Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
NU 1975/76:36
Näringsutskottets betänkande 1975/76:36
med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
I detta betänkande behandlas propositionen 1975/76:100 bilaga 12, såvitt denna bilaga har hänvisats till näringsutskottet, med undantag av punkterna D 3 (Konsumentombudsmannen) och D 5-7 (Konsumentverket m. m.), vilka gäller anslag som avses bli föremål för särskild proposition. Förutom motioner som mera direkt hänför sig till framställningarna om anslag behandlas i samband med frågan om anslag till Sveriges turistråd motioner om åtgärder på turismens område.
Handelsdepartementet m. m.
1. Handelsdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 1 (s. 18) och hemställer
att riksdagen till Handelsdepartementet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 8 533 000 kr.
2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 2 (s. 19) och hemställer
att riksdagen till Kommittéer m. m. förbudgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 700 000 kr.
3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 3 (s. 19) och hemställer
att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.
4. Krigsmaterielinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4 (s. 19 f.) och hemställer
att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 338 000 kr.
5. Kostnader för nordiskt samarbete. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 5 (s. 20) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 250 000 kr.
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 36
NU 1975/76:36
2 Främjande av utrikeshandeln m. m.
6. Sveriges exportråd. Regeringen har under punkten B 1 (s. 21-23) föreslagit riksdagen att till Sveriges exportråd för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kr.
I motionen 1975/76:2122 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandet B 7), att riksdagen för budgetåret 1976/77 till Sveriges exportråd anvisar ett i förhållande till budgetpropositionen med 3 559 000 kr. förhöjt anslag av 6 259 000 kr.
Motionen
I motionen 1975/76:2122 anförs att Sveriges exportråd bör erhålla ökade resurser för en aktiv exportfrämjande insats. Särskilt bör insatserna vidgas för att öka de mindre företagens exportmöjligheter. Exportstödet bör utformas så att samverkan mellan företagen stimuleras. Med hänvisning till behovet av en kraftigt ökad export för att handelsbalansen skall kunna förbättras föreslås i motionen att reservationsanslaget till Sveriges exportråd höjs från föreslagna 2 700 000 kr. med 3 559 000 kr. till 6 259 000 kr.
Utskottet
Den 1 juli 1975 trädde ett nytt avtal mellan staten och Sveriges allmänna exportförening om Sveriges exportråd i kraft (prop. 1975:1 bil. 12, NU 1975:9, rskr 1975:72). Rådet leds av en styrelse bestående av åtta ledamöter, varav hälften utses av regeringen och hälften av Exportföreningen. Staten skall enligt 5 $ i avtalet ställa medel till förfogande för Exportrådets förvaltning av handelssekreterarorganisationen och enligt 11 § bidraga till Exportrådets finansiering med ett belopp som motsvarar rådets kostnader förden mindre industrin. Näringslivets bidrag till finansieringen utgörs av abonnemangsavgifter från företagen till rådet.
För innevarande budgetår beräknades Exportrådets kostnader för abonnentgruppen mindre industri till 1,4 milj. kr. och för förvaltningen av handelssekreterarorganisationen till 0,9 milj. kr. Det framgår av propositionen 1975:1 bil. 12 att enighet om beräkningarna av kostnaderna för handelssekreterarorganisationen och för den mindre industrin förelåg mellan de båda avtalsslutande parterna, staten och Exportföreningen. Det nu föreslagna reservationsanslaget till Sveriges exportråd på 2,7 milj. kr. innebär en uppräkning - med beaktande av bl. a. kostnadsläget - med 0,4 milj. kr. i förhållande till den kostnadsnivå som överenskoms mellan avtalsparterna för innevarande budgetår, dvs. 2,3 milj. kr. (1,4 milj. kr. + 0,9 milj. kr.).
Den fördelning av ansvaret för Exportrådets finansiering som staten och Exportföreningen har enats om och som godkändes av riksdagen 1975 motiverade enligt näringslivets och statens gemensamma uppfattning att parterna
NU 1975/76:36
med lika antal ledamöter tillsatte styrelsen för Exportrådet. Utskottet finner ingen anledning till att de i avtalet överenskomna principerna för finansiering och inflytande skulle frångås. Utskottet avstyrker förslaget i motionen 1975/76:2122 om en ytterligare höjning av anslaget till Sveriges exportråd utöver den som föreslås i propositionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:2122 yrkandet B 7 till Sveriges exportråd för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 700 000 kr.
7. Handelssekreterare. Regeringen har under punkten B 2 (s. 23-25) föreslagit riksdagen att till Handelssekreterare för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 15 419 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1975/76:636 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), vari hemställs att riksdagen anvisar medel till en tjänst som handelssekreterare i Köpenhamn med uppgift att främja de mindre och medelstora företagens export, 1975/76:647 av herr Lindberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ som syftar till att ett marknadssekreterarkontor inrättas i Trondheim i enlighet med vad i motionen anförts,
1975/76:1751 av herr Börjesson i Glömminge (c), vari hemställs att riksdagen uttalar att ytterligare en tjänst som handelssekreterare snarast bör inrättas och att denna tjänst placeras på den afrikanska kontinenten.
Motionerna
I motionen 1975/76:636 påpekas att de nordiska länderna Danmark, Norge och Finland som samlad enhet betraktade utgör vår största exportmarknad. Under 1974 uppgick Sveriges export till dessa länder till 18 262 milj. kr. eller 26 96 av den totala exporten. Enligt motionärerna beror den stora svenska exporten till de nordiska länderna bl. a. på närheten till denna marknad, vilket ger lägre transportkostnader och större möjligheter till marknadsbearbetningar. Den nordiska marknaden är speciellt betydelsefull för de mindre och medelstora svenska företagen, för vilka närhetsaspekten är viktig. Motionärerna framhåller att de handelssekreterartjänster som inrättades i Helsingfors 1974 och i Oslo 1975 innebär välkomna förstärkningar. Någon motsvarande tjänst i Danmark föreslås inte i årets budgetproposition. I budgetpropositionen år 1975 anförde handelsministern ”att handelssekreterarkontorens verksamhet inriktas mot de största svenska exportmarknaderna”. Motionärerna anser att en handelssekreterartjänst är välmotiverad även i Danmark, som år 1974 i ordning efter storleken var vår fjärde exportmarknad, en ställning som Danmark torde ha behållit även under år 1975.
1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 36
NU 1975/76:36
4 I motionen 1975/76:647 anförs att statens lokaliseringspolitiska insatser har inneburit en glädjande vändpunkt i utvecklingen inom Jämtlands län i form av ökad sysselsättning, betydande industrialisering och en vändning av befolkningskurvan. För att gjorda insatser skall fl full effekt krävs enligt motionärerna dock ytterligare betydande statliga åtgärder. I olika sammanhang har förordats ett tvärregionalt lokaliseringssamarbete mellan det norrländska inlandet och berörda regioner i Norge. Norge är f. n. Sveriges största exportmarknad, och exporten till Norge uppgår i dag till ca 7 miljarder kr. eller ca 10 % av Sveriges totala export. För de mindre och medelstora industriföretagen i Norrland är det av stor betydelse att vidga avsättningsområdena för att sysselsättningen skall kunna bibehållas och ökas. Tröndelag torde, säger motionärerna, till följd av sin närhet utgöra ett mycket intressant marknadsområde. Motionärerna anser att det finns starka skäl att förlägga en handelssekreterarfunktion till Trondheim. De förordar att detta sker i form av en marknadssekreterartjänst underställd handelssekreterarkontoret i Oslo.
I motionen 1975/76:1751 konstateras att en av förutsättningarna för en fortsatt välståndsutveckling i landet är att den svenska exporten får fortsatt goda betingelser för att kunna utvecklas. För att främja exporten har statsmakterna inrättat handelssekreterartjänster på strategiska centra runt om i världen. Av Sveriges 25 handelssekreterarkontor är sju placerade i Nordamerika, 13 i Europa samt resterande fem i Japan, Australien, Mexico, Libanon och Iran. De senaste åren har det kommersiella och politiska intresset för Afrika tilltagit, säger motionären, som därför finner det angeläget att ytterligare en tjänst som handelssekreterare snarast inrättas och förläggs till lämplig plats på den afrikanska kontinenten.
Uppgifter i anslutning till motionerna
År 1974 inrättades det första handelssekreterarkontoret i Norden, nämligen i Helsingfors. Följande år inrättades ett kontor i Oslo. Sveriges exportråds anslagsframställning för budgetåret 1976/77 upptar inget förslag till ytterligare inrättande av handelssekreterartjänster i Norden. Skälet härtill anges vara att man vill avvakta erfarenheterna av de två nu gjorda etableringarna i Helsingfors och Oslo, innan eventuellt ytterligare förslag till utbyggnad av handelssekreterarverksamheten i Norden framläggs.
Sverige har f. n. inget handelssekreterarkontor på den afrikanska kontinenten. Tidigare har dock under skilda perioder funnits ett antal handelssekreterarkontor i Afrika, bl. a. i Sydafrika, Kongo, Ghana och Kenya. Samtliga dessa kontor är numera av varierande skäl nedlagda. Senast, år 1974, nedlades kontoret i Nairobi i Kenya. Skälet angavs vara brist på kvalificerad efterfrågan av tjänster. Samtidigt skedde emellertid en motsvarande förstärkning av svenska ambassaden i Nairobi med en tjänsteman som sysslar med att besvara handelsförfrågningar. Motsvarande förstärkningar pia -
NU 1975/76:36
neras f. n. vid ambassaderna i Nigeria och i Algeriet.
En interdepartemental arbetsgrupp med representanter för utrikes-, finans-, handels- och industridepartementen behandlar f. n. frågan om hur den exportfrämjande verksamheten i framtiden skall bedrivas i u-länderna. Utredningen beräknas vara klar under våren 1976.
Tidigare behandling av liknande motioner
Motioner med förslag om inrättande av en tjänst i Köpenhamn för främjande av den mindre industrins export har behandlats av näringsutskottet åren 1972, 1973 och 1975 (NU 1972:27, 1973:16, 1975:9). År 1975 avsåg förslaget en handelssekreterartjänst. Utskottet har vid samtliga tre tillfällen avstyrkt motionerna, som också har avslagits av riksdagen. I en reservation påyrkade centerpartiets och folkpartiets företrädare i utskottet att riksdagen med bifall till motionen skulle anslå medel för inrättandet av ett handelssekreterarkontor i Köpenhamn.
Utskottet
Två motioner tar upp frågan om utbyggnad av handelssekreterarverksamheten i Norden. 1 motionen 1975/76:636 uttalas att de nyinrättade handelssekreterarkontoren i Helsingfors och Oslo innebär välkomna förstärkningar. Motionärerna hävdar att det vore välmotiverat att inrätta en motsvarande tjänst i Köpenhamn med tanke på att Danmark är den fjärde i storlek av våra exportmarknader och att den danska marknaden har stor betydelse för de mindre och medelstora företagens export. I motionen 1975/76:647 framhålls att det är av stor betydelse för de mindre och medelstora industriföretagen i Norrland att vidga avsättningsområdena och att Tröndelag i Norge genom sin närhet utgör ett intressant marknadsområde. Motionärerna föreslår att i Trondheim inrättas en marknadssekreterartjänst underställd handelssekreterarkontoret i Oslo.
Utskottet vill understryka den danska marknadens betydelse för den svenska exporten, inte minst för exporten från mindre och medelstora företag. Likaså anser utskottet att det finns skäl att ta fasta på påpekandet att Tröndelag ligger väl till som avsättningsområde för norrländska företags produkter.
Starka skäl talar otvivelaktigt för att en handelssekreterartjänst bör finnas i Köpenhamn. Förslaget om inrättande av en marknadssekreterartjänst i Trondheim förtjänar enligt utskottets mening också att prövas närmare. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka bifall till motionsyrkandena. Det synes emellertid angeläget att Sveriges exportråd och regeringen vid de fortsatta övervägandena rörande handelssekreterarorganisationen beaktar frågan om en sådan utbyggnad som här nämnts.
I motionen 1975/76:1751 föreslås mot bakgrund av det ökande kommersiella och politiska intresset för Afrika under senare år att ytterligare
NU 1975/76:36
ett handelssekreterarkontor inrättas med placering på den afrikanska kontinenten.
Flera handelssekreterarkontor har tidigare vid skilda tidpunkter funnits i Afrika. Samtliga har dock av olika skäl lagts ned. Samtidigt har emellertid den kommersiella representationen vid ambassader i flera afrikanska stater förstärkts. F. n. pågår också en interdepartemental utredning om hur den exportfrämjande verksamheten i framtiden skall bedrivas i u-länderna. Utskottet finner inte anledning att nu förorda inrättande av ett handelssekreterarkontor i Afrika och avstyrker alltså motionen 1975/76:1751.
Beräkningen av medel för den nuvarande organisationen föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså propositionen i denna del.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:636 och 1975/76:647 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utbyggnad av handelssekreterarverksam heten i nordiska länder,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1751 om inrättande av ett handelssekreterarkontor i Afrika,
3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Handelssekreterare för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 15 419 000 kr.
8. Exportfrämjande åtgärder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 26 f.) och hemställer
att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 16 931 000 kr.
9. Utbildning i internationell marknadsföring m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 4 (s. 27-39) och hemställer
att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för det statliga stödet till vidareutbildning i internationell marknadsföring som chefen för handelsdepartementet förordat,
2. antager förslag till lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m.,
3. till Utbildning i internationell marknadsföring m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 773 000 kr.
10. Importkontoret för u-landsprodukter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 39 f.) och hemställer
att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
11. Sveriges turistråd. Regeringen har under punkten B 6 (s. 40-42) före -
NU 1975/76:36
slagit riksdagen att till Sveriges turistråd för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1975/76:1750 av herr förste vice talmannen Bengtson (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av åtgärder för att stimulera semestervistelse i Sverige,
1975/76:2029 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att utveckla en turistverksamhet i Mellan-och Nordsveriges glesbygder, baserad på charterförbindelser mellan främst kontinenten och vårt land,
1975/76:1806 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående utnyttjandet av turisthotellanläggningar för konvalescent vård.
Motionen 1975/76:2029 är följdmotion till motionen 1975/76:1979 om den ekonomiska politiken, som har hänvisats till finansutskottet.
Motionerna
I motionen 1975/76:1750 erinras om att den svenska levnadsstandarden under innevarande sekel har höjts avsevärt. Samtidigt har fritiden blivit alltmer betydelsefull för att motverka negativa verkningar av ökat arbetstempo, jäkt och stress i arbetslivet. Ett problem i sammanhanget är, enligt motionen, att en stor del av svenska folket inte har ekonomiska möjligheter att på ett meningsfullt sätt utnyttja sin semester. Samtidigt innebär det semesterresande som sker till utlandet ett allt större samhällsekonomiskt problem med hänsyn till det stora turistunderskottet i bytesbalansen. För att svenska folket skall få ökade möjligheter att på ett meningsfullt sätt utnyttja semestern och för att ett ökat semesterresande inom landet skall stimuleras föreslår motionären att ett statligt bidrag skall utgå t. ex. som en viss summa per dag till den som minst en vecka tillbringar semestern på turisthotell eller pensionat. Vid utredning härom bör, säger motionären, speciellt övervägas om en särskild stimulans bör ges till låginkomsttagarna.
I motionen 1975/76:1806 påpekas att de flesta turisthotellanläggningar har överkapacitet under större delen av året. Motionärerna uttalar att en åtgärd som skulle göra det möjligt att kombinera outnyttjade turistanläggningar och ej sysselsatt personal med möjlighet till konvalescens och eftervård för sjuka människor vore att under lågsäsongen utnyttja lämpliga turistanläggningar för sådan vård. I motionen nämns att regeringen har givit socialdepartementets sjukvårdsdelegation i uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet utreda frågan om hälsocentra. Härigenom borde komma fram underlag för snara åtgärder från regeringens sida.
I motionen 1975/76:2029 konstateras att Sverige erbjuder möjligheter till turism som är nära nog enastående i Europa i det hänseendet att antalet
NU 1975/76:36
invånare per ytenhet är lägre än i flertalet andra länder och att vidsträckta skogstrakter skapar förutsättningar för naturupplevelser. Befolkningen i det kontinentala Europas industriområden kan här beredas rekreationstillfällen. Ett villkor härför är emellertid att avstånd och restider avkortas och att den svenska naturen blir lättillgänglig för gäster från Centraleuropa. En turism av detta slag skulle kunna få stor ekonomisk betydelse för människorna i Mellan- och Nordsveriges glesbygder, menar motionärerna. De föreslår att statsmakterna och Sveriges turistråd snarast möjligt vidtar åtgärder för att i samråd med resp. landsting åstadkomma ett nät av replipunkter för en utbyggd chartertrafik mellan andra delar av Europa och Sverige. Motionärerna anser också att marknadsföringen av Sverige som turistland måste förbättras såväl utomlands som inom landet. Ett bättre samarbete bör komma till stånd mellan turistnäringen och dess organisationer samt stat, landsting och kommuner. Fler alternativa program bör erbjudas utlänningar som vill semestra i Sverige.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Riksdagen fattade våren 1975 beslut om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd (prop. 1975:47, NU 1975:34, rskr 1975:244). Enligt 3 5 i Turistrådets stadgar åligger det rådet särskilt ”att söka tillgodose behovet av semester- och rekreationsmöjligheter hos en bred allmänhet i Sverige och de övriga nordiska länderna” och ”att söka ta tillvara möjligheterna till ett växande valutainflöde från utländska turister och att därvid särskilt beakta marknadsföring av ledig kapacitet inom hotell- och turistanläggningar”.
I betänkandet (SOU 1973:52) Turism och rekreation i Sverige, avgivet av kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m., beräknas det totala antalet semesterdygn per år för svenskar i åldern 16-65 år uppgå till ca 140 milj. Enligt Sveriges turistråd tyder överslagsberäkningar på att svenskarna årligen tillbringar ca 12 milj. semesterdygn vid svenska turistanläggningar och 20 milj. semesterdygn vid utländska turistanläggningar. Antalet utländska gästdygn per år i Sverige har på samma sätt uppskattats till ca 5 milj. Beträffande mottagningskapaciteten för turister kan nämnas att kommittén uppskattar antalet bäddar per dygn under sommaren till ca 350 000, varav campingplatserna svarar för närmare 60 %. Detta innebär att mottagningskapaciteten under en sommarmånad kan beräknas till 10,5 milj. bäddar. Eftersom såväl de svenska som de utländska turisterna utnyttjar turistanläggningarna i huvudsak under sommaren innebär detta att de tillgängliga turistanläggningarna sannolikt är nära nog maximalt utnyttjade. Inkvarteringskapaciteten för turism är i huvudsak lokaliserad till södra Sverige, medan inkvarteringskapaciteten i Nord- och Mellansverige f. n. är begränsad.
Gällande bestämmelser för flygchartertrafik reser inga hinder för char -
NU 1975/76:36
terflyg från utlandet till Sverige med undantag för chartertrafik mellan utländska huvudstäder och Stockholm samt över Atlanten.
Den nyssnämnda kommittén tog i sitt slutbetänkande också upp frågan om hälso- och sjukvårdens roll i turist- och rekreationspolitiken. Kommittén föreslog att frågan om hälsocentra skulle utredas närmare. Mot denna bakgrund gav regeringen i mars 1975 socialdepartementets sjukvårdsdelegation i uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet utreda frågan om s. k. hälsocentra. Sjukvårdsdelegationen tillsatte i juni 1975 en särskild arbetsgrupp för denna uppgift. Arbetsgruppen består av två representanter för vardera socialdepartementet, socialstyrelsen och Landstingsförbundet. Arbetsgruppens uppdrag beräknas vara slutfört i juni 1976.
Utskottet
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning för Sveriges turistråd.
I motionen 1975/76:1750 framhålls att en stor del av svenska folket inte har ekonomiska möjligheter att på ett meningsfullt sätt utnyttja sin semester, samtidigt som det ökade semesterresandet till utlandet blir ett allt större problem för bytesbalansen. Motionären föreslår en utredning av möjligheterna att ett statligt bidrag skall kunna utgå till den som tillbringar minst en semestervecka på turisthotell eller pensionat i Sverige.
Sveriges turistråd har enligt sina stadgar till uppgift att särskilt söka tillgodose behovet av semester- och rekreationsmöjligheter hos en bred allmänhet i Sverige och i de övriga nordiska länderna. Mot bakgrund härav och av att turistanläggningarna i Sverige under sommartid torde vara i det närmaste maximalt utnyttjade finnér utskottet inte anledning att föreslå att en särskild utredning tillsätts för denna fråga. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975/76:1750.
I motionen 1975/76:1806 anförs att behovet av anläggningar för rehabilitering och konvalescentvård torde komma att öka samtidigt som många turisthotellanläggningar har överkapacitet under en stor del av året. Motionärerna föreslår att sådana turistanläggningar under lågsäsong skall utnyttjas för konvalescens och eftervård av sjuka människor. Motioner med liknande innehåll har avlämnats åren 1973, 1974 och 1975 (NU 1973:16, 1974:6, 1975:34). Näringsutskottet avstyrkte 1975 motionen med erinran om att regeringen hade givit socialdepartementets sjukvårdsdelegation i uppdrag att utreda frågan. Som redovisats ovan har delegationen tillsatt en särskild arbetsgrupp som har hand om denna uppgift. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76:1806.
I motionen 1975/76:2029 föreslås att statsmakterna och Sveriges turistråd snarast vidtar åtgärder för att i samråd med landstingen i Mellan- och Nordsveriges glesbygdslän åstadkomma ett nät av replipunkter för en utbyggd chartertrafik mellan Europa och vårt land.
Sveriges turistråd har också som en huvuduppgift att främja den utländska
NU 1975/76:36
turismen. Ett antal charterresor har under de senaste åren, i vissa fall med gott resultat, ordnats från utlandet till Nord- och Mellansverige. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att hemställa om åtgärder för främjande av utländsk charterturism till Sverige utöver dem som redan vidtagits. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:2029.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Sveriges turistråd för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1750 om åtgärder för
att stimulera till semestervistelse i Sverige,
3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1806 om utnyttjande
av turistanläggningar för konvalescentvård,
4. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2029 om ökad turist verksamhet
i Mellan- och Nordsveriges glesbygder.
Kommerskollegium
12. Kommerskollegium. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 1 (s. 43-45) och hemställer
att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 16 993 000 kr.
13. Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 45 f.) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 852 000 kr.
14. Kostnader för vissa nämnder m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 3 (s. 46 f.) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 662 000 kr.
Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
15. Marknadsdomstolen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 48 f.) och hemställer
att riksdagen till Marknadsdomstolen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 197 000 kr.
16. Näringsfrihetsombudsmannen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 2 (s. 49 f.) och hemställer
att riksdagen till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 403 000 kr.
NU 1975/76:36
17. Statens pris- och kartellnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 4 (s. 50-52) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att hos statens pris- och kartellnämnd inrätta en tjänst som avdelningschef i Fe 25,
2. till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 19 440 000 kr.
18. Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. Regeringen har under punkten D 8 (s. 53 f.) föreslagit riksdagen att
1. till Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,
2. medge att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager under budgetåret 1976/77 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.
1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1975/76:648 av fru Nilsson i Sunne m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna för varudistributionsstöd i glesbygd i enlighet med vad som anförts i motionen,
1975/76:1754 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrat stöd till butiker i glesbygd i enlighet med vad i motionen anförs,
1975/76:2028 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ökat stöd åt handeln inom glesbygden.
Motionen 1975/76:2028 är följdmotion till motionen 1975/76:1979 om den ekonomiska politiken, vilken har hänvisats till finansutskottet.
*
Gällande bestämmelser
Enligt kungörelsen (1973:608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd utgår - i syfte att tillförsäkra befolkningen i glesbygd tillfredsställande kommersiell service - statligt stöd till kommun i form av hemsändningsbidrag och till näringsidkare i form av investeringsstöd. Stöd enligt kungörelsen utgår inom det s. k. inre stödområdet. Föreligger särskilda skäl kan dock regeringen i visst fall besluta att stöd skall utgå även i annan del av landet.
Hemsändningsbidrag utgår till kommun som helt eller delvis bekostar hemsändning till hushåll av dagligvaror. Tidigare utgick bidrag blott vid användning av kollektiva transportmedel. Fr. o. m. den 1 juli 1975 ges bidrag även för transport med handlares eget fordon. Hemsändningsbidraget utgör 35 % av kommunens nettoutgift.
Investeringsstöd utgår till näringsidkare med fast försäljningsställe där dagligvaror säljs. Det får endast avse försäljningsställe som är lokaliserat i överensstämmelse med kommunal serviceplanering och som genom stödet
NU 1975/76:36
bedöms kunna vidmakthållas på någon sikt. Om särskilda skäl föreligger kan investeringsstöd utgå också för fordon som används av näringsidkare som kringför dagligvaror till försäljning. Investeringsstöd utgörs av avskrivningslån, investeringslån och kreditgaranti. Kreditgaranti kan lämnas för anskaffning av varulager i verksamhet för vilken investeringsstöd utgått.
Fråga om stöd enligt kungörelsen prövas med vissa undantag av länsstyrelsen såvitt gäller hemsändningsbidrag och av konsumentverket såvitt gäller investeringsstöd.
Till konsumentverket är knuten en rådgivande nämnd för glesbygdsfrågor, glesbygdsnämnden, med uppgift att bistå verket vid prövning av ärenden enligt den refererade kungörelsen.
Motionerna
I motionen 1975/76:648 betecknas stödet till varudistribution i glesbygd som en god form av samhällsservice. Motionärerna påpekar att det inte utgår fraktstöd för transporter till affärer med handlares eget fordon. De föreslår att reglerna för transportstöd ses över så att de kan gälla även de fall då vederbörande handlare själv måste ombesörja varutransporter på grund av att det saknas reguljära transportmöjligheter.
I motionen 1975/76:1754 konstateras att i stort sett varannan dagligvarubutik i glesbygd försvunnit under den senaste tioårsperioden. Folkpartiet föreslog år 1972 att staten skulle ställa servicegaranti för mindre orter. Riksdagen biföll förslaget, och frågan bereds f. n. inom arbetsmarknadsdepartementet. Motionärerna förutsätter att regeringen framlägger förslag i frågan om servicegaranti i samband med att länsplanering 1974 behandlas. De föreslår vidare att det s. k. hemsändningsbidraget höjs från 35 % till 50 % av kommunens nettokostnad. Denna bidragsform bör, menar de, också kompletteras med ett fraktbidrag, vilket utgår som stöd för transporter till butikerna. I motionen föreslås också att ett särskilt driftsbidrag införs, som utgår till s. k. "ensambutiker" i fall där andra lösningar för motsvarande varuförsörjning är ekonomiskt dyrare. Motionärerna anser vidare att kreditgaranti för lageruppbyggnad i fortsättningen bör kunna ges utan anknytning till investeringsstöd. Slutligen påpekar motionärerna att det kommersiella glesbygdsstödet endast utgår till butiker inom inre stödområdet, trots att glesbygden inte är begränsad enbart till detta område. De föreslår att stödinsatserna skall stå till förfogande för alla glesbygdskommuner.
I motionen 1975/76:2028 erinras om att butiksnedläggningarna såväl i glesbygdsområden som i tätortsområden har skapat problem för äldre människor, för handikappade och för dem som saknar bil. Konsumenternas tillgång till närservice måste tryggas och förbättras, säger motionärerna. De samhälleliga stödinsatser för kommersiell service som i dag förekommer inom glesbygdsområden bör därför göras mer generösa och kompletteras med driftsstöd där så erfordras.
NU 1975/76:36
13 Tidigare och pågående utredningsarbete
De stödåtgärder som har redovisats ovan har tillkommit efter förslag av glesbygdsutredningen i betänkandet (SOU 1972:13) Kommersiell service i glesbygder.
År 1973 inrättades en särskild arbetsgrupp för glesbygdsfrågor i Kungl. Maj.ts kansli. Gruppen sammansattes av representanter för departement som handlägger glesbygdsfrågor, för Svenska kommunförbundet och för en av länsstyrelserna i skogslänen. I anslutning till behandlingen av motionen om serviceförsörjningen i glesbygder uttalade 1974 års riksdag (InU 1974:7, rskr 1974:203) att till denna arbetsgrupp borde knytas en parlamentariskt sammansatt referensgrupp. Referensgruppen skulle enligt riksdagsuttalandet delta i arbetet med större, principiella frågor. En uppgift skulle därvid vara att behandla frågan om hur serviceproblemen skulle kunna lösas i vissa orter i de större glesbygdskommunerna. Enligt riksdagsuttalandet får de komplikationer som är förenade med att garantera en tillfredsställande service inte förhindra att man söker finna former som i praktiken är en servicegaranti.
En parlamentarisk referensgrupp enligt riksdagens uttalande tillsattes hösten 1974. Denna - referensgruppen (A 1974:11) för glesbygdsfrågor - skall enligt sina direktiv ges möjlighet att följa arbetsgruppens verksamhet och yttra sig över åtgärder av större, principiell betydelse som arbetsgruppen kan komma att föreslå.
I betänkandet (SOU 1975:91) ”Politik för regional balans - utvärdering av länsplanering 1974” ingår som appendix C en rapport, Service i glesbygd, från den interdepartementala arbetsgruppen för glesbygdsfrågor. Vid utarbetandet av rapporten har arbetsgruppen haft ett nära samarbete med den nämnda referensgruppen. 1 rapporten redogörs bl. a. för glesbygdsfrågornas behandling i riksdagen under de senaste åren.
Distributionsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1975:69) Samhället och distributionen bl. a. behandlat frågan om den kommersiella glesbygdsservicen. Bland utredningens förslag på detta område kan följande nämnas:
- Möjligheten till statsbidrag för subvention av hushållens kostnader för hemsändning av varor vidgas till att gälla allmänna stödområdet, och statsbidraget höjs till 50 96 av kommunens kostnader.
- Investeringsstöd skall kunna utgå i hela landet.
- Driftsstöd skall under vissa förutsättningar kunna utgå till butiker i hela landet med 2 96 av butikens omsättning.
- Kommunala inköp av butiksfastigheter skall kunna ske med ett statligt stöd uppgående till 50 96 av kostnaderna för förvärvet.
- En distributionsnämnd inrättas hos konsumentverket och ersätter den rådgivande nämnden för glesbygdsstöd hos verket.
Distributionsutredningen remissbehandlas f. n. Remisstiden utgården 15 april 1976.
NU 1975/76:36
14 Tidigare behandling av liknande motioner
Vid 1975 års riksdag togs frågan om utvidgning av det kommersiella glesbygdsstödet upp i två motioner. I den ena föreslogs att det statliga stödet skulle omfatta även förvärv av butiksfastighet, i den andra att frågan om driftsstöd till vissa dagligvarubutiker i glesbygd skulle utredas. Näringsutskottet uttalade (NU 1975:9) att den pågående nedläggningen av butiker i glesbygderna och de negativa följderna därav för glesbygdsinvånarna motiverade att bestämmelserna för det statliga stödet till kommersiell service i glesbygd borde bli föremål för fortsatta överväganden. Riksdagen beslöt att ge regeringen detta till känna som sin mening.
Utskottet
Det nuvarande statliga stödet till kommersiell service i glesbygd har utformats på basis av ett utredningsbetänkande år 1972 och utgår, enligt kungörelsen (1973:608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd, i form av dels hemsändningsbidrag, dels investeringsstöd, vilket utgörs av avskrivningslån, investeringslån och kreditgaranti. För behandling av glesbygdsfrågor på olika områden finns en interdepartemental arbetsgrupp till vilken har knutits en parlamentarisk referensgrupp. Distributionsutredningen har i betänkandet (SOU 1975:69) Samhället och distributionen lagt fram förslag om en förändring och utvidgning av stödet till kommersiell service i glesbygd. Utredningen remissbehandlas f. n.
Tre motioner tar upp frågan om en utvidgning på olika punkter av detta stöd. I motionen 1975/76:648 konstateras att f. n. inget stöd utgår för transport av varor till butiker med handlares eget fordon. Motionärerna föreslår att reglerna för varudistributionsstöd i glesbygd förändras så att stöd även kan utgå för detta ändamål. I motionen 1975/76:1754 tas bl. a. upp frågan om servicegaranti för mindre orter. Motionärerna förutsätter att regeringen framlägger förslag om servicegaranti i samband med att Länsplanering 1974 behandlas. Vidare föreslås i motionen att hemsändningsbidraget höjs från 35 % till 50 % av kommunens nettokostnad, att fraktbidrag skall kunna utgå för varutransporter till butiker med handlares eget fordon, att driftsbidrag införs, att kreditgaranti för lageruppbyggnad kan ges utan anknytning till investeringsstöd och att det kommersiella glesbygdsstödet inte begränsas enbart till kommuner inom inre stödområdet utan kan stå till förfogande för alla glesbygdskommuner i landet. I motionen 1975/76:1979, som innehåller motiveringen till motionen 1975/76:2028, uttalas att konsumenternas tillgång till närservice måste tryggas och förbättras. Motionärerna anser att det glesbygdsstöd som i dag utgår bör göras mer generöst och kompletteras med driftsstöd där så erfordras.
Motionärernas synpunkter och önskemål överensstämmer på det hela taget med vad distributionsutredningen har anfört. Utskottet förutsätter att
NU 1975/76:36
regeringen vid utformningen av en proposition om det framtida stödet till kommersiell service i glesbygd beaktar de förslag som förs fram i de tre motionerna och som med undantag av förslaget om fraktbidrag för varutransporter till butiker med handlares eget fordon även återfinns i distributionsutredningens betänkande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag
a) till Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,
b) medger att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager under budgetåret 1976/77 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.,
2. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:648, 1975/76:1754 och 1975/76:2028 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd.
Patent- och registreringsverket m. m.
19. Patent- och registreringsverket. Regeringen har under punkten E 1 (s. 56-68) föreslagit riksdagen att till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 54 627 000 kr.
1 motionen 1975/76:1763 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om lämpliga åtgärder för att snarast tillskapa bättre möjligheter för uppfinnare att utnyttja patentverkets olika serviceorgan till lägsta möjliga kostnad.
Motionen
I motionen 1975/76:1763 framhålls att många av de största industriella uppfinningarna har någon kreativ småföretagare eller skicklig uppfinnare till upphovsman. Enligt motionären lever ett stort antal skickliga uppfinnare, såväl egna företagare som fria uppfinnare, under besvärliga ekonomiska förhållanden. Den grundavgift som patent- och registreringsverket uttar för ett svenskt patent kommer inom kort att höjas från 400 till 600 kr. Kostnaden för ett Europapatent uppgår till avsevärt högre belopp. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) understöder årligen ett antal uppfinnare, men enligt motionären är den del av stödet som går till enskilda uppfinnare fortfarande en bråkdel av det stöd som går till innovationsverksamhet inom storindustrin.
För att de enskilda uppfinnarnas möjligheter att bedriva innovationsverksamhet och söka patent på gjorda uppfinningar skall ökas föreslår motionären
NU 1975/76:36
att patentkostnaderna hålls så låga som möjligt och att ev. överskott inom patent- och registreringsverkets verksamhet - den senaste tioårsperioden visar ett överskott på 35 milj. kr. - får behållas av patentverket och användas för stöd till uppfinnare. Detta stöd kan enligt motionären kanaliseras bl. a. genom att den avgiftsfinaniserade uppdragsverksamhet som patentverket bedriver ytterligare utvidgas. Vidare föreslås att verkets centrala patentinformation byggs ut samtidigt som regional patentinformation startas i samverkan med företagareföreningar, skolor etc. Motionären anser också att den avgiftsfria biblioteksservice som patentverket tillhandahåller allmänheten inte bör belasta patentverkets avgiftsfinansierade verksamhetsenheter. Detta kan, om det genomförs, bidra till en sänkning av de patentsökandes kostnader.
Nuvarande statlig service till uppfinnare
Den statliga servicen till uppfinnare kanaliseras via patent- och registreringsverket och styrelsen för teknisk utveckling (STU).
Patentverket handlägger mot avgift patentärenden, tillhandahåller information via verkets bibliotek och informationscentral och utför uppdragsverksamhet åt uppfinnare mot en avgift baserad på nettokostnad. Uppdragsverksamheten kan bestå av nyhetsgranskning eller undersökning av uppfinning utan samband med patentansökan. Enligt patent- och registreringsverkets långsiktsplan 1975-1985 skall verksamheten, liksom hittills, vara avgiftsfinansierad. Avgifterna skall därvid avpassas så att de olika rörelsegrenarna blir självbärande.
STU bedriver en rådgivnings- och förmedlingsverksamhet som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nyskapande av teknik och för effektivare utnyttjande av känd teknik. Det förstnämnda ändamålet främjas bl. a. genom att uppfinnare lämnas råd samt ekonomisk och administrativ hjälp. Det senare ändamålet främjas genom olika förmedlande åtgärder, genom biträde vid exploatering av forskningsresultat, genom åtgärder för att förbättra kontakten mellan universitet, högskolor och forskningsinstitutioner å ena sidan och näringslivet å andra sidan samt genom särskilda insatser avseende forskningsstationer. Det ekonomiska stödet till utveckling av uppfinningar, vilket lämnas inom ramen för rådgivnings- och förmedlingsverksamheten, har till syfte att stödja nya uppslag till tekniska utvecklingsidéer oberoende av rådande angelägenhetsgradering vad beträffar stödet till tekniska forsknings- och utvecklingsprojekt. Kostnaden för rådgivnings- och förmedlingsverksamheten under innevarande budgetår beräknas av STU till 16 milj. kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
I motionen 1975/76:1763 hävdas att många av de största industriella uppfinningarna har småföretagare eller enskilda uppfinnare som upphovsmän.
NU 1975/76:36
17 Ett stort antal sådana uppfinnare lever enligt motionären under besvärliga ekonomiska förhållanden, med svårigheter att ekonomiskt klara de grundkostnader och automatiskt följande årskostnader som är förenade med patentering. Motionären framhåller att det stöd som styrelsen för teknisk utveckling (STU) årligen lämnar till uppfinnare endast utgör en bråkdel av det stöd STU ger till storindustrin. Enligt motionären borde man genom förändring av patent- och registreringsverkets avgiftsuttag för patentering och uppdragsverksamhet och genom utbyggnad av patentverkets informationsverksamhet centralt och regionalt kunna förbättra uppfinnarnas situation.
Patent- och registreringsverkets service till uppfinnare består av handläggning av patentärenden mot avgift, tillhandahållande av information via patentverkets bibliotek och informationscentral samt utförande av uppdragsverksamhet mot en avgift baserad på nettokostnad. Enligt de finansieringsprinciper som tillämpas skall såväl patentverkets totala verksamhet som verkets olika rörelsegrenar vara självbärande genom avgiftsfinansiering. Det direkta ekonomiska stöd staten ger till uppfinnare kanaliseras via STU, som beräknar att detta stöd under innevarande budgetår kommer att uppgå til! 16 milj. kr.
Motionen berör enligt utskottets mening ett stort och betydelsefullt område. Det är för landets ekonomiska utveckling väsentligt att innovationsverksamheten stimuleras. Eftersom uppfinnarna i många fall har starkt begränsade ekonomiska möjligheter att utveckla, patentera och exploatera i och för sig väsentliga idéer, är det av vikt att det statliga uppfmnarstödet på olika sätt förbättras. Frågan om en sådan förbättring synes i första hand böra övervägas i samband med behandlingen av frågan om anslag till STU. Taxesättningen för patentverkets service kan emellertid, som motionären påvisar, ha inte ringa betydelse för uppfinnarna. Mot den bakgrunden förordar utskottet en översyn av de nuvarande taxorna med sikte på att enskilda uppfinnare skall beredas ökade möjligheter att dra nytta av de tjänster som patentverket kan erbjuda.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 54 627 000 kr.,
2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1763 hos regeringen begär en översyn av patent- och registreringsverkets taxesättning enligt vad utskottet anfört.
20. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 2 (s. 68) och hemställer
att riksdagen till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 800 000 kr.
NU 1975/76:36
18 Fonden för låneunderstöd
21. Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd. Utskottet - som ovan under punkten 18 har behandlat motioner med förslag om utvidgat statligt stöd till kommersiell service i glesbygd - tillstyrker regeringens förslag under punkten V:8 (s. 70) och hemställer
att riksdagen till Lån lill investeringar för kommersiell service i glesbygd för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
Stockholm den 9 mars 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c) (p. 7 mom. 1, p. 12-21), Blomkvist (s). Hovhammar (m) (p. 1-6, p. 7 mom. 2, 3, p. 8-11), Wååg (s) (p. 7 mom. 1, p. 12-21), fru Hambraeus (c) (p. 1-6, p. 7 mom. 2, 3, p. 8-11), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) (p. 1-6, p. 7 mom. 2, 3, p. 8-11), herrar Petersson i Ronneby (c) (p. 7 mom. 1, p. 12-21), Komstedt (m) (p. 7 mom. 1, p. 12-21), fru Radesjö (s) och herr Siegbahn (m).
Reservationer
1. vid punkten 6 (Sveriges exportråd) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp) och fru Hambraeus (c) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 2 med ”Den fördelning” och slutar på s. 3 med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i att Sveriges exportråd bör erhålla ökade resurser för en aktiv exportfrämjande insats, särskilt för de mindre företagen. Enligt det avtal som slöts mellan staten och Sveriges allmänna exportförening 1975 och det synsätt som detta avtal grundades på åligger det i och för sig inte staten att bidra med ett högre belopp än det som föreslås i propositionen. Utskottet finner emellertid i likhet med motionärerna att ett höjt anslag till Exportrådet kan bidra till en ökad export och därmed en förbättrad handelsbalans samtidigt som det också är motiverat av konjunkturpolitiska skäl. Utskottet anser därför att det föreslagna reservationsanslaget till Sveriges exportråd på 2 700 000 kr. bör höjas med 3 559 000 kr. till 6 259 000 kr.
NU 1975/76:36
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76:2122 yrkandet B 7 till Sveriges exportråd för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6 259 000 kr.
2. vid punkten 7 (Handelssekreterare) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske och fru Hambraeus (alla c) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Flera handelssekreterarkontor” och slutar med ”motionen 1975/76:1751” bort ha följande lydelse:
De kontakter som handelssekreterarna kan upprätta inte bara med företag utan också med myndigheter etc. i andra länder har visat sig vara av stort värde när det gällt att underlätta den svenska exporten. För att de svenska exportansträngningarna med sikte på afrikanska stater skall lyckas är det en viktig förutsättning att exportföretagen får hjälp vid kontakterna med regeringar och myndigheter m. fl. i resp. importländer. I detta sammanhang skulle ett handelssekreterarkontor i Afrika kunna göra betydelsefulla insatser. Utskottet anser därför att ett handelssekreterarkontor bör inrättas i Afrika i enlighet med yrkandet i motionen 1975/76:1751. Anslag för ändamålet torde, om så erfordras, på regeringens initiativ få anvisas på tillläggsbudget.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1751 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av ett handelssekreterarkontor i Afrika,
3. vid punkten 11 (Sveriges turistråd) av herrar Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Sveriges turistråd” och slutar på s. 10 med ”motionen 1975/76:2029” bort ha följande lydelse:
En turism av det slag som föreslås i motionen skulle enligt utskottets mening kunna få stor ekonomisk betydelse för människorna i Mellan- och Nordsveriges glesbygder, samtidigt som den skulle erbjuda den stora fördelen att inte på samma sätt som sommar- och fjällturismen vara säsongbetonad. Utskottet finner det angeläget att åtgärder för en utökad sådan turism vidtas och att marknadsföringen av Sverige som turistland förbättras såväl utomlands som inom landet. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1975/76:2029.
NU 1975/76:36
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2029 hos regeringen begär åtgärder för ökad turistverksamhet i Mellanoch Nordsveriges glesbygder i enlighet med vad utskottet anfört.
GOTAB 51441 Stockholm 1976