Med anledning av talmanskonferensens förslag (1975/76:15) med anledning av ett inkommet betänkande om riksdagsarbetets planering jämte motioner
KU 1975/76:45
Konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:45
med anledning av talmanskonferensens förslag (1975/76:15) med anledning av ett inkommet betänkande om riksdagsarbetets planering jämte motioner rörande riksdagsarbetet
Ärendet
I detta betäkande behandlas talmanskonferensens förslag (1975/76:15) med anledning av ett inkommet betänkande om riksdagsarbetets planering och motionen 1975/76:2252 av herr Wijkman (m) samt de under den allmänna motionstiden väckta motionerna 1975/76:194 av herr Ahlmark m. fl. (fp), 1975/76:195 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Hallenius (c), 1975/76:255 av herr Fågelsbo (c), 1975/76:288 av herr Boo m. fl. (c), 1975/76:687 av herr Björck i Nässjö m. fl. (m), 1975/76:894 av fru Göthberg m. fl. (c), 1975/76:898 av herr Komstedt (m), 1975/76:1977 av fru Tillander m. fl. (c) samt 1975/76:1980 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser hemställan under punkten 7. Hemställan i motionerna tar sikte på olika förhållanden med anknytning till riksdagens arbete och planering. De redovisas nedan med tillhörande motiveringar under respektive rubrik.
Förslaget
I talmanskonferensens förslag 1975/76:15 överlämnas betänkandet "Riksdagsarbetets planering” vilket avgivits av utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer. I betänkandet behandlas olika frågor rörande riksdagsarbetets planering och ärendefördelningen mellan utskotten.
I betänkandet föreslås att det årliga riksmötet skall inledas den första tisdagen i oktober under de år då ordinarie riksdagsval inte hålles. Förslaget medför att riksdagen kommer att börja sitt arbete vid ungefär samma tidpunkt under icke-valår som under valår. Detta innebär att riksmötet under icke-valår förlängs med ungefär 14 dagar i förhållande till vad som tillämpats hittills. Genom denna förlängning blir det möjligt att förutom uppehållen i riksdagsarbetet kring jul- och nyårshelgen samt påsken lägga in en sammanträdesfri vecka under november månad och en vecka i anslutning till Nordiska rådets plenarsammanträde under våren.
Utredningen föreslår också en ändring i de regler som gäller för debatterna i kammaren. Enligt RO 2.14.1 kan talmannen vid första bordläggning av ett utskottsbetänkande anmoda dem som önskar yttra sig när ärendet skall avgöras att förhandsanmäla sig till debatten. Anförande från den som har underlåtit förhandsanmälan får ej överstiga sex minuter, om inte talmannen finner skäl att medge längre tid. Utredningen föreslår att sådan förhands 1
Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 45
KU 1975/76:45
anmälan skall krävas generellt utan särskild anmodan från talmannen i alla debatter utom de s. k. frågedebatterna. Detta får till konsekvens att stadgandet också kommer att avse bl. a. interpellationsdebatterna. Någon ändring i de ytterligare begränsningar som gäller för frågedebatterna och de särskilt anordnade debatterna utan samband med annan handläggning föreslås däremot inte.
I betänkandet diskuteras också reglerna för propositionsavlämnandet samt allmänt frågan om hur kammardebatterna bör planläggas. Utredningen understryker t. ex. det angelägna i att ledamöterna i största möjliga utsträckning ges information i förväg om den tidpunkt när debatten en viss dag väntas vara avslutad. Vidare anför utredningen att s. k. nattplena om möjligt helt bör undvikas. Utredningens överväganden i dessa frågor har inte föranlett några förslag till ändringar i RO eller dess tilläggsbestämmelser.
Beträffande utskottsarbetet föreslår utredningen vissa mindre förändringar i tilläggsbestämmelserna till RO 4.6 där ärendefördelningen mellan utskotten beskrivs. Bl. a. föreslås att inrikesutskottet fortsättningsvis skall benämnas arbetsmarknadsutskottet.
Beträffande utredningens förslag till lagändringar hänvisas till förslaget 1975/76:15.
Riksdagsarbetets planering m. m.
Motionerna
I motionen 1975/76:894 av fru Göthberg m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen understryker vikten av att riksdagsledamot begär ledighet från riksdagsarbetet med de tidsintervall som anges i motionen för att under minst ett år - utan lön från riksdagen - delta i yrkes- och arbetslivet”.
I motionen anförs att riksdagsarbetets omfattning numera gör det svårt för ledamöterna att upprätthålla den nödvändiga direktkontakten med yrkesoch arbetslivet. Med hänsyn härtill föreslås att den som tillhört riksdagen under sex år i följd dvs. två mandatperioder, och som återvalts för en tredje period under något av de tre åren under denna skall ges ökad möjlighet till ledighet från riksdagsuppdraget för att ägna sig åt yrkesverksamhet. Den föreslagna ledigheten bör omfatta minst ett år och ersättare skall inkallas för att upprätthålla riksdagsmannaskapet.
1 motionen 1975/76:898 av herr Komstedt (m) hemställs "att riksdagen uppdrager åt talmanskonferensen att utreda förutsättningarna för en effektivare planläggning av riksdagens arbetsplena”.
I motiveringen anförs att de flesta riksdagsledamöter har ett eller flera uppdrag som måste skötas vid sidan av det ordinarie riksdagsarbetet. Med en bättre planering från riksdagens sida skulle det enligt motionären vara möjligt att undvika i sista stund inställda kammarplena något som skulle underlätta för ledamöterna att utnyttja ledig tid till andra angelägna arbetsuppgifter.
KU 1975/76:45
3 I motionen 1975/76:2252 av herr Wijkman (m) hemställs ”att riksdagen, med instämmande i motionens syfte, ger utredningen angående riksdagens arbetsformer i uppgift att med fortur behandla frågan om hur riksdagens ledamöter skall ges bättre och utökade resurser i framtiden, speciellt med hänsyn till behovet att nära kunna följa framtidsforskningen och den tekniskvetenskapliga utvecklingen”.
I motionen anförs bl. a. att ledamöternas och de olika partigruppernas behov av bättre beslutsunderlag på längre sikt kan lösas på olika vägar. Antingen kan stödet till partigrupperna ökas eller också kan varje ledamot tilldelas vissa resurser för kvalificerad sekreterarhjälp. Enligt motionären krävs långsiktigt helt andra resurser till både partigrupper och enskilda ledamöter.
Gällande ordning och frågornas tidigare behandling
Riksdagsledamöternas möjligheter att vara lediga från riksdagsarbetet regleras i 1 kap. 8 § RO. Enligt detta lagrum kan riksdagsledamot efter prövning erhålla ledighet från sitt uppdrag. Beviljas ledamot ledighet för en tid av minst en månad skall hans uppdrag under den tid han är ledig utövas av ersättare.
Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall enligt tillläggsbestämmelsen 1.8.1 innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse ledighet under viss tid. Ansökan prövas av talmannen om den gäller ledighet under kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under tid då riksmöte ej pågår prövas dock av talmannen, även om den gäller ledighet för längre tid.
Systemet med ersättare för riksdagsledamöterna infördes fr. o. m. innevarande mandatperiod. I det förslag från grundlagberedningen som låg till grund för reformen (SOU 1970:17) anfördes bl. a. att det bör vara möjligt att med uppdrag som riksdagsledamot förena verksamhet som företagare eller anställd i enskild eller allmän tjänst och med insatser på det kommunala området. Ett ersättarsystem skulle enligt utredningen underlätta rekryteringen av riksdagsledamöter och göra det möjligt för ledamöterna att fullgöra uppgifter vid sidan av riksdagsarbetet.
Under hösten 1975 tog konstitutionsutskottet i betänkandet 1975/76:26 upp vissa frågor rörande ersättarinstitutionen. 1 samband därmed redovisade utskottet i vilken utsträckning möjligheten att inkalla ersättare utnyttjats:
På grund av föreskriften i 4 kap. 9 S första stycket RF har 19 ersättare kallats till tjänstgöring som ersättare för talmannen och ledamöter av regeringen. Dessutom har vid sammanlagt 27 tillfällen (under tiden januari 1974-november 1975) ersättare kallats till tjänstgöring, sedan ledamot beviljats ledighet för en tid av minst en månad (enligt 1 kap. 8 i; RO). De vanligaste skälen för sådan ledighet har varit sjukdom (i tolv fall) och offentligt uppdrag (i elva fall, varav två fall delvis gällt enskilda angelägen -
KU 1975/76:45
heter). Övriga fall har gällt studier, utrikesresa och olika enskilda angelägenheter. Den genomsnittliga ledighetstiden har varit ca en och en halv månad. I tre fall har ledigheten varat två månader, i ett fall drygt tre månader och i ett fall inemot ett och ett halvt år (långvarig sjukdom). I samtliga övriga fall (22 st.) har ledigheten omfattat högst två månader.
Frågan om riksdagsledamöternas tillgång till sakinformation behandlades av riksdagens informationsutredning, vilken tillsattes under 1972. Frågorna har föranlett motionsyrkanden vid flera riksdagar under senare år. Informationsutredningen avlämnade sitt slutbetänkande under hösten 1975. Konstitutionsutskottet behandlade utredningens förslag i betänkandet 1975/76:35.1 detta redogörs utförligt för frågans tidigare behandling. I denna del hänvisas till betänkandet.
Riksdagen har i allt väsentligt godtagit informationsutredningens förslag. Sålunda utgår fr. o. m. 1 januari 1976 ett särskilt partigruppsstöd, vilket är konstruerat som ett grundstöd kompletterat med ett mandatbidrag. Grundstödet är 75 000 och mandatbidraget är 1 500 kr./mandat för partier som ej är i regeringsställning och 500 kr./mandat för regeringsparti(er). Beräknat på den nuvarande partiställningen uppgår detta stöd till 744 000 kr.
Även kontorshjälpen till ledamöterna har förstärkts. Tidigare beräknades anslaget för detta ändamål så att det skulle vara möjligt att anställa ett biträde på var tionde riksdagsledamot. Med nuvarande beräkningsgrund medger bidraget ett biträde på var åttonde ledamot.
Som ett resultat av utredningens förslag har också resurserna till riksdagens upplysningstjänst liksom till Sällskapet Riksdagsmän och forskare (R1FO) förstärkts.
Offentliga utskottsutfrågningar
Motionerna
1 motionen 1975/76:194 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”att riksdagen antar följande lydelse av 4 kap. 12 $ RO: 12 S Utskott skall
är närvarande. Sammanträde för inhämtande av upplysningar eller yttranden som sägs i 10 $ skall dock vara offentligt, därest detta begärs av minst en tredjedel av ledamöterna i utskottet.”
I motiveringen anförs att offentliga utfrågningar i riksdagens utskott skulle berika riksdagens arbete och den offentliga debatten. Ofta samlar utskott in ny och värdefull information bl. a. genom utfrågningar av experter, statsråd, företrädare för organisationer och andra. Enligt motionärerna skulle det stärka allmänhetens intresse för riksdag och politik om viktiga utfrågningar i utskotten kan ske offentligt.
I motionen 1975/76:1980 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs under punkten 7 "att riksdagen 7. antar följande lydelse av 4 kap. 12 5 RO: 12 $.
Utskott skall är närvarande. Sammanträde för inhämtande av upp -
KU 1975/76:45
lysningar eller yttranden som sägs i 10 § skall dock vara offentligt, därest detta begärs av minst en tredjedel av ledamöterna i utskottet.” Hemställan i motionen är alltså likalydande med hemställan i motionen 1975/76:194. Beträffande motiveringen hänvisas till moderata samlingspartiets partimotion 1975/76:1979. I denna anförs bl. a. att offentliga utfrågningar i utskott skulle kunna berika riksdagens arbete såväl som den offentliga debatten. Den ofta värdefulla och belysande information, som insamlas före ett utskotts ställningstagande, skulle komma till medborgarnas kännedom på ett helt annat sätt än vad som i dag är fallet, samtidigt som utskottens möjligheter att hävda riksdagens auktoritet skulle förbättras radikalt. Enligt motionen skulle offentliga utfrågningar i utskott i riksdagen också kunna bli ett nytt väsentligt instrument i strävandena att bättre kontrollera statens vittförgrenade verksamhet.
Gällande rätt
Enligt bestämmelserna i 4 kap. 12 § RO skall utskott sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger kan utskott medgiva att även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i utskottet är närvarande.
Frågans tidigare behandling
Förslag att göra det möjligt för utskotten att anordna offentliga utskottsutfrågningar har behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Vid 1975 års riksmöte togs frågan upp i motionerna 1975:93 av herr Bohman m. fl. (m) och 1975:306 av herr Ahlmark m. fl. (fp). Konstitutionsutskottet behandlade motionerna under innevarande riksmöte i betänkandet 1975/76:4. För frågans tidigare behandling hänvisas till detta betänkande. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet men anförde i samband därmed att utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer under sitt arbete kan komma att överväga den aktuella frågan.
I en reservation (2 m, 1 fp) hemställdes att riksdagen skulle anta en ändring i 4 kap. 12 § RO av samma lydelse som i nu aktuella motionsyrkanden. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Riksmötets öppnande
Motionerna
I motionen 1975/76:255 av herr Fågelsbo (c) hemställs "att riksdagen beslutar uppdra åt talmanskonferensen att förelägga riksdagen förslag till nya regler för riksmötets öppnande i enlighet med vad i motionen anförts”.
Motionären anför att många skäl talar för en återgång till den tradition för riksdagsöppnandet som tillämpades under den gamla författningens tid
1* Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 45
KU 1975/76:45
då detta ägde rum i rikssalen på Stockholms slott. Enligt motionären bör övervägas att öppna nytt riksmöte enligt den tidigare traditionen var gång en nyvald riksdag samlas dvs. vanligtvis vart tredje år. I gengäld bör under andra år ytterligare förenklade öppningsformer kunna övervägas inom ramen för de bestämmelser som uppställs i grundlagen.
I motionen 1975/76:687 av herr Björck i Nässjö m. fl. (m) hemställs ”1. att riksdagen uttalar att öppnande av riksmöte vid ny mandatperiods början skall ske på rikssalen på Stockholms slott och i former som anknyter till tidigare öppningsceremoniel, 2. att riksdagen uttalar att öppnandet vid andra riksmöten bör ske i riksdagshuset i former som fastställes av talmannen i samråd med vice talmännen.”
I motiveringen anförs att den tidigare ordningen för riksdagens öppnande markerade ett samband med svensk författningstradition. Enligt motionärerna bör detta samband klart markeras också i framtiden. Riksdagens öppnande bör därför vid varje ny mandatperiods början även fortsättningsvis ske i rikssalen på Stockholms slott och ceremonierna bör anknyta till vad som tidigare var brukligt, med hänsyn tagen till att det enligt den nya riksdagsordningen ankommer på statsministern att avge regeringsförklaring i stället för det tidigare trontal som hölls av konungen.
Gällande rätt
Enligt 1 kap. 6 § RO skall lagtima riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen skall därvid på talmannens hemställan förklara riksmötet öppnat. Vid sammanträdet skall statsministern avge en s. k. regeringsförklaring. Ordningen för detta sammanträde fastställs av talmannen efter samråd med vice talmännen. Några stadganden om var detta sammanträde skall äga rum finns ej men fr. o. m. 1975 års riksmöte har öppnandet skett i plenisalen. Före öppningssammanträdet har en gudstjänst anordnats i Klara kyrka.
Frågans tidigare behandling
Formerna för riksmötets öppnande har behandlats av riksdagen dels i samband med behandlingen av propositionen 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m., dels under 1974 års riksdag med anledning av ett flertal motionsyrkanden (s, c och m). Utskottet hemställde att riksdagen skulle förklara motionerna besvarade med vad utskottet anfört. Utskottet uttalade därvid bl. a. (KU 1974:18):
Allmän enighet råder om att riksdagens arbete även fortsättningsvis skall inledas under högtidliga och värdiga former. De nya bestämmelserna om riksdagens öppnande innebär en anpassning till det parlamentariska statsskicket. Det framstår därför som naturligt att ceremonierna ges en sådan utformning att riksdagens centrala roll i statsskicket klart markeras. Även
KU 1975/76:45
med en sådan inriktning kan värdefulla inslag i de hittillsvarande öppningsceremonierna bevaras. En gudstjänst kan självfallet anordnas.
Riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen har fått en bred förankring hos allmänheten, särskilt genom direktsändningarna i televisionen. För riksdagen är det självfallet angeläget att allmänheten även i fortsättningen med intresse följer riksdagens öppningssammanträde. Utskottet förutsätter att hänsyn härtill kommer att tas vid fastställandet av ordningen för sammanträdet.
Som framgått av de ovan refererade bestämmelserna i riksdagsordningen är det talmannen som efter samråd med vice talmännen fastställer ordningen för riksdagens öppningssammanträde. Att i detalj föreskriva hur öppningsceremonierna skall utformas ankommer sålunda inte på riksdagen utan på talmannen. Utöver vad utskottet i det föregående anfört vill utskottet därför med anledning av motionsyrkandena endast uttala att det är självklart att talmannen i sitt arbete i denna del kan knyta till sig erforderlig expertis liksom att han kan ta kontakt med partigrupperna.
I en reservation (vpk) föreslogs att motionerna skulle besvaras men med en ändring i motiveringen. I ett särskilt yttrande (2 m) anfördes att det provisoriska riksdagshuset erbjuder en mindre lämplig miljö för ett högtidligt öppnande. Enligt yttrandet borde öppningsceremonin åtminstone tillsett nytt riksdagshus färdigställts äga rum i rikssalen och liksom tidigare inledas med en gudstjänst i Slottskapellet.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Information om riksdagsarbetet
Motionerna
I motionen 1975/76:195 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Hallenius (c) hemställs ”att riksdagen beslutar uppdra åt riksdagens förvaltningskontor att kostnadsfritt tillhandahålla läns- och landsbiblioteken samt kommunbiblioteken, om de så önskar, riksdagens protokoll, utskottsbetänkanden samt propositioner och motioner.”
I motiveringen anförs att om riksdagen medverkar till att biblioteken i större utsträckning än vad som nu förekommer tillhandahåller riksdagstrycket hjälper riksdagen till med att sprida kännedom om vad som diskuteras och beslutas i riksdagen. Kostnaderna för detta bör enligt motionärerna bli blygsamma jämfört med värdet av en dylik information.
I motionen 1975/76:1977 av fru Tillander m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen hos regeringen begär åtgärder syftande till 1. att förbättra informationen om den principiella skillnaden mellan proposition och riksdagsbeslut, 2. att förbättra informationen om riksdagsbeslut, speciellt i de fall innehållet i dessa skiljer sig från innehållet i propositionen, så att tillämpande organ klart och otvetydigt kan utläsa innebörden av riksdagens beslut.”
I motionen anförs att tillämpande myndigheter i vissa fall kan ha svårigheter att bedöma innebörden av gällande regler i de fall dessa förändrats t. ex. under utskottsbehandlingen av en proposition. Enligt motionärerna
KU 1975/76:45
finns det flera exempel på att kommunala beslut grundats på propositioner vilkas sakinnehåll förändrats innan de antagits av riksdagen.
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt de av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor 1970 fastställda reglerna angående utdelning och försäljning av riksdagstryck m. m. (RFS 1970:2) är länsbibliotek, landsbibliotek och kommunbibliotek inte berättigade att erhålla riksdagstryck kostnadsfritt. För närvarande prenumererar landsbiblioteken, nästan alla länsbibliotek och ca 20 av kommunbiblioteken på bundet eller häftat tryck. Prenumerationspriset för en årgång ej bundet riksdagstryck utgör f. n. 530 kr. Priset för en årgång bundet riksdagstryck är 1 000 kr.
Frågans tidigare behandling
Vid 1972 års riksdag föreslogs i en motion (1972:100) att läns- och landsbiblioteken skulle erhålla riksdagstrycket gratis. Motionären avstod med hänsyn till kostnaderna från att föreslå gratisdistribution även till kommunbibliotek eftersom dessa vid behov kan låna från länsbiblioteken.
Konstitutionsutskottet (KU 1972:25), som behandlade frågan tillsammans med motioner rörande riksdagens information, anförde beträffande förslaget att ”det finns anledning att överväga åtgärder för att stimulera spridningen av snabbprotokollet från riksdagsdebatterna och annat riksdagstryck; utskottet anknyter här till synpunkter som har förts fram i motionen 1972:100”.
Frågan om spridningen av riksdagstrycket togs upp av riksdagens informationsutredning som i sitt betänkande Riksdagens utåtriktade information (1974:11) bl. a. anförde följande:
Vid olika tillfällen har det framförts förslag om att bibliotek, skolor och andra kostnadsfritt skulle förses med riksdagstrycket. Skälet är att det skulle öka möjligheterna för medborgarna att ta del av riksdagens arbete. Utredningen har dock den uppfattningen, att någon ökad läsning inte kommer till stånd blott genom att trycket blir tillgängligt på ett bibliotek eller liknande. Ytterligare prissubventionering eller kostnadsfritt tillhandahållande bör därför enligt utredningens uppfattning ske först om det visar sig att kostnaden för riksdagstrycket är så betungande att t. ex. bibliotek inte kan abonnera på trycket trots att det finns efterfrågan.
Konstitutionsutskottet (KU 1974:19) uttalade vid sin behandling av informationsutredningens förslag såvitt avser spridningen av riksdagstrycket (s. 29):
När det gäller riksdagens information till de politiskt intresserade har utredningen vidare särskilt pekat på riksdagstryckets betydelse och framhållit vikten av att detta får en så stor spridning som möjligt. I detta syfte framlägger utredningen vissa förslag, bl. a. att förvaltningsstyrelsen skall utföra en översyn av prissättningen. Utredningens uttalanden och förslag i dessa
KU 1975/76:45
delar har inte föranlett någon erinran. Utskottet ansluter sig till utredningens bedömningar.
Ym ande från förvaltningsstyrelsen
Över motionen 1975/76:195 har förvaltningsstyrelsen inkommit med yttrande. Styrelsen avstyrker bifall till motionen och anför bl. a.:
Den av informationsutredningen föreslagna översynen av prissättningen genomfördes under 1975 på grundval av en år 1974 företagen kostnadsanalys. Denna gav vid handen att riksdagens självkostnad för en årgång av riksdagstrycket (ej bundet) uppgick till ca 2 100 kr. 1976 torde kostnaden ha ökat till ca 2 500 kr. Häremot svarande prenumerationspris fastställdes av förvaltningsstyrelsen att vara 530 kr. Priset täcker sålunda endast ca 20 96 av den faktiska kostnaden. I själva verket täcker det inte ens den normalt ganska blygsamma kostnaden för en marginell utökning av basupplagan. Förvaltningsstyrelsen har uttalat att prenumerationspriset på sikt bör sättas så att det motsvarar nyss nämnda marginalkostnad, som 1974 uppgick till 760 kr. Riksdagstrycket kommer således även fortsättningsvis att vara förhållandevis kraftigt subventionerat, bl. a. för att säkerställa att ingen offentlig institution av kostnadsskäl skall behöva avstå från prenumeration.
Statlig myndighets upplysningsskyldighet till riksdagsutskott
Motionen
I motionen 1975/76:288 av herr Boo m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen beslutar att 4 kap. 10 $ första stycket riksdagsordningen ges följande lydelse: 'Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen’.”
Den möjlighet som regeringen enligt nu gällande ordning har att vägra statlig myndighet att tillhandagå riksdagsutskott med upplysningar bör enligt motionärerna avskaffas. Motionärerna anför att denna möjlighet är en kvarleva från maktdelningslärans tankegångar som inte har någon plats i en författning präglad av folksuveränitetens princip.
Gällande rätt
I 11 kap. 6 § RF stadgas att justitiekanslern, riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna lyder under regeringen. Även andra statliga förvaltningsmyndigheter lyder under regeringen om det inte i RF eller annan lag stadgas att de är myndigheter under riksdagen.
Enligt 4 kap. 10 § RO skall statlig myndighet lämna upplysningar och avgiva yttrande, då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgörande. Om minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott dvs. för närvarande fem ledamöter begär att utskottet
KU 1975/76:45
skall inhämta sådant yttrande kan utskottet vägra detta endast om det dröjsmål med ärendets behandling som därmed uppstår ”skulle leda till avsevärt men”.
Grundlagberedningen
Beträffande utskottsminoritets möjlighet att få till stånd utredning inom ett utskott anförde grundlagberedningen i sitt slutbetänkande (SOU 1972:12) bl. a. följande:
Den minoriteten tillkommande befogenheten är naturligtvis underkastad samma begränsningar som utskottets lagfästa rätt att påkalla yttranden från statlig myndighet. Den avser sålunda inte yttrande från regeringen. Inte heller gäller den hörande av enskild tjänsteman. Minoritetens initiativ kan alltså utmynna endast i en hemställan till myndigheten som sådan att yttra sig. I likhet med majoriteten bör minoriteten äga påkalla att yttrandet avges muntligen inför utskottet. Myndighet som lyder under regeringen kan som eljest hänskjuta begäran till regeringens avgörande, om den skulle finna det förenat med särskilda svårigheter att efterkomma framställningen. Såtillvida är minoritetens befogenhet mera begränsad än den som tillkommer majoriteten, att minoriteten enligt förslaget inte kan kräva yttrande annat än i ett redan anhängigt ärende i utskottet. Härmed förstås ärende som har remitterats till utskottet och ärende som utskottsmajoriteten med begagnande av sin initiativrätt har beslutat att föra fram till kammaren.
Någon ytterligare kommentar till den begränsning i utskottens rätt att erhålla yttrande från myndighet som berörs i förevarande motion gjordes ej av grundlagberedningen eller av departementschefen i propositionen 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m.
Utskottet
Genom förslaget 1975/76:15 framläggs för riksdagens prövning ett delbetänkande - Riksdagens planering - från utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer. Utskottet tar i samband med behandlingen av förslaget också upp motionen 1975/76:2252 vilken väckts med anledning av förslaget samt de under den allmänna motionstiden väckta motionerna 1975/76:194, 1975/76:195, 1975/76:255, 1975/76:288,
1975/76:687, 1975/76:894, 1975/76:898, 1975/76:1977 samt 1975/76:1980. Samtliga motioner behandlar frågor med anknytning till riksdagsarbetet.
I betänkandet redovisas de undersökningar som utredningen företagit rörande riksdagsarbetets utveckling sedan enkammarreformen samt angående riksdagsmännens arbetssituation i dag. Utredningen har också gjort en översyn av arbetsfördelningen mellan utskotten.
Av betänkandet framgår att arbetet i riksdagen i allt väsentligt fungerat tillfredsställande. Utredningen föreslår dock vissa förändringar i tidsreglerna för riksdagsarbetet och i de regler som gäller för kammardebatterna. 1 be -
KU 1975/76:45
tänkandet föreslås sålunda att riksmötet under de år då ordinarie riksdagsval inte hålles skall inledas den första tisdagen i oktober. Detta innebär att riksdagens årliga arbetsperiod blir lika lång under alla år oavsett om riksdagsval hållits eller inte. Förslaget innebär också en förlängning av riksmötet i förhållande till tidigare gällande ordning med ca 14 dagar under icke valår. Därigenom blir det möjligt att lägga in två sammanträdesfria veckor under riksmötet. Utredningen föreslår att den ena veckan tas ut i november månad och den andra i anslutning till Nordiska rådets plenarsammanträde under våren.
Utredningen föreslår vidare att förhandsanmälan skall krävas generellt i alla debatter i kammaren utom frågedebatterna. Den som underlåtit förhandsanmälan får därmed även i t. ex. interpellationsdebatterna begränsa sitt anförande till sex minuter.
Beträffande utskottsarbetet föreslår utredningen endast vissa mindre förändringar i beskrivningen av ärendefördelningen mellan utskotten. Inrikesutskottet föreslås erhålla benämningen arbetsmarknadsutskottet.
De förslag som utredningen lagt fram bör enligt utskottets mening komma att bidra till en effektivisering av riksdagsarbetet och därmed underlätta för ledamöterna att förbereda sina insatser i riksdagen och att bevara den nödvändiga kontakten med samhällslivet i övrigt. Utskottet tillstyrker därför de ändringar i riksdagsordningen som utredningen föreslagit och ansluter sig även i övrigt till vad utredningen anfört t. ex. beträffande propositionsavlämnandet och planeringen av riksdagsarbetet. Genom utredningens förslag är yrkandet i motionen 1975/76:898, som tar sikte på planeringen av riksdagens arbetsplena, tillgodosett.
1 motionen 1975/76:2252 föreslås att utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer skall ges i uppdrag att ytterligare utreda frågan om bättre och utökade resurser till riksdagsledamöterna för att dessa bättre skall kunna följa t. ex. den teknisk-vetenskapliga utvecklingen. Frågor rörande riksdagens sakinformation behandlades av informationsutredningen. Riksdagen har i år bl. a. beslutat att införa ett nytt partigruppsstöd och att ytterligare förstärka kontorshjälpen till ledamöterna. I samband därmed anförde konstitutionsutskottet (KU 1975/76:35) att erfarenheterna i informationshänseende av de beslutade resursförstärkningarna bör avvaktas innan frågan om ytterligare stödåtgärder på detta område prövas. 1 den mån andra skäl än riksdagsledamöternas informationsbehov motiverar ett ökat stöd borde detta prövas av utredningen om riksdagens arbetsformer. Några ytterligare initiativ på detta område är med hänsyn till det anförda inte nödvändigt. Utskottet avstyrker därför motionen.
I motionen 1975/76:894 hemställs att riksdagen skall understryka vikten av att ledamot som blir omvald för en tredje mandatperiod begär ledighet från riksdagsarbetet under ett års tid för att delta i yrkes- och arbetslivet. Möjlighet att erhålla ledighet från riksdagsarbetet föreligger redan enligt
KU 1975/76:45
bestämmelserna i 1 kap. 8 § RO. Något generellt uttalande från riksdagens sida rörande behovet av att ledamöterna utnyttjar denna möjlighet bör dock enligt utskottets mening inte göras. Kontakterna med yrkeslivet och samhällslivet i övrigt kan upprätthållas på olika sätt. Det måste ankomma på de enskilda ledamöterna att själva organisera sitt arbete så att de kan svara mot de krav som ställs på dem från olika håll.
1 motionerna 1975/76:194 och 1975/76:1980 yrkandet 7 föreslås lagändringar som skall göra det möjligt för utskotten att anordna offentliga utskottsutfrågningar. Utskottet avstyrkte senast under hösten 1975 ett motionsyrkande med samma innebörd som de nu föreliggande. Utskottet anförde därvid bl. a. att arbetsformsutredningen är oförhindrad att behandla denna fråga i sitt arbete. Utskottet har inte funnit skäl att ändra sin bedömning och avstyrker därför motionerna i denna del.
Även de frågor som tas upp i motionerna 1975/76:255 och 1975/76:687 har behandlats av riksdagen under senare år. I motionerna föreslås att riksdagen skall göra uttalanden rörande platsen för riksmötets öppnande samt om utformningen av öppningsceremonin.
Enligt bestämmelserna i riksdagsordningen är det talmannen som efter samråd med vice talmännen fastställer ordningen för riksdagens öppningssammanträden. Som utskottet anförde 1974 ankommer det alltså inte på riksdagen att föreskriva hur ceremonierna vid dessa sammanträden skall utformas. Något uttalande utöver vad som anfördes vid 1974 års riksdag bör därför enligt utskottets mening inte göras. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill föreliggande motionsyrkanden.
I motionerna 1975/76:195 och 1975/76:1977 tas upp två frågor med anknytning till riksdagens utåtriktade information. I den förstnämnda motionen föreslås att läns- och landsbiblioteken samt kommunbiblioteken, om de så önskar, skall erhålla riksdagstrycket kostnadsfritt. Riksdagens förvaltningsstyrelse har i yttrande till utskottet avstyrkt motionen. Av yttrandet framgår att priset för riksdagstrycket redan i dag är kraftigt subventionerat. Även informationsutredningen övervägde denna fråga. Utredningen kom i sitt ställningstagande till den uppfattningen att någon ökad läsning av trycket inte skulle komma till stånd enbart genom att det blir tillgängligt på bibliotek eller liknande. Vid behandlingen av utredningens förslag anslöt sig konstitutionsutskottet och riksdagen till denna bedömning. Utskottet har inte funnit anledning att ändra sitt ställningstagande utan föreslår att motionen avslås.
1 motionen 1975/76:1977 föreslås att informationen om riksdagsbeslut samt om den principiella skillnaden mellan proposition och riksdagsbeslut förbättras så att det blir enklare för de tillämpande myndigheterna att bedöma innebörden av olika riksdagsbeslut. Enligt utskottets mening tar motionen upp en väsentlig fråga. Stora ansträngningar har också gjorts under senare år att förbättra den utåtriktade informationen om riksdagens arbete och beslut.
KU 1975/76:45
13 Dessa frågor torde komma att bevakas även fortsättningsvis. Mot bakgrund av de insatser som gjorts - inte minst som ett resultat av informationsutredningens arbete - bör därför ett sådant särskilt initiativ som föreslås i motionen inte vara erforderligt.
I motionen 1975/76:288 föreslås en ändrad lydelse av 4 kap. 10 § RO av innebörden att även statliga myndigheter som inte lyder under riksdagen skall vara skyldiga att lämna upplysningar och avge yttrande till riksdagsutskott som begär detta. Enligt gällande bestämmelser kan myndigheterna hänskjuta sådan begäran till regeringens avgörande.
Enligt den praxis som successivt utvecklats redan före författningsreformen har myndigheterna regelmässigt lämnat de upplysningar och yttranden som utskotten begärt för sin handläggning av olika ärenden. Det är självfallet angeläget att denna praxis tillämpas även fortsättningsvis. Den gällande lydelse av 4 kap. 10 § RO syftar i själva verket till detta. Av både principiella och praktiska skäl är det emellertid nödvändigt att myndigheterna har en möjlighet att hänskjuta en sådan begäran till regeringens avgörande. Med den parlamentariska uppbyggnad som den nya författningen erhållit är det regeringen som styr riket under ansvar inför riksdagen. Enligt 11 kap. 6 § RF lyder flertalet statliga myndigheter under regeringen. Att som motionärerna föreslår ge riksdagens organ rätt att direkt ålägga dessa myndigheter vissa arbetsuppgifter är enligt utskottets mening mindre väl förenligt med parlamentarismens princip. En myndighet bör inte tvingas att i ett yttrande ta ställning i en fråga som är under behandling i riksdagen. Dessutom kan svårigheter uppstå särskilt för mindre myndigheter att fullgöra ordinarie arbetsuppgifter i de fall en begäran från ett riksdagsutskott kräver mer betydande förberedelsearbete. I sådana undantagsfall är det rimligt att myndigheten inte själv skall behöva ta ansvaret t. ex. för de förseningar som kan uppstå. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda den i motionen föreslagna ändringen i riksdagsordningen.
Utskottet erinrar slutligen om att de föreslagna ändringarna i riksdagsordningen är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1976. Detta kan såvitt avser huvudbestämmelserna ske endast under förutsättning att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. med anledning av förslaget 1975/76:15 antar det i bilaga 1 intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen
a) såvitt avser huvudbestämmelserna 1 kap. 2 och 7 SS, 3 kap. 11 S och ikraftträdandebestämmelsen,
b) såvitt avser lagförslaget i övrigt,
2. godkänner vad utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer anfört i avsnittet ”utredningens överväganden”,
KU 1975/76:45
3. beträffande riksdagsarbetets planering nt. m. avslår motionerna
a) 1975/76:894,
b) 1975/76:898,
c) 1975/76:2252;
4. beträffande offentliga ulskottsutfrågningar avslår motionerna
a) 1975/76:194,
b) 1975/76:1980 yrkandet 7;
5. beträffande statlig myndighets skyldighet enligt 4 kap. 10 sv RO att lämna upplysningar och avgiva yttranden dd utskott begär det avslår motionen 1975/76:288;
6. beträffande information om riksdagsarbetet m. m. avslår motionerna a)
1975/76:195,
b) 1975/76:1977;
7. beträffande formerna för riksdagens öppnande avslår motionerna
a) 1975/76:255,
b) 1975/76:687.
«
Stockholm den 23 mars 1976
På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), Werner i Malmö* (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Molin (fp), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Måbrink (vpk), Olsson i Edane (s), Johansson i Malmö (s) och fru Jacobsson (m).
* Ej närvarande vid justeringen.
Vid behandlingen av punkterna 1, 2, 4, 6 och 7 har herr Lindahl i Hamburgsund (fp) ersatt herr Molin och vid punkterna 3 c och 5 har fru Thunvall (s) ersatt herr Svensson i Eskilstuna, herr Kindbom (c) ersatt herr Boo och fru Hammarbacken (c) ersatt herr Nordin.
Reservationer
1. av herrar Werner i Malmö (m) och Molin (fp) samt fru Jacobsson (m) vilka beträffande offentliga utskottsutfrågningar
dels ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med orden ”1 motionerna 1975/76:194” och slutar med orden ”i denna del” bort ha följande lydelse:
I motionerna 1975/76:194 och 1975/76:1980, yrkandet 7, föreslås att ut -
KU 1975/76:45
skotten skall ges möjlighet att anordna offentliga utskottsutfrågningar. De erfarenheter som finns från utskottsutfrågningar med statsråd och representanter från myndigheter och olika organisationer m. m. visar att utskotten på detta sätt får tillgång till mycken värdefull information. Enligt utskottets mening skulle det vara av värde för den allmänna debatten i olika angelägna samhällsfrågor om dessa utfrågningar på samma sätt som i många andra länder kunde ges offentlighet. Inte minst viktigt är att detta skulle öka intresset för riksdagsarbetet bland allmänheten och sannolikt bidra till att även kammardebatterna i vissa frågor gavs större uppmärksamhet. Det lagförslag som finns utarbetat i motionerna bör enligt utskottets mening antas i samband med de övriga ändringar i riksdagsordningen som föreslagits av arbetsformsutredningen. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill de aktuella motionsyrkandena.
dels ansett att utskottets hemställan under punkten 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande offentliga utskottsutfrågningar med bifall till motionerna 1975/76:194 och 1975/76:1980 yrkandet 7 antar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.
2. av herrar Werner i Malmö (m), Fiskesjö (c), Jonnergård (c), Kindbom (c) och fru Hammarbacken (c) vilka beträffande myndighets skyldighet enligt 4 kap. 10 § RO att lämna upplysningar och avgiva yttranden dd utskott begär det
dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med orden ”Enligt den praxis” och slutar med orden ”ändringen i riksdagsordningen” bort ha följande lydelse:
Vår nya författning bygger på folksuveränitetens princip. Enligt regeringsformen är riksdagen det främsta statsorganet. Den möjlighet som myndighet enligt 4 kap. 10 § RO har att till regeringen hänskjuta begäran om upplysning och yttrande från riksdagsutskott är enligt utskottets mening en kvarleva från maktdelningslärans tankegångar, vilken inte har någon plats i en författning på folksuveränitetens grund. Den innebär i praktiken att riksdagen i detta avseende underställs regeringen.
Utskottet kan inte se att några praktiska svårigheter skall behöva uppstå för myndigheterna om möjligheten att hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgörande slopas. Sedan länge har myndigheterna i praxis regelmässigt lämnat utskotten de uppgifter som dessa begärt för sin handläggning av olika ärenden. Om utskott hos statlig myndighet begär upplysning eller yttrande beträffande frågor som kan anses ligga utanför myndighetens kompentensområde torde det vara tillräckligt att utskottet underrättas härom. Inte heller torde regeringssanktion för myndighets yttrande vara nödvändig för att undvika praktiska svårigheter för mindre myndigheter att vid sidan av övriga uppgifter även tillhandagå utskott med t. ex. sak -
KU 1975/76:45
uppgifter i enskilda frågor.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det för att fullfölja folksuveränitetsprincipen och för att i övrigt hävda riksdagens ställning är angeläget att den föreskrift som ger regeringen möjlighet att vägra statlig myndighet att tillhandagå riksdagsutskott med upplysningar tas bort ur nämnda paragraf i riksdagsordningen.
Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda den i motionen 1975/76:288 föreslagna ändringen i 4 kap. 10 § RO.
dels ansett att utskottets hemställan under punkten 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande statlig myndighets skyldighet enligt 4 kap. 10 RO att lämna upplysningar och avgiva yttranden dä utskott begär det med bifall till motionen 1975/76:288 antar det i bilaga 3 intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.
3. av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) vilka beträffande formerna för riksdagens öppnande (s. 12)
dels anfört
Riksdagens öppnande var t. o. m. 1974 års riksdag förlagt till rikssalen i Stockholms slott. Det ceremoniel som då tillämpades hade gamla anor. Genom televisionens utsändning kom det att uppskattas av stora delar av det svenska folket. Man kan med fog säga att riksdagens öppnande i rikssalen gav en ökad publicitet och intresse åt riksdagen och dess arbete.
Med den nya författningen bröts denna vackra tradition. Åt talmannen gavs rätten att besluta såväl om platsen för riksdagens öppningssammanträde som om ordningen för sammanträdena. En del anförde därvid att det skulle bli möjligt att överföra värdefulla inslag från det tidigare ceremonielet till ett sammanträde i det provisoriska riksdagshuset vid Sergels torg. Erfarenheterna hittills har grusat dessa förhoppningar. Plenisalen, foajén och rulltrappan är inte lämpliga som miljö för en högtidlig ceremoni av detta slag.
Enligt vår mening är flyttningen av riksdagens öppnande ett uttryck för historielöshet. Det är en bristande känsla för värdefulla traditioner som dikterat detta olyckliga beslut. Vi anser att öppnandet även fortsättningsvis vid en ny mandatperiods början bör äga rum i rikssalen. Ceremonierna bör därvid anknyta till vad som tidgare var brukligt. Självfallet måste dock hänsyn tas till att det enligt den nya riksdagsordningen ankommer på statsministern att avge regeringsförklaring i stället för det tidigare trontal som hölls av Konungen. Övriga år kan öppnandet ske i riksdagshuset under former som fastställs av talmannen i samråd med vice talmännen.
dels ansett att utskottets hemställan under punkten 7 b) bort ha följande lydelse:
KU 1975/76:45
7. beträffande formerna för riksdagens öppnande
b) med bifall till motionen 1975/76:687 uttalar
dels att öppnande av riksmöte vid ny mandatperiods böljan skall ske på rikssalen på Stockholms slott och i former som anknyter till tidigare öppningsceremoniel, dels att öppnandet vid andra riksmöten bör ske i riksdagshuset i former som fastställes av talmannen i samråd med vice talmännen.
Särskilda yttranden
1. av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) vilka beträffande riksdagsarbetets planering m. m. anfort:
De frågor som tas upp i motionen 1975/76:2252 är av central betydelse för riksdagsarbetet. Det framgår klart av den enkätundersökning som utredningen rörande en allmän översyn av riksdagens arbetsformer låtit utföra, att ledamöterna i dag har en svår arbetssituation. Arbetet i kammare och utskott tar alltmer tid i anspråk. Det blir allt svårare för ledamöterna att hinna med de nödvändiga kontakterna med samhället utanför riksdagen. Detta har lett till att en stor del av riksdagens ledamöter tvingats att helt avstå från sitt ordinarie yrkesarbete. Det leder också till en orimlig arbetsbörda. Genomsnittsriksdagsledamoten arbetar närmare 60 timmar i veckan under sessionstid. Med en sådan arbetssituation följer självfallet stora svårigheter för ledamöterna att fortlöpande följa aktuell litteratur inom olika områden och att bevaka t. ex. framtidsforskningens resultat och den tekniskt vetenskapliga utvecklingen. Det finns en påtaglig risk för att de dagliga besluten kräver så mycket av ledamöternas tid och intresse att de långsiktiga verkningarna av samhällets politik inte hinner tillräckligt beaktas.
Strävandena att motverka en sådan utveckling kan ske i olika former. De förslag som arbetsformsutredningen nu lagt fram innebär ett steg i rätt riktning. Den förstärkning av ledamöternas och gruppkansliernas resurser som beslutats med anledning av informationsutredningens förslag bör också underlätta riksdagsledamöternas arbetssituation. Önskvärt är att en kraftig förstärkning av sekreterarresurserna kommer till stånd. Även om man i dag inte kan besluta om att en sekreterare skall stå till varje ledamots förfogande, som förordas i motionen, bör en sådan riktpunkt vara målet i framtiden. Dessa viktiga frågor måste sålunda bevakas och snarast bringas till sin lösning. Över huvud taget krävs det på lång sikt helt andra resurser till både partigrupper och enskilda ledamöter för att möjliggöra en mer framtidsinriktad och saklig behandling av de problem samhället står inför. Det vore olyckligt om arbetsformsutredningen tolkar sitt uppdrag så snävt att den inte i det fortsatta arbetet ytterligare belyser dessa frågor.
KU 1975/76:45
2. av herrar Boo (c), och Jonnergård (c) vilka beträffande formerna för riksdagens öppnande anfört:
Enligt bestämmelserna i riksdagsordningen är det talmannen som efter samråd med vice talmännen beslutar om ordningen för riksdagens öppningssammanträde. Det är alltså inte möjligt för riksdagen att i detalj föreskriva hur öppningsceremonierna skall utformas. Vi vill emellertid med anledning av det yrkande som finns i motionen 1975/76:255 ytterligare framhålla vad konstitutionsutskottet uttalade 1974 i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1974:18). I detta anförde utskottet att allmän enighet råder om att riksdagens arbete även fortsättningsvis skall inledas under högtidliga och värdiga former. De nya bestämmelserna om riksdagens öppnande innebären anpassning till det parlamentariska statsskicket. Det framstår därför som naturligt att ceremonierna ges en sådan utformning att riksdagens centrala roll i statsskicket klart markeras. Även med en sådan inriktning kan värdefulla inslag i de hittillsvarande öppningsceremonierna bevaras. Utskottet anförde vidare att riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen fått en bred förankring hos allmänheten, särskilt genom direktsändningarna i televisionen. För riksdagen är det självfallet angeläget att allmänheten även i fortsättningen med intresse följer riksdagens öppningssammanträde. Utskottet förutsatte att hänsyn skulle komma att tas härtill vid fastställandet av ordningen för sammanträdet.
Det uppslag, som framförs i motionen, att öppnandet var gång nyvald riksdag samlas skall äga rum i rikssalen, bör enligt vår mening övervägas. Det bör därvid, som framhålls i motionen, vara möjligt att under andra år tillämpa ytterligare förenklade öppningsformer inom ramen för de bestämmelser som uppställs i grundlagen.
KU 1975/76:45
19 Bilaga 1
Lagförslag
Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Riksdagen föreskriver beträffande riksdagsordningen dels att 1 kap. 2 och 7 §§, 3 kap. 11 § samt tilläggsbestämmelserna 2.14.1, 4.2.1, 4.6.2, 4.6.7,
4.6.15 och 4.6.16 skall ha nedan angivna lydelse, dels att tilläggsbestämmelsen 1.2.1 skall upphöra att gälla.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 2 ii
Riksdagen samläs efter riksdagsval till lagtima riksmöte på tid som angives i 3 kap. 5 regeringsformen.
Riksdagen skall varje år, då ordinarie riksdagsval icke hålles, samlas till lagtima riksmöte på dag i september eller oktober som riksdagen har bestämt vid närmast föregående lagtima riksmöte. Har tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda dagen och har icke riksdagen med anledning av valet samlats till riksmöte senast i juli, skall dock riksmöte enligt detta stycke ej inledas.
1.2.1 Talmanskonferensen avgiver förslag till riksdagen om dag då lagtima riksmöte skall börja under år när ordinarie riksdagsval icke hålles.
1 kap. 7 §
Talmannen eller, i hans ställe, vice talman leder riksdagens arbete.
Talmanskonferensen överlägger Talmanskonferensen överlägger om åtgärder som kan främja plan- om åtgärder som kan främja planmässighet i riksdagens arbete. mässighet i riksdagens arbete och
överväger därvid vilka längre uppehåll i riksdagsarbetet som skall förekomma under riksmötet.
Talmanskonferensen består av talmannen, vice talmännen, en företrädare för varje partigrupp i riksdagen som motsvarar parti med minst fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen, utskottens ordförande samt vice ordföranden i riksdagens förvaltningsstyrelse. Partigruppernas fö -
Under år när ordinarie riksdagsval icke hålles, samlas riksdagen till lagtima riksmöte första tisdagen i oktober, om ej riksdagen på förslag av talmanskonferensen vid föregående riksmöte fastställt annan dag i september eller oktober för riksmötets början. Har tillkännagivande om extra val gjorts före denna dag och har icke riksdagen med anledning av valet samlats till riksmöte senast i juli, skall dock riksmöte enligt detta stycke ej inledas.
KU 1975/76:45
20 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
reträdare tillsätts vid början av varje lagtima riksmöte för tiden till dess nästa lagtima riksmöte börjar. De utses med motsvarande tillämpning av det förfarande som angives i 7 kap. 12 § första stycket.
2.14.1 Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren bör såvitt möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det sammanträde då överläggningen skall inledas.
Talmannen kan vid första bordläggningen av ett utskottsbetänkande anmoda dem som önskar yttra sig när ärendet skall avgöras att anmäla sig enligt forsta stycket och därvid angiva den tid som de beräknar för sina anföranden. Talmannens anmodan antecknas på föredragningslista, som upptager betänkandet. Anförande från den som har underlåtit förhandsanmälan får ej överstiga sex minuter, om icke talmannen finner skäl att medgiva längre tid.
Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren skall såvitt möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det sammanträde då överläggningen skall inledas. Sådan anmälan skall uppta den beräknade tiden för anförandet.
Anförande från den som har underlåtit förhandsanmälan får ej överstiga sex minuter, om icke talmannen finner skäl att medgiva längre tid.
Vad som föreskrives i första och andra stycket skall ej tillämpas när fråga besvaras.
3 kap. 11 §
Utöver vad som följer av 10 ii får motion med anledning av proposition avlämnas inom femton dagar från den dag då propositionen anmäldes i kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen kan besluta att med högst tio dagar förlänga tiden för avlämnande av motion med anledning av proposition i vilken redovisas plan som avses i 2 § tredje stycket.
Motion får i de fall som riksdagen föreskriver väckas med anledning av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet. Därvid äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning.
Vid beräkning av motionstid en- Vid beräkning av motionstid enligt denna paragraf bortses från dag ligt denna paragraf kan bortses från
som infaller under längre uppehåll i riksdagsarbetet under riksmöte.
dag som infaller under uppehåll i
riksdagsarbetet en vecka eller längre tid under riksmöte.
KU 1975/76:45
21 Nuvarande lydelse
4.2 Riksdagen skall inom en vecka från början av lagtima riksmöte tillsätta följande sexton utskott:
1. ett konstitutionsutskott (KU),
2. ett finansutskott (FiU),
3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),
5. ett lagutskott (LU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett försvarsutskott (FöU),
8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),
9. ett socialutskott (SoU),
10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),
12. ett trafikutskott (TU),
13. ett jordbruksutskott (JoU),
14. ett näringsutskott (NU),
15. ett inrikesuiskoti (Inll) och
16. ett civilutskott (CU).
Utskotten väljes i den ordning de
har tagits upp ovan.
4.'
Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § första stycket, bereda ärenden om beräkning av statens inkomster och andra ärenden rörande statsbudgeten, som icke tillhör annat utskotts beredning, allmänt budgettekniska ärenden, ärenden om penning-, kredit- och valutapolitiken, om riksgäldskontoret och riksdagens revisorer, om förvaltningsrevision, statlig redovisning och rationalisering, om upphandling i allmänhet inom statsförvaltningen, om statens egendom i allmänhet samt forvaltningsekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Det skall även sammanställa statsbudgeten.
Föreslagen lydelse .1
Riksdagen skall inom en vecka från början av lagtima riksmöte tillsätta följande sexton utskott:
1. ett konstitutionsutskott (KU),
2. ett finansutskott (FiU),
3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),
5. ett lagutskott (LU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett försvarsutskott (FöU),
8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),
9. ett socialutskott (SoU),
10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),
12. ett trafikutskott (TU),
13. ett jordbruksutskott (JoU),
14. ett näringsutskott (NU),
15. ett arbetsmarknadsutskott (A U) och
16. ett civilutskott (CU).
Utskotten väljes i den ordning de
har tagits upp ovan.
».2
Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § första stycket, bereda ärenden om penning-, kreditoch valutapolitiken, om riksgäldskontoret och riksdagens revisorer. Del skall vidare bereda ärenden om statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, om statens egendom och upphandling i allmänhet och förvaltningsekonom iska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda budgettekniska ärenden, granska beräkningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.
KU 1975/76:45
22 Nuvarande lydelse
4.
Försvarsutskottet skall bereda ärenden om militärt försvar, civilförsvar, psykologiskt försvar, ekonomiskt försvar, vapenfri tjänst och
värnpliktigas ekonomiska förmåner.
4j
Inrikesutskortet skall bereda ärenden om arbetsmarknaden, regional utveckling, lokaliseringsstöd, allmän tjänsteplikt, arbetsavtalsrätt, arbetslöshetsförsäkring, arbets- och anställningsförhållanden i allmän tjänst, svenskt medborgarskap och utlänningars ställning.
4.6 Civilutskottet skall bereda ärenden om bostadspolitiken, hyresreglering, bebyggelseplanläggning, byggnadsväsende!, fysisk planering, expropriation, fastighetsbildning, lantmäteriväsendet, länsförvaltningen med lokala skattemyndigheter och exekutionsväsendet, statistik, brandväsendet och rikets administrativa indelning samt sådana kommunfrågor som icke tillhör konstitutionsutskottets beredning.
Föreslagen lydelse
6.7 Försvarsutskottet skall bereda ärenden om militärt försvar, civilförsvar, psykologiskt försvar, ekonomiskt försvar och vapenfri tjänst samt frågor om samordning inom totalförsvaret.
i.15
Arbetsmarknadsutskottet skall bereda ärenden om arbetsmarknaden, regional utveckling, allmän tjänsteplikt. arbetsavtalsrätt, arbetslöshetsförsäkring, arbets- och anställningsförhållanden i allmän tjänst, svenskt medborgarskap och utlänningars ställning.
.16
Civilutskottet skall bereda ärenden om bostadspolitiken, hyresreglering, bebyggelseplanläggning, byggnadsväsende!, fysisk planering, expropriation, fastighetsbildning, lantmäteriväsendet, länsförvaltningen med lokala skattemyndigheter och exekutionsväsendet, brand väsendet och rikets administrativa indelning samt sådana kommunfrågor som icke tillhör konstitutionsutskottets beredning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.
KU 1975/76:45
23 Bilaga 2
(Lagförslag till reservation 1) Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Riksdagen föreskriver beträffande riksdagsordningen att 4 kap. 12 § skall ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 12 §
Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet medgiva att även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i utskottet är närvarande.
Sammanträde för inhämtande av upplysningar eller yttranden som sägs i 10 ss skall dock vara offentligt, därest detta begärs av minst en tredjedel av ledamöterna i utskottet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.
KU 1975/76:45
24 Bilaga 3
(Lagförslag till reservation 2)
Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Riksdagen föreskriver beträffande riksdagsordningen att 4 kap. 10 8 skall ha nedan angivna lydelse
Nuvarande lydelse
4 kap.
Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet sorn ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran !rån utskott till regeringens avgörande.
Föreslagen lydelse 10 §
Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen.
Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke finnér att därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt men.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.
GOTAB 51568 Stockholm 1976