:919 godkänner vad informationsutredningen föreslagit om grunder för beräkning av kontorshjälp till riksdagsledamöter med den ändring utskottet förordat,

4. till Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under sextonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 175 000 kr.,

KU 1975/76:35

5. godkänner vad informationsutredningen föreslagit om förstärkta resurser till upplysningstjänsten,

6. antar de i bilaga 1 intagna förslagen till lag om ändring i riksdagsordningen och lag om ändring i lagen (RFS 1975:2) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor,

7. beslutar att reglementet (RFS 1975:10) för riksdagsbiblioteket skall upphöra att gälla vid utgången av år 1976,

8. godkänner vad informationsutredningen i övrigt uttalat angående riksdagsbibliotekets organisation och verksamhet,

9. godkänner vad informationsutredningen uttalat angående stödet till Sällskapet Riksdagsmän och forskare,

10. godkänner vad informationsutredningen uttalat angående ADB-tillämpning i riksdagsarbetet,

dels avslår

11. motionen 1975:984 och

12. motionen 1975/76:900.

Stockholm den 10 februari 1976

På konstitutionsutskottets vägnar

HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Molin (fp), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung* (s), Nordin (c), Måbrink (vpk), Olsson i Edane (s) och fru Jacobsson (m).

*Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) beträffande frågan om utskottets studieresor:

Vi är medvetna om att utskottens studieresor kan vara av väsentligt värde för riksdagens ledamöter. Vad gäller den i motionen 1975/76:900 yrkade restriktiviteten utgår vi ifrån att den nuvarande ordningen med samråd mellan utskott och talmanskonferens skall utgöra en garanti för måttfullhet i vad avser resornas längd och kostnad.

KU 1975/76:35

10 Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrives att tilläggsbestämmelsen 7.1.1 i riksdagsordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

7.1.1 Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den företaga val till

1. riksgäldsfullmäktige,

2. styrelsen för riksdagsbiblioteket,

3. Nordiska rådets svenska delegation,

4. Europarådets svenska delegation,

5. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Kammaren skall också varje år utse aderton ledamöter av riksdagen, vilka får deltaga i bolagsstämmor med Statsföretag AB.

Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den företaga val till

1. riksgäldsfullmäktige,

2. Nordiska rådets svenska delegation,

3. Europarådets svenska delegation,

4. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Kammaren skall också varje år utse aderton ledamöter av riksdagen, vilka får deltaga i bolagsstämmor med Statsföretag AB.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975:2) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor

Riksdagen föreskriver i fråga om lagen (RFS 1975:2) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor dels att nuvarande 7-9, 11 och 13-23 SS skall betecknas resp. 8-10, 12 och 14-24 SS,

dels att 2 och 6 samt nuvarande 10 och 12 SS skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall som 7 S införas nya bestämmelser av nedan angivna lydelse.

KU 1975/76:35

11 Nuvarande lydelse

Förvaltningskontoret skall om ej annat är särskilt stadgat:

1. handlägga frågor angående förhandling om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk samt anställnings-, tjänstledighets-, vikariatsoch andra personalärenden för arbetstagare inom riksdagen;

2. meddela för riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma förvaltningsföreskrifter samt utge författningar angående riksdagen och dess verk;

3. handlägga frågor angående uträkning av arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter samt av avlöningar och ersättningar till personal hos riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret ävensom frågor angående pensioner m. m. till nämnda ledamöter och personal och deras efterlevande, i den mån ej uppgiften ankommer på annan myndighet;

4. handlägga frågor om lokaler för riksdagen och dess verk med undantag av riksbanken och riksgäldskontoret; 5.

handlägga frågor om inköp och därtill hörande service för riksdagen;

6. handlägga frågor angående riksdagstrycket;

7. handlägga frågor angående riksdagens upplysningstjänst;

8. handlägga frågor angående studiebesök hos riksdagen, kontakter mellan riksdagen och skolan samt information i övrigt om riksdagen och dess arbete, i den mån ej upp -

Föreslagen lydelse

Förvaltningskontoret skall om ej annat är särskilt stadgat:

2. meddela för riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma förvaltningsföreskrifter samt utge författningar angående riksdagen och dess verk;

4. handlägga frågor om lokaler för riksdagen och dess verk med undantag av riksbanken och riksgäldskontoret; 5.

handlägga frågor om inköp och därtill hörande service för riksdagen;

6. handlägga frågor angående riksdagstrycket;

7. handlägga frågor angående riksdagsbiblioteket; 8.

handlägga frågor angående riksdagens upplysningstjänst;

9. handlägga frågor angående studiebesök hos riksdagen, kontakter mellan riksdagen och skolan samt

KU 1975/76:35

12 Nuvarande lydelse

Föreslaxen lydelse

giften ankommer på annan myndighet.

Kontoret skall vidare utföra de uppgifter som åvilar eller åläggs det enligt särskilda bestämmelser eller riksdagsbeslut.

Kontoret äger föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksdagen eller dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret.

information i övrigt om riksdagen och dess arbete, i den mån ej uppgiften ankommer på annan myndighet.

Kontoret skall vidare utföra de uppgifter som åvilar eller åläggs det enligt särskilda bestämmelser eller riksdagsbeslut.

6 §

Riksdagens upplysningstjänst skall tillhandagå riksdagens ledamöter, utskott och riksdagens övriga organ med sakuppgifter, sammanställningar och, i den mån andra uppdrag icke eftersattes därigenom, utredningar i ämnen som angar ledamöternas eller organens arbetsuppgifter.

Upplysningstjänsten skall vidare

Riksdagens upplysningstjänst skall tillhandagå riksdagens ledamöter, utskott och riksdagens övriga organ med sakinformation i ämnen, som angår ledamöternas eller organens arbetsuppgifter. Företräde skall ges informationsuppdrag av begränsad omfattning.

utarbeta registret till riksdagstrycket.

1 8

Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och arkivalier m. m., som är förvarade i bibliotekets och riksdagens lokaler.

Riksdagsbiblioteket är avsett främst för riksdagen och dess verk, kyrkomötet, regeringskansliet och de centrala ämnbetsverken samt av regeringen förordnade eller jämlikt dess bemyndigande tillsätta kommittéer.

Biblioteket skall därjämte, i den mån de i andra stycket avsedda uppgifterna icke därigenom åsidosättas, betjäna dem som bedriver forskning eller allvarliga studier.

Riksdagsbiblioteket skall med uppmärksamhet följa förhållandena inom

KU 1975/76:35

10 §

Inom förvaltningskontoret finns fyra enheter, nämligen administrativa enheten, intendenturenheten, enheten för riksdagstryck samt riksdagens upplysningstjänst. Vidare finns två förvaltningsdirektören direkt underställda detaljer, nämligen skoltjänsten och visningstjänsten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

biblioteksväsendet inom landet och såvitt möjligt även i övriga nordiska länder och i utlandet i övrigt. Biblioteket skall eftersträva samverkan med övriga vetenskapliga bibliotek inom landet.

11 §

Inom förvaltningskontoret finns fern enheter, nämligen administrativa enheten, intendenturenheten, enheten för riksdagstryck, riksdagsbiblioteket samt riksdagens upplysningstjänst. Vidare finns två förvaltningsdirektören direkt underställda detaljer, nämligen skoltjänsten och visningstjänsten.

Chefen för administrativa enheten är förvaltningsdirektörens ställföreträdare.

Chef för riksdagsbiblioteket är överbibliotekarien. Närmare bestämmelser om riksdagsbibliotekets verksamhet lämnas i arbetsordning som fastställs av förvaltningsstyrelsen.

Hos förvaltningskontoret är i övrigt anställda tjänstemän enligt personalförteckning samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

1 mån av behov och tillgång på medel får förvaltningskontoret anlita personal för tillfälliga uppdrag ävensom experter och sakkunniga.

12 S 13 S

Förvaltningsstyrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och därutöver minst fem av de av riksdagen valda ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av den som för ordet.

Förvaltningsdirektören och riksdagsdirektören äger delta i styrelsens överläggningar. Utskottens ordförande äger delta i överläggningar i ärenden som rör de egna utskotten.

Förvaltningsdirektören och riksdagsdirektören äger delta i styrelsens överläggningar. Utskottens ordförande äger delta i överläggningar i ärenden som rör de egna utskotten. Överbibliotekarien äger delta i överläggningar i ärenden som rör riksdagsbiblioteket.

Denna lag träder i kraft, såvitt gäller 6 5 den 1 april 1976 och i övrigt den 1 januari 1977.

KU 1975/76:35

14 Bilaga 2

Talmanskonferensen 1973-02-20

Närmare bestämmelser om utskotts studieresor till utlandet

Studieresa till annat nordiskt land

1 §

Utskott, som avser företa studieresa till annat nordiskt land, skall göra anmälan härom till talmanskonferensen för det samråd som föreskrivs i 73 § riksdagsstadgan.

Studieresa utanför Norden

2 S

För utskotts studieresa utanför Norden gäller vad som sägs i 3-13 §§.

3 §

Utskott bör ej företa mer än en studieresa under en mandatperiod, om ej särskilda skäl föranleder annat. Vid bedömning av frågan om ytterligare resa skall äga rum bör stor vikt läggas vid resans betydelse för utskottets beredningsarbete och kostnaderna för företagen och planerad resa.

4 §

Utskott, som avser företa studieresa, skall före den 1 mars inge skriftlig anmälan härom till talmanskonferensen för det samråd som föreskrivs i 73 § riksdagsstadgan. Anmälan bör innehålla uppgift om arten av de upplysningar utskottet avser inhämta och en bedömning av resans värde för arbetet inom utskottets beredningsområde.

Vid anmälan bör fogas

a) plan för den föreslagna resan och de studier som därvid skall företas,

b) plan för förberedande studier som utskottet avser företa inför resan,

c) kalkyl avseende kostnader för resor, hotell och traktamenten.

5 5

Utskott skall, så snart ett program för studieresa slutgiltigt fastställts, bringa detta till talmanskonferensens kännedom.

65 Studieresa får inte företas under pågående riksdagssession, om ej särskilda skäl föreligger.

7 §

Endast utskotts ledamöter, suppleanter och tjänstemän får delta i utskottsresa. Antalet deltagare får inte överstiga antalet ordinarie ledamöter jämte två tjänstemän.

KU 1975/76:35

15 B §

Det förutsätts att deltagare i studieresa medföljer under hela resan. Därest de sammanlagda kostnaderna för en studieresa ökar till följd av att deltagare ej medföljer under hela resan, skall deltagaren bestrida de sålunda uppkommande merkostnaderna, såvida ej talmanskonferensen beslutar annat.

9 §

Utskott bör under studieresa endast ta sådana kontakter med värdlandets parlament och myndigheter som motiveras av studieprogrammet eller protokollär sedvänja. Utskott får ej, utan särskilt uppdrag från talmanskonferensen, utfärda inbjudningar till besök hos riksdagen.

10 S

Utskott bör inte utan talmanskonferensens samtycke utöva representation utomlands. Utdelande av minnesgåvor bör undvikas.

11 §

Innan uppgift om utskotts anslagsbehov för nästkommande budgetår avseende studieresa lämnas till förvaltningskontoret, skall utskottets ordförande samråda härom med talmannen.

12 §

I god tid före samrådet med talmanskonferensen enligt 73 $ riksdagsstadgan bör utskottet genom internationelle sekreterarens förmedling inhämta berörda svenska utlandsmyndigheters synpunkter på uppläggningen av den tilltänkta studieresan.

13 §

Efter resan skall utskottet till talmanskonferensen avge redogörelse för studieresan. De ledamöter och suppleanter i utskottet som ej deltagit i resan bör få en skriftlig uppteckning över iakttagelser och rön som gjorts under resan.

Talmanskonferensen 1974-04-23

§4.3

a) Antalet deltagare i utskotts studieresa till annat nordiskt land

Talmanskonferensen beslöt efter överläggning uttala att för utskotts studieresor till annat nordiskt land skulle gälla samma begränsning i fråga om deltagarantalet som av konferensen beslutats i fråga om utskotts studieresor utanför Norden, nämligen högst 15 ledamöter och två tjänstemän (se protokoll 1973 § 2.2). Undantag från huvudregeln kunde medges när särskilda skäl förelåg, såsom att utskott i samband med inrikes resa gjorde ett endagsbesök i annat nordiskt land och detta besök inte föranledde några speciella åtaganden från värdlandets sida.

Samråd ang.

utskotts

studieresor