Med anledning av motion om statens vattenfalisverks redovisningsprinciper
NU 1975/76: 47
Näringsutskottets betänkande 1975/76: 47
med anledning av motion om statens vattenfalisverks redovisningsprinciper Ärendet I
motionen 1975/76:842 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att förslag till ändrade bestämmelser rörande statens vattenfalisverks redovisningsprinciper, med beaktande av vad i motionen anförts, framläggs senast hösten 1976.
Statens vattenfallsverk har med anledning av motionen tillställt utskottet en promemoria i ämnet (bilaga).
Motionen
Motionärerna erinrar om frågans tidigare behandling och hänvisar till näringsutskottets uttalande i ämnet år 1974 (se nedan).
Vissa skattebestämmelser
Vid beräkning av inkomst från särskild förvärvskälla gäller enligt kommunalskattelagen (1928:370; KL) att från bruttointäkten får avräknas ränta på skuld som är hänförlig till förvärvskällan (huvudregeln). Beträffande annan fastighet än jordbruksfastighet (25 §) får sålunda dras av ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital och beträffande rörelse (29 §) bl. a. ränta på lånat kapital som nedlagts i rörelsen.
Är skattskyldig berättigad till avdrag för ränta på upplånat kapital och kan inte utredning vinnas hur stor del av kapitalet som hänför sig till olika av den skattskyldige innehavda förvärvskällor, skall jämlikt 44 § KL i och för räntans fördelning kapitalet hänföras till de olika förvärvskällorna i förhållande till värdet av de i varje förvärvskälla nedlagda tillgångarna (supplementärregeln).
Enligt gällande beskattningsregler beräknas kommunal inkomstskatt dels på inkomst, dels på garantibelopp för fastighet. Garantibeloppet utgör 2 % av fastighetens taxeringsvärde (47 § KL). I den mån fastighet ingår i förvärvskälla och garantibelopp för fastighet skall tas upp som skattepliktig inkomst, får enligt stadgande i 45 § 1 mom. KL vid inkomstberäkningen avdrag göras med belopp motsvarande garantibeloppet.
Av kraftverksföretagens inkomster tillfaller den del som motsvarar garantibelopp för fastighet kraftverkskommunerna. De inkomster som över 1
Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 47
NU 1975/76:47
stiger avdragsgilla garantibelopp fördelas mellan kommunerna enligt speciella regler i 58 § KL.
Frågans tidigare behandling
Frågan om den kommunala beskattningen av statlig verksamhet uppmärksammades vid 1928 års riksdag. På hemställan av särskilda utskottet, som behandlat motioner i ämnet (SäU 1928:1), begärde riksdagen då en utredning av frågan. Utskottet anförde bl. a. att staten intog en särställning genom att framför allt de företag som föll under vattenfallsstyrelsens förvaltning i huvudsak drevs på skuld, medan ett enskilt företag i liknande fall i regel skulle drivas även med eget kapital, vars avkastning beskattades i vederbörande kommuner.
Konkreta förslag till begränsning av statens gäldränteavdrag har framlagts av särskilda sakkunniga år 1929, av 1944 års skattesakkunniga och av en särskild sektion inom 1950 års skattelagssakkunniga. Norrlandskommittén riktade i sitt principbetänkande (SOU 1949:1) kritik mot att statens vattenfallsverk - genom att från sin årsvinst göra avdrag bl. a. för beräknad ränta på hela det av staten investerade kapitalet - i stort sett hade undgått att betala annan kommunalskatt för vattenkraftsrörelsen än fastighetsskatt. De åtgärder som vidtagits från regeringens sida är att frågan hänskjutits till förnyade överväganden inom affärsverksutredningen, affärsverkskommittén och budgetutredningen.
Affärsverksutredningens förslag - i betänkandet (SOU 1968:45) Affärsverken: Ekonomi, konkurrens och effektivitet, del 1 - syftar till att likställa de ekonomiska förutsättningarna för affärsverken med vad som gäller för enskilda företag. 1 fråga om statens vattenfallsverk skall enligt förslaget en ovillkorlig kostnadsränta utgå på en del av det disponerade statskapitalet, vilket skall uppdelas i en del eget kapital och en lånedel. Vidare skall verket till staten inleverera en motsvarighet till aktiebolagens statliga inkomstskatt, som skall beräknas till 40 % av redovisat överskott. Utdelningen på verkskapitalet bör enligt utredningens förslag vara 5 96 under de fem första åren och därefter 6 96.
Affärsverksutredningens förslag har bearbetats och vidareutvecklats av affärsverkskommittén. I sitt betänkande Affärsverken, målsättning och styrformer (1972, stencilerat) ansluter sig kommittén till affärsverksutredningens förslag med vissa mindre avvikelser. Sålunda anser kommittén att frågan om hur stor del av statskapitalet som skall utgöra statsverkslån bör fastställas efter utredningar inom varje affärsverk och att kravet på avkastning på verkskapitalet bör anges av regeringen för varje affärsverk för sig. Affärsverkskommitténs betänkande har remissbehandlats. Det slutliga ställningstagandet till förslagen har uppskjutits i avvaktan på budgetutredningens betänkande.
Budgetutredningens förslag i betänkandet (SOU 1973:43) Budgetreform
NU 1975/76:47
innebär i fråga om affärsverkens kapitalkostnader i huvudsak följande. Dessa kostnader bör så långt möjligt beräknas på ett enhetligt sätt för olika tillgångar. Statens ränta på utnyttjat kapital - som utredningen kallar kapitalränta - bör liksom avskrivningarna normalt beräknas på grundval av tillgångarnas nyanskaffningsvärde (förmögenhetsvärdet), inte på det historiska värdet. Den kommer på så vis att uttryckas i samma penningvärde som övriga budgetposter. Kapitalränta bör, med hänsyn till att den uttrycker avkastningskravet, fastställas av regeringen. Utredningen betraktar det som otillfredsställande att välja den nuvarande normalräntan (f. n. 7,5 %), som är ett uttryck för historiska upplåningskostnader. Utredningen föreslår emellertid ingen ny beräkningsmetod eller formel för att beräkna kapitalräntan. Det torde, säger utredningen, f. n. inte gå att finna någon teoretiskt tillfredsställande och praktiskt användbar sådan metod. Kapitalräntesatsen kan inte räknas fram genom någon formel utan bör fastställas av regeringen efter eget bedömande.
Frågan om begränsning av statens gäldränteavdrag har med anledning av motioner prövats av riksdagen 1963, 1967 och årligen sedan 1969 (BeU 1963:38, 1967:56, 1969:22, 1970:32; SkU 1971:43, 1972:38, 1973:52; NU 1974:9, 1975:19).
Vid 1970 års riksdag uttalade bevillningsutskottet att det inte minst från rättvisesynpunkt var angeläget att vattenfallsverket och de enskilda kraftproducenterna så långt möjligt jämställdes i konkurrenshänseende. Utskottet ansåg det naturligt att landets ojämförligt största kraftleverantör skulle bidra till kommunernas skatteintäkter i samma mån som de enskilda kraftföretagen, och detta åstadkoms, såvitt utskottet kunde bedöma, enklast och bäst genom att de skattemässiga förutsättningarna för vattenfallsverket likställdes med dem som gällde för enskilda företag. Med hänsyn till att frågan hade utretts av affärsverksutredningen och var föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet ansåg utskottet sig emellertid inte kunna medverka till omedelbara ändringar av vattenfallsverkets redovisningsprinciper. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan att avslå de då föreliggande motionerna. I sina av riksdagen godkända betänkanden i ämnet 1971 och 1972 intog skatteutskottet samma ståndpunkt. Sistnämnda år hänvisades också till affärsverkskommitténs förslag.
År 1973 anförde skatteutskottet bl. a. följande:
Med anledning av vad i motionen anförts vill utskottet framhålla att vattenfallsverket under de senaste åren erlagt kommunalskatter i samma storleksordning som skulle utgått vid tillämpning av affärsverksutredningens principer. Större avvikelser mellan av verket erlagd kommunalskatt och den skatt som skulle utgått enligt affärsverksutredningens förslag föreligger endast åren 1970 och 1971, vilka år präglades av exceptionella torrårsförhållanden och kvardröjande effekter därav. De minskade skatteintäkterna från vattenfallsverket dessa år har emellertid kompenserats av skatteutjämningsbidrag för flertalet berörda kommuner.
Utskottet förutsätter att förslag till lösning av frågan om vatten -
NU 1975/76:47
fallsverkets redovisningsprinciper föreläggs riksdagen så snart detta är möjligt.
Skatteutskottet avstyrkte alltså motionen, som också avslogs av riksdagen. Ett bi fal Isyrkande framfördes i en reservation av centerpartiets, folkpartiets och moderata samlingspartiets representanter i utskottet.
I den motion i ämnet som väcktes 1974 hemställdes att riksdagen skulle begära att Kungl. Majit hösten 1974 skulle förelägga riksdagen förslag till ändrade redovisningsprinciper för vattenfallsverket. Näringsutskottet anförde att det i detta sammanhang borde noteras dels att den gäldränta för vilken vattenfallsverket kunde yrka avdrag beräknades efter lägre räntesats än som vanligen gällde för företags upplåning, dels att verket under flera år hade erlagt kommunalskatter av ungefär samma storlek som enligt den av motionärerna förordade ordningen, vilken innebar att verkets avkastningskrav baserades på affärsverksutredningens år 1968 framlagda förslag i dess sedermera av affärsverkskommittén reviderade utformning. Då numera även budgetkommitténs betänkande förelåg fanns, sade utskottet, förutsättningar för det samlade ställningstagande till dennas och affärsverkskommitténs förslag som borde avvaktas enligt skatteutskottets uttalande år 1973. Med framhävande härav uttalade utskottet att det förutsatte att förslag till lösning av frågan om vattenfallsverkets redovisningsprinciper skulle föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Utskottet avstyrkte motionärernas förslag om framställning till Kungl. Majit, och riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan att avslå motionen.
En motsvarande motion år 1975 - i stort sett likalydande med den nu föreliggande - föranledde näringsutskottet att upprepa sitt uttalande år 1974. Utskottet sade sig emotse en omprövning ”inom en snar framtid” av gällande principer för vattenfallsverkets redovisning. Samtidigt uttrycktes förståelse för att beredningen av budgetkommitténs förslag var relativt tidskrävande. Utskottet fann det inte lämpligt att riksdagen krävde att en proposition i saken skulle avlämnas inom viss angiven tid.
Utskottet
Frågan om ändrade redovisningsprinciper för statens vattenfallsverk är sedan länge ett återkommande ämne hos riksdagen och har nu tagits upp i motionen 1975/76:842. Bakgrunden är i korthet följande. För sin kraftverksrörelse på olika håll i landet har vattenfallsverket att erlägga kommunal inkomstskatt dels på garantibelopp för fastighet, dels på inkomster i övrigt. Det skattepliktiga beloppet reduceras genom gäldränteavdrag. Motionärernas uppfattning är att vattenfallsverket, till följd av att det av verket disponerade statskapitalet i sin helhet är att betrakta som lånemedel, haren fördelaktigare ställning i skattehänseende än kraftföretag med mera normal kapitalsammansättning. De efterlyser en ändring härvidlag på basis av förslag som för några år sedan har lagts fram av affärsverkskommittén och budget -
NU 1975/76:47 NU
utredningen. Riksdagen bör, menar de, fö tillfälle att fatta beslut i frågan hösten 1976.
De berörda utredningsförslagen går ut på ganska omfattande förändringar i det nuvarande budgetsystemet. Finansministern erinrar om dem i årets budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 1 s. 55) och nämner därvid att ytterligare synpunkter har framkommit vid remissbehandlingen av förslagen. Ställningstagande till dessa frågor kräver, uttalar han, ett noggrant och komplicerat förberedelsearbete, vilket f. n. pågår inom regeringskansliet. Finansministern säger sig ha för avsikt att när beredningen av dessa frågor är avslutad återkomma till riksdagen.
Utskottet underströk, när ämnet behandlades förra året, ett tidigare uttalande att det fick förutsättas att förslag till lösning av den fråga som motionärerna hade tagit upp skulle föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Med hänvisning härtill sade sig utskottet emotse en omprövning inom en snar framtid av de gällande principerna för vattenfallsverkets redovisning. Utskottet tar nu fasta på finansministerns nyss återgivna uttalande.
Vad gäller de nuvarande redovisningsprincipernas verkan i sak för de kommuner där vattenfallsverket har kraftverksrörelse vill utskottet hänvisa till den redogörelse för den kommunala beskattningen av verket som verket har avlämnat (bilaga). Denna redogörelse kan visserligen betecknas sorn en partsinlaga men bestyrker såvitt utskottet kan bedöma den uppfattning som utskottet tidigare har givit uttryck åt, nämligen att vattenfallsverket på grundval av gällande skatteregler har fått erlägga kommunalskatter av ungefär samma storlek som enligt den av motionärerna avsedda ordningen.
Med vad här sagts avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:842.
Stockholm den 20 april 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist (s), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c), Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn (m) och fru Oskarsson (c).
1975/76:47
6 Reservation
av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Frågan om (=utskottet) till riksdagen.
Dröjsmålet med lösningen av den fråga - ursprungligen aktualiserad av riksdagen år 1928-som motionärerna tar upp är enligt utskottets uppfattning icke godtagbart. Det är för kraftverkskommunerna av stor betydelse att redovisningsprinciperna för statens vattenfallsverk utformas så, att verket i fråga om kommunal beskattning reellt sett likställs med andra, motsvarande företag. Därest en allmän budgetreform befinns kräva längre förberedelsetid bör regeringen kunna bryta ut den här angivna frågan ur det större sammanhanget, så att riksdagen likväl utan ytterligare uppskov kan få ta ställning till ett förslag som tillgodoser motionärernas önskemål om en rättvis kommunal beskattning av vattenfallsverket.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:842 hos regeringen begär att förslag till ändrade redovisningsprinciper för statens vattenfallsverk, med beaktande av vad utskottet anfört, föreläggs riksdagen hösten 1976.
NU 1975/76:47
7 Bilaga
VATTENFALL
Administration Ekonomibyrån
Vattenfalls kommunalbeskattning i anledning av motion 1975/76:842
Gällande skatteförhällanden
Statens Vattenfallsverk har att erlägga kommunal inkomstskatt enligt i stort sett samma regler som gäller för andra företag. Kommunalskattelagen är härvid tillämplig på verket liksom på andra. Verket avlämnar årligen normal självdeklaration i vilken beräkning av skattepliktig vinst för kommunal beskattning sker enligt samma grunder som för andra företag. Till redovisat årsöverskott lägges i deklarationen de avskrivningar som avdragits i räkenskaperna samt andra i skattehänseende ej avdragsgilla poster och avdrages avskrivningar enligt skattemässigt fastställda avskrivningsplaner.
Anm. De avskrivningar som verket i skattehänseende får göra, baseras på anskaffningsvärde för verkets anläggningar och dessas beräknade ekonomiska livslängd. Anskaffningsvärde för sådana tillgångar, för vilka avskrivningsanslag erhållits, ingår ej i avskrivningsunderlaget. Verket baserar således sina avskrivningar på anskaffningsvärden liksom andra företag men tillämpar s. k. planenlig avskrivning. Många företag tillämpar s. k. räkenskapsenlig avskrivning, vilket medför möjligheter till en snabbare skattemässig avskrivning än den verket tillämpar.
En principiell skillnad gentemot andra företag föreligger vad avser avdrag för räntekostnader. Denna skillnad uppkommer genom att Vattenfall icke har någon egen extern upplåning av kapital på samma sätt som andra företag och därför icke har några skattemässigt avdragsgilla låneräntor. Enligt praxis får i stället ett särskilt avdrag göras, motsvarande räntekostnader vid annan verksamhetsform. Huruvida detta avdrag blir gynnsammare eller ogynnsammare än vad som skulle gälla vid annan företagsform beror på hur finansieringen skulle vara vid en sådan verksamhetsform. Avdraget bedömes dock mot bakgrund av ett kraftföretags normala förhållanden i stort avspegla en skälig räntekostnad.
Anm. Det särskilda räntemotsvarighetsavdraget beräknas efter medelräntefoten på den fonderade statsskulden applicerad på totalt i genomsnitt av verket disponerat statskapital. Räntefoten, som varit tillämplig under åren 1973-1975, har varit 5,77, 5,93 och 6,12 96. Räntefoten ligger lägre än den marknadsränta, som enskilda företag har att räkna med på upplånat kapital. Å andra sidan göres ränteavdraget på totalt disponerat kapital.
Det bör i detta sammanhang nämnas att verket vid beskattning icke äger åtnjuta vissa avdrag för koncernbidrag till företag för oljeprospektering m. m. såsom övriga aktiebolag som deltager i sådan verksamhet.
PM
Stockholm
1976-02-26
NU 1975/76:47
8 Skatteförhållanden vid alternativ verksamhetsform
Affärsverksutredningen och AfTärsverkskommittén innehöll förslag som syftade till att öka jämförbarheten mellan affärsverken och andra företagsformer. Dessa utredningar föreslog, att man skulle fördela verkens disponerade statskapital på en lånedel och en del eget kapital, så att i stort samma finansiella struktur skulle erhållas som vid drift i aktiebolagsform. På lånedelen, affärs verkslån, skulle verken betala normal marknadsränta och på delen eget kapital, stamkapitalet, skulle skälig utdelning lämnas. Motsvarighet till skatt på redovisade vinster skulle erläggas enligt samma principer som tillämpas för aktiebolag.
Anm. Stamkapitalet föreslogs enligt Affärsverksutredningen vid övergången till den nya formen uppgå till 1/6 av anläggningens anskaffningsvärde, vilket för Vattenfalls del i stort skulle ha motsvarat 1/4 av ianspråktaget statskapital. Utdelningen på statskapital föreslogs under en konsolideringsperiod uppgå till 5 %. Räntan på affärsverkslån skulle vid övergångstidpunkten motsvara den statliga normalräntan och räntan på härefter tillkommande lån skulle bestämmas efter gällande marknadsränta för långa lån.
En omdisponering av Vattenfalls resultat före bokslutsdispositioner och skatter utifrån förutsättningar som i stort bygger på Affärsverksutredningens och Affärsverkskommitténs förslag har genomförts. Med ledning av de överskott efter avskrivningar och räntor på affärsverkslån, som skulle erfordrats för att lämna skälig utdelning på stamkapitalet, har stats- och kommunalskatter framräknats vid 5 % resp. 6 % utdelning.
Anm. Vid omräkningen har förutsatts att kapitalstrukturen 1968/69 skulle vara den av Affärsverksutredningen föreslagna och att kapital därefter anskaffats i proportionen 1/3 stamkapital och 2/3 affärsverkslån. Kapitalstrukturen blir härvid 1974/75 ca 27 % stamkapital och 63 % affärsverkslån. Denna kapitalstruktur synes både vid jämförelse med andra företag i branschen och med gjorda simuleringar i internt uppgjorda kapitalmodeller rimlig.
Räntan på affärsverkslån vid övergångstidpunkten antogs vara 6 % motsvarande den statliga normalräntan och räntan på härefter uppkomna lån motsvara räntesats för nyemitterade industriobligationer resp. år.
Vid skatteberäkning har - för att söka ernå ett så riktigt jämförelsetal som möjligt när det gäller kommunalskattedelen - hänsyn också sökt tagas till för bolag gällande Annellavdrag. I den ekonomiska analys som ingick i verkets årsredovisning för 1973/74, upptogs effekt av Annellavdrag endast för kapital tillkommet efter tänkt övergångstidpunkt 1968/69, medan här föreliggande jämförelse utgår från sådant fullt genomslag av Annellavdrag, som skulle gällt vid drift i bolagsform under en längre tid.
Resultatet av skatteberäkningarna framgår av bilaga 1.
I bilaga 2 återfinns en jämförelse med kapitalstruktur enligt genomsnittsberäkning för Sydkraft och Skand. Elverk.
Jämförelse av kommunalskatter
Under senare år har för Vattenfall kommunalt beskattningsbar rörelseinkomst understigit garantibeloppet vid kommunal beskattning. Vid en så -
NU 1975/76:47
dan kapitalintensiv verksamhet som Vattenfall bedriver, kommer nämligen taxeringsvärden och garantiskatt att uppgå till förhållandevis höga belopp.
Av Vattenfall erlagda kommunalskatter resp. kommunalskatter enligt ovan nämnda beräkningar vid en tänkt kapitalfördelning enligt för aktiebolag gällande förhållanden är följande för närmast gångna budgetår (milj. kr.).
72/73 73/74 74/75
Verkliga kommunalskatter 23 25 28
Beräknade kommunalskatter vid ett tänkt utdelningskrav på 5 % 24 25 25
6% 35 37 39
Anm. I samtliga fall har för Vattenfall gällande verklig kommunal utdebitering tillämpats, vilken utgjorde 24,9 %, 25,1 % resp. 25,5 %.
Skatten skulle givetvis även i 5 96-fallet uppjusteras till samma belopp som verkligt betalda skatter, då denna skatt är en garantiskatt.
Jämförelsen visar att i stort samma kommunala skatter som i verkligheten erlagts skulle utgå vid drift i aktiebolagsform eller vid tillämpning av affärsverksutredningens principer om utdelningen begränsas till 5 % på stamkapitalet. De kommunala skatterna ligger enligt beräkningarna något högre, om en utdelning på 6 % förutsättes krävas.
Anm. Utdelningen styr kommunalskatterna på så sätt att ju högre utdelning som kräves, desto större överskott måste redovisas för att möta utdelningskravet. Erforderligt överskott efter skatt bör uppgå minst till utdelningsbeloppet. I här föreliggande beräkningar antages att bundna fonder finns upparbetade så att några extra fondavsättningar ej erfordras. Överskott efter skatt har satts lika med utdelningsbelopp. Vid räkenskapsenlig avskrivning som i allmänhet tillämpas av kraftföretagen, utnyttjas härvid avskrivningarna som utjämningspost för att få önskad resultatredovisning. De avskrivningar som förutsatts vid jämförelseberäkningarna, ligger i stort i samma nivå som de som gjorts i såväl redovisningen som vid beskattningen för Vattenfall.
För bedömning av skälig utdelning kan nämnas att genomsnittsvärde för Sydkraft och Skandinaviska Elverk vad gäller utdelning i förhållande till bundet eget kapital, som närmast skulle motsvara stamkapitalet, för 1975 utgjorde 6 % men utdelningen baseras då å andra sidan på en lägre andel eget kapital än vad motsvarande beräkningar för Vattenfall gör, vilket naturligen också måste tas hänsyn till. Vissa jämförelser av totala skatter för dessa företag i jämförelse med för Vattenfall beräknade skatter har också gjorts (bilaga 2). Av Vattenfall betalda skatter i relation till omsättning ligger högre än motsvarande relation i genomsnitt för Sydkraft och Skandinaviska Elverk.
Sammanfattning
En beräkning av vilka kommunala skatter som skulle utgå vid drift i aktiebolagsform eller modifierad affärsverksform enligt Affärsverksutredningens/Affärsverkskommitténs förslag måste med nödvändighet bli schablonmässig. Alla ackumulativa effekter av dispositioner m. m. kan icke rekonstrueras i detalj. Vid de beräkningar som här gjorts av kommunalskatter
NU 1975/76:47
vid annan företagsform, har hänsyn icke heller kunnat tagas till alla skattepåverkande faktorer. Särskilda investeringsavdrag gäller från tid till annan för andra företag, realisationsvinstskatteregler medför särskilda skatteeffekter m. m Dessa regler ger skattemildrande påverkan även vad det gäller kommunala skatter direkt eller indirekt. Det synes därför sannolikt att man vid en mer genomgripande jämförelse skulle få lägre skatteeffekter än de som här framräknats vid alternativ verksamhetsform.
De beräkningar som här gjorts, tyder emellertid på att några väsentliga nivåhöjningar av kommunalskatterna icke skulle ha uppkommit vid andra principer för verksamheten. Detta har också konstaterats vid jämförelser baserade på tidigare års förhållanden, som gjorts i anledning av motioner i samma fråga till tidigare års riksdagar. Tidigare gjorda jämförelser har då tillställts skatteutskottet/näringsutskottet som underlag för utskottsbehandlingen av dessa motioner. Härvid har liksom nu också konstaterats att Vattenfall inte synes ha bidragit proportionsvis mindre till kommunernas verksamhet än andra kraftföretag.
Beträffande länsfördelningen av Vattenfalls kommunalskatter kan nämnas, att ca 70 % går till Norlandslän (se bil. 3). I Norrbottens län utgjorde skatten vid taxeringen 1975 10,6 milj. kr.
1 prognoser för de närmaste budgetåren har Vattenfalls kommunalskatter med hänsyn till de nya taxeringsvärdena som åsatts vid 1975 års allmänna fastighetstaxering och på grund av fortsatta anläggningsutbyggnader, beräknats enligt följande.
Budgetår 75/76 76/77 77/78 78/79
Kommunalskatter, milj. kr. 34 39 43 48
Sammanställningen över gjorda skatteberäkningar visar en utveckling som tillförsäkrar kommunerna väsentliga skatteinkomster.
Jöran Holdo
NU 1975/76:47
11 Bilaga 1
RESULTATDISPOSITION OCH SKATTEBERÄKNING VID TILLÄMPNING AV AFFÄRSVERKSUTREDNINGENS PRINCIPER
Vid 5 % utdelningskrav pi stamkapital
1972/73
1973/74
1974/75
Resultat före skatt
612 Ränta, affarsverkslån
- 313
- 357
- 442
Kommunalskatt
- 24
- 25
- 25
Statsskatt
- 29
- 30
- 30
Utdelning, stamkapital
- 94
- 106
- 121
Dispositioner
- 8
- 6
Vid 6 % utdelningskrav pi stamkapital
Resultat före skatt Ränta, affarsverkslån Kommunalskatt Statsskatt
Utdelning, stamkapital Dispositioner
- 313
- 357
- 442
- 35
- 37
- 39
- 42
- 44
- 45
- 113
- 127
- 145
- 55
- 59
NU 1975/76:47
12 Bilaga 2
JÄMFÖRELSE AV RELATIONSTAL VATTENFALL/SKAND. ELVERK + SYDKRAFT
Använda förkortningar:
BEK = Bundet eget kapital TBL = BEK och långa lån
Uppgifterna för Vattenfall avser budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75, medan räkenskapsår är lika med kalenderår för genomsnittet av Sydkraft och Skandinaviska Elverk (förkortat till SK + SE). Samtliga uppgifter i %.
1974 Finansieringsstruktur
TBL i relation till balans
-
summor
SK + SE
74,7
76,9
80,4
Vattenfall
92,8
90,1
90,4
BEK/TBL
SK + SE
25,0
23,3
18,6
Vattenfall (vid utg. av
resp. år)
27,9
28,6
29,1
Utdelning och skatter
Utdelning/BEK
SK + SE
6,1
6,0
6,0
Vattenfall, a = utdelning 5 %
5,0
5,0
5,0
b = 6 %
6,0
6,0
6,0
Total s k a 11 / o m s ä 11 n i n g
SK + SE
2,4
1,8
1,5
Vattenfall, a = utdelning 5 %
2,6
2,7
2,4*
b = 6 %
4,9
3,9
3,7
Total skatt/vinst före skatt
SK + SE
38,6
40,2
46,8
Vattenfall, a = utdelning 5 %
36,6
34,2
31,2*
b = 6 %
40,5
38,9
36,7
*1 denna jämförelse ingående kommunalskatt motsvaras för Vattenfalls del i stort faktiskt betald kommunalskatt vid nuvarande verksamhetsform.
Vattenfalls totala kommunalskatter fördelade på de olika länen inom riket
NU 1975/76:47
i
■o
C
_o
i
rN r— rOs Os
Os O
so r"~ Os os
OO Os
so so
Os Os
t"- OO
so so Os Os
■§ "I £ = ■S § J5t2
Bilaga 3
mJvfS^v1!?;2'r0'00f^C)fri'^<NOOOO,^'H00'Onoo rp Os sp so •—1 SO Os t"- rsi rsi — Tf so oo to i . oo O r^- •—< ro «o i—i r^nossoinsor^io (NO^otoooviMrtM^rHö
O oo so so —« <N L
>r) so in — ■-< so «—•
rM rsi sr-j
pMonoonosr^oooiristooTt ■'t OO -'Osrslro>—-.tornio — so ^ o ^ rsi os f—■ <—< ^ "t os >o
oj ^ ost — o
S5?IfnS^IC?29r^ONr"’~,Ti'c,oors,r^r^cos—'^osoooo
— — ^'^^'OOSf^Tl-^sO
O M f'} SO h- Os <N(NOsnooOsOO,tOOr^»OOrvO'
^ ^ n tN - <n rs. oo
OO (N — SO r—1
fN rst so
(sivonsor-rNoor-ooooosnr^ st OO h- OO M n .—■ so t"- ro O ro -—i Q
rsi —< os —n r-i rsjrj-os-H
os^oo?£ii£r^£^)£irs,r'',QrPr'l^vo,:<‘io’“*00v'000 0°r'io O so Os rN so sO r OO OO I t"--—'Ttooh-sO^TtOOOs ro t—
2Sr^£ri^fNr^°° --osnsor^Moostsonr^-Hno
nn 3 ' 't-sooofsinrH.nis.nosstOfN
rsi fN tj- sO ' Os •—' r— O sO Os rsi
—■ rsi — tj- os
^^l,:i'fvJOs’t«ntN(N^'or^ossoso‘o^ °2 °£ °£ ^ ’— fN os (N (S| n OO h- ■^7'sOOOOOOSoO' — ro so o^ vn ^ .A ^ — sOsososOsOSO^sOror-^Tj-sO —
sosososor^-sorooo ^ so N n o (N -<>o
SO O ro —i —< SO —
grsr^ro^ooososor^-oo—-■ tj OO
ro ro M ro '—■ ro SO ro Os ro SO ro
Os — OO so so O
—* —1 —1 OO
^^SS^S^O^^soaM-HOoo-D^oor-^ooi-- St OO so OO -t PnJsOso— roco<OOOsroOsVia«OsOMNO —'OOrsisoTf oo i— oo n os co on i— os so n in
— so —^ fO-noO(N(NOrOvCfNOMOO
1 — oo — —-• oo ^ n r —
— r -
Os ro i
-'^•"OOQQTtoO i sO —< sO O
sosoTt—' o mo so
so oo o- —i o —1
so rsi ro —
OOfNONOSTlMO
MsOinOs^ttNrotN
roosrosorsiosooro
r- Os rsi so ■—' (N fN Tt O Os OO -t - —• —
— so^trorsi^ — Tj-fsi^i^osoo^th' oirososoossososorNOssorNOsrsir ■—'OrorOsOOOOs-—
SO OO — ro h —
OJ — sOsOOOSorooiOssosOTTOO ro sooosororor^-—'fNr-sosoro
rO t}- .—' (N -h ro — OO 't
— —1 ro <N so OS
I rsi oo so —< oo tt <
(N vO fN O OO OO i
— h- oo it) — i
<n
ro
rsiosTj-osoosorsio rsiososroorsior^- ■'3-roOsOsiOsOOOr-' O — OO OO Ov fN vo ro
— r- to r- o —
so (N rsi .—i
so ro r-* rsi ro —■ tJ -
£
ca c
E c iS 00 £?
| i2 § :0 I £
s ca E 5P -o o
* «s|s1s£b3—
=C3 B ^-o = » o u •£ ca ca :o ->
Kj W) D 050 O
OO 00 £?■§
c lillis
c i2 u w 2 E £
c ca o u u « M :Q ^ Si
^s^c5oa^SlO:<(rt>o
<u s E
“So c .2 g
§ -e °
EJoSi
i
:ca :ca
o > .
s
OOOfNsOOs-sO r^roa-rofNr^a-r^ —-sorsirsisoorsio
— — fNOOOOvOO^OOO — rsroro ro Osl^-soroa-rs — fsifN*^ — — rsi SO .—i rsi — IT) (N ro ro
—1 — ro fN Os
' rsi so
1 so — OO Tj- r-~- ro os-rsoos^t^oinoonrofN^ fN ro — strOfNTtOfNOsr-OsOs rsi so — cn ■—« ro On fs st
—' — ro ■—I sO OO
:ca o
> z
o
H
GOTA B 51747 Stockholm 1976