Med anledning av motion om förstatligande av skogsindustrin

NU 1975/76:56

Näringsutskottets betänkande 1975/76:56

med anledning av motion om förstatligande av skogsindustrin Ärendet

I motionen 1975/76:838 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalar sig för ett överförande av den privatägda skogsindustrin i statlig ägo.

Motionen

Skogsindustrin har enligt motionärerna inte utvecklats på samma sätt som andra delar av svensk industri. Inom denna industrisektor har inga företag tillkommit för framställning av nya varor. Utvecklingen har tvärtom präglats av omfattande rationaliseringar och strukturförändringar. Detta har lett till nedläggningar av fabriker och därav betingade sysselsättningsproblem. Det är de kortsiktiga profitintressena som har styrt de privata skogsbolagens handlande, anser motionärerna. De hävdar att den svenska skogsindustrin inte har intresserat sig för att genom forskning och utveckling fö fram nya produkter ur skogsråvaran. Skogsbolagens intresse för forskning och utveckling har, säger de, framför allt varit knutet till skogsredskapen - för att fö en snabb och billig skogsavverkning och minska antalet skogsarbetare. Fortfarande är enligt motionärerna svensk skogsindustri i huvudsak inriktad på framställning av halvfabrikat. De stora profiterna på pappersmassa har gjort att endast hälften av den i Sverige producerade mängden massa vidareförädlas inom landet till papper, anförs det.

Motionärerna anser att en viss procentuell del av skogsindustrins produktionsvärde bör satsas på avancerad forskning för att skapa nya produkter och därmed nya sysselsättningsmöjligheter. De nämner särskilt avancerad träkemisk forskning, bl. a. för utnyttjande av lignin, samt framställning av protein ur skogsavfallsprodukter. Samordning av industrin och ett slut på ett snävt profittänkande anger de som nödvändiga förutsättningar för ett bättre utnyttjande av råvaran och för en kraftig satsning på forskning och utvecklingsarbete.

Uppgifter i anslutning till motionen

Ägarförhållanden inom skogsindustrin

Näringsutskottet lämnade i ett betänkande år 1975 (NU 1975:1 Dorn motioner rörande skogsindustrin följande uppgifter om ägarförhållandena inom branschen.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 56

NU 1975/76:56

2 Av skogsindustriföretagens årsredovisningar för år 1973 framgår att av den totala produktionen av massa i Sverige om 9,4 milj. ton staten svarade för 8 %, konsumentkooperationen för 3 %, den producentkooperativa skogsägarrörelsen för 16 % och de privata skogsbolagen för 73 %. För den totala årsproduktionen av papper och papp om 5,2 milj. ton var den procentuella fördelningen på olika ägarkategorier följande: staten 10 %, konsumentkooperationen 7 96, den producentkooperativa skogsägarrörelsen 11 % och privata skogsbolag 72 %.

Vissa utredningar m. m.

Chefen för industridepartementet tillsatte år 1973 ett branschråd för skogsindustrin (ordförande: planeringschef Karl-Henrik Pettersson). I en inom departementet upprättad promemoria som anger riktlinjer för rådets verksamhet uttalas att det med hänsyn bl. a. till de fortsatta betydande strukturella förändringar som förestår är angeläget att få till stånd ett löpande samråd mellan berörda samhällsorgan, företagen och de anställda angående de problem som föreligger på skogsindustrins område för att därigenom försöka komma fram till en samstämmig syn på denna industrigrens förutsättningar och framtida utveckling.

Branschrådets huvudsakliga uppgift är att systematiskt följa utvecklingen inom skogsindustrin i dess helhet och då särskilt i ett längre tidsperspektiv. På grundval av efterfrågeprognoser för svensk skogsindustri bör rådet regelbundet diskutera den förväntade efterfrågeutvecklingens innebörd för skogsindustrin och för näringspolitiken.

Rådet skall ta erforderliga initiativ för att med lämplig tidsintervall sådant underlag tas fram att den svenska skogsindustrins totala, förväntade investeringar samt därmed sammanhängande finansieringsstruktur och sysselsättningsutveckling kan belysas för de närmast kommande åren och diskuteras av rådet. De på så sätt framtagna långsiktiga bedömningarna bör av rådet stämmas av mot förväntad efterfrågeutveckling, råvarutillgång och andra ekonomiska faktorer av betydelse för branschens utveckling. Särskild vikt bör härvid läggas vid en analys och diskussion kring investeringarnas inriktning vad gäller produktion och regional fördelning samt de sannolika konsekvenserna av den angivna inriktningen främst vad gäller sysselsättning, kapacitetsutveckling och råvarubehov.

Rådet är oförhindrat att även ta upp andra frågor som bedöms vara av betydande gemensamt intresse för skogsindustrin.

1973 års skogsutredning (Jo 1973:06; ordförande: landshövding Bengt Lyberg) har i uppdrag att komplettera de principförslag om den framtida skogspolitiken som skogspolitiska utredningen lade fram i betänkandet (SOU 1973:14) Mål och medel i skogspolitiken. Denna komplettering bör enligt direktiven bl. a. omfatta utredningar om möjligheterna att öka avverkningarna inom ramen för ett långsiktigt producerande skogsbruk. Ett system

NU 1975/76:56

för en rullande virkesbalansutredning bör utarbetas. Utredningen skall även bedöma vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att säkerställa att en långsiktig hög produktion kan vidmakthållas inom skogsindustrin och därmed också en långsiktig hög intensitet i det svenska skogsbruket.

I april 1974 gav chefen för industridepartementet statens industriverk i uppdrag att utföra visst utredningsarbete rörande trävaruindustrin. Utredningen bör enligt direktiven komplettera de bedömningar av marknadsutvecklingen som gjordes 1971-1972 med en bedömning fram till år 1980 samt undersöka konsekvenserna härav för produktion, sysselsättning och anläggningsstruktur. Utredningsuppdraget omfattar i första hand den träbearbetande industrin. Förhållandena inom de råvarunära delarna av branschen (sågverken, skivindustrin) skall endast beröras i den mån detta är nödvändigt för att huvuduppgiften skall kunna fullgöras.

Industriverket fick vidare i februari 1976 i uppdrag att utreda vissa frågor rörande sågverks- och skivindustrierna. Syftet med utredningsarbetet är att bidra med underlag för statsmakternas näringspolitiska ställningstagande på skogsnäringens område. Resultatet av arbetet bör föreligga senast vid utgången av år 1976. I en promemoria som har upprättats inom industridepartementet anges närmare de riktlinjer enligt vilka utredningsarbetet skall bedrivas. I promemorian påpekas att även om olika åtgärder som intensifierad skogsskötsel och bättre råvaruutnyttjande i de industriella processerna vidtas för att öka virkestillgången denna har blivit en begränsande faktor för en ytterligare utbyggnad av den råvaruförbrukande delen av den svenska skogsindustrin. Hushållningen med våra skogsresurser är så betydelsefull att en fortsatt okontrollerad förbrukningsökning framstår som oacceptabel för alla skogsnäringens intressenter, sägs det. I promemorian påpekas vidare att det finns andra skäl till en ökad kontroll av skogsindustrins expansion. Knappheten på råvara kan leda till en alltför snabb strukturomvandling som kännetecknas av ökad takt i koncentrationsprocessen med efterföljande kapitalförstöring och utslagning av många företag, bl. a. i sysselsättningssvaga regioner i landet.

Mot denna bakgrund har regeringen, sägs det i promemorian, nyligen deklarerat dels att ett samlat näringspolitiskt program för skogsnäringen skall utarbetas, dels att intill dess ett sådant program kan träda i kraft mycket stor återhållsamhet skall iakttas i vad avser råvarukrävande utbyggnad inom skogsindustrin. För närvarande, anförs det i promemorian, saknas ett tillfredsställande underlag för att bedöma de långsiktiga och övergripande industripolitiska frågorna på skogsområdet. Avsikten är därför att parallellt med skogsut red ningens arbete intensifiera utredningsarbetet på det skogsindustriella området. Målet är att ett samlat näringspolitiskt program för skogsnäringen skall redovisas under år 1977.

1 promemorian erinras om att huvudansvaret för utredningsarbetet på det skogsindustriella området åvilar industridepartementet. Som referensorgan fungerar skogsbranschrådet. En särskild arbetsgrupp med represen -

NU 1975/76:56

tanter för berörda departement, industrin, de fackliga organisationerna och statens industriverk har inrättats för att närmare följa och samordna utredningsarbetet.

Forsknings- och utvecklingsarbete inom skogsindustrin

Näringsutskottet har i betänkanden åren 1973 och 1974 (NU 1973:52, 1974:47 givit ingående redogörelser för forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU) inom skogsindustrin. Den redovisning av FoU-kostnaderna inom industrin som utskottet lämnade år 1974 byggde på betänkandet (SOU 1974:14) ”Svensk industri. Industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet” och visade bl. a. att massaindustrin m. m. (dvs. massa-, pappers- och pappersvaruindustri) under hela perioden 1967-1971 har ökat sina faktiska FoU-kostnader, särskilt under den senare delen (med 8 milj. kr. i fasta priser från 1969 till 1971). Totalt uppgick kostnaderna till 47 milj. kr. 1971. I hela industrin minskade däremot kostnaderna 1969 för att sedan öka kraftigt. Massaindustrins m. m. andel av totalt utförd FoU i hela industrin är dock liten eller drygt 3 96.

Kostnaderna för FoU som utförts inom företagen har under perioden 1967-1971 så gott som helt täckts med industrins egna medel. Staten svarade 1971 för ca 0,3 milj. kr. av FoU-kostnaderna i massaindustrin m. m. Till ca 80 96 har FoU-verksamheten inom branschen inriktats på utvecklingsarbete. Samma procentuella fördelning mellan forsknings- och utvecklingsarbete har varit rådande under hela perioden.

Den helt övervägande delen av de medel som satsas på industriägda forsknings- och utvecklingsinstitutioner inom skogsindustrin avser massa- och papperstillverkning och produkter därav. Forskningsverksamheten utanför företagen, vilken i huvudsak är av kollektiv natur, har byggts upp och finansierats dels genom fonder, dels genom bidrag från industrin och staten till det numera halvstatliga Svenska träforskningsinstitutet, dels genom halvkollektiv forskning vid universitetsinstitutioner inom och utom landet, baserad på bidrag från enskilda eller grupper av företag. Utskottet lämnade år 1973 en utförlig redovisning av ändamålet med Träforskningsinstitutets verksamhet, dess organisation samt inriktningen av den forskning som bedrivs där. Beträffande verksamheten vid Träforskningsinstitutet lämnade utskottet år 1974 en redogörelse för det ramprogram för institutets verksamhet under perioden 1974-1977 som fastställts av dess styrelse i juni 1974. Ramprogrammet baserar sig på ett avtal som träffats mellan Stiftelsen Svensk träforskning och styrelsen för teknisk utveckling (STU). Enligt programmet skall forskningen koncentreras framför allt lill problem i anslutning till bättre utnyttjande av vedråvaran, fortsatt förbättring av vatten- och luftvården samt nya och förbättrade produkter. Forskningsprogrammet syftar primärt till att höja konkurrensförmågan hos den svenska skogsindustrin på den internationella marknaden, att öka skogsindustrins förädlingsvärde

NU 1975/76:56

samt att minska skogsindustrins inverkan på den omgivande miljön. I forskningsprogrammet framhålls att den begränsade tillgången på svensk råvara innebär en ny situation för skogsindustrin. Skogsindustrin måste basera sin vidare expansion på en fullständigare användning av träden och på ökad forädlingsgrad. En rad forskningsprojekt är inriktade härpå, bl. a. försök att framställa protein ur skogsindustriella avfallsprodukter, att tillreda liner med upp till 50 % inblandning av termomekanisk massa och att framställa tidningspapper med lägre ytvikt. Med hänsyn till att skogsindustrin förbrukar mycket energi betraktas forsknings- och utvecklingsinsatser för att spara energi som angelägna.

Inom ramprogrammet skall en betydande del av forskningsverksamheten på massa- och pappersområdet successivt koncentreras till ett fåtal - ca fyra - tunga projekt. Dessa skall vara klart målinriktade och syfta till resultat som direkt kan omsättas inom industrin. Inom Träforskningsinstitutets forskningsprogram om totalt åtta delprogram får de två program som syftar till bättre utnyttjande av vedråvaran samt utveckling av nya och förbättrade produkter de största anslagen. I institutets årsredogörelse för 1974/75 påpekas att den vedsubstans (ca 50 96) som utlöses vid kemisk massatillverkning i dag används huvudsakligen som bränsle inom fabriken vid både sulfitoch sulfatkokning. På sikt torde den utlösta vedsubstansen även komma att användas för tillverkning av produkter som protein och olika slag av kemikalier. Den utlösta organiska substansen har givetvis större värde som råmaterial för ifrågavarande produktion än som bränsle.

Forskningsprogrammet har en totalbudget på ca 24,2 milj. kr. Institutets totala omsättning för budgetåret 1974/75 uppgick till ca 31 milj. kr. STU stöder under innevarande budgetår forskning inom området kemi-, skogsoch träteknik med 23,3 milj. kr. Staten och skogsindustrin kommer enligt avtalet att satsa 82 milj. kr. på central skogsindustriforskning för den närmaste treårsperioden. Skogsindustrin bidrar med 46, 4 milj. kr. Den sammanlagda kostnaden för massa- och pappersindustrins FoU-insatser uppgick år 1973 enligt uppgifter från Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen till ca 80 milj. kr. Detta motsvarar ca 2 96 av förädlingsvärdet inom branschen. Svensk skogsindustri beräknas under år 1975 ha satsat totalt ca 110 milj. kr. på FoU.

Tidigare behandling av motioner om skogsindustrins forskningsarbete

Frågan om skogsindustrins forskningsarbete har tagits upp i motioner vid 1966, 1967, 1973,1974och 1975 års riksdagar(SU 1966:10, JoU 1967:13, NU 1973:52, 1974:47, 1975:11). Motionerna har avslagits. Inom näringsutskottet har vänsterpartiet kommunisternas representant reserverat sig till förmån för motionsyrkanden från partiets sida.

Vid sin behandling av frågan år 1975 framhöll utskottet att utvecklingen inom skogsnäringen och den begränsade tillgången på svensk vedråvara

NU 1975/76:56

otvivelaktigt motiverar ökad forskningsverksamhet och att såväl skogsindustrin som staten under de senaste åren ökat sina insatser för träforskning. Utskottet hänvisade även till de ramprogram för Svenska träforskningsinstitutets verksamhet som institutets styrelse fastställt år 1974. Forskningen skall enligt detta program koncentreras på problem som rör bättre utnyttjande av vedråvaran, fortsatt förbättring av vatten- och luftvård samt utveckling av nya och förbättrade produkter. Utskottet ansåg sig mot denna bakgrund kunna konstatera att de problem som motionärerna hade pekat på blivit uppmärksammade.

Yrkanden om förstatligande av skogsindustrin har behandlats vid 1974 och 1975 års riksdagar (NU 1974:47, 1975:11). Utskottet anförde vid båda tillfällena att det inte fanns anledning för riksdagen att uttala sig i fråga om förstatligande av skogsindustrin. Motionerna har avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen. Båda åren reserverade sig vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet till förmån för yrkandet.

Utskottet

Förslag som syftar till att den privatägda skogsindustrin skall förstatligas har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast våren 1975. Yrkandet i motionen 1975/76:838 om att riksdagen skall uttala sig för att den privatägda skogsindustrin skall föras över i statlig ägo motiveras med att skogsbolagen inte har satsat på forskning och utveckling för att få fram nya produkter ur skogsråvaran. Detta har bl. a., anförs i motionen, lett till sysselsättningssvårigheter och nedläggningar av företag.

Ett omfattande utredningsarbete som berör olika delar av skogsindustrin har - som framgår av den redovisning som lämnats ovan - inletts under de senaste åren. Syftet med utredningsarbetet är att bidra med underlag för ett näringspolitiskt ställningstagande på skogsnäringens område som enligt uttalande av industriministern planeras äga rum ett av de närmaste åren. Utskottet anser bl. a. mot denna bakgrund att det inte finns anledning för riksdagen att uttala sig i fråga om förstatligande av skogsindustrin.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:838.

Stockholm den 13 maj 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö (s), herr Pettersson i Helsingborg (s) och fru Oskarsson (c).

NU 1975676:56

7 Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Förslag som (=utskottet) av företag.

Den kritik mot den privata skogsindustrin som framförs i motionen kan utskottet instämma i. Kortsiktiga profitintressen har styrt dess verksamhet. Forsknings- och utvecklingsarbetet inom skogsindustrin har inte inriktats på framtagande av nya produkter eller vidareförädling av pappersmassa. Detta har lett till sysselsättningssvårigheter och nedläggningar av företag. Utskottet anser liksom motionärerna att skogsindustrins forsknings- och utvecklingsarbete måste byggas ut och ges ett i förhållande till nuläget radikalt förändrat mål. Utvecklingen på råvarusidan gör det nödvändigt med en ökad satsning på träkemisk forskning, t. ex. för framställning av nya produkter ur lignin. Mot bakgrund av skogsindustrins hittillsvarande politik finner utskottet att - om en förändring av forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna komma till stånd - ett förstatligande av de privata skogsbolagen är nödvändigt. Riksdagen bör därför uttala sig för ett förstatligande av den privatägda skogsindustrin.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:838 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förstatligande av skogsindustrin.

’

'■ • ■-