Med anledning av motion om besökandes tillträde till hyresfastighet som hålls låst under dagtid
Lagutskottets betänkande 1975/76:22
med anledning av motion om besökandes tillträde till hyresfastighet som hålls låst under dagtid
Motionen
I motionen 1975/76:461 av fröken Andersson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i 12 kap. jordabalken - eller annan lag - att hyresvärd åläggs att göra det möjligt för besökande till boende i hyresfastighet att komma in i fastigheten.
Motionärerna framhåller att det blivit allt vanligare särskilt i de större städerna att portarna till hyresfastigheter hålls låsta dygnet runt. Enligt motionärerna medför detta förhållande betydande problem för hyresgästerna. Som exempel anför motionärerna att många gamla blir helt isolerade, att ensamboende vid sjukdom får svårt att ta emot besök av läkare och bekanta samt att telegram- och expressbrevsutbäring försvåras och att hemsändning av varor omöjliggörs. Enligt motionärerna finns inte någon skyldighet för hyresvärdarna att se till att personer med ärende till hyresgästerna kan komma in genom porten samt har partsorganisationerna på hyresmarknaden visat mycket litet intresse för att lösa problemet. Enda möjligheten att få till stånd en tillfredsställande lösning anser motionärerna vara att fastighetsägarna får en lagstadgad skyldighet att ombesörja att besökande till boende i hyresfastighet kan komma in i fastigheten.
Företrädare för Sveriges fastighetsägareförbund och Hyresgästernas riksförbund har inför utskottet framfört organisationernas syn på motionsspörsmålet.
Gällande ordning
Enligt 12 kap. 9 § jordabalken (hyreslagen) skall hyresvärden, om ej annat avtalats, tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Bestämmelser om hur de för hyresgästerna gemensamma utrymmena skall vara beskaffade saknas däremot. Hyreslagen innehåller vidare vissa regler om hyresgästens skyldigheter vid utnyttjandet av lägenheten. Allmänna ordningsregler och bestämmelser om t. ex. öppethållande av fastighetens portar finns inte intagna i hyreslagen utan dessa förhållanden får regleras i det mellan hyresvärden och hyresgästen ingångna hyresavtalet. Standardkontrakten innehåller vanligen en bestämmelse om att fastighetens portar skall hållas låsta mellan 21.00 och 06.00. Under senare tid har emellertid denna tid utsträckts genom tidigare stängning på kvällarna, och i vissa fall hålls
1 Riksdagen 1975/76. 8 sami. Nr 22
LU 1975/76:22
portarna låsta dygnet runt. Så är t. ex. fallet om fastigheterna har porttelefon. Men även fastigheter, som saknar sådan anläggning, hålls i vissa fall låsta hela dygnet.
Installation av porttelefon kan leda till att lägenheternas bruksvärden stiger, vilket innebär att hyresvärden kan få rätt till hyreshöjning och därigenom kompensation för installationskostnaderna.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid envar av 1972-1974 års riksdagssessioner har liknande motionsyrkanden prövats och avslagits av riksdagen. Åren 1972 och 1974 blev motionerna föremål för remissbehandling. Lagutskottet framhöll i sitt betänkande (LU 1972:13) att systemet med låsning av portarna under dagtid medförde sådana nackdelar som påtalats i motionen och att det var angeläget att dessa olägenheter avhjälptes. Utskottet ansåg emellertid att det var fråga om ett storstadsproblem och att frågan inte lämpligen borde bli föremål för generell lagstiftning. Enligt utskottets mening borde i stället i första hand en lösning på frivillighetens väg eftersträvas. Härvid syntes partsorganisationerna på hyresmarknaden kunna medverka genom att utarbeta riktlinjer för hur problemen i det enskilda fallet skulle lösas, påpekade utskottet. Med hänsyn till att frågan genom remissbehandlingen av motionen aktualiserats hos organisationerna ansåg utskottet att man kunde räkna med att frågan skulle bli föremål för överväganden och förhandlingar mellan dessa. Något initiativ från riksdagens sida fann utskottet därför inte påkallat.
Vid 1973 års riksdagsbehandling av frågan (LU 1973:5) upplyste utskottet att enligt förfrågningar, som utskottet låtit företaga hos partsorganisationerna på hyresmarknaden, hade problemet med de låsta portarna inte varit föremål för förhandlingar mellan organisationerna under det gångna året. Inte heller hade frågan tagits upp till behandling inför hyresmarknadskommittén. som är ett av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) och Hyresgästernas riksförbund gemensamt inrättat förhandlingsorgan. Utskottet fann emellertid att det ej förelåg anledning att frångå den av riksdagen tidigare intagna ståndpunkten och vidhöll därför att försök att på förhandlingsvägen reglera frågan lämpligen borde avvaktas.
År 1974(LU 1974:18) vidhöll utskottet uppfattningen att motionsförslaget om en generellt verkande lagstiftning i frågan inte var hållbart. Man måste nämligen enligt utskottets mening ställa sig tveksam till en sådan laglig reglering som skulle innebära att man sätter sig över det bestämda önskemålet hos flertalet av de berörda hyresgästerna. Om man å andra sidan, fortsatte utskottet, endast skulle ta hänsyn till den i fastigheten förhärskande hyresgästopinionen skulle inte genom lagstiftningen problemen avhjälpas för den kategori av boende, som i första hand drabbas av de olägenheter som är förknippade med en tidigarelagd portstängning, t. ex. äldre, ensamstående personer vilka i motsats till många av de andra hyresgästerna normalt
LU 1975/76:22
vistas hemma i sina lägenheter under dagen. Från principiell synpunkt kunde det också med fog ifrågasättas huruvida ett problem av denna natur, som endast berörde en ytterst liten del av landets samtliga hyresfastigheter, skulle regleras genom lagstiftning. Utskottet ansåg att frågan syntes lämpa sig bättre för en lösning förhandlingsvägen. Endast på detta sätt kunde man enligt utskottet uppnå sådana lämpliga avvägningar och arrangemang som i det enskilda fallet kan framstå som rimliga. Beroende på de lokala förhållandena fanns det då också möjlighet att genom differentierade åtgärder av olika slag eliminera eller avsevärt reducera de problem som uppkommit för vissa av hyresgästerna.
Utskottet erinrade om att vid remissbehandlingen år 1974 hyresmarknadens parter förklarat sig villiga att ta upp frågan i den mellan hyresgäströrelsen och de enskilda fastighetsägarna tillskapade bostadsmarknadskommittén. Målsättningen skulle vara att åstadkomma en gemensam rekommendation om att i förekommande fall antingen installation sker av porttelefon eller att ytterportarna hålls öppna under viss tid, t. ex. under förmiddagen. Utskottet fortsatte.
Utskottet vill starkt understryka det angelägna i att partsorganisationerna aktivt medverkar till att ifrågavarande problem löses på ett smidigt sätt. Med anledning av de nu gjorda remissuttalandena förutsätter utskottet att frågan utan oskäligt dröjsmål görs till föremål för ett samrådsförfarande i den ordning organisationerna anfört.
Utskottet vill också betona att det förhållandet att utskottet ställer sig avvisande till motionsförslaget inte innebär att utskottet vill förringa betydelsen av de problem som påtalas i motionen. Utskottet är väl medvetet om att systemet med låsning av ytterportarna under dagtid i det enskilda fallet kan utgöra ett allvarligt ingrepp i den dagliga livsföringen och starkt bidra till att öka isoleringen från omvärlden. Vad utskottet närmast har i åtanke är de konsekvenser som kan uppstå för ensamstående pensionärer och för handikappade, liksom även eljest vid t. ex. mera långvariga sjukdomsperioder. Utskottet vill därför framhålla nödvändigheten av att alla som kommer i kontakt med förevarande problem gör vad på dem kan ankomma för att man skall komma till rätta med svårigheterna. Som exempel vill utskottet nämna att enligt utskottets uppfattning bör - i motsats till vad en av remissinstanserna anfört - personal från post- och televerket liksom för övrigt sjukvårds- och hem hjälpspersonal m. fl. åtaga sig besväret med att inneha och ansvara för nycklar till fastigheten om detta i ett enskilt fall skulle utgöra en adekvat åtgärd. Eftersom ett sådant arrangemang fungerar väl när det gäller tidningsdistributionen bör enligt utskottets mening samhällets olika serviceorgan kunna visa ett liknande tillmötesgående.
Hyresrättsutredningen
Enligt regeringens bemyndigande tillkallades år 1975 hyresrättsutredningen för en översyn av hyreslagen. Utredningen har i uppdrag att bl. a. pröva frågan om ett legalt kollektivavtalsliknande system för fastställande av hyresvillkoren bör införas i hyreslagen. 1 direktiven framhåller föredragande
LU 1975/7l>22
statsrådet att åtskilligt talar för att förhandlingsrätten skall gälla åtminstone alla bostadshyresgäster i huset eller eventuellt i det fastighetsbestånd som tillhör en och samma hyresvärd samt att utredningen närmare bör överväga förhandlingsrättens innebörd i detta avseende. En annan fråga som bör övervägas är hur hyresgästerna skall företrädas. I direktiven framhålls vidare att del är angeläget att regelsystemet får en sådan utformning att det främjar strävandena att successivt öka en boendes inflytande över den egna lägenheten, gemensamma anläggningar i flerfamiljshus och miljön i bostadens närmaste omgivning. Utredningen skall vidare överväga vilka ändringar som bör göras i fråga om hyreslagens systematik för att nå större överskådlighet och lättillgänglighet. Utredningen är oförhindrad att ta upp också andra frågor som den finner ha samband med de spörsmål som nämnts i direktiven.
Utskottet
I motionen yrkas att det skall införas en lagstadgad skyldighet för hyresvärd att tillse, att besökande till boende i hyresfastighet kan komma in i fastigheten under dagtid.
Likartade motionsyrkanden har prövats av riksdagen ettvart av åren 1972-1974 och därvid avslagits på hemställan av lagutskottet. Vid remissbehandling av de åren 1972 och 1974 väckta motionerna framfördes praktiska och principiella invändningar mot en lagstiftning samt framhölls, att systemet med portstängning under dagtid i huvudsak förekom i vissa delar av storstäderna samt att låsning av portarna under dagtid i allmänhet vidtagits efter överenskommelse mellan hyresvärden och hyresgästerna eller flertalet av dessa. Utskottet intog för sin del den ståndpunkten att frågan inte borde regleras lagstiftningsvägen utan lösas genom förhandlingar. År 1974 framhöll utskottet sålunda att man måste ställa sig tveksam till en laglig reglering som skulle innebära att man satte sig över det bestämda önskemålet hos flertalet av de berörda hyresgästerna. Om man å andra sidan endast skulle ta hänsyn tili den i fastigheten förhärskande hyresgästopinionen, fortsatte utskottet, skulle inte genom lagstiftningen problemen avhjälpas för den kategori av boende, som i första hand drabbades av de olägenheter som var förknippade med en tidigarelagd portstängning, t. ex. äldre, ensamstående personer vilka i motsats till många av de andra hyresgästerna normalt vistades hemma i sina lägenheter under dagen. Från principiell synpunkt kunde det också enligt utskottet med fog ifrågasättas huruvida ett problem av denna natur, som endast berörde en ytterst liten del av landets samtliga hyresfastigheter, skulle regleras genom lagstiftning. Utskottet underströk i stället det angelägna i att partsorganisationerna aktivt medverkade till att problemet löstes på ett smidigt sätt och förutsatte att frågan utan oskäligt dröjsmål blev föremål för ett samrådsförfarande.
Vid behandlingen av den i år väckta motionen har företrädare för Sveriges
LU 1975/76:22
fastighetsägareförbund och Hyresgästernas riksförbund inför utskottet redovisat organisationernas syn på motionsspörsmålet. De har därvid framhållit att det varit relativt ovanligt att klagomål över portlåsningen dagtid förts till organisationerna samt att i de enstaka fall portlåsningen vållat problem för hyresgästerna frågan lösts genom lokala förhandlingar som i de flesta fall lett till installation av porttelefon. Några centrala förhandlingar om frågan har däremot inte förts av den anledningen, att några meningsskiljaktigheter mellan partsorganisationema inte föreligger. I övrigt har organisationerna vidhållit vad som anförts vid remissbehandlingarna 1972 och 1974.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser utskottet att skäl saknas för en omprövning av riksdagens tidigare ställningstagande till frågan om lagreglering. Utskottet vidhåller uppfattningen att det i motionen behandlade problemet bör lösas förhandlingsvägen. Som framgår av vad partsorganisationerna uppgivit har det i praktiken visat sig att de med portlåsningen under dagtid förenade problemen kunnat lösas genom förhandlingar i de enskilda fallen. Utskottet utgår från att partsorganisationema på hyresmarknaden även i framtiden kommer att lösa ifrågavarande problem på ett liknande smidigt sätt. Skulle det visa sig att en sådan ordning inte är till fyllest, förutsätter utskottet att organisationerna utan dröjsmål tar upp frågan i den mellan hyresgäströrelsen och de enskilda fastighetsägarna tillskapade bostadsmarknadskommittén. I anslutning härtill vill utskottet erinra om att hyresrättsutredningen har i uppdrag att utreda frågan om införande av ett legalt kollektivavtalsliknande system för fastställande av hyresvillkor samt att även andra spörsmål som har samband härmed kan bli föremål för utredningens överväganden.
Utskottets ställningstagande innebär självfallet inte att utskottet vill förringa betydelsen av de problem som påtalas i motionen. Som framhålls av motionärerna kan låsning av ytterporten starkt bidra till att öka handikappades och ensamståendes isolering från omvärlden samt medföra allvarliga konsekvenser vid långa sjukdomsperioder. I likhet med vad utskottet anförde 1974 vill utskottet därför framhålla nödvändigheten av att alla som kommer i kontakt med förevarande problem gör vad på dem kan ankomma för att man skall komma till rätta med svårigheterna. Som exempel vill utskottet nämna att enligt utskottets uppfattning sjukvårds- och hemhjälpspersonal m. fl. bör kunna åta sig ansvaret för att inneha nycklar till fastigheten om detta i ett enskilt fall skulle utgöra en adekvat åtgärd. Eftersom ett sådant arrangemang fungerar väl när det gäller tidningsdistributionen bör enligt utskottets mening samhällets olika serviceorgan kunna göra ett liknande åtagande.
LU 1975/76:22
6 Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen. Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:461.
Stockholm den 6 april 1976
På lagutskottets vägnar IVAN SVANSTRÖM
Närvarande: herrar Svanström (c), Lidgård (m), fru Åsbrink (s), herrar Sjöholm (fp). Andersson i Södertälje (s). Olsson i Timrå (s), Winberg (m), fru Nilsson i Sunne (s), fru Fredgardh (c)*, fru Tillander (c)*, fru Hjalmarsson (s), fru Johansson i Hovmantorp (s)*, herr Henmark (fp) och fru Karlsson
(c).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herr Svanström (c), fru Fredgardh (c), fru Tillander (c) och fru Karlsson (c) som anser
dels att det avsnitt av utskottets betänkande som börjar på s. 5 med orden ”Med hänsyn” och slutar på s. 6 med orden "till motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill till en början framhålla att portlåsning dagtid vanligtvis har sin orsak i olika förhållanden i fastighetens omgivning. Inför utskottet har sålunda upplysts att det exempelvis ofta förekommer att i storstadsfastigheter, som ligger nära Systembolagets utminuteringsställen, portarna hålls låsta för att hindra obehöriga personer från att uppehålla sig i fastigheterna. Med hänsyn härtill anser utskottet att det i motionen påtalade problemet inte kan ses isolerat utan måste sättas in i ett större socialt sammanhang. På längre sikt bör därför problemet kunna angripas genom olika åtgärder på det sociala området. I förevarande ärende saknas emellertid anledning att närmare gå in på dessa frågeställningar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att portlåsning dagtid starkt kan bidra till att öka handikappades och ensamståendes isolering från omvärlden samt medföra allvarliga konsekvenser för hyresgäster som är sjuka längre perioder. Utskottet anser det därför angeläget att en tillfredsställande lösning av frågan kan komma till stånd. Då utskottet tidigare prövat ifrågavarande spörsmål, har utskottet ansett att det i första hand bör lösas förhandlingsvägen och understrukit betydelsen av att partsorganisationerna utan oskäligt dröjsmål tog upp frågan i ett samrådsförfarande. Som framgår av vad partsorganisationerna uppgivit inför utskottet i år har emellertid några
LU 1975/76:22
centrala förhandlingar inte kommit till stånd av den anledningen att några meningsskiljaktigheter inte föreligger. Vidare har upplysts att i de enskilda fall klagomål över portlåsningen förts till organisationerna, frågan lösts genom förhandlingar.
I anslutning till det anförda vill utskottet erinra om att partsorganisationerna på hyresmarknaden inte företräder alla hyresvärdar och hyresgäster. Vad särskilt gäller de grupper för vilka portlåsningen har de allvarligaste konsekvenserna, nämligen ensamstående och handikappade, torde det ofta förhålla sig så att de står utanför hyresgäströrelsen. Organisationernas uttalanden kan därför inte läggas till grund för någon bedömning av hur många hyresgäster som åsamkas problem genom portlåsningen eller av i vilken utsträckning svårigheterna kunna bemästras förhandlingsvägen. Inte heller har utskottet kunnat bedöma i vilken utsträckning det påtalade problemet vållar svårigheter utanför storstäderna.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det bör närmare övervägas, om frågan kan lösas på andra vägar än genom förhandlingar. Sådana överväganden torde emellertid förutsätta en närmare undersökning av i vilken utsträckning systemet med portlåsning dagtid tillämpas. En sådan undersökning bör också belysa huruvida systemet är en storstadsföreteelse eller om det tillämpas även på andra orter. Vidare bör närmare utredas vilka olika lösningar som står till buds för att man skall kunna komma till rätta med problemet. Undersökningen bör ske i form av en kartläggning. Enligt utskottets mening synes det lämpligt att hyresrättsutredningen, som har att göra en översyn av hyreslagstiftningen, genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att utföra ifrågavarande kartläggning.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.
dets att utskottet bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:461 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kartläggning av problemet med portlåsning dagtid.
GOTAB 51522 Stockholm 1976